HealthCARE. Dag Norén & Alexander Crawford

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HealthCARE. Dag Norén & Alexander Crawford"

Transkript

1 HealthCARE U T V E C K L I N G E N AV E N N Y T I L LV Ä X T B R A N S C H Dag Norén & Alexander Crawford

2 Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch December 2003

3 2 Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch

4 Förord I sökandet efter utveckling och dynamik i svensk ekonomi letar vi efter branscher som kan komma att bli framtidens tillväxt- och sysselsättningsmotorer. Informationsteknologi, telekommunikationer, miljöteknik, besöksnäring, bioteknologi; dessa är några av de branscher som vanligen pekas ut och som ska trygga sysselsättning och tillväxt i Sverige i framtiden. I vissa regioner är några av dessa branscher mycket viktiga, i andra regioner inte alls. Dock finns det en bransch som sällan eller aldrig förekommer i diskussionen om våra framtidsbranscher ; hälso- och sjukvården. Varför syns så sällan den, för hela Sverige, så viktiga och högt förädlande hälso- och sjukvården i dessa sammanhang? Det kan tyckas märkligt då svensk hälso- och sjukvård också i ett internationellt perspektiv, och i synnerhet inom vissa medicinska områden, är mycket framstående och konkurrenskraftig. Istället beskrivs hälso- och sjukvården ofta som en krisverksamhet. Det finns motiv för det eftersom utmaningarna hopar sig för branschen, när det gäller såväl utbudet, ofta präglat av akut resursbrist och kraftigt ökade kostnader för läkemedel, nya behandlingsformer och medicinteknisk apparatur, som efterfrågan med stora och ökande behov inom alla områden och krävande patienter/kunder. I hälso- och sjukvårdsbranschen har finansierings- och kapacitetsproblemen blivit alltmer akuta. Branschen står inför stora utmaningar när efterfrågan och kostnader ökar samtidigt som de tillgängliga resurserna inte räcker till. Hälso- och sjukvården ses därför oftast som ett gigantiskt kostnads- och organisationsproblem. I ljuset av detta allmänt rådande synsätt har vi genom denna studie valt att föra in ett annat perspektiv genom att peka på vad som skulle krävas för att hälso- och sjukvården eller healthcare-branschen som det utvidgade branschbegreppet benämns i denna studie skulle kunna ses som en potentiell tillväxtbransch. För detta krävs dock ett annat synsätt. Kan nya möjligheter och innovativa förbättringar utvecklas om hälso- och sjukvården ses som en bransch? Vad uppstår det för nya lösningar om hälso- och sjukvården beskrivs som ett dynamiskt och samverkande system av olika kompetenser snarare än utifrån vem som äger eller finansierar verksamheten; dvs. om verksamheten drivs i offentlig eller privat regi, i landsting, kommuner eller i företag? Studien har som syfte att förmedla ett annat perspektiv genom att utveckla en bild av en bransch ; en beskrivning som kan bidra med idéer om hur en effektivare kompetenssamverkan skulle kunna blottlägga dolda kapaciteter och skapa samma dynamik och utvecklingskraft som finns i många tillväxtbranscher. Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch 3

5 Studien har sitt ursprung i en diskussion om vilka möjligheter som finns inom Healthcare-området i Stockholm/Uppsala-regionen, initierad av länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län. Föreliggande studie har gjorts möjlig genom stödet från en grupp intressenter. Dessa har olika roller i utvecklingen av healthcare-branschen men förenas i intresset av att se en hälso- och sjukvård som utvecklas vidare i nya samarbetsformer, som effektiviseras och förbättras för brukarna, som utgör en intressant och attraktiv arbetsmarknad och som bidrar till en gynnsam regional utveckling. Dessa intressenter är Landstingsförbundet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Praktikertjänst AB, Stockholms Näringslivskontor, Svenskt Näringsliv samt Vårdförbundet. För studiens innehåll och slutsatser svarar dock författarna ensamma. Stockholm i december 2003 Dag Norén Videre Consulting AB Alexander Crawford Nextwork AB 4 Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch

6 Innehåll INNEHÅLL EN BRANSCH UNDER BILDANDE BAKGRUND SYFTE MED STUDIEN ANGREPPSSÄTTET: KOMPETENSER I FOKUS ANSATS OCH STRUKTUR BRANSCHBEGREPPET: HEALTHCARE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH ANDRA BRANSCHER ATT BESKRIVA HEALTHCARE-BRANSCHEN GRUNDLÄGGANDE KOMPETENSER I HEALTHCARE-BRANSCHEN HEALTHCARE-BRANSCHEN OCH DESS DRIVKRAFTER ÖVERGRIPANDE SAMHÄLLSKRAFTER SJU BRANSCHDRIVKRAFTER SPECIFIKA REGIONALA DRIVKRAFTER STOCKHOLM-UPPSALA-SÖRMLAND DEN REGIONALA HEALTHCARE-BRANSCHEN HEALTHCARE-KOMPETENSER OCH HEALTHCARE-AKTÖRER I REGIONEN UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR HEALTHCARE-BRANSCHEN I REGIONEN DEN NYA BRANSCHSTRUKTUREN; SAMVERKANDE KOMPETENSER SOM FÖRÄNDRAR BRANSCHEN NYA RATIONELLA GRUNDER FÖR ORGANISERING AV PRODUKTIONEN; VÅRDLOGIKER MANAGEMENTUTVECKLING AV PRODUKTIONEN NYA FORMER FÖR SAMSPEL MELLAN VÅRDKEDJANS OLIKA LÄNKAR EN DISTRIBUERAD PRODUKTIONSAPPARAT MED HÖG TILLGÄNGLIGHET OCH ANPASSNING FRÅN SAMLADE PRODUKTIONSPLATSER TILL SAMVERKANDE SPECIALISTNODER SCENARIER SCENARIO 1: STRUKTUROMVANDLAREN SCENARIO 2: RESEARCH METROPOLIS SCENARIO 3: DRIVHUSET SAMMANFATTNING SLUTSATSER: HEALTHCARE-BRANSCHENS POTENTIALER BILAGA: LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA: INTERVJULISTA Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch 5

7 6 Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch

8 1. En bransch under bildande 1.1 Bakgrund Kan hälso- och sjukvården beskrivas som en bransch? Vad är det för möjligheter som uppdagas om hälso- och sjukvård beskrivs genom att kartlägga de kompetenser som samverkar för att bedriva verksamheten (i ett branschförhållande) istället för utifrån vem som äger verksamheten, dvs. om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi eller hur verksamheten kan eller ska finansieras? Denna studie har haft till uppgift att översiktligt beskriva en bransch som är under framväxt. Studien förmedlar en bild av denna bransch, och bör ses som ett inlägg som bidrar med idéer om exempelvis hur nya former av samverkan mellan viktiga kompetenser kan utveckla branschen. Svårigheterna med att beskriva hälso- och sjukvården och de möjligheter som finns i en fortsatt utveckling är att denna verksamhet är fylld med känslor och etiska frågor, avancerad teknik, forskning och utveckling och en komplicerad apparat för att styra verksamheten. Hälso- och sjukvården är ytterst kompetensintensiv, och den samverkar med en mängd andra tjänster som är såväl mycket avancerade som enkla. Verksamheten producerar stora volymer och flöden. Eftersom hälso- och sjukvård är avgörande för väldigt många i önskan om ett bättre liv är behovet alltid stort men samtidigt, också som en konsekvens av detta, är resurserna för hälso- och sjukvården skiftande. Det finns stora och svåra frågor om hur hälso- och sjukvården ska kunna finansieras för att säkerställa en grundläggande uppfattning i samhället om solidaritet gällande tillgången till denna viktiga tjänst. Samhällets naturliga engagemang i ett så omfattande behov leder till många olika synsätt om hälso- och sjukvårdens styrning och fördelning. Synsätten är företrädda främst av olika politiska åsikter men också många olika uppfattningar ur ett professionellt perspektiv. Sammantaget är bilden av hälso- och sjukvården och dess utveckling mycket komplex. Med denna komplexitet är det lätt att fastna i alla problem och i alla de olika uppfattningar och motsättningar om vilka de viktiga utvecklingsinsatserna är. Samtidigt kan allt vändas till att tala om ett verksamhetsområde med oerhörda potentialer och i synnerhet med beaktande av hur viktig verksamheten är för så många. Här talar vi om ett område med stora och viktiga behov för de som kallas brukare, patienter eller kunder, en viktig arbetsmarknad med stora utvecklingsmöjligheter såväl individuellt som ur ett organisationsperspektiv, en verksamhet med stor potential för utvecklingen av nya tjänster och produkter, dvs. en stor intäktskälla såväl inom landet som utanför gränserna genom en möjlig exportnäring. De stora behov av hälso- och sjukvård som finns brukar beskrivas som ändlösa och betungande men kan också vändas till att beskrivas som en tillgång. Många andra branscher, som exempelvis aktörerna inom den nya generationens mobiltelefoni, borde egentligen med avund betrakta hälso- och sjukvården och de uppenbara behoven inom detta område. Den forsknings- och utvecklingsintensiva hälso- och sjukvården, dit vi även räknar läkemedel och medicinsk teknik, tar fram nya produkter och tjänster som skapar mycket stora värden för såväl de individer de hjälper som för hela samhället. Ej att förglömma är också den regionala dimensionen: hälso- och sjukvården betyder enormt mycket för den regionala utvecklingen (arbetsmarknad, bruttoregionprodukt, attraktivitet, kompetensutveckling och kompetensspridning, näringslivs- Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch 7

9 utveckling) där mängder av olika tjänsteleverantörer stödjer och utvecklas med den lokala hälso- och sjukvården. Trots dessa utgångspunkter, som skulle vara mycket åtråvärda för de allra flesta branscher, beskrivs hälso- och sjukvården ofta som en problemfylld sektor med svåra frågor kring finansiering, prioriteringar, jämlikhet och tillgänglighet för att nämna några. En positivt laddad beskrivning ser man inte ofta; istället ses hälso- och sjukvården som en enorm kostnadspost för stat, landsting och kommun, en dominerande del av den stora offentliga sektorn vars finansiering är och lär förbli det stora spörsmålet i framtidens politiska samtal. Finansieringsfrågor är svåra och bör inte underskattas av någon. Dock är det vår uppfattning att de inte bör utgöra den enda inkörsporten till samtal om hälso- och sjukvårdens framtid. Men vad är det som kan generera nya tankemönster där de verkliga möjligheterna tas till vara? En viktig utgångspunkt för att identifiera och utnyttja de möjligheter som finns inom hälso- och sjukvården, och som är i fokus i denna studie, är att anlägga ett funktionellt kompetensperspektiv på verksamheten, det vill säga att beskriva hälso- och sjukvården som den bransch det faktiskt är. Det finns, menar vi, mycket att lära av ett sådant synsätt. Mängder av intressanta hälsooch sjukvårdsstudier, i form av kartläggningar och analyser, genomförs löpande men de allra flesta av dessa har oftast ett makroperspektiv där hälso- och sjukvården analyseras som en särskiljd sektor; ofta utifrån finansieringsfrågor, prioriteringar, systemfunktion, utbud och efterfrågan etc. Ett perspektiv där verksamhetskompetenserna kartläggs och analyseras ser man sällan. Faktum är att det är mycket svårt att i den svenska hälso- och sjukvårdsdebatten hitta något som är i närheten av en branschstudie (på det sätt som så många andra komplexa branscher beskrivs). En viktig orsak till detta är uppenbar; uppdelningen av hälso- och sjukvården mellan olika huvudmän, olika finansiärer, offentlig och privat sektor, olika professionella discipliner och inte minst starka reglerande insatser har skapat olika former av barriärer för att utveckla en branschsyn inom området. Den grund som denna studie bygger på är att hälso- och sjukvården mycket väl kan beskrivas som en bransch. I mångt och mycket är den faktiskt redan det idag, även om den faktiskt saknar ett adekvat namn på svenska därför har vi i denna studie valt att använda oss av den engelska termen healthcare, som utgör ett vidare begrepp än den svenska motsvarigheten (se nedan, avsnitt 2.1, om detta val av namn). Det branschperspektiv som vi anlägger i denna studie är ett synsätt som också sprider sig i andra länders analyser av hälso- och sjukvården. Det ökade intresset för att beskriva denna omfattande verksamhet som en bransch är ett led i sökandet efter att bättre utnyttja resurser och förlösa tillväxtmöjligheter 1. Att förstå denna utveckling kan ge en region som Stockholm-Uppsala-Södermanland ett fördelaktigt läge i den kommande internationaliseringen av hälso- och sjukvården. 1 Se bl a några nya branschstudier av healthcare som publicerats av Milken Institute (www.milkeninstitute.org). 8 Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch

10 1.2 Syfte med studien Syftet med denna studie är alltså att på ett övergripande sätt kartlägga och beskriva hälsooch sjukvården som en bransch. Studien ska samtidigt ses som en beskrivning och bedömning av ett antal idéer kring hur en ökad kompetenssamverkan kan komma att förändra hälso- och sjukvården. Detta kan generera olika utvecklingar in i framtiden vilket också analyseras. För att förstå utvecklingsmöjligheterna inom det som vi här kallar healthcare-branschen analyserar vi även i vissa delar branschens effektivitet och brister i nuläget. Studien är begränsad på så sätt att den inte kvantifierar antalet healthcare-aktörer, healthcare-branschens omsättning och tillväxt. Utifrån den indelning vi gör går det inte att få fram tillförlitlig statistik även med omfattande statistikbearbetning. Vi hoppas dock att denna bild och beskrivning ska vara en pusselbit bland andra som kan bidra till att skapa de nya former av kompetenssamverkan som blir allt viktigare för att förnya och effektivisera hälso- och sjukvården. Bilder och beskrivningar kan bidra till att hitta lösningar på de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Det gäller närmast utmaningarna att möta en ökande och komplex efterfrågan av hälso- och sjukvårdstjänster samtidigt som resurserna för att driva verksamheterna är knappa. Parallellt med dessa problem tillkommer många intressanta möjligheter, dels de som ny teknik, forskning och utveckling av läkemedel och behandlingar kontinuerligt bidrar till, men också de som kan komma från andra innovationer som till exempel nya arbetsmetoder för att organisera och bedriva hälso- och sjukvård. Ökad konkurrens och ökade krav på kundorientering i kombination med den nya informations- och kommunikationstekniken driver förändringar i de allra flesta branscher. Detta gäller, och kommer att gälla ännu mer framöver, hälso- och sjukvården. Att beskriva hälso- och sjukvården som den bransch den faktiskt är kan underlätta utvecklingen av verksamheten genom att kompetenskombinationer med hög potential blir mer uppenbara de verkligt användbara innovationerna kommer oftast ur nya kombinationer av redan existerande kompetenser. På detta sätt har också dagens etablerade branscher en gång växt fram. Vi förenklar medvetet problematiken i denna studie genom att inte fördjupa oss i de svåra frågorna om hälso- och sjukvårdens finansiering och det politiska inflytandet och styrningen. Vårt syfte avgränsar studien till att ge en bild av vilka kompetenser branschen består av och hur ny dynamik kan utvecklas när dessa viktiga kompetenser samarbetar. Detta menar vi är ett viktigt kompletterande och annorlunda perspektiv till de studier som många gånger enbart fokuserar finansieringsformer och politiskt inflytande. Studiens syften sammanfattade är: - Att övergripande kartlägga och beskriva de kompetenser som utgör grunden för branschen, och hur kombinationerna av dessa kompetenser kan komma att utveckla branschen - Att analysera och bedöma de drivkrafter som skapar/kan skapa utveckling och tillväxt inom branschen - Att utveckla ett antal bedömningar och viktiga förutsättningar som möjliggör att en dynamisk healthcare-bransch kan utvecklas. Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch 9

11 1.3 Angreppssättet: Kompetenser i fokus När man, vilket är ambitionen med denna studie, avser att studera en bransch som är så stor, komplex och betydelsefull som hälso- och sjukvården är valet av angreppssätt viktigt. Åtminstone tre huvudsakliga perspektiv eller angreppssätt kan väljas. Ett första angreppssätt är att anlägga ett systemperspektiv. Huvudfrågan i detta synsätt blir hur fungerar branschen/systemet?. Perspektivet är uppifrån- och ned, institutionellt och flödesorienterat. I detta perspektiv hamnar ofta frågor som finansieringsformer, styrning och beslutsfattande i centrum. Ett andra angreppssätt för branschanalyser är aktörsperspektivet. I detta synsätt blir huvudfrågan vem gör vad? Vilka företag/institutioner/enheter finns i branschen?. Detta synsätt är det som mer än andra används för olika typer av kvantifieringar (sysselsättning, omsättning, finansiella resultat, etc.) vilket gör det till den mest spridda metoden för att analysera näringslivsbranscher, till exempel bland branschanalytiker i den finansiella sektorn. Ett tredje angreppssätt är kompetensperspektivet. Detta är ett synsätt där huvudfrågan är vilka kompetenser finns och behövs i branschen. Centralt är att identifiera kompetenserna och se hur dessa samverkar och skapar värde. Perspektivet karaktäriseras av nedifrån och upp, fokus på samverkan, på värdekedjor, på verksamheter, på gränssnitt. Det är dessutom det som bäst lämpar sig för diskussioner om framtiden samt för situationer där branschgränser är mindre väl definierade. Av dessa angreppssätt har vi i denna studie valt att framför allt använda oss av kompetensperspektivet. Enligt vår bedömning är kompetensperspektivet det bästa angreppssättet för att beskriva möjligheterna för en bransch i snabb utveckling och med troligen omfattande förändringar som en följd av detta. Kompetensperspektivet ger oss också möjligheter att förstå mer om de nya kompetenskombinationer som driver utvecklingen. 1.4 Ansats och struktur Denna studies ansats är således att kartlägga och beskriva de funktionella kompetenser som på olika sätt, enskilt eller i samverkan, bidrar till produktionen av hälso- och sjukvård 2. Studien avser också att beskriva hur dessa kompetenser i nya former av samverkan kan skapa nya funktionella kompetenser inom hälso- och sjukvård som exempelvis informationsförmedling. Med stöd av en kompetenskartläggning och beskrivning av branschen (kapitel 2) analyseras de drivkrafter som kan skapa utveckling och tillväxt i branschen (kapitel 3). Den regionala bilden beskrivs översiktligt (kapitel 4). Branschens fortsatta utveckling kan bero på hur innovativa kombinationer av kompetenser utnyttjas i varierande former och beroende på olika händelser (kapitel 5). För att skapa bättre överblick och insikt om vad som kan skapa olika positiva utvecklingar beskrivs tre scenarier för branschens fortsatta utveckling (kapitel 6). Till sist presenteras i slutkapitlet några slutsatser (kapitel 7). 2 Med funktionell kompetens menas kompetens som har en tydlig roll och en uppgift (oftast i samverkan med andra kompetenser) i att producera en tjänst eller en vara. Dessa kan exempelvis tydliggöras genom att läggas in i en värdekedja (se vidare kapitel 2.3 nedan). 10 Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch

12 För att branschbeskrivningen ska kunna bli mer praktisk fokuseras regionen Stockholm- Uppsala-Södermanland som sammantaget utgör en s.k. möjlig funktionell region genom att många kompetenser finns ansamlade inom detta geografiska område. Denna region har en tillräcklig kritisk massa av kompetenser för att kunna exemplifiera hur den nya branschen kan komma att utvecklas. Med en regional utgångspunkt blir det möjligt att också beskriva kompetenserna genom representativa aktörer och på detta sätt utveckla en mer konkret bild av branschen. Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch 11

13 12 Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch

14 2. Branschbegreppet: Healthcare 2.1 Hälso- och sjukvård och andra branscher Utgångspunkten och syftet med denna studie är att utveckla en beskrivning som på ett bättre sätt fångar in den bransch som hälso- och sjukvården utgör. En bransch bildas av en ansamling kompetenser som på ett funktionellt sätt samverkar för att skapa produkter och/eller tjänster. Oftast beskrivs en bransch genom en s.k. värdekedja där ett antal steg utvecklar och konkretiserar värdet av råmaterial, kunskaper eller andra insatsprodukter till slutprodukter som sedan används eller konsumeras i olika former 3. Denna beskrivningsform kan användas för såväl mycket komplexa tjänstenäringar som enklare tillverkningsindustrier för att sortera och dela in de olika kompetensaktörerna och hur de samverkar i branschen. Att beskriva samarbetsflödet på detta sätt är en viktig form av analys. Innan detta kan göras för den verksamhet som är hälso- och sjukvård är den grundläggande frågan att reda ut vilka kompetenser som i ett funktionellt perspektiv ingår och därmed vilka aktörer som bildar branschen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, definieras hälso- och sjukvård som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till detta räknas också sjuktransporter samt omhändertagande av avlidna liksom tandvård. Men denna definition av hälso- och sjukvård måste ändå betraktas som snäv. Den utesluter förstås mängder av andra tjänster som är nödvändiga för att arbeta med kärnkompetensen medicinskt förebyggande, utredande och behandling av sjukdomar och skador. Forskning och utveckling, läkemedelsproduktion och distribution, utveckling och tillverkning av medicinteknikutrustning och hälsoprodukter är några andra områden som alltmer självklart ingår i hälso- och sjukvården, inte minst när nya läkemedel och även medicinsk teknik alltmer kommer att ersätta traditionella behandlingsformer. För att producera en sådan avancerad tjänst som hälso- och sjukvård ingår dessutom i ökande utsträckning alltmer av branschspecialiserade produkter och tjänster inom IT och telekom, fastighetstjänster och andra servicenäringar, utrustning och förbrukningsmaterial, men också finansieringslösningar och riskkapital. Listan kan göras ännu längre och naturligtvis tilltar osäkerheten alltmer för vad som ingår eller inte ju mer som läggs till. Denna osäkerhet kring branschgränser är alls inte specifik för hälso- och sjukvården, utan ett fenomen som genomsyrar hela ekonomin. Man kan se det som en konsekvens av framväxandet av den globala nätverksekonomin, i vilken såväl nationsgränser som branschgränser sakta men säkert förlorar sin relevans. Traditionella branscher stöps om och formeras i nya indelningar. Exempelvis används begreppet retail för verksamheter där ett företag möter många kunder (detaljhandel, men också privata bank- och försäkringstjänster, snabbmat och aktiviteter med många försäljningsställen). Upplevelseindustrin är en annan nydefinierad bransch som KK-stiftelsen har valt som ett funktionellt samlingsbegrepp [som] omfattar människor och företag med ett kreativt 3 Värdekedjebeskrivningen av branscher utvecklades ursprungligen av bransch- och managementforskaren Michael Porter och har i många sammanhang blivit vägledande för hur branschstudier byggs upp Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch 13

15 förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form 4. Att hälso- och sjukvården är annorlunda än andra branscher råder det ingen tvekan om. Det går inte alltid att använda framgångsformler från andra branscher och med automatik importera dessa till hälso- och sjukvården. Det har också bevisats vid flera tillfällen inom exempelvis management och kundstyrning inom storsjukhus och akutmottagningar. Samtidigt finns det heller inget som talar emot att hälso- och sjukvården faktiskt kan betraktas och bedömas som en bransch när den analyseras utifrån ett produktionsperspektiv, dvs. hur verksamheten bedrivs praktiskt. Hälso- och sjukvården består av verksamheter som skapar värde i form av tjänster och produkter precis som i andra branscher. Skillnaderna ligger i utgångspunkterna med den solidariska skattefinansieringen (det är vanligen inte individerna som betalar direkt, med undantag för begränsade patientavgifter, för de tjänster och produkter de använder inom området). En annan viktig skillnad är att sjukvården innehåller inslag av tvingande behov; en akut sjuk människa måste tas om hand även om denne inte har resurser för detta eller ens vill bli omhändertagen det är en utgångspunkt i våra samhällsvärderingar. Ytterligare en viktig skillnad är svårigheten för kunden (den sedvanliga branschtermen för brukaren eller patienten) att själv bedöma vad man behöver. Det är främst läkarnas (oftast nödvändiga) kunskapsövertag som utgör en skillnad; producenten har ett i branschjämförelse speciellt övertag (även om många skulle hålla med oss om att det råder en liknande situation när bilen ska lämnas in på verkstad). Svårigheterna att bedöma vilken typ av behandling som bör göras innebär också att hälsooch sjukvården många gånger har ett specifikt problem med att på förhand bedöma efterfrågevolymer inom vissa områden som exempelvis viss kirurgi. Men samtidigt finns det många områden som mycket väl kan hyggligt bedömas långt på förhand genom att exempelvis skaffa bättre kunskaper om den lokala demografiska utvecklingen och hälsolägen. En annan viktig skillnad mot andra branscher är den mycket viktiga tillgång som god hälsa och bra vårdbehandlingar utgör för människor och även för samhället. Det finns speciella behov att ur ett solidariskt rättviseperspektiv, och för att skapa en god samhällsutveckling såväl socialt som ekonomiskt, säkra att så många som möjligt kan uppnå en godtagbar nivå av hjälp inom hälso- och sjukvård. Men hälso- och sjukvården kan, trots de unika utgångspunkterna, mycket väl beskrivas som en bransch. Det är en bransch som har tillväxtmöjligheter, en bransch som skapar direkt värde och inte bara kostnader, en bransch som skapar förutsättningar för klusterbildningar och regional utveckling, en bransch som är internationell med stora exportmöjligheter 5. Med ett bristande branschperspektiv riskerar man att missa de många möjligheter och effektiviseringar som finns i att olika kompetensaktörer intar specialiserade roller och som därmed utvecklar effektivare och dynamiska samarbeten. Det handlar också om att utveckla branschinnovationer; dvs. nya former för hur verksamheter leds och förädlas vidare i sina olika steg. Branschinnovationer kan handla om logistik som till exempel distribution mellan vårdplatserna av patienter och varor, informationsflöden mellan olika aktörer som exempelvis remisser eller kapacitetsutnyttjande, administrationsrationaliseringar som exempelvis patientjournaler och ekonomistyrning. Det pågår många utvecklingssatsningar inom hälso- och sjukvården inom dessa ovan angivna områden men 4 För mer om upplevelseindustrin, se t.ex. Guide till upplevelsesamhället av Bengt Wahlström, SNS förlag, Se t.ex.mats Ekelunds uppsats Sveriges glömda tillväxtnäring hälsa och sjukvård som möjlighet. Timbro Hälsa, april Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch

16 de sker ofta isolerade från varandra, exempelvis landsting för landsting, och alltför sällan används de spetskompetenser och s.k. best practice; framgångsexempel, som finns hos andra kompetensaktörer. Ett stort landsting samarbetar självfallet med mängder av olika aktörer. Men det sker sällan i former som kan sägas vara branschbaserade eftersom vi talar om upphandlingar som görs enligt på förhand oftast mycket väl specificerade förutsättningar och ramvillkor, och som sällan ger utrymme för det dynamiska samspel av lärande, specialisering och s.k. kreativ förstörelse (nedläggningar av verksamhetsdelar eller verksamhetsmetoder som inte bidrar tillräckligt) som sker mellan aktörer i branschsamverkan. 2.2 Att beskriva healthcare-branschen Det amerikanska begreppet healthcare används i denna studie för att ge ett namn på en bransch som bör beskrivas annorlunda än det i Sverige etablerade begreppet hälso- och sjukvård. I det amerikanska begreppet utgör healthcare en betydligt bredare branschbeskrivning med såväl fler produktionsinslag som fler tjänsteinslag. Begreppet healthcare tjänar alltså här som ett inlånat namn för en bransch under bildande. Ordet healthcare måste också ses som ett begrepp som är preliminärt till dess en bättre benämning finns för den bransch som beskrivs i studien eller till dess hälso- och sjukvård ses och definieras annorlunda än dagens etablerade mening. I vissa fall kan detta lånade begrepp t.o.m. väcka anstöt, i andra fall en undran och kanske är det just detta som är nödvändigt för att inleda ett mer utforskande synsätt på vad hälso- och sjukvård egentligen består av för kompetenser. Med healthcare menar vi att kärnkompetensen är hälso- och sjukvård i meningen förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Men healthcarebegreppet öppnar även upp för att det finns en mängd stödjande kompetenser som är nödvändiga för att kärnkompetensen ska kunna producera ett effektivt och kvalitativt resultat för såväl producenterna som de slutgiltiga brukarna. En bransch kan beskrivas teoretiskt och konceptuellt, men det är inte förrän definitionen speglas i beskrivningar, databaser och statistik som den börjar få liv och relevans. Det finns många exempel på mer eller mindre kreativa nya branschbeskrivningar som får det svårt att överleva om de inte kan göras kvantifierbara. Till och med mer etablerade branscher som besöksnäring, retail eller upplevelseindustri är svåra att mäta. Dessa bekymmer att fånga en bransch härstammar först och främst från statistikinsamlarna. Med rätta menar de att man inte kan regelbundet byta näringsbranschindelning En korrekt beskrivning av hälso- och sjukvårdssektorn eller healthcare-branschen kan inte göras genom att samla ihop verksamheter med hjälp av olika statistiska verktyg, som t.ex. s.k. SNI-koder, Standard för svensk näringsgrensindelning. SNI, är en statistisk standard för klassificering av produktionsenheter i näringsgrenar/branscher. SNI 6 klassificerar framför allt produktionsenheter (företag, arbetsställen etc.) efter den aktivitet som där bedrivs. Ett exempel: Det som i statistiken oftast beskrivs som hälso- och sjukvård (snäv definition) motsvarar kod 85.1 i SNI2002 som innehåller sluten vård 7, öppen hälso- och 6 SNI är en hierarkisk indelning med fem nivåer. Totalt finns 17 avdelningar (A Q), 60 huvudgrupper (2-sifferkod) och 739 detaljgrupper (5-sifferkod). Den bygger på EU:s näringsgrensstandard, och den senaste upplagan kallas SNI2002 som introducerades vid årsskiftet Slutenvård: verksamhetsarter (sluten primärvård), (specialiserad sluten somatisk vård) och (specialiserad sluten psykiatrisk vård) i SNI2002. Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch 15

17 sjukvård 8, tandvård 9 och annan hälso- och sjukvård 10. Men, som vi redan har antytt, fångar man här endast en del av healthcare-branschen. SNI är ett sätt att kategorisera verksamhetsarter det finns andra. I USA används till exempel SIC-koder. Där finns en accepterad förteckning över de delar av ekonomin som kan anses tillhöra healthcare (se tabell nedan). Figur 1: Exempel från officiell statistik i USA: Health Care Industry Components 283 Drugs 384 Medical Instruments & Supplies 632 Medical Service & Health Insurance 801 Offices & Clinics of Medical Doctors 802 Offices & Clinics of Dentists 803 Offices of Osteopathic Physicians 804 Offices of Other Health Care Practitioners 805 Nursing & Personal Care Facilities 806 Hospitals 807 Medical & Dental Labs 808 Home Health Care Services 809 Health & Allied Services 873 Research & Testing Services Källa U.S. government s Standard Industrial Classification system. I såväl SNI som SIC är det landets alla arbetsställen, arbetsgivare eller företag som utgör basen. En annan möjlig bas, som används framför allt på de finansiella marknaderna, förekommer framför allt i USA och tar endast alla börsnoterade företag som bas, och det är dessa som delas in i olika grupper. Då ser bilden ibland något annorlunda ut. Om man utifrån den svenska/europeiska SNI-klassificeringen skulle vilja få en mer heltäckande bild över det vi här betraktar som healthcare-branschen skulle exempelvis följande lista över verksamhetsarter vara mer användbar. 8 Öppenvård: verksamhetsarter (öppenvård på sjukhus) och (öppenvård ej på sjukhus) i SNI Tandvård: verksamhetsarter i SNI Övrig hälso- och sjukvård: verksamhetsarter (medicinsk laboratorieverksamhet), (ambulanstransport och ambulanssjukvård), (vård vid sjukhem) och (annan öppenvård utan läkare) i SNI Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch

18 Figur 2: Verksamhetsarter (SNI-koder) i den breddade healthcare-branschen (SNI2002) sluten primärvård specialiserad sluten somatisk sjukvård specialiserad sluten psykiatrisk vård hälso- och sjukvårdsmottagningar tandläkarmottagningar andra enheter för hälso- och sjukvård industri för homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat industri för farmaceutiska basprodukter läkemedelsindustri industri för medicinsk utrustning och instrument invalidfordonsindustri partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror hälsokostbutiker apotek sjukvårdsbutiker centralkök för sjukhus medicinska FoU-institutioner myndigheter som administrerar hälso- och sjukvård högskolor o institutioner med utbildning f vårdyrken servicehus, servicelägenheter o ålderdomshem gruppbostäder för psykiskt utvecklingsstörda hem för vård eller boende hemtjänst, dagcentraler Källa: SCB Även med en utökad involvering av verksamhetsarter (SNI-kodindelat) uppnås inte en tillräckligt korrekt bild av den verkliga healthcare-branschen. Beskrivningen ovan fångar inte upp viktiga stödjande kompetenser (IT/telekom, fastighetsdrift, bemanning) eller andra viktiga servicetjänster som lever av hälso- och sjukvård (vissa transportföretag, fastighetsföretag med stora uppdrag åt sjukvårdens huvudmän, konsultföretag som arbetar med verksamhetsanalyser och -utveckling, försäkringsbolag med växande uppdrag inom hälso- och sjukvård, etc.). Det är inte svårt att komma på svårklassificerade aktörer. Ett taxiföretag som sköter färdtjänst. Ett IT-konsultföretag med experter som arbetar med t.ex. systemutveckling, ibland åt hälso- och sjukvården och ibland åt industrin. Försäkringskassan som handhar såväl sjukpenning som föräldraförsäkring. Enhetliga och universella branschdefinitioner är kanske en statistikers eller en byråkrats dröm, men de kommer nog aldrig att bli verklighet. Istället får vi leva med approximationerna. Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch 17

19 2.3 Grundläggande kompetenser i healthcare-branschen I denna studie används ett angreppssätt för att beskriva den s.k. healthcare-branschen som baseras på att viktiga kompetenser identifieras och analyseras (vilket beskrivs och jämförs med andra angreppssätt för branschbeskrivningar tidigare i kapitlet). Med ett sådant angreppssätt kan en schematisk bild målas upp som översiktligt beskriver hur kärnkompetensen hälso- och sjukvård stöds av en rad andra strategiska kompetensområden. Det bör observeras att nedanstående bild inte på något sätt jämställer och värderar olika kompetenser mot varandra utan enbart tjänar till att utgöra en överblick till vilka kompetenser som samverkar på olika sätt. Figur 3: Healthcare-branschens grundläggande kompetensområden Specialiserad vård & omsorg Kärnkompetensen Hälso- och sjukvård Hälsa Medicinsk teknik IT/Telekom Forskning, forskningsutrustning Utrustning/ Förbrukningsmaterial Drift Service Läkemedelsproduktion Försäkring/ Finansiering Distribution Utbildnings-, rådgivnings-, ombudstjänster Investment/ Riskkapital Fastigheter Bemanning Med denna beskrivning blir healthcare-branschen betydligt mer omfattande än den traditionella beskrivningen av hälso- och sjukvård. Att detta kan motiveras bygger på att samtliga ovanstående kompetensområden är nödvändiga för att den grundläggande kärnkompetensen ska kunna arbeta och utveckla resultat på ett resurseffektivt sätt och för att kunna nå tillräckliga kvalitetsnivåer. Specialiserad vård och omsorg är tjänster som fokuserar vissa inriktningar av vård som vanligen inte ingår i den traditionella hälso- och sjukvården. Detta kompetensområde utvecklas och förändras i och med att högre kvalitetskrav ställs på den specifika vården och omsorgen. Nya former som väsentligt ökar möjligheterna till vård i hemmet, nya behandlingsmetoder inom exempelvis äldrevården samt nya terapeutiska vårdformer som utförs av mindre specialistaktörer är några exempel på specialiserad vård och omsorg som stödjer den traditionella hälso- och sjukvården. Till området tillkommer även de nya vårdmetoder och förändrade grunder för vården som skapas genom medicinsk teknik och nya läkemedel. Hälsa ökar i betydelse ju mer individer och profession lär sig om preventiva insatser. Ny kunskap, nya metoder och tekniker för s.k. monitorering, där hälsan mäts och utvärderas 18 Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch

20 löpande, kommer att öka behovet av hälsofrämjande åtgärder och professionalisera denna kompetens ytterligare. Preventiva hälso- och friskvårdsinsatser ökar i betydelse genom ökade folkhälsoinsatser och en expanderande företagshälsovård. Nya livsmedelsprodukter och hälsopreparat får också allt större betydelse och bör därför ingå i healthcarebranschen. Utrustning och förbrukningsmaterial utgör ett viktigt men ofta inte så uppmärksammat inslag i healthcare-branschen. Ju mer kunskaper specialiseras och behandlingsmetoder förfinas desto mer ökar betydelsen av dessa stödjande produkter som inte är högteknologiska på samma sätt som det som hänförs till medicinsk teknik. Här ingår exempelvis invalidfordon, träningsredskap för preventiva insatser och rehabilitering samt mängder med engångsprodukter vid behandlingar. En expanderande hemsjukvård kommer att utveckla en mängd ny utrustning som ska kunna göra det möjligt att bo hemma men samtidigt ha samma övervakning och stöd för dagliga sysslor. Drift är ett kompetensområde som vi utskiljer från övriga därför att ledning av produktionsprocesser och konceptbyggande inom hälso- och sjukvården kommer att öka i professionalisering och betydelse. Healthcare Management, en term som används alltmer, är en utveckling av ledning och organisationsstyrning som är specialiserad mot hälso- och sjukvården och de speciella förhållanden som råder inom branschen. Med konceptbyggande menar vi de kompetensaktörer som alltmer specialiserar sig på att utveckla och implementera effektiva vårdkedjor och standardiseringar av produktionsmetoder som kan återskapas och föras in i olika verksamheter och organisationer. Service är de många olika tjänster som är viktiga för att hälso- och sjukvård ska kunna bedrivas, för att s.k. produktionsplatser som sjukhus, vårdcentraler, äldrevård, hemsjukvård m.m. ska fungera. Med service menar vi här tjänster som är specialinriktade för hälso- och sjukvården. Detta kan vara hemtjänst, transporter, måltidsservice, informations- och söktjänster, storsjukhustjänster som underhållning, kommunikation, receptions- och bevakningstjänster. Försäkring och finansiering är en rad olika tjänster som ökar i betydelse och inflytande. Inom försäkringsområdet växer tjänsterna som avser renodlade hälso- och sjukvårdsförsäkringar. Både företag och individer blir alltmer villiga att köpa försäkringstjänster som garanterar snabb och högkvalitativ vård som kan utföras antingen i Sverige eller i andra länder. En mer sofistikerad finansieringskompetens kommer att öka i betydelse för såväl individer som de aktörer som har till uppgift att bedriva hälso- och sjukvård. För individerna (som använder hälso- och sjukvårdens tjänster) är det en rimlig bedömning att det kommer att växa fram sparandeformer som är specialiserade för framtida hälso- och sjukvårdskonsumtion. För hälso- och sjukvårdens aktörer handlar finansiering främst om nya finansieringslösningar för att driva den löpande produktionen av hälso- och sjukvård men också nya lösningar för att exempelvis Försäkringskassan ska kunna skapa effektivare styrning och fördelning av de ekonomiska resurserna. Bemanning är ett kompetensområde som diskuterats och debatterats hett inom hälso- och sjukvården. Bemanningsföretagens snabba växt i Sverige och övriga Europa har hittills främst skett i det privata näringslivet men på senare tid även inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Vi kallar detta för ett kompetensområde därför att den tjänst som erbjuds hälso- och sjukvården inom detta område inte främst handlar om att tillhandahålla sjuksköterskor och läkare. Det handlar snarare om att tillhandahålla flexibilitet; ett sätt att parera olika situationer av belastning, perioder av resursbrist men också tillfälliga behov av expertinsatser. Denna kompetens har inte enbart växt fram som Healthcare Utvecklingen av en ny tillväxtbransch 19

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Värdeskapande i hälso- och sjukvård

Värdeskapande i hälso- och sjukvård Öppna Program Public and Health Värdeskapande i hälso- och sjukvård Genom möte mellan alla aktörer som samverkar runt varje patient. Din profil Programmet är framtaget för personer som inom sina respektive

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Framtidens utmaningar En snabb utveckling Förväntningar på hälso- och sjukvården Stort rekryteringsbehov Folksjukdomar Global sårbarhet

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Vårdval i Östergötland

Vårdval i Östergötland Vårdval i Östergötland Blankett för auktorisationsansökan för öppen specialiserad vuxenpsykiatri Leverantörsuppgifter Komplett företagsnamn: Adress: Postnummer: Postadress: Org.nummer: Firmatecknare: Bankgironummer:

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) 2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt Effektivare vård Nätverksmöte SKL, 160414 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom S 2013:14 (dir. 2013:104)

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-14 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Regionbildning sjukvårdens utmaningar. Östersund 26 april 2016 Göran Stiernstedt

Regionbildning sjukvårdens utmaningar. Östersund 26 april 2016 Göran Stiernstedt Regionbildning sjukvårdens utmaningar Östersund 26 april 2016 Göran Stiernstedt Vårdens utmaningar Finansiering Effektivitet Framtidens patient Jämlikhet Utveckling/innovation Digitalisering Nationell

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet. Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur

Läs mer