Översyn av nomineringsprocessen inför allm änna val

Transkript

1 Remiss Förslag Översyn av nomineringsprocessen inför allm änna val inom Moderaterna i Stock holm s stad och Stockholms län Rapport från arbetsgruppen för översyn av nomineringsprocessen Remissvar senast den 25 februari 2011 till: stockholm@moderat.se eller Moderaterna, Box 2313, Stockholm Moderaterna i Stockholms stad och län

2 Arbetsgruppen för översyn av nomineringsprocessen Rapport 1. Sam m anfattning sidan 4 2. Uppdragets bak grund Sidan 5 3. Arbetsgruppens uppdrag a/ Arbetsgruppens sammansättning Sidan 6 b/ Direktiv Sidan 7 c/ Arbetsgruppens arbete Sidan 11 d/ Arbetsgruppens övriga möten och information Sidan 11 e/ Inkomna synpunkter och förslag Sidan Nom ineringssystem et a/ Nuvarande nomineringsordning Sidan 12 b/ Förutsättningar för nya nomineringsregler Sidan För- och nackdelar med nuvarande system 6. Nom ineringsordning i andra förbund inom Moderaterna, i andra länder, främ st i Oslo Sidan 15 Sidan 16 2

3 7. Öv erv äganden 7.1 Försöksnominering (fd provval) eller inte a/ Allmänt Sidan 17 b/ Försöksnominering (Provval ) eller inte Sidan 19 c/ Hur bör resultat redovisas Sidan 20 d/ Beslutande eller rådgivande Sidan 21 e/ Försöksnominering för allmänheten Sidan 22 f/ Vilka ska få rösta Sidan 23 g/ Antal deltagare Sidan 25 h/ Praktiska och tekniska former Sidan Deltagare a/ Hur länge medlem för att få delta Sidan 27 b/ Krav på deltagare Sidan Rekrytering Sidan Nomineringskommittéerna Sidan Nomineringsstämmor Sidan Arbetsgruppens förslag Sidan Arbetsgruppens förslag till n omineringsregler Sidan 33 3

4 1. Sam m anfattning Nomineringsprocesserna i partier är viktiga och känsliga processer där många viljor och värderingar gör sig gällande och prioriteringar måste göras. I februari 2009 uppkom frågor kring om den del av nomineringsprocessen som innebar att det så kallade provvalsförfarandet inte i alla delar gått riktigt till. Förbundsstyrelserna för moderaterna i Stockholms stad och län beslutade därför att uppdra åt denna arbetsgrupp att se över hela nomineringsprocessen bland annat i syfte att medlemsopinionen ska kunna avspeglas på ett rättvisande sätt och att en så rättvis bild som möjligt framkommer av medlemmarnas prioriteringar av deltagarna. Eftersom partiet successivt attraherat fler och fler väljare framstår det som särskilt viktigt att också nytillkomna medlemmar känner att de kan medverka på ett tillfredsställande sätt i nomineringsarbetet. Arbetsgruppen har sett över hela processen från första nomineringen till slutligt beslut om valsedlar i de allmänna valen. Arbetsgruppen föreslår att provvalet fortsättningsvis kallas endast är rådgivande och att nomineringskommittéerna inte är bundna av utfallet av sådan nominering. Arbetsgruppen söker använda orden deltagare i försöksnomineringen istället för kandidater i provval då gruppen anser att det är först när valsedeln fastställs av stämman som personen är kandidat för partiet och valkretsen. För försöksnominering föreslås bland annat att längre medlemstid ska gälla för möjligheten att få rösta i försöksnomineringen och att deltagarna ska ha varit medlemmar längre tid än för närvarande. Arbetsgruppen föreslår såväl för att få rösta som för medlems möjlighet att delta i försöksnomineringen ska som sista dag för inträde som medlem i partiet gälla 31 mars året före val. Nomineringskommittéerna ska, såväl före som efter försöks- 4

5 nomineringen, förvissa sig om deltagarnas lämplighet att företräda partiet. Arbetsgruppen föreslår också att kretsarna och föreningarna ska ges ett större inflytande i nomineringsprocessen. 2. Uppdragets bak grund Förbunden Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad och Stockholms län ska enligt sina arbetsordningar på förbundsstämmor året efter val fastställa nomineringsregler inför kommande allmänna val. I anledning av diskussioner kring nomineringsprocessen, främst efter provvalets genomförande inför valet 2010, har förbunds-styrelserna beslutat att låta göra en särkilt noggrann genomgång av nomineringsprocessen. Den för de båda förbunden gemensam arbetsgruppen redovisar här ett diskussionsunderlag inför det fortsatta arbetet med att utforma ett regelverk inför nomineringarna till valen Diskussionen i anslutning till nomineringarna 2009 fokuserade främst på vissa mer tekniska frågor kring det rådgivande provvalet och nomineringskommittéernas förankringsarbete. Arbetsgruppen har därför koncentrerat sitt arbete kring dessa frågor. Parti- och MUF- föreningar, sidoorganisationer och enskilda medlemmar inbjuds lämna synpunkter på nomineringsprocessen och på arbetsgruppens diskussionsförslag senast den 25 februari Arbetsgruppen ska därefter lämna ett förslag till förbundsstyrelserna så att dessa kan utarbeta propositionsförslag till förbundsstämmorna i maj Provval har inom Moderata Samlingspartiets båda förbund i Stockholms stad och län genomförts inför de allmänna valen sedan flera decennier. I Stockholms stad administreras genom förbundet provval för kommun- och landstingsfullmäktige samt för riksdagen. I Stockholms län genomförs provval av förbundet endast för 5

6 landstingsfullmäktige och för riksdagen. Provval för kommunfullmäktige ansvarar däremot respektive kommuns partiorganisation för. Nomineringsreglerna har för båda förbunden fastställts på förbundsstämmor. Regelverket skiljer sig i vissa avseenden åt mellan de två förbunden. Förbundsstyrelserna har inför provvalen beslutat om vissa kompletterande riktlinjer, exempelvis beträffande förutsättningarna för personvalskampanjer. Efter avslutat provval hösten 2009 framkom det uppgifter, främst i Stockholms stad men även i viss mån i Stockholms län, om att vissa medlemmar värvats endast i syfte att delta i provvalet, att dessa medlemmar inte var medvetna om att de anslutits till ett politiskt parti och att de själva inte hade betalat sina medlemsavgifter. Vidare skulle provvalsedlar ha insamlats och fyllts i av vissa grupper eller personer. Förbundsstyrelsen i Stockholms stad beslutade sig för att med hjälp av utomstående undersöka påståendenas sanningshalt. Med stor sannolikhet kunde det konstateras att några kandidater hade samverkat i värvandet av medlemmar i syfte att de nya medlemmarnas rösträtt skulle användas i provvalet. Vidare kunde det med samma grad av sannolikhet konstateras att ett antal av dessa medlemmar inte var medvetna om att de var medlemmar i partiet. 3. Arbetsgruppens uppdrag a/ Arbetsgruppens sammansättning Förbundsstyrelserna i Stockholms stad och län beslutade den 17 juni 2010 att utse en arbetsgrupp och att anta direktiv för att se över förbundens nomineringsregler inför de allmänna valen. Till ledamöter i arbetsgruppen valdes: Johan Gernandt, ordförande, (ordförande i riksbanksfullmäktige), Inger Akalla (ledamot i landstingsfullmäktige, Spånga), Sofia Arkelsten (riksdagsledamot, Kungsholmen), Anti Avsan (riksdagsledamot, kretsordförande i 6

7 Huddinge), Leif Gripestam (kommunstyrelsens ordförande i Täby) och Magnus Tegborg (ledamot i kommunstyrelsen, Stockholm). Håkan Wallensten utsågs till gruppens sekreterare. Till arbetsgruppen har knutits som experter: Hans Birger Ekström (kanslichef, Moderaternas riksdagskansli), Sverker Eriksson (chefombudsman, Stockholms stad och län) och Peter Kockum (tidigare kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna). Sofia Arkelsten lämnade arbetsgruppen den 1 oktober 2010 då hon utsågs till partisekreterare. b/ Direktiv Direktiv till arbetsgruppen och att utveckla moderata idéer och förslag. Vårt mål är att hela tiden vara ett parti i förändring. Ett parti som söker utmaningarna, pekar på samhällsproblemen och som sätter resultatet för människor före sakfrågorna. Vår styrka bygger på våra medlemmar och våra sympatisörer. Det är viktigt att ha en väl fungerande intern demokrati och det är därför vi nu för en diskussion om hur vi kan utveckla sättet att rekrytera kandidater. Det är centralt att partierna har företrädare som representerar väljarna och att banden blir starkare mellan väljare och valda. Detta är också en viktig del i Moderaternas förnyelse. Vi behöver fler nya personer som representerar oss och utvecklar partiet. I grunden vill vi genom ett väsentligt starkare inslag av personval låta väljarna få mer att säga till om. Det skulle vara bra om väljarna i större utsträckning själva kan utse sina politiska representanter. Vi har varit förespråkare av personvalet ända sedan det infördes, men ser samtidigt att det inte har tillräckligt stor genomslagskraft. Spärren för den andel röster som krävs för att bli personvald är många gånger för hög. Detta gäller inte minst i stora valkretsar som i Stockholms stad 7

8 och län. Vi vill driva på för att sänka spärrarna för att på sikt uppnå ett mer renodlat personvalssystem där väljarna genom sina kryss avgör vilka personer som ska väljas. Erfarenheterna från februari av att regelbrott begicks i samband med våra interna rådgivande provval sätter också fingret på den bredare frågan om vilka former vi som parti ska ha för att utse kandidater. Systemet med interna provval förekommer i flera partier. Syftet är att stärka den interna demokratin och att låta de egna medlemmarna komma till tals kring hur partiets valsedlar ska se ut. Samtidigt är det viktigt att understryka att provvalet aldrig kan vara det enda instrumentet för att sätta samman valsedlar inom Moderaterna. Vi har under flera år varit mycket aktiva i arbetet med att utveckla våra nomineringsprocesser. Inför höstens val har partistyrelsen fattat beslut om nationella rekommendationer till de lokala nomineringskommittéerna. På valsedeln ska minst var femte kandidat vara ny. Båda könen ska vara representerade med en andel av minst 40 procent var av valsedelns samtliga kandidater. Dessutom bör valsedeln som helhet på ett rimligt sätt avspegla väljarkårens ålder, mångfald, geografisk spridning och olika yrkesbakgrunder. Moderaterna i Stockholms stad och län inleder nu arbetet med att se över formerna för hur våra framtida valsedlar ska tas fram. Arbetet kommer främst att beröra förbunden i Stockholms stad och län, men ska ske i samarbete med Moderaternas riksorganisation. Målet är att vi till nästa val ska ha etablerat ett system som svarar upp mot några viktiga principer. För det första ska vi förnya sätten vi rekryterar kandidater på. Kandidater på valsedlar ska aldrig utses slentrianmässigt utan vi behöver i stället anstränga oss för att öppna upp rekryteringsvägarna till Moderaterna. Som ny medlem ska man alltid uppmuntras att bli 8

9 kandidat och mötas av en kultur där det är både roligt och utvecklande att vara förtroendevald. Likaså ska inställningen till värvning av nya medlemmar i grund och botten alltid vara positiv. Hela den representativa demokratin bygger på att vi får människor att engagera sig politiskt. Att värva medlemmar och att kandidera för Moderaterna behöver uppmuntras. För det andra måste våra valsedlar ha en ännu bredare förankring bland medborgare och sympatisörer. Att ge medlemmarna inflytande är viktigt och formerna för detta bör utvecklas, men måste kanske kompletteras med andra inslag. Försök förekommer med öppna provval där allmänheten tillåts att delta. Detta är en intressant form för påverkan som behöver utredas och utvärderas. För det tredje behöver vi fortsätta att tydliggöra det ansvar alla har som väljer att kandidera för Moderaterna. Det handlar om att förvalta förtroendet för sig själv och för Moderaterna som parti. För att uppnå detta har vi reviderat vår kandidatförsäkran så att den i dag har tydligare skrivningar än tidigare om vilka krav och förväntningar partiet har på enskilda företrädare. Härutöver har partiet 2009 antagit en etisk policy, som omfattar samtliga partimedlemmar, för att klargöra var vi står i frågor som rör etik och moral. Policyn är ett viktigt steg på vägen och vi kommer fortlöpande att behöva säkerställa att den svarar upp mot de krav som ställs på våra kandidater. Med dessa principer som grund inleds nu arbetet med att förnya våra interna rekryterings- och nomineringsbestämmelser. Vår utgångspunkt är tydlig. Moderaternas valsedlar ska tas fram genom öppna och transparenta processer. Det är angeläget att ge inflytande till våra medlemmar, men Moderaternas valsedlar får aldrig vara en spegel av endast den egna medlemskåren utan ska spegla hela samhället. Mot bakgrund av detta tillsätter nu förbundsstyrelsen en arbetsgrupp som ska återkomma med förslag på hur våra interna rekryterings- och nomineringsbestämmelser skall förnyas, vilket också inbegriper nomineringskommittéernas arbetssätt. 9

10 De nya bestämmelserna ska möjliggöra en bredare representation av kandidater och ge goda förutsättningar för nya kandidater att engagera sig inom Moderaterna. Såväl våra medlemmar, sympatisörer som väljare skall ges inflytande vid utformningen av våra valsedlar. Därtill ska de nya bestämmelserna innehålla spärrar eller andra moment för att förhindra att det i framtiden uppkommer misstankar om att nomineringsprocesserna kan manipuleras. I arbetet ska gruppen särskilt beakta följande frågor: 1. I vilken grad är medlemsomröstningar en god mätare på medlemsopinionen i personfrågor? 2. Ska medlemsomröstningar eller liknande vara rådgivande eller beslutande? 3. Hur ska nya kandidater kunna ta sig in i nomineringsprocessen och vidare i denna? 4. Hur säkerställer vi att systemet ger utrymme för bredden av kandidater till exempel avseende kön, ålder, yrke och etnicitet? 5. Finns det anledning att införa möjligheter till öppna primärval samt hur bör i så fall sådana primärval värderas? 6. Vilka möjligheter finns att utnyttja ny teknik i nomineringsprocesserna? 7. Hur kan medlemmarna ges möjligheter att delta i processen med att Förbundsstyrelserna beslöt även att kommitténs arbete skall inriktas på att förslag till nomineringsbestämmelser ska efter föreningsremiss föreläggas ordinarie förbundsstämma

11 c/ Arbetsgru ppen s arbete Arbetsgruppen, som hittills har haft sex sammanträden, antog den 30 juni 2010 en arbetsplan med följande huvudpunkter: Inhämtande av synpunkter, utformande av en föreningsremiss, utformande av gruppens slutliga förslag till beslut (efter det att remissynpunkter beaktats) och presentation av det slutliga förslaget för förbundsstyrelserna så att en proposition kan utformas till förbundsstämmorna i maj månad d/ Arbetsgruppens övriga möten och information Arbetsgruppen har samlat in synpunkter och förslag från medlemmar, föreningar och sidoorganisationer för att därefter påbörja formuleringen av sina förslag. Alla medlemmar har informerats om arbetet genom brev under juli månad Föreningsordförandena fick information med en presentation av arbetsgruppen och dess arbetsplan genom e-postmeddelandeunder juli månad Skriftliga synpunkter efterlystes. I september månad 2010 gavs föreningarna en beskrivning av det förestående arbetet varvid synpunkter efterlystes före arbetets start. Informationsmöten i syfte att inhämta ytterligare synpunkter har genomförts vid två tillfällen. Till dessa möten har samtliga medlemmar bjudits in. Vid ett tillfälle har representanter för sidoorganisationerna särskilt bjudits in. Särskild information har lämnats till förbundsstyrelserna i Stockholms stad och län, till länets kommunalråd och på M- bloggen. e/ Ink om na synpunk ter och förslag Till arbetsgruppen har förutom vad som anges i avsnitt 3 d/ ovan inkommit skriftliga synpunkter och förslag. 11

12 Detta har skett genom brev, e- postmeddelanden och bloggkommentarer. Följande 16 föreningar har bidragit: Haninge, Tyresö, Gärdet, Sofia, St Göran, Katarina, Engelbrekt, Bromma, 5:e kretsen (Hägersten, Brännkyrka, Skärholmen) och 6:e kretsen (Hässelby, Kista, Spånga, Tensta Rinkeby, Vällingby) Därtill har 15 medlemmar bidragit med skriftliga synpunkter. 4. Nom ineringssystem et a/nuvarande nomineringsordning Nuvarande nomineringsordning antogs av förbundsstämmorna 2007 och kompletterades och justerades av förbundsstämmorna Den nuvarande nomineringsordningen innebär i korthet att det efter allmänna val ska tillsättas rekryteringskommittéer. Förbundsstyrelserna har valt att utse sig själva till rekryteringskommittéer med uppgift att rekrytera nya kandidater för kommande mandatperiod. I arbetet har ingått att inventera tänkbara kandidater och att följa aktiva förtroendevaldas arbete. Under föregående mandatperiod gjordes satsningar på att engagera nya personer till politiska uppdrag. Detta gjordes bland annat genom projektet Politiker08 där medlemmar och andra intresserade inbjöds att medverka i politiskt programarbete. Förbundsstämmorna 2009 valde enligt nomineringsordningen nomineringskommittéer med uppgift att utgöra valberedningar inför kommande nomineringsstämmor. Förbundsstämman i Stockholms stad valde tre kommittéer. En för riksdagsvalet, en för valet till landstingsfullmäktige och en för valet till kommunfullmäktige. Var och en av kommittéerna bestod av ordförande, vice ordförande och sex ledamöter med ersättare som representerande samtliga valkretsar i Stockholm. Härutöver valdes ytterligare en person. 12

13 Förbundsstämman i Stockholms län valde sju kommittéer. En per valkrets i valet till landstingsfullmäktige (sex stycken) samt en för riksdagsvalet. Var och en av landstingsvalskommittéerna bestod av ordförande, vice ordförande samt fyra ledamöter från var och en av kommunerna ingående i valkretsen. Nomineringskommittén för valet till riksdagen bestod av ordförande, vice ordförande samt sex ledamöter samt representanter för MUF och Moderatakvinnor. Bland de kompletteringar som beslutades vid 2009 års förbundsstämmor ingick bland annat att senarelägga tidpunkten för provvalet från september till oktober månad, att kräva att varje kandidat skulle ha genomgått en obligatorisk utbildning avseende olika politikområden vid tre olika tillfällen (eller motsvarande) och att en ny utvecklad kandidatförsäkran skulle ha undertecknats för att få delta i provvalet. De nyss nämnda provvalen genomfördes samtidigt i Stockholms stad och län i början av oktober månad 2009 och administrerades från förbundets kansli. De kommunala provvalen i Stockholms län genomfördes vid olika tidpunkter under tiden oktober 2009 till januari Antalet kandidater var fler i samtliga provval jämfört med tidigare år. Valdeltagandet i provvalet 2009 uppgick i Stockholms län till 27,7 % (2 769 röstande) och i Stockholms stad till 31,8 % (2 300 röstande). b/ Förutsättningar för nya nomineringsregler Enligt den gällande nomineringsordningen ska nomineringsregler för nästkommande allmänna val, 2014, beslutas på förbundsstämma året efter allmänt val, vilket innebär Förbundsstämmor för Stockholms stad och län äger rum under maj månad Riktlinjer för de nomineringsregler, som ska beslutas om, utgörs av den av partistämman antagna normalnomineringsordningen som beslutas av partistämman året efter allmänna val, det vill säga

14 Tidpunkten för partistämman är under oktober månad 2011, det vill säga efter förbundsstämmorna i Stockholms stad och län. Förbundsstämmorna under 2007 antog nomineringsordningen inför de allmänna valen Med anledning av att samma tidsordning mellan partistämmans och förbundsstämmornas beslut förelåg 2007 valde förbundsstämmorna att delegera till ett förbundsråd att göra de nödvändiga justeringar i nomineringsreglerna som partistämmans beslut skulle kunna föranleda. Det är naturligt att förfara på samma sätt år En naturlig och näst intill självklar grund för samverkan mellan föreningarna i förbunden utgörs av den valkretsindelning som kommer att gälla under nästa allmänna val. I de senaste valen har landstingsvalet ägt rum i tolv valkretsar, sex vardera Stockholms stad respektive i Stockholms län. Stockholms stad har även varit indelat i sex valkretsar i de kommunala valen där landstings- och kommunvalkretsarna har haft samma geografiska gränser. Valkretsindelningen fastställs av landstings- respektive kommunfullmäktige hösten före allmänna val, det vill säga nästa gång år De befolkningsförändringar som har skett under de senaste decennierna i hela Stockholms län och avsaknaden av kommunala utjämningsmandat innebär med stor sannolikhet att valkretsindelningen kan komma att förändras inför valet Ett regelverk för fastställande av valsedlar i valet 2014 måste därför vara så utformat att detta kan tillämpas även med ett större eller mindre antal kommunala valkretsar. Möjligheten att i de allmänna valen genom kryssmarkering förändra invalsordningen från partiets fastställda valsedlar har hittills inte haft något större genomslag. Det finns anledning anta att antalet kryss på valsedlarna kommer att öka för varje val då möjligheten blir alltmer känd och accepterad. Även riksdagens beslut år 2010 om att sänka 14

15 kravet på antalet kryss till riksdagsvalet kan få denna effekt. Fr.o.m. nästa val krävs endast 5 % av partiets röster i valkretsen i alla val för att kryssmarkerad kandidat ska bli personvald och därmed " lyftas kandidaten ska ha fått kryss på minst 5 % av partiets röster i kommun-och landstingsvalet men 8 % i riksdagsvalet. Kryssmarkeringarna är allmänhetens stora möjlighet att påverka vilka personer som ska representera partierna. 5. För- och nackdelar med nuvarande system Fördelar PROVVAL Medlemsinflytande Skäl för medlemskap Politiken är svår att påverka för den som inte är vald till ombud på förbundsstämma Alla medlemmar har samma inflytande att rangordna deltagarna. Gamla medlemmar har åtminstone i vissa fall kännedom deltagarna och vad dessa har presterat Medlemmar i stora föreningar har större möjligheter att få fler röster Alla har samma formella möjligheter att marknadsföra sig Mycket stort antal deltagare Nack delar Medlemmarna är inte representativa för väljarkåren Nya medlemmar känner inte deltagarna Bra utfört politiskt arbete framgår inte i provvalsunderlaget Lågt valdeltagande Medlemmarna har svårt att inbördes värdera deltagarna Svårt för nya kandidater att komma fram Deltagare som är kända till namn har en fördel framför andra Den som har resurser kan marknadsföra sig mer och kanske bättre än andra Svårt för enskilda medlemmar att välja bland så många Dyrt system Omfattande regelverk Kan möjligen manipuleras 15

16 NOMINERINGSKOMITTÉERNA Bra med ledamöter som vet vad uppdraget kräver Bra med ledamöter som känner många medlemmar Har en spridning geografiskt Ledamöterna har kopplingar till valkretsarna Regelverket ger kommittéerna goda möjligheter väga in andra synpunkter än provvalsresultatet NOMINERINGSSTÄMMORNA Högsta beslutande organ som fastställer valsedlarna Ledamöterna kandiderar ofta till annan politisk församling. Det finns därför risk för att de är opåkallat tillmötesgående Det är svårare att känna till deltagare från andra föreningar Är dåliga på att förankra i föreningarna Konkurrensen kan leda till att nya deltagare har svårare komma fram. Fixering vid valbara platser. Övriga kandidater prövas inte tillräckligt noga Uppenbart mycket svårare att argumentera för andra kriterier än provvalsresultatet och därför svårt att frångå detta Begränsade möjligheter att göra förändringar på stämmorna. Om någon flyttas upp innebär det att andra flyttas ned. Ombuden från varje förening har begränsat handlingsutrymme. 6. Nom ineringsordningen i andra förbund inom Moderaterna och i andra länder, främst i Oslo Arbetsgruppen har granskat nomineringsordningarna i andra förbund, inom andra partier och i några andra länder. Några förbund inom Moderaterna anordnar inte provval. De använder sig av en mer direkt form av urvalsbeslut vid det som motsvarar nomineringsstämmorna. Nomineringsordningarna i andra länder ger tyvärr inte en tillräcklig kännedom om var den egentliga nomineringsmakten ligger. För att 16

17 sådana bedömningar ska kunna ske måste betydligt mer kunskaper finnas om aktuella partiers interna struktur och kultur. Av visst intresse är den försöksordning som Oslo Höyre genomförde inför stortingsvalet Stortingskandidaterna rangordnades dels på föreningsmöten i lokalföreningarna, dels i ett provval. Föreningarnas rangordningar uppställdes både efter hur många föreningsnomineringar kandidaten fått och vägt efter antalet deltagare på de olika mötena. Provvalet genomfördes elektroniskt med möjlighet att även rösta på traditionellt sätt. Skillnaden i kandidatordningen mellan de tre rangordningarna blev liten. 2/3 delar av de röstande medlemmarna gjorde det elektroniskt. Valdeltagandet uppgick till 31 %. 7. Öv erv äganden 7.1 Försök snom inering ( fd provval) a/ Allmänt Provval har använts inom Moderaterna i Stockholms stad och län inför ett stort antal val. Provvalet har varit ett sätt att ge ett direkt inflytande för den enskilde medlemmen i ett inledande stadium av nomineringsprocessen inför allmänna val och att erhålla medlemmarnas värdering av enskilda kandidaters insatser och förväntningar på kandidaterna. Den slutliga utformningen av valsedlarna i de allmänna valen har skett av valda nomineringskommittéer och beslut på förbundsstämmor. Inför ett provval på talet i Stockholms stad beslutades att provvalet skulle vara beslutande om minst 30 % av medlemmarna deltog i valet. Så högt blev dock inte valdeltagandet i det valet. Provvalsdeltagandet har under de senaste decennierna legat mellan 25 och 30 % av medlemskåren. Med tanke på att antalet registrerade 17

18 medlemmar har sjunkit har detta inneburit att reellt sett färre och färre personer har deltagit i provvalen. Provvalskandidaterna har vid provvalen fått olika förutsättningar att marknadsföra sig själva vid sidan om den ordinarie provvalspresentationen. Deltagare har direkt eller indirekt uppmanats att marknadsföra sig själva. Tidigare ordnades inför vissa av valen av förbund/ föreningar kandidatpresentationer där kandidater erbjöds att för intresserade medlemmar presentera sig under ett par minuter. Vid provvalet inför 2006 erbjöds kandidaterna att köpa utdrag ur medlemsregistret. Inför valet 2010 gavs inte denna senare möjlighet, tvärtom uttalades det att kandidaterna inte skulle få tillgång till medlemsregistret. Alla kandidater erbjöds dock möjlighet till marknadsföring genom förbundets webbsida. Därtill använde många kandidater egna kanaler, exempelvis egna bloggar, facebook, utskick med hjälp av sparade e- postadresser eller efter begäran från kommunkanslier om utdrag ur de offentliga registren avseende förtroendevalda moderater. Marknadsföringen av sedan tidigare valda ledamöter i fullmäktigeförsamlingar och andra förtroendevalda sker till stor del genom att dessa personer under mandatperioden syns i den offentliga och interna debatten. Nya kandidater som inte har något förtroendeuppdrag alls har av naturliga skäl inte den möjligheten. En skillnad mellan nya och sittande riksdagskandidater är att riksdagskandidater som redan är valda som riksdagsledamöter har möjligheter till avdragsrätt för kostnader för marknadsföring av sin kandidatur, om de blir omvalda. Nya riksdagskandidater har inte den möjligheten, oberoende av om de blir valda eller inte. Inför varje provvalsperiod kan noteras en tydlig ökning av antalet medlemmar i partiet. Det är naturligt att med ökad politisk aktivitet så ökar intresset för politik och därmed även för medlemskap, men här finns även ett intresse för många kandidater att värva nya medlemmar bland vänner och bekanta i syfte att öka sitt eget provvalsgenomslag. 18

19 Sådana aktiviteter kan naturligtvis med samma syfte genomföras redan innan provvalsperioden. När kandidater år 2005 erbjöds att köpa utdrag ur medlemsregistret kostade detta cirka 20 kr per medlem för att också få information utsänd. Medlemsavgiften för en ny medlem är för första året 100 kr. Denna låga avgift har lett till påståenden om att kandidater värvar nya medlemmar i stället för att informera befintliga medlemmar i kampen om provvalsröster. Medlemsvärvning är i och för sig positivt då det tillför nya krafter och nytt engagemang till partiet, under förutsättning att den nya medlemmen själv valt att bli medlem och själv tagit initiativ till att betala medlemsavgiften. Med utgångspunkt från erfarenheterna av tidigare provval och inhämtade synpunkter och förslag under arbetets gång har arbetsgruppen gjort överväganden som framgår av detta avsnitt. b/ Försök snom inering( fd Provval) eller inte? Ett antal förbund inom Moderaterna genomförde inte provval inför det senaste riksdagsvalet. I dessa förbund hade nomineringskommittéer i uppdrag att utarbeta förslag till riksdagsvalsedel som sedan ställdes under direkt votering vid en nomineringsstämma. Vid dessa stämmor hade de enskilda kandidaterna möjlighet att presentera sig före voteringen. Det är arbetsgruppens uppfattning att för de båda förbunden i Stockholms stad och län är ett sådant förfarande inte att förorda. Förfarandet ter sig olämpligt av flera olika skäl. Båda förbunden är så pass stora att möjligheten för enskilda medlemmar att föra fram sina synpunkter utan någon form av bredare medlemsavstämning är mycket små. För en medlem är det och bör det vara betydelsefullt att både få möjlighet att framföra synpunkter på partiets politik och på vilka personer som ska representera partiet i centrala organ. Dessa möjligheter ger medlemskapet ett innehåll. Avsaknad av direkt medlemsavstämning genom t.ex. försöksnominering kan innebära att vissa åsiktsströmningar i mer vid bemärkelse inte uppmärksammas 19

20 eller kommer till tals och att kandidater inte visar det intresse för lokalföreningarna och deras aktiviteter som en direkt medlemsavstämning trots allt stimulerar. c/ Hu r bör resultat redovisas? I Stockholms stad har provvalen till riksdag, landsting och kommun omfattat hela förbundet och de i dag sex valkretsarna. Resultatet har i första hand redovisats för hela förbundet, men även nedbrutet per valkrets. Resultat per förening har endast undantagsvis redovisats med hänvisning till att det finns risk för att valhemligheten röjs på grund av det i vissa föreningar begränsade antalet röstande. Önskemål har framförts till arbetsgruppen om att resultatet alltid ska redovisas på föreningsnivå. Det kan noteras att möjligheten för en kandidat att få många provvalsröster till viss del sammanhänger med antalet medlemmar i kandidatens hemförening. Vid det senaste årsskiftet varierade medlemsantalet i föreningarna från 69 till 512 medlemmar. Effekten av antalet medlemmar i föreningen förstärks av att föreningarna gärna marknadsför sina lokala deltagare och därmed kan förbättra deras resultat. Deltagare från större föreningar har således större möjlighet att få fler röster. I Stockholms län har provval till riksdagen genomförts över hela länet, provvalet till landstinget genomfördes valkretsvis och provvalet till kommunfullmäktige i varje kommuns partiorganisation. Provvalet till riksdagen redovisades inför 2010 endast för hela länet. Provvalet till landstingsfullmäktige redovisades på föreningsnivå såväl i antalet markeringar som i en rangordningsskala. På samma sätt som i Stockholms stad finns det skäl att utgå från att provvalsresultatet påverkas av om deltagaren kommer från en stor eller liten förening. Härutöver påverkas resultatet av om och i så fall hur kommunernas partiorganisationer sinsemellan i olika konstellationer - kommer överens om att agera för att gynna vissa deltagare genom att mer eller mindre aktivt - påverka medlemmarna att rösta på visst sätt. 20

21 Arbetsgruppen förordar att resultatet från försöksnomineringen alltid ska redovisas på föreningsnivå för att skapa transparens och för att nomineringskommittéerna tydligt ska kunna avläsa i vilken mån deltagarens resultat grundas på ett stort stöd i den egna föreningen och i förekommande fall - i andra samfällt agerande föreningar eller om ett bredare stöd finns. d/ Beslutande eller rådgivande? Mot bakgrund av det - relativt sett begränsade antalet, såväl andel medlemmar som personer, som röstat i provvalen, särskilt i förhållande till antalet väljare, förordar arbetsgruppen att eventuellt provval liksom nu ska vara rådgivande. Om andelen deltagare ökar i framtiden kan avstämningens rådgivande karaktär omprövas. Ytterligare skäl för att försöksnomineringen eller motsvarande ska vara rådgivande är att den enskilde medlemmen, när han eller hon röstar, enbart kan ta ställning till vissa kandidater; nämligen sådana kandidater som han eller hon har någon kännedom om. Den slutliga valsedeln omfattar i allmänhet - betydligt fler kandidater och ska därutöver vara en lämplig sammanvägning av ett antal olika kriterier som balans mellan kompetens, erfarenhet, kön, ålder, etnicitet, geografisk tillhörighet, kontinuitet och förnyelse. Den enskilde medlemmen känner i allmänhet inte till allt det och kan därmed inte heller göra dessa överväganden. Arbetsgruppen bedömer att det är av avgörande betydelse att inhämta medlemmarnas synpunkter inför fastställande av valsedlar. Inhämtade medlemssynpunkter ska vara vägledande och vara en del i ett betydligt mer omfattande arbete med att utarbeta förslag till valsedlar. Det bör dock för såväl medlemmen som för nomineringskommittéerna i förväg vara tydligt angivet att dessa synpunkter i högre grad än inför de senaste valen endast är rådgivande. Ett sätt förutom det konkreta innehållet i regelverket är att ändra benämningen provval till något annat mer nedtonat alternativ, exempelvis försöksnominering. 21

22 Arbetsgruppen förordar dels att medlemmarnas synpunkter på kandidaterna inhämtas genom medlemsavstämning, dels att nomineringskommittéerna inte ska vara bundna av medlemsavstämningsresultatet. e/ Försök snominering för allmänheten? I de nuvarande nomineringsbestämmelserna öppnas även för möjligheten att ordna någon form av allmänhetens provval, vilket mer konkret innebär möjligheter för andra än medlemmar att rösta och att därmed medverka i partiets prioritering mellan olika kandidater. Ett allmänhetens provval ordnades i Stockholms stad inför valet Antalet röstande var relativt högt (7 258 personer). Det var svårt eller till och med omöjligt att värdera resultatet. Arbetsgruppen anser att medlemskap i partiet i sig är en grund för engagemang i partiets politik men rimligen också i frågeställningarna kring vilka som ska företräda partiet i olika politiska församlingar. Ett allmänhetens provval riskerar att uttunna värdet av medlemskap i partiet. Synpunkter från allmänheten bör i stället på andra sätt vägas in av nomineringskommittéerna i deras arbete. Ett alternativ som prövats av arbetsgruppen är ett system där personer som är intresserade av att delta i ett allmänhetens försöksnominering i förväg skulle registrera sig som intresserade att delta. Ett sådant system är tekniskt möjligt att hantera men administrativt svårt att i förväg överblicka. Även här är det svårt att bedöma de registrerade personernas syfte med att vilja delta i provvalet och därför svårt att utvärdera resultatet. Den viktigaste invändningen är dock, även i detta fall, att ett sådant system skulle urholka värdet av ett medlemskap i partiet. Arbetsgruppen förordar därför att något allmänhetens provval inte ska anordnas. Allmänheten ska dock senast på angiven dag kunna föreslå kandidater. 22

23 f/ Vilka ska få rösta? I nuvarande system är alla medlemmar röstberättigade i provvalet om de är registrerade den dag röstlängden upprättas. Regelverket utformades på den tiden när provval genomfördes på våren året före allmänna val. Med motiveringen att alla medlemmar inte säkert hade hunnit förnya medlemsavgiften när röstlängden upprättades beslutades att alla medlemmar som registrerats och betalat medlemsavgiften för kalenderåret innan skulle vara röstberättigade liksom alla nya medlemmar som registrerats och betalat avgiften under det år som provvalet skulle genomföras. I samband med att provvalen inför valet 2006 förlades till hösten året före de allmänna valen har detta medfört att medlem som inte förnyat sitt medlemskap för innevarande år fått rösträtt trots att omkring nio månader förflutit av det nya året. I dag kan även en medlem som har betalat och registrerats dagarna före röstlängdens upprättande rösta, det vill säga två veckor före provvalets utsändande. Genom inkomna synpunkter har det framkommit önskemål om att för deltagande i provval/ försöksnominering ska personen ha varit medlem längre tid än som gäller enligt nuvarande ordning. Som skäl för längre medlemstid har bl.a. angivits önskemålet att begränsa intresset att värva medlemmar enbart för provvalsröster. Därtill kommer att medlem ska ha haft möjlighet att dels lära känna partiet dels haft möjlighet att lära känna deltagare i försöksnomineringen. Det kan dock inte vara och bör inte vara negativt att värva medlemmar även om syftet för värvaren är att öka sin andel provvalsröster. Med längre tidsperiod för medlemskapet ges den nya medlemmen större möjligheter att lära känna partiet och dess deltagare i försöksnomineringen. Arbetsgruppen har fått olika förslag om hur länge man ska vara medlem för att få rösta i försöksnominering/provval, mellan sex och tolv månader eller att medlemmen senast året före skall ha varit medlem. 23

24 Frågan om medlemskapets längd för att få rösta påverkas när under året provvalet äger rum. Administrativt kan medlemsregistret avstämmas och röstlängd upprättas när som helst under året. Centralt datum är den 31 december då avstämning görs för fördelning av stämmoombud mellan föreningarna och den 30 juni då medlem som inte under det kalenderåret förnyat avgiften stryks som medlem om medlemmen inte redan tidigare begärt det. Med nuvarande regelverk stryks medlem som medlem den 30 juni men fått delta i provvalet om det sker efter detta datum samma kalenderår. Ett annat adekvat datum är den 1 september. Nya medlemmar som ansluter sig efter den 1 september registreras även som betalande för efterföljande kalenderår. Medlemsavgiften för ny medlem är alltid 100 kr. När den andra avgiften skall betalas är den kr. Andra årets medlemsavgift fastställs av varje förening. Arbetsgruppen föreslår att tidpunkten för provvalet bör fastställas i särskild ordning, att för deltagande i provval eller motsvarande ska medlemmen den dag röstlängden fastställs ha erlagt medlemsavgiften för det året och att medlemskapet ska vara registrerat. För att rösta förordas normalt ca 6 månaders medlemskap. Arbetsgruppen förordar att fast datum fastställs för röstlängds upprättande att detta datum bestäms till den 31 mars året före allmänt val. Om exempelvis provvalet inleds den 1 oktober skall medlemsavgiften ha erlagts den 31 mars trots att automatisk strykning ur registret sker först den 30 juni. Medlem får normalt första medlemsfakturan i november året före och har såldes haft fyra månader på sig att erlägga avgiften för att visa sitt aktuella intresse för medlemskap i partiet. 24

25 g/antal deltagare. En synpunkt som framförts till arbetsgruppen är att det är mycket svårt för en enskild medlem att finna sina kandidater och att prioritera mellan dessa då antalet som deltar i provvalet är så många. I senaste provvalet i Stockholms stad presenterades alla kandidater till alla tre valen i en och samma folder. Sammanlagt 421 kandidater. Det stora flertalet kandiderade i minst två av de tre valen. I Stockholms län presenterades kandidaterna i foldrar valkretsvis i landstingsvalet och i en gemensam folder för riksdagsvalet. Kandidaterna i riksdagsvalet begränsades enl. nomineringsreglerna genom en snabbremiss där de drygt 200 riksdagskandidaterna presenterades för alla föreningsstyrelser. Föreningarna skulle prioritera visst antal kandidater. Endast de kandidater som erhöll stöd från minst tre kommuner fick delta i provvalet. I provvalet deltog därefter 59 kandidater. Att många är intresserade och vill delta är i sig ett positivt tecken på engagemang inom partiet. Ändock måste övervägas om antalet som deltar i medlemsavstämningen ska begränsas utan att detta förhindrar att nya kandidater kan delta i nomineringsprocessen. Samtidigt som föreningarnas och valkretsarnas inflytande enligt arbetsgruppens förslag ska förstärkas får en sådan nyordning inte medföra att det försvårar för nya deltagare att bli valda Arbetsgruppen förordar att en begränsningsomgång likt den för riksdagskandidater i Stockholms län ska övervägas där ett tak för antalet i försöksnomineringen deltagande skulle kunna vara det antal som maximalt kan uppföras på en valsedel (Ca 70 St). Skäl för begränsning av antalet deltagare i försöksnomineringen är att möjliggöra för medlem att överblicka och värdera deltagarna på ett vederhäftigt sätt. 25

26 I sammanhanget aktualiseras även frågan om samma person får och bör delta i flera av de samtidiga provvalen. Även frågan om kandidat får välja valkrets för sin kandidatur har övervägts. Arbetsgruppen har stannat vid att nuvarande ordning alltjämt ska gälla. Ett skäl för detta är att en kandidat som nyligen har flyttat till annan valkrets sannolikt har kvar etablerade band med sin gamla krets. h/praktiska och tekniska former Nuvarande system reglerar för hur provvalet ska genomföras och hur provvalsmaterialet ska utformas. Systemet kräver ett postalt förfarande. Detta system är mycket administrativt tungt och kostnadskrävande. Arbetsgruppen har därför övervägt olika alternativa tekniska former via mail, webb och kombinationer. Rent tekniskt kan försöksnominering genomföras genom Internet, men frågetecken föreligger kring identifikationen av den röstande och om alla medlemmar har tillgång till Internet. Säkerhetstekniskt kan dagens system med E- legitimation vara säkrare vad gäller att säkerställa att rätt person röstat än nuvarande system med en namnteckning. Avsaknad av tillgång till Internet och till e-legitimation eller annan bättre legitimation kan kompletteras genom ett antal uppställda datorer i partilokaler och genom ambulerande röstställen (röstbussar) med access genom vanlig legitimation. Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen inom data och Internet finner arbetsgruppen det mindre lämpligt att flera år före en försöksnominering låsa sig vid att behålla det gamla postala systemet. Arbetsgruppen föreslår därför att nomineringsbestämmelserna nu endast anger ett antal kriterier som måste vara uppfyllda och att det uppdras åt Förbundsstyrelserna eller ett förbundsråd i respektive stad och län att i god tid före eventuell försöksnominering fastställa de praktiska och tekniska formerna för genomförandet. 26

27 7.2 Deltagare i förnom ineringen a/ Hur länge medlem? För att kandidera till uppdrag i politisk församling för moderaterna anses medlemskap med betald medlemsavgift som en självklarhet. Därtill har enligt förbundsstämmobeslut 2007 krävts att kandidatförsäkran undertecknas och att kandidatutbildning har genomgåtts. Dessa krav har inte ifrågasatts. Frågan har dock väckts om hur länge en person som kandiderar ska ha varit medlem. Olika förslag har väckts om minsta medlemstid för kandidatur från flera år till sex månader före provvalet. Inför valet 2010 krävdes deltagande i kandidatutbildning i tre steg. Två av dessa steg genomfördes under våren 2009, dvs. före provvalet i oktober månad. Det tredje steget genomfördes efter provvalet men före förbundsstämmorna/föreningsmötena som fastställde valsedlarna. För att delta i utbildningen krävdes medlemskap. Formellt sett krävdes medlemskap den dag som provvalshandlingarna sänds ut. I realiteten krävdes medlemskap för deltagande i utbildningen mer än sex månader före provvalet. Dock erbjöds vissa möjligheter till kandidatutbildning fram tom januari valåret. Arbetsgruppen förordar att samma formella datum för medlemskap som för att rösta i försöksnomineringen, dvs. den 31 mars året före allmänna val, även ska gälla för att vara deltagare i försöksnomineringen. Det ska inte vara möjligt att få vara deltagare i försöksnomineringen genom att bli medlem efter den 31 mars året före valet. b/ Krav på deltagare Som redovisats ovan har senast inför valet 2010 krävs av de som kandiderar att de: 1. Är medlem 2. Lämnar kandidatförsäkran 3. Deltagit i kandidatutbildning 27

28 4. Lämnar kandidatförklaring (krav från valmyndigheten) Därtill har deltagarna inför provvalet och sedan inför de allmänna valen uppmanats att via webben lämna personpresentation i form av politisk viljeförklaring och redovisning av sina meriter. Arbetsgruppen finner det värdefullt att, såväl inför försöks-nomineringen som inför de allmänna valen, alla deltagare lämnar fullödig personpresentation (CV). Detta för att såväl medlemmarna som nomineringskommittéerna skall få en fullödig personpresentation. En mall för personpresentationen bör utarbetas där deltagarens bakgrund redovisas avseende såväl yrkesmässiga och utbildningsmässiga meriter som politiska meriter. Formerna för denna redovisning får nomineringskommittéerna besluta om. I sina personpresentationer eller i bilaga ska deltagarna redovisa om de har något som gör att deras lämplighet kan ifrågasättas av nomineringskommittéerna, av allmänheten eller av massmedia. Deltagarna ska även stå till förfogande för personliga intervjuer av nomineringskommittéerna. 7.3 Rek rytering Grundförutsättningen för hela nomineringsprocessen är att det finns kompetenta personer som vill bli kandidater. I nuvarande nomineringsregler regleras att en särskild rekryteringskommitté ska tillsattas och hur den ska arbeta och när den ska redovisa sina förslag. Arbetsgruppen anser att denna rekryteringsordning mycket traditionell och stelbent. Förbundsstyrelserna i staden och länet har tidigare förbigått denna reglerade ordning genom att utse sig själva till rekryteringskommittéer. Under den senaste mandatperioden har förbundsstyrelserna sökt andra och alternativa vägar för att rekrytera kandidater för förtroendeuppdrag inom moderaterna. Projektet Politiker08 är det tydligaste exemplet på detta nytänkande. 28

29 Arbetsgruppen anser att de av stämman antagna nomineringsreglerna endast ska omfatta de grundläggande kraven och formerna för den slutliga nomineringsfasen med att fastställa valsedlar för allmänna val. Rekrytering måste vara förbunds- /föreningsstyrelsernas löpande ansvar där såväl traditionella som nya sätt att engagera medborgare som förtroendevalda i moderaterna måste prövas. Det är angeläget att alla som är intresserade av att kandidater förs fram tidig under processen. Det bör därför ankomma på Förbundsstyrelsen/föreningsstyrelsen att se till att i första hand alla medlemmar informeras om möjligheten att föreslå lämpliga kandidater, i andra hand ska allmänheten informeras o m/ges möjlighet till att föreslå lämpliga personer till olika politiska församlingar. För att de föreslagna skall gå vidare i nomineringsprocessen krävs att de i övrigt fyller de krav som gäller för alla deltagare som vill bli kandidater. Enligt arbetsgruppen måste det åligga föreningarna att identifiera och att stödja och att råda nya intresserade om hur de ska komma med i nomineringsprocessen och kunna gå vidare. 7.4 Nom ineringsk om m ittéerna Arbetsgruppen har i sina kontakter med medlemmar och förtroendevalda och vid sin egen analys funnit att den centralaste funktionen i hela nomineringsprocessen är nomineringskommittéernas arbete. När det gäller att utarbeta valsedlar som föreningar och enskilda medlemmar och kandidater finner godtagbara är de övervägningar och bedömningar av kandidater och provvalsresultat som nomineringskommittéerna gör av avgörande betydelse. Diskussionerna kring nomineringskommittéerna handlar ofta om praktiska frågor som kommittéernas storlek, ersättarnas närvaro, tidsaspekten mm. 29

30 Arbetsgruppen föreslår att nomineringskommittéerna liksom tidigare ska väljas på förbundsstämmorna/föreningsårsmötena året före allmänna val. Kommittéledamöternas kompetens och integritet kan inte regleras i nomineringsreglerna. I regelverket bör anges att kommittéernas ordförande och viceordförande inte bör kandidera till val i någon politisk församling. Kommitténs övriga ledamöter får inte vara kandidater till den valsedel som kommittén ska utarbeta förslag till. Kommittéerna ska bestå av, förutom ordförande och vice ordföranden, av 10 ledamöter där lika många ersättare väljs. I gruppen ska även ingå en fullvärdig representant för MUF, utsedd av MUF. Ersättarna inträder vid ordinarie ledamots förhinder. Ersättare som tjänstgör i kommittén ska för återstoden av kommitténs arbetstid inträda som ordinarie ledamot. Även om arbetsgruppen menar att största möjliga öppenhet ska eftersträvas i hela nomineringsprocessen är det värdefullt om nomineringskommittéerna har möjlighet att föra öppna och förtroliga diskussioner inom gruppen som stannar inom gruppen om enskilda personer. Därför bör denna grupp som arbetar med förslaget vara sammanhållen och begränsad. Gruppens sammansättning bör väl spegla de i området ingående föreningarna och eller kommundelarna. Då nomineringskommittén till riksdag och landsting väljs på förbundsstämma åligger det föreningar och kretsar att bevaka att sammansättningen såväl geografiskt som kompetensmässigt är god. För nomineringskommittéer till riksdag och landsting sker dessa val på förbundsstämma i april eller maj. Det är då klart vilka som kan delta i nomineringsprocessen genom kravet att delta är medlemskap den 31 mars enligt förslag ovan. Arbetsgruppen har särskilt diskuterat nomineringskommittéernas antal och sammansättning inför de olika valen. Arbetsgruppen förordar i huvudsak att nuvarande ordning ska gälla. För såväl Stockholms stad som Stockholms län ska en nomineringskommitté väljas för riksdagsvalet samt en per kommun för kommunalvalet. För Stockholms län en kommitté per krets för 30

31 landstingsvalet. När valkretsindelningen för landstingsvalet och för kommunalvalet i Stockholm stad är klar åligger det nomineringskommittén att samla såväl före som efter försöksnomineringen i varje valkrets ingående föreningar för samråd om förlag till valsedel i resp. val för den kretsen. Slutligt förslag till nomineringsstämman ansvar dock nomineringskommittén för. Arbetsgruppen förordar således att föreningarnas och kretsarnas inflytande förstärks genom att nomineringskommittéerna åläggs att föra samtal med föreningar/ kretsar såväl före som efter försöksnomineringen. I anslutning till valen av nomineringskommittéer vid förbundsstämma/ föreningsmöte ska beslut fattas om direktiv till nominerings-kommittéerna baserat på ovan förda resonemang om hur valsedlarna bör var komponerade, hur kommittéerna ska förankra sina förslag och kvalitetssäkra alla kandidater på valsedlarna. Nomineringskommittéerna ska i anslutning till presentation av sitt förslag till valsedel redovisa hur deras förslag svarar upp mot de olika ställda kraven/ förväntningarna på valsedelns utformning, t.ex. ålder, kön och hur förankringsprocessen skett inom respektive krets och med föreningarna, såväl före som efter försöksnomineringen. 7.5 Nom ineringsstäm m or Arbetsgruppen har inte funnit skäl att föreslå några avgörande förändringar i upplägg och regelverk för nomineringsstämmorna. Arbetsgruppen har övervägt - i syfte att förstärka möjligheten för stämmorna att förändra nomineringskommitténs förslag - att möjlighet ska ges att ställa proposition på motförslag omfattande mer än en plats på valsedeln. Nuvarande beslutordning innebär att stämman ska fatta beslut namn för namn om motförslag finns på något namn. 31