Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap. Ekologiskt byggande -en studie av tre skånska ekobyar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap. Ekologiskt byggande -en studie av tre skånska ekobyar"

Transkript

1 Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap Ekologiskt byggande -en studie av tre skånska ekobyar Vedrana Ceric Kristina Ucar HT 2009

2 Kandidatuppsats Fastighetvetenskap Urbana studier September 2009 Ekologiskt byggande - en studie av tre skånska ekobyar FÖRFATTARE: Vedrana Ceric Kristina Ucar HANDLEDARE: Katarina Nylund 2

3 Sammanfattning TITEL FÖRFATTARE AVDELNING HANDLEDARE SYFTE METOD Ekologiskt byggande en studie av tre ekobyar Vedrana Ceric Kristina Ucar Institutionen för urbana studier Katarina Nylund Denna C-uppsats syftar till att undersöka hur ekobyar i Skåne fungerar och vilka krav och kriterier de måste följa. Kriterier som är uppställda för att en by ska klassas som ekoby är många och väldigt omfattande. En av våra intentioner har därför varit att undersöka huruvida dessa kriterier tillämpas i verkligenheten. Trots att ekobyar introducerades på slutet av 1980-talet är de relativt främmande för många. Tendensen att rygga tillbaka inför ekobyar och begreppet ekologiskt byggande finns inte bara hos enskilda individer utan även hos många byggbolag. Ett annat syfte var att titta på de hinder som förekommer vid ekologiskt byggande och vilka åtgärder vidtas för att överkomma dessa hinder. Slutligen ville vi undersöka om ekobyar kan fungera/fungerar som en inspiration till resten av samhället för en bättre miljö. Våra frågeställningar formulerades därför i tre huvudpunkter som lyder: - Är teorin som finns bakom ekobyar svårtillämplig i praktiken? - Vilka hinder förekommer vid byggandet av ekobyar och vilka åtgärder vidtas för att överkomma dessa hinder? - Kan ekobyar fungera som en inspirationskälla till resten av samhället för en bättre miljö? Genom intervjuer med tre personer som har starka anknytningar till respektive ekoby fick vi en inblick i hur ekobyar fungerar, vilka kriterier de följer samt på vilket sätt de bidrar till en bättre miljö. Vidare intervjuades två byggbolag, Skanska och NCC, för att ta del av deras synpunkter och arbete för ekologiskt byggande. Slutligen intervjuade vi Eva Dalman, arkitekt vid Malmö 3

4 SLUTSATS stadsbyggnadskontor, för att se om ekobyar har varit någon inspiration till övriga samhället. Vår slutsats är att teorin som finns bakom ekobyar inte alltid stämmer överens med verkligheten. Kriterier finns som vägledning och riktlinjer men varje ekoby ställer upp sina egna stadgar och ordningsregler. Ett hinder som finns för ekobyar är att människor har relativt lite kunskap om fenomenet. Ekobyar kräver ett helt nytt levnadssätt samtidigt som det är oerhört svårt att ändra långtgående beteendemönster på en gång. Ett av ekobyarnas grundelement är det gemensamma ansvaret och den sociala gemenskapen som de boende värdesätter högt. Detta är en av de faktorer som avskräcker många från att kunna tänka sig bo på ekobyar. Vidare krävs det mycket engagemang och tid av de boende för att vardagen i en ekoby skall fungera, och tid är idag ett dyrbart element i individens tillvaro. Att flytta ut till landet och bosätta sig i en ekoby är för många inte praktiskt. Ekobyarna är prototyper på hur ett samhälle borde vara uppbyggt för att främja ett hållbart samhälle men i verkliga livet är det både tufft för byggbolag och för många boende att uppfylla de krav som ställs i ekobyar. Grundarna till ekobyarna är initiativtagare till ekologiskt byggande i Sverige och har stimulerat politiker och byggbolag till ett mer miljöanpassat samhälle och spridit miljövänliga aspekter till andra bostadsområden. Många av byggbolagen har anammat många tekniska inslag som solfångare, tunga täta material, värmeväxlare etc. från ekobyarna. Vidare har det inspirerat byggbolagen att utveckla nya metoder och ekologiska lösningar. Istället för ekobyar jobbar byggbolagen med passivhus och energieffektiva hus där många tekniska komponenter kommer från ekobyarna. Baserat på vår undersökning kan vi konstatera att ekobyar inte kommer att få någon större genomslagskraft utan kommer att sakta växa fram som tidigare ekobyar av entusiastiska och engagerade folkgrupper som slår sig samman och som är redo för uppoffringar både ekonomiskt och praktiskt. 4

5 Ecological construction A study of three ecovillages in Skåne The aim of this study is to examine how ecovillages in Skåne works, which demands and criterions they have to follow. The criterions for ecovillages are many and demanding. Therefore has our intention been to examine how these criterions are applied in reality. Even though ecovillages were first introduced in the late 1980 s, it is still an eccentric concept for many people. The concept of ecovillages and ecological construction is not only eccentric for the individual but also within construction companies. Another purpose for this paper was to look at different barriers that occurs with ecological construction and which measures are taken to overcome these obstacles. Finally, we wanted to explore if ecovillages can work as stimulation to the rest of the community for a better environment. We interviewed three people with strong connections to respectively ecovillage. This gave us an insight in the way that an ecovillage work, what criterions they follow and how they are contributing to a better environment. Also, we interviewed two constructions companies, Skanska and NCC, in order to find out about their ecological undertakings. Finally, we interviewed Eva Dalman, an architect at Malmö Stadsbyggnadskontor, to see in which way ecovillages have been a source of inspiration for the rest of the community. Our conclusion is that ecovillages are not going to expand in the near future because they are still strange phenomena to many people and its way of life demands both economical and practical sacrifices that many people today are not ready to sacrifice. In the near term these effects will be compounded by the fact that there is a clear lack of interest to live in experimental-houses. Furthermore, since today s housing structures are built with better technology than the ecovillages, the population s preferences are likely to shift away from ecovillages. 5

6 Förord Arbetet med uppsatsen har varit intressant och lärorik. Under arbetets gång har vi breddat vår kunskap gällande ekologi i allmänhet och fått många insikter om vad varje individ kan göra för att bidra till den hållbara utvecklingen. Uppsatsen behandlar ekobyar i Skåne samt i vilken grad det övriga samhället låter sig stimuleras av dessa för ett mer hållbart samhälle. Forskningsrapporten har gett oss en mycket djupare och bredare inblick på hur Sverige och resten av världen ser ut idag och vad som måste göras för att vi och kommande generationer ska fortsätta bo i ett bärkraftigt samhälle. Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Katarina Nylund som med stort engagemang gett oss värdefulla synpunkter på uppsatsens utformning och varit stödjande under arbetets gång. Vi vill även tacka våra intervjupersoner från ekobyarna, byggbolagen Skanska och NCC samt från stadsbyggnadskontoret som ställt upp och bidragit med många intressanta tankar och infallsvinklar. Slutligen vill vi även passa på att tacka arkitekten samt forskaren vid Chalmers tekniska högskola Lena Falkheden som har varit en viktig kontaktperson och bidragit med många värdefulla råd. Malmö, september 2009 Vedrana Ceric Kristina Ucar 6

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Inledande ord Syfte & frågeställningar Avgränsningar Målgrupp Metod Undersökningsansats Kvalitativ och kvantitativ metod Val av datainsamlingsmetoder Praktiskt tillvägagångssätt Källkritik Generaliserbarhet Validitet Reliabilitet Bakgrund Introduktion Miljöhot Globala ekologiska åtaganden Nationella ekologiska åtagande Ekologiskt byggande Presentation av undersökta ekobyar Ekobyar i Skåne Ekobyarnas tre generationer Ekoby Solbyn Ekoby Myrstacken Ekoby Baskemölla Tidigare studier & teori Tidigare studier Ekologiska fotavtryck en introduktion Ekologiska fotavtryck i praktiken Ekologiska fotavtryck i Skånska ekobyar Redovisning och analys av intervjuer Boende & det vardagliga livet Ekologi och miljö Sociala aspekter Hinder & möjligheter Slutsats Källförteckning

8 Bilaga Bilaga Bilaga

9 1 Inledning I detta inledande kapitel redogör vi för forskningsrapportens syfte och frågeställningar, avgränsningar samt målgrupp. Kapitlet börjar med några inledande ord som motiverar vårt ämnesval. 1.1 Inledande ord Inledningsvis vill vi motivera varför vi valt att skriva om ett ämne som vid en första tanke inte associeras till fastighetsmäklarutbildning men som är högaktuellt och viktigt. Vårt levnadssätt har bidragit till att vi tär på jordens resurser och konsekvenserna av vårt förbruksmönster är en rad olika miljöproblem. Aktuell forskning visar att nya sjukdomar uppstår som en följd av vårt levnadssätt. Genom att förändra våra vanor och tänka på miljön kan vi arbeta för en bättre framtid. Miljöarbetet måste ske både globalt, nationellt och lokalt. Människor inom varje bransch kan göra sin beskärda del och arbeta mot en god miljöutveckling. Mäklare kan bli bättre på att informera samt förklara för sina kunder vilka effekter miljövänliga hus och miljövänligt byggande har jämfört med traditionellt byggda hus. Byggbranschen kan bli bättre på att tänka ekologiskt och utveckla andra byggnadstekniska lösningar. Genom att ta eget ansvar och initiativ kan varje individ bidra till en hållbar utveckling. 1.2 Syfte & frågeställningar Trots kriterier och riktlinjer för ekologiskt byggande ser man fortfarande att många hus inte har den bästa innemiljön och att det fortfarande förekommer brister. Inte bara enskilda individer utan även många byggbolag tycks rygga tillbaka inför begreppet ekologiskt byggande, och bristande kunskaper kan vara en av anledningarna till att miljön sätts på undantag. Ekobyar är utmärkta exempel på att det ekologiska byggandet är möjligt i praktiken och kan vara ett sätt att bidra till en bättre miljöutveckling. En definition av ekobyar i Sverige formulerades av Boverket 1991 som menar att en ekoby ska ha ett långtgående lokalt kretslopp av råvaror och energi. Dessutom ska det vara hälsosamt och inte belasta miljön att 9

10 bo i en ekoby. Vidare är det sociala livet i en ekoby viktigt. 1 Trots att ekobyar inte kan lösa alla våra miljöproblem, kan de medverka till att lyfta fram och avpröva nya miljöanpassade teknologier och därmed fungera som en inspirationskälla för det omkringliggande samhället. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur kriterier för ekologiskt byggande tillämpas rent praktiskt i ekobyar samt om det förekommer hinder som försvårar det ekologiska byggandet av ekobyar. Framförallt vill vi undersöka om ekobyar fungerar som en inspirationskälla till mer ekologiskt byggande i samhället i stort samt om andra bostadsområden kan stimuleras av dessa till att tänka och bygga mer miljöanpassat. Våra forskningsfrågor består av tre huvudfrågor: - Är teorin som finns bakom ekobyar svårtillämplig i praktiken? - Vilka hinder förekommer vid byggandet av ekobyar och vilka åtgärder vidtas för att överkomma dessa hinder? - Kan ekobyar fungera som en inspiration till resten av samhället för en bättre miljö? Vår hypotes är att omgivningen uppfattar ekobyar som ett föråldrat sätt att leva och associerar ekobyar med det gamla bondesamhället. Dagens livsstil och det höga tempo många har i sin vardag går inte riktigt ihop med att bosätta sig utanför staden, ha egna odlingar och djur samt delta i gemensamma aktiviteter med grannarna. Däremot tror vi att ekobyar kan fungera som en inspirationskälla till övriga samhället att tänka mer ekologiskt i både levnads- och byggnadssätt. Vi tror att ekobyar kan vara en inspirationskälla till byggbolag, arkitekter och privatpersoner att tänka mer miljöanpassat vid utveckling av såväl nya som gamla bostadsområden. 1.3 Avgränsningar Ekologiskt byggande är ett väldigt omfattande samt komplext ämne och vi har valt att avgränsa oss till ekologiskt byggande av ekobyar i Skåne. Enligt Boverket finns det två byar i Skåne som är listade som ekobyar, Myrstacken i Malmö och Solbyn i Dalby. 2 Den tredje, ekobyn Baskemölla som ligger på Österlen är fortfarande under konstruktion och finns därmed ännu inte i Boverkets register. 1 Lindén, Karin, Palm, Ekologi och vardagsliv Institutionen för byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds universitet, 1998)

11 1.4 Målgrupp Vår målgrupp består av människor som är verksamma i fastighetsbranschen. Det kan vara allt ifrån fastighetsföretag till byggbolag och mäklare. Genom att visa hur kunskapen om ekologiskt byggande och ekologiskt levnadssätt kan tillämpas inom ekobyarna kan vi bidra till att inspirera verksamma i branschen att försöka arbeta mot en uthållig utveckling. Vi vänder oss även till kommunalt anställda tjänstemän, vilka bär huvudansvaret för tillsynen med att miljökvalitetsmålen uppfylls lokalt. Slutligen hoppas vi kunna inspirera den enskilda individen att tänka ekologiskt och att göra sin beskärda del i arbetet mot ett hållbart samhälle. 11

12 2 Metod I följande avsnitt redogörs samt motiveras de metodvals som legat till grund för uppsatsen. Vidare beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna. Avsnittet avslutas med en reflektion av den valda metodens styrkor och svagheter. Allteftersom de olika metoderna beskrivs motiverar vi vårt val av dessa metoder. 2.1 Undersökningsansats Arbetet med uppsatsen inleddes med en litteraturstudie av ekologiskt byggande och ekobyar. Då vi fann mycket litteratur kring vårt ämne valde vi att fokusera mest på Skånska ekobyar och litteratur som behandlar just hur ekologiskt byggande tillämpas. Litteratur som var till stor hjälp var bland annat Uthållig utveckling mänsklighetens framtid av Gunnar Sundqvist, Ekologi som inspirerar 12 miljöanpassade hus av Ylva Björkholm och Malin Lindqvist, Miljö och hållbar utveckling samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont av Karin Bäckstrand, Annica Kronsell och Peter Söderholm. Övrig litteratur såsom Ekologi och vardagsliv av Karin Palm Lindén och SAR s ekoguide. Insikt om 150 ekologiska byggnader i Sverige av Sören Thurell hjälpte oss att få insikt i ekologiskt byggande och dess innebörd. Vi vände oss även till Boverket som arbetar bland annat med byggdmiljö och hushållning med mark- och vattenområden samt boendefrågor. Vi fann en del rapporter som var av intresse för vårt ämne. Vidare fann vi mycket inspiration samt vägledning i Lena Falkhedens doktorsavhandling som bygger på en fallstudie om tre danska ekologiskt anpassade lokalområden. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att hjälpa oss få en bild över hur ekobyar fungerar i praktiken, vilka hinder och möjligheter som finns samt hjälpa oss ta reda på varför ekobyar inte fått någon större genomslagskraft. 2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod I denna uppsats har vi valt att arbeta utifrån den kvalitativa metoden. Vi ville komma åt personliga tankar, åsikter och känslor. Därför har vi strävat efter att ha öppna dialoger med intervjupersonerna där de själva fick styra samtalet. Syftet med att hålla öppna samtal har varit för komma åt just deras verklighetsuppfattning och upplevelser samt inte bestämma resultaten genom att begränsa deras svar som exempelvis enkätundersökningar kan göra. Vårt 12

13 intresse var att lyfta fram den enskilda individen och hans personliga åsikter och känslor, vilket lämpar sig bäst genom att utföra personliga kvalitativa intervjuer. Genom att hålla kvalitativa intervjuer med människor som besitter stor kunskap inom vårt ämne, anser vi har givit vår uppsats liv och personlighet. Uppsatsens innehåll blev mer verklighetstroget då vi arbetade med andra människors upplevelse och berättelse och underlättar för läsaren, men även oss att sätta oss in i problemet och försöka se det ur olika perspektiv. Kvantitativ forskning kan betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data samt innehåller ett deduktivt synsätt på förhållanden mellan teori och praktisk forskning, där tyngden ligger på prövning av teorier. 3 En deduktiv synsätt bygger på att teorin styr forskningen och representerar den vanliga uppfattningen om förhållanden mellan teori och praktik när det gäller samhällsvetenskap. Utifrån det man vet inom ett visst område, härleder forskaren en eller flera hypoteser som ska underkastas en empirisk granskning. Kvantitativ forskning innebär även att den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt införlivas framförallt när det gäller positivismen. Till skillnad från detta bygger den kvalitativa forskningen på en forskningsstrategi som lägger tyngden vid ord och inte kvantifiering under insamlingen och analysen av data. Vikten läggs på generering av teorier där ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning betonas. I kvantitativa studier betonas forskarens neutralitet och lägger däremot vikten på ord och generering av teorier istället för kvantifiering under insamlingen och analysen av data. Den kvalitativa forskningsmetoden har kritiserats för att sakna vetenskaplig relevans då den kvalitativa forskningsintervjun på grund av mänskliga samspel inte kan vara helt objektivt. Istället menar man att objektiv data för en vetenskap om den sociala världen måste vara kvantitativa. 4 Vi kan hålla med att det kan bli svårt att hålla sig objektiv när man intervjuar eftersom dessa samtal grundar sig både på vårt samt intervjupersonens samspel men vi finner inte det som något större problem då vi varit medvetna om det och försökt att inte låta våra personliga uppfattningar och åsikter inverka på resultatet i rapporten. 2.3 Deduktiv och induktiv metod Något kortfattat innebär induktiv respektive deduktiv metod hur man väljer att lägga upp sitt arbete ifråga om sambandet mellan verklighet och teori. Den deduktiva metoden innebär att 3 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö: Liber, 2009) Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (Danmark: Studentlitteratur, 1997) 67 13

14 man fokuserar först på den teorin som finns samt att hypoteser skapas för att sedan testa med empirisk data. Medan den induktiva metoden lägger fokus på att samla in data som är relevant för forskningen och empirin för att utifrån det utforma och skapa hypoteser. 5 Denna forskningsrapport är uppbyggd utifrån en deduktiv arbetsgång där vi fokuserat på den teori som finns och skapat vår egen hypotes för att sedan testa det med empirisk data. Eftersom ekobyar var ett relativt nytt fenomen för oss diskuterade vi det många gånger innan själva arbetet påbörjades. Redan då hade vi funderingar och förslag på hur resultatet skulle bli. Därmed valde vi att skapa en egen hypotes för att sedan verifiera den med en empirisk undersökning. 2.4 Val av datainsamlingsmetoder Materialet som används vid en undersökning kan antingen vara primärdata eller sekundärdata. Primärdata är information som samlats ihop av författaren för den specifika studien. Författarna bestämmer vilka undersökningstekniker, exempelvis intervjuer, experiment, observationer och enkäter, som ska användas för att samla in relevant information. 6 I denna studie har vi använt oss utav sex intervjuer varav två varit telefonintervjuer och en av dem skedde via mail. Förutom intervjuerna utfördes observationsstudier av de tre ekobyar som undersöks i denna studie. De genomförda intervjuerna gav oss olika infallsvinklar och sätt att se på vår problemställning. Genom att intervjua personer som står på olika sidor och som har olika tankesätt har hjälpt oss att angripa samt förstå problemet från olika håll. Sekundärdata är material som finns sedan tidigare och som har använts i andra sammanhang och andra syften än det för den just aktuella undersökningen. 7 Sådana data kan bestå av exempelvis böcker, artiklar, rapporter. Sekundärdata i denna studie består främst av litteratur vi fått fram i bibliotekets databaser med hjälp av sökord som exempelvis ekobyar och ekologiskt byggande samt olika rapporter som tagit del av från Boverkets hemsida. 5 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö: Liber, 2009) Christensen, L., Andersson N., Carlsson C., Haglund L., Marknadsundersökning en handbok (Lund: Studentlitteratur, 2001) 21 7 Ibid., 88 14

15 2.5 Praktiskt tillvägagångssätt Arbetet inleddes med en litteraturstudie av ekologiskt byggande och ekobyar. Då informationen var oändlig, fokuserade vi mest på tre skånska ekobyar och hur ekologiskt byggande tillämpas. De tre skånska ekobyarna är Myrstacken i Toarp, Solbyn i Dalby samt Baskemölla i Simrishamn. Efter denna studie skapade vi vår hypotes om hur vi trodde utfallet skulle bli. För att få svar på våra frågeställningar använde vi en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in personliga åsikter och upplevelser genom intervjuer. Huvudpersonerna i vår studie var tre personer med starka anknytningar till ekobyar som vi hittade på respektive ekobys hemsida. Från Myrstacken intervjuade vi Camilla Ericsson som tar emot studiebesök och fungerar som guide ute i ekobyn. Camilla och hennes make är starkt engagerade i frågor rörande byn och lämpar sig därför utmärkt som guide. Intervjun utspelade sig i ekobyn Myrstacken. Den andra intervjupersonen var arkitekten Krister Wiberg som formgav både ekobyn Myrstacken i Toarp och ekoby Solbyn i Dalby. Krister brinner starkt för ekologiskt byggande och bor i ett ekologiskt byggt hus i Lund som han själv designat. På grund av Kristers upptagna schema kunde han tyvärr inte ta sig ut till ekobyn Solby. Vi stämde träff i hans bostad i Lund istället. Den sista intervjupersonen, Karl Gustavsson bor i Baskemölla och liksom Krister är han arkitekt med ett starkt intresserad för ekologiskt byggande. Vi åkte ut till ekobyn i Baskemölla och fick en guidad tur både i byn och i Karls hus som fortfarande är under uppbyggnad. Vi sorterade våra frågor i tre kategorier; Boendet & det vardagliga livet, Ekologi och miljö och Sociala aspekter. (Se Bilaga 1 ) Under varje kategori fanns ett antal frågor som vi ansåg skulle hjälpa oss få svar på våra frågeställningar och angripa problemet från olika håll. Varje intervju pågick i cirka minuter beroende på intervjupersonernas längd på svar. Efter varje intervju ägnade vi oss åt att observera och fotografera varje by. Vi observerade varje ekoby i cirka 20 minuter. Under denna tid gick vi runt i byn under tystnad för att sedan diskutera upplevelserna och intrycken. Efter att ha sammanställt ovannämnda intervjuer och observationer ansåg vi att studien behövde ett par andra synvinklar för att vi skulle komma åt vårt problem. Därför bestämde vi oss för att utföra ytterligare tre intervjuer med två stora byggbolag samt 15

16 stadsbyggnadsarkitekten i Malmö. Från byggbolaget NCC pratade vi med Jenny Winblad, miljösamordnare för NCC boende AB, NCC, och Henrik Sundqvist projektledare för energieffektiva byggnader, från byggbolaget Skanska. Förutom dessa telefonintervjuer utfördes en intervju över mail med arkitekten Eva Dalman från stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Anledningen till att vi gjorde telefon- samt mailintervjuer var att alla tre ovannämnda personer var oerhört upptagna och kunde endast ställa upp på kortare intervjuer. Intervjuerna med byggbolagen NCC och Skanska syftade till att klargöra byggbolagens ställning till ekologiskt byggande och undersöka vad de anser om begreppet ekobyar i allmänhet. Intervjun med arkitekten från stadsbyggnadskontoret hjälpte oss att få en bild över ekobyarnas påverkan på kommunen i helhet och se om dessa stimulerat eller fortfarande stimulerar kommunen till att bygga mer ekologiskt anpassat. Denna studie grundar sig på de personer som deltagit och därför kan man inte dra några generella slutsatser av data vi samlat in, men slutsatser kan göras utifrån det som sagts under respektive intervju. Vår studie är en liten studie som kan användas till vidare forskning kring ekologiskt byggande och framförallt fenomenet ekobyar. Våra slutsatser har vi dragit ifrån intervjupersonernas utsagor då vi funnit många likheter i både synpunkter och upplevelser. 2.6 Urval För att få svar på våra frågeställningar valde vi att utföra personliga intervjuer med personer som har starka anknytningar till ekobyar; Karl Gustavsson (ekoby Baskemölla), Krister Wiberg (arkitekt för ekoby Myrstacken och Solbyn) och Camilla Eriksson (ekoby Myrstacken). De andra två intervjuerna med byggbolagen bygger på att få reda på hur inställningen till ekologiskt byggande och ekobyar ser ut i de svenska byggbolagen. Skanska och NCC valdes då de är två av Sveriges största byggbolag samt arbetar med och forskar kring ekologiskt byggande. Den sista genomförda intervjun skedde med Eva Dalman från stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Eva är engagerad i många ekologiskt anpassade projekt och har stor kunskap i området. Hon har bland annat varit projektledare för Västra Hamnen i Malmö. 16

17 Vi valde ut våra intervjupersoner noggrant då vårt intresse låg i att försöka förstå samt se problemet från olika perspektiv. Då vi utförde direkta samt öppna intervjuer med de flesta fick vi personliga samt mer levande svar än vad exempelvis en enkätundersökning kan erbjuda. 2.7 Källkritik Nedan ska vi redogöra för generaliserbarheten, validiteten och reliabiliteten i vår studie samt på vilket sätt vi försökt kringgå de problem som uppstod under vår undersökning Generaliserbarhet En vanligt förekommande tanke som uppkommer vid intervjuundersökningar är om resultaten är generaliserbara. Våra tidigare erfarenheter och förväntningar om vad som ska hända gör att människor i vardagen generaliserar medvetet som omedvetet. 8 När intervjuerna genomfördes och sammanställdes utgick vi endast ifrån det som sades under varje intervju och försökte hålla våra egna tankar utanför. På så sätt har vi försökt undgå att generalisera vad som har sagt under varje intervju och låta våra egna antaganden utgöra resultatet i vår uppsats. Resultatet för denna uppsats är därmed inte generaliserbart utan bygger på de olika uttalandena från våra intervjupersoner Validitet Validiteten i undersökningen beror på hållbarheten i de teoretiska förutsättningarna och logiken i härledningarna från teorin till undersökningens forskningsfrågor. 9 Något förenklat kan man säga att validitet innebär i vilken grad forskarna undersökt vad de avsåg att undersöka. 10 Vidare är det viktigt att rätt metod används för undersökningen, att intervjupersoner är trovärdiga samt att intervjuaren har utfört intervjun på ett korrekt sätt. För att säkra validiteten i denna studie har vi noggrant valt ut personer som innehar kunskap och är insatta i ämnet vi undersöker. Två av våra intervjupersoner bor i ekobyar, en av dem har varit med sedan starten och formulerat de kriterier som finns för ekobyar. Vidare har vi intervjuat två stora byggbolag som fokuserar och forskar kring ekologiskt byggande. Den sista intervjupersonen har varit projektledare för Västra Hamnen i Malmö som är Malmös ekologiska stadsdel. 8 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (Danmark: Studentlitteratur, 1997) Ibid., Ibid., 85 17

18 En stor del av vår uppsats har baserats på intervjuer och därför har vi varit väldigt noga med att återge vad som har sagt under varje intervju Reliabilitet Reliabilitet hänför sig till resultatets konsistens och är beroende av hur själva intervjuerna gått till, vilka frågor som har ställt samt hur dessa frågor är utformade och hur detta material sedan sammanställts. 11 Reliabilitet behandlar huruvida den kunskap som kommer fram genom undersökningen är tillförlitlig. Därför är det av betydelse att begrunda hur undersökningens tillvägagångssätt kan ha påverkat resultatet. Inför varje intervju skickade vi över frågorna till våra intervjupersoner för att de skulle få tid att förbereda sig. Frågorna användes sedan som ett diskussionsunderlag och användes för att vi skulle kunna angripa problemet från olika håll. Vidare fick intervjupersonerna tala fritt och leda diskussionen. Frågorna vi ställde var av öppen karaktär, formulerade som vad, hur och varför. Vi använde oss utav tre olika intervjuunderlag som finns som bilagor till denna uppsats. Intervjupersoner med anknytning till ekobyar fick flera frågor då vi även var intresserade av ekobyarnas utformning. Dessa frågor finns i uppsatsen som Bilaga 1. Till byggnadsbolagen hade vi andra frågor som kan skådas i Bilaga 2. Slutligen fick även Eva Dalman, stadsbyggnadsarkitekten, ett antal frågor som finns i Bilaga 3 Ett problem vi mötte var att vi, på grund av tekniska fel, fick endast en inspelad intervju. Vi kringgick problemet genom att flitigt anteckna vad som sagts under intervjuerna och dubbelkollade med intervjupersonerna så att det som återges i vår studie stämmer. När intervjuerna sedan sammanställdes försökte vi använda formuleringarna så som de sades utan att avsevärt ändra på svaren. Detta gjordes för att minimera risken att vi förvrider intervjupersonernas svar. 11 Ibid

19 3 Bakgrund I följande kapitel redogörs kort några grundläggande principer bakom ekologiskt byggande samt för några av de miljöproblem vi har idag. Vidare ges en överblick av de globala samt nationella åtagandena för miljön Sverige har förbundit sig till. Slutligen ges en kort presentation av innebörden i begreppet ekologiskt byggande. 3.1 Introduktion Allt husbyggande och allt boende innebär ingrepp i naturens kretslopp. Ekologiska byggnader samt ekologiskt boende syftar till att minimera dessa ingrepp och benämningar som oftast används är miljöanpassat eller resurssnålt boende. Intresset för inomhusmiljö och människors hälsa samt välbefinnande har ökat tydligt på senare år. Anledningen till det ökade intresset kan vara de rapporterade missförhållanden som fått stor plats i media på senare tid. Många undersökningar visar att ett flertal skolor, daghem, arbetsplatser och bostäder har stora brister i innemiljön och begreppet sjuka-hus-syndrom har lett till många diskussioner runt om i landet. 12 Uppmärksamheten kring sjuka hus ledde till att ett nytt motbegrepp lanserades, begreppet sunda hus. Sunda hus skulle gärna byggas av naturliga material och enbart vissa byggnadstekniska lösningar skulle användas. Nackdelen var att man ibland bortsåg från den egentliga funktionen hos en byggnad. Byggnadssättet eller de material som användes blev väldigt svåra att underhålla och reparera vilket kunde leda till att ytterligare förbättringar blev nödvändiga. På detta sätt kunde byggandet resultera i att utförandet inte stämde överens med de krav som ställdes från början, exempelvis att huset ska vara lätt att underhålla och fungera under en lång tidsperiod innan byte och reparationer blir nödvändiga. 13 Att bygga ekologiskt handlar om resurssnålt byggande och om att använda rätt byggmaterial. Ett miljövänligt byggmaterial ska skapa så lite problem som möjligt under tillverkning, byggandet och boendet. Materialet ska vara återvinningsbart, resurssnålt, energisnålt och helst vara lokalt producerat för att minska långa transportsträckor. I dagsläget finns det nästan inget material som uppfyller alla dessa krav, men grundregeln lyder att det är alltid något material 12 Samuelsson, Ingemar, Kriterier för sunda byggnader och material. Boverket, byggnadsavdelning. (1998): 4, ibid., 5 19

20 som är bättre än det andra och som då bör väljas. Alla material som används i byggnaden ska vara bra ur miljöhänseende var och en för sig, men också fungera bra tillsammans i huset. 14 Ekologiskt byggande handlar även om att människorna som bor i det ekologiska huset ska ta hand om sitt hus och sitt boende på ett resurssnålt sätt genom att exempelvis hålla en låg inomhustemperatur, sortera sina sopor och fylla tvätt- och diskmaskin innan den används Miljöhot Nedan följer en kortfattad beskrivning av några stora miljöproblem som måste angripas för att vi ska kunna nå en uthållig utveckling. 16 Värt att nämna är att en rad ekonomiska och sociala frågor är minst lika viktiga för att skapa en hållbar utveckling och arbeta med miljöproblemen trots att de inte explicit berörs i nedanstående beskrivning. Samhällets strukturella förändringar påverkar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Människor väljer i allt större utsträckning att bosätta sig i städer, vilket medför att regionerna växer medan landbygden blir allt glesare. Befolkningsmängden i hela världen fortsätter öka, liksom konsumtion och transporter inom alla transportslag. Framtida energiförsörjning och vilka energikällor som kan användas är den stora utmaningen trots att mycket stora insatser görs för att utveckla förnyelsebara alternativ. Klimatförändringens effekter påverkar alla miljökvalitetsmål. Den pågående klimatförändringen kan komma att påverka både jordbrukets produktion och den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. 17 Några miljöproblem som vi har idag är: - Växthuseffekten: Växthuseffekten är ursprungligen en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna jorden och därmed värmer upp vår planet. Detta gastäcke som omger vår jord består främst av kväve och syre, men även vattenånga, koldioxid och andra gaser. Halten av ett antal gaser har på senare tid ökat kraftigt i atmosfären vilket beräknas påverka klimatet. Den känsliga balansen av växthusgaserna i atmosfären har rubbats och orsakat en förhöjd växthuseffekt och gett oss ett klimat i obalans. Några av de så kallade växthusgaserna är bland annat koldioxid, metangas, dikväveoxid och freoner Ibid Johansson, K.Å, Bengt, Miljömålet nu är det bråttom. Miljörådet: (2008):

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Cradle to Cradle för barn. Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer. Svensk version

Cradle to Cradle för barn. Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer. Svensk version Cradle to Cradle för barn Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer Svensk version Cradle to Cradle för barn Den här boken har blivit skapad av anställda vid Royal DSM och Centre for

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation av Mats Lönngren " # $ " Miljörelaterade beteenden svårpåverkade % Teser om miljö och beteende VI LIDER AV SYNAPSKOLLAPS Synapskollaps nr 1 Bilismen måste minska JA säger nästan

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Välkommen till Naturväktarna EKO

Välkommen till Naturväktarna EKO Välkommen till Naturväktarna EKO Naturväktarna EKO tar reda på hur energi och resurser hanteras i närsamhället. I vår del av världen har det materiella välståndet ökat stort sedan andra världskriget. Många

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN www.bramiljo.se Flexibla lösningar för rening av BDT-vatten. Haco BDT är en flexibel och platsbesparande lösning för rening av bad-, dusch-

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön.

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Agenda 21 Handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 Dagordning inför 21-århundradet Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att Ett uppdrag till

Läs mer

Vad är ekologi? botanik

Vad är ekologi? botanik diskussionsunderlag botanik Botanik är det område inom biologin som studerar växtriket. Botanik omfattar tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer