Guldljuspriset Ny rapport om epilepsivården! Lättare tala om homosexualitet än epilepsi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guldljuspriset 2009. Ny rapport om epilepsivården! Lättare tala om homosexualitet än epilepsi"

Transkript

1 nr årgång 39 utgiven av svenska epilepsiförbundet Guldljuspriset 2009 Ny rapport om epilepsivården! Epilepsisjuk pojke avvisas Ann Andersson lärare och mamma Lättare tala om homosexualitet än epilepsi

2 12 6 Ur innehållet Ann om skolan 21 9 Ny rapport - epilepsivården 3 Ledaren 4 Epilepsiteamet i Göteborg fick pris 4 Inbjudan till kurs för vuxna på Ågrenska 6 Ny rapport om epilepsivården 9 Guldljuspriset till Britta och Atlas 12 Dubbla perspektiv - Ann, mamma och lärare 14 Epilepsisjuk pojke avvisas till Eritrea 15 Apropå svininfluensan 16 Ny förening i Södermanland 17 Piffa upp mötena! 18 Krysset 19 Tävling 20 Pengar till epilepsiregister 21 Lättare att tala om homosexualitet än om epilepsi 22 Epilepsi inifrån och utifrån - informatörskurs Börje berättar Guldljuspriset När året går mot sitt slut kan vi konstatera att det är många pusselbitar som samverkat för att organisationen har fungerat och utvecklats. Medlemmarna är källan till kunskap, erfarenhet och framtiden. Den starkaste kraften i vårt arbete är därför medlemmarna med sina samlade upplevelser. tanke till dem och alla eldsjälar i epilepsiföreningarna för fantastiska insatser. Men pusslet skulle inte bli helt om vi inte samverkade med andra källor till kunskap och utveckling. Vi har stor anledning att också tacka alla våra annonsörer, företrädare för epilepsisjukvården och andra samarbetspartners för värdefullt stöd till verksamheten. En annan viktig pusselbit är kansliet som samordnar det hela. Året 2009 har präglats av fokusering på utvecklingen inom epilepsivården och vi avser att fortsätta processen nästa år. JUL Innan dess vill vi önska allesammans en riktigt God och fröjdefull Jul och ett Gott Nytt och spännande verksamhetsår! Förbundsstyrelsen Svenska Epilepsia Årgång 39 nr Svenska Epilepsia utges av Svenska Epilepsiförbundet. ISSN Ansvarig utgivare: Chatrine Pålsson Ahlgren Redaktör: Susanne Lund Redaktionsråd: Susanne Lund, Sven Pålhagen, Ingvor Aiha Verbalis Tryck: Postadress: Svenska Epilepsiförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4C, 3tr Postgiro: Bankgiro:

3 Viktig rapport om epilepsivården S V F 3

4 Grattis! Från vänster: Folke Bernadotte, Birgitta Olovson (barnepilepsisjuksköterska), Kari Palmgren (kurator), Ingrid Olsson (barnneurolog), Gerd Viggedal (psykolog) och Johan Ryding (ordförande i Föreningen Margarethahemmet). Barnepilepsiteamet i Göteborg prisat Föreningen Margarethahemmets pris om kr till de som gjort den bästa insatsen för att förbättra situationen för barn med svår epilepsi och deras familjer tilldelades i år epilepsiteamet vid Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Mottagningen fick priset för sitt tvärprofessionella helhetsomhändertagande av barn med epilepsi genom tidigt insatt stöd. Mottagningen har tillgång till ett komplett behandlingsutbud av hög kvalitet, baserat på kontinuerlig kompetensutveckling och mycket aktiv forskning. Teamets arbete är angeläget då det särskilt uppmärksammar den mest utsatta gruppen barn med epilepsi, nämligen de med behandlingsresistent epilepsi i kombination med flerfunktionshinder i form av cerebral pares, mental retardation och neuropsykiatriska störningar som autism och ADHD. Man uppmärksammar också de specifika behov som epilepsi under tonåren medför. Välkommen till Ågrenska april Inbjudan Medlemsavgiften för 2010 Du har väl betalat medlemsavgiften för nästa år? Om inte, är det jättebra att få det ordnat så att din förening kan fortsätta med sin verksamhet som påverkansgrupp, informationsgivare och mötesplats för personer med epilepsi. Tack för ditt stöd! Kurs för vuxna med svårbemästrad epilepsi Välkommen till en tre dagars vistelse för vuxna över 18 år med svårbemästrad epilepsi. Sammankomsten är en unik möjlighet att träffas, få tillgång till aktuell forskning, utbyta erfarenheter och att reflektera. Syftet är att öka kunskapen för att bättre kunna hantera vardagen. Egenavgiften är 1000 kronor. Reskostnader tillkommer. Innehållet läggs upp i samarbete med Svenska Epilepsiförbundet. För mer information kontakta: Ann Catrin Röjvik Telefon , Fax Vilken överraskning! Döm om kanslipersonalens förvåning när tre ovikta tusenlappar föll ur ett kuvert vid postöppningen. En anonym givare hade skänkt dessa till Epilepsifonden. Samma dag noterades ytterligare gåvor till Epilepsifonden från Bengt Strand samt landstinget i Halland, som sänt gåva med anledning av fd förbundsstyrelseledamoten Rutger Johannessons avtackning. Förbundsstyrelsen framför härmed ett varmt tack för alla dessa gåvor. Tack också till dem som under året tänkt på förbundets arbete och Epilepsifonden. 4

5 50 kr! Föreningen Margarethahemmet arbetar ideellt för barns epilepsivård. Föreningen utlyser nu forskningsanslag och stipendier för att stödja patientnära forskning inom området barn med epilepsi. Anslagen är ettåriga och skall användas enligt den budget som anges i ansökan. Anslag på upp till kr beviljas. En bok om epilepsi är den perfekta kunskapskällan för dig. Den redovisar fakta och väjer inte för komplicerade förhållanden. Den belyser modern behandling och ger svar på frågor av skilda slag. Boken beställes hos förbundskansliet: , Porto tillkommer. Vid beställning om 100 ex blir priset endast kr + frakt. Ansökan ska sändas till: Föreningen Margarethahemmet SEB, Institutioner & Stiftelser ST S Stockholm. Sista ansökningsdag 15 februari Ytterligare information lämnas på föreningens webbplats: Epilepsilarm Kontakta någon av våra konsulenter eller tekniker. Vi hjälper till att hitta en bra lösning för brukaren. Falck Igel AB Liljeholmsvägen 30 B, Stockholm - tel Göteborg Lund Gävle

6 Rapport om epilepsivården Den svenska epilepsivården kämpar med begränsade resurser, svårigheter att ta fram nationella evidensbaserade riktlinjer och pressade neurologer. Trots att det finns fler än personer med epilepsi i Sverige stöds professionerna av en begränsad infrastruktur för kunskapsstyrning och många av de drabbade har svårt att få den hjälp de behöver. Detta framkommer i en rapport som nyligen publicerats. I rapporten har en genomlysning skett av epilepsivårdens kunskapsstyrning, patientorientering och förutsättningarna för att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Rapporten, som beskriver vården för vuxna personer med epilepsi, visar bl a på stora förbättringsmöjligheter då det gäller systematisk uppföljning och psykosocialt stöd till de personer som inte blir anfallsfria trots behandling. För det första saknas till stora delar en systematisk uppföljning genom hälsodata- och kvalitetsregister. Ett av de få undantagen är registret för epilepsikirurgi som följer upp effekterna av kirurgiska ingrepp i syfte att eliminera eller minska epileptiska anfall. Registret visar att resultaten av denna verksamhet är mycket goda, men operationsfrekvensen är låg och varierar starkt bland landets universitetssjukhus. En bättre systematisk uppföljning ger förutsättningar för evidensbaserade riktlinjer för epilepsivården och är ett underlag för epidemiologisk forskning. För det andra är evidensstyrkan, d v s kraften i det vetenskapliga underlaget, måttlig för flera av de kunskapsunderlag som stora delar av epilepsivården vilar på. En konsekvens av detta är att läkemedelsbehandlingen präglas av beprövad erfarenhet tillsammans med trial and error. Ska vården av personer med epilepsi komma längre måste de enskilda läkarnas och övriga professioners erfarenheter läggas samman på ett helt annat sätt än idag. Dessutom måste fler jämförande studier av nya läkemedels effektivitet och kostnadseffektivitet göras. För det tredje visar rapporten att metoderna för psykosocialt stöd och rehabilitering har en liten eller Rapporten har gjorts av Ulf-Johan Olson, Utvecklingspartner AB, på uppdrag av Svenska Epilepsiförbundet, med ekonomiskt stöd av UCB Pharma AB. Referensgrupp: Kjell Asplund, tidigare ordförande i SBU och GD för Socialstyrelsen Kristina Källén, ordförande Svenska Epilepsisällskapet, Docent neurologi/usil Elinor Ben-Menachem, Professor. neurologi/su, chefred Acta Neur Scandinavica Susanne Lund, förbundssekreterare Svenska Epilepsiförbundet Sven Pålhagen, styrelseledamot Svenska Epilepsiförbundet, neurolog Karolinska Universitetssjukhuset mycket liten plats i epilepsivården. Eftersom konsekvenserna av epilepsin ofta är minst lika besvärliga som själva anfallen, är läkemedelsbehandling otillräcklig för många personer med epilepsi. Det finns därför ett stort behov av ett mer utvecklat psykosocialt förhållningssätt hos all personal, men också en mer konsekvent användning av stödsamtal, kognitiv beteendeterapi (KBT) och neuropsykologisk rehabilitering. Det behövs också ett mer uttalat ansvar för att initiera och samordna denna typ av insatser. Förslagsvis ges epilepsisjuksköterskan detta ansvar. Denna typ av åtgärder behöver prioriteras på ett helt annat sätt än idag om epilepsivården ska kunna ge en god vård till alla patienter. För det fjärde visar rapporten att sjukdomsgrupper i mellanskiktet, bl a epilepsi, har en besvärlig situation. De nationella myndigheterna har hittills inte prioriterat stöd för att ta fram nationella riktlinjer (Socialstyrelsen) och har sedan 1998 inte ordnat en ny workshop för att ta fram riktlinjer för förskrivning av antiepileptika (Läkemedelsverket), trots att flera nya preparat registrerats. Dessutom är neurologispecialiteten jämförelsevis liten varför den kri- 6

7 Rapporten ger stöd åt förbundets möjligheter att påverka för mer uppmärksamhet åt epilepsi, samt verka för mer resurser till epilepsivården, säger Chatrine Pålsson Ahlgren, här flankerad av Ulf-Johan Olson, som gjort rapporten. Till höger Sven Pålhagen, neurolog och ledamot av förbundsstyrelsen. Foto: Magnus Sandberg att kunskaps- och metodutveckling kommer i skymundan, särskilt för mindre specialiteter som neurologi och i synnerhet för subspecialiteter som epilepsi. Epilepsivården behöver utnyttja de tillfällen som ändå ges från nationella myndigheter. Det gäller framför allt Tandvårds- och läkemedelstiska massan för att utveckla inomprofessionella nätverk, kvalitetsregister och vårdprogram är starkt begränsad. Som om inte det räckte har inga avgörande medicinska genombrott skett de senaste 15 åren inom epileptologin. I den alltmer produktionsstyrda hälso- och sjukvården finns risk för Gjorda analyser och lärdomar från andra specialiteter visar att epilepsivården behöver sätta ribban högre då det gäller flera delar i den stödjande strukturen för kunskapsstyrning. De viktigaste är: Ett brett kvalitetsregister för systematisk uppföljning av behandlingen av nydebuterad epilepsi Riktlinjer/vårdprogram för olika tillstånd/epilepsityper Större satsningar på utvecklings- och förbättringsarbeten inom eftersatta områden, bl a psykosocialt stöd, epilepsiutbildning för patienter och anhöriga, KBT och ett psykosocialt förhållningssätt bland all personal samt neuropsykologisk rehabilitering Jämförande klinisk forskning kring framför allt nya läkemedels effekter och kostnadseffektivitet Bättre implementering av den kunskap och de riktlinjer som redan finns, bl a genom tidigare remittering till epilepsikirurgiutredning 7 förmånsverkets (TLV) kommande genomgång av alla antiepileptiska läkemedel. Då kommer varje läkeläkemedel i denna grupp att bedömas utifrån sin kostnadseffektivitet och om det utifrån detta är aktuellt för fortsatt subvention eller inte. Svenska Epilepsiförbundet menar att det vore näst intill oskickligt att inte använda TLV:s läkemedelsgenomgång till att också även använda övriga nationella resurser. Parallellt med TLV:s bedömningar bör Läkemedelsverket organisera en workshop för att ta fram rekommendationer för antiepileptiska läkemedel. Även expertis från Socialstyrelsen borde kunna användas i syfte att diskutera metodiken för ett eventuellt nationellt vårdprogramarbete. Epilepsivården är i stort behov av myndigheternas stöd i detta och myndigheterna behöver samordna sitt agerande och låta sina bedömningar vila på ett gemensamt kunskapsunderlag. Denna debattartikel har publicerats på Dagens Medicins nätupplaga den 23 november. Rapporten kan laddas ned från:

8 Lär dig mer om epilepsi Materialet är framtaget av Ungefär personer i Sverige har epilepsi och bland dessa är mer än under sjutton år. Många fler kommer i kontakt med epilepsi som anhörig, vän eller arbetskamrat till någon med epilepsi. Har du själv epilepsi? Känner du någon med epilepsi? Vet du tillräckligt mycket för att vara beredd vid ett anfall? Om inte, föreslår vi att du skaffar dig mer kunskap. Kryssa för de enheter du vill ha. Vid fler än ett exemplar, vänligen kontakta oss. Vad är epilepsi? (broschyr) Jag har epilepsi (kort) God livskvalitet med epilepsi (broschyr) Ditt personliga informationskort (A5-blad) Kvinnor och epilepsi (broschyr) Är din epilepsimedicin rätt för dig? (A5-blad) Män och epilepsi (broschyr) Information till barnvakten (A5-blad) Första hjälpen vid krampanfall (A3-affisch) Anfallsobservation vid epilepsi (folder) Informationsmaterial till personer med epilepsi och anhöriga Beställ informationsmaterial från Svenska Epilepsiförbundet. För beställningar tillkommer expeditionsavgift 15 kr och porto. Allt material sänds per brev och paket. Plats för porto Förnamn: Efternamn: Adress: Svenska Epilepsiförbundet Box Sundbyberg Telefon: Distribueras av Svenska Epilepsiförbundet Box Sundbyberg Tel: Fax:

9 Guldljuspriset till Britta och Atlas Svenska Epilepsiförbundets Guldljuspris 2009 har tilldelats Britta Blomqvist och epilepsihunden Atlas. Priset delades ut av Birgitta Dahl i riksdagshuset, för sjunde gången i rad. Birgitta Dahl betonade den stora betydelsen av vardagshjältar som underlättar livet för andra. NYHET! Den här gången fick epilepsihunden Atlas särskild uppmärksamhet, men han var trots detta väldigt koncentrerad på sin roll som servicehund. Vid Guldljusprisutdelningen fanns han nära matte Britta, som mottog ett diplom, blommor samt tretusen kronor. Atlas fick dagen till ära ett ben att gnaga på. Dock verkade han bry sig mer om vad som hände runt omkring honom. Juryn, Guldljusrådet, bestående av Birgitta Dahl, f d riksdagens talman, Peter Althin, advokat, Barbro Beck-Friis, professor samt Chatrine Pålsson Ahlgren, ordförande i Svenska Epilepsiförbundet gav följande motivation till sitt beslut: Epilepsihunden Atlas och matte Britta Blomqvist tilldelas 2009 års Guldljuspris för att de tillsammans visat en alternativ väg till större trygghet och säkerhet för personer med epilepsi. Genom att använda hunden i människans tjänst på detta sätt ökar möjligheten för oberoende och en god livskvalitet Britta Blomqvist som har svår epilepsi driver en kennel och upptäckte att hundarnas beteende förändrades innan hon fick ett epileptiskt anfall. Idag har hon stort stöd i Europas första epilepsihund Atlas som varnar Britta när ett anfall är på väg genom att titta matte djupt i ögonen och krafsa på henne. Det är Atlas sätt att berätta att hon snart kommer att få ett anfall, långt före att hon märker det själv. - Att hunden är människans bäste vän kan man utan tvekan säga när man får hjälp att sätta sig i säkerhet när ett anfall är i antågande. Den trygghet som en vältränad epilepsihund kan ge är verkligen betydelsefull för att öka friheten hos personer med epileptiska anfall, säger Chatrine Pålsson Ahlgren, förbundsordförande. Foto: Magnus Sandberg Atlas är en långhårig collie utbildad av Britta och en SoS-hundinstruktör och examinerad av Service- och signalhundsförbundet och har samma status som en ledarhund. Han kan följa med Britta Blomqvist överallt, vilket gör att livet inte begränsas av epilepsin. Servicehund, står det på täcket Atlas bär på ryggen. Där finns också ett larm som går till Brittas make ifall hon får ett anfall. - Han betyder en förändring av livet. Jag går till och med till affären och handlar, det gjorde jag inte förr, säger Britta Blomqvist. 9

10 BEGRÄNSA EPILEPSIN INTE MÄNNISKAN. Resultatet av en epilepsibehandling är beroende av hur effektivt anfallen kan reduceras och hur väl behandlingen tolereras. GlaxoSmithKline AB. Box 516, SOLNA. Tel

11 - Pepparsprej - ett hett vapen Timat i Dalarna S 11

12 Ann Andersson i Vingåker har funderat mycket på hur mycket skolans personal borde känna till om funktionshinder och sjukdomar som till exempel epilepsi. Ann är lärare, men hon är också mamma till en dotter med epilepsi. Av Zoran Alagic Foto: Magnus Sandberg Anns dotter Saga är yngst av tre döttrar. Hon är elva år idag och hon har haft epilepsi sedan hon var tre år. Vi upptäckte epilepsin när Saga fick ett anfall en kväll när hon lekte med sin sju år äldre syster i vårt hem i Vingåker. Hon ropade plötsligt: Saga ramlar, Saga ramlar! Systern är också den som i dag reagerar mest när anfallen kommer och hon tycker att det är obehagligt om hon är ensam då. Högra sidan på Saga hängde vid anfallet och hon gick in i väggarna, snubblade och ramlade. Min man trodde först att det var en hjärnblödning. Epilepsin fanns inte i vår värld då, berättar Ann. Verkligheten talar Själv var Ann inte hemma, hon utbildade sig till grundskollärare. Hon arbetar idag i årskurs ett. Det är mycket man inser att man måste uppleva själv för att alls vilja och också kunna lära sig och ta till sig ordentligt, på riktigt. Så är det i skolan för eleverna och så är det i livet. Jag visste ju absolut inget om epilepsi, förutom att man faller ihop och krampar. Faktum är att mycket mer än så visste jag inte Men nu fick jag en egen handfast erfarenhet av epilepsi. Egen erfarenhet hjälper andra Som lärare försöker Ann ofta att sätta sig in i barnens och även föräldrarnas roll. Jag jobbar mycket med det. Hur föräldrarna reagerar inför det egna barnets svårigheter och framgångar i skolarbetet. Om jag kan relatera till vad jag upplevt, så kan jag själv bättre förstå föräldrarna. Efter det plötsliga inträdet i livet som förälder till ett barn med epilepsi säger Ann att hon själv upplevt en större förmåga att förstå en förälder som har åsikter och önskar att deras barn behöver hjälp och stöd. Första anfallet Ann berättar hur det gick till när Saga kom till sjukhuset efter det första anfallet. Hennes man hade åkt till Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Läkaren frågade: Har ni epilepsi i släkten? Nej, blev svaret. Då kan det inte vara epilepsi. Här får ni Alvedon. 12 Läkaren trodde tydligen att det var feberkramper som Saga hade fått. När de satt i bilen för att åka hem fick Saga ett nytt anfall. Då gick de tillbaka. Men svaret blev återigen: Åk hem så blir det nog bättre. Ta med Alvedon Och vi hade ju ingen erfarenhet eller relation till epilepsi, så vad kunde vi säga? Inte feberkramper Efter tre-fyra dagar fick Saga anfall igen, hemma. Då ringde man efter ambulans och åkte till Mälarsjukhuset i Eskilstuna När de kom in så sa läkaren direkt att det inte kan vara feberkramper. Jag minns att då hade Saga blicken riktad upp till vänster, det hade hon gjort förra gången också. Det kan tyda på epilepsi, sa läkaren som var lite mer påläst. Utredning Saga blev inlagd för observation och fick ta EEG, magnetröntgen och många prover. Hon fick också en del anfall under tiden. Den medicin som Saga då använde

13 Dubbla perspektiv lärare och mamma till ett barn med epilepsi var Tegretol. Hon hade epilepsianfall när hon hade infektioner i kroppen och anfallen kom när hon sov. De var mer av det klassiska slaget, med kramper och att saliven rann. Osäker tid Den första sommaren fick Saga anfall vid tre tillfällen. Därefter var det ett anfallsuppehåll i 1 1/2 år. Under den tiden åt Saga medicin. Men eftersom hon varit anfallsfri i drygt 1 1/2 år så skulle den tas bort. Efter tre månader, under sommarlovet, började saker att hända igen. Nu fick Saga en annan form av kortare frånvaroattacker. Hon kunde gå i cirklar, inte veta var hon skulle eller var hon befann sig. Vid den här tiden kunde hon få anfall när som helst. Hon fick en ny medicin, Tegretol funkade inte lika bra längre. Skolan börjar Saga började i förskolan och under höstterminen fick hon många anfall i skolan. - Efter ett halvår fick vi medicin som fungerade, så att hon inte hade anfall i skolan. I förskolan och i första klass hade Saga en bra anfallskontroll, men i andra klass började det att hända saker. Återigen kom sekundfrånvaron utan kramper. Knappt märkbara anfall Denna typ av anfall är svårt för skolan att se. - Vi kunde t ex se i skolböckerna när anfallen skedde. Först var stilen snygg, sedan blev det större och större bokstäver Men problemet var att skolan inte uppfattade dessa frånvaroanfall! Och ett annat problem är också att man inte vet hur länge hon påverkats före eller efter anfallet. Saga har alltid haft klasskamrater som stöttat henne och det är vi mycket glada över. Anfallen blev värre Skolan gick vidare. I tvåan funkade det någorlunda. Under sommarlovet innan trean fick hon allt fler anfall, fortfarande rörde det sig om frånvaroanfall men dessa innebar nu att musklerna gav vika och hon ramlade. De blev allt besvärligare, allt större och kom allt oftare. Under trean kom frånvaorattacker oftare och oftare. Till slut blev skolarbetet lidande. Assistent hjälper Från vårterminen fick Saga stöd av en assistent på halvtid, vilket var mycket bra. Det som Saga inte fått är rätt stöd och hjälpmedel i tid, vilket gjort att hon missat mycket tid i skolan. Självfallet ligger inte allt på skolan utan även på medicinerna och epilepsin. Just nu är anfallen på en något lägre nivå, ett eller två anfall i veckan. Mer kunskap i skolan nödvändigt Ann understryker vikten av att skolan måste ha mer kunskap om olika funktionshinder. Hon menar att skolhuvudmannen måste erbjuda lärare kompetensutveckling och fortbildning om funktionshinder när skolan får en elev som har ett sådant. Det må vara diabetes eller epilepsi. 13 Jag tycker att varje kommun borde vara skyldig att ha en kompetens kring olika funktionsnedsättningar, säger Ann. Det är ju rätt sannolikt att varje lärare under sitt yrkesverksamma liv kommer att undervisa en eller flera elever med funktionshinder. Ändå förbereder inte lärarutbildningen för detta. - Det borde den, tycker jag, säger Ann, som fått lära sig den hårda vägen. God integrering möjlig Dagens teknik gör att elever med olika typer av funktionshinder kan integreras i en klass med elever utan funktionshinder. Men då är det också nödvändigt att skolan har grundkunskap i hur olika funktionshinder fungerar. Och att eleven i fråga får rätt resurser och stöd för att lyckas i skolan. - Det är det vi har sett som det svåraste för Saga, att inte få lyckas i skolan. Detta har medfört minskad glädje att gå till skolan och att prestera något där. Att ge resurser är viktigt när det gäller effektiv inlärning för elever med funktionshinder. Anpassa pedagogiken Att lärare i dag saknar kunskaper om tillgänglighet och anpassad pedagogik leder till osäkerhet i bemötandet av elever med sådana behov. Elever gör som de vuxna och är de vuxna osäkra i sitt bemötande av den elev som har ett funktionshinder smittar beteendet av sig på resten av klassen. I dag går det allt bättre för Saga. Skolan ser till så att hon får möjlighet att ta det lite lugnt när hon har sina anfall. Hon har börjat få rätt hjälpmedel, såsom Daisyspelare, inlästa läromedel, egen arbetsdator med talsyntes i och möjlighet att använda miniräknare när hon arbetar med matte. Och framförallt så har Saga börjat hitta glädjen i skolan. Hon har också flera läkare som samarbetar för att hitta rätt behandling. Vi har anlitat en privatläkare som samarbetar Fortsättning på sidan 23!

14 Sexårige Seim har svår epilepsi. Hans mamma Tirhas är krigsskadad. När som helst kan polisen knacka på dörren i lägenheten i Hedemora för att verkställa avvisning till Eritrea, hemlandet som de lämde lämnade illegalt för fem år sedan. Synnerligen ömmande omständigheter räcker inte för att Seim och Tirhas ska få uppehållstillstånd i Sverige. Epilepsisjuk pojke avvisas Domstolarna har gått på Migrationsverkets linje och sagt nej hela vägen, de humanitära skälen för uppehållstillstånd anses inte vara tillräckligt starka. Domen om avvisning finns och när som helst kan polisen knacka på dörren för att hämta Tirhas och Seim till förvar, för vidare transport till Eritrea. Då är det bråttom för man får inte hålla barn i förvar mer än 72 timmar. Vid andra avvisningar har det inträffat att människor inte fått med sig viktiga mediciner. För Seim är rätt inställd och regelbunden medicinering livsnödvändig. Medicinska risker Hans läkare Göran Brandberg på Falu lasarett har uppgett att om behandlingen avslutas tvärt, finns en påtaglig risk för akut försämring av epilepsin som i värsta fall kan vara livshotande. Man kan inte bortse från medicinska risker om medicineringen avbryts. Det handlar i första hand om anfallssituationen med risk för komplicerade anfall som kan skada pojken ytterligare och utgöra risk för både hälsa och liv, liv, säger Per Åmark, neurolog och överläkare på Barndivisionen, Karolinska Universitetssjukhuset. Tirhas var som tonåring soldat i den eritrianska befrielsearmén, EPLF. Vid ett etiopiskt luftangrepp skadades hon svårt. Hon miste vänster fot, förlorade höger öga och skadade höger arm. Hon drabbades av kallbrand och benet amputerades ovanför knäet. Sonen Seim föddes i mars 2003 Förlossningen var svår och han vägde de bara 1,8 kilo. Vid nio månaders ålder började han krampa. Ingen doktor gav någon specifik diagnos, men Tirhas förstod att det måste vara epilepsi. Efter neurologisk utredning på Falu lasarett har Seim sedan fått diagnos. Han har svårbehandlad epilepsi med olika typer av anfall. En utredning som gjorts av habiliteringen i Hedemora visar på en en kraftig utvecklingsförsening språkligt, emotionellt och socialt samt att han uppvisar en stor uppgivenhet och låg livsgnista Flydde från Eritrea 2004 Den läkare som ansvarade för pojken på sjukhuset i huvudstaden Asmara är numera fängslad på grund av sin religion. Han tillhör Pingstkyrkan och det pågår religiös förföljelse i Eritrea, bland annat gentemot medlemmar av frikyrkor. Även Seims pappa är fängslad och det är osäkert om han lever idag. Migrationsminister Tobias Billström har tagit del av vad som hänt Seim och hänvisar till den utvärdering av nya 14 utlänningslagen som kom fram till att lagstiftningen inte varit i kraft länge nog för att det ska vara möjligt att dra några definitiva slutsatser om hur synnerligen ömmande omständigheter tillämpas. Mer data behövs och från regeringens sida ger vi nu Migrationsverket i uppdrag att följa utvecklingen och återrapportera till oss, säger Tobias Billström. Om tillämpningen blivit strängare än vad som avsetts så kommer vi att verka för en förändrad lagstiftning. Migrationsministern påpekar att den nya utlänningslagen har en portalparagraf om barnets bästa. Den ska genomsyra alla beslut som fattas. Enbart det faktum att en sökande är minderårig räcker inte för asyl. Men minderårigas skäl för asyl behöver inte väga lika tungt som vuxnas för att beviljas uppehållstillstånd. Text och foto: Katarina Nyberg Foto migrationsminister Tobias Billström - Pawel Flato

15 Apropå svininfluensan... Köer har under senhösten ringlat långa utanför vårdcentralerna med människor som väntat på vaccination för svininfluensan. Förbundskansliet har också tagit emot en stor mängd samtal från oroliga föräldrar till barn med epilepsi, men även vuxna som undrar om de tillhör riskgruppen och behöver vaccin snabbt. Dessutom undrar man över om de antivirala läkemedlen påverkar effekten av epilepsiläkemedel. Foto: stockxpert.com Löper personer med epilepsi större risk att få svininfluensa? - Nej, personer som har sjukdomar som påverkar immunförsvaret löper större risk att få svininfluensa, säger Sven Pålhagen, neurolog på Karolinska universitetssjukhuset. Om man får svininfluensa eller någon annan influensa och samtidigt har epilepsi kan det dock innebära problem. Influensa medför i regel feber och hos en del kräkning och diarré som kan förändra medicinhalten i blodet. Det i sin tur kan innebära ökad anfallsfrekvens. Då bör man diskutera det med sin läkare och kanske kompensera det. Feber kan också medföra en ökad anfallsfrekvens. Det finns fn inget som tyder på att det är andra problem om man har epilepsi och svininfluensa. 15 Virus är inte känsliga för antibiotika men det finns virushämmande medel som kan förebygga eller lindra förloppet. Om man får symtom på influensa och tar antivirala medel ska man undvika läkemedlet Amantadin om man har manifesterad sänkt kramptröskel, d v s icke tillfredsställande krampförhindrande behandling. - Preparatet stimulerar NMDAreceptorn som vissa läkemedel ska blockera i anfallshindrande syfte. Däremot går Tamiflu bra, säger Sven Pålhagen. Tamiflu används för att behandla eller förebygga influensa hos vuxna och barn från ett års ålder. Det är viktigt att komma ihåg att antivirala läkemedel är ett komplement till, men ersätter inte, influensavaccination.

16 EPILEPSIMÄRKET Varva reklamen med viktiga symboler Varför kan inte tv-reklamen varvas med viktig information, som exempelvis symbolerna för epilepsi och diabetes? Då hade risken minskat avsevärt att personer med dessa sjukdomar sluppit att hamna i fyllecell för att allmänheten ja, även polisen tror att de är berusade. Många hade kommit till akuten i stället och fått läkarvård. Jag har hört talas om så många som har hamnat på fel ställe. Som en man som hade varit inne på posten där fick han ett epilepsianfall som uttryckte sig så att han slog ner alla papper som stod på disken. Folk ringde polisen och mannen hamnade i fyllecell. Han skämdes och mådde väldigt illa när han vaknade upp ur anfallet. Min son föddes med epilepsi och då gick jag med i epilepsiföreningen. Där berättade de om många liknande fall, som det ovan relaterade. Och jag vet att diabetikerna har samma problem. De blir lätt vingliga när deras socker inte är rätt i kroppen, så många tror att de är berusade. Men allt detta hade kunnat avhjälpas med att symbolerna som dessa personer har på sig antingen som ett halsband, brosch eller dylikt. Det är så lite som krävs, men så mycket som kan bli positivt med rätt kunskap. FN Insändare publicerad i Ystads Allehanda 20 november Epilepsimärket kan beställas från förbundskansliet. Det finns med halskedja i gul lättmetall samt med nål (pin) och kostar 35 kronor. Märket finns också med silverkedja och kostar då 65 kronor. Ring eller eposta: för beställning. Foto: stockxpert.com Ny förening i Södermanland! Intresset var stort när Sven Pålhagen, neurolog på Karolinska sjukhuset och Ann-Sofie Eriksson, barnneurolog på Barnsjukhuset Martina, föreläste om vuxen- respektive barnepilepsi på Duveholmsgymnasiet i Katrineholm en kväll i november. Sven Pålhagen och Ann-Sofie Eriksson, gick noga igenom Foto: Inga-Britt Börjesson anfallstyper och behandling. Sven Pålhagen underströk vikten av att se hela människan, att inte bara fokusera på anfallen, utan också på arbetet, familj och fritidsintressen. Barn är inte små vuxna, betonade Ann-Sofie Eriksson och menade att läkemedel i allmänhet inte är testade för barn, utan för vuxna. Särskilda frågor som rör barns utveckling och förmåga belystes ingående. Både anhöriga och personal fanns bland åhörarna och egna erfarenheter blandades med frågor om anfallsyttringar och mycket annat på den efterföjande frågestunden. Förbundsstyrelsen hade 16

17 Piffa upp mötena! Hur ska vi locka fler medlemmar till våra möten? Anna Eksell, förbundsstyrelseledamot, nyss fyllda 30 år har svaret. Hon tycker att föreningslivet ska piffas upp rejält och att man behöver tänka i helt nya banor. - Jag tror att man helt och fullt kan genomföra ett korrekt styrelse- eller medlemsmöte för de som är mer vana med rutiner och så, men man kan ha dem på andra ställen. Man behöver inte sitta i en hyrd lokal vid ett fyrkantigt bord. Man kan sitta hemma hos någon i en mysig soffa och käka lite tilltugg, säger Anna Eksell. Anna menar också att det ger en trygghet till de som inte vågar sig hemifrån - man kan kanske turas om mellan föreningsmedlemmarna. - Det blir en större gemenskap och värme när man träffas mer avslappnat. Då blir det lustigt nog också lättare att hitta tid att ha möten på, skrattar Anna. Finns det andra saker att tänka på för att uppmuntra medlemmarna att komma till föreningsmöten? - Den största boven i dramat tror jag är alla de här människorna som drar ut på tiden som pratar länge, många avskräcks av det. Det är viktigt att hålla sig till ämnet och man behöver inte ha tråkigt. På ungdomssektionens styrelsemöten sköter vi allt korrekt; har justerare och sekreterare, men vi har roligt också. Vi tar raster, leker lekar och framför allt - vi träffas inte i tråkiga lokaler, avslutar Anna. MEDLEMSRÖSTEN beslutat att satsa på Södermanland som ett steg i full länstäckning över landet. Ann Andersson, förälder och också lärare, som du kan läsa mer om på annan plats i detta nummer, var en given eldsjäl att samarbeta med. Ann och maken Jörgen har startat en förening i Södermanland och vill ha kontakt med fler i länet som har ett intresse av epilepsi. Vill du ha kontakt med Ann? Ring eller mejla: Ann Andersson i Vingåker söker fler att samarbeta med! Foto: Magnus Sandberg Forskningsstipendium utdelat Olafur Sveinsson vid Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset har tilldelats GlaxoSmithKline AB:s Forskningsstipendium Epilepsi på kr, för forskningsprojektet Mortalitet vid epilepsi hos vuxna med tonvikt på plötslig död och suicid". Motiveringen lyder: Olafur Sveinsson ska i sitt planerade avhandlingsarbete analysera risker och riskfaktorer för plötslig död och självmord bland personer med diagnosen epilepsi. Forskningen är av stort kliniskt intresse och stipendiaten uppfyller alla kriterier för att erhålla GlaxoSmithKline AB:s forskningsstipendium epilepsi för år Epilepsimedicin kan vara effektivt mot Alzheimers sjukdom Forskare vid Washington University i Missouri i USA har visat att en viss typ av epilepsiläkemedel gör att hjärnans nervceller överlever längre, åtminstone i laboratorieförsök. Dessa läkemedel påverkar nervcellernas halter av kalciumjoner. Signalering med hjälp av kalciumjoner är avgörande för nervceller, och om balansen av kalciumjoner rubbas kan flera typer av problem uppstå. Idag finns inga effektiva läkemedel mot åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinsons, men försöken visar enligt forskarna att redan existerande läkemedel kan bli grunden för nya behandlingar. Ref Molecular Neurodegeneration Vetenskapsradion 17

18 den är bak i båten gör ej lata sitter fingrar på vattenrök ridderliga vill man väl vara sin kära kan ge vinst anna alm saknar sagans pelle skaldjur liknar roine träsk känna på sig liknar böna anna kvist inte räta strör frön grepp ökenlundar Ç sovtid lag göra en duk av garn spira mild ed gymnastikredskap uran om nyligen passerad dag inte ko rta ledig sten i smycke fientlighet steka sig kraft Ç är det i kajsa kavat kan regnet ner veord gammat brukar ruvas kains broder Ç i skidåkarhand helgontavla guldtecken testa ormlik fisk kyla svider i skinnet bronsfigur båtskopa dyrkas av fans underlag i ugnen ryt m kan vi titta på epok gädda oändlig omodern toppko rt jordbrukare underhålla svek helig tavla id est ärlig torkas frukt i tand på drivhjul kvackare skickad ses glad hund fem ska fate n efter maten dansar orytmisk i il flöde som en kokt kräfta stirra verklig välja och... dricka pilsner varit rädd om skänker mansgris farthinder lerkärl betygsgrad rassliga träd kan anges i ar manege vaken stiga sådan list kan anas läsetid för de små sagoåsna barnslig handtag hörs katten tv4 t.ex. vilsam möbel kan ge byte vara tveksam svårtuggad gör ostadigt målar med tunn färg direkt glida lira ta bort stubb exponerar doftande rökvirke trivs rosa på nils gren käft brasljud något att leva upp till KRYSSET 4 Varsågod - här kommer ett nytt korsord och som vanligt vinner de tre först öppnade rätta lösningarna två trisslotter vardera med möjlighet till storvinst! Skriv ordflätan i bilden på ett vykort och märk det Krysset 4. Lösningen skall vara förbundskansliet tillhanda senast den 20 februari under adress: Svenska Epilepsiförbundet, Box 1386, Sundbyberg. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Epilepsia. Lycka till! ç Ç repa Ç Ç grimas sticka i tyget flygbolag fjällhjort flicka i havanna Ç kan man laxen dambas brukar barn på lekplatsen 18

19 Kan du hitta var det står och vinna två biobiljetter!? Epilepsi - än sen då..? Grattis! TÄVLING! Ge bort ett spel i julklapp! Bli medlem - du också! Ring eller mejla GRATTIS! Bland alla flitiga korsordslösare har vi dragit följande vinnare till det förra korsordet: Lars-Erik Einarsson, Tranås Jonas Axelsson, Gislaved Anita Peterson, Hässleholm Trisslotter är på väg! 19

20 Nyhet! Framtid för epilepsiregister 20

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Information till vuxna med epilepsi. Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm www.epistockholm.nu 2011-10-26 1

Information till vuxna med epilepsi. Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm www.epistockholm.nu 2011-10-26 1 Information till vuxna med epilepsi 2011-10-26 1 Vilka möjligheter finns när livet förändrats? Hur hittar jag information, råd och stöd? Om du nyligen fått epilepsi är det naturligt att du har många frågor

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2011 nr 3, Årgång 30 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011 Augusti-september Torsdag 1 september Måndag 5 september Tisdag

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Årsberättelse. Svenska. Epilepsiförbundet

Årsberättelse. Svenska. Epilepsiförbundet Årsberättelse 2008 Svenska Epilepsiförbundet INNEHÅLL Förord 3 Förbundsstyrelse och arbetsutskott 5 Medlemmar gör skillnad 5 Föreningar 6 Intressepolitik - epilepsivård 7 Svenska Epilepsia - vår tidning

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

God livskvalitet med epilepsi. Brought to you by

God livskvalitet med epilepsi. Brought to you by God livskvalitet med epilepsi Brought to you by Andra broschyrer som tillhandahålls av: Brought to you by Vad är epilepsi? Kvinnor och epilepsi Äldre och epilepsi Barn, ungdomar och epilepsi Epilepsidagbok

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Epilepsienkät - Hund

Epilepsienkät - Hund 1 Epilepsienkät - Hund Datum: 1. Allmänna frågor: Ägarens namn: Adress: Telefon: e-mail: 2. Information om hunden Tilltalsnamn Registrerat namn Registreringsnummer Ras Uppfödarens namn: Födelsedatum: Hundens

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Bästa Gärdesmoderat!

Bästa Gärdesmoderat! Gärdesmoderaterna Medlemsbrev nr 4 november 2010 Bästa Gärdesmoderat! Ordförande har ordet. Nu är valet över och det blev en historisk valseger. Den moderatledda Alliansen fortsätter leda politiken i riksdagen,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2012

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2012 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2012 nr 1, Årgång 31 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2012 JANUARI Torsdag 5 januari Ungdomarnas träffpunkt, Måndag 9 januari

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Tentamen Juridik 7 hp

Tentamen Juridik 7 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan - Tentamen Juridik 7 hp Onsdagen den 24 mars 2010, klockan 9-12 Ugglevikssalen, Frescati Namn Personnummer. Klass Instruktioner

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

EPILEPSI? Vi ger information, råd & stöd! Verksamhetsberättelse. www.epilepsi.se. Svenska Epilepsiförbundet

EPILEPSI? Vi ger information, råd & stöd! Verksamhetsberättelse. www.epilepsi.se. Svenska Epilepsiförbundet EPILEPSI? Vi ger information, råd & stöd! www.epilepsi.se Svenska Epilepsiförbundet Verksamhetsberättelse 2011 Svenska Epilepsiförbundet Innehåll Inledning 3 Skriftlig förklaring - EU 4 Intressepolitik

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3...

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3... Kurskatalog Hösten 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Assistentutbildning...3 Arbetsledarutbildning...4 Konduktiv pedagogik 1...5 Konduktiv pedagogik 2...6 Konduktiv pedagogik 3...7 Grundkurs i kommunikation och

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Narkolepsiföreningen Sverige NFS 802460-6967

Verksamhetsberättelse. Narkolepsiföreningen Sverige NFS 802460-6967 Verksamhetsberättelse för Narkolepsiföreningen Sverige NFS 802460-6967 Räkenskapsåret 2011-05-19-2011-12-31 Innan föreningen bildas Under hösten och vintern 2009-2010 genomförde svenska staten en massvaccination

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Kvinnor och epilepsi. Information för kvinnor om epilepsi. Brought to you by

Kvinnor och epilepsi. Information för kvinnor om epilepsi. Brought to you by Kvinnor och epilepsi Information för kvinnor om epilepsi Brought to you by Andra broschyrer och övrig information Brought to you by som tillhandahålls av: Vad är epilepsi? God livskvalitet med epilepsi

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Verksamhetsberättelse Svenska Epilepsiförbundet

Verksamhetsberättelse Svenska Epilepsiförbundet Verksamhetsberättelse Svenska Epilepsiförbundet Innehåll Förord 3 Intressepolitik 4 Handikappförbunden 5 Skola 5 Föräldrar Förbundskansli 6 Svenska Epilepsia 7 Föreningar 8 Förbundskongress 9 Hedersmedlem

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Vilken hjälp från skolan kan mitt barn få? Vart vänder jag mig för att få en utredning? Hur kan jag få hjälpmedel? Forum funktionshinder

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Kursprogram våren 2015

Kursprogram våren 2015 Kursprogram våren 2015 Unga vuxna Välkommen till ADHD-center! www.habilitering.se/adhd-center Välkommen till oss på ADHD-center! Vi är ett stöd- och kunskapscenter för barn, ungdomar och unga vuxna i åldern

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Stiftelser att söka ur 2013

Stiftelser att söka ur 2013 Stiftelser att söka ur 2013 Norrköpings kommun förvaltar många olika stiftelser som enskilda personer kan söka pengar ur. I år finns det 22 stiftelser att söka ifrån. Stiftelserna är indelade i två grupper:

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer