Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap. Ekologiskt byggande -en studie av tre skånska ekobyar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap. Ekologiskt byggande -en studie av tre skånska ekobyar"

Transkript

1 Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap Ekologiskt byggande -en studie av tre skånska ekobyar Vedrana Ceric Kristina Ucar HT 2009

2 Kandidatuppsats Fastighetvetenskap Urbana studier September 2009 Ekologiskt byggande - en studie av tre skånska ekobyar FÖRFATTARE: Vedrana Ceric Kristina Ucar HANDLEDARE: Katarina Nylund 2

3 Sammanfattning TITEL FÖRFATTARE AVDELNING HANDLEDARE SYFTE METOD Ekologiskt byggande en studie av tre ekobyar Vedrana Ceric Kristina Ucar Institutionen för urbana studier Katarina Nylund Denna C-uppsats syftar till att undersöka hur ekobyar i Skåne fungerar och vilka krav och kriterier de måste följa. Kriterier som är uppställda för att en by ska klassas som ekoby är många och väldigt omfattande. En av våra intentioner har därför varit att undersöka huruvida dessa kriterier tillämpas i verkligenheten. Trots att ekobyar introducerades på slutet av 1980-talet är de relativt främmande för många. Tendensen att rygga tillbaka inför ekobyar och begreppet ekologiskt byggande finns inte bara hos enskilda individer utan även hos många byggbolag. Ett annat syfte var att titta på de hinder som förekommer vid ekologiskt byggande och vilka åtgärder vidtas för att överkomma dessa hinder. Slutligen ville vi undersöka om ekobyar kan fungera/fungerar som en inspiration till resten av samhället för en bättre miljö. Våra frågeställningar formulerades därför i tre huvudpunkter som lyder: - Är teorin som finns bakom ekobyar svårtillämplig i praktiken? - Vilka hinder förekommer vid byggandet av ekobyar och vilka åtgärder vidtas för att överkomma dessa hinder? - Kan ekobyar fungera som en inspirationskälla till resten av samhället för en bättre miljö? Genom intervjuer med tre personer som har starka anknytningar till respektive ekoby fick vi en inblick i hur ekobyar fungerar, vilka kriterier de följer samt på vilket sätt de bidrar till en bättre miljö. Vidare intervjuades två byggbolag, Skanska och NCC, för att ta del av deras synpunkter och arbete för ekologiskt byggande. Slutligen intervjuade vi Eva Dalman, arkitekt vid Malmö 3

4 SLUTSATS stadsbyggnadskontor, för att se om ekobyar har varit någon inspiration till övriga samhället. Vår slutsats är att teorin som finns bakom ekobyar inte alltid stämmer överens med verkligheten. Kriterier finns som vägledning och riktlinjer men varje ekoby ställer upp sina egna stadgar och ordningsregler. Ett hinder som finns för ekobyar är att människor har relativt lite kunskap om fenomenet. Ekobyar kräver ett helt nytt levnadssätt samtidigt som det är oerhört svårt att ändra långtgående beteendemönster på en gång. Ett av ekobyarnas grundelement är det gemensamma ansvaret och den sociala gemenskapen som de boende värdesätter högt. Detta är en av de faktorer som avskräcker många från att kunna tänka sig bo på ekobyar. Vidare krävs det mycket engagemang och tid av de boende för att vardagen i en ekoby skall fungera, och tid är idag ett dyrbart element i individens tillvaro. Att flytta ut till landet och bosätta sig i en ekoby är för många inte praktiskt. Ekobyarna är prototyper på hur ett samhälle borde vara uppbyggt för att främja ett hållbart samhälle men i verkliga livet är det både tufft för byggbolag och för många boende att uppfylla de krav som ställs i ekobyar. Grundarna till ekobyarna är initiativtagare till ekologiskt byggande i Sverige och har stimulerat politiker och byggbolag till ett mer miljöanpassat samhälle och spridit miljövänliga aspekter till andra bostadsområden. Många av byggbolagen har anammat många tekniska inslag som solfångare, tunga täta material, värmeväxlare etc. från ekobyarna. Vidare har det inspirerat byggbolagen att utveckla nya metoder och ekologiska lösningar. Istället för ekobyar jobbar byggbolagen med passivhus och energieffektiva hus där många tekniska komponenter kommer från ekobyarna. Baserat på vår undersökning kan vi konstatera att ekobyar inte kommer att få någon större genomslagskraft utan kommer att sakta växa fram som tidigare ekobyar av entusiastiska och engagerade folkgrupper som slår sig samman och som är redo för uppoffringar både ekonomiskt och praktiskt. 4

5 Ecological construction A study of three ecovillages in Skåne The aim of this study is to examine how ecovillages in Skåne works, which demands and criterions they have to follow. The criterions for ecovillages are many and demanding. Therefore has our intention been to examine how these criterions are applied in reality. Even though ecovillages were first introduced in the late 1980 s, it is still an eccentric concept for many people. The concept of ecovillages and ecological construction is not only eccentric for the individual but also within construction companies. Another purpose for this paper was to look at different barriers that occurs with ecological construction and which measures are taken to overcome these obstacles. Finally, we wanted to explore if ecovillages can work as stimulation to the rest of the community for a better environment. We interviewed three people with strong connections to respectively ecovillage. This gave us an insight in the way that an ecovillage work, what criterions they follow and how they are contributing to a better environment. Also, we interviewed two constructions companies, Skanska and NCC, in order to find out about their ecological undertakings. Finally, we interviewed Eva Dalman, an architect at Malmö Stadsbyggnadskontor, to see in which way ecovillages have been a source of inspiration for the rest of the community. Our conclusion is that ecovillages are not going to expand in the near future because they are still strange phenomena to many people and its way of life demands both economical and practical sacrifices that many people today are not ready to sacrifice. In the near term these effects will be compounded by the fact that there is a clear lack of interest to live in experimental-houses. Furthermore, since today s housing structures are built with better technology than the ecovillages, the population s preferences are likely to shift away from ecovillages. 5

6 Förord Arbetet med uppsatsen har varit intressant och lärorik. Under arbetets gång har vi breddat vår kunskap gällande ekologi i allmänhet och fått många insikter om vad varje individ kan göra för att bidra till den hållbara utvecklingen. Uppsatsen behandlar ekobyar i Skåne samt i vilken grad det övriga samhället låter sig stimuleras av dessa för ett mer hållbart samhälle. Forskningsrapporten har gett oss en mycket djupare och bredare inblick på hur Sverige och resten av världen ser ut idag och vad som måste göras för att vi och kommande generationer ska fortsätta bo i ett bärkraftigt samhälle. Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Katarina Nylund som med stort engagemang gett oss värdefulla synpunkter på uppsatsens utformning och varit stödjande under arbetets gång. Vi vill även tacka våra intervjupersoner från ekobyarna, byggbolagen Skanska och NCC samt från stadsbyggnadskontoret som ställt upp och bidragit med många intressanta tankar och infallsvinklar. Slutligen vill vi även passa på att tacka arkitekten samt forskaren vid Chalmers tekniska högskola Lena Falkheden som har varit en viktig kontaktperson och bidragit med många värdefulla råd. Malmö, september 2009 Vedrana Ceric Kristina Ucar 6

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Inledande ord Syfte & frågeställningar Avgränsningar Målgrupp Metod Undersökningsansats Kvalitativ och kvantitativ metod Val av datainsamlingsmetoder Praktiskt tillvägagångssätt Källkritik Generaliserbarhet Validitet Reliabilitet Bakgrund Introduktion Miljöhot Globala ekologiska åtaganden Nationella ekologiska åtagande Ekologiskt byggande Presentation av undersökta ekobyar Ekobyar i Skåne Ekobyarnas tre generationer Ekoby Solbyn Ekoby Myrstacken Ekoby Baskemölla Tidigare studier & teori Tidigare studier Ekologiska fotavtryck en introduktion Ekologiska fotavtryck i praktiken Ekologiska fotavtryck i Skånska ekobyar Redovisning och analys av intervjuer Boende & det vardagliga livet Ekologi och miljö Sociala aspekter Hinder & möjligheter Slutsats Källförteckning

8 Bilaga Bilaga Bilaga

9 1 Inledning I detta inledande kapitel redogör vi för forskningsrapportens syfte och frågeställningar, avgränsningar samt målgrupp. Kapitlet börjar med några inledande ord som motiverar vårt ämnesval. 1.1 Inledande ord Inledningsvis vill vi motivera varför vi valt att skriva om ett ämne som vid en första tanke inte associeras till fastighetsmäklarutbildning men som är högaktuellt och viktigt. Vårt levnadssätt har bidragit till att vi tär på jordens resurser och konsekvenserna av vårt förbruksmönster är en rad olika miljöproblem. Aktuell forskning visar att nya sjukdomar uppstår som en följd av vårt levnadssätt. Genom att förändra våra vanor och tänka på miljön kan vi arbeta för en bättre framtid. Miljöarbetet måste ske både globalt, nationellt och lokalt. Människor inom varje bransch kan göra sin beskärda del och arbeta mot en god miljöutveckling. Mäklare kan bli bättre på att informera samt förklara för sina kunder vilka effekter miljövänliga hus och miljövänligt byggande har jämfört med traditionellt byggda hus. Byggbranschen kan bli bättre på att tänka ekologiskt och utveckla andra byggnadstekniska lösningar. Genom att ta eget ansvar och initiativ kan varje individ bidra till en hållbar utveckling. 1.2 Syfte & frågeställningar Trots kriterier och riktlinjer för ekologiskt byggande ser man fortfarande att många hus inte har den bästa innemiljön och att det fortfarande förekommer brister. Inte bara enskilda individer utan även många byggbolag tycks rygga tillbaka inför begreppet ekologiskt byggande, och bristande kunskaper kan vara en av anledningarna till att miljön sätts på undantag. Ekobyar är utmärkta exempel på att det ekologiska byggandet är möjligt i praktiken och kan vara ett sätt att bidra till en bättre miljöutveckling. En definition av ekobyar i Sverige formulerades av Boverket 1991 som menar att en ekoby ska ha ett långtgående lokalt kretslopp av råvaror och energi. Dessutom ska det vara hälsosamt och inte belasta miljön att 9

10 bo i en ekoby. Vidare är det sociala livet i en ekoby viktigt. 1 Trots att ekobyar inte kan lösa alla våra miljöproblem, kan de medverka till att lyfta fram och avpröva nya miljöanpassade teknologier och därmed fungera som en inspirationskälla för det omkringliggande samhället. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur kriterier för ekologiskt byggande tillämpas rent praktiskt i ekobyar samt om det förekommer hinder som försvårar det ekologiska byggandet av ekobyar. Framförallt vill vi undersöka om ekobyar fungerar som en inspirationskälla till mer ekologiskt byggande i samhället i stort samt om andra bostadsområden kan stimuleras av dessa till att tänka och bygga mer miljöanpassat. Våra forskningsfrågor består av tre huvudfrågor: - Är teorin som finns bakom ekobyar svårtillämplig i praktiken? - Vilka hinder förekommer vid byggandet av ekobyar och vilka åtgärder vidtas för att överkomma dessa hinder? - Kan ekobyar fungera som en inspiration till resten av samhället för en bättre miljö? Vår hypotes är att omgivningen uppfattar ekobyar som ett föråldrat sätt att leva och associerar ekobyar med det gamla bondesamhället. Dagens livsstil och det höga tempo många har i sin vardag går inte riktigt ihop med att bosätta sig utanför staden, ha egna odlingar och djur samt delta i gemensamma aktiviteter med grannarna. Däremot tror vi att ekobyar kan fungera som en inspirationskälla till övriga samhället att tänka mer ekologiskt i både levnads- och byggnadssätt. Vi tror att ekobyar kan vara en inspirationskälla till byggbolag, arkitekter och privatpersoner att tänka mer miljöanpassat vid utveckling av såväl nya som gamla bostadsområden. 1.3 Avgränsningar Ekologiskt byggande är ett väldigt omfattande samt komplext ämne och vi har valt att avgränsa oss till ekologiskt byggande av ekobyar i Skåne. Enligt Boverket finns det två byar i Skåne som är listade som ekobyar, Myrstacken i Malmö och Solbyn i Dalby. 2 Den tredje, ekobyn Baskemölla som ligger på Österlen är fortfarande under konstruktion och finns därmed ännu inte i Boverkets register. 1 Lindén, Karin, Palm, Ekologi och vardagsliv Institutionen för byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds universitet, 1998)

11 1.4 Målgrupp Vår målgrupp består av människor som är verksamma i fastighetsbranschen. Det kan vara allt ifrån fastighetsföretag till byggbolag och mäklare. Genom att visa hur kunskapen om ekologiskt byggande och ekologiskt levnadssätt kan tillämpas inom ekobyarna kan vi bidra till att inspirera verksamma i branschen att försöka arbeta mot en uthållig utveckling. Vi vänder oss även till kommunalt anställda tjänstemän, vilka bär huvudansvaret för tillsynen med att miljökvalitetsmålen uppfylls lokalt. Slutligen hoppas vi kunna inspirera den enskilda individen att tänka ekologiskt och att göra sin beskärda del i arbetet mot ett hållbart samhälle. 11

12 2 Metod I följande avsnitt redogörs samt motiveras de metodvals som legat till grund för uppsatsen. Vidare beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna. Avsnittet avslutas med en reflektion av den valda metodens styrkor och svagheter. Allteftersom de olika metoderna beskrivs motiverar vi vårt val av dessa metoder. 2.1 Undersökningsansats Arbetet med uppsatsen inleddes med en litteraturstudie av ekologiskt byggande och ekobyar. Då vi fann mycket litteratur kring vårt ämne valde vi att fokusera mest på Skånska ekobyar och litteratur som behandlar just hur ekologiskt byggande tillämpas. Litteratur som var till stor hjälp var bland annat Uthållig utveckling mänsklighetens framtid av Gunnar Sundqvist, Ekologi som inspirerar 12 miljöanpassade hus av Ylva Björkholm och Malin Lindqvist, Miljö och hållbar utveckling samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont av Karin Bäckstrand, Annica Kronsell och Peter Söderholm. Övrig litteratur såsom Ekologi och vardagsliv av Karin Palm Lindén och SAR s ekoguide. Insikt om 150 ekologiska byggnader i Sverige av Sören Thurell hjälpte oss att få insikt i ekologiskt byggande och dess innebörd. Vi vände oss även till Boverket som arbetar bland annat med byggdmiljö och hushållning med mark- och vattenområden samt boendefrågor. Vi fann en del rapporter som var av intresse för vårt ämne. Vidare fann vi mycket inspiration samt vägledning i Lena Falkhedens doktorsavhandling som bygger på en fallstudie om tre danska ekologiskt anpassade lokalområden. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att hjälpa oss få en bild över hur ekobyar fungerar i praktiken, vilka hinder och möjligheter som finns samt hjälpa oss ta reda på varför ekobyar inte fått någon större genomslagskraft. 2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod I denna uppsats har vi valt att arbeta utifrån den kvalitativa metoden. Vi ville komma åt personliga tankar, åsikter och känslor. Därför har vi strävat efter att ha öppna dialoger med intervjupersonerna där de själva fick styra samtalet. Syftet med att hålla öppna samtal har varit för komma åt just deras verklighetsuppfattning och upplevelser samt inte bestämma resultaten genom att begränsa deras svar som exempelvis enkätundersökningar kan göra. Vårt 12

13 intresse var att lyfta fram den enskilda individen och hans personliga åsikter och känslor, vilket lämpar sig bäst genom att utföra personliga kvalitativa intervjuer. Genom att hålla kvalitativa intervjuer med människor som besitter stor kunskap inom vårt ämne, anser vi har givit vår uppsats liv och personlighet. Uppsatsens innehåll blev mer verklighetstroget då vi arbetade med andra människors upplevelse och berättelse och underlättar för läsaren, men även oss att sätta oss in i problemet och försöka se det ur olika perspektiv. Kvantitativ forskning kan betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data samt innehåller ett deduktivt synsätt på förhållanden mellan teori och praktisk forskning, där tyngden ligger på prövning av teorier. 3 En deduktiv synsätt bygger på att teorin styr forskningen och representerar den vanliga uppfattningen om förhållanden mellan teori och praktik när det gäller samhällsvetenskap. Utifrån det man vet inom ett visst område, härleder forskaren en eller flera hypoteser som ska underkastas en empirisk granskning. Kvantitativ forskning innebär även att den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt införlivas framförallt när det gäller positivismen. Till skillnad från detta bygger den kvalitativa forskningen på en forskningsstrategi som lägger tyngden vid ord och inte kvantifiering under insamlingen och analysen av data. Vikten läggs på generering av teorier där ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning betonas. I kvantitativa studier betonas forskarens neutralitet och lägger däremot vikten på ord och generering av teorier istället för kvantifiering under insamlingen och analysen av data. Den kvalitativa forskningsmetoden har kritiserats för att sakna vetenskaplig relevans då den kvalitativa forskningsintervjun på grund av mänskliga samspel inte kan vara helt objektivt. Istället menar man att objektiv data för en vetenskap om den sociala världen måste vara kvantitativa. 4 Vi kan hålla med att det kan bli svårt att hålla sig objektiv när man intervjuar eftersom dessa samtal grundar sig både på vårt samt intervjupersonens samspel men vi finner inte det som något större problem då vi varit medvetna om det och försökt att inte låta våra personliga uppfattningar och åsikter inverka på resultatet i rapporten. 2.3 Deduktiv och induktiv metod Något kortfattat innebär induktiv respektive deduktiv metod hur man väljer att lägga upp sitt arbete ifråga om sambandet mellan verklighet och teori. Den deduktiva metoden innebär att 3 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö: Liber, 2009) Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (Danmark: Studentlitteratur, 1997) 67 13

14 man fokuserar först på den teorin som finns samt att hypoteser skapas för att sedan testa med empirisk data. Medan den induktiva metoden lägger fokus på att samla in data som är relevant för forskningen och empirin för att utifrån det utforma och skapa hypoteser. 5 Denna forskningsrapport är uppbyggd utifrån en deduktiv arbetsgång där vi fokuserat på den teori som finns och skapat vår egen hypotes för att sedan testa det med empirisk data. Eftersom ekobyar var ett relativt nytt fenomen för oss diskuterade vi det många gånger innan själva arbetet påbörjades. Redan då hade vi funderingar och förslag på hur resultatet skulle bli. Därmed valde vi att skapa en egen hypotes för att sedan verifiera den med en empirisk undersökning. 2.4 Val av datainsamlingsmetoder Materialet som används vid en undersökning kan antingen vara primärdata eller sekundärdata. Primärdata är information som samlats ihop av författaren för den specifika studien. Författarna bestämmer vilka undersökningstekniker, exempelvis intervjuer, experiment, observationer och enkäter, som ska användas för att samla in relevant information. 6 I denna studie har vi använt oss utav sex intervjuer varav två varit telefonintervjuer och en av dem skedde via mail. Förutom intervjuerna utfördes observationsstudier av de tre ekobyar som undersöks i denna studie. De genomförda intervjuerna gav oss olika infallsvinklar och sätt att se på vår problemställning. Genom att intervjua personer som står på olika sidor och som har olika tankesätt har hjälpt oss att angripa samt förstå problemet från olika håll. Sekundärdata är material som finns sedan tidigare och som har använts i andra sammanhang och andra syften än det för den just aktuella undersökningen. 7 Sådana data kan bestå av exempelvis böcker, artiklar, rapporter. Sekundärdata i denna studie består främst av litteratur vi fått fram i bibliotekets databaser med hjälp av sökord som exempelvis ekobyar och ekologiskt byggande samt olika rapporter som tagit del av från Boverkets hemsida. 5 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö: Liber, 2009) Christensen, L., Andersson N., Carlsson C., Haglund L., Marknadsundersökning en handbok (Lund: Studentlitteratur, 2001) 21 7 Ibid., 88 14

15 2.5 Praktiskt tillvägagångssätt Arbetet inleddes med en litteraturstudie av ekologiskt byggande och ekobyar. Då informationen var oändlig, fokuserade vi mest på tre skånska ekobyar och hur ekologiskt byggande tillämpas. De tre skånska ekobyarna är Myrstacken i Toarp, Solbyn i Dalby samt Baskemölla i Simrishamn. Efter denna studie skapade vi vår hypotes om hur vi trodde utfallet skulle bli. För att få svar på våra frågeställningar använde vi en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in personliga åsikter och upplevelser genom intervjuer. Huvudpersonerna i vår studie var tre personer med starka anknytningar till ekobyar som vi hittade på respektive ekobys hemsida. Från Myrstacken intervjuade vi Camilla Ericsson som tar emot studiebesök och fungerar som guide ute i ekobyn. Camilla och hennes make är starkt engagerade i frågor rörande byn och lämpar sig därför utmärkt som guide. Intervjun utspelade sig i ekobyn Myrstacken. Den andra intervjupersonen var arkitekten Krister Wiberg som formgav både ekobyn Myrstacken i Toarp och ekoby Solbyn i Dalby. Krister brinner starkt för ekologiskt byggande och bor i ett ekologiskt byggt hus i Lund som han själv designat. På grund av Kristers upptagna schema kunde han tyvärr inte ta sig ut till ekobyn Solby. Vi stämde träff i hans bostad i Lund istället. Den sista intervjupersonen, Karl Gustavsson bor i Baskemölla och liksom Krister är han arkitekt med ett starkt intresserad för ekologiskt byggande. Vi åkte ut till ekobyn i Baskemölla och fick en guidad tur både i byn och i Karls hus som fortfarande är under uppbyggnad. Vi sorterade våra frågor i tre kategorier; Boendet & det vardagliga livet, Ekologi och miljö och Sociala aspekter. (Se Bilaga 1 ) Under varje kategori fanns ett antal frågor som vi ansåg skulle hjälpa oss få svar på våra frågeställningar och angripa problemet från olika håll. Varje intervju pågick i cirka minuter beroende på intervjupersonernas längd på svar. Efter varje intervju ägnade vi oss åt att observera och fotografera varje by. Vi observerade varje ekoby i cirka 20 minuter. Under denna tid gick vi runt i byn under tystnad för att sedan diskutera upplevelserna och intrycken. Efter att ha sammanställt ovannämnda intervjuer och observationer ansåg vi att studien behövde ett par andra synvinklar för att vi skulle komma åt vårt problem. Därför bestämde vi oss för att utföra ytterligare tre intervjuer med två stora byggbolag samt 15

16 stadsbyggnadsarkitekten i Malmö. Från byggbolaget NCC pratade vi med Jenny Winblad, miljösamordnare för NCC boende AB, NCC, och Henrik Sundqvist projektledare för energieffektiva byggnader, från byggbolaget Skanska. Förutom dessa telefonintervjuer utfördes en intervju över mail med arkitekten Eva Dalman från stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Anledningen till att vi gjorde telefon- samt mailintervjuer var att alla tre ovannämnda personer var oerhört upptagna och kunde endast ställa upp på kortare intervjuer. Intervjuerna med byggbolagen NCC och Skanska syftade till att klargöra byggbolagens ställning till ekologiskt byggande och undersöka vad de anser om begreppet ekobyar i allmänhet. Intervjun med arkitekten från stadsbyggnadskontoret hjälpte oss att få en bild över ekobyarnas påverkan på kommunen i helhet och se om dessa stimulerat eller fortfarande stimulerar kommunen till att bygga mer ekologiskt anpassat. Denna studie grundar sig på de personer som deltagit och därför kan man inte dra några generella slutsatser av data vi samlat in, men slutsatser kan göras utifrån det som sagts under respektive intervju. Vår studie är en liten studie som kan användas till vidare forskning kring ekologiskt byggande och framförallt fenomenet ekobyar. Våra slutsatser har vi dragit ifrån intervjupersonernas utsagor då vi funnit många likheter i både synpunkter och upplevelser. 2.6 Urval För att få svar på våra frågeställningar valde vi att utföra personliga intervjuer med personer som har starka anknytningar till ekobyar; Karl Gustavsson (ekoby Baskemölla), Krister Wiberg (arkitekt för ekoby Myrstacken och Solbyn) och Camilla Eriksson (ekoby Myrstacken). De andra två intervjuerna med byggbolagen bygger på att få reda på hur inställningen till ekologiskt byggande och ekobyar ser ut i de svenska byggbolagen. Skanska och NCC valdes då de är två av Sveriges största byggbolag samt arbetar med och forskar kring ekologiskt byggande. Den sista genomförda intervjun skedde med Eva Dalman från stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Eva är engagerad i många ekologiskt anpassade projekt och har stor kunskap i området. Hon har bland annat varit projektledare för Västra Hamnen i Malmö. 16

17 Vi valde ut våra intervjupersoner noggrant då vårt intresse låg i att försöka förstå samt se problemet från olika perspektiv. Då vi utförde direkta samt öppna intervjuer med de flesta fick vi personliga samt mer levande svar än vad exempelvis en enkätundersökning kan erbjuda. 2.7 Källkritik Nedan ska vi redogöra för generaliserbarheten, validiteten och reliabiliteten i vår studie samt på vilket sätt vi försökt kringgå de problem som uppstod under vår undersökning Generaliserbarhet En vanligt förekommande tanke som uppkommer vid intervjuundersökningar är om resultaten är generaliserbara. Våra tidigare erfarenheter och förväntningar om vad som ska hända gör att människor i vardagen generaliserar medvetet som omedvetet. 8 När intervjuerna genomfördes och sammanställdes utgick vi endast ifrån det som sades under varje intervju och försökte hålla våra egna tankar utanför. På så sätt har vi försökt undgå att generalisera vad som har sagt under varje intervju och låta våra egna antaganden utgöra resultatet i vår uppsats. Resultatet för denna uppsats är därmed inte generaliserbart utan bygger på de olika uttalandena från våra intervjupersoner Validitet Validiteten i undersökningen beror på hållbarheten i de teoretiska förutsättningarna och logiken i härledningarna från teorin till undersökningens forskningsfrågor. 9 Något förenklat kan man säga att validitet innebär i vilken grad forskarna undersökt vad de avsåg att undersöka. 10 Vidare är det viktigt att rätt metod används för undersökningen, att intervjupersoner är trovärdiga samt att intervjuaren har utfört intervjun på ett korrekt sätt. För att säkra validiteten i denna studie har vi noggrant valt ut personer som innehar kunskap och är insatta i ämnet vi undersöker. Två av våra intervjupersoner bor i ekobyar, en av dem har varit med sedan starten och formulerat de kriterier som finns för ekobyar. Vidare har vi intervjuat två stora byggbolag som fokuserar och forskar kring ekologiskt byggande. Den sista intervjupersonen har varit projektledare för Västra Hamnen i Malmö som är Malmös ekologiska stadsdel. 8 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (Danmark: Studentlitteratur, 1997) Ibid., Ibid., 85 17

18 En stor del av vår uppsats har baserats på intervjuer och därför har vi varit väldigt noga med att återge vad som har sagt under varje intervju Reliabilitet Reliabilitet hänför sig till resultatets konsistens och är beroende av hur själva intervjuerna gått till, vilka frågor som har ställt samt hur dessa frågor är utformade och hur detta material sedan sammanställts. 11 Reliabilitet behandlar huruvida den kunskap som kommer fram genom undersökningen är tillförlitlig. Därför är det av betydelse att begrunda hur undersökningens tillvägagångssätt kan ha påverkat resultatet. Inför varje intervju skickade vi över frågorna till våra intervjupersoner för att de skulle få tid att förbereda sig. Frågorna användes sedan som ett diskussionsunderlag och användes för att vi skulle kunna angripa problemet från olika håll. Vidare fick intervjupersonerna tala fritt och leda diskussionen. Frågorna vi ställde var av öppen karaktär, formulerade som vad, hur och varför. Vi använde oss utav tre olika intervjuunderlag som finns som bilagor till denna uppsats. Intervjupersoner med anknytning till ekobyar fick flera frågor då vi även var intresserade av ekobyarnas utformning. Dessa frågor finns i uppsatsen som Bilaga 1. Till byggnadsbolagen hade vi andra frågor som kan skådas i Bilaga 2. Slutligen fick även Eva Dalman, stadsbyggnadsarkitekten, ett antal frågor som finns i Bilaga 3 Ett problem vi mötte var att vi, på grund av tekniska fel, fick endast en inspelad intervju. Vi kringgick problemet genom att flitigt anteckna vad som sagts under intervjuerna och dubbelkollade med intervjupersonerna så att det som återges i vår studie stämmer. När intervjuerna sedan sammanställdes försökte vi använda formuleringarna så som de sades utan att avsevärt ändra på svaren. Detta gjordes för att minimera risken att vi förvrider intervjupersonernas svar. 11 Ibid

19 3 Bakgrund I följande kapitel redogörs kort några grundläggande principer bakom ekologiskt byggande samt för några av de miljöproblem vi har idag. Vidare ges en överblick av de globala samt nationella åtagandena för miljön Sverige har förbundit sig till. Slutligen ges en kort presentation av innebörden i begreppet ekologiskt byggande. 3.1 Introduktion Allt husbyggande och allt boende innebär ingrepp i naturens kretslopp. Ekologiska byggnader samt ekologiskt boende syftar till att minimera dessa ingrepp och benämningar som oftast används är miljöanpassat eller resurssnålt boende. Intresset för inomhusmiljö och människors hälsa samt välbefinnande har ökat tydligt på senare år. Anledningen till det ökade intresset kan vara de rapporterade missförhållanden som fått stor plats i media på senare tid. Många undersökningar visar att ett flertal skolor, daghem, arbetsplatser och bostäder har stora brister i innemiljön och begreppet sjuka-hus-syndrom har lett till många diskussioner runt om i landet. 12 Uppmärksamheten kring sjuka hus ledde till att ett nytt motbegrepp lanserades, begreppet sunda hus. Sunda hus skulle gärna byggas av naturliga material och enbart vissa byggnadstekniska lösningar skulle användas. Nackdelen var att man ibland bortsåg från den egentliga funktionen hos en byggnad. Byggnadssättet eller de material som användes blev väldigt svåra att underhålla och reparera vilket kunde leda till att ytterligare förbättringar blev nödvändiga. På detta sätt kunde byggandet resultera i att utförandet inte stämde överens med de krav som ställdes från början, exempelvis att huset ska vara lätt att underhålla och fungera under en lång tidsperiod innan byte och reparationer blir nödvändiga. 13 Att bygga ekologiskt handlar om resurssnålt byggande och om att använda rätt byggmaterial. Ett miljövänligt byggmaterial ska skapa så lite problem som möjligt under tillverkning, byggandet och boendet. Materialet ska vara återvinningsbart, resurssnålt, energisnålt och helst vara lokalt producerat för att minska långa transportsträckor. I dagsläget finns det nästan inget material som uppfyller alla dessa krav, men grundregeln lyder att det är alltid något material 12 Samuelsson, Ingemar, Kriterier för sunda byggnader och material. Boverket, byggnadsavdelning. (1998): 4, ibid., 5 19

20 som är bättre än det andra och som då bör väljas. Alla material som används i byggnaden ska vara bra ur miljöhänseende var och en för sig, men också fungera bra tillsammans i huset. 14 Ekologiskt byggande handlar även om att människorna som bor i det ekologiska huset ska ta hand om sitt hus och sitt boende på ett resurssnålt sätt genom att exempelvis hålla en låg inomhustemperatur, sortera sina sopor och fylla tvätt- och diskmaskin innan den används Miljöhot Nedan följer en kortfattad beskrivning av några stora miljöproblem som måste angripas för att vi ska kunna nå en uthållig utveckling. 16 Värt att nämna är att en rad ekonomiska och sociala frågor är minst lika viktiga för att skapa en hållbar utveckling och arbeta med miljöproblemen trots att de inte explicit berörs i nedanstående beskrivning. Samhällets strukturella förändringar påverkar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Människor väljer i allt större utsträckning att bosätta sig i städer, vilket medför att regionerna växer medan landbygden blir allt glesare. Befolkningsmängden i hela världen fortsätter öka, liksom konsumtion och transporter inom alla transportslag. Framtida energiförsörjning och vilka energikällor som kan användas är den stora utmaningen trots att mycket stora insatser görs för att utveckla förnyelsebara alternativ. Klimatförändringens effekter påverkar alla miljökvalitetsmål. Den pågående klimatförändringen kan komma att påverka både jordbrukets produktion och den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. 17 Några miljöproblem som vi har idag är: - Växthuseffekten: Växthuseffekten är ursprungligen en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna jorden och därmed värmer upp vår planet. Detta gastäcke som omger vår jord består främst av kväve och syre, men även vattenånga, koldioxid och andra gaser. Halten av ett antal gaser har på senare tid ökat kraftigt i atmosfären vilket beräknas påverka klimatet. Den känsliga balansen av växthusgaserna i atmosfären har rubbats och orsakat en förhöjd växthuseffekt och gett oss ett klimat i obalans. Några av de så kallade växthusgaserna är bland annat koldioxid, metangas, dikväveoxid och freoner Ibid Johansson, K.Å, Bengt, Miljömålet nu är det bråttom. Miljörådet: (2008):

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2

Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2 Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2 Bakgrund Riksdagen har för Sveriges del satt upp 16 miljömål som skall vara genomförda senast år 2010. Miljömålen

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Frågor till människan i naturen

Frågor till människan i naturen Frågor till människan i naturen Mål 1 - häfte: Känna till hur människan har utvecklats och startade att påverka naturen. 1) Hur skiljer sig människan från andra djurarter på jorden? 2) Människoarten homo

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde

Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde 2011 En samlad bedömning och beskrivning av de enskilda avloppens funktion i Gisekvarns fritidsområde Bakgrund Miljökontoret i Trosa kommun arbetar

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Hållbart byggande. Va e de?

Hållbart byggande. Va e de? Hållbart byggande Va e de? Stefan Wallner Arkitekt SAR/MSA Ansvarig arkitekt Arkitektverket Stadsarkitekt Falkenbergs kommun Förvaltningschef Smedjebackens kommun Ansvarig arkitekt Archifact AB (eget arkitektkontor

Läs mer

Faktablad om Malmös lokala klimatinvesteringsprogram KLIMP

Faktablad om Malmös lokala klimatinvesteringsprogram KLIMP Faktablad om Malmös lokala klimatinvesteringsprogram KLIMP 2006-2010 Innehållsförteck ning 1. Biogasfordon i Malmö, åtgärd 6 2. Urbana Villor - Bygga Bo, åtgärd 14 3. Klimatutbildning för arbetsplatser,

Läs mer