METIS-projektet. uppföljning av SK-kurser i psykiatri Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "METIS-projektet. uppföljning av SK-kurser i psykiatri 2007 2012 Slutrapport"

Transkript

1 METIS-projektet uppföljning av SK-kurser i psykiatri Slutrapport

2 Artikelnr Publicerad maj

3 Förord Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS) har sedan juni 2007 fått statsbidrag för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurser (SK-kurser) i psykiatri. Projektet kallas METIS (Mer teori i specialiseringstjänstgöringen) och ska enligt regeringsuppdraget utveckla fler SK-kurser som bättre motsvarar efterfrågan och som följer Socialstyrelsens målbeskrivningar för specialistkompetens i psykiatri. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att följa upp METIS-projektet och denna rapport utgör den femte och avslutande delen i uppföljningen. Rapporten baseras på METIS verksamhetsberättelse och resultatredovisning från 2012, samt på de tidigare utförda delrapporterna för projektet. Slutrapporten har utarbetats av utredaren Anneli Kastrup som också varit projektledare. Utredaren Almir Cehajic har ansvarat för avsnittet om den ekonomiska redovisningen. Ansvarig enhetschef har varit Ann Holmberg. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Inledning 7 Socialstyrelsens uppdrag 7 Syfte 7 Disposition 7 Bakgrund 7 Pedagogik, utformning och samordning 9 Målbeskrivningar i METIS-kurserna 9 METIS-modellen 9 Samordning av projektet 11 Måluppfyllelse 12 Kursutveckling 12 Kursgivning 14 Utbud och efterfrågan 18 Kursrevisioner 19 Kursutvärdering 19 Utvecklingen av antal utfärdade specialistbevis i psykiatri 20 Konsolidering av kursutbud 22 Kommunikation och förankring 22 Ekonomisk redovisning 23 Socialstyrelsens bedömning 25 Utbudet av ämneskurser täcker behovet 25 Antal kurser nästan tillräckligt 25 Geografisk spridning 26 Utvärdering av kurserna 26 Utveckling av antal specialistbevis i psykiatri 26 Förankring i profession och verksamhet 26 Fortsatt drift 27 Referenser 28 Bilagor 29 4

5 Sammanfattning Den psykiska ohälsan har ökat under det senaste decenniet, framför allt bland yngre kvinnor. Mellan 20 och 40 procent av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa och mellan 5 och 10 procent uppskattas behöva psykiatrisk behandling [1]. Psykisk ohälsa är i dag den helt dominerande diagnosen bakom sjukskrivningarna [2]. Behovet av specialiserade behandlingsinsatser inom psykiatrin ökar, medan det råder brist på specialistläkare inom psykiatrin. Därför har IPULS fått särskilda medel för insatser som ska öka intresset hos nyutbildade läkare att söka sig till specialistutbildningen inom psykiatrin, främst genom att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurserna) i psykiatri (S2007/4916/HS). Totalt har projektet beviljats 35,7 miljoner kronor i statsbidrag. Denna rapport följer upp resultatet av METIS-satsningen, som pågick under perioden Sammanlagt har IPULS utvecklat 22 ämneskurser, hållit 92 METISkurser och fyllt kursplatser. IPULS har även säkerställt kvaliteten i kurserna, utvecklat en lärarkår om cirka 200 personer och förankrat den pedagogiska modellen i professionen och i verksamheten. Socialstyrelsen bedömer därmed att IPULS har uppfyllt målsättningen med det uppdrag som bedrivits inom ramen för METIS-projektet. Socialstyrelsen gör i övrigt följande bedömningar: Det samlade utbudet av de ämneskurser som utvecklats genom projektet speglar väl de målformuleringar som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17). Behovet av antal kurser är i det närmaste täckt. För de cirka 700 STläkare i de psykiatriska specialiteterna uppskattas behovet till omkring 56 kurser per år. Behovet minskar dock till cirka 44 kurser per år om planerna på ett separat kursutbud för specialiteten barn- och ungdomspsykiatri respektive rättspsykiatri realiseras. Genom att utnyttja kursplatserna bättre kan behovet minskas med en till två kurser per år. För 2013 omfattar utbudet 41 kurser. Trots att METIS-kurserna har hållits i samtliga sjukvårdsregioner, kan det konstateras att det råder en regional obalans i kursgivningen. IPULS har arbetat för att få en bättre balans i spridningen, men detta har av olika skäl visat sig svårt; störst andel av ST-läkarna inom de psykiatriska specialiteterna var 2012 verksamma i Stockholmsregionen, söktrycket var betydligt lägre till kurser i Norrlandsregionen och inga formella hinder finns för att söka en SK-kurs i en annan sjukvårdsregion än där man är verksam. Socialstyrelsen gör dock bedömningen att ambitionen så långt som möjligt bör vara att minska den geografiska obalansen i kursutbudet. Utvärderingen av samtliga kurser visar att deltagarna övervägande har lämnat positiva omdömen. 5

6 Antalet utfärdade specialistbevis i de psykiatriska specialiteterna har ökat under det senaste decenniet, från 111 bevis år 2003 till 163 bevis år De första METIS-kurserna hölls 2009 och kursutbudet var inte heltäckande förrän 2012, vilket innebär att effekterna av METIS-projektet inte kan återspeglas i denna statistik förrän tidigast år 2014 och fullt ut först omkring Den ökade tillströmningen av ST-läkare till de psykiatriska specialiteterna kan dock utgöra en effekt av METIS-projektet från och med år Kursutbudet i METIS är väl förankrat i professionen liksom i verksamheten och marknadsförs på samma vis som övriga SK-kurser. Det finns inget som tyder på några skillnader i förankring hos offentliga respektive enskilda aktörer. Utbudet av ämneskurser är färdigutvecklat och det finns en modell för att planera, revidera, marknadsföra och genomföra kurserna. Därmed är de grundläggande förutsättningarna för den fortsatta driften uppfyllda. 6

7 Inledning Socialstyrelsens uppdrag Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS AB) har sedan 2007 fått bidrag från regeringen för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurserna) i psykiatri (S2007/4916/HS). Projektet går under namnet METIS (Mer teori i specialiseringstjänstgöringen). I januari 2010 beslutade regeringen (S2009/2844/HS och S2010/643/HS) att betala ut ytterligare 6 miljoner kronor per år till IPULS för 2010 och Socialstyrelsen skulle lämna delredovisningar av verksamheten till regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2011 respektive den 31 mars Under hela perioden beviljades projektet totalt 35,7 miljoner kronor i statsbidrag. Hela satsningen ska redovisas i en slutrapport senast den 30 maj 2013, som härmed presenteras. Syfte Rapporten ska besvara frågor om hur IPULS har använt statsbidraget och i vilken grad målen har uppfyllts när det gäller kursverksamheten och dess integration i den ordinarie verksamheten. Det gäller verksamheten hos både landstingsdrivna och enskilda och privata aktörer. Slutrapporten ska även innehålla en utvärdering av de kurser som IPULS har tagit fram. Disposition Rapporten innehåller en övergripande beskrivning av de pedagogiska grunderna för METIS-kurserna. Därefter kommer ett kapitel som visar vilka kurser som IPULS har tagit fram och genomfört, hur många som deltog samt i vilken grad dessa kurser har motsvarat det befintliga behovet. Efter det kommer en övergripande utvärdering av de framtagna kurserna. Vidare beskrivs utvecklingen av antalet utfärdade specialistbevis i de psykiatriska specialiteterna (psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri) samt hur METIS har förankrats i professionen och i den kliniska verksamheten. Därefter följer en ekonomisk redovisning för 2012 och för projektet i sin helhet. Avslutningsvis lämnar Socialstyrelsen sin bedömning av resultatet. Rapporten baseras huvudsakligen på METIS verksamhetsberättelse och resultatredovisning för 2012 (bilaga 1 och 2) samt på de tidigare utförda delrapporterna för projektet [3, 4, 5, 6]. Bakgrund Bristen på läkare med specialistkompetens inom psykiatrin är grundorsaken till satsningen med METIS-projektet. Projektet utgör en av flera aktiviteter 7

8 inom regeringens psykiatrisatsning och syftar långsiktigt till att öka antalet nyutfärdade specialistbevis i psykiatri [7]. Sedan den 1 juli 2006 gäller en ny ordning för läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2008:17). ST-läkaren ska uppfylla ett 20-tal delmål för att kunna få sin specialistkompetens. För varje mål specificeras vilken metod för lärande som ska tillämpas och hur kunskapsinhämtningen ska bedömas. Målbeskrivningarna är övergripande och bör kompletteras med mer detaljerade rekommendationer från de olika specialistföreningarna. Dessa rekommendationer är vägledande men inte obligatoriska. När det gäller de psykiatriska specialiteterna har Svensk psykiatrisk förening (SPF) varit en av huvudaktörerna i arbetet med att ta fram rekommendationer [8]. Idén till METIS växte fram i samband med detta arbete. SPF och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lämnade en ansökan till Socialdepartementet år 2006 i syfte att få del av kompetensmedlen i regeringens satsning på personer med psykiatriska problem. Medel beviljades år 2007 och IPULS fick regeringens uppdrag (S2007/4916/HS) att genomföra METIS-projektet. För 2007 beviljades projektet 6,3 miljoner kronor och för 2008 och 2009 beviljades 5,7 miljoner kronor årligen. Under de två första åren utvecklades kursmodellen och de första SK-kurserna kunde erbjudas från och med År 2010 förlängdes projektet till 2012 och beviljades ytterligare 6 miljoner kronor per år. Avsikten var att få en långsiktigt hållbar finansiering under projektets gång. 8

9 Pedagogik, utformning och samordning Läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) syftar till att öka kompetensen inom ett speciellt medicinskt område att bli specialiserad och därmed expert. Specialiseringstjänstgöringen innebär växelvis inlärning genom tjänstgöring, handledning och deltagande i kurser, konferenser eller liknande. Kunskapsutvecklingen inom det medicinska fältet är omfattande och det är inte möjligt att ta till sig all ny kunskap som produceras inom ett visst område under utbildningstiden. Därför är det viktigare med effektiva metoder för att förvärva kunskap inom respektive specialitet. Läkarna ska alltså inte bara få kunskap från föreläsningar, böcker eller digitala källor, utan ny information ska även integreras med den befintliga kunskapsmassan. Detta är den grundläggande pedagogiska idén bakom METIS. Målbeskrivningar i METIS-kurserna SPF har brutit ner METIS-modellens övergripande mål för de psykiatriska specialiteterna i ett antal tydliga, specifika och mätbara mål. Avsikten är att stödja ST-läkarna att på ett effektivt sätt uppnå de mål som beskrivs i SOSFS 2008:17 där inlärningsformen anges som kurs. Resten av delmålen gäller handledning, ledarskap och vetenskapligt arbete, och de omfattas inte av METIS-modellen. De kompletterande målbeskrivningarna är uppbyggda utifrån angivna mål, metoder för lärande och former för bedömning (bilaga 3). Målet ska vara tydligt och möjligt att utvärdera. Det måste också finnas en kompetenstrappa ( taxonomi ) där varje steg beskrivs så tydligt att alla berörda ska förstå innebörden. För varje delmål, till exempel att självständigt diagnostisera alla former av depression, anges tydligt vilka pedagogiska krav som gäller för att uppnå detta. METIS-modellen METIS-projektet har tagit fram en pedagogisk modell som löper som en röd tråd genom hela utbildningen. Den innebär att teori och praktik vävs ihop och att den teoretiska kunskapen förs in i ST-läkarnas vardag. En METIS-kurs består av tre delar. Fas 1 pågår under sex veckor, fas 2 under tre dagar och slutligen fas 3 i åtta veckor med en examination som avslutning. Sammanlagt löper varje kurs under drygt 14 veckor. Den effektiva kurstiden beräknas till 40 timmar per kurs. Figur 1 nedan visar den principiella uppläggningen av SK-kurserna i METIS-projektet. 9

10 Figur 1. Struktur och pedagogisk uppläggning av METIS-projektets SK-kurser i psykiatri. Fas 1: Bygga kunskaper Den första delen av kursen är distansförlagd och handlar om kunskapsbyggande. Vid det första kurstillfället får deltagaren ett lösenord och ett personligt konto vid lärplattformen Ping Pong [9]. Detta konto hålls öppet under hela ST-perioden och är nödvändigt för att kunna delta i varje kurs. I lärplattformen finner deltagaren kursens mål med inläsningsmaterial och instruktioner samt de förberedelser som ska göras på hemmaplan inför det fysiska kursmötet i fas 2 (bilaga 4). I lärplattformen finns också länkar till rekommenderad litteratur. Efter inläsning av litteraturen gör ST-läkaren ett webbaserat självrättande test med flervalsfrågor i det kliniska ämnet. För att få gå vidare till kursens nästa fas ska ST-deltagaren ha svarat rätt på minst 80 procent av frågorna i självtestet. Syftet med ett självtest i början på kursen är att sporra deltagarna till att läsa kurslitteraturen. Dessutom har de en bättre förförståelse av det aktuella ämnet när de kommer till det gemensamma kursmötet. ST-läkaren ska också skicka in egna avidentifierade fallbeskrivningar som sedan används som material under det gemensamma kursmötet. Fas 2: Överbrygga Den andra fasen innebär ett gemensamt kursmöte som normalt pågår i tre dagar. Där träffas ST-läkarna tillsammans med kursens akademiska och kliniska lärare för att följa upp det inlästa materialet. De arbetar även med fördjupande aktiviteter, till exempel inlämnade fallbeskrivningar, andra falldiskussioner, videofall, interaktiva föreläsningar, övningar, gruppövningar, rollspel och skattningsövningar. Fas 3: Tillämpa Efter kursmötet återvänder ST-läkaren till sin kliniska vardag och den tredje fasen börjar i ett praktiskt, kliniskt sammanhang. Som examination ska deltagaren i samråd med sin handledare exempelvis skriva ett patientutlåtande eller en bedömning, eller tillämpa ett skattningsverktyg och rapportera utfallet. Examinationen lämnas in via lärplattformen och kursens lärare bedömer och ger återkoppling på uppgiften. 10

11 Samordning av projektet Projektet har drivits av ett kansli inom METIS som samordnat arbetet med att utveckla, marknadsföra, genomföra, följa upp och revidera samtliga ämneskurser. Kansliet har även administrerat den grundläggande psykoterapiutbildningen som ges inom ramen för METIS. Varje kurs har tagits fram av en kursutvecklingsgrupp bestående av specialister, sakkunniga, patienter och anhöriga. Utvecklingsgrupperna har bestått av personer, som formulerat mål, bestämt kursinnehåll och formerna för kunskapsproven. Kursplaneringen har sedan följts upp vid en eller flera efterträffar. En eller flera deltagare i varje utvecklingsgrupp har tagit på sig att vara kursgivare i sina respektive hemregioner. Kurserna har annonserats ut i IPULS kurskatalog och METIS-kansliet har stöttat de lokala kursgivarna i antagningsprocessen, samt vid behov också lämnat pedagogiskt stöd i kursplaneringen. Kansliet har även administrerat lärplattformen Ping Pong. Nationell överblick, samordning av kursutbudet, fortlöpande kvalitetsäkring av ämneskurserna och den interaktiva pedagogiken har beskrivits som viktiga hörnstenar i kansliets arbete med METIS-projektet. 11

12 Måluppfyllelse I detta kapitel beskrivs de kurser som IPULS har utvecklat och genomfört antalet deltagare för varje kurs antalet genomgångna kurser i genomsnitt per deltagare utbud och efterfrågan kursrevisioner utvärdering av kurserna utvecklingen av antalet utfärdade specialistbevis i psykiatri konsolidering av kursutbudet METIS integration i professionen och i verksamheten. Kursutveckling Mål: Att kurserna är färdigutvecklade METIS har tagit fram 22 ämneskurser. Syfte och kompetensmål beskrivs kortfattat i bilaga 5 och nedan framgår det vilka år kurserna utvecklades (tabell 1). Kurserna motsvarar de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter för specialistutbildning i psykiatri (SOSFS 2008:17). 12

13 Tabell 1. METIS-kurser i drift med utvecklingsår och antalet givna kurser Kursämne 1. Konsultationspsykiatri och psykosomatik Kurs Antal kurser för respektive år klar Totalt Transkulturell psykiatri 2009 X*) BUP för vuxenpsykiatriker Ångestsjukdomar Psykiatri o samhälle/sexologi **) Äldrepsykiatri Ätstörningar Psykiatrisk juridik Psykofarmakologi Psykiatrisk diagnostik Akutpsykiatri Suicidologi Psykossjukdomar Affektiva sjukdomar Beroendelära Personlighetsstörningar Neuropsykiatri Medicinsk vetenskap Rättspsykiatri Kritisk läkemedelsvärdering Neurovetenskap Grundläggande psykoterapiutbildning 2012 pågår (eget projekt) Totalt antal genomförda METIS-kurser * Inställd kurs pga. för få anmälningar. ** Från och med år 2013 utgör sexologi ett eget kursämne. Varje kurs har tagits fram av en kursutvecklingsgrupp (se bilaga 6). Därefter har IPULS marknadsfört, genomfört, utvärderat och reviderat kurserna. Utöver de kurser som planerades från början innehåller METIS utbud även webbkursen Rättspsykiatri. Vidare har kurserna Kritisk läkemedelsvärdering och Neurovetenskap överförts till METIS-format (från traditionellt format). De senare fanns inte med i den ursprungliga ämneslistan, men har bedömts kunna bidra till att uppfylla målbeskrivningarna för de psykiatriska specialiteterna. Vid sidan av de nämnda ämneskurserna har IPULS också utvecklat en grundläggande psykoterapiutbildning inom ramen för METIS-projektet. Den första psykoterapikursen påbörjades i Umeå under höstterminen

14 Kursgivning Mål: Att kurserna är i drift Under 2012 hölls 36 kurser med 925 kursdeltagare (en person kan ha gått flera kurser), varav 814 hittills har godkänts (tabell 2). Två kurser pågår fortfarande (Personlighetsstörningar och Psykofarmakologi). Sammanlagt har cirka 200 lärare varit engagerade i METIS-kurserna. För samtliga kurser kan det finnas en differens mellan antalet deltagare per kurs (det vill säga antalet reserverade kursplatser) och antalet godkända per kurs, vilket framgår av tabell 2. Det finns olika orsaker till detta. För att bli godkänd krävs att samtliga examinationsuppgifter är inlämnade och godkända, vilket ibland sker med en viss eftersläpning. Andra orsaker kan vara att deltagaren avbryter kursen på grund av sjukdom, föräldraledighet eller av något annat skäl. Den vanligaste orsaken är dock ett sent återbud då det inte har varit möjligt att ta in en ersättare. Kurser har hållits i samtliga sjukvårdsregioner, och flest kurser (21 av 36) har genomförts i Stockholm. Platserna har varit jämt fördelade mellan könen, 460 kvinnor respektive 465 män. 14

15 Tabell 2. Genomförda SK-kurser i psykiatri enligt METIS-konceptet Kursnamn Landsting/region Antal sökande Antal deltagare varav kvinnor varav män Antal godkända Affektiva sjukdomar Stockholm N Akutpsykiatri Stockholm VT Akutpsykiatri Östersund Beroendelära Malmö Beroendelära Stockholm VT Beroendelära Umeå BUP för vuxenpsykiatriker Stockholm Integrativt synsätt på Stockholm affektiv sjukdom Konsultationspsykiatri Stockholm Kritisk läkemedelsvärdering Stockholm Medicinsk vetenskap Stockholm Medicinsk vetenskap Stockholm Neuropsykiatri Kalmar Neuropsykiatri Stockholm Personlighetsstörningar Borås Personlighetsstörningar Falun * Psykiatri och samhälle Skellefteå Psykiatrisk diagnostik Stockholm Psykiatrisk diagnostik Sthlm sydväst Psykiatrisk diagnostik Uppsala Psykiatrisk juridik Piteå Psykiatrisk juridik Stockholm Psykiatrisk neurovetenskap Stockholm Psykofarmakologi Göteborg * Psykofarmakologi Stockholm Psykossjukdomar Stockholm Rättspsykiatrisk utredning Stockholm och vård Rättspsykiatri webb Suicidologi Stockholm Suicidologi Umeå Transkulturell psykiatri Göteborg Ångestsjukdomar Stockholm NV Ångestsjukdomar Stockholm syd Äldrepsykiatri Umeå Ätstörningar Lund Ätstörningar Stockholm Totalt * Kurserna är inte avslutade (totalt 54 deltagare) 15

16 Antal METIS-kurser i drift Samtliga ämneskurser är som nämnts ovan färdigutvecklade och i drift. Utbudet av kurser har också ökat för varje år, se figur 2. Figur 2: Antalet METIS-kurser som genomfördes under perioden samt antalet planerade kurser under Antal METISkurser Kursdeltagare Antalet kursdeltagare har ökat varje år (tabell 3), liksom antalet kurser per person sett över hela perioden och i relation till antalet befintliga platser. År 2009 hade 122 av 592 ST-läkare i de psykiatriska specialiteterna ett öppet konto i lärplattformen (vilket innebär att man har deltagit i minst en METIS-kurs och har tillgång till kursutbudet). Totalt erbjöds 175 kursplatser under året. Det genomsnittliga antalet kurser var 1,4 per person. År 2010 hade 304 av 727 ST-läkare i de psykiatriska specialiteterna ett öppet konto i lärplattformen. Sammanlagt erbjöds 408 kursplatser under året och det genomsnittliga antalet kurser var 1,3 per person. År 2011 hade 482 av 711 ST-läkare i de psykiatriska specialiteterna ett öppet konto i lärplattformen. Totalt erbjöds 728 kursplatser under året. Genomsnittligt antal kurser var 1,5 per person. År 2012 hade 618 av 704 ST-läkare i de psykiatriska specialiteterna ett öppet konto i lärplattformen. Totalt erbjöds 925 kursplatser under året och det genomsnittliga antalet kurser var 1,6 per person. 16

17 Tabell 3. Totalt antal deltagare på samtliga ämneskurser Kursämne Summa Affektiva sjukdomar Akutpsykiatri Beroendelära BUP för vuxenpsykiatriker Introduktionskurs 73* 73 Konsultationspsykiatri och psykosomatik Kritisk läkemedelsvärdering inom psykofarmako- logi Medicinsk vetenskap Neuropsykiatri Personlighetsstörningar Psykiatri o samhälle inkl sexologi Psykiatrisk diagnostik Psykiatrisk juridik Psykiatrisk neurovetenskap Psykofarmakologi Psykossjukdomar Rättspsykiatrisk utredning och vård Rättspsykiatri webbkurs Suicidologi Transkulturell psykiatri Ångestsjukdomar Äldrepsykiatri Ätstörningar Summa * Introduktionskurs arrangerad av METIS. Källa: IPULS. Fördelningen mellan kvinnor och män på samtliga METIS-kurser jämnades ut under projektperioden, vilket framgår av tabell 4. Tabell 4. Könsfördelning på genomförda METIS-kurser i procent Kvinnor Män Källa: IPULS Under projektperioden syns också en markant ökning av andelen ST-läkare i de psykiatriska specialiteterna som har ett öppet konto i lärplattformen (se tabell 5). 17

18 Tabell 5. Antal ST-läkare i de psykiatriska specialiteterna och antal med ett öppet konto i lärplattformen År Antal ST-läkare i psykiatri Antal ST-läkare med konto i lärplattformen * 618 * För Landstinget Gävleborg har uppgifter avseende 2011 använts. Källa: SKL och IPULS. Utbud och efterfrågan Mål: Att ha ett kursutbud som täcker efterfrågan Många ST-läkare söker av tradition fler kurser än de klarar av att genomföra, för att vara säkra på att åtminstone komma in på någon. Detta kan delvis förklaras av att ST-läkare med längst ST-tid har prioriterats generellt i ansökningsprocessen. Det är därför inte särskilt tillförlitligt att mäta behovet av METIS-kurser utifrån efterfrågan. I början av projektet förekom det till exempel att enskilda ST-läkare sökte upp till åtta kurser per år. Det kan knappast ha speglat ett reellt behov eftersom varje METIS-kurs löper under 14 veckor och kräver cirka 40 timmars effektiv arbetstid. För att motverka denna utveckling har följande åtgärder vidtagits: Till sex baskurser antas deltagarna enligt en omvänd turordning, där STläkare med kortast ST-tid är prioriterade. Kansliet har tagit fram ett planeringsverktyg för att hjälpa ST-läkaren att planera sitt kursdeltagande bättre [10]. Dessa åtgärder har minskat antalet ansökningar per kurs, vilket på sikt kommer att göra det lättare att mäta det faktiska kursbehovet genom antalet ansökningar. Det finns också en annan modell för att se om kursbehovet kan anses vara tillgodosett. Utgångspunkten är en uppskattning av ett rimligt antal kurser per person och termin. Uppskattningen tar hänsyn till den tid som STläkaren maximalt kan reservera för sitt kursdeltagande samt till vårdgivarens kostnad för dennes frånvaro. Ett rimligt antal bör vara cirka en kurs per termin eller två kurser per år. Den nivån stämmer också väl överens med det uppskattade antalet kurser som ST-läkaren kan behöva totalt under sin specialiseringsutbildning. Tio av de tillgängliga METIS-kurserna bedöms vara tillräckligt många för att uppnå målbeskrivningarna för de psykiatriska specialiteterna i SOSFS 2008:17. I tid innebär detta att ST-läkaren har sex dagars frånvaro per år utöver den tid som krävs för inläsning och hemarbetsuppgifter. I dag finns cirka 700 ST-läkare i de psykiatriska specialiteterna, och om alla ska gå två kurser per år krävs kursplatser. Fördelat på 25 platser per kurs innebär det cirka 56 kurser per år. För 2013 planeras 41 kurser, vilket innebär att det nuvarande upplägget inte täcker hela behovet. Bristen kan dock minskas om kursutbudet utnyttjas bättre, samt om planerna angående ett separat kursut- 18

19 bud för barn- och ungdomspsykiatrin samt rättspsykiatri realiseras (se vidare sid. 26). Kursrevisioner Mål: Att kursrevisioner genomförs Under 2012 har IPULS reviderat följande kurser: Beroendelära Psykofarmakologi Akutpsykiatri Suicidologi. Därmed har samtliga 22 ämneskurser i METIS-projektet reviderats under projektperioden. Kursutvecklarna har också fortlöpande uppdaterat litteratur och kunskapsprov utifrån de obligatoriska kursutvärderingarna från varje avslutad kurs (se nedan). Kursutvärdering Mål: Utvärdering av de kurser som genomförts Sedan 2011 är det obligatoriskt att utvärdera samtliga METIS- kurser, och det sker enligt IPULS kursutvärderingsenkät som omfattar åtta frågor med svar på en sexgradig skala. Den genomsnittliga poängen för samtliga genomförda kurser är 4,74 (se tabell 6). Resultatet för varje enskild kurs redovisas i bilaga 7. Tabell 6. Resultat för utvärdering av 90 METIS-kurser , med genomsnittlig svarspoäng (skala 1 6). Fråga Svarspoäng Hur svarade utbildningen mot utbildningsbeskrivningen? 4,74 Uppfylldes de angivna utbildningsmålen avseende teoretiska kunskaper? 4,70 Uppfylldes de angivna utbildningsmålen avseende praktiska färdigheter? 4,46 Var de pedagogiska arbetsformerna anpassade till utbildningens mål och innehåll? 4,68 Kommer Du att för egen del kunna tillämpa det Du lärt dig i Din kliniska vardag? 4,96 Hur bedömer du utbildningen som helhet? 4,81 Skulle du rekommendera utbildningen till en kollega i en situation liknande Din? 5,00 Har utbildningen givit dig stöd att förmedla din nyvunna kompetens vidare till kollegor eller andra? Källa: IPULS. Denna del av utvärderingen visar att deltagarna överlag är positiva till METIS-kurserna. En central fråga gäller om de nya kunskaperna kommer att kunna tillämpas i den kliniska vardagen, och den har fått 4,96 poäng. Det är det näst högsta värdet i utvärderingen efter frågan om man skulle rekommendera utbildningen till en kollega, där svaret i genomsnitt blev 5 poäng. I utvärderingen ingår även sex öppna frågor, vilka redovisar mer allmänna omdömen, till exempel om något saknas i utbildningen, om något kan utgå 4,55 19

20 ur utbildningen, vilka som är utbildningens främsta styrkor och svagheter samt eventuella förslag till hur utbildningen skulle kunna förbättras. Ett citat får här spegla omdömena om styrkan i den aktuella METISkursen: Litteraturen, testet, upplägget med att vi fick tänka igenom ett fall innan föreläsning, praktisk och klinisk inriktning och förberedelse genom inläsning. Utvecklingen av antal utfärdade specialistbevis i psykiatri De första METIS-kurserna påbörjades år 2009 och kursutbudet var inte komplett förrän Därför lär effekterna av METIS-projektet knappast synas i statistiken för utfärdade specialistbevis förrän tidigast år 2014 och fullt ut först några år därefter. Antalet utfärdade specialistbevis i de tre psykiatriska grenarna har ökat under de senaste tio åren (tabell 7). Siffrorna för åren kan jämföras med SKL:s beräkning av antalet färdiga specialister i de psykiatriska specialiteterna: 129 stycken 2011 och 117 stycken 2012 [11]. Ökningen är således större än beräknat för dessa år. Tabell 7. Antal utfärdade specialistbevis i de psykiatriska specialiteterna år År Barn- och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri Rättspsykiatri Totalt Källa: Socialstyrelsen. Ökningen gäller även antalet nyutfärdade bevis per invånare (se figur 3). För 2003 utfärdades 1,23 nya specialistbevis per invånare och för 2012 var antalet 1,71 per invånare. 20

21 Figur 3. Totalt antal nyutfärdade specialistbevis inom samtliga psykiatriska specialiteter samt per invånare och år under perioden Antal ,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Per inv. Antal Per inv. Källa: Socialstyrelsen och SCB. För att undersöka METIS-projektets effekt på kortare sikt går det att studera tillströmningen till de psykiatriska specialiteterna. Antalet ST-läkare inom psykiatrin har mer än fördubblats under den senaste tioårsperioden (tabell 8), och det kan inte uteslutas att METIS-projektet har haft en positiv effekt på tillströmningen från och med år 2008 eller Tabell 8. Antal ST-läkare i de psykiatriska specialiteterna År Antal ST-läkare i psykiatri * Fullständiga uppgifter saknas för 2006 och * För Landstinget Gävleborg har uppgifter avseende 2011 använts. Källa: Socialstyrelsen och SKL. Det återstår att se om tillströmningen till psykiatrin kan ha något samband med den särskilda satsning som gjorts för AT-läkare i den norra och sydöstra sjukvårdsregionen sedan 2008 (regeringsbeslut I:6, och regeringsbeslut I:4, ). Socialstyrelsen ska presentera en slut- 21

SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014

SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014 SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014 0 Sammanfattning Utifrån regeringsbeslut S2013/8791/FS ska METIS, genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säkerställa

Läs mer

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringsbeslut I:19 2013-05-30 S2013/4214/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringens

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare Regeringsbeslut I:1 Socialdepartementet 2011-11-03 S2010/643/FS (delvis) Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare 1 bilaga Regeringens

Läs mer

METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2011

METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2011 METIS-projektet Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2011 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

SKL DNR 14/6484 METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2015

SKL DNR 14/6484 METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2015 SKL DNR 14/6484 METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2015 0 Sammanfattning Utifrån regeringsbeslut S2014/8908/FS ska METIS, genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säkerställa att

Läs mer

METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2010

METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2010 METIS-projektet Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Metis framtid är här! Annika Lindgren Christina Wånge Alessandra Hedlund

Metis framtid är här! Annika Lindgren Christina Wånge Alessandra Hedlund Metis framtid är här! Annika Lindgren Christina Wånge Alessandra Hedlund 6 regionala kanslier Ett centralt kansli Det centrala kansliet; etablering och fortsatt utveckling Annika Lindgren Agenda Kansliets

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare KUST Kurser Under ST Jenita Nilsson Projektledare Projektets sammanhang SOSFS 2008:17 Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring Kurs Auskultation mm. Kursämnen

Läs mer

Medicinsk vetenskap för psykiatriker Stockholm HT (METIS)

Medicinsk vetenskap för psykiatriker Stockholm HT (METIS) Nivå Vidareutbildning (statligt finansierad) för läkare under ST, dvs. SK kurs SK-avdelning C-kurs. Specialitet för B samt C kurser Psykiatri Rättspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Beskrivning Denna

Läs mer

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

METIS-projektet. Uppföljning SK-kurser i psykiatri år 2009

METIS-projektet. Uppföljning SK-kurser i psykiatri år 2009 METIS-projektet Uppföljning SK-kurser i psykiatri år 2009 ISBN 978-91-86585-03-7 Artikelnr 2010-3-19 Publicerad www.socialstyrelsen.se 2 Förord Regeringen gav i juni 2007 Socialstyrelsen i uppdrag att

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

SOCIALSTYRELSEN. !nk 2007-08= 2 1. Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM. 1 bilaga. Regeringens beslut

SOCIALSTYRELSEN. !nk 2007-08= 2 1. Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM. 1 bilaga. Regeringens beslut 0 Regeringsbeslut 6 b REGERINGEN 2007-06-14 S2007/4916/HS Socialdepartemente SOCIALSTYRELSEN VLK!nk 2007-08= 2 1 Dos Handt. Dnr Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM e2 Q. U dra att utbetala bidra till Institutet

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nytt i nynya ST (2015:8)

Nytt i nynya ST (2015:8) Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före

Läs mer

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Rebecka Strandberg Karina Kight 2013-12-12 Presentation och bakgrund 2 Bakgrund 3 Kursämnen under ST ett utvecklingsarbete Syftet är att skapa en struktur

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

2016:14. Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning

2016:14. Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning 2016:14 Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning MISSIV DATUM DIARIENR 2016-05-11 2015/210-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2015-11-05 S2015/07175/FS (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 2012 09 26

Minnesanteckningar från möte med nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 2012 09 26 Minnesanteckningar från möte med nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 2012 09 26 Närvarande: Lena Svartvik Synnöve Åkervall Lennart Bogren Andrea Johansson Capusan Jose Rodriguez Lena Larsson

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen Studierektorskonferens 2014-03-26 Vad är syftet med den offentligrättsliga regleringen av läkarnas medicinska specialiteter?

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-02-11 Kursfakta Kursens namn Inom program Kursansvarig

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod. REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri

Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri Minnesanteckningar från möte i det nationellt studierektorsnätverk för psykiatri 120326 Närvarande: Elina Sarasalo Raffaella Björck Maria Markhed Maria Wagner Jonas Borgman Karin Grönwall Lena Svartvik

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom Svenska Osteoporossällskapet i samarbete med

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Rehabkoordinator att koordinera rehabprocessen i företagshälsovården. 7,5 högskolepoäng Avancerad nivå.

STUDIEHANDLEDNING. Rehabkoordinator att koordinera rehabprocessen i företagshälsovården. 7,5 högskolepoäng Avancerad nivå. STUDIEHANDLEDNING Rehabkoordinator att koordinera rehabprocessen i företagshälsovården 7,5 högskolepoäng Avancerad nivå Sthlm VT11 Med reservation för ändringar 1 Bakgrund Från den 1 januari 2010 finns

Läs mer

Socialdepartementet Kammarkollegiet Box Stockholm

Socialdepartementet Kammarkollegiet Box Stockholm Regeringsbeslut I:6 2011-11-24 S2006/9394/FS(delvis) S2011/10432/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala bidrag till landstingen för en tillgänglighetssatsning

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

SOSFS 2012:8. Bilaga 1. ANSÖKAN om specialistkompetens. Socialstyrelsen STOCKHOLM. Återställ formulär. Personuppgifter

SOSFS 2012:8. Bilaga 1. ANSÖKAN om specialistkompetens. Socialstyrelsen STOCKHOLM. Återställ formulär. Personuppgifter SOSFS Bilaga 1 ANSÖKAN om specialistkompetens Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Uppgifter om utfärdat behörighetsbevis

Läs mer

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund Rapport Datum 2013-01-15 Dnr 101-4716-2011 Version 1.0 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen 2012

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 15 11 09 Kursfakta

Läs mer

Ångestsjukdomar Stockholm Nordväst (METIS)

Ångestsjukdomar Stockholm Nordväst (METIS) Problem med sökfunktionen För närvarande har vi problem med sökfunktionen på webbplatsen. Vi jobbar med att lösa problemet. Titel: Ångestsjukdomar Stockholm Nordväst (METIS) Startdatum: 2013-03-06 Slutdatum:

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

6. Område 1. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 6. Juridik eller Etik eller Hälsoekonomi eller Organisation

6. Område 1. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 6. Juridik eller Etik eller Hälsoekonomi eller Organisation Förfrågningsunderlag 2014-05-13 Upphandlande organisation Upphandling Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015 106 30 Stockholm Dnr 2.7-43348/2013 Sista anbudsdag: 2014-06-15 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Tjänstgöringsbok för AT-läkare

Tjänstgöringsbok för AT-läkare Tjänstgöringsbok för AT-läkare 1 Artikelnr: 2006-119-1 Sättning: Per-Erik Engström 2 1. Allmänt Denna bok innehåller dels tjänstgöringsintyg för allmäntjänstgöringen (AT), dels Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogram i palliativ vård Postgraduate Diploma

Läs mer

Handledarutbildning för erfarna kliniker att handleda ST-läkaren enligt den nya målbeskrivningen Ht Kursbeskrivning

Handledarutbildning för erfarna kliniker att handleda ST-läkaren enligt den nya målbeskrivningen Ht Kursbeskrivning Handledarutbildning för erfarna kliniker att handleda ST-läkaren enligt den nya målbeskrivningen Ht 2009 Kursbeskrivning Välkommen till kursen Handledarutbildning för erfarna kliniker att handleda ST-läkaren

Läs mer

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk

Läs mer

Upphandlingsrapport. Upphandlande organisation. Upphandlingsrapport om upphandling av SK-kurser Förslag till beslut. 2.

Upphandlingsrapport. Upphandlande organisation. Upphandlingsrapport om upphandling av SK-kurser Förslag till beslut. 2. Upphandlingsrapport 2014-09-10 Upphandlande organisation Upphandling Socialstyrelsen Upphandling av SK-kurser 2015 106 30 Stockholm Dnr 2.7-43348/2013 Upphandlingsrapport om upphandling av SK-kurser 2015

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 201511232

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Lathund inmatningsverktyget

Lathund inmatningsverktyget Lathund inmatningsverktyget All rapportering av erhållna medel sker i SKL:s inmatningsverktyg, https://psykiskhalsa.sklansokan.se/. Du loggar in med din e-postadress och det lösenord du har valt. Är du

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri Nyckeltal 215 Rapport Vuxenpsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Vuxenpsykiatri...4 3. Befolkning och jämförelsedata...5 4. Nyckeltalsgrafer...6 5. Fördjupning 215: Beroendevårdens

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

Bilaga 2. Metod. RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR:

Bilaga 2. Metod. RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: Bilaga 2. Metod RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 2. METOD Bilaga 2 Metod Dokumentstudier Riksrevisionen har gått igenom de bidrag

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer