Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - februari 2014

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - februari

2 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll: Akut barn s 02 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd s 03 Barn som anhöriga inom primärvården i Värmland s 04 Råd till föräldrar...förtydligande s 04 Länsövergripande blankett s 05 Aktuellt Cosmic s 06 Frågor & Svar s 08 FN.S konvention om barnets rättigheter s 09 Dietist mödra- och barnhälsovård s 10 Nyheter från barnmatsföretagen s 10 Nyheter från Livsmedelsverket s 10 Fråga & Svar s 11 Nytt material s 11 Matkultur s 11 Bra att veta om mjölk och smör s 12 Vårens föreläsningar från Obesitasmott s 13 Lästips för barn & personal s 14 Fortbildning/utbildning s 15 Introduktion för nya medarbetare s 15 Samverkansträff s 15 Spädbarnsmassage s 15 Fortbildningsdagar Frykenstrand s 16 Nätverksträffar s 16 Handledardag s 16 Invigning FC i Eda s 17 Inbjudan krismottagningen s 18 Nationell familjecentralskoncerens s 19 Huan shu s half-time seminar s 20 Kontakt & adressuppgifter s 21 Akut barn Text: Staffan Skogar Rutinen Akut barn som vi har i våra lokala anvisningar gäller som ett generellt direktiv. Detta innebär att det inte behövs någon ytterligare delegering för att sjuksköterskan kan ge de aktuella läkemedlen i en akut situation. Vi har stämt av detta med läkemedelsenheten på landstinget och eftersom undertecknad har skrivit under det generella direktivet behövs inget ytterligare. Den tidigare bilagan om delegering har därför tagits bort. 2

3 AKTUELLT Minska risken för plötslig spädbarnsdöd - nytt informationsblad från SoS Text: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Socialstyrelsen har givit ut en uppdatering av råden för att förebygga plötslig spädbarnsdöd. Råden är väsentligen de samma som i den tidigare upplagan men nu ligger mer forskning bakom och vi kan vara mer trygga i de råd vi ger till föräldrarna. Det mynnar ut i sex råd till föräldrar: Spädbarnet ska sova på rygg Avstå från nikotin Ansiktet på barnet ska vara fritt och barnet ska vara lagom varmt och ska kunna röra sig Barn under 3 månader sover säkrast i egen säng Amning om det är möjligt Napp kan användas när barnet ska sova De tre första råden har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Ryggläge har minskat risken med 85 % sedan råden började att användas för 20 år sedan. Sidläge undviks också därför att barnet kan rulla över till mage. Växla sida för att undvika tillplattning av bakhuvudet. Magläge är bra för styrka och avlastning av bakhuvudet när barnet är vaket. Arbetet med att stötta föräldrar att sluta röka är centralt. Nikotin stör barnets kontroll av andning och hjärtverksamhet. Riskökningen är relaterad till antalet cigaretter som röks, så även en minskning av konsumtionen är viktigt. Tänk även på övriga produkter som innehåller nikotin (snus, nikotinläkemedel). Barnet behöver fri tillgång på syre. Ansiktet ska vara fritt vid sömn och risken ökar kraftigt om ansiktet täcks av en filt eller andra sängkläder. Spädbarnet ska inte heller ha för mycket kläder på sig och ska kunna röra sig under sömnen. Att spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng visar forskning från flera länder. Detta råd kan leda till oro när många ammande mammor somnar med barnet intill sig. Risken är störst om föräldrarna röker eller är påverkade av alkohol eller läkemedel. Orsaken till riskökningen är att när en större person ligger bredvid så kan barnets sovläge ändras samt att ansiktet kan bli övertäckt av sängkläder eller av en arm. Diskutera med föräldrarna om detta och hur de kan göra i praktiken. Amning och nappanvändning ger en liten skyddande effekt men dessa två faktorer har minst påverkan för riskökningen. Läs igenom ordentligt och dela ut till föräldrarna vid första kontakten. Tänk på att förnya informationen när det kommer syskon. Detta går att läsa via följande länk: Råd riktade till föräldrar finns att ladda ner i högra spalten. Under våren 2014 publicerar Socialstyrelsen även en vägledning för hälso- och sjukvårdspersonalen där forskningsstödet presenteras. 3

4 Barn som anhöriga inom primärvården i Värmland Text: Åsa Karlsson, distriktssköterska BVC Mörmo Gård Skoghall Forskningen visar att barns som lever med föräldrar som har svårigheter som psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom eller med missbruksproblematik, löper en högre risk att drabbas av ohälsa både på kort och långs sikt. Med detta som bakgrund infördes den 1 januari 2010 en lagtext i patientsäkerhetslagen som innebär en skyldighet för personal inom hälsooch sjukvården att uppmärksamma barn som anhörigas behov. Lagen har som syfte att stärka barnperspektivet, lyfta barns rättigheter och uppmärk-samma barnen inom hälso- och sjukvården. Med detta som bakgrund genomfördes under våren 2013 en enkätstudie. Alla distriktsläkare och distriktssköterskor inom landstingets vårdcentraler i Värmland fick erbjudande om deltagande i studien. Tyvärr visade majoriteten ett svalt intresse och svarfrekvensen blev endast 45 %. Resultatet visar att majoriteten av personalen inte har kännedom om lagen (2010:659, 6 kap. 5 ), att hälso- och sjukvårdspersonal särskilt bör uppmärksamma barn som anhöriga och erbjuda dem information, råd och stöd. Därtill framkom att endast 9,7 % någon gång hade givit information, råd eller stöd med anledning av förälderns sjukdom/funktionsnedsättning. Distriktsläkarna verkar i högre grad identifiera aktuell patientgrupp samt i högre utsträckning diskutera barnets behov av stöd, i jämförelse med distriktssköterskorna. Utöver detta pekar resultatet på att personal som arbetar helt eller delvis inom barnhälsovård i högre utsträckning både identifierar, diskuterar och verkställer barn som anhörigas behov. Konklusion: I dagsläget är det sannolikt att en stor del av barn som anhöriga inte identifierade och i ännu mindre grad blir erbjudna stöd inom primärvården i Värmland. Personalen anser att primärvården i Värmland behöver mer resurser, bättre styrning, mer utbildning och utarbetade samverkansstrukturer för att arbetet att identifiera och stödja barn som anhöriga ska kunna utvecklas. I studien föreslås en samverkansstruktur mellan vårdcentral och familjecentral för aktuell målgrupp, som ett förslag till handlingsplan. Genom att erbjuda dessa barn och familjer en välbekant arena för fortsatt stöd, där barnkompetens och erfarenheter av samverkan tas tillvara, kan goda förutsättningar för detta viktiga folkhälsoarbete skapas. Vidare behöver utbildningsbehovet tillfredställas och journal- systemet ses över. Barn som anhöriga behöver synliggöras i den vuxna patientens journal. En gemensam strategi för detta skulle underlätta och förhoppningsvis medföra att barn som anhöriga får sina rättigheter tillgodosedda framöver. Läs hela magisteruppsatsen här I förra numret av Lilla Livet skrev vi om en information Råd till föräldrar om vård under barnets första levnadsvecka. LÄNK Eftersom det finns begränsat med information som är översatt till flera språk ser vi detta som mycket positivt att den översatts till 18 språk. Förlossningen och avdelning 14 kommer att dela ut denna information till föräldrar, vilket kan vara bra för er på BVC att känna till. 4

5 Länsövergripande blankett för konsultation vid barnavårdsutredning till soicialtjänsten Ny gemensam blankett för alla konsultationer som socialtjänsten inhämtar från BVC. Den kommer att finns tillgänglig i Cosmic och ska användas av alla, oavsett om socialtjänsten i någon kommun meddelar konsultationen på annan blankett. Den ska också givetvis sparas i barnets journal. På sidan två kan man tillföra kompletterande uppgifter. Barnets personnummer: Barnets för- och efternamn: Ansvarig socialnämnd och socialsekreterare: Funktionsnedsättning/sjukdom/besvär Inga Tidigare problem/remisser Aktuella problem/kontakter Konsultation BVC-sjuksköterska vid barnavårdsutredning (länsövergripande) Motorik, koncentration, samspel, språk/kommunikation av betydelse Syn höger: Syn vänster: Undersökningsdatum: Åtgärd Hörsel höger: Hörsel vänster: Undersökningsdatum: Åtgärd Barnets längd och viktutveckling: Inga avvikelser Avvikelser Kommentar Följer barnet vaccinationsprogrammet? Ja Nej (bifoga ev vaccinationsplan) Avböjt Har barnet följt rutinmässiga hälsobesök? Ja Nej, uteblivit Nej, avböjt Har barnet varit på hälsobesök det senaste året? Ja Nej Övrigt kring barnets hälsa och vardagssituation som är viktigt att känna till? Skada av betydelse Traumatisk händelse av betydelse Familjesituation av betydelse Socialt av betydelse Övervikt/fetma Övrigt Underskrift BVC-sjuksköterska/skolsköterska Datum Telefon Namnförtydligande Mail 5

6 AKTUELLT - COSMIC TEXT: ISABEL LINDGREN Från och med nu kommer det att finnas en eller fler sidor i Lilla Livet som kommer att informera kring BHV-journalen i Cosmic. Det är faktiskt ganska häftigt att vi nu får en chans att strukturera upp dokumentationen i minsta detalj och att vi faktiskt jobbar i samma journal i hela Värmland. Många administrativa rutiner har tagits fram och kommer att tas fram, så att vi gör på samma sätt vart än du besöker BVC i Värmland. Alla BVC har varit oerhört hjälpsamma med att granska och lämna synpunkter på rutinerna och vi hoppas ni fortsätter att lämna i synpunkter och kommentarer så att rutinerna går att efterleva. Ny benämning vid vårdåtagande i anslutningsöversikten - Förebyggande hälso- och sjukvård Det har visat sig att det inte går att urskilja vårdåtagandet i anslutningsöversikten och vid gruppbokningen. Därför byter vårdåtagandet namn när vi skapar anslutning av barnen till anslutning av BVC-sjuksköterska. Behöver man byta vårdåtagande på alla barn man har lagt in i anslutningsöversikten? Nej, vi ändrar bara vid de tillfällen vi går in och tittar i anslutningsöversikten eller när vi registrerar nya barn. Skapa anslutning: 1. Sök fram barnet i vårdtagarlisten. 2. Välj Översikter Anslutningsöversikt. 3. Klicka på Ny anslutning. 4. Datum, Klassificering (Observera namnbyte Förebyggande hälsooch sjukvård) och Medicinskt Ansvarig enhet är förvalt. 5. Välj aktuell BVC-sköterska som Medicinskt ansvarig vårdgivare. Vid gruppbokningar på BVC visas Anslutningsöversikten som en vårdåtgärd, för att hålla isär dessa har beslutet att kalla klassificeringen i Anslutningsöversikten för Förebyggande hälso- och sjukvård istället. Det är viktigt att välja Vårdåtagandet (Allmänmedicin) och INTE Anslutningen (Förebyggande Hälso- och sjukvård), vid bokning. Samma val måste göras oavsett om man bokar direkt i tidboken (Högerklicka och boka!) eller via Bokningsunderlag (Resursplanering Bokningsunderlag). 6

7 AKTUELLT - COSMIC TEXT: ISABEL LINDGREN Fråga: Hur hanterar vi dokumentationen av BCG-vaccinationen som görs på BUM Gripen? Har nu fått svaret i papper..., trots att vi nu gått över till Cosmic? Svar: Jag förmodar att BCG-vaccinationen beställdes i Profdoc och då kommer svaret även pappersvägen. Du kan då göra på detta sätt: Stege ) Administrativ vårdkontakt 2) Använd mallen Besök BVC 3) Notera svaret under sökordet vaccination 4) Pila över tuberkulos och skriv i fritextrutan informationen. Nästa gång du remitterar ett barn för BCG-vaccination görs denna beställning i Cosmic: Stege ) Vårdbegäran 2) Utgående remiss 3) Barn- och ungdomsmott Gripen 4) Vårdbegäran BCG Remissvaret kommer då att hamna i översikter/osignerat/ovidimerade. Gör samma administrativa anteckning (stege..1..) när svar anländer. 7

8 Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: En fråga gällande en liten pojke, född i slutet på förra året i v med akut kejsarsnitt. Allt är bra med pojken, han ammas och går upp i vikt och utvecklas bra. Dock har nu en av två storebröder fått springmask. Så vitt jag förstår så bör hela familjen behandlas men hur gör man med mamma som ammar och den lille pojken? Staffan Skogar: Springmask är ju en vanlig åkomma som är helt ofarlig men som kan ge besvär med klåda. Oftast är det föräldrarna som tycker detta är jobbigast att man hittar något som kryper i avföringen Man brukar behandla hela familjen för att det ska försvinna. Lite tveksamt dock om den minste ska behandlas om det inte finns några symptom. Man kan ge Vanquin tabl som doseras med en tabl per 10 kg och som kan krossas och ges uppslammat.mer tilltalade är dock Vermox som inte färgar men som ej ska ges till så små barn. Amning inga problem med Vanquin. BVC-sjuksköterska: Jag skulle vilja veta vilka rekommendationer vi ska ge till nyblivna föräldrar när det gäller användande av Alvedon till spädbarn. Det har ju kommit olika rapporter om att Alvedon kan påverka hjärnans utveckling hos det lilla barnet (bla artikel i vårdfokus ), och även att Alvedon påverkar effekten av vaccination. (Bla artikel i dagens medicin från ). Har du några riktlinjer kring detta? Staffan Skogar: Jag anser inte att vi ska ändra några riktlinjer p g a den studien du refererar till. Alvedon är ett mycket väl dokumenterat läkemedel. Dock ska det ej ges i onödan och inte innan vaccination. Debatten kommer att fortsätta men vi rekommenderar Alvedon mot smärta och vb mot feber. BVC-sjuksköterska: Hur är riktlinjerna när situationen är följande: den blivande pappan har hepatit B, mamman är vaccinerad. Hur gör man när barnet föds? Staffan Skogar: Barnet tillhör en riskgrupp och ska vaccineras men Infanrix hexa vid ordinarie tillfällena. BVC-sjuksköterska: Ska man notera i barnets journal om mamman haft en utläkt hepatit B? BHV-enheten: Kan vara relevant om mamman lever i miljö av missbruk. 8

9 FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Barnets rättigheter i framtiden Barnkonventionen har funnit sedan Nästan alla länder har lovat att följa reglerna. De flesta länder har lämnat rapporter till FN-kommittén. Nu är det dags att se till att barnen verkligen får de rättigheter som finns i konventionen. Därför är det viktigt att människor vet vilka regler som finns i konventionen. Då kan de börja diskutera hur det kan bli bättre för barn i Sverige och i andra länder. 9

10 Dietist mödra- och barnhälsovård Nyheter från barnmatsföretagen Semper Bifidus från Semper utgick från sortimentet Bifidus utgick från Sempers sortiment den 1 december Bifidus innehöll lactulos och motsvarande ersättning finns inte på marknaden. Som förälder kan man fortsätta med den ersättning man har och komplettera med lactuloslösning oralt om det behövs. För vegetarianer och veganer Eftersom jag får en del frågor gällande vegetarisk och veganmat vill jag påminna er om att vi på Barnhälsovården rekommenderar följande bok som att ha som blädderex på BVC. Det kan ni varmt rekommendera för föräldrarna, det ger bra kunskaper om vegetarisk och veganmat samt konktera råd och recept Nestlé NAN Comfortis från Nestlé byter namn till NAN Sensitive NAN Comfortis byte namn till NAN Sensitive i december NAN Sensitive är en mjölkbaserad modersmjölkersättning från födseln särskild avsedd för barn med koliksymtom. NAN Sensitiv innehåller L. Reuteri som kan lindra kolik och koliksymtom. Grön barnmat - näringslära och vegomat. För barn 0-5 år, gravida och ammande kvinnor av Elisabeth Kylberg och Åsa Strindlund. Förpackningar Nestlé gör sina förpackningar enhetliga, alla ska gå i den blåa färgen som kännetecknar Nestlé. För ytterligare information om barmatsföretagen gå in på dietistsidan under Livsmedelsföretagens flik. Där kan ni även hitta länk för att anmäla er för att får deras nyhetsbrev via mail. Nya Nyckelhålet ännu nyttigare Ur nyhetsarkivet Nyheter från Livsmedelsverket Ännu mindre salt och socker och ännu mer fullkorn. Det är några av förslagen till uppdaterade regler för Nyckelhålsmärkningen som nu går ut på remiss. - Nu blir Nyckelhålet ännu nyttigare. I uppdateringen har vi utgått från den vetenskapliga utvecklingen men också lyssnat på synpunkter från konsumenterna, säger Anette Jansson, ansvarig för Nyckelhålet på Livsmedelsverket. 10

11 Dietist mödra- och barnhälsovård Fråga & svar BVC- sjuksköterska: Fick frågan angående mjölkfria gröter. Mamma hade haft svårt att hitta någon.vet att det finns från Semper och Enago men kan dessa ges från 4 mån? Andra alternativ? Kanske bara frågan om att det inte får märkas ut från 4 mån? Nytt material Dietistsidan för mödra- och barnhälsovård är uppdaterad med nytt och fräscht material. Jag har uppdaterad och fräschat upp min sida på Livlinan. Gå in på dietistsidan genom att klicka på länken. Spara gärna länken som favorit i Livlinan. Länk till Livlinan - klicka här Dietist: Det är samma innehåll i grötburkarna som det står från 6 månader än de som tidigare var märkt från 4 månader. Mamman kan lugnt ge barnet den gröten. Men det är kvar märkningen från 4 månader i några. Dessa är de mjölkfria grötar hon kan ge sitt barn. Nestlé har Sinlac som fortfarande från 4 månader Enago har äpple och banangröt från 6 månader Semper har en Mjölkfri mild gröt också från 4 månader Matkultur Stiftelse Örebro Moské har en informativ broschyr som heter Må bra under Ramadan. Broschyren är resultatet av ett samarbete mellan legitimerade läkare verksamma inom olika specialiteter vid Örebro Läns Landsting och Stiftelse Örebro Moské. Det innehåller intressant fakta om Ramadan och vad hälso-och sjukvårdpersonalen bör känna till gällande den viktiga muslimska fastemånad. Broschyren kan ni trycka ut på min sida under BVC flik invandrare/ flykting. 11

12 Bra att veta om mjölk och smör Det är inte många som har undgått debatten om mjölk och smöret på skolorna i Värmland och huruvida barn tar skada av att dricka lättmjölk och äta lättmargarin De nordiska näringsrekommendationer har som syfte att främja en god hälsa och förebygga de största folkhälsosjukdomar och i synnerhet hjärt- och kärl sjukdomar. I nya NNR lyfts vikten av fett kvalité för vår hälsa. Fettrekommendationen ökades med 5 %. Ökningen gäller enkelomättat fett. Fettrekommendationen ligger på %. Som vi kan se är det inga magra rekommendationer. När vi träffar föräldrar som tycker att ens barn inte ska äta lättprodukter så är det bra att informera om följande: Kostråden handlar inte om att barn ska äta lite fett. De handlar om att barn ska äta lagom med fett men framför allt bra fett. Med bra fett menas det mer enkelomättat och fleromättat fett. Omega-3 och 6 ingår i fleromättat fett och är livsnödvändiga för människan. Omega 3 har många viktiga roller i ett växande barns kropp. Den behövs för att bygga och reparera celler. De påverkar också regleringen av blodtrycket, hur njurarna fungerar och vårt immunförsvar och är viktigt för småbarns utveckling. Lättmargarin innehåller inte symaskinolja, bensin eller platskulor! Däremot innehåller lättmargarin tre godkända tillsatser. För att en tillsats ska godkännas räcker det inte med att den är undersökt och testad på företagets egen forskningsenhet. För hälsoriskbedömning av livsmedelstillsatser tar EU-kommissionen hjälp av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Lättmjölken har inga tillsatser mer än A och D vitamin. Endast en del av fettet är borttaget. Tänk MI och undvik konfrontationer Vill man som förälder trots fakta ovan inte ge sitt barn lättmjölk eller lättmargarin så kan vi ge alternativ. Man kan välja mellanmjölk eller margarin med 60 % fetthalt som lämpar sig bra för barn under 6 år och tänka på att använda livsmedels som är bra källor till fleromättat fett och omega 3 som fisk och skaldjur, linfröolja, rapsolja samt nötter. Det är viktigt att lyfta även helheten i matvanorna och måltiderna där margarin och mjölk utgör endast en del av hela pussel. Mättat fett är lätt att få i sig och därför äter vi enkelt för mycket av det. Det finns gott om det i alla mejerioch charkprodukter, kött, kakor, glass m.m. Lätt och mellanmjölk berikas med D- vitamin som är av speciellt vikt för småbarn skelett och tänder. D-vitamin är svårt att få i sig om man inte äter så ofta fisk och skaldjur och använder sig enbart av feta mejeriprodukter som inte är D-vitamin berikade. Det finns väldigt mycket och stark vetenskaplig evidens bakom kostråden som handlar om fett. Lättmargarin görs av vegetabiliska oljor och fetterna utvinns och förädlas på samma sätt som den rapsolja och andra oljor som man köper i sin butik (kallpressad olja undantaget) liksom i andra livsmedel som innehåller vegetabiliska oljor som t e x Bregott. Margarin/lättmargarin är ett sammansatt livsmedel, precis som andra och de ingredienser som förekommer i margarin förekommer även i andra vanliga livsmedel. 12

13 Vårens föreläsningar från Obesitasmottagningen Målgrupp: Föräldrar till barn och ungdomar med övervikt och fetma 13

14 I samarbete med Marie-Louise Eriksson, sjukhusbiblioteket CSK Lästips för barn & personal Bravo blir modig Av Maja-Stina Andersson Under sängen sitter monstren Roland, Henrietta och Charles och kurar. Det visar sig att de är lika rädda för Bravo som Bravo är för dem. Efter att ha insett att de inte behöver vara rädda för varandra sover de snart alla fyra i samma säng. Men dessförinnan får vi ta del av monstrens andra rädslor. Henrietta är till exempel rädd för höjder och monstret Roland är rädd för mörker. En mysig och rolig bok om olika rädslor och om att sätta ord på rädslan och få hjälp att tänka på det läskiga i nya banor. Hjältar och hjärtan Av Viveka Sjögren I Göteborg, inte långt från ett sjukhus, ligger ett hus där bara superhjältar får bo. Hit kommer Noa med sin pappa. Mamma är nämligen med Noas lillasyster, Slända, på sjukhuset som ligger strax intill. Slända föddes med ett trasigt hjärta och väntar på att få ett nytt. I huset får Noa snabbt en ny kompis, Billy, vars familj också bor här för tillfället. En bok att läsa högt tillsammans med både friska och sjuka barn om samhörighet och förståelse för varandra i svåra livssituationer. Knöl & Bök och allergiattacken Av Tina Engström och Millis Sarri Fin liten lagomt dramatisk bilderbok om vad som händer när Knöl och Bök inte tar sig till bion som det var tänkt på grund av att lilla Knöl får en allergiattack och måste åka ambulans. Utvecklingsstöd föräldrafokuserat arbete med barn Av Reidun Hafstad & Haldor Øvreeide En optimistisk men samtidigt realistisk bok om hur, och i vilken utsträcking, vi kan hjälpa barn och de-ras viktiga vuxna när de har det svårt och kämpar med problem.vi kan alla- i våra olika roller- bli betydelsefulla för barn. Teorierna och begreppen går att använda inom omsorg, handledning, pedagogik och behandling. Vardagspediatrik för primärvården Av Tor Lindberg Här beskrivs de besvär och sjukdomar hos barn som föräldrar oftast söker hjälp för i den öppna vården. Författaren försöker ge svar på vad inom primärvården som kan utredas och behandlas och när barnet ska remitteras vidare för fortsatt utredning och vård av specialistsjukvården. Boken ger också tips på hur man bör närma sig och undersöka barn i olika åldrar. Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar Av Ann-Cathrine Bramhagen och Anna Carlsson För att det hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar ska vara framgångsrikt krävs det att flera professioner samverkar. Boken är främst avsedd som kurslitteratur inom utbildningar i barnhälsovård, men kan också användas av yrkesverksamma där barns hälsa står i fokus. Olika aspekter på barns hälsa som allergi, fattigdom, psykisk sjukdom hos förälder, alkoholism och narkotikamissbruk inom familjen, matvanor och fysisk aktivitet har sina respektive kapitel. 14

15 Fortbildning/utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med är * obligatorisk. *Introduktion Till dig som är nyanställd på barnmorskemottagning, barnavårdscentral, familjecentral, ungdomsmottagning, eller chef inom allmänmedicin Datum: 28 april 2014 Tid: 09:00-16:00 Vart: CSK, Bragska villan Inbjudan & anmälan - länk till Livlinan Samverkansträff mellan BVC, förskola och socialtjänst i Karlstad 14 mars 2014 Barnhälsovårdsenheten och barn- och ungdomsförvaltningen inbjuder berörda professioner till en uppföljningsträff av arbetet i barnhälsoteam. Träffen syftar till att fördjupa kunskapen om familjer i behov av särskilt stöd och utveckla samverkan mellan BVC och förskolor. Inbjudan och anmälan kan ses här (länk till Livlinan) Anders Lundberg, utredare, Barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad kommun Anna Bodin, verksamhetsutvecklare, Landstinget i Värmland Spädbarnsmassage 2014 Utbildning i spädbarnsmassage under 2014 finns nu att ta del av på Livlinan. Livlinan/BVC/fortbildning (OBS! länken funkar endast om du ansluten till Livlinan) 15

16 *Fortbildningsdagar på Frykenstrand för all BVC-personal Preliminärt datum för fortbildningsdagarna på Frykenstrand är planerat till den 1-2 oktober Mer information kommer. *Nätverksträff för BVC-sjuksköterskor våren 2014 Nu är det dags för vårens nätverksträffar för BVC-sjuksköterskor. Alla träffarna är bokade i landstingshuset men fördelat på olika lokaler i huset. Vi gör även så i år, att man får anmäla sig på en passande dag. Blir det för många i någon grupp kommer vi att höra av oss för eventuellt byte av dag. Fredag 16 maj 2014, kl 09:00-12:00, lokal: grupprum B1 (14 platser) Måndag 26 maj 2014, kl 13:00-16:00, lokal: grupprum B1 (14 platser) Tisdag 27 maj 2014, kl 13:00-16:00, lokal: grupprum E1 (12 platser) Tisdag 3 juni 2014, kl 13:00-16:00, lokal: Nordstjärnan (14+8 platser) Onsdag 4 juni 2014, kl 13:00-16:00, lokal: Nordstjärnan (14+8 platser) Tisdag 10 juni 2014, kl 09:00-12:00, lokal: grupprum B1 (14 platser) Vi hoppas att alla har möjlighet att delta och om Du har något särskilt Du vill ta upp går det bra att meddela oss här i formuläret eller direkt på plats. Klicka här för att komma till anmälan Inbjudan till vårens handledardag Vid institutionen för hälsovetenskaper, omvårdnad Karlstads universitet Den 27 mars 2014, Kl Målgruppen är specialistsjuksköterskor som har behov av fördjupade kunskaper inom handledning på avancerad nivå med anknytning till yrkesfunktionen. Information om program och lokal för dagen meddelas senare. 16

17 INVIGNING av Familjecentralen Famnen i Eda. Välkommen onsdagen den 12 mars kl.11 då vi öppnar dörrarna och inviger vår fina Familjecentral! Dagen inleds med en liten barnkör. Kom därefter och titta på våra fina lokaler, mingla runt och träffa oss som jobbar på familjecentralen. Vi bjuder på snittar, frukt och något att dricka. Vänliga hälsningar Barnhälsovården (BVC), Barnmorskemottagningen, Socialtjänst och Öppna förskolan Familjecentralen Eda 17

18 Inbjudan Krismottagningen för män i Karlstad firar 10 års- jubileum. Vi tänker fira det med att bjuda in till en halvdagskonferens. Tema Föräldraskap och våld Tid Torsdagen den 13 mars kl Plats Värmlands Museum Program Inledning Marlene Lund Kopparklint, Kommunalråd (M) ordf. Vård- och Omsorgsnämnden Karlstads kommun Kort presentation av verksamheterna, Krismottagningen för män i Karlstad, Kristinehamn och Norra Värmland Kaffe och smörgås Presentation av Utväg Södra Älvsborg. Utväg är ett myndighetssamverkande kompetenscenter mot våld i nära relation. Samverkande myndigheter är Hälso- och sjukvården. Socialtjänsten, Polisen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Föreläsare Kirsi Dufva, socionom, terapeut och handledare. Mikael Persson, kulturvetare, terapeut. - Att arbeta med parallella mamma-, pappa-, och barngrupper där våld förekommer. En presentation av det kliniska arbetet med grupperna. Beskrivning av det pågående arbetet med utarbetande av gruppmanual samt erfarenheter och spinn-off effekter. En forskningsstudie är kopplad till projektet som finansieras av Brottsoffermyndigheten. Anmälan Senast 7 mars till Länsstyrelsen via kalendern på Ingen kostnad Välkommen! Karlstad kommun, Hammarö, Kil och Forshaga kommun Svenska Kyrkan, Landstinget i Värmland, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland 18

19 Föreningen för Familjecentralers Främjande, Jämtlands läns landsting, Regionförbundet Jämtland och Östersunds kommun inbjuder till: NatioNell familjecentralskonferens i ÖstersuNd maj 2014 Framtidens familjecentral Årskonferensen vill väcka tankar och ge inspiration. Vilka behov och utmaningar kan vi se idag och framåt? Vilken plats, vilken roll har familjecentralen? Vad behöver vi utveckla? dagarna kommer att varvas med föreläsningar och valbara seminarier! konferensen vänder sig till alla som arbetar på familjecentral/familjecentralsliknande verksamheter samt till politiker, tjänstemän inom kommun landsting/region, ideella organisationer och övriga intresserade. under konferensen kommer du bland annat att få lyssna till: rätt stöd i rätt tid på rätt plats ing-marie Wieselgren, projektledare Psynk att växa upp i turbosamhället Nya villkor och utmaningar lars dencik, professor of social psychology barnets rättigheter i samband med assisterad befruktning ingemar kjellmer, professor emeritus, pediatrik mångfald och mötets betydelse på öppna förskolan ida erstad, antropolog, doktorand, Oslo universitet utveckla familjecentralerna åtta förslag till förbättringar Petra kouvonen, programchef, Stiftelsen för självständighets jubileets barnfond att leva i våld och knyta an störd anknytning och psykisk traumatisering kjerstin almqvist, adjungerad professor i medicinsk psykologi assisterad befruktning etiska överväganden kjell asplund, ordförande för Statens Medicinsk-Etiska råd regnbågsfamiljer och heteronormativ vård lotta andréasson edman, leg. barnmorska, Mama Mia Söder Nya pappor i mötet med barnprofessionen stefan björk, doktorand i psykologi och genusvetenskap mer information finns på ett detaljerat program med praktisk information kommer att finnas klart i mitten av januari anmälan på från 9 december Varmt VÄlkomNa t19 ill jämtland 2014!

20 20

21 * Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl Cristina Gillå, verksamhetsutv Lena Granat, MBHV-psykolog, Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, Isabel Lindgren, assistent, Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 21