Behovsbilden inom svensk bioteknisk industri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovsbilden inom svensk bioteknisk industri"

Transkript

1 Behovsbilden inom svensk bioteknisk industri Per Vretblad SIK VINNOVA projektnummer December 2004

2 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning 3 2. Uppdrag 7 3. Genomförande 7 4. Övergripande strategiska frågor Kompetensförsörjning Koppling mellan basal och tillämpad forskning Det internationella perspektivet Finansieringsmöjligheter Behov av produkter, processer och laborativt stöd Dominerande behovsområde: Biologisk och kemisk analys Mycket frekventa behov: Syntes, produktion och klinik Frekventa behov: Processutveckling, kvalitetsstyrning 24 och djurförsök 6.4. Relativt frekventa behov (från 4-7 företag) Behov som redovisats av 1-3 företag Sammanfattning av avsnitt Paradigm- och teknikskiften Behov av icke-laborativa stödfunktioner (företagsutveckling 31 och kommersialisering) 9. Tekniköverföring, mötesplatser och nätverk Generella slutkommentarer 36 Bilaga 1. Deltagande företag 37 2

3 1. Sammanfattning Uppdrag. Denna utredning har syftat till att undersöka behovsbilden hos ett antal svenska bioteknikföretag, varmed avses att identifiera och redovisa företagens strategiska och praktiska behov av stöd i olika former. Utredningen har finansierats av VINNOVA och IRECO. Övergripande frågor har varit behov av starka forskningsmiljöer och nuvarande och framtida kompetensförsörjning samt finansieringsmöjligheter och inverkan av paradigmskiften eller kommande teknikskiften som kan förutses. På en mera detaljerad nivå har uppdraget inneburit en kartläggning av företagens behov av produkter, processer och laborativt stöd från externa stödfunktioner. Dessutom har behovet av stöd för företagsutveckling och kommersialisering undersökts samt behovet av stöd för nya samarbeten genom tekniköverföring och skapande av mötesplatser. Uppdraget är en inventering och kartläggning. Det har inte ingått i uppdraget att ta fram egna förslag på åtgärder eller insatser. Däremot har självfallet ett antal förslag från företagen redovisats och sammanfattats. Genomförande. Uppdraget har genomförts i form av intervjuer med 35 svenska bioteknikföretag under september till början av november Urvalet av företag har skett i samråd med uppdragsgivarna. En förteckning framgår av Bilaga 1. Urvalet är så stort att det kan betraktas som representativt för branschen. Alla utom fyra intervjuer har genomförts i form av personliga sammanträffanden med VD, forskningschef eller motsvarande befattningshavare. Kompetensförsörjning. Företagen har tillfrågats om vilket behov de har och kommer att ha av starka forskningsmiljöer som möjliggör kompetensförsörjning till företagen och kompetensuppbyggnad på strategisk nivå. I detta sammanhang avses svenska forskningsmiljöer. Sammanfattningsvis vill företagen se satsningar på ett antal fält inom två vida grupper av starka kunskaps- och teknikområden, det ena omkring bioteknik (proteomik, proteinkemi, immunologi, cellodling, mikrobiologisk processteknik, bioinformatik, nanoteknologi) och det andra omkring medicinsk vetenskap (neurologi, metabola sjukdomar, onkologi, farmakologi/farmaci). Företagen är vidare starka förespråkare för en fokusering av forskningsresurser till ett fåtal centra av absolut toppklass. De anser att befintliga styrkor skall upprätthållas och förstärkas. Det föreligger brister inom några nyckelkompetensområden: Proteinkemi, storskalig cellodling, torra formuleringar, farmakologi och kvalitetsstyrning. Detta föreslås hanteras med punktinsatser. Den uttalade efterfrågan när det gäller flera nya teknikplattformar som arrayer och automatisering är förhållandevis låg. Koppling mellan basal och tillämpad forskning. Direkta samarbeten mellan akademiska institutioner och företag är vanliga och förutsätter en reglering av IP-rättigheter i förväg. 3

4 Många företag, speciellt medelstora och stora, trycker på att de vill slå vakt om den fria forskningen, som genererar de nya idéerna, och täcka sitt behov av tillämpad forskning genom att samarbeta med strukturer eller centrumbildningar mellan akademi och industri. Dessa strukturer kan utgöras av vidareutvecklingar av kompetenscentra eller av institut. Företagen vill kunna lägga ut tidsbegränsade definierade uppdrag med knytning till kommersialiserbara resultat. Tillskapandet av effektiva strukturer mellan akademi och företagen anses kunna tillgodose både önskemålet om ostörd fri forskning utan produktinriktning och företagens behov av tillämpad forskning. Det internationella perspektivet. Företagen har tillfrågats om Sveriges möjligheter att hävda sig internationellt när det gäller strategisk kompetensuppbyggnad och kompetensförsörjning. Svaren kan kort sammanfattas med att företagen anser att vi inom flera av de tidigare nämnda områdena av medicinsk och teknisk forskning har varit och är konkurrenskraftiga men att krafttag krävs för att bibehålla denna position. Två problem som tas upp är bristen på postdoctjänster och utflyttningen av storföretagens huvudkontor. Företagen ger en direkt uppmaning till de politiska beslutsfattarna att se till att öka stödet till basal forskning. Finansieringsmöjligheter. Frågeställningarna kring finansiering av företagande i dess olika faser är ständigt närvarande och berördes i någon form i samtliga intervjuer. Brist på kapital är självklart det största enskilda problemet för små och medelstora företag i Sverige. Det upplevs vara en skriande brist på såddkapital och det trycks på det stora värdet av tidig finansiering för möjlighet att genomföra proof of concept och skapa förutsättningar för utveckling av bioteknisk företagsamhet. Det anses att VINNOVA har en viktig uppgift i innovationssystemet att stödja den tillämpade forskningen och att de därför behöver större resurser. Fortsatt finansiering via riskkapitalbolag anses besvärlig men inte lika svår som det första steget. En stark signal är att politiska åtgärder som införande av en motsvarighet till Small Business Innovation Research Program (SBIR) och framför allt Young Innovative Company status signifikant skulle förbättra de svenska företagens konkurrenssituation. Behov av produkter, processer och laborativt stöd. Företagen har tillfrågats om vilka direkta behov de har av stöd i form av produkter, processer och laborativt stöd. De har ombetts att lyfta fram de viktigaste behoven och att ange om stödresursen finns i dag, så att behovet kan tillgodoses. De har tillfrågats om de är nöjda med dagens situation, om de ser behov av förbättringar och om synpunkter på hur ett sådant förbättrat stöd skulle kunna vara utformat eller organiserat. Eventuella förändringar i deras behovsprofil under den närmaste framtiden har också diskuterats. Intervjuerna har gett ett stort faktamaterial som i rapporten grupperats efter svarsfrekvens. Det är viktigt och kanske självklart att man inte skall fästa alltför stort avseende på de absoluta svarsfrekvenserna utan även göra en övergripande relativ bedömning av de olika områdena i förhållande till varandra. Det är också uppenbart att vissa områden går i varandra och kan grupperas ihop på olika sätt. Det gäller till exempel olika enhetsoperationer i processutveckling eller produktion, eller djurförsök och toxikologi. 4

5 Inom några av områdena uppger företagen att behoven kan tillgodoses, att resurs finns tillgänglig och att systemet fungerar. Andra områden är sämre fungerande på grund av att resursen inte finns, är svåråtkomlig, dyr eller inte fyller kvalitetskraven. Företagen har avgett ett antal förslag till förbättringar av dagens situation. Analysområdet, som tas upp av praktiskt taget alla företag, fungerar bra i många fall. Det har dock i många former förts fram önskemål om inrättandet av mätteknikcentra eller servicelab i anslutning till de stora klustren. Finansieringsmodellen föreslås vara offentliga medel i botten och sedan löpande kommersiell uppdragsverksamhet. Det finns däremot olika uppfattningar om vilket som är det lämpligaste huvudmannaskapet. Universitetsinstitutioner har inte utbyggda kvalitetssystem eller mekanismer för att ge prioritet åt externa kunder. Produktion är ett begrepp som omfattar många enhetsoperationer. När det gäller själva tillverkningssteget har vi i Sverige ett fåtal företag som kan odla eller kontraktsodla och det är en stark brist på kompetens avseende animalcellodling men också odling av mikroorganismer. Detta måste lösas med utbildning eller headhunting utomlands. Det är även ont om företag som kan genomföra fyllning och förpackning samt om personer med kompetens inom formulering. Flera av dessa områden som togs upp ovan under strategisk kompetensförsörjning uppfattas som stora brister redan i dag. Behovet av kontraktssyntes är stort men kan ofta tillgodoses tillfredsställande i Sverige eller utomlands. Bilden är splittrad. Vissa företag vill undvika att lägga uppdragen för långt bort och föreslår då etablering av ett specialiserat laboratorium i Sverige. När det gäller djurförsök, djurmodeller, och toxikologi är företagen inte nöjda eftersom de i stor utsträckning måste gå utomlands. En bra djurfacilitet i Sverige med kommersiella spelregler är en utveckling som man vill se. Inom områdena kvalitetsstyrning och produktutveckling har framför allt identifierats behov av seniora personer som kan fungera som kvalitetschefer och projektledare. Fokuserad utbildning i kombination med flerårig industriell praktik är det tidskrävande sättet att åtgärda denna bristsituation. Även när det gäller processutveckling är bilden splittrad. Det fungerar bra för några företag medan andra relaterar till en brist på kompetent personal och framför allt till att det inte finns några bra samarbetspartners för tillämpad forskning. Två områden där företagen är i huvudsak nöjda med dagens situation är klinik och bioinformatik. Teknikområden som nu får mycket publicitet som exempelvis nanoteknik, chip- och arrayteknik, automation etc. är inte stora uttalade behov hos företagen i dag. Paradigm- och teknikskiften. Företagen har tillfrågats vilka större förändringar i sina behov de kan se på kort och lång sikt som kommer att förorsakas av större, genomgripande förändringar i omvärlden. Dessa kan vara förändringar i marknaden eller forsknings- eller teknologigenombrott vilka kommer att generera förändringsbehov hos företagen. Den stora förändring som nämns oftast, av över ett halvt dussin företag, är personalised medicine, även kallat theranostics. Alla företag som tar upp detta tror att det kommer att hända och alla utom ett tror att de kommer att påverkas mycket. En annan stor förändring man förutser är den som kommer att bli resultatet av FDA:s ändrade syn på kvalitetsstyrning i biotekniska processer (Process Analytical Technologies, PAT). Dessutom förutses ett ökat 5

6 behov av animalcellodling för läkemedelsframställning och av teknikskiften inom diagnostik till snabbtest och nukleinsyrabaserade test. Utlokalisering av speciellt produktionsuppdrag till Kina och Indien är en pågående process som man tror kommer att accelerera och där vi inte kan konkurrera med kostnader men med kvalitet. En annan typ av genomgripande förändring inträffar när ett företag rör sig framåt i värdekedjan exempelvis mot klinisk prövning eller genom att skära bort forskning. Hur skall företagen hantera dessa förändringar, som är ständigt pågående processer? De fall som tas upp i intervjuerna är oftare betingade av förändringar i samhället eller i marknaden än av pågående teknikgenombrott. De kommer att innebära ett ökat behov av tillämpade forskningsinsatser och produktutveckling. Företagen vill ha god kontroll över sin produktutveckling men är intresserade av att lägga ut viss tillämpad forskning som nämnts ovan. Behov av icke-laborativa stödtjänster. I uppdraget ingick att ta upp frågan om företagens behov av stöd för företagsutveckling och kommersialisering. Av intervjuerna framkom att ett fåtal behovsområden var helt dominerande. De flesta företagen köper in patent- och juridiktjänster, oftast från såväl Sverige som UK och/eller USA. Relativt ofta handlar man också upp affärsutvecklingstjänster eller EU-kompetens. Allt detta sker på kommersiell basis och anses inte ligga inom den offentliga finansieringens ansvarsområde. Det är en kostsam men helt nödvändig upphandling av specialistresurs som det endast för de stora företagen är lönsamt att ha i den egna organisationen. De stora företagen redovisar inga externa behov inom detta avsnitt. Tekniköverföring, mötesplatser och nätverk. Företagen har fått frågan om vilka behov de har av de rubricerade funktionerna, om de är nöjda med dagens situation och vilka förbättringsmöjligheter de ser. Behovet att ta kontakter, diskutera nya idéer och samarbeten och möjligheter till nya affärer förs fram av praktiskt taget alla tillfrågade. Sedan tar man itu med det på en rad olika sätt. De intervjuade har chefspositioner och anser oftast att de har goda nätverk, men erkänner att deras operativa medarbetare ofta inte har det. Det finns ett antal lokala och nationella mötesplatser och nätverk. Några framhålls som väl fungerande (ett par exempel är SwedenBIO och UppsalaBIO), medan andra har en förbättringspotential. Företagen erkänner att begränsningen i utnyttjandet ofta ligger hos dem själva snarare är i utbudet. En förändring som dock efterlyses är ett ökat utbyte av aktiviteter, framför allt riktat mot dem som är operativt verksamma, för att öka det befintliga deltagandet och tankeutbytet. Denna verksamhet skulle gynnas av ett offentligt stöd. En annan förändring som efterlyses är bättre samordning och mindre konkurrens mellan landets aktörer och skapandet av en nationell samhörighet. Detta gäller mötesplats/ nätverksverksamheten men också utbildningen av industrianställda. Generella kommentarer. Sammanfattningsvis är några av de viktigaste tillväxthindren som pekats ut av företagen de följande: Finansiering, speciellt i tidig fas; brister inom ett fåtal definierade kompetensområden samt svårighet för företagen att lägga ut tillämpad forskning. Det är självklart att behovsprofilerna skiljer sig mycket mellan olika typer av företag. 6

7 De stora företagen och de som är dotterbolag i stora koncerner har begränsade behov av laborativ hjälp och inga alls av icke-laborativa stödfunktioner. Däremot finns där resurs och kompetens för strategisk överblick och helikopterperspektiv. De stora företagen har lättare att se de stora förändringarna och de långsiktiga behoven och att föreslå åtgärder. Det har framkommit att de stora och små företagen i vissa avseenden har klart skiljaktiga synpunkter, exempelvis när det gäller befintliga kompetenscentra till vilkas verksamhet de stora företagen är mera kritiska, eller nätverksverksamhet av vilken de små och medelstora företagen inte oväntat är mera intresserade. Den geografiska lokaliseringen av företagen påverkar deras behovsbild. De stora internationella företagen är i stort sett oberoende av geografin medan de små är mycket beroende av sin närmiljö, som till och med kan vara en förutsättning för deras existens. De skulle inte klara sig utan att exempelvis kunna få frekventa analyser utförda på en näraliggande universitetsinstitution. De små företagen etablerar sig naturligt i de kluster som finns på de större universitetsorterna. Det framförs som naturligt att det är på dessa platser som nationella stödinsatser för att stärka innovationssystemet borde göras. Det rör sig om ett fåtal platser där starka noder skulle kunna finnas, eventuellt koordinerade av en navfunktion. 2. Uppdrag Denna utredning har syftat till att undersöka behovsbilden hos ett antal svenska bioteknikföretag. Med detta avses att identifiera och redovisa företagens såväl strategiska som praktiska behov av stöd i olika former. Utredningen har finansierats av VINNOVA och IRECO. Några övergripande frågor är behov av starka forskningsmiljöer och nuvarande och framtida kompetensförsörjning. Andra frågor är finansieringsmöjligheter och inverkan av paradigmskiften eller kommande teknikskiften som kan förutses. På en mera detaljerad nivå innebär uppdraget att en kartläggning görs av företagens behov av produkter, processer och laborativt stöd från externa stödfunktioner. Dessutom skall behovet av stöd för företagsutveckling och kommersialisering undersökas samt behovet av stöd för nya samarbeten genom tekniköverföring och skapande av mötesplatser. Uppdraget är en inventering och kartläggning. Det ingår inte i uppdraget att ta fram egna förslag på åtgärder eller insatser. Däremot har självfallet ett antal förslag från företagen redovisats och sammanfattats. IRECO kommer att kunna använda denna rapport som underlag för arbetet med en framtida institutsstrategi. VINNOVA kommer att kunna använda rapporten som underlag i sitt arbete med en nationell strategi och inom kunskapsplattformen Bioteknik för att ta ställning till behovet av insatser inom process- och produktionsområdet. 2. Genomförande Uppdraget har genomförts i form av en serie intervjuer med svenska bioteknikföretag. Sammanlagt har 35 intervjuer genomförts under perioden september till början av november 7

8 2004. Urvalet av företag har skett i samråd med uppdragsgivarna. Den största gruppen företag arbetar med läkemedelsutveckling (hela kedjan från drug discovery till Big Pharma ) och den näst största med bioteknikens verktyg. Dessutom ingår företag som representerar produktion, diagnostik, medicinteknik, livsmedelsbioteknik, miljöbioteknik och agrobioteknik. En förteckning över företagen framgår av Bilaga 1. Alla intervjuer (med undantag av fyra) har genomförts i form av personliga sammanträffanden. Genomgående har viljan att ställa upp och lämna ett bidrag varit stor. Endast ett företag har vid en första kontakt kategoriskt tackat nej till att medverka. Ytterligare ett företag ville bara ge några spontana synpunkter på telefon direkt vid min första kontakt. Företagen har fått ett kort bakgrundsmaterial i form av ett mail före sammanträffandet. De har representerats av sin VD, forskningschef eller motsvarande befattningshavare och de har som regel kunnat avsätta en till en och en halv timme. 4. Övergripande strategiska frågor 4.1 Kompetensförsörjning Företagen har tillfrågats om vilket behov de har och kommer att ha av starka forskningsmiljöer som möjliggör kompetensförsörjning till företagen och kompetensuppbyggnad på strategisk nivå. I detta sammanhang avses svenska forskningsmiljöer. Det första som slår en när man studerar materialet är att svaren utgör en veritabel hagelsvärm. Ett stort antal kunskapsområden och teknologiplattformar har tagits upp och ett antal mera generella synpunkter har lämnats. Detta är inte förvånande utan snarare förväntat eftersom de intervjuade företagen representerar ett brett spektrum av verksamheter. Vid en närmare analys visar det sig att ett mönster kan urskiljas. Det finns två populationer med avseende på svarsfrekvens. Ett antal kunskaps- och teknologiområden har särskilt lyfts fram och kommenterats av flera företag (4-6 företag). Dessa har listats nedan med kommentarer. Den andra populationen är områden som tagits upp av ett eller två enstaka företag. De listas därefter, och med kommentarer i några fall, där tydliga motiveringar har framförts. Avslutningsvis återges några av de generella synpunkterna Frekvent nämnda kunskaps- och teknikområden. Proteomik. Detta område anses speciellt viktigt för framtida produktutveckling. Ett företag kommenterar att de har ett akademiskt samarbete där man arbetar helt parallellt innan resultaten tas in i företaget. Allt sådant arbete hänger på goda kontakter och historik är viktigt. Proteomik framhålls som extremt multidisciplinärt och alltså något som inte med framgång kan bedrivas i små grupper. Området behöver stärkas upp vi anses vara bra i Sverige men måste förbli bra, det är essentiellt för landets framtida kompetensförsörjning. Serumproteomics nämns som ett intressant område för identifikation av markörer. Gruppen vid KTH nämns ofta och med stor respekt, även under den mera suddiga rubriken biotekniskt inriktad toppforskning. Även Lund nämns ofta. Proteinkemi/proteinstruktur. Efter ett par decennier med molekylärbiologi som ett dominerande kunskaps- och teknikområde börjar nu pendeln svänga tillbaka och ett behov av kompetens inom proteinområdet växer när fokus förskjuts från genomik till proteomik och 8

9 metabolomik. Djup kunskap om olika typer av proteinstrukturer, exemplifierat av enzymer eller antikroppar, efterfrågas nu. Proteinkemin anses ha kommit i bakvatten, men den måste utvecklas för att vi ska kunna förstå och kunna tolka resultaten av proteomiken. Kunskapen om sambanden mellan struktur och funktion hos proteiner måste fördjupas liksom kunskapen om proteinernas funktion in vivo i metaboliska och regulatoriska sammanhang. Strukturbestämningar av proteiner är mycket viktigt men kan av resursskäl inte alltid göras internt inom företagen. System för proteinanalys, där ju Uppsala har en stark tradition, behöver vidareutvecklas. Nanoteknologi. Vi behöver vara starka här men måste fokusera. Detta bör innebära att vi gärna ska satsa stenhårt på ett ställe, inte halvhårt på fem. Ett företag hävdar att nanoteknik kommer att komma inom diagnostikområdet inom ett par år, även om behovet inte är stort just nu. Stark nanoteknologi måste anses vara framtiden för hela bioteknikbranschen. Miniatyrisering, integrering och till sist nanoteknik kommer på sikt att ge oss kompakta och robusta mätsystem. Bioinformatik. Ett ovärderligt hjälpmedel för att tolka de ofantliga informationsmängderna vi får fram i dag. Vi anses bra i detta område men tappar mark. Under rubriken medical informatics beskrivs området som essentiellt när det gäller att få fram enkla svar till patienter ur högar av kliniska data. Ett företag framhåller att vi behöver mera matematik för att kunna utbilda bioinformatiker med en djupare inriktning, som behövs för företagens vidareutveckling. Bioinformatikerna i dag förstår biologi men kan inte utveckla mjukvara som systemvetarna kan. Det är två olika fack. Immunologi, immunkemi. Immunologin är ett centralt kunskapsområde, som är essentiellt för alla former av cancerforskning och bygger på en stark svensk tradition. Denna kompetens anses behöva vara stark i Sverige och utgöra en långsiktig rekryteringsbas. Ett företag trycker på att de är helt beroende av denna kompetens för sin strategiska utveckling. Den är bra men måste fortsätta att vara bra. KI har ett gott namn, även MAS, Sahlgrenska och Uppsala. Cellodling, cellbiologi. Cellodling i liten skala är en teknologi som är nödvändig för att kunna arbeta med screeningtekniker. Det framhålls att vi i stor odlingsskala har rört oss mycket i E. coli-världen, vilket inte är där det framtida behovet finns. Vi måste arbeta mera på mammaliecellsidan, odla celler och förstå deras funktion och metabolism och även lära oss mer om proteinproduktion. Vi ska i framtiden vara duktiga på animalceller på grund av deras potential som produktionsorganismer. En verklig bristvara i dag är personer som kan odla celler i stor skala. De finns inte, och det är svårt att rekrytera dem även internationellt. Mikrobiologi inklusive processutveckling. Små företag har svårt att komma i gång eftersom de snubblar på enabling technologies som mikrobiologisk processutveckling och produktion. Ett företag uppger detta som centralt för dem. Ett annat arbetar inom ett stort nationellt forskningsprojekt om domesticering av mikroorganismer och anger detta som en stark forskningsmiljö. Ett företag betonar att vi måste förstå mikroorganismer bättre av två skäl, dels för bättre sjukdomsbekämpning och dels för deras potential för proteinproduktion. I miljöapplikationer finner ett företag det intressant att studera renkulturer, även om de inte är lösningen till alla problem. Farmakologi. Det anses finnas en kompetensbrist här som utgör ett avgjort problem. Det utbildas inte fler farmakologer nu än för årtionden sedan, och kunnigt folk finns inte på universiteten utan bara ute i Big Pharma där den är svår att få tag på för små företag. Ett 9

10 företag anser att de och andra svenska läkemedelsföretag - riskerar att på sikt bli lidande av denna situation och man tycker att vi ska satsa på mera utbildning inom området i Stockholm och Göteborg. Farmaci: Formuleringskunskap anses vara en verklig bristvara i Sverige. Torra formuleringar, tablettslagning och enkapsulering är viktiga kompetensområden. Farmaceutisk kompetens: Den är mycket stark i Uppsala och hävdar sig väl. Ett företag har goda erfarenheter av rekrytering och av egna doktorander. Farmaceuter är de enda som kan gå från ax till limpa i läkemedelsutvecklingen och deras kompetens efterfrågas. Dock har utbildningen ett akademiskt perspektiv och kan gärna kompletteras med en MBA eller industriell ekonomi. Med tanke på att de läkemedelsorienterade företagen utgjorde en stor grupp av de intervjuade är det naturligt att flera av ofta nämnda områden utgörs av medicinsk grundforskning. Neurologi. Det understryks att Sverige behöver en kraftfull grundforskningsmiljö inom neurologi. Vi har här en stark tradition och en kompetitiv situation, men omvärlden kommer nu starkt. Det måste finnas en stark plattform av mycket bra akademisk forskning under forskningsbolagen för deras rekrytering. KI och Göteborg nämns speciellt, och Astra Zeneca tas upp som en viktig kompetensbas för andra företag. Ett förslag kom fram att nischa all svensk neurologiforskning till KI (och metabolism/kardiologi till Göteborg). Stamcellsforskning leder på sikt till ny läkemedelsutveckling. Flera intervjuade inkluderade detta område inom neurologin. Metabola sjukdomar. Det framhålls att det är viktigt med i bred bemärkelse medicinsk forskning och att detta område är essentiellt. Vi är bra i Sverige på exempelvis diabetes men måste få hjälp med target-identifikation och med nya idéer. Ett företag anger betydelsen av starka band till KI och att det i övrigt är utlandet som gäller. Vi är duktiga på det metabola området och måste satsa mer på det. Onkologi. Forskare som står för den långsiktiga cancerforskningen och tittar in i sjukdomsförlopp anses vara oumbärliga. Det finns nu och behövs långsiktigt en sådan miljö med basal forskning. Speciellt KI framhålls som mycket starka och att det är viktigt att ha goda kontakter där. Det anses finnas bra onkologisk forskning även i exempelvis Uppsala och Linköping Kunskaps- och teknikområden som tagits upp av enstaka företag Chips, arrayer, parallellisering/multiplexing, high throughput screening, automatisering, robotisering. Tagna tillsammans får enstaka röster på vart och ett av dessa områden en viss vikt. De betraktas som viktiga komponenter i dagens och morgondagens utveckling av läkemedel och diagnostikprodukter. Teknikplattformar i dessa områden borde utvecklas i miljöer som exempelvis SweGene från vilka men kan få en återföring, en feedback, till universiteten så att dessa kan använda teknikerna i sin fortsatta grundforskning. Studier i gränsytan biologi-kemi. Detta anges som ett nyckelområde i drug discovery och kan kanske sorteras in under farmakologi, men anses förtjäna lite strålkastarljus: Hur gör man för att översätta interaktionen mellan läkemedelskandidat och receptor till kemisk struktur? En synpunkt är att detta borde lösas inom ramen för en centrumbildning (se avsnitt 4.2). 10

11 Molekylärbiologi. Inom detta område finns i Sverige i dag ett stort antal kompetenta personer, fler än vad företagen kan anställa, och det utbildas fler. Vad som inte finns är molekylärbiologer med industri- och processerfarenhet som kan göra en komponentutvärdering, bryta ned en process och sätta ihop den igen, göra systemutveckling, SOPar, guidelines etc. Sådana personer utbildas inte på högskolan, de vaskas fram genom flerårigt arbete i industriella miljöer. Kvalitetsstyrning. Sverige har inte tillräckligt på kvalitetssidan, kvantitativt eller kvalitativt. Det finns en grundutbildning nu, men den kan vässas och lyftas upp på en mer strategisk nivå. Det behövs nämligen en kunskapsuppbyggnad om kvalitet i företagsledningarna, och då krävs kvalificerad personal som kan räkna om kvalitet till siffror (vilket är det enda som man förstår i styrelserummen). Kvalitet kräver en horisontell approach eftersom den också måste relateras till lagar och avtal, personal och motivation. Medicinsk teknik. Vi har i dag en brist på industriell infrastruktur. Överallt ökar i dag kraven på inbyggnad av regulatoriska krav i produkterna. Detta kan man klara genom att kombinera medicinsk teknologi med processteknik och förmåga att göra optimeringar. Det kräver en speciell kompetens som man måste få på företagen. Andra områden som nämnts av enstaka företag är forskning kring mage-tarmsjukdomar, forskning kring lung- och luftvägssjukdomar, forskning kring osteoporos, forskning kring åldrande, forskning kring hjärta och kärl, engineeringkunskap, deviceutveckling, kompetens att praktiskt utföra djurförsök, polymerkemi, algoritmutveckling, träbioteknik samt ytkemi och interaktioner på ytor Generella synpunkter på forskningsmiljöer och kompetensförsörjning Här finns ett mycket starkt och entydigt, ofta upprepat budskap, ett av de mest unisona budskapen i denna utredning. Det lyder: Fokusera insatserna på svensk forskning. Sprid inte ut dem i små skvättar över ett stort antal orter. Satsa på några få förstklassiga centra, på spjutspetsar, där vi är världsledande, och förstärk de områden där vi är starka. Satsa inte på hålen. Satsningen på små högskolor har inneburit stagnation. Låt dem möjligen syssla med utbildning, men koncentrera forskningen. Vi ska inte ha fler än ett halvt dussin universitet i det här landet! De politiska besluten om decentralisering har lett till centra som inte tål internationell jämförelse. Ett stort företag hävdar att vi skall öka den nationella forskningsbudgeten signifikant för att verkligen satsa på utbildning och forskning inom akademin och skapa underlag till nya idéer. Skapa på detta sätt en rekryteringsbas för industrin. Detta anses vara grundbulten för all industriell utveckling. Gör vi inte det här, kommer det på sikt att gå åt pipan för Sverige som industriell nation. Uthållighet och långsiktighet hålls fram som nyckelord för Sverige. Det anses uppenbart att vi ska identifiera de starka forskningsmiljöerna och satsa där. KTH nämns i detta sammanhang ofta som symbol för ingenjörstänkandet (och dessutom för kompetensen inom proteomics, molekylära interaktioner och processteknik). På samma sätt får KI symbolisera den medicinska grundforskningen. Dessa lärosäten är starka varumärken. Uppsala, Lund och Göteborg nämns också ofta. 11

12 Allmänt positiva omdömen har givits av flera företag till de breda områdena medicinsk forskning och preklinisk-klinisk forskning som klassiskt starka områden för Sverige där vi måste behålla vår styrka. Det bör i detta sammanhang betonas att det också framförts några starka synpunkter ovan att det finns några väl definierade kritiska områden där vi i Sverige är svaga. Det är några nyckelkompetenser som saknas och en punktinsats behöver göras om inte kompetensen måste hämtas utanför Sverige (om den ens finns där). De exempel som förts fram ovan är proteinkemi, storskalig cellodling, torra formuleringar, farmakologi och kvalitetsstyrning. Vid uppbyggnad av infrastrukturer är det alltid bra att satsa på att skapa korsbefruktande miljöer, där olika kompetenser skavs mot varandra. En kritisk kommentar går ut på att vi i Sverige har en svaghet för att utreda, och utreda, i åratal stället för att kraftsamla. Från flera håll förs fram synpunkten att forskarutbildningen leder till väldigt smala specialister. Det framhålls som önskvärt om forskarna hade ett moment kring entreprenörskap någonstans i utbildningen. Det anses avgörande viktigt att AstraZeneca stannar i Sverige. Det är oerhört viktigt med den kompetensen och den miljön. Inte minst är det viktigt med den managementkompetens som finns där, på samma sätt som i det gamla Pharmacianätverket. Flera företag har egentligen inte tyckt sig kunna ge några exempel på behov av starka forskningsmiljöer. I ett fall var svaret att forskning är inte vår grej, vi är utvecklingsintensiva och vill vara med när det blir tillämpat och drar ihop sig till produktidéer och inlicensieringsmöjligheter. En avvärjande kommentar som kommit i flera versioner är att småbolag överhuvudtaget inte forskar utan bara utvecklar. Detta kan i och för sig givetvis vara korrekt men det eliminerar inte företagens behov av kompetent personal. De intervjuade företagen vill av naturliga skäl ofta inte gå in på strategierna för den interna kompetensuppbyggnaden. Avsnitt 4.1. kan sammanfattas på följande sätt. - Företagen vill se satsningar på ett antal fält inom två vida grupper av starka kunskapsoch teknikområden, det ena omkring bioteknik (proteomik, proteinkemi, immunologi, cellodling, mikrobiologisk processteknik, bioinformatik, nanoteknologi) och det andra omkring medicinsk vetenskap (neurologi, metabola sjukdomar, onkologi, farmakologi/farmaci). - Företagen är starka förespråkare för en fokusering av forskningsresurser till ett fåtal centra av absolut toppklass. De anser att befintliga styrkor skall upprätthållas och förstärkas. - Det föreligger en brist på några befintliga nyckelkompetenser avseende proteinkemi, storskalig cellodling, torra formuleringar, farmakologi och kvalitetsstyrning, ett förhållande som föreslås hanteras med punktinsatser. - Stödbehoven när det gäller flera nya teknikplattformar som arrayer och automatisering är signifikant lägre. 12

13 4.2. Koppling mellan basal och tillämpad forskning Många företag har haft synpunkter på gränsytan mellan den basala och den tillämpade forskningen och hur grundforskningens resultat skall nyttiggöras inom företagen. I denna diskussion har företagen gett synpunkter på praktiska erfarenheter av samarbeten mellan akademi och företag samt på erfarenheter av kompetenscentra, institut och andra strukturer i innovationssystemet. Det har också kommit fram förslag från företagen hur man kan gå vidare med att utveckla gränsytan så att innovationssystemet effektiviseras och forskningsresultat på sikt förädlas till produkter som är konkurrenskraftiga på marknaden Praktiska erfarenheter av direkta samarbeten mellan akademi och företag Utgångspunkten är naturligtvis, för att citera ett företag, att hitta gränsytan där båda parter är konstruktivt intresserade. En förutsättning för ett framgångsrikt närmare samarbete är sedan att man i förväg reglerar äganderätten till immateriella tillgångar (IP) i form av avtal. Om detta råder stor enighet. Det har varit besvärligt att få till stånd detta tidigare, och även om insikten och förståelsen hos parterna har ökat förtjänar det att påpekas. Flera företag har särskilt tagit upp att de anser att lärarundantaget skall vara kvar. Flera företag har också tagit upp frågan om universitetens tredje uppgift och är tveksamma till den och till att den utvecklas till en ideologisk fråga, som kan leda till att företagen undviker vissa högskolor. Samarbeten kan i den vanligaste formen genomföras genom att parterna arbetar på var sitt håll. Ett tätare och mer intensivt samarbete uppstår då personal på företagen genomför praktiskt arbete på en akademisk institution, då ofta som forskarstuderande, eller då personal från en akademisk institution utför ett projektarbete på ett företag. Båda dessa arbetsformer förekommer och ses positivt av de företag som har erfarenhet av dem. Dock har ett par företag tagit upp att det är mycket dyrt att köpa forskning direkt från universitetsinstitutioner på grund av de höga overheadkostnaderna. Det föreslås då att de institutionella bidragsgivarna måste fungera och skjuta till medel i någon form så att samarbeten fungerar inom ramen för någon sorts programverksamhet. En annan kommentar är att det finns ett glapp mellan den akademiska forskningen och där företagen kan gå in. Som ett exempel angavs att man tänker olika om vad som avses med en targetvalidering och hur man tolkar det (har försöken gjorts in vivo eller in vitro? Hur ser dokumentationen ut? etc.) Ett annat exempel är olika syn på var gränsytan finns mellan genomics och proteomics. De två sista kommentarerna pekar på att det finns ett behov av strukturer mellan de akademiska institutionerna och företagen. Det visade sig vara en ofta återkommande åsikt. Ämnet utvecklas i de två följande avsnitten Praktiska erfarenheter av programverksamhet, kompetenscentra och institut Flera företag har tagit upp erfarenheter av deltagande i forskningsprogram som stötts av offentliga medel, ofta av VINNOVA (VINST, AIS) men även MISTRA. Grundinställningen är att dessa program är bra och essentiella. 13

14 Industridoktorander som delfinansieras med offentliga medel anses vara en bra och strategisk form. Ett företag kommenterar att VINSTprogrammet i grunden är bra men att alla pengar gått till högskolan och där försvunnit in i den ordinarie verksamheten. Idéprövningsprogrammet framhölls som föredömligt eftersom pengarna gick till företaget som kunde finansiera och bättre styra uppdrag hos högskolan. En kritisk kommentar om AIS-programmet gick ut på att företaget lagt ned tid men inte fått ut så mycket samt att det fanns en känsla att de bra idéer som uppkom hos forskarna inte exploaterades i programmet utan sparades till ett annat sammanhang. VINNOVAs kompetenscentra kommenteras av ett antal företag som deltagit i Centrum för Bioprocessteknik (CBioPT) och Centrum för Bioseparation (CBioSep). Några företag sammanfattar att deltagandet varit meningsfullt och lett till hjälp från institutioner. Ett par större företag har kritiska synpunkter. De menar att forskarna i stor utsträckning uppfattar centra som ett nytt sätt att finansiera sin grundforskning, som då kan bli finansierad från två håll. Det framhålls också att det är trevligt att möta forskarna men att det inte leder till handfasta nyttigheter för de deltagande företagen. Frågan ställs: vilka SME har växt som ett resultat av kompetenscentra? Ett mindre företag instämmer med kommentaren att mycket tid och kraft har lagts på avtalsskrivning och IP-rättigheter men att utfallet blev teoretiskt. Det betonas att ett centrum skall kunna sälja något för att anses ha lyckats! Ett företag ansåg att fel kategori av personer bemannar kompetenscentra. Kompetenscentra är bra för just kompetensutveckling men inte i utvecklingsfas, de påverkar inte företagets utveckling. Skillnaden mellan ett sådant centrum och ett forskningsinstitut är att de senare förstår den adekvata problemställningen. Vi vill kunna säga: Det här är mitt projekt och det här vill jag ha gjort. Lös problem a till tiden t! Vi får i dag skriva om de rapporter vi får, de är inte på rätt nivå. Forskningsinstitutens roll har tagits upp av flera intervjuade. Den sistnämnda kommentaren ovan innebär att företaget vill se en struktur där de kan lägga tillämpade forskningsuppdrag och att man anser att institutens kompetens och arbetssätt är rätt i detta sammanhang. Institutens svaga roll i Sverige i jämförelse med omgivande länder, där stora offentliga medel har satsats på dem, har kommenterats av några företag. Ett av dem konstaterar att Sverige helt har missat tåget när det gäller instituten. Det som finns i Sverige inom området anses vara FOI, som dessutom betraktades som svåråtkomligt. Arbetsformen anses dock vara mycket bra. Vid en intervju refererades i positiva ordalag till Dutch Polymer Institute, som är en sammanslutning av institut och bolag. De arbetar efter en modell som går ut på att bolagen betalar för en rösträtt och för rättigheter som exempelvis produktorder från andra medlemmar, försäljning av egna produkter inom gruppen etc. Det förekommer vetorätt mot nära konkurrenter. Företagen, inte bara de som anfört kritiska synpunkter, har ombetts att ge konstruktiva förslag till förbättringar av nuvarande system. Sådana förslag återfinns i avsnitt Förslag till nya samarbetsformer Två citat belyser att större företag vill slå vakt om den fria forskningen: 14

15 - Vi anser att vi måste komma bort från den industriella kopplingen hos forskningen och satsa mera på det grundläggande. Inom det medicinska området och även andra kommer fri forskning att generera nya idéer. Marknadsfokuserad forskning leder inte till några genombrott. - Hur kan högskolan hjälpa till? Institutionstänkandet är förlegat, det ska vi inte ha i framtiden. Det behövs i stället gränsöverskridanden. Ta bort väggarna och skapa multikompetenta grupper som utvecklar kunskap, inte produkter. Ett antal citat ger förslag till nya samarbetsformer: - Nästa generations kompetenscentrum borde vara en satsning på ETT centrum inom bioteknikområdet (och ett slut på konkurrenstänkandet mellan universiteten). Bygg på det vi är duktiga på och balansera detta mot de långsiktiga behoven. För oss är det cellodling, processutveckling och proteinproduktion som gäller, där vi har en god bas men en splittrad kompetens. En viss styrning måste in för att tydliggöra att ett centrum inte innebär en ny finansiering av tidigare bedriven forskning. När det gäller lokalisering, utgå från KTH, KI, Huddinge, Uppsala eller Lund. Ett mål är en central enhet eller nav med anslutna noder i Sverige och med starka internationella kontakter. - Eftersom företagen inte kan utvärdera alla idéer måste det finnas finansieringsmöjligheter så man kan arbeta med nya applikationer av definierade teknikplattformar (som exempelvis chipteknik och arrayer). Detta behöver göras i miljöer från vilka man kan få en återföring till universiteten. - Ändra styrningen i nya centra och bryt upp de mönster som finns nu. Det behövs en hårdare knytning till tillämpning och kommersialiserbara resultat. Stöd sådana miljöer som tidigare har redovisat att de arbetar tillämpat, och konstruera kreativa miljöer genom att föra samman duktigt folk. De stora företagen behövs i de här sammanhangen tillsammans med det små - de stora kommer att vilja satsa om det skapas en tillämpad modell. Det måste finnas champions, och man måste skapa plattformar annars är det ingen mening med kompetenscentra! Några miljoner i ett sådant centrum kan få företag att växa, och då blir det nya jobb. Ett annat koncept är det där UppsalaBio är på väg in där man skapar ett BioX som är en preinkubator som ska följas av en inkubator och postinkubatorer i företagsform. Sådana skulle kunna finnas på några ställen i Sverige där kritisk massa föreligger. - För ökad effektivitet vill vi se en modell med bilaterala samarbeten där man kan lägga specifika uppdrag som ger direkta resultat med styrning. Institutsmodellen kan då vara intressant eftersom vi klarar det mesta in-house och det är väldefinierade bitar det gäller. Det skulle vara ett alternativ för oss när vi vill bygga ut våra nätverk. Vi vill samtidigt behålla direkta kontakter med akademin men där finns ingen mekanism för att bibehålla konstansen vi träffar nya personer varje gång. - Om akademin får en produktinriktning blir den ointressant för industrin. Däremot är det viktigt att forskarstuderande lär sig fundera i applikationstermer. Det är viktigt att identifiera och bygga ut fora där institutionsfolk kan ta informella kontakter med en forskningsbyinkubator eller motsvarande. Det gäller att hitta gränsytor av informella kontaktvägar! När 15

16 intressenterna möts arbetar man mot kompromisser exempelvis med hjälp av en mäklare i en forskarby som har standardkontrakt. - Ångströmlab i Uppsala har mycket intressant teknologi men inte tillämpning. Detta kan lösas genom att man etablerar fora där man visar att man har koncept men ingen teknisk lösning. I sådana fall kan offentliga medel hjälpa till. Man arbetar nu med att skapa sådana samarbetsformer där industriprojekt går in. - Satsa på lokala inkubatorstrukturer som hjälper företagen att komma i gång. Det finns redan några, förstärk dem. Ett generellt förslag är att det skulle finnas ett forum för högskolesamarbeten som talar om vad som finns och vilka frågeställningar som är relevanta så att man kan söka upp en partner vid intresse och direkt reglera IP-rättigheter. En sammanfattning av avsnitt 4.2 är denna: - Direkta samarbeten mellan akademiska institutioner och företag är vanliga och förutsätter en reglering av IP-rättigheter i förväg. Det har varit besvärligt att få till stånd detta tidigare, och även om insikten och förståelsen hos parterna har ökat förtjänar det att påpekas. - Många företag, speciellt medelstora och stora, vill slå vakt om den fria forskningen, som genererar de nya idéerna, och täcka sitt behov av tillämpad forskning genom att samarbeta med strukturer eller centrumbildningar mellan akademi och industri. - Dessa strukturer kan utgöras av vidareutvecklingar av kompetenscentra eller av institut. Företagen vill kunna lägga ut tidsbegränsade definierade uppdrag med knytning till kommersialiserbara resultat. - Företagen lyfter inte fram universitetens holdingbolag och några få nämner inkubatorer. - Tillskapandet av effektiva strukturer mellan akademi och företagen anses kunna tillgodose både önskemålet om ostörd fri forskning utan produktinriktning och företagens behov av tillämpad forskning Det internationella perspektivet Företagen har tillfrågats om synpunkter på Sveriges förmåga att hävda sig internationellt när det gäller strategisk kompetensuppbyggnad och kompetensförsörjning. Inom några av de kompetensområden som tagits upp tidigare i avsnitt 4.1. anser företagen att vi är internationellt konkurrenskraftiga. Det gäller nischer inom medicinsk forskning som neurologi och metaboliska sjukdomar. KI nämns ofta liksom Göteborg. Det gäller också teknikområden som nanoteknik och proteomik, där KTH och SweGene nämns, samt system för proteinanalys där Uppsala dominerar. Ett annat område som lyfts fram är immunkemi med tillämpning inom antikroppstillverkning och diagnostik. Dessa kommentarer skall kompletteras med några varnande röster. Flera företag tar upp den stora bristen på mellantjänster för hemvändande postdocs och de risker detta innebär för 16

17 långsiktig utarmning av grundforskningen. Industrin ser att duktiga forskare hoppar av karriären eller lämnar landet, vilket ger en mindre rekryteringsbas för små företag såväl som för Big Pharma. En återkommande kommentar är att vi måste bibehålla satsningen på den basala medicinska grundforskningen. Vår starka ställning inom teknologi för protein- och nukleinsyraanalys kommer på sikt att utmanas av USA, Tyskland och Japan med sina stora infrastrukturer och ekonomier. Det framhålls att vi har ett gott rykte när det gäller forskning men att vi skulle behöva bli bättre på att presentera det, på att marknadsföra vår kompetens. Detta anses kunna lösas med utbildning. Ett företag kommenterar att vi har mycket i Sverige kompetens, lokaler och infrastruktur men vi saknar en länk, det kommersiella tänkandet. Ett stort företag framhåller: Vi har varit mycket framgångsrika. Nu måste vi dock agera kraftfullt och inte spela upp den gamla politiska osanningen om hur mycket Sverige satsar på forskning varvid man alltid inkluderar företagens insats som är tre gånger större än den offentliga tror vi på den beskrivningen är vi illa ute. Sverige är en region, med lika mycket människor som New York City eller Philadelphiaområdet. Vi måste vakna upp! Det anses besvärande att storföretagen har lämnat Sverige och att de stora besluten tas utomlands. Den stora skillnaden på Astra Zenecas satsningar i Lund och i Göteborg återspeglar det faktum att huvudkontoret är långt borta. Avslutningsvis framhålls att det enda som är svenskt med svensk bioteknik är att vi är svenska medborgare, och att de som ska rekrytera kompetens i företagens ledning tittar internationellt efter var kompetens finns men också på löner, skatter och den totala bilden. Det ovanstående kan kort sammanfattas med att företagen anser att vi inom flera områden av medicinsk och teknisk forskning har varit och är konkurrenskraftiga men att krafttag krävs för att bibehålla denna position. Detta är en direkt uppmaning till de politiska beslutsfattarna att se till att öka stödet till basal forskning. 5. Finansieringsmöjligheter Frågeställningarna kring finansiering av företagande i dess olika faser är ständigt närvarande och berördes i någon form i samtliga intervjuer. På frågan vilket som är ett företags största problem kommer från de små och medelstora företagen tryckknappsmässigt svaret pengar eller kapital. Det är bristvaran. På följdfrågan vad ett extra kapitaltillskott skulle användas till skiljer sig naturligtvis svaren och innebär ofta att man tillgodoser några av de behov som beskrivs närmare i avsnitt 6: man investerar i mätinstrument i stället för att lägga ut analyser eller man anställer specialister. Det kan också betyda att man bearbetar ännu en produktidé (eller tvärtom: fokuserar ännu hårdare på en idé). Alternativt gör man strategisk uppbyggnad som man ofta inte vill ge offentlighet åt. När det gäller såddfinansiering är företagen överväldigande överens. Det upplevs vara en mycket stor brist på såddkapital. Det framhålls att detta är ett område där offentliga medel verkligen kan göra en skillnad. Staten kunde hjälpa till här. En fond eller myndighet borde täcka upp det området. Om staten kunde ligga kvar lite längre skulle bolag inte bildas för tidigt och gå åt pipan som ofta 17

18 sker nu. Ett förslag går ut på att allokera en resursmassa till varje region eller kluster allt efter deras profil, vilket medger både såddfinansiering och bryggfinansiering för företag som har likviditetssvårigheter inför en klinisk prövning. Det föreslås att postdocs som i dag inte har någonstans att ta vägen skulle kunna få sysselsättning i ett sådant sammanhang. Ett företag sammanfattar att utebliven tidig finansiering leder till att man måste sälja sina projekt för tidigt, om de alls överlever. Det ena efter det andra av företagen ger liknande kommentarer. Timingen bedöms som svår. Diskussionen om bristen på såddkapital har under hösten 2004 förts i massmedia och det finns nu vid slutet av intervjuperioden indikationer på att förändringar kommer till stånd vilket har hälsats positivt. Riskkapitalbolagen tar ju trots sitt namn inga risker. De bedriver drip feeding. Småinvesteringar tar för mycket resurs för dem, det är inte lönsamt. Ett stort företag kommenterar att den situation vi har i dag tyvärr innebär att den industriella utvecklingen inte går Sveriges väg, utan att småföretag som skapar produkter tenderar att gå till utlandet. Flera intervjuade menar att några hundra tusen eller en entreprenörsmiljon kan räcka oerhört långt och möjliggöra demonstration av proofs of concept och framtagning av underlag för större finansieringsrundor. Ett företag hade färsk och positiv erfarenhet av ett sådant anslag från VINNOVA. Det togs också upp ett förslag om att skapa strukturer som tillåter olika svårighetsgrader i olika skeden, något som ansågs svårt men värt att pröva. Ett annat förslag innebär en kommersialiseringsfunktion sammansatt av erfaret folk från de stora riskkapitalbolagen i Sverige. Finansiering via EU-projekt anses i princip relevant om det gäller sådant man ändå skulle göra, med den inte ovanliga kommentaren att arbetet med ansökningar är betungande och att småföretagen därför lätt blir snuvade av de stora. Det framförs att andra länder är bättre än Sverige på att stimulera små och medelstora företag att vara med i EU-program genom riktad motfinansiering. Sverige har blivit sämre i det avseendet och här kunde VINNOVA ha en stöttande roll. VINNOVA anses ha en viktig roll för stödet till den tillämpade forskningen i Sverige. Tyvärr har VINNOVA tilldelats för små resurser jämfört med exempelvis TEKES i Finland. De summor som ibland nämns med trumpetstötar i officiella sammanhang är tyvärr inte relevanta för de behövande eftersom majoriteten av dem är låsta av tidigare beslut. Riskkapitalbolagen flyter dit där de kan förränta sig och det kan vara lättare att få 20 MSEK än 1 MSEK, vilket i sig upplevs som paradoxalt. En liknande paradoxal formulering är att ett företag måste vara värt 200 MUSD för att man ska kunna få några pengar. De flesta anser Second and third rounds of financing vara bättre fungerande än den första ronden även om kapitalmarknaden i stort beskrivs med metaforer som kall, svart, öken eller halvdöd. Att gå ut på börsen nu upplevs som meningslöst. Skall en VD behöva ägna mer än halva sin tid till att jaga pengar? Det påpekas att det näst svåraste steget efter såddfinansiering är när man ställs inför valet att utlicensiera eller konsolidera och bli dotterbolag. Affärsänglar, samt kompetenta personer att föra förutsättningslösa diskussioner med för att identifiera vad som är värdehöjande i projekten, efterlyses av flera. Det framhålls att en lucka i dagens innovationssystem är att det är svårt att få tag i villkorslån. 18

19 Det är en låneform mellan riskkapital och banklån som har uppskattats men som nu är svår att hitta. Tidigare gick detta att få från flera håll, som NUTEK, ALMI och Industrifonden. Påfallande ofta påpekas att en alternativ finansieringsmöjlighet för företagen är att staten med olika politiska åtgärder förbättrar företagsklimatet. Från flera håll tas upp den kompetitiva fördel som amerikanska företag har genom systemet med small business grants (Small Business Innovation Research Program, SBIR) Signalerna om att detta skall prövas i Sverige hälsas med tillfredsställelse. Andra möjligheter är att medge avdragsrätt för donationer eller ge någon form av skattereduktioner för småföretag. Det framhålls att otillräckliga incentives för dem som arbetar i svenska företag som mycket har med skattesituationen att göra i kombination med en svag marknad får den svenska motorn att börja hacka. Det finns en risk för slakt på bolag och att Asien tar över. Det initiativ som tagits i Frankrike med Young Innovative Company status, som innebär undantag från skatt och sociala avgifter för små, forskningsintensiva företag under en period av upp till åtta år, har en rad förespråkare. Den svenska situationen betecknas som usel och ej kompetitiv. Dessa initiativ följs med intresse och någon form av svensk motsvarighet efterlyses. En kort sammanfattning av detta avsnitt: - Brist på kapital är självklart det största enskilda problemet för SME i Sverige. - Det upplevs vara en skriande brist på såddkapital och det trycks på det stora värdet av tidig finansiering för möjlighet att genomföra proof of concept och skapa förutsättningar för utveckling av bioteknisk företagsamhet. - VINNOVA har en viktig uppgift i innovationssystemet att stödja den tillämpade forskningen och behöver större resurser. - Fortsatt finansiering via Vencapbolag är fortsatt svår men inte lika svår som det första steget. - Politiska åtgärder som införande av en motsvarighet till Small Business Innovation Research Program (SBIR) och framför allt Young Innovative Company status skulle signifikant förbättra de svenska företagens konkurrenssituation. 6. Behov av produkter, processer och laborativt stöd Företagen har tillfrågats om vilka direkta behov de har av stöd i form av produkter, processer och laborativt stöd. De har ombetts att lyfta fram de viktigaste behoven och att ange om stödresursen finns i dag, så att behovet kan tillgodoses. De har tillfrågats om de är nöjda med dagens situation, om de ser behov av förbättringar och om synpunkter på hur ett sådant förbättrat stöd skulle kunna vara utformat eller organiserat. Eventuella förändringar i deras behovsprofil under den närmaste framtiden har också diskuterats. Intervjuerna har resulterat i ett stort faktamaterial. Vid sammanställningen måste man beakta att företagen ibland avvänder olika terminologi och har olika synsätt, värderingar och tröskelvärden. Det går dock att tydligt urskilja några grupper av närbesläktade behov, som är mycket eller relativt frekventa. 19

20 Jag har i redovisningen nedan grupperat områdena efter svarsfrekvens. Det är viktigt och kanske självklart att man inte skall fästa alltför stort avseende på de absoluta svarsfrekvenserna utan även göra en övergripande relativ bedömning av de olika områdena i förhållande till varandra. Det är också uppenbart att vissa områden går i varandra och kan grupperas ihop på olika sätt. Det gäller till exempel olika enhetsoperationer i processutveckling eller produktion, eller djurförsök och toxikologi. Inom några av områdena uppger företagen att behoven kan tillgodoses, att resurs finns tillgänglig och att systemet fungerar. Andra områden är sämre fungerande på grund av att resursen inte finns, är svåråtkomlig, dyr eller inte fyller kvalitetskraven. Företagen har ett antal förslag till förbättringar av dagens situation. De flesta och de mera övergripande förslagen har kommit upp i samband med diskussion av det vanligaste behovsområdet, biologisk och kemisk analys. Ett tydligt mönster är den trestegsraket som föreligger när det gäller företagens krav på kvalitet hos de tjänster och produkter de köper in. De små uppstartföretagen köper gärna av en institution inom det lokala campus där man känner några forskare sedan gammalt. De något mer erfarna företagen med större behov inser att de inte kan arbeta så på grund av väntetider, otillräcklig dokumentation och avsaknad av kvalitetssystem, och går i stället till ackrediterade analyslaboratorier eller motsvarande. Det tredje steget är de företag som vill producera själva och tillgodoser behovet av kvalitetssäkrade analyser och processer i den egna organisationen med hänvisning till existerande och kommande regulatoriska krav och guidelines. Det centrala ordet i denna undersökning är behov. Det kan konstateras att företagen själva sällan använder det ordet. De talar om att köpa, handla upp, lägga ut och outsourca Dominerande behovsområde: biologisk och kemisk analys Analysområdet intar en särställning. Det tas upp av alla intervjuade företag med undantag för ett par av de stora multinationella företagen. Det rör sig om behov av ett stort urval av in vitro-analyser, ofta mycket specifikt beskrivna, men ibland beskrivna som tillgång till kvalificerad mätapparatur, som ett allmänt analysbehov eller som något man vill ligga lågt med. Det oftast preciserade analysbehovet är masspektrometri, som tas upp av sju företag. Det rör sig om avancerad analys utförd på dyra instrument med stort servicebehov och höga driftskostnader. Flera företag säger att man går utomlands för att hitta kompetensen och att den är svår att finna och att man inte är nöjd. Några företag har ingångar på större institutioner som Rudbecklab eller KI. Dock har akademin inte förståelse för industrins krav på snabbhet. Mikrobiella analyser inklusive steriltester tas upp av lika många. Här är tillgången på resurs bättre i Sverige. De flesta är nöjda även om en röst säger att det borde finnas mera konkurrens. Behov av NMR eller (kvantitativ) PCR specificeras av vardera tre företag. Flera kommentarer är ungefär de samma som ovan, att man för avancerade NMR-analyser måste gå till stora utländska universitet med core labs. PCR finns dock i Göteborg. Ett företag anmärkte att det vore intressant att ha en partner att dela ett PCR-instrument med. Behov av microarrayanalyser specificeras av två företag och sedan finns en hel bukett av behov som tagits upp enstaka gånger: Exempel är analys av stamcellfunktioner, farmaceutiska 20

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010 Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010 Ingen försäljning har skett under år 2010 eller i perioden 1 oktober - 31 december 2010. Hyresintäkter och övriga intäkter uppgår till 649 KSEK

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Talent Management 2013

Talent Management 2013 Talent Management 2013 Bakgrund Talent Management är en viktig fråga för svenska företag. Det har andra undersökningar tydligt visat. Internationella undersökningar visar att företag som arbetar strukturerat

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016

SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016 Att: Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten u.registrator@regeringskansliet.se Stockholm 2015-10-30 SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016 Intro: En forskningspolitik som stärker

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science?

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Rundabordsdiskussion med 24 viktiga forskningsaktörer och beslutsfattare Arrangör: BiogenIdec Datum: 5 juli 2012 Plats: Almedalen Moderator: Linda

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon

Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon SKLs positionspapper om klinisk forskning Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon Bertil Lindahl f.d. forskningsstrateg SKL - Samma fråga diskuteras

Läs mer

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning Sammanfattning av undersökningen Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan stora och små företag i hur man ser på olika kompetenser, men framför allt hur man ser på skolans uppdrag och

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar 1 INNEHÅLL Inledning 3 Förslag 4 Vision och mål 4 Finansiering 4 Förväntade resultat 5 Kravställning och strategi för utveckling av plattformen 6 Kravställning 6 Strategi 6 Uppbyggnad av plattformen 7

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI 1 KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI ProNano Nanoproducts for the Future Ett första steg mot en värdekedja för en nordeuropeisk nanomaterialindustri RISE Research Institutes

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt. Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009

Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt. Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009 Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009 Föreläsningens teman Den globala bioteknikbranschen Svensk bioteknik Produktutveckling och värdekedjor

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen

Läs mer

Vilka utmaningar. står svenska VD:ar inför ?

Vilka utmaningar. står svenska VD:ar inför ? Vilka utmaningar står svenska VD:ar inför 2017-2018? Reforce Internationals VD-undersökning 2017 Förord av styrelseordförande Ulf Arnetz Vilka utmaningar står svenska VD:ar inför 2017-2018? Svaret på denna

Läs mer

VÄLKOMMEN! Soundingboard nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Kod:

VÄLKOMMEN! Soundingboard nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Kod: VÄLKOMMEN! Soundingboard 2.0 17 nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Incheckningsfråga under lunchen Vad ser du framemot idag? Logga in på www.menti.com Kod: 570 22 PROGRAM

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Masterprogrammet i molekylära tekniker inom na 5MT15 Inrättad av rektor 2014-06-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-06-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-12-17 Sid 2 (5) 1. Basdata

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Från forskning till företag

Från forskning till företag Från forskning till företag LUIS Lunds Universitets innovationssystem Vi skapar tillväxt av forskning LUIS är navet för innovation och kommersialisering vid Lunds universitet. Med vår hjälp omvandlas värdefull

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011

Kommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Kommittédirektiv Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning Dir. 2011:54 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska bl.a. analysera it-användningen

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

IPv6. MarkCheck. April 2010

IPv6. MarkCheck. April 2010 IPv6 MarkCheck April 2010 1 Innehållsförteckning Länkarna nedan tar dig snabbt och enkelt till presentationens olika avsnitt! Sammanfattning Syfte och metod Inferens - vilka slutsatser kan man dra utifrån

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

På jakt efter det rätta bolaget Industriell rådgivare och styrelsemedlem i K4 Han ska sätta Silva på kartan

På jakt efter det rätta bolaget Industriell rådgivare och styrelsemedlem i K4 Han ska sätta Silva på kartan På jakt efter det rätta bolaget Industriell rådgivare och styrelsemedlem i K4 Han ska sätta Silva på kartan Nya tider är temat för detta nummer av Mindset. Storbritannien har röstat för att gå ur EU, Donald

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Bilaga 1 Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik Syfte Att förstärka det nationella systemet för verifieringsstöd

Läs mer

14 pharma industry nr 3 13

14 pharma industry nr 3 13 14 pharma industry nr 3 13 OVILJA ATT BETALA FÖR INNOVATIVA LÄKEMEDEL branschens åsikter om branschen FÖRDJUPAT SAMARBETE MED VÅRDEN SVÅRT ATT FÖRA DIALOG MED MARKNADENS NYA AKTÖRER STÄRKA INDUSTRINS ANSEENDE

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

Internationella tillväxtambitioner och -hinder för svenska teknikorienterade SME-företag

Internationella tillväxtambitioner och -hinder för svenska teknikorienterade SME-företag Internationella tillväxtambitioner och -hinder för svenska teknikorienterade SME-företag Studie genomförd i maj 2013 av KAM/utredare Niclas Janson med handledning av Roland Vilhelmsson, vd. Mer information

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse

Läs mer

Respiratorius AB: delårssrapport, jan-juni, 2011

Respiratorius AB: delårssrapport, jan-juni, 2011 Respiratorius AB: delårssrapport, jan-juni, 2011 Rapport för andra kvartalet för Respiratorius AB (publ) Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Resultat efter finansnetto för andra kvartalet

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer