Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig KVALITETSPLAN Dnr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig KVALITETSPLAN. 2006-02-28 Dnr 102-723-06"

Transkript

1 Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig KVALITETSPLAN Dnr Kvalitetsplan för studenthälsovården vid Umeå universitet Fastställd av rektor den 28 feb. 2006

2 2 Innehållsförteckning 1. Förord 3 2. Verksamhetsidé och övergripande mål 4 3. Roller och ansvar en översikt 5 4. Att säkra och utveckla kvaliteten 7 5. Arbetsformer och rutiner Samverkan och samarbete Diagnostik, vård och omhändertagande Kompetens Försörjning och teknik Riskanalys och avvikelsehantering Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Dokumentation och spårbarhet Bilagor - rutinbeskrivningar 13

3 1. Förord 3 Alla universitet och högskolor skall med högskoleförordningens ord ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Den verksamhet som en studenthälsovård bedriver lyder också under hälso- och sjukvårdens lagstiftning. Detta betyder att frågor om kvalitet och säkerhet står i fokus för verksamheten. I den föreliggande kvalitetsplanen för Studenthälsan vid Umeå universitet beskrivs hur detta arbete med att säkra och utveckla kvaliteten och säkerheten skall bedrivas utifrån verksamhetens inriktning och omfattning. Roller och ansvar liksom tillämpliga rutiner beskrivs. Kvalitetsplanen skall fungera på tre sätt: för det första att påminna Studenthälsans egna medarbetare vad som är planerat och överenskommet, för det andra att visa studenter och övriga intressenter vad man kan förvänta sig och för det tredje att skola in eventuella vikarier och nyanställda i vårt tänkande och i vårt arbetssätt. Umeå den 28 februari 2006 Lars Lustig Enhetschef för StudentCentrum, inklusive verksamhetschef för Studenthälsan

4 4 2. Verksamhetsidé och övergripande mål I detta kapitel redogörs för Studenthälsans verksamhetsidé och övergripande mål. Här framgår bl.a. att Studenthälsans fokus ligger på förebyggande insatser och att verksamheten är ett komplement, inte en ersättning, till samhällets hälso- och sjukvårdsresurser. Verksamhetsidé Studenthälsan ska arbeta för att främja studenters psykosociala och fysiska hälsa genom att bedriva mottagningsverksamhet, förebyggande hälsovård och konsultationer mot universitetets fakulteter/institutioner samt utveckla samarbetsformer och nätverk såväl inom som utom universitetet. Mål för verksamhetsområdet Studenthälsan ska vara ett komplement till sjukvården och andra samhälleliga resurser, aktivt samarbeta med studentkårerna/övriga samarbetspartners och fortsätta utveckla ett nystartat studenthälsonätverk. Mottagningsverksamheten kan ske både som individuella besök med fokus på korttidsintervention såväl som i grupp. Vår tillgänglighet både för studenter och institutioner ska ökas genom att tillhandahålla 1-2 akuttider/dag. En bemannad expedition ska finnas med dagliga öppettider. Den förebyggande hälsovården ska bl.a. utgöras av enskilda samtal med betoning på livsstilsförändring och hälsoprofilsbedömningar samt startandet av olika grupper. Konsultationer mot universitetet ska ske i nära samarbete med studenthälsonätverket och i samverkan med olika institutioner. Studenthälsan ska fortlöpande inhämta och dokumentera kunskaper om studiesituationens påverkan på studentens hälsa och livsstil. Studenthälsan ska hålla studenter och övriga intressenter väl informerade om vår verksamhet och vårt utbud samt snabbt kunna förmedla/remittera till andra vårdgivare.

5 3. Roller och ansvar en översikt 5 I detta kapitel beskrivs översiktligt det ansvar som åvilar olika aktörer inom Umeå universitet i allmänhet och studenthälsovården i synnerhet. En mer detaljerad beskrivning av arbetsformer och rutiner återfinns i kapitel 5. Vårdgivare Med vårdgivare avses fysisk eller juridisk person som bedriver hälso- och sjukvård. För hälsooch sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren. Vårdgivare inom hälso- och sjukvården är fria att organisera och bedriva verksamheten efter lokala förutsättningar så att den tillgodoser lagens krav. Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem med organisation, resurser, rutiner och metoder som säkerställer kvaliteten i hälso- och sjukvårdsverksamheten. Vårdgivaren svarar för att den medicinskt ledningsansvarige ges en organisatorisk ställning som gör det möjligt för henne att fullfölja sina arbetsuppgifter. Vårdgivaren bör säkerställa att det finns ändamålsenliga former för samråd mellan verksamhetschef och den medicinskt ledningansvarige som tillgodoser att kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet i verksamheten upprätthålls och att verksamhetens kvalitet utvecklas. Vårdgivare avseende Studenthälsovården är Umeå universitet. Verksamhetschef/motsvarande Enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten. Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård omfattar därför såväl de sjukdomsförebyggande åtgärderna som den egentliga sjukvården. Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ska inom befintliga resurser ta fram och fastställa ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen och främja kostnadseffektivitet. Verksamhetschef avseende Studenthälsovården är chefen för StudentCentrum Lars Lustig. Medicinsk ledningsansvarig Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen kan, och måste i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL. Det ingår i den kompetens som verksamhetschefen ska ha att veta när han/hon bör och kan överlåta ledningsuppgifter till annan för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. Verksamhetschef som uppdrar åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens befogenheter.

6 Den medicinskt ledningsansvariges uppgifter återfinns inom följande områden: 6 God och säker vård Ansvara för kvalitet och säkerhet inom Studenthälsovårdens verksamhet utifrån lagstiftning och lokala beslut samt följa upp att dessa efterlevs. Kvalitetssystem Upprätthålla och utveckla kvalitet och säkerhet inom ramen för kvalitetssystemet. Avvikelsehantering Utforma rutiner och informera personal om avvikelserapportering och anmäla medicinska tillbud till Socialstyrelsen. Dokumentation Ansvara för att journaler förs i den omfattning och med det innehåll som föreskrivs i patientjournallagen, samt utarbeta rutiner för dokumentation och handhavande av patientjournaler. Vidare ska den medicinskt ledningsansvarige följa upp rutinerna och regelbundet granska dokumentationen. Kontakt med läkare Ansvara för att det finns rutiner så att all personal vet när en patients tillstånd fordrar hänvisning till läkare. Medicinskt ansvarig avseende Studenthälsovården är legitimerade sjuksköterskan Karina L. Sandström. Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonalen ska medverka och genom ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete svara för att de av vårdgivaren genom verksamhetschefen angivna målen med verksamheten kan uppnås. All personal som arbetar inom Studenthälsovården tillhör denna kategori.

7 4. Att säkra och utveckla kvaliteten 7 I detta kapitel redogörs för de krav som ställs på hälso- och sjukvårdsverksamhet när det gäller att säkra och utveckla kvaliteten 1. System för att fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten All hälso- och sjukvård ska omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. All personal ska medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen av verksamheten. Patientens värdighet, intregritet, delaktighet och säkerhet Kvalitetssystemen ska säkerställa att kvalitet och säkerhet i patientens vård och omhändertagande tillgodoses att patienten och dennes närstående visas omtanke och respekt att patientens värdighet och integritet tillgodoses att patienten och dennes närstående informeras och görs delaktiga att förslag och klagomål från patienter och närstående tas om hand och beaktas Krav på kvalitetssystem Kvalitetssystemet ska vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning omfatta mätbara mål och dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot målen säkerställa effektiv användning av tillgängliga resurser säkerställa att det finns organisation och dokumenterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning vara väl förankrat i organisationen dokumenteras i en kvalitetsplan. Rutiner vid Umeå universitet Vårdgivaren är ytterst ansvarig för att god och säker vård tillhandahålls. Verksamhetschefen ansvarar för att det skapas rutiner för informationsöverföring i olika sammanhang så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Verksamhetschefen ser till att samordning och samverkan med andra enheter fungerar tillfredsställande. Den medicinskt ledningsansvarige (ML) ska biträda verksamhetschefen att tillsammans med andra vårdgivare göra upp rutiner för vård-/behandlingsplanering och informationsöverföring samt kontrollera att rutinerna efterföljs. ML ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling. 5. Arbetsformer och rutiner 1 Källa: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24).

8 I detta kapitel redogörs för arbetsformer och rutiner vid Studenthälsan avseende samverkan och samarbete; metoder för diagnostik, vård och omhändertagande; kompetens; försörjning och teknik; riskanalys och avvikelsehantering; egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring, samt dokumentation och spårbarhet. 5.1 Samverkan och samarbete Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för klargörande av ansvar för samarbete och samverkan kring vård och omhändertagande av patienten mellan personal, mellan funktioner och gentemot andra enheter, nivåer och ansvarsområden samt rapportering mellan personal om patientens behov, vård och omhändertagande. 2 8 Vårdgivaren ska säkerställa att det finns ändamålsenliga former för samråd och samverkan mellan verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig som tillgodoser att kraven på hög pat säkerhet och god kvalitet i verksamheten upprätthålls och att verksamhetens kvalitet utvecklas. Verksamhetschefen ska fastställa former för fortlöpande samråd med medicinskt ledningsansvarig i frågor som gäller kvalitet och säkerhet och verksamhetens struktur och resursanvändning. Den medicinskt ledningsansvarige (ML) ska vara en resurs för verksamheten i frågor som gäller planering av hälso- och sjukvårdsverksamhet, framtagning av hälso-och sjukvårdspolicy, samt användning av resurser och kompetens. ML ska vara en resurs för verksamhetschefen i frågor som gäller verksamhetens mål, policy, struktur, resultat och resursanvändning. Former för intern samverkan Skriftliga dokument ska finnas för ansvarsområden och delegerat ledningsansvar Samverkan mellan medarbetare med olika kompetens ska utvecklas när det främjar kvalitet och säkerhet. Samverkan med andra enheter/instituioner vid Umeå universitet ska utvecklas, dokumenteras och följas upp. Forum för intern samverkan och informationsspridning ska finnas organiserade och dokumenterade. Tid ska finnas avsatt för kvalitetsarbete, och all personal ska involveras i kvalitetsarbetet. Ansvarsområden och nyanställningsrutiner ska finnas dokumenterade och uppföljning ska göras regelbundet. Tillämpliga rutinbeskrivningar För interna mötesformer se bilaga, punkt 6.1 (Veckomöten) För nyanmälan se bilaga, punkt 6.2 (Nyanmälningar) För inbokning av akuttider se bilaga, punkt 6.3 (Tidbokning av akuttider) För fördelning av inkomna anmälningar se bilaga, punkt 6.4 (Ärendekonferenser) För medarbetares frånvaro se bilaga, punkt 6.5 (Medarbetares frånvaro) För informationsansvar se bilaga, punkt 6.6 (Informationsansvar) För bemötande av patienter på mottagningen se bilaga, punkt 6.11 (Policy i relation ) För konsultationer se bilaga, punkt 6.12 (Konsultationer) För frågor och råd se bilaga, punkt 6.13 (Policy vid telefonförfrågning/rådgivning) 2 Samtliga kursiverade citat i detta kapitel är hämtade ur Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 1996:24)

9 För identitetskontroll se bilaga, punkt 6.14 (Identitetskontroll) 9 Former för extern samverkan Samverkan med andra verksamheter ska dokumenteras och följas upp. Rutiner för samverkan, samarbete ska finnas dokumenterade (t.ex. att veta vart vi kan hänvisa studenten och när vi ska hänvisa studenten). Rutiner för inkommande och utgående remisser ska finnas. Uppföljning av samverkan ska göras regelbundet t.ex. kontroll av informationsöverföring. Brister i informationsöverföring mellan verksamheter ska minimeras. (t.ex. att vi skickar studenten till fel vårdnivå eller att andra verksamheter skickar studenter till oss som inte ska till oss). Tillämpliga rutinbeskrivningar För informationsansvar se bilaga, punkt 6.6 (Informationsansvar) För omvärldsbevakning och externa kontakter se bilaga, punkt 6.7 (Kontaktpersonskapet) För konsultationer se bilaga, punkt 6.12 (Konsultationer) För frågor och råd se bilaga, punkt 6.13 (Policy vid telefonförfrågning/rådgivning) 5.2 Diagnostik, vård och omhändertagande Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för hur nya metoder för diagnostik, vård och omhändertagande skall introduceras; hur lämpliga metoder för diagnostik, vård och omhändertagande skall tillämpas samt hur inaktuella metoder för diagnostik, vård och omhändertagande skall identifieras och avvecklas. Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i verksamheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem med organisation, resurser, rutiner och metoder som säkerställer kvaliteten vid verksamheten. Det är lämpligt att samråda med medicinskt ledningsansvarig i frågor som rör verksamhetens kvalitetssystem. Verksamhetschef ska ta fram och fastställa ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen och främja kostnadseffektivitet. Den medicinskt ledningsansvarige (ML) ska biträda verksamhetschefen i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens kvalitetssystem. ML ska planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Tillämpliga rutinbeskrivningar För journalföring se bilaga, punkt 6.8 (Journalföring) För konsultationer se bilaga, punkt 6.12 (Konsultationer) För frågor och råd se bilaga, punkt 6.13 (Policy vid telefonförfrågning/rådgivning) För blodprovstagning se bilaga, punkt 6.15 (Rutiner vid blodprovstagning) För utlämnande av läkemedel se bilaga, punkt 6.17 (Läkemedelsförordnande och utlämnande) För hälsoprofilbedömning se bilaga, punkt 6.18 (Rutiner vid hälsoprofilbedömning) 5.3 Kompetens

10 10 Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för att säkerställa att personalen har och underhåller den utbildning, erfarenhet och kompetens som behövs för att utföra tilldelade arbetsuppgifter; att ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden är definierade och dokumenterade för personal som leder och utför arbete som påverkar kvaliteten samt att planer finns för fortlöpande kompetensutveckling och fortbildning/efterutbildning av personalen med hänsyn till kraven på verksamheten. I samband med årligen återkommande kick-off dagar varje höst-terminsstart görs en gemensam översikt vilken typ av kompetensutveckling personalen behöver. Utifrån denna översikt sammanställs en gemensam kompetensutvecklingsplan. På dessa dagar utvärderas också det tidigare årets kompetensutveckling. I samband med de personliga utvecklingssamtalen får var och en möjlighet att reflektera över sina kompetensutvecklingsbehov och utifrån dessa görs en individuell plan. 5.4 Försörjning och teknik Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för inköp av produkter och tjänster från leverantörer som är bedömda och godkända samt säkra produktval, säker teknikanvändning och utrangering. Tillämpliga rutinbeskrivningar För IT-ansvar se bilaga, punkt 6.9 (IT-ansvar) 5.5 Riskanalys och avvikelsehantering Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för identifiering, analys och bedömning av risker; identifiering, dokumentation och analys av felaktigheter, skador och avvikelser från det förväntade förloppet som kan ha betydelse för kvaliteten; hur orsaker till uppkomna fel eller brister åtgärdas och för hur erfarenheter från avvikelsehanteringen återförs i förebyggande syfte samt hur anmälan enligt "Lex Maria" skall göras. Vårdgivaren ska tillse att det finns rutiner för avvikelsehantering. Vårdgivaren ska anmäla till Socialstyrelsen när någon i samband med hälso- och sjukvård drabbas eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom ( Lex Maria ). Verksamhetschefen utser den som svarar för anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt ser till att det finns rutiner vid enheten så att medicinskt ansvarig underrättas om avvikelser som kan föranleda Lex Maria. Verksamhetschefen ser till att avvikelser följs upp i det lokala kvalitetsarbetet. Den medicinskt ledningsansvarige (ML) ser till att anmälan görs till den som har ledningen av hälso-och sjukvårdsverksamheten (verksamhetschefen) om en patient i samband med vård eller behandling drabbas av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. För att ML ska kunna ta ställning till om det ska göras en Lex Maria-anmälan förutsätts det finnas utarbetade rutiner som gör att ML får kännedom om inträffade händelser och risker. ML ska ha sådan inblick i verksamheten att han/hon kan göra adekvata bedömningar. Medicinskt ledningsansvariges ansvar

11 11 Omgående uppföljning av inträffad avvikelse och vid behov åtgärd, eventuellt förändring i rutinerna för att förebygga ett återupprepande. Vid behov avrapportering/information på arbetsplatsträff. Vid risk för allvarlig skada eller sjukdom anmälan till socialstyrelsen (Lex Maria) i samråd med verksamhetschefen. Tillämpliga rutinbeskrivningar För journalföring se bilaga, punkt 6.8 (Journalföring) För avvikelserapportering se bilaga, punkt 6.10 (Avvikelsehantering) För bemötande av patienter på mottagningen se bilaga, punkt 6.11 (Policy i relation ) För identitetskontroll se bilaga, punkt 6.14 (Identitetskontroll) För riskhantering avfallshantering se bilaga, punkt 6.16 (Riskhantering avfallshantering) 5.6 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för egenkontroll genom systematisk resultatuppföljning av verksamheten; egenkontroll genom periodisk granskning av kvalitetssystemets tillämpning, ändamålsenlighet och effektivitet för att uppnå kvalitetsmålen samt hur resultatet av granskningar skall dokumenteras och återföras till verksamhetschefen/motsvarande och till berörd personal. Vårdgivaren har även ansvar för handlingarna. Verksamhetschef har att inom ramen för det samlade ledningsansvaret och ansvar för verksamheten tillgodose hög patientsäkerhet, se till att resurser och personalens kompetens ger förutsättningar för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen och socialstyrelsens föreskrifter. Verksamhetschefen ska se till att rutinerna är kända och efterlevs i den dagliga verksamheten. Den medicinskt ledningsansvarige (ML) ansvarar för att journalerna förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen. ML ska utarbeta och besluta om rutiner för dokumentation och handhavande av patientjournaler samt följa upp rutinerna regelbundet och granska dokumentationen. Tillämpliga rutinbeskrivningar För journalföring se bilaga, punkt 6.8 (Journalföring) För avvikelsehantering se bilaga, punkt 6.10 (Avvikelsehantering) För uppföljning och kvalitetssäkring se bilaga, punkt 6.19 (Egenkontroll, uppföljning och kvalitetssäkring) 5.7 Dokumentation och spårbarhet Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för hur åtgärder rörande en viss patient skall kunna identifieras och spåras i dokumentationen dokumentation av genomförda förbättringsåtgärder i kvalitetssystemet och i verksamheten samt hur verksamhetens resultat och kvalitetssystemets effekter redovisas relaterade till kvalitetsplanen i verksamhetsberättelsen. Dokumentation Data ska samlas systematiskt för att kunna bedöma och förbättra kvalitet i verksamheten. Utvärdering av verksamheten kan ske genom exempelvis patientenkäter, utvärdering av kurser och statistik.

12 12 Verksamheten ska organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet på varje nivå, exempelvis hur en patient ska kunna identifieras och spåras i dokumentationen. Mejl av allmän karaktär, t.ex. frågor om öppettider eller kostnader, besvaras enligt en gemensam mall. Alla e-brev ska besvaras och sparas i tre månader. (enligt SOSFS 1993:20 och FL) Ingen rådgivning ges via mail, vilket tydligt ska framgå i all vår information. All tidsbokning av patienter ska ske i dataprogrammet Oracle Calendar Tillämpliga rutinbeskrivningar För journalföring se bilaga, punkt 6.8 (Journalföring) För avvikelserapportering se bilaga, punkt 6.10 (Avvikelsehantering) För frågor om råd se bilaga, punkt 6.13 (Policy vid telefonförfrågning/rådgivning) För identitetskontroll se bilaga, punkt 6.14 (Identitetskontroll) 6. Bilagor - rutinbeskrivningar

13 Veckomöten Morgonmöten Kl varje dag Syftet är att stämma av läget inför dagen, att informera om aktiviteter och händelser samt ge en möjlighet att ta upp andra aktuella frågor Måndagsmöten Varje måndag kl Lars deltar Frågor av gemensam art tas upp, exempelvis viktiga verksamhetsfrågor, aktivitetsrapportering samt runda Vid början av varje möte inventeras ärenden som därefter tidsätts Minnesanteckningar förs (enligt rullande schema) Vid varje möte sker också en avstämning av tidigare protokoll 6.2 Nyanmälningar I normalfall ska patienter anmäla sig via nyanmälningsblankett, som finns tillgänglig i väntrummet och i receptionen samt för utskrift på hemsidan I undantagsfall t.ex. om patienten är psykiskt skör, om bedömning med tanke på studiemedel som brådskar, intyg etc. kan vi sätta upp patienten på akuttid Det är även möjligt att behandlaren under ett telefonsamtal med en student själv fyller i en blankett Anmälningar via mejl ska vid behov kompletteras Ifyllda blanketter sätts in i anvisad pärm (Grön) som förvaras inlåst i dokumentskåp i teknikrummet när mottagningen är stängd 6.3 Tidbokning av akuttider Tillgång till en (1) akuttid per dag Akuttider kan bokas av berörd behandlare eller via reception Berörd medarbetare gör en bedömning av om vidare remittering bör/ska ske Definition av akuttider är inom veckans ram Bokade akuttider dokumenteras i oracle calendar Info om tagna akutärenden ges till gruppen. 6.4 Ärendekonferenser Genomförs 1 gång per vecka måndagar kl Syftet är att alla ska få en helhetsbild av inkomna ärenden samt att det ska ske en fördelning på behandlare utifrån kompetens och aktuell arbetsbelastning Ärenden som tas upp är nyanmälda patienter eller gamla nyanmälningar, dvs. äldre än ett år Det ska även informeras om tagna akutärenden I mån av tid: uppföljning. Vid ärendekonferensen ska

14 14 - ifyllda nyanmälningsblanketter finnas i anvisad pärm - Ifyllt formulär lämnas till den som övertar patienten - Lista i pärmen på vem som övertar patienten - ML för in patientens pnr namn och aktuell behandlare i prof-doc under bevakning för att underlätta spårning av patient ex om patient ringer och frågar hos vem den fått tid, eller när den fått tid - Blanketten sparas i pärm hos respektive behandlare tills de är inskrivna i prof-doc - Pärmen förvaras inlåst i dokumentskåp i teknikrummet när mottagningen är stängd - Patienen registreras i prof-doc av respektive behandlare så snart som möjligt Ärendekonferensen är ett viktigt och regelbundet forum för samverkan och samarbete och ger möjlighet till en kontinuerlig utvärdering av hur metoder för vård och behandling samt bemötande fungerar i praktiken. Ärenden som handläggs på annat sätt än ovan Information ska ske till arbetsgruppen om akut tagna patienter, patienter som kommit på remiss eller patienter som remitterats vidare Information till arbetsgruppen ska även ske om konsultationer, detta för att kunna ge ett relevant besked om någon patient eller annan vårdgivare kontaktar oss och vill ha något besked angående det tagna ärendet 6.5 Medarbetares frånvaro En förutsättning är att alla patienter finns dokumenterade i Oraclet med namn och personnummer Den medarbetare som drabbats av oplanerad frånvaro meddelar någon kollega via telefon (det går också kontakta Lars eller Karina-administratör) Vid morgonmötet avgörs vem som kontaktar den frånvarande medarbetarens inbokade patienter Patienterna blir sedan informerade på telefon eller via SMS (via dator) om att besöket tyvärr måste ställas in 6.6 Informationsansvar Den informationsansvarige är länken till StudentCentrums informatör, studenttidningar och Print & Media Han/hon ska hålla koll på deadlines samt påminna kollegorna om dessa Han/hon samordnar arbetet med broschyrer, informationsmaterial och skyltning Han/hon ansvarar för Studenthälsans webbsidor Han/hon är även länk mot massmedia 6.7 Kontaktpersonskapet Kontaktpersonskapet syftar till omvärldsbevakning samt att odla goda relationer till vissa samarbetspartners Kontaktpersonskapet avser samarbetspartners såväl internt som externt En särskild förteckning över fördelningen av bevakningsuppdrag skall finnas Bevakningen sker exempelvis via hemsidor, vecko-/månadsbrev och personliga kontakter Rapportering sker vid veckomötena

15 Journalföring Allmänt om journalföring All personal vid studenthälsan är skyldig att föra journal ( enl 9 PjL) Med patientjournalavses alla de handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller planeras, även minnesanteckningar, vilka skall förvaras inlåsta och förstöras när anteckningen är införd i journalen. All dokumentation skall göras i Prof-doc. Patientjournal skall skrivas in under patient, konsultationer under enhet och grupperverksamhet under anställd. Befintligga mallar som finns i Prof-doc ska användas Mejl till och från patient som har journal skall kopieras och föras in under korrespondens, mejl in/ut Intyg som vi skriver till myndighet/patient eller annan vårdgivare sparas under korrespondens/ut Intyg från annan myndighet/vårdgivare scannas in och sparas under korrespondens/ in Remisser som vi skriver/besvarar till annan vårdgivare sparas under korrespondens/ut Remisser från annan vårdgivare skall scannas in och läggas in under korrespondens/ in Journaler skall vara skrivna och signerade inom 2 veckor från besök/telsamtal eller mejlkontakt Telefonsamtal eller mejlkontakt som gäller vård och behandling skall journalföras,även anonyma patienter skall journalföras (enl 1 Pjl) Dokumentation vid mejlkontakt Alla mail skall besvaras och sparas i tre (3) månader. (enl SOSFS 1993:20 & FL) Vi skall ej ha rådgivning via mail, vilket tydligt skall framgå i all vår information. All tidsbokning av patienter skall ske i dataprogrammet Oracle Calendar Mail av allmän karaktär, t.ex. frågor om öppettider och kostnader, besvaras enligt gemensam mall. Dokumentation vid telefonrådgivning Telefonsamtal registreras och sparas i minst tre månader (SOSFS 1993:20) i pärm som förvaras inlåst när mottagningen är stängd. Vid sjukvårdsrådgivning skall journal skrivas i Prof-doc,använd kort anteckningsmall eller telefonkontakt eller telefonhänvisning Vid hänvisning till sjukvården hänvisas i första hand till Sjukvårdsrådgivningen (tel: eller till vårdcentral) Vid telefonsamtalet görs en bedömning av allvarlighetsgrad vilket bestämmer prioritet. Vid risk för suicid, allvarlig psykisk störning etc. bör försök göras att redan i telefon hänvisa studenten till mobila teamet (tel: ) 6.9 IT-ansvar Den IT-ansvarige är kontaktperson gentemot Umdac (stödcentrum) Han/hon ingår i StudentCentrums IT-grupp Han/hon svarar för enklare support och utbildning samt

16 Han/hon är även kontaktperson gentemot Profdoc Avvikelsehantering (I enlighet med SOFFS 1996:24) Allas ansvar All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera avvikelser av betydelse för patientsäkerheten. Avvikelser i administrativa rutiner i samband med vård /behandling Som avvikelser i administrativa rutiner räknas felaktig hantering av remisser, nyanmälningsformulär, e-post, förväxling av patienter, oklar patientidentitet, patienter kallade på fel tid, försvunna patientdata. Klagomål/synpunkter från patienter ska identifieras som avvikelser och ska rapporteras. Avvikelser som kategoriseras under diagnostik, vård och behandling Som avvikelser som kategoriseras under diagnostik, vård och behandling räknas försenad eller missad diagnos, missad eller bristande undersökning och felbehandling. Avvikelser som kategoriseras under teknik Som avvikelser som kategoriseras under teknik räknas fel på eller vid användning av dator eller medicinsk-tekniska produkter. Övrigt Under övrigt räknas hotfull patient, suicid och sekretessmissar. Även avvikelser som uppkommit i annan verksamhet ska rapporteras med kopia till den andra verksamheten. Syfte Syftet med avvikelserapporteringen är att personalens kunskaper om riskfaktorer ska öka och att felhandlingar som begåtts inte ska behöva inträffa igen. Allvarliga händelser (Lex Maria) ska även rapporteras inom avvikelsesystemet då det är viktigt att riskanalys görs för fortsatt kvalitets/säkerhetsarbete inom verksamheten. Mål Målet är att nya riskområden ska kunna identifieras och nya risker förutses, vilket på sikt ska öka patienternas känsla för säkerhet och trygghet i vården. Syftet är ej att komma åt enskilda medarbetare. Åtgärd/Praktisk rutin Gå in i patientens journal Prof-doc vårddokumentation. Direkt i datajournalen kan avvikelsen skrivas ner och arkiveras i patientjournalen. Gör även en utskrift att lämna till medicinskt ledningsansvarig som även rapporterar till verksamhetschefen. Är händelsen inte patientbunden finns särskild blankett för rapportering, även detta rapporteras via medicinskt ledningsansvarig till verksamhetschefen. Årligt i januari görs en sammanställning av inträffade avvikelser under föregående år. Rapportering sker på arbetsplatsträff med syfte att öka kunskapen om befintliga risker i organisationen respektive åtgärder för att förebygga avvikelser framöver Policy i relation till patienter på mottagningen Ingen patient ska behöva vänta mer än tio (10) minuter över utsatt tid.

17 Meddela patienten i väntrummet om du är försenad. Ta inte emot telefonsamtal under patientbesök. Kom ihåg att stänga av mobiltelefonen Stängda dörrar till korridoren vid telefonsamtal eller samtal kollegor emellan Konsultationer Konsultation är det begrepp vi använder då någon som arbetar på universitetet frågar om råd, gällande bekymmer med en student, fysisk eller psykosocial arbets-(studie-)miljö etc. Konsultationer skall dokumenteras i prof-doc under enhet. Konsultationsmöjligheten är en service vi ger till myndighetsföreträdare (tex prefekt, studievägledare, lärare eller studierektor). Vid bekymmer som gäller en student skall emellertid alltid iakttas: 1. Berätta om vilka sekretessregler som gäller och att de oftast omöjliggör återkoppling. 2. Undvik att den aktuella studenten namnges under konsultationen from namngivning så inträder sekretessen. 3. Återkoppling kan bara ske då studenten uttryckligen ber oss om det. 4. Om studenten får en preliminär tid hos oss, gör en överenskommelse om vad du kan säga till studenten om samtalet med myndighetsföreträdaren. Ibland är det bra att även göra det motsatta dvs en överenskommelse om vad myndighetsföreträdaren kan säga om samtalet med oss. 5. Spara en anteckning om samtalet i egen därför avsedd mapp i journalen. 6. Ibland är det bra att även göra det motsatta, dvs. en överenskommelse om vad myndighetsföreträdaren kan säga om samtalet med oss 7. Ibland är en journalanteckning i den aktuella studentens journal lämplig för anteckningen på ett eget blad. Ibland skall en sådan anteckning sekretessprövas även i relation till studenten tex vid risk för hot Frågor om telefonförfrågan/rådgivning Om myndighetsföreträdare, studentkårsrepresentant eller föräldrar ringer om råd eller frågor angående enskilda studenter är det viktigt att komma ihåg att vi är studentens representant och enligt sekretesslagen är det då viktigt att vi får veta följande: - På vems uppdrag ringer vederbörande? - Vet studenten/erna att vederbörande ringer? (detta ska då dokumenteras) - Vi kan tala övergripande om en problemställning så länge vi inte fått veta studentens namn. - Om studenten/ernas namn nämnts stängs vår kanal utåt. Tystnadsplikt/sekretess gäller. Från och med då kan vi i fortsättningen enbart tala med studenten själv om problemet. Vi kan med studenten närvarande ta kontakt med t.ex. studievägledning om studenten så önskar. Om samtalet gäller tidsbokning för studenten hänvisar vi till rutinen med nyanmälningsformulär, om det är en redan påbörjad/känd patient/student hänvisas till aktuell behandlare. Anteckningar om telefonkontakter etc med föräldrar, lärare, studievägledare etc. skall journalföras i Prof-doc under konsultation. Om du själv blivit kontaktad och vederbör-

18 18 ande är rädd för att utsättas för fara om uppgiftslämnaren röjs eller om behandlingen kan riskeras, skall uppgifterna journalföras på ett särskilt blad så att de, vid ev. behov kan sekretessprövas särskilt. Se sekretessförsäkran. Vid telefonsamtalet görs en bedömning av allvarlighetsgrad vilket bestämmer prioritet Vid risk för suicid, allvarlig psykisk störning etc bör försök göras att redan i telefon hänvisa studenten med mobilta-teamet (Tel ) Telefonsamtal registreras och sparas i minst tre månader (SOSFS 1993:20). Sparas i pärm som förvars inlåst i dokumentskåp i teknikrummet när mottagningen är stängd Om telefonsamtalet gäller vård och behandling skall enl 1 PjL journal upprättas eller anteckning ske i redan upprättad journal Använd kort anteckningsmall eller mall för telkontakt/hänvisning Vid hänvisning till sjukvården hänvisas i första hand till SVR=Sjukvårdsrådgivningen (Tel ) eller till vårdcentral 6.14 Identitetskontroll (Socialstyrelsens allmänna råd SOFS 1992:2) Vid besök bör studenten styrka sin identitet med ID-handling. ID-kontroll utförs av behandlaren. Om studenten saknar legitimation ska anteckning om detta göras i lämplig handling (profdoc) Av anteckningar i journalen bör framgå om studentens identitet är styrkt på annat sätt än genom legitimationshandling eller om man är osäker på identiteten. Om student väljer att vara anonym antecknas detta i upprättad journal ID-kontroll skall alltid utföras vid intygsskrivning. Bakgrund Det förekommer att patienter vid anlitande av allmän hälso- och sjukvård använder en patientbricka som avser en helt annan person och att detta sker medvetet. Förhållandet medför att en patientjournal kan komma att innehålla medicinska data om fel person eller att väsentliga uppgifter kan komma att saknas om personen. Förutom att det strider mot patientjournallagen förorsakar detta risk för att patient kan få fel vård och behandling, samt att medicinska och andra komplikationer kan uppkomma för den enskilde och för den person som vederbörande uppger sig vara Rutiner vid blodprovstagning Kontrollera identitet mot remiss och att remissen är ifyll. Datum och klockslag för provtagning ifylls. Använd handskar vid provtagningen. Efter provtagning, ställ kanylen i säkerhetsbehållarebehållaren för att undvika kanylstick, vrid av den använda nålen och kasta den i gula riskavfallsburken. Märk samtliga rör och remiss. Använd provtagningsutrustning läggs i desinfektionslösning. Använd injektionstork samt handskar läggs i avsedd papperskorg. Notera datum och signera utförd provtagning. Anteckna utförd provtagning i patientjournalen, notera eventuella avvikelser. Signera journalanteckning och registrera besöket Proverna lämnas till Kem-lab NUS på därför avsedd plats.

19 Rutiner för riskhantering Kanyler, spetsar, eventuella blodrör, kastas efter provtagning i avsett kärl (Gul riskavfallsburk). Fylld avfallsburk läggs i Riskavfallskartong (kartongen lämnas i avfallsrummet plan 2 förvaltningshuset) Kontakta miljösamordnaren innan avlämning pga. att de vill kunna samköra hämtning av riskavfall Inköp/hämtning av riskavfallsburkar/kartonger görs på Kemiförrådet vid universitetet 6.17 Läkemedelsförordnande och utelämnande Studenthälsans läkemedelsförråd begränsar sig till egenvårdspreparat Läkemedlen förvaras i låst skåp och nycklar har enbart leg.sjuksköterska. Ansvarig för rekvisition är Karina L.Sandström Följande läkemedel finns för utlämnande i medicinskåpet (T.Alvedon 500 mg) 6.18 Rutin vid hälsoprofilbedömning (Hälsoprofil HPB enligt modell Sture Malmgren och Gunnar Andersson) Hälsoprofilen är tänkt ge en helhetsbild av hälsovanor och hälsoupplevelser. Syftet är att studenten ska få medvetenhet och insikt om sambandet mellan livsstil och hälsa och därigenom få motivation att fatta egna beslut om positiva förändringar i livsstilen. Frågeformuläret utgör en del av hälsoprofilen. Submaximalt konditionstest utgör den andra delen. I profilbedömningen ingår även skelettmätning för att beräkna skelettvikt, fettfri kroppsvikt samt undre och övre viktgräns. Blodtryck kontrolleras före och efter cykeltestet. Hälsoprofilerna är tidsbokade och avsatt tid är cirka 2 timmar. Kostnad 100 kr. Frågeformulär ifylls vid besöket. Konditionstestet utföres ej om patienten är förkyld, har feber eller andra symtom som påverkar allmäntillståndet eller har blodtryck över 140/ Egenkontroll, uppföljning och kvalitetssäkring Uppföljning av verksamhetens resultat/statistik sker årligen och redovisas Mottagningsprocessen kvalitetssäkras vi ska följa studenten som en röd tråd från första kontakt till avslutad kontakt (nyanmälan-ärendekonferens-tidsbokning-besök/antal besök-avslut) alternativt nyanmälan- ärendekonferens-hänvisning annan vårdgivare. Granskning av metodernas ändamålsenlighet och effektivitet ska ske genom t.ex. enkäter och utvärdering av kurser och gruppverksamhet (Se arbetsplan metodutveckling, utvärdering och enkäter) Återföring sker till vårdgivaren, studenrepresentanterna /studenthälsorådet ev arbetsmiljökommiten. Forum för återföring till personalgruppen är ärendekonferens och personalmöten.

20 20

Ledningssystem för Studenthälsan vid Umeå universitet

Ledningssystem för Studenthälsan vid Umeå universitet Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regel 103-1156-11 2011-05-31 Studentcentrum Sid 1 (11) Ledningssystem för Studenthälsan vid Umeå universitet Sid 2 (11) Innehållsförteckning Förord...3 Verksamhetsidé

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering.

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i Hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M) Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning BEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1 KRAV I FÖRFATTNING det finns rutiner

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12 Om SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OH-version februari 2006 Kvalitet, patientsäkerhet och ledningssystem Introduktion

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Studenthälsan, Umeå universitet

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Studenthälsan, Umeå universitet Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Studenthälsan, Umeå universitet Fastställd av rektor 14-01-14 Dnr: FS 1.1.2-30-14 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor 11-05-31 Typ

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Barn och Utbildning Vansbro kommun Eva Svensson Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Läsåret 2011/2012 Sammanfattning Med patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida. sida 1 (7) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M)

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund..sid. 1 2. Ansvar... sid 1 3. Krav på ledningssystem sid 2 4. Mål och inriktning...sid

Läs mer

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från: Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-03-11 DNR BUN 2015.109 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer