Guldljuspriset Ny rapport om epilepsivården! Lättare tala om homosexualitet än epilepsi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guldljuspriset 2009. Ny rapport om epilepsivården! Lättare tala om homosexualitet än epilepsi"

Transkript

1 nr årgång 39 utgiven av svenska epilepsiförbundet Guldljuspriset 2009 Ny rapport om epilepsivården! Epilepsisjuk pojke avvisas Ann Andersson lärare och mamma Lättare tala om homosexualitet än epilepsi

2 12 6 Ur innehållet Ann om skolan 21 9 Ny rapport - epilepsivården 3 Ledaren 4 Epilepsiteamet i Göteborg fick pris 4 Inbjudan till kurs för vuxna på Ågrenska 6 Ny rapport om epilepsivården 9 Guldljuspriset till Britta och Atlas 12 Dubbla perspektiv - Ann, mamma och lärare 14 Epilepsisjuk pojke avvisas till Eritrea 15 Apropå svininfluensan 16 Ny förening i Södermanland 17 Piffa upp mötena! 18 Krysset 19 Tävling 20 Pengar till epilepsiregister 21 Lättare att tala om homosexualitet än om epilepsi 22 Epilepsi inifrån och utifrån - informatörskurs Börje berättar Guldljuspriset När året går mot sitt slut kan vi konstatera att det är många pusselbitar som samverkat för att organisationen har fungerat och utvecklats. Medlemmarna är källan till kunskap, erfarenhet och framtiden. Den starkaste kraften i vårt arbete är därför medlemmarna med sina samlade upplevelser. tanke till dem och alla eldsjälar i epilepsiföreningarna för fantastiska insatser. Men pusslet skulle inte bli helt om vi inte samverkade med andra källor till kunskap och utveckling. Vi har stor anledning att också tacka alla våra annonsörer, företrädare för epilepsisjukvården och andra samarbetspartners för värdefullt stöd till verksamheten. En annan viktig pusselbit är kansliet som samordnar det hela. Året 2009 har präglats av fokusering på utvecklingen inom epilepsivården och vi avser att fortsätta processen nästa år. JUL Innan dess vill vi önska allesammans en riktigt God och fröjdefull Jul och ett Gott Nytt och spännande verksamhetsår! Förbundsstyrelsen Svenska Epilepsia Årgång 39 nr Svenska Epilepsia utges av Svenska Epilepsiförbundet. ISSN Ansvarig utgivare: Chatrine Pålsson Ahlgren Redaktör: Susanne Lund Redaktionsråd: Susanne Lund, Sven Pålhagen, Ingvor Aiha Verbalis Tryck: Postadress: Svenska Epilepsiförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4C, 3tr Postgiro: Bankgiro:

3 Viktig rapport om epilepsivården S V F 3

4 Grattis! Från vänster: Folke Bernadotte, Birgitta Olovson (barnepilepsisjuksköterska), Kari Palmgren (kurator), Ingrid Olsson (barnneurolog), Gerd Viggedal (psykolog) och Johan Ryding (ordförande i Föreningen Margarethahemmet). Barnepilepsiteamet i Göteborg prisat Föreningen Margarethahemmets pris om kr till de som gjort den bästa insatsen för att förbättra situationen för barn med svår epilepsi och deras familjer tilldelades i år epilepsiteamet vid Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Mottagningen fick priset för sitt tvärprofessionella helhetsomhändertagande av barn med epilepsi genom tidigt insatt stöd. Mottagningen har tillgång till ett komplett behandlingsutbud av hög kvalitet, baserat på kontinuerlig kompetensutveckling och mycket aktiv forskning. Teamets arbete är angeläget då det särskilt uppmärksammar den mest utsatta gruppen barn med epilepsi, nämligen de med behandlingsresistent epilepsi i kombination med flerfunktionshinder i form av cerebral pares, mental retardation och neuropsykiatriska störningar som autism och ADHD. Man uppmärksammar också de specifika behov som epilepsi under tonåren medför. Välkommen till Ågrenska april Inbjudan Medlemsavgiften för 2010 Du har väl betalat medlemsavgiften för nästa år? Om inte, är det jättebra att få det ordnat så att din förening kan fortsätta med sin verksamhet som påverkansgrupp, informationsgivare och mötesplats för personer med epilepsi. Tack för ditt stöd! Kurs för vuxna med svårbemästrad epilepsi Välkommen till en tre dagars vistelse för vuxna över 18 år med svårbemästrad epilepsi. Sammankomsten är en unik möjlighet att träffas, få tillgång till aktuell forskning, utbyta erfarenheter och att reflektera. Syftet är att öka kunskapen för att bättre kunna hantera vardagen. Egenavgiften är 1000 kronor. Reskostnader tillkommer. Innehållet läggs upp i samarbete med Svenska Epilepsiförbundet. För mer information kontakta: Ann Catrin Röjvik Telefon , Fax Vilken överraskning! Döm om kanslipersonalens förvåning när tre ovikta tusenlappar föll ur ett kuvert vid postöppningen. En anonym givare hade skänkt dessa till Epilepsifonden. Samma dag noterades ytterligare gåvor till Epilepsifonden från Bengt Strand samt landstinget i Halland, som sänt gåva med anledning av fd förbundsstyrelseledamoten Rutger Johannessons avtackning. Förbundsstyrelsen framför härmed ett varmt tack för alla dessa gåvor. Tack också till dem som under året tänkt på förbundets arbete och Epilepsifonden. 4

5 50 kr! Föreningen Margarethahemmet arbetar ideellt för barns epilepsivård. Föreningen utlyser nu forskningsanslag och stipendier för att stödja patientnära forskning inom området barn med epilepsi. Anslagen är ettåriga och skall användas enligt den budget som anges i ansökan. Anslag på upp till kr beviljas. En bok om epilepsi är den perfekta kunskapskällan för dig. Den redovisar fakta och väjer inte för komplicerade förhållanden. Den belyser modern behandling och ger svar på frågor av skilda slag. Boken beställes hos förbundskansliet: , Porto tillkommer. Vid beställning om 100 ex blir priset endast kr + frakt. Ansökan ska sändas till: Föreningen Margarethahemmet SEB, Institutioner & Stiftelser ST S Stockholm. Sista ansökningsdag 15 februari Ytterligare information lämnas på föreningens webbplats: Epilepsilarm Kontakta någon av våra konsulenter eller tekniker. Vi hjälper till att hitta en bra lösning för brukaren. Falck Igel AB Liljeholmsvägen 30 B, Stockholm - tel Göteborg Lund Gävle

6 Rapport om epilepsivården Den svenska epilepsivården kämpar med begränsade resurser, svårigheter att ta fram nationella evidensbaserade riktlinjer och pressade neurologer. Trots att det finns fler än personer med epilepsi i Sverige stöds professionerna av en begränsad infrastruktur för kunskapsstyrning och många av de drabbade har svårt att få den hjälp de behöver. Detta framkommer i en rapport som nyligen publicerats. I rapporten har en genomlysning skett av epilepsivårdens kunskapsstyrning, patientorientering och förutsättningarna för att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Rapporten, som beskriver vården för vuxna personer med epilepsi, visar bl a på stora förbättringsmöjligheter då det gäller systematisk uppföljning och psykosocialt stöd till de personer som inte blir anfallsfria trots behandling. För det första saknas till stora delar en systematisk uppföljning genom hälsodata- och kvalitetsregister. Ett av de få undantagen är registret för epilepsikirurgi som följer upp effekterna av kirurgiska ingrepp i syfte att eliminera eller minska epileptiska anfall. Registret visar att resultaten av denna verksamhet är mycket goda, men operationsfrekvensen är låg och varierar starkt bland landets universitetssjukhus. En bättre systematisk uppföljning ger förutsättningar för evidensbaserade riktlinjer för epilepsivården och är ett underlag för epidemiologisk forskning. För det andra är evidensstyrkan, d v s kraften i det vetenskapliga underlaget, måttlig för flera av de kunskapsunderlag som stora delar av epilepsivården vilar på. En konsekvens av detta är att läkemedelsbehandlingen präglas av beprövad erfarenhet tillsammans med trial and error. Ska vården av personer med epilepsi komma längre måste de enskilda läkarnas och övriga professioners erfarenheter läggas samman på ett helt annat sätt än idag. Dessutom måste fler jämförande studier av nya läkemedels effektivitet och kostnadseffektivitet göras. För det tredje visar rapporten att metoderna för psykosocialt stöd och rehabilitering har en liten eller Rapporten har gjorts av Ulf-Johan Olson, Utvecklingspartner AB, på uppdrag av Svenska Epilepsiförbundet, med ekonomiskt stöd av UCB Pharma AB. Referensgrupp: Kjell Asplund, tidigare ordförande i SBU och GD för Socialstyrelsen Kristina Källén, ordförande Svenska Epilepsisällskapet, Docent neurologi/usil Elinor Ben-Menachem, Professor. neurologi/su, chefred Acta Neur Scandinavica Susanne Lund, förbundssekreterare Svenska Epilepsiförbundet Sven Pålhagen, styrelseledamot Svenska Epilepsiförbundet, neurolog Karolinska Universitetssjukhuset mycket liten plats i epilepsivården. Eftersom konsekvenserna av epilepsin ofta är minst lika besvärliga som själva anfallen, är läkemedelsbehandling otillräcklig för många personer med epilepsi. Det finns därför ett stort behov av ett mer utvecklat psykosocialt förhållningssätt hos all personal, men också en mer konsekvent användning av stödsamtal, kognitiv beteendeterapi (KBT) och neuropsykologisk rehabilitering. Det behövs också ett mer uttalat ansvar för att initiera och samordna denna typ av insatser. Förslagsvis ges epilepsisjuksköterskan detta ansvar. Denna typ av åtgärder behöver prioriteras på ett helt annat sätt än idag om epilepsivården ska kunna ge en god vård till alla patienter. För det fjärde visar rapporten att sjukdomsgrupper i mellanskiktet, bl a epilepsi, har en besvärlig situation. De nationella myndigheterna har hittills inte prioriterat stöd för att ta fram nationella riktlinjer (Socialstyrelsen) och har sedan 1998 inte ordnat en ny workshop för att ta fram riktlinjer för förskrivning av antiepileptika (Läkemedelsverket), trots att flera nya preparat registrerats. Dessutom är neurologispecialiteten jämförelsevis liten varför den kri- 6

7 Rapporten ger stöd åt förbundets möjligheter att påverka för mer uppmärksamhet åt epilepsi, samt verka för mer resurser till epilepsivården, säger Chatrine Pålsson Ahlgren, här flankerad av Ulf-Johan Olson, som gjort rapporten. Till höger Sven Pålhagen, neurolog och ledamot av förbundsstyrelsen. Foto: Magnus Sandberg att kunskaps- och metodutveckling kommer i skymundan, särskilt för mindre specialiteter som neurologi och i synnerhet för subspecialiteter som epilepsi. Epilepsivården behöver utnyttja de tillfällen som ändå ges från nationella myndigheter. Det gäller framför allt Tandvårds- och läkemedelstiska massan för att utveckla inomprofessionella nätverk, kvalitetsregister och vårdprogram är starkt begränsad. Som om inte det räckte har inga avgörande medicinska genombrott skett de senaste 15 åren inom epileptologin. I den alltmer produktionsstyrda hälso- och sjukvården finns risk för Gjorda analyser och lärdomar från andra specialiteter visar att epilepsivården behöver sätta ribban högre då det gäller flera delar i den stödjande strukturen för kunskapsstyrning. De viktigaste är: Ett brett kvalitetsregister för systematisk uppföljning av behandlingen av nydebuterad epilepsi Riktlinjer/vårdprogram för olika tillstånd/epilepsityper Större satsningar på utvecklings- och förbättringsarbeten inom eftersatta områden, bl a psykosocialt stöd, epilepsiutbildning för patienter och anhöriga, KBT och ett psykosocialt förhållningssätt bland all personal samt neuropsykologisk rehabilitering Jämförande klinisk forskning kring framför allt nya läkemedels effekter och kostnadseffektivitet Bättre implementering av den kunskap och de riktlinjer som redan finns, bl a genom tidigare remittering till epilepsikirurgiutredning 7 förmånsverkets (TLV) kommande genomgång av alla antiepileptiska läkemedel. Då kommer varje läkeläkemedel i denna grupp att bedömas utifrån sin kostnadseffektivitet och om det utifrån detta är aktuellt för fortsatt subvention eller inte. Svenska Epilepsiförbundet menar att det vore näst intill oskickligt att inte använda TLV:s läkemedelsgenomgång till att också även använda övriga nationella resurser. Parallellt med TLV:s bedömningar bör Läkemedelsverket organisera en workshop för att ta fram rekommendationer för antiepileptiska läkemedel. Även expertis från Socialstyrelsen borde kunna användas i syfte att diskutera metodiken för ett eventuellt nationellt vårdprogramarbete. Epilepsivården är i stort behov av myndigheternas stöd i detta och myndigheterna behöver samordna sitt agerande och låta sina bedömningar vila på ett gemensamt kunskapsunderlag. Denna debattartikel har publicerats på Dagens Medicins nätupplaga den 23 november. Rapporten kan laddas ned från:

8 Lär dig mer om epilepsi Materialet är framtaget av Ungefär personer i Sverige har epilepsi och bland dessa är mer än under sjutton år. Många fler kommer i kontakt med epilepsi som anhörig, vän eller arbetskamrat till någon med epilepsi. Har du själv epilepsi? Känner du någon med epilepsi? Vet du tillräckligt mycket för att vara beredd vid ett anfall? Om inte, föreslår vi att du skaffar dig mer kunskap. Kryssa för de enheter du vill ha. Vid fler än ett exemplar, vänligen kontakta oss. Vad är epilepsi? (broschyr) Jag har epilepsi (kort) God livskvalitet med epilepsi (broschyr) Ditt personliga informationskort (A5-blad) Kvinnor och epilepsi (broschyr) Är din epilepsimedicin rätt för dig? (A5-blad) Män och epilepsi (broschyr) Information till barnvakten (A5-blad) Första hjälpen vid krampanfall (A3-affisch) Anfallsobservation vid epilepsi (folder) Informationsmaterial till personer med epilepsi och anhöriga Beställ informationsmaterial från Svenska Epilepsiförbundet. För beställningar tillkommer expeditionsavgift 15 kr och porto. Allt material sänds per brev och paket. Plats för porto Förnamn: Efternamn: Adress: Svenska Epilepsiförbundet Box Sundbyberg Telefon: Distribueras av Svenska Epilepsiförbundet Box Sundbyberg Tel: Fax:

9 Guldljuspriset till Britta och Atlas Svenska Epilepsiförbundets Guldljuspris 2009 har tilldelats Britta Blomqvist och epilepsihunden Atlas. Priset delades ut av Birgitta Dahl i riksdagshuset, för sjunde gången i rad. Birgitta Dahl betonade den stora betydelsen av vardagshjältar som underlättar livet för andra. NYHET! Den här gången fick epilepsihunden Atlas särskild uppmärksamhet, men han var trots detta väldigt koncentrerad på sin roll som servicehund. Vid Guldljusprisutdelningen fanns han nära matte Britta, som mottog ett diplom, blommor samt tretusen kronor. Atlas fick dagen till ära ett ben att gnaga på. Dock verkade han bry sig mer om vad som hände runt omkring honom. Juryn, Guldljusrådet, bestående av Birgitta Dahl, f d riksdagens talman, Peter Althin, advokat, Barbro Beck-Friis, professor samt Chatrine Pålsson Ahlgren, ordförande i Svenska Epilepsiförbundet gav följande motivation till sitt beslut: Epilepsihunden Atlas och matte Britta Blomqvist tilldelas 2009 års Guldljuspris för att de tillsammans visat en alternativ väg till större trygghet och säkerhet för personer med epilepsi. Genom att använda hunden i människans tjänst på detta sätt ökar möjligheten för oberoende och en god livskvalitet Britta Blomqvist som har svår epilepsi driver en kennel och upptäckte att hundarnas beteende förändrades innan hon fick ett epileptiskt anfall. Idag har hon stort stöd i Europas första epilepsihund Atlas som varnar Britta när ett anfall är på väg genom att titta matte djupt i ögonen och krafsa på henne. Det är Atlas sätt att berätta att hon snart kommer att få ett anfall, långt före att hon märker det själv. - Att hunden är människans bäste vän kan man utan tvekan säga när man får hjälp att sätta sig i säkerhet när ett anfall är i antågande. Den trygghet som en vältränad epilepsihund kan ge är verkligen betydelsefull för att öka friheten hos personer med epileptiska anfall, säger Chatrine Pålsson Ahlgren, förbundsordförande. Foto: Magnus Sandberg Atlas är en långhårig collie utbildad av Britta och en SoS-hundinstruktör och examinerad av Service- och signalhundsförbundet och har samma status som en ledarhund. Han kan följa med Britta Blomqvist överallt, vilket gör att livet inte begränsas av epilepsin. Servicehund, står det på täcket Atlas bär på ryggen. Där finns också ett larm som går till Brittas make ifall hon får ett anfall. - Han betyder en förändring av livet. Jag går till och med till affären och handlar, det gjorde jag inte förr, säger Britta Blomqvist. 9

10 BEGRÄNSA EPILEPSIN INTE MÄNNISKAN. Resultatet av en epilepsibehandling är beroende av hur effektivt anfallen kan reduceras och hur väl behandlingen tolereras. GlaxoSmithKline AB. Box 516, SOLNA. Tel

11 - Pepparsprej - ett hett vapen Timat i Dalarna S 11

12 Ann Andersson i Vingåker har funderat mycket på hur mycket skolans personal borde känna till om funktionshinder och sjukdomar som till exempel epilepsi. Ann är lärare, men hon är också mamma till en dotter med epilepsi. Av Zoran Alagic Foto: Magnus Sandberg Anns dotter Saga är yngst av tre döttrar. Hon är elva år idag och hon har haft epilepsi sedan hon var tre år. Vi upptäckte epilepsin när Saga fick ett anfall en kväll när hon lekte med sin sju år äldre syster i vårt hem i Vingåker. Hon ropade plötsligt: Saga ramlar, Saga ramlar! Systern är också den som i dag reagerar mest när anfallen kommer och hon tycker att det är obehagligt om hon är ensam då. Högra sidan på Saga hängde vid anfallet och hon gick in i väggarna, snubblade och ramlade. Min man trodde först att det var en hjärnblödning. Epilepsin fanns inte i vår värld då, berättar Ann. Verkligheten talar Själv var Ann inte hemma, hon utbildade sig till grundskollärare. Hon arbetar idag i årskurs ett. Det är mycket man inser att man måste uppleva själv för att alls vilja och också kunna lära sig och ta till sig ordentligt, på riktigt. Så är det i skolan för eleverna och så är det i livet. Jag visste ju absolut inget om epilepsi, förutom att man faller ihop och krampar. Faktum är att mycket mer än så visste jag inte Men nu fick jag en egen handfast erfarenhet av epilepsi. Egen erfarenhet hjälper andra Som lärare försöker Ann ofta att sätta sig in i barnens och även föräldrarnas roll. Jag jobbar mycket med det. Hur föräldrarna reagerar inför det egna barnets svårigheter och framgångar i skolarbetet. Om jag kan relatera till vad jag upplevt, så kan jag själv bättre förstå föräldrarna. Efter det plötsliga inträdet i livet som förälder till ett barn med epilepsi säger Ann att hon själv upplevt en större förmåga att förstå en förälder som har åsikter och önskar att deras barn behöver hjälp och stöd. Första anfallet Ann berättar hur det gick till när Saga kom till sjukhuset efter det första anfallet. Hennes man hade åkt till Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Läkaren frågade: Har ni epilepsi i släkten? Nej, blev svaret. Då kan det inte vara epilepsi. Här får ni Alvedon. 12 Läkaren trodde tydligen att det var feberkramper som Saga hade fått. När de satt i bilen för att åka hem fick Saga ett nytt anfall. Då gick de tillbaka. Men svaret blev återigen: Åk hem så blir det nog bättre. Ta med Alvedon Och vi hade ju ingen erfarenhet eller relation till epilepsi, så vad kunde vi säga? Inte feberkramper Efter tre-fyra dagar fick Saga anfall igen, hemma. Då ringde man efter ambulans och åkte till Mälarsjukhuset i Eskilstuna När de kom in så sa läkaren direkt att det inte kan vara feberkramper. Jag minns att då hade Saga blicken riktad upp till vänster, det hade hon gjort förra gången också. Det kan tyda på epilepsi, sa läkaren som var lite mer påläst. Utredning Saga blev inlagd för observation och fick ta EEG, magnetröntgen och många prover. Hon fick också en del anfall under tiden. Den medicin som Saga då använde

13 Dubbla perspektiv lärare och mamma till ett barn med epilepsi var Tegretol. Hon hade epilepsianfall när hon hade infektioner i kroppen och anfallen kom när hon sov. De var mer av det klassiska slaget, med kramper och att saliven rann. Osäker tid Den första sommaren fick Saga anfall vid tre tillfällen. Därefter var det ett anfallsuppehåll i 1 1/2 år. Under den tiden åt Saga medicin. Men eftersom hon varit anfallsfri i drygt 1 1/2 år så skulle den tas bort. Efter tre månader, under sommarlovet, började saker att hända igen. Nu fick Saga en annan form av kortare frånvaroattacker. Hon kunde gå i cirklar, inte veta var hon skulle eller var hon befann sig. Vid den här tiden kunde hon få anfall när som helst. Hon fick en ny medicin, Tegretol funkade inte lika bra längre. Skolan börjar Saga började i förskolan och under höstterminen fick hon många anfall i skolan. - Efter ett halvår fick vi medicin som fungerade, så att hon inte hade anfall i skolan. I förskolan och i första klass hade Saga en bra anfallskontroll, men i andra klass började det att hända saker. Återigen kom sekundfrånvaron utan kramper. Knappt märkbara anfall Denna typ av anfall är svårt för skolan att se. - Vi kunde t ex se i skolböckerna när anfallen skedde. Först var stilen snygg, sedan blev det större och större bokstäver Men problemet var att skolan inte uppfattade dessa frånvaroanfall! Och ett annat problem är också att man inte vet hur länge hon påverkats före eller efter anfallet. Saga har alltid haft klasskamrater som stöttat henne och det är vi mycket glada över. Anfallen blev värre Skolan gick vidare. I tvåan funkade det någorlunda. Under sommarlovet innan trean fick hon allt fler anfall, fortfarande rörde det sig om frånvaroanfall men dessa innebar nu att musklerna gav vika och hon ramlade. De blev allt besvärligare, allt större och kom allt oftare. Under trean kom frånvaorattacker oftare och oftare. Till slut blev skolarbetet lidande. Assistent hjälper Från vårterminen fick Saga stöd av en assistent på halvtid, vilket var mycket bra. Det som Saga inte fått är rätt stöd och hjälpmedel i tid, vilket gjort att hon missat mycket tid i skolan. Självfallet ligger inte allt på skolan utan även på medicinerna och epilepsin. Just nu är anfallen på en något lägre nivå, ett eller två anfall i veckan. Mer kunskap i skolan nödvändigt Ann understryker vikten av att skolan måste ha mer kunskap om olika funktionshinder. Hon menar att skolhuvudmannen måste erbjuda lärare kompetensutveckling och fortbildning om funktionshinder när skolan får en elev som har ett sådant. Det må vara diabetes eller epilepsi. 13 Jag tycker att varje kommun borde vara skyldig att ha en kompetens kring olika funktionsnedsättningar, säger Ann. Det är ju rätt sannolikt att varje lärare under sitt yrkesverksamma liv kommer att undervisa en eller flera elever med funktionshinder. Ändå förbereder inte lärarutbildningen för detta. - Det borde den, tycker jag, säger Ann, som fått lära sig den hårda vägen. God integrering möjlig Dagens teknik gör att elever med olika typer av funktionshinder kan integreras i en klass med elever utan funktionshinder. Men då är det också nödvändigt att skolan har grundkunskap i hur olika funktionshinder fungerar. Och att eleven i fråga får rätt resurser och stöd för att lyckas i skolan. - Det är det vi har sett som det svåraste för Saga, att inte få lyckas i skolan. Detta har medfört minskad glädje att gå till skolan och att prestera något där. Att ge resurser är viktigt när det gäller effektiv inlärning för elever med funktionshinder. Anpassa pedagogiken Att lärare i dag saknar kunskaper om tillgänglighet och anpassad pedagogik leder till osäkerhet i bemötandet av elever med sådana behov. Elever gör som de vuxna och är de vuxna osäkra i sitt bemötande av den elev som har ett funktionshinder smittar beteendet av sig på resten av klassen. I dag går det allt bättre för Saga. Skolan ser till så att hon får möjlighet att ta det lite lugnt när hon har sina anfall. Hon har börjat få rätt hjälpmedel, såsom Daisyspelare, inlästa läromedel, egen arbetsdator med talsyntes i och möjlighet att använda miniräknare när hon arbetar med matte. Och framförallt så har Saga börjat hitta glädjen i skolan. Hon har också flera läkare som samarbetar för att hitta rätt behandling. Vi har anlitat en privatläkare som samarbetar Fortsättning på sidan 23!

14 Sexårige Seim har svår epilepsi. Hans mamma Tirhas är krigsskadad. När som helst kan polisen knacka på dörren i lägenheten i Hedemora för att verkställa avvisning till Eritrea, hemlandet som de lämde lämnade illegalt för fem år sedan. Synnerligen ömmande omständigheter räcker inte för att Seim och Tirhas ska få uppehållstillstånd i Sverige. Epilepsisjuk pojke avvisas Domstolarna har gått på Migrationsverkets linje och sagt nej hela vägen, de humanitära skälen för uppehållstillstånd anses inte vara tillräckligt starka. Domen om avvisning finns och när som helst kan polisen knacka på dörren för att hämta Tirhas och Seim till förvar, för vidare transport till Eritrea. Då är det bråttom för man får inte hålla barn i förvar mer än 72 timmar. Vid andra avvisningar har det inträffat att människor inte fått med sig viktiga mediciner. För Seim är rätt inställd och regelbunden medicinering livsnödvändig. Medicinska risker Hans läkare Göran Brandberg på Falu lasarett har uppgett att om behandlingen avslutas tvärt, finns en påtaglig risk för akut försämring av epilepsin som i värsta fall kan vara livshotande. Man kan inte bortse från medicinska risker om medicineringen avbryts. Det handlar i första hand om anfallssituationen med risk för komplicerade anfall som kan skada pojken ytterligare och utgöra risk för både hälsa och liv, liv, säger Per Åmark, neurolog och överläkare på Barndivisionen, Karolinska Universitetssjukhuset. Tirhas var som tonåring soldat i den eritrianska befrielsearmén, EPLF. Vid ett etiopiskt luftangrepp skadades hon svårt. Hon miste vänster fot, förlorade höger öga och skadade höger arm. Hon drabbades av kallbrand och benet amputerades ovanför knäet. Sonen Seim föddes i mars 2003 Förlossningen var svår och han vägde de bara 1,8 kilo. Vid nio månaders ålder började han krampa. Ingen doktor gav någon specifik diagnos, men Tirhas förstod att det måste vara epilepsi. Efter neurologisk utredning på Falu lasarett har Seim sedan fått diagnos. Han har svårbehandlad epilepsi med olika typer av anfall. En utredning som gjorts av habiliteringen i Hedemora visar på en en kraftig utvecklingsförsening språkligt, emotionellt och socialt samt att han uppvisar en stor uppgivenhet och låg livsgnista Flydde från Eritrea 2004 Den läkare som ansvarade för pojken på sjukhuset i huvudstaden Asmara är numera fängslad på grund av sin religion. Han tillhör Pingstkyrkan och det pågår religiös förföljelse i Eritrea, bland annat gentemot medlemmar av frikyrkor. Även Seims pappa är fängslad och det är osäkert om han lever idag. Migrationsminister Tobias Billström har tagit del av vad som hänt Seim och hänvisar till den utvärdering av nya 14 utlänningslagen som kom fram till att lagstiftningen inte varit i kraft länge nog för att det ska vara möjligt att dra några definitiva slutsatser om hur synnerligen ömmande omständigheter tillämpas. Mer data behövs och från regeringens sida ger vi nu Migrationsverket i uppdrag att följa utvecklingen och återrapportera till oss, säger Tobias Billström. Om tillämpningen blivit strängare än vad som avsetts så kommer vi att verka för en förändrad lagstiftning. Migrationsministern påpekar att den nya utlänningslagen har en portalparagraf om barnets bästa. Den ska genomsyra alla beslut som fattas. Enbart det faktum att en sökande är minderårig räcker inte för asyl. Men minderårigas skäl för asyl behöver inte väga lika tungt som vuxnas för att beviljas uppehållstillstånd. Text och foto: Katarina Nyberg Foto migrationsminister Tobias Billström - Pawel Flato

15 Apropå svininfluensan... Köer har under senhösten ringlat långa utanför vårdcentralerna med människor som väntat på vaccination för svininfluensan. Förbundskansliet har också tagit emot en stor mängd samtal från oroliga föräldrar till barn med epilepsi, men även vuxna som undrar om de tillhör riskgruppen och behöver vaccin snabbt. Dessutom undrar man över om de antivirala läkemedlen påverkar effekten av epilepsiläkemedel. Foto: stockxpert.com Löper personer med epilepsi större risk att få svininfluensa? - Nej, personer som har sjukdomar som påverkar immunförsvaret löper större risk att få svininfluensa, säger Sven Pålhagen, neurolog på Karolinska universitetssjukhuset. Om man får svininfluensa eller någon annan influensa och samtidigt har epilepsi kan det dock innebära problem. Influensa medför i regel feber och hos en del kräkning och diarré som kan förändra medicinhalten i blodet. Det i sin tur kan innebära ökad anfallsfrekvens. Då bör man diskutera det med sin läkare och kanske kompensera det. Feber kan också medföra en ökad anfallsfrekvens. Det finns fn inget som tyder på att det är andra problem om man har epilepsi och svininfluensa. 15 Virus är inte känsliga för antibiotika men det finns virushämmande medel som kan förebygga eller lindra förloppet. Om man får symtom på influensa och tar antivirala medel ska man undvika läkemedlet Amantadin om man har manifesterad sänkt kramptröskel, d v s icke tillfredsställande krampförhindrande behandling. - Preparatet stimulerar NMDAreceptorn som vissa läkemedel ska blockera i anfallshindrande syfte. Däremot går Tamiflu bra, säger Sven Pålhagen. Tamiflu används för att behandla eller förebygga influensa hos vuxna och barn från ett års ålder. Det är viktigt att komma ihåg att antivirala läkemedel är ett komplement till, men ersätter inte, influensavaccination.

16 EPILEPSIMÄRKET Varva reklamen med viktiga symboler Varför kan inte tv-reklamen varvas med viktig information, som exempelvis symbolerna för epilepsi och diabetes? Då hade risken minskat avsevärt att personer med dessa sjukdomar sluppit att hamna i fyllecell för att allmänheten ja, även polisen tror att de är berusade. Många hade kommit till akuten i stället och fått läkarvård. Jag har hört talas om så många som har hamnat på fel ställe. Som en man som hade varit inne på posten där fick han ett epilepsianfall som uttryckte sig så att han slog ner alla papper som stod på disken. Folk ringde polisen och mannen hamnade i fyllecell. Han skämdes och mådde väldigt illa när han vaknade upp ur anfallet. Min son föddes med epilepsi och då gick jag med i epilepsiföreningen. Där berättade de om många liknande fall, som det ovan relaterade. Och jag vet att diabetikerna har samma problem. De blir lätt vingliga när deras socker inte är rätt i kroppen, så många tror att de är berusade. Men allt detta hade kunnat avhjälpas med att symbolerna som dessa personer har på sig antingen som ett halsband, brosch eller dylikt. Det är så lite som krävs, men så mycket som kan bli positivt med rätt kunskap. FN Insändare publicerad i Ystads Allehanda 20 november Epilepsimärket kan beställas från förbundskansliet. Det finns med halskedja i gul lättmetall samt med nål (pin) och kostar 35 kronor. Märket finns också med silverkedja och kostar då 65 kronor. Ring eller eposta: för beställning. Foto: stockxpert.com Ny förening i Södermanland! Intresset var stort när Sven Pålhagen, neurolog på Karolinska sjukhuset och Ann-Sofie Eriksson, barnneurolog på Barnsjukhuset Martina, föreläste om vuxen- respektive barnepilepsi på Duveholmsgymnasiet i Katrineholm en kväll i november. Sven Pålhagen och Ann-Sofie Eriksson, gick noga igenom Foto: Inga-Britt Börjesson anfallstyper och behandling. Sven Pålhagen underströk vikten av att se hela människan, att inte bara fokusera på anfallen, utan också på arbetet, familj och fritidsintressen. Barn är inte små vuxna, betonade Ann-Sofie Eriksson och menade att läkemedel i allmänhet inte är testade för barn, utan för vuxna. Särskilda frågor som rör barns utveckling och förmåga belystes ingående. Både anhöriga och personal fanns bland åhörarna och egna erfarenheter blandades med frågor om anfallsyttringar och mycket annat på den efterföjande frågestunden. Förbundsstyrelsen hade 16

17 Piffa upp mötena! Hur ska vi locka fler medlemmar till våra möten? Anna Eksell, förbundsstyrelseledamot, nyss fyllda 30 år har svaret. Hon tycker att föreningslivet ska piffas upp rejält och att man behöver tänka i helt nya banor. - Jag tror att man helt och fullt kan genomföra ett korrekt styrelse- eller medlemsmöte för de som är mer vana med rutiner och så, men man kan ha dem på andra ställen. Man behöver inte sitta i en hyrd lokal vid ett fyrkantigt bord. Man kan sitta hemma hos någon i en mysig soffa och käka lite tilltugg, säger Anna Eksell. Anna menar också att det ger en trygghet till de som inte vågar sig hemifrån - man kan kanske turas om mellan föreningsmedlemmarna. - Det blir en större gemenskap och värme när man träffas mer avslappnat. Då blir det lustigt nog också lättare att hitta tid att ha möten på, skrattar Anna. Finns det andra saker att tänka på för att uppmuntra medlemmarna att komma till föreningsmöten? - Den största boven i dramat tror jag är alla de här människorna som drar ut på tiden som pratar länge, många avskräcks av det. Det är viktigt att hålla sig till ämnet och man behöver inte ha tråkigt. På ungdomssektionens styrelsemöten sköter vi allt korrekt; har justerare och sekreterare, men vi har roligt också. Vi tar raster, leker lekar och framför allt - vi träffas inte i tråkiga lokaler, avslutar Anna. MEDLEMSRÖSTEN beslutat att satsa på Södermanland som ett steg i full länstäckning över landet. Ann Andersson, förälder och också lärare, som du kan läsa mer om på annan plats i detta nummer, var en given eldsjäl att samarbeta med. Ann och maken Jörgen har startat en förening i Södermanland och vill ha kontakt med fler i länet som har ett intresse av epilepsi. Vill du ha kontakt med Ann? Ring eller mejla: Ann Andersson i Vingåker söker fler att samarbeta med! Foto: Magnus Sandberg Forskningsstipendium utdelat Olafur Sveinsson vid Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset har tilldelats GlaxoSmithKline AB:s Forskningsstipendium Epilepsi på kr, för forskningsprojektet Mortalitet vid epilepsi hos vuxna med tonvikt på plötslig död och suicid". Motiveringen lyder: Olafur Sveinsson ska i sitt planerade avhandlingsarbete analysera risker och riskfaktorer för plötslig död och självmord bland personer med diagnosen epilepsi. Forskningen är av stort kliniskt intresse och stipendiaten uppfyller alla kriterier för att erhålla GlaxoSmithKline AB:s forskningsstipendium epilepsi för år Epilepsimedicin kan vara effektivt mot Alzheimers sjukdom Forskare vid Washington University i Missouri i USA har visat att en viss typ av epilepsiläkemedel gör att hjärnans nervceller överlever längre, åtminstone i laboratorieförsök. Dessa läkemedel påverkar nervcellernas halter av kalciumjoner. Signalering med hjälp av kalciumjoner är avgörande för nervceller, och om balansen av kalciumjoner rubbas kan flera typer av problem uppstå. Idag finns inga effektiva läkemedel mot åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinsons, men försöken visar enligt forskarna att redan existerande läkemedel kan bli grunden för nya behandlingar. Ref Molecular Neurodegeneration Vetenskapsradion 17

18 den är bak i båten gör ej lata sitter fingrar på vattenrök ridderliga vill man väl vara sin kära kan ge vinst anna alm saknar sagans pelle skaldjur liknar roine träsk känna på sig liknar böna anna kvist inte räta strör frön grepp ökenlundar Ç sovtid lag göra en duk av garn spira mild ed gymnastikredskap uran om nyligen passerad dag inte ko rta ledig sten i smycke fientlighet steka sig kraft Ç är det i kajsa kavat kan regnet ner veord gammat brukar ruvas kains broder Ç i skidåkarhand helgontavla guldtecken testa ormlik fisk kyla svider i skinnet bronsfigur båtskopa dyrkas av fans underlag i ugnen ryt m kan vi titta på epok gädda oändlig omodern toppko rt jordbrukare underhålla svek helig tavla id est ärlig torkas frukt i tand på drivhjul kvackare skickad ses glad hund fem ska fate n efter maten dansar orytmisk i il flöde som en kokt kräfta stirra verklig välja och... dricka pilsner varit rädd om skänker mansgris farthinder lerkärl betygsgrad rassliga träd kan anges i ar manege vaken stiga sådan list kan anas läsetid för de små sagoåsna barnslig handtag hörs katten tv4 t.ex. vilsam möbel kan ge byte vara tveksam svårtuggad gör ostadigt målar med tunn färg direkt glida lira ta bort stubb exponerar doftande rökvirke trivs rosa på nils gren käft brasljud något att leva upp till KRYSSET 4 Varsågod - här kommer ett nytt korsord och som vanligt vinner de tre först öppnade rätta lösningarna två trisslotter vardera med möjlighet till storvinst! Skriv ordflätan i bilden på ett vykort och märk det Krysset 4. Lösningen skall vara förbundskansliet tillhanda senast den 20 februari under adress: Svenska Epilepsiförbundet, Box 1386, Sundbyberg. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Epilepsia. Lycka till! ç Ç repa Ç Ç grimas sticka i tyget flygbolag fjällhjort flicka i havanna Ç kan man laxen dambas brukar barn på lekplatsen 18

19 Kan du hitta var det står och vinna två biobiljetter!? Epilepsi - än sen då..? Grattis! TÄVLING! Ge bort ett spel i julklapp! Bli medlem - du också! Ring eller mejla GRATTIS! Bland alla flitiga korsordslösare har vi dragit följande vinnare till det förra korsordet: Lars-Erik Einarsson, Tranås Jonas Axelsson, Gislaved Anita Peterson, Hässleholm Trisslotter är på väg! 19

20 Nyhet! Framtid för epilepsiregister 20

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423

Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423 Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423 Johan Aronson, neuropediatriker Ulrika Krig, barnsjuksköterska Lena Pettersson, barnsjuksköterska Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Det handlar om närhet..

Det handlar om närhet.. 1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Information till vuxna med epilepsi. Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm www.epistockholm.nu 2011-10-26 1

Information till vuxna med epilepsi. Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm www.epistockholm.nu 2011-10-26 1 Information till vuxna med epilepsi 2011-10-26 1 Vilka möjligheter finns när livet förändrats? Hur hittar jag information, råd och stöd? Om du nyligen fått epilepsi är det naturligt att du har många frågor

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16 Ungdomsböcker Böcker att läsa tillsammans med en vuxen 2 Titel: All Dogs Have ADHD Författare: Kathy Hoopermann Förlag: Jessica

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett

Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett Klipp ur sidan, tejpa och sänd den till REV (portot betalt) eller faxa hela sidan till 08-20 74 78. Till REV, Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35-37

Läs mer

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service

Läs mer

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2011 nr 3, Årgång 30 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011 Augusti-september Torsdag 1 september Måndag 5 september Tisdag

Läs mer

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Vilken hjälp från skolan kan mitt barn få? Vart vänder jag mig för att få en utredning? Hur kan jag få hjälpmedel? Forum funktionshinder

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029 Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029 Arbetsplaner Friskolan Mosaik: Arbetsplan för skolverksamheten Arbetsplan för fritidshemsverksamheten Arbetsplan för elevhälsan Likabehandlingsplan samt plan

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Patientinformation Hemofili

Patientinformation Hemofili Språk: Svenska / Kinesiska Arabiska Pfizer AB 191 191 90 90 Sollentuna 1 Information om blödarsjuka inkl. hemofili A och hemofili B Vid blödarsjuka saknar man eller har brist på en blodlevringsfaktor.

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Glukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Glukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel Glukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel Presenterades 16 februari 2010 Besluten träder i kraft den 15 maj

Läs mer

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 oktober 2011 TALARE Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Karolinska Institutet Anna Aldehag Så utvecklar

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hepatit C hos unga. - Fakta

Hepatit C hos unga. - Fakta Hepatit C hos unga - Fakta 2 Kan jag vara smittad med hepatit C? Hepatit C är ett virus som överförs genom kontakt med smittat blod och som kan påverka levern. De vanligaste sätten för unga personer att

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer