Kvalitetsuppföljning läsår Kristinelunds förskoleenhet

Transkript

1 Kvalitetsuppföljning läsår Kristinelunds förskoleenhet

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Viviann Körner Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

3 Förskolechefen har ordet Innehåll Förskolechefen har ordet 4 Normer och värden 5 Föräldraenkät 7 Utveckling och lärande 8 Barns inflytande 10 Föräldraenkät 12 Förskola och hem 13 Samverkan med förskoleklass, grundskola och fritidshem 14 Uppföljning, utvärdering och utveckling 15 Kristinelund - 3

4 Förskolechefen har ordet Förskolechefen har ordet Nu är det lagom ett år sedan jag tog över som förskolechef. Till en början för Skogsbrynets enhet och därefter för den nybildade Kristinelundsenheten. Det har varit otroligt utmanande och roligt! Det är ett härligt gäng pedagoger som representerar Kristinelundsenheten. Det började med att jag tog över som chef när Erik Frisk gick på sin föräldraledighet, april I maj det året flyttade fyra arbetslag från Skogsbrynets förskole enhet och bildade förskolan Fyrklövern (i tidigare Domherrens lokaler) och det skedde på Skogsbrynet en internflytt. De fyra arbetslagen på Fyrklövern tillhörde mig under hösten och vi startade upp avdelningarna där med de barn som valde att följa med upp till de lokalerna och vi började skola in nya barn. De fyra avdelningarna på Fyrklövern gjorde ett fantastiskt arbete där med att bygga upp avdelningarna. En eloge till alla fantastiska pedagoger och föräldrar under hela perioden som uppbyggnaden tog. En del ombyggnation har gjorts bl.a. gjordes den gamla lekhallen om till en matsal. På Skogsbrynet var vi under höstterminen tillsammans med Nibbleskolans förskoleklasser i lokalerna, ett samarbete som fungerade väldigt bra. Och de sex arbetslagen som var kvar på Skogsbrynet väntade på att modulerna skulle bli klara. Vi flyttade in den 5/ på Sagostugan och startade upp vår verksamhet direkt. En stor eloge även här till pedagoger och föräldrar under hela vår flytt! Jag vill också berömma våra otroliga förskolekockar i Sagostugans kök som lagar all mat från grunden med en väldigt hög procent ekologiska livsmedel. I de nya arbetslagen har vi arbetat hårt med att skapa fungerande struktur och rutiner. Ett arbete som håller på att ge goda resultat och skapa bra förutsättningar i det livslånga lärandet som förskolan ska ge. Under februari 2016 blev vi Kristinelundsenheten och fågelvägens förskolor kom att tillhöra oss. På fågelvägen är det två uteavdelningar som tillhör oss, Fåglarna och Fjärilen som båda två är syskonavdelningar. Jag hade under våren 2016 separata personalkonferenser dels på fågelvägen och sen på Sagostugan. Det tyckte jag fungerade bra för vi var i olika skeden just då. Fåglarna håller just nu i skrivande stund på att flytta ur sin lokal och flytta in i de lokaler som avdelningen Myggan tidigare vistades i. Under året har vi även haft två omgångar studenter genom vår delaktighet i övningsförskola 1. Detta är otroligt givande men även utmanande för våra handledare på enheten. De gör ett väldigt bra arbete och får genom studenterna de senaste forskningsrönen som de sedan kan delge till övriga pedagoger. Enheten kommer att få ytterligare två handledare utbildade under nästa läsår. Jag vill med ovanstående fakta om flytt bara förklara att mitt första år som förskolechef har varit otroligt spännande och jag har lärt mig väldigt mycket. Jag har förmånen att arbeta med positiva och härliga pedagoger på min enhet och tillsammans ser vi med spänd förväntan fram mot de nya utmaningarna vi har utifrån målområdena. Viviann Körner Förskolechef Kristinelunds enhet Kristinelund - 4

5 Normer och värden Normer och värden Mål i läroplan för förskolan Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål i skolplan Alla verksamheter arbetar för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö Följ upp resultat och måluppfyllelse. Vi har använt oss av BRUK 2:3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling. BRUK är ett verktyg för självskattning av kvalitén i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt de nationella styrdokumenten. Vi är i slutfasen av vårt arbete med likabehandlingsplanen. Vi fick genom BRUK 2:3 väldigt bra underlag/diskussioner till vårt arbete med att skriva klart våra likabehandlingsplaner. Vi behöver hitta nya former för hur vi ska involvera våra vårdnadshavare ännu mer. Vi har ca 60% med andra modersmål och 16 olika språk så här har vi en spännande utmaning. Pedagogerna tycker att kartläggningen till likabehandlingsplanerna går lättare nu när de har arbetat ett tag med likabehandlingsplanerna. De har en starkare ambition att hålla likabehandlingsplanen ännu mer levande genom att implementera den mer i verksamheten. Arbetsplanerna, loggar (kartläggning av barnens utveckling i den lärmiljö vi erbjuder) och dokumentation användes vid utvärderingen och pedagogerna är överens om att de behöver bli bättre på att följa upp verksamheten mer kontinuerligt. Vi behöver hitta verktyg som hjälper oss att göra detta! Det pedagogerna ibland saknar är dokumentation och reflektion kring varför måluppfyllelsen blev på ett specifikt sätt och hur de kan utveckla det och öka måluppfyllelsen. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Det jag ser i resultaten på avdelningsnivå (BRUK och även utvärderingen av arbetsplanen, dokumentation och reflektion) är att där det behöver kompletteras med rutiner är det lägre måluppfyllelse. Grundverksamheten är viktig! Likaså där ICDP är levande på ett naturligt sätt uppstår högre måluppfyllelse. Förhållningssätt måste alltid stå högt på vår agenda. Det gäller att lyfta och diskutera samt reflektera över vårt eget förhållningssätt under vår reflektionstid. Här ligger en stor utmaning i att implementera ICDP till våra vikarier vi har i verksamheten. Ordinarie personals närvaro är också en faktor vid god måluppfyllelse. Det är viktigt att beakta barns anknytningsprocess. Medvetenheten/kunskapssynen hos pedagogerna om vad som verkligen händer i barngruppen/verksamheten är en viktig del. Förståelsen att kunna ta ett steg till och utmana barnet i sitt lärande. Sammansättningen i arbetslagen kan vara en bidragande faktor till avdelningarnas arbete med måluppfyllelsen. Hur, vad eller vems tankar får ta mest plats? Är avdelningens normer och värden diskusson klar? Hur tänker vi kring vårt förhållningssätt? Kunskapssynen avdelningen har, och förmågan att ordna och skapa fungerande rutiner. Tillåtelsen att få prova, skapa, och undersöka är olika i arbetslagen. Det är viktigt att vi alltid delger varandra goda metoder, upplevelser och tips, samt att ha gemensamma mötesforum som ger möjlighet till det. Kristinelund - 5

6 Normer och värden Planera- vart ska vi? Skapa förutsättningar till planerings- och reflektionstid. Relevanta mötesforum med tydlig struktur och innehåll. Vi fortsätter under nästa läsår med att använda enhetens ICDP vägledare vid våra personalkonferenser, även att hela arbetslag får gå på ICDP handledning under vissa veckor. Det är efterfrågat av många pedagoger. Vi ska alltid hålla likabehandlingsplanen uppdaterad och aktuell. Vid avdelningens gemensamma reflektionstid på måndagar ska diskussionen kring förhållningssätt lyftas. Detta eftersom vi behöver bli ännu bättre på att påminna varandra när vi inte tycker något känns eller upplevs bra. Vi ska fortsätta arbetet med boken: Årsplanen, den har varit väldigt uppskattad av alla pedagoger. Det finns ett ex på varje avdelning av boken. Vi står även inför en stor utmaning med att komma igång med vårt arbete kring flerspråkighet i förskolan. Med hjälp av våra specialpedagoger kommer vi fortsätta utveckla vårt arbeta med pedagogisk dokumentation. Genomför- hur gör vi? Se över scheman och hjälpa till att se över planeringtiden. Ha ett tydligt kalendarium med dagordningar som kommer ut i god tid. Skapa tid på personalkonferenserna för våra ICDP vägledare och tid för deras förberedelser. Strukturera så att ICDP handledning kan ske avdelningsvis. Vid inskolningssamtalet med tolk visa våra likabehandlingsplaner och berätta om dem. Att vi har med likabehandlingsplanerna i större utsträckning på våra reflektionsmåndagar och fortlöpande utvärderar hur läget på avdelningen är just nu, vad behöver ändras osv Specialpedagogerna kommer tillbaka till oss i höst och följer upp hur vårt arbete med pedagogisk dokumentation fortlöper. Vi kommer prova att arbeta temainriktat med ett gemensamt tema för hela förskolan, så vi kan stöta och blöta vår kunskapsinhämtning tillsammans. Vi har kommit en bit på väg i detta viktiga område och bara det att vi synliggjort det hela skapar goda förutsättningar för att lyckas. Kristinelund - 6

7 Normer och värden Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes som Månadens fråga. Det kom ut en enkätfråga i pappersformat per månad som vårdnadshavarna svarade på och anonymt lade i en låda på sin avdelning. I år fanns inte möjlighet att göra den på webben. Hos oss på Kristinelundsenheten hade vi ca 65% svarsfrekvens, vi hade hoppats på mer. Kanske upplevde föräldrarna att det alltid hängde lappar på hyllan i tamburen eftersom det var en fråga per månad. Eftersom att Kristinelundsenheten bildades i december så har vi inget att se tillbaka på och jämföra med. Vi får istället dra slutsatser från resultaten och arbeta utifrån dem. Det känns bra att vi har de flesta av våra svar på den högra sidan. Den frågan det finns lite mer att arbeta med är jag upplever att mitt barn vistas i en säker miljö. Den frågan får vi ta hjälp av våra vårdnadshavare för att kunna analysera vad den står för. Frågan var i oktober -15 och då hade vi inte flyttat till Sagostugan än så det blir spännande att se resultatet nästa gång hur frågan besvaras. Om miljön upplevs säkrare på Sagostugan. En hög procent upplever att deras barn tycker det är roligt att gå till förskolan och det är en bra känsla och gott betyg åt verksamheten. Kristinelund - 7

8 Utveckling och lärande Utveckling och lärande Mål i läroplan för förskolan Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Mål i skolplan Alla verksamheter arbetar för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö Alla barn ska få kunskap om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling Följ upp resultat och måluppfyllelse. Vi har använt oss av: BRUK 3:6- Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande. BRUK är ett verktyg för självskattning av kvalitén i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt de nationella styrdokumenten. BRUK visar att vi genomgående behöver kompetens höja oss gällande IT i förskolan. Vi behöver även komma igång med diskussioner kring utveckling och lärande samt utveckla lärandemiljöerna. Ett av våra utvecklingsområden är flerspråkligheten, där har vi en spännande utmaning. Vi ser att vi behöver fortbilda oss och hitta arbetssätt som stärker vårt flerspråkiga arbete. Vi behöver koppla ihop användandet av IT med vårt flerspråkiga arbete. Det finns en mängd pedagogiska appar som vi kan använda oss av. Analysera- bedöm utvecklingsbehov IT och flerspråkighet framkom som utvecklingsområden. Utvecklingsbehovet inom IT ser olika ut hos pedagogerna. Deras IT kunskaper beror till stor del på hur snabbt de tar till sig kunskapen samt hur mycket de vågar prova sig fram. Arbetslagen har kommit olika långt gällande lärmiljöerna. Tanken är att den pedagogiska dokumentationen ska användas till att synliggöra barnens lärprocesser. På så sätt synliggörs även lärmiljöns betydelse för barnen och vi kan då utveckla den ytterligare. Pedagogerna är otroligt duktiga på att bemöta både barn och vårdnadshavare från andra kulturer och med andra modersmål än svenska. Här finns en stor erfarenhet och kunskap samlad hos pedagogerna. Pedagogerna arbetar nu i större utsträckning med inprint bilder och tecken som stöd, vilket är ett arbetssätt som är till stor hjälp vid språkligt förtydligande. Vi kommer att utveckla lärmaterialet kring flerspråklighet och även arbetet kring den kulturella identiteten ytterligare. Vi behöver kompetenshöja oss samt synliggöra våra brister inom målområdet. Vi behöver även lyfta våra värderingar och synsätt. Vi har deltagit i en forskarcirkel med MDH och vi ska arbeta vidare med boken: Flerspråkighet i förskolan, vi har inte kommit igång med den riktigt än. Vi kommer att starta upp i höst. Enhetsnivå Rutiner är en viktig faktor i arbetet med måluppfyllelsen. Rutinerna ser väldigt olika ut mellan avdelningarna och vi kommer under hösten arbeta mer med grundverksamheten och med att vi ska delge varandra tips och goda idéer. Möjligheterna att skapa utrymme för reflektion och diskussion ser olika ut mellan avdelningarna och det ska vi se över nästa läsår. Likaså mer uppstyrt vad reflektionen och diskussionen ska innehålla. Arbetet med pedagogisk dokumentation ska vi också komma igång med. Vårt samarbete med specialpedagogerna har varit otroligt värdefullt och uppskattat. Kristinelund - 8

9 Utveckling och lärande Planera- vart ska vi? Vi behöver synliggöra vårt arbete med lärandemiljöerna, d.v.s. vad har vi åstadkommit hittills och vad behöver vi utveckla mer. Den pedagogiska dokumentationen ska genomsyra vår verksamhet. Flerspråkigheten och mångfalden kommer vi att satsa på. Vi ser fram emot att få ta del av arbetet med kulturtolkar. Pedagogerna behöver även fortbildning i ämnet. Likaså finns det ett behov av kompetenshöjning inom IT och det ska vi arbeta vidare med. Genomför- hur gör vi? Gällande utvecklingsbehovet inom IT så kommer Anders Ohlsson kontaktas och förhoppningsvis kan han redan under hösten fortbilda pedagogerna på enheten. Fortbildning har skett förut men då i stora grupper. Nu behöver vi fortbildning riktad till enhetens behov. Gällande mångfald så kommer vi att arbeta med boken från Skolverket: Flera språk i förskolan. Det kommer att ske i mindre grupper med arbetslagsledarna men även i tvärgrupper på personalkonferenser. Pedagogisk dokumentationsutbildning kommer att följas upp av våra specialpedagoger. Förskolan kommer att arbeta tema inriktat under hösten och sedan göra en utvärdering. Vad är bra, vad behöver bli bättre och hur säkerställer vi det som redan är bra. Kristinelund - 9

10 Barns inflytande Barns inflytande Mål i läroplan för förskolan I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten Mål i skolplan Barns inflytande ska stärkas och utvecklas i alla verksamheter. Förskolan ska stärka och stimulera barn och elever till eget ansvar för sina handlingar och sin miljö. Barn ska få kunskap om demokratins principer och utveckla förmågan att arbeta i demokratiska former. Nyinflyttade barn ska få det stöd som behövs både från personal och kamrater för att möjliggöra en fungerande integration Följ upp resultat och måluppfyllelse. Här ligger avdelningarnas utvärderingar av arbetsplanerna som grund. Utvärderingen visar att alla avdelningar arbetar på olika sätt med målområdet och att man nått olika långt. Vi kan till nästa halvårsutvärdering bli bättre på att verkligen ta reda på vad som hände, varför det hände, och vad vi kan utveckla. Närvarande pedagoger är en positiv faktor i måluppfyllelsen. Vi behöver diskutera och reflektera vidare vad det innebär att vara en närvarande pedagog. Det har nåtts stor framgång med tydliggörande pedagogik och med bilder som stöd. Barnen får större inflytande och kan oavsett språk göra sig förstådda och pedagogerna kan utifrån det tillgodose behoven. Man ser ett ändå ett medvetet tänk kring måluppfyllelsen och att pedagogerna försöker. Många avdelningar har arbetat med kompis böckerna. Dessa böcker skapar bra diskussions underlag till barngruppen. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Det kan bero på hur avdelningarna tänker kring barns inflytande. Vad står barns inflytande för och hur ska avdelningarna fortsätta arbeta med det. Pedagogernas kompetens och erfarenhet samt vilka rutiner och arbetsformer de använder sig av på avdelningen. Även förhållningssättet är en viktig faktor och kan se olika ut på avdelningarna. Pedagoger som vågar säga JA! Släppa lite och lita på barngruppen. Vissa arbetslag har kommit längre i sin utveckling inom barns inflytande och det ska vi ta lärdom av genom att ta del av deras tips och idéer. Enhetsnivå Pedagogers syn på barnets kompetens och verksamhetens utmaningar för det enskilda barnet eller barngruppen ser väldigt olika ut. Avdelningarna har kommit olika långt i hur de utmanar det enskilda barnet respektive barngruppen och de behöver kartlägga vart de befinner sig och hur de ska komma vidare. Kristinelund - 10

11 Barns inflytande Planera- vart ska vi? I höst ska vi implementera grundverksamheten genom att djupdyka in i frågeställningen -vad är grundverksamhet och hur ska vi arbeta med det på avdelningarna. Vi ska arbeta med boken: årsplanen, både avdelningsvis och i tvärgrupper. Vi ska även kartlägga nuläget och diskutera och reflektera över hur vi går vidare så att vi på så sätt kan öka måluppfyllelsen. Genomför- hur gör vi? På planeringsdagen 15/8-16 kommer vi att starta upp arbetet med grundverksamheten. Alla pedagoger kommer till dess ha läst första delen av boken: årsplanen. Vi börjar med att diskutera i storgrupp, därefter i tvärgrupper för att sen fortsätta avdelningsvis. Vi kommer att fortsätta arbeta med lärmiljöerna för att på så sätt synliggöra barns inflytande. Vidare kommer vi kontinuerligt utvärdera hur barnen agerar i de lärmiljöer vi skapar. När höstterminen börjar ska vi kartlägga hur barngruppen ser ut, vilka förutsättningar som finns samt vilka behov som behöver tillgodoses. Den pedagogiska dokumentationen kommer att vara ett verktyg för att kartlägga och synliggöra vår verksamhet. Vad erbjuder vår lärmiljö för utvecklingsmöjligheter för det enskilda barnet samt barngruppen? Vi ska under nästa läsår ha kommit längre inom målområdet. Kristinelund - 11

12 Barns inflytande Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes som Månadens fråga. Det kom ut en enkätfråga i pappersformat per månad som vårdnadshavarna svarade på och anonymt lade i en låda på sin avdelning. I år fanns inte möjlighet att göra den på webben. Hos oss på Kristinelundsenheten hade vi ca 65% svarsfrekvens, vi hade hoppats på mer. Men vi är nöjda med de svar vi fått in. Eftersom att Kristinelundsenheten bildades i december så har vi inget att se tillbaka på och jämföra med. Vi får istället dra slutsatser från resultaten och arbeta utifrån dem. Vi har några staplar på vänster sida som vi behöver arbeta med. Bla. frågorna: vid utvecklingssamtalet får jag tydlig information om hur mitt barn utvecklas och lär och frågan jag upplever att personalen har ett bra bemötande och samarbete med mig som vårdnadshavare/ förälder dessa två frågor får vi analysera lite djupare- vad står de för. Utvecklingssamtalen är ett tillfälle för pedagogerna att delge vårdnadshavarna hur just deras barns trivsel, trygghet, relationer och samspel utvecklas i förskolans verksamhet. Även kontakten vid lämning och hämtning är viktig. Vi har i större utsträckning detta läsår använt oss av tolk från tolkservice vid utvecklingssamtalen. Det är något som verkligen skapar bättre mötesforum och förståelse, även om man kommer väldigt långt med enbart kroppsspråk. Kristinelund - 12

13 Förskola och hem Förskola och hem Mål i läroplan för förskolan Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa de bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen Mål i skolplan Alla barn och vårdnadshavare ska vara nöjda med information och samarbete från förskolan Följ upp resultat och måluppfyllelse. Även här ligger utvärderingen av arbetsplaner, dokumentation och föräldraenkäter som underlag. Det visar att vi delvis har lyckats bra med måluppfyllelsen. Vårdnadshavarna verkar överlag nöjda men enligt statistiken på förra målområdet så var det en liten procent som inte var nöjd. Den procenten ska vi arbeta med. Många avdelningar har fått positiv feedback från vårdnadshavarna. Samtliga avdelningar har som mål att tillgodose så långt som möjligt inom regler och riktlinjer vårdnadshavares önskemål och behov. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Här ser jag inga variationer på avdelningsnivå. Pedagogerna har under hösten tillsammans 2015 arbetat fram gemensamma dokument på enheten angående introduktionssamtal, utvecklingssamtal och överskolning till syskonavdelning. Jag ser också en förbättring när det gäller hur vi organiserar överskolning inom enheten. Jag och pedagogerna har gemensamt möte där vi karlägger hur och vilka som kan börja på vilken avdelning. Vi har inom enheten infört ett avslutande utvecklingssamtal där en pedagog från småbarn och en pedagog från syskonavdelningen deltar. Det uppskattas av vårdnadshavarna, inte minst när vi använder oss av tolk. Enhetsnivå Som jag skrivit tidigare så ser jag inga variationer inom målområdet. Alla pedagoger har ett gott samarbete med vårdnadshavarna. Planera- vart ska vi? Vi behöver arbeta vidare för att få ALLA vårdnadshavare helt nöjda (se kommentaren till barns inflytande) där några procent inte upplever att de får tillräcklig information om hur deras barns trivsel, trygghet, relation och samspel utvecklas i vår verksamhet. Genomför- hur gör vi? Redan på inskolningssamtalet berättar pedagogerna för vårdnadshavarna hur de tänker kring utvecklingssamtalen. Vårdnadshavarna har på så sätt möjlighet att komma med synpunkter på det. Pedagogerna ska fortsätta skapa förutsättningar för att göra lämningar och hämtningar till ett bra forum för att hålla en god kontakt med vårdnadshavarna. Kristinelund - 13

14 Samverkan med förskoleklass, grundskola och fritidshem Samverkan med förskoleklass, grundskola och fritidshem Mål i läroplan för förskolan Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Följ upp resultat och måluppfyllelse. Här har jag inte så mycket underlag. Det håller på att skapas ett nytt dokument i kommunen om övergångar. Förskolechefer och rektorer arbetar med detta. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Vi har haft ett varierande samarbete med mottagande skolor. Vissa skolor hälsar på och vissa gör det inte. Överlämnandet med BiBASS barnen (barn i behov av särskilt stöd) har fungerat bra och jag vill tacka specialpedagogerna som varit väldigt behjälpliga. Övergångsblanketterna från skolverket som pedagogerna gjort tillsammans med vårdnadshavare och barn har varit bra. Dessa skickas eller lämnas sen med vårdnadshavares underskrift till mottagande skolor. Planera- vart ska vi? Det krävs att förskolechefer och rektorer tillsammans arbetar klart med årshjulet från skolverket gällande övergångar inom kommunen Genomför- hur gör vi? Årshjulet gällande övergångar till skolan bör bli klart till hösten 2016 och sen är det förskolechefer och rektorer som ska implementera årshjulet i sina verksamheter. Kristinelund - 14

15 Uppföljning, utvärdering och utveckling Uppföljning, utvärdering och utveckling Mål i läroplan för förskolan Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Följ upp resultat och måluppfyllelse. Jag har använt mig av BRUK 1:3 Barngruppens sammansättning och storlek. BRUK är ett verktyg för självskattning av kvalitén i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt de nationella styrdokumenten Som underlag har jag använt BRUK 1:3 samt utvärderingen av min arbetsplan. Dessa visar att jag som förskolechef behöver ge pedagogerna ännu bättre förutsättningar och verktyg för att kunna synliggöra sin verksamhet. Resultatet visar att pedagogerna behöver följa upp, utvärdera samt utveckla verksamheten i högre utsträckning. Detta för att det verkligen ska bli synligt vad, hur och varför vi erbjuder barnen det vi gör. Hur säkerställer vi att vi erbjuder en lärmiljö som ger det enskilda barnet och även barngruppen möjlighet att få högre måluppfyllelse gällande barns inflytande. I detta utmanande arbete har jag i min roll som förskolechef ett stort ansvar. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Avdelningarna har kommit olika långt och jag kommer att gå in och handleda och erbjuda kompetenshöjning för pedagogerna på olika sätt. Behoven bland pedagogerna skiftar beroende på kompetens, utbildning och erfarenhet. Tillsammans har vi ett utmanande och spännande arbete framför oss. Enhetsnivå Variationerna är som jag skriver ovan väldigt mångfasetterade och komplexa. Jag som förskolechef behöver skaffa mig mer kunskap och erfarenhet inom detta område. Planera- vart ska vi? Enheten ska komma igång med ett kontinuerligt och systematiskt arbete gällande detta målområde. Vi ska veta hur vi följer, dokumenterar och analyserar barnens lärande och utveckling för att höja förskolans kvalité och skapa goda villkor för lärandet. Användandet av pedagogisk dokumentation samt användandet av barnintervjuer är faktorer som kommer att öka måluppfyllelsen. Genomför- hur gör vi? Vi kommer att använda oss av skolverkets material. På personalkonferenser kommer jag att gå igenom skolverkets matriser som finns för både avdelningsnivå och på enhetsnivå. Vidare kommer jag att använda mig av deras hela material om kvalité i förskolan. Jag får även hämta erfarenhet och kunskap i vår förskolechefsgrupp. Kristinelund - 15