Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö. Den Nordiska Sydstaden. En utemiljö man längtar efter. Giedre Marcinkeviciute.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö. Den Nordiska Sydstaden. En utemiljö man längtar efter. Giedre Marcinkeviciute."

Transkript

1 Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö Den Nordiska Sydstaden En utemiljö man längtar efter Giedre Marcinkeviciute Avine Hassouri Vt 2010

2 Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö Den Nordiska Sydstaden En utemiljö man längtar efter The Southern city of the north an outdoor space we seek for Giedre Marcinkeviciute Avine Hassouri Kurs: Hållbar stadsutveckling projektkurs BY602B Handledare: Per-Olof Hallin Omfattning: 15 högskolepoäng Datum:

3 Abstract As climatic conditions have a great effect on the way outdoor space is used, it is therefore important to study in more detail future climatic changes in order to be able to give better solutions for the use of the outdoor space, and to prepare the new urban districts with better conditions. Heat and sun are two of the factors, which are desired in the Northern countries, whereas Southern countries need shade, especially during the warm months. Therefore planning the outdoor environment requires different approaches in the Northern climate to those in the Southern (warm) climate. We in the North are attracted to the Southern cities because of their different qualities, such as heat, the sea, the feeling of holiday, history etc. In contrast people from Southern countries are astonished by the nature to be found in the North, as well as the high quality of life each country has its own specific characteristics, which make it attractive for others. Each city or district becomes more or less popular for different reasons. Cities should develop and new districts should be built for people to find their ideals, such as better jobs, dwellings and more enjoyable neighbourhoods. Those cities, which have more to offer in the form of education, jobs, culture/multi-culture has become more interesting. These qualities form the basis for cities to become livelier. To create more life and a longer stay in the city, which indeed is a characteristic of southern/ cosmopolitan cities due to climate and other conditions, is the subject of this work. This work aims to design a concept with a Southern character for the new developing area of Varvsstaden for Peab, and includes theory as well as methods for the creation of the desired character, with specified questions. A pre-study, which collects basic data for planning the project, will lead to the concept, which will thus contain a list of indicators with possible ideas and solutions. To be able to confirm our proposal, literature studies and interviews will be implemented in this work. As a result of this report, we will be able to present a sample of those factors, which define a lively and sustainable outdoor space. 3

4 Sammanfattning De klimatiska förutsättningarna har stor betydelse i val av användning av utemiljön, därför är det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förändringarna för att ge bättre möjlighet till användning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bättre villkor. Värme och sol är faktorer som är efterlängtade i Norden i motsättning till de sydliga länderna där skuggan är mer önskvärd speciellt under de varma månaderna. Det nordiska klimatet kräver andra inställningar för planering av utemiljön än vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden längtar till sydliga städer på grund av olika kvaliteter t.ex. värme, havet, semesterkänsla, historia m.m. Invånare i sydliga länder ser fram emot naturen i Norden och den höga livskvaliteten. Varje land har sina specifika kännetecken som gör det attraktivt hos andra länder. Att en stad eller stadsdel blir mer populär än de andra har olika grunder. Städerna skall utvecklas och nya områden skall byggs för människor för att hitta sitt ideala jobb, boende och stadsdel. De städer som har mer att erbjuda i form av utbildning, jobb, kultur/mångkultur har blivit mer intressanta. De här kvaliteterna är några orsaker till att städerna blir mer livliga. Mer liv och en längre utevistelse i staden är karakteristiskt för sydliga/kosmopolitiska städer, på grund av klimatet och andra villkor, som även är ämnet på detta arbetet. Detta arbete syftar till att skapa underlag för konceptet till en sydlig karaktär i det nyplanerade området Varvsstaden åt Peab. I arbeten ingår en teoridel och en metoddel med redovisade frågeställningar på de önskade karaktärerna samt en förstudiedel som innehåller planeringsunderlag för det fortsätta projektet som i sin tur ska leverera hela konceptet. Litteraturstudie och intervju genomförs i detta arbete för att styrka vårt förslag. Detta leder till en förstudie med ett smakprov av konceptet som innehåller indikatorer samt eventuella principer. Som resultat av arbetet redovisar vi en kort sammanfattning av de faktorer som definierar en livlig och hållbar utemiljö. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Varvsstaden Problematisering Syfte Varför är PEAB intresserad? Avgränsningar Teori och metoddel Teorigenomgång och teorianknytning Metodredovisning Förstudie Projektdefinition Namn på projektet Projektorganisation Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Tidplan Intressentanalys Kravspecifikation Planering Milstolpar Ganttschema Projektansvarskort Riskanalys Framgångsfaktor Plan för uppföljning Kommunikationsplan Resursbehov Budget

6 4. Slutsatser och diskussion Referenser Bildförteckning Bilagor Bilaga 1 - smakprov på koncept Bilaga 2 djupare indelning av milstolpar

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Detta arbete är en magisteruppsats i hållbar stadsutveckling. Under arbetet kommer vi att skriva en förstudie till en extern partner som kan leda till fortsatt arbete med projektet. Projektet som kommer att behandlas i förstudien handlar om omvandling av området Varvsstaden. Samarbetspartner för projektet är PEAB som äger det planerade området. Projektet valdes utifrån PEABs önskemål om en ny tanke kring utemiljön samt utifrån våra egna kunskaper inom bygg och planering. Förstudien kommer att skapa en planering av projektet som i sin tur skapar ett koncept som kan marknadsföras till beställaren. Konceptet handlar om sydstadskaraktär i den ena delen av Varvsstaden med smågator som kallas Labyrintstaden. Denna stadsdel kommer att innehålla båda bostäder och lokaler, därför vill man skapa en speciell karaktär på utemiljön där människor kan vistas längre och oftare. Den kallas för sydstadskaraktär eftersom Varvsstaden har samma potentialer som sydliga städer som t.ex. havet, semesterkänslan och en attraktiv utemiljö. 1.2 Varvsstaden Peab förvärvade Kockums industriområde år 2005 för att i samverkan med Malmö stad utveckla Varvsstaden till en ny attraktiv stadsdel. Varvsstaden är ett synnerligen attraktivt område, avgränsat av vatten mot öster och söder och beläget i gränszonen mellan Västra Hamnen och Malmö Centrum. Med sitt centrala läge, som en länk till stadskärnan, har Varvsstaden potentialen att integrera omgivningen och skapa ökad närhet till centrum för hela Västra Hamnen 1. Varvsstaden är redan i ett förändringsskede men det kommer att ta ytterligare ca 20 år innan den blir färdig. En del av de befintliga strukturerna och byggnaderna bevaras i området men även nya byggnader planeras. I Vandkunstens (arkitektbyråns) förslag har de flesta hus tillgång till grönska och labyrintgatorna skapar en mer skyddad miljö från vinden samt en oväntad känsla och upplevelse av miljön. Området har möjlighet att locka besökarna dit, men de klimat- /mikroklimatiska förutsättningarna och karaktären av området har stor påverkan på detta. 1 Citat från Program för parallella uppdrag, okt 2008, Malmö stad och PEAB. 7

8 1. Varvsstaden okt program för parallella uppdrag - Vandkunstens förslag. Källa Peab, Karin Månsson 1.3 Problematisering Mer än 50 % av världens befolkning lever i städer och den globala trenden av migrationen till städerna fortsätter. Av den anledningen får vi tätare städer, som till följd skapar mer förorenade, bullriga och otrevliga områden. En reaktion på dessa problem i de senare åren är en hållbar stadsutveckling av våra städer. 2 Hållbar utveckling av våra städer syftar till att förbättra levnadsvillkoren för sina tre miljarder invånare, genom en balans mellan tekniska framsteg och förbättringar inom hälsa, ekonomiska och sociala förhållanden. Frågan är både kravet på att tillgodose de grundläggande behoven i utvecklingsländerna, och förbättra livskvalitet i de industrialiserade länderna 3. Trenden från att leva i livlösa städer och bostadsområden som har åtföljt industrialisering, segregation av olika stadsfunktioner och beroendet av bilen har orsakat att städerna har 2 Hassouri,A., Climate-adopted residential open space and urban sustainability, Uppsats till Kursen: Stadens utmaningar, Januari 2010, s 1. 3 Gauzin-Müller D. Sustainable architecture and urbanism - Concepts, Technologies, Examples 2002, s 34 8

9 blivit tråkigare och mer monotona. Detta pekar fram betydelsen av stimulans och kvaliteten på utomhusmiljön. 4 Godtagandet av utomhusmiljön beror huvudsakligen på mikroklimatiska förhållanden och de arkitektoniska utformningarna av utrymmet. Bekvämlighet, meteorologiska och/ eller sociala bekvämligheten påverkar människors beteende och deras användning av utomhusmiljön. Framgångsrika utomhusmiljöer lockar ett stort antal människor, skapar kulturell mångfald, ökar den ekonomiska vitaliteten och tillhandahåller platser för människor att träffas och umgås. 5 I ett projekt som Varvsstaden som är en infill av existerande industriområde, är det väldigt viktigt att området planeras och upplevs som attraktivt och beboeligt. Nybyggda område tar längre tid att accepteras inom samhället, men en vältänkt planering och utformning som stimulerar liv och aktivitet kan påverka godtagande av platsen. Studier visar att Västra Hamnen har fått en bra acceptans även om det är ett nybyggt område och detta beror på de kvaliteter platsen har 6. Varvsstaden har potentialen för att bli ännu mer lyckad än Västra Hamnen; närheten till centrum, mer skyddad från havets hårda vindar ger området bättre möjligheter. Dessutom kan Varvsstaden representera ett ännu mer varierat område i form av blandning mellan gamla industribyggnader och modern arkitektur som kan skapa en mer attraktiv miljö. Blandningen kan även vara i form av de aktiviteter och de ekonomiska möjligheter som området har att erbjuda sina invånare. 1.4 Syfte Syftet med detta arbete är att teoretiskt utveckla ett planeringsunderlag inför ett arbete som leder till en stadsmiljö baserad på framtidens klimat och med en blandad, attraktiv och livlig karaktär i Varvsstaden. Detta utförs genom en förstudie som presenterar ett smakprov av konceptet. Frågan är på vilka grunder konceptet för en hållbar sydstadskaraktär kan utvecklas? Vilka metoder är de mest användbara i projektet? Vad kommer sydstadskaraktär innebära? Kan konceptet locka företaget? 1.5 Varför är PEAB intresserad? PEAB kommer förmodligen att använda förstudien till fortsätt planering av Labyrintstaden. Klimatförändringar är ett aktuellt tema i Malmö, därför kan det vara intressant att bygga ett pilotområde med dessa förändringar i åtanke. Malmö är redan en blandad stad med folk från hela världen. Ett nytt blandat område som erbjuder mer variation på livsstil och stadsliv och som samtidigt tolererar blandningen och ger Malmö en nationell/internationellt rykte om en modern stad. En blandning av mångkulturella affärer och restauranger t.ex. falafelkiosk, All Frukts handel eller ett lokalt bageri med stöd från Nordmils ger 4 M. Wheeler,S & Beatley, T., The Sustainable Urban Development Reader, Second Edition. s101. Från Gehl J. Outdoor Space and Outdoor Activities 5 Gehl J. Life between buildings - Using public space, 4th edition Lisa Tucker Cross och Rikard Küller, Utvärdering av stadsrum Bo01 i Malmö,

10 Varvsstaden kosmopolitisk själ. En sydstadlig karaktär ger Malmö en ny identitet och kartlägger den ännu en gång som ett hållbart exempel, samt förbättrar omständigheterna för boende med ett mer skyddat (klimatisk) och tryggare miljö som erbjuder liv dygnet runt. 1.6 Avgränsningar Den litteratur vi tar upp i arbetet studeras inte grundlig då vi vill lämna de grundliga detaljerna för det fortsätta projektet. Vi kommer inte att redovisa ett komplett koncept utan ett smakprov i form av en presentation av en tabell med indikatorer för de önskade karaktärerna på det planerade området samt några exempel på hur de kan uppfyllas. Vi presenterar exemplen utifrån ett hållbart perspektiv som har klimatiska och sociala förutsättningar i åtanke. 2. Teori och metoddel 2.1 Teorigenomgång och teorianknytning Stadstyps-utveckling i Sverige ur historiskt perspektiv För att förstå vilken karaktär man strävar efter i Varvstaden måste man förstå hur olika stadsdelar/städer har utvecklats under en längre tid i Sverige. Det är också viktigt att studera den historiska utvecklingen av städerna för att hitta de typiska karaktärerna under den tiden. Den äldsta typen av stadsbebyggelse har i århundraden följt kvartersstadens princip som innebär att gator, torg och parker bildar de offentliga rummen som inramar kvarteren. Kvartersgränser markeras ofta fysisk med hus, murar, plank, staket och häckar. I början av 1930-talet introducerades ett nytt begrepp inom stadsplanering hus i parken, som har gett förmån till ett rumsligt öppet stadsbyggande. Så gott som alla stadsrum fick en offentlig karaktär. Tydlig zonindelning var en viktig aspekt då man ville skilja på olika verksamheter från bostadsområden. Trafikåtskiljning blev viktigt då man prioriterade bilen. Den nya stilen blev populär och ledde till utveckling av olika husformer: punkthus, skivhus och lamellhus. 7 På 1950, 60 och 70-talet var det vanligt förekommande att stadsdelar utvecklades till att bli ABC-områden. En stadsdel byggd efter ABC-modellen separerade på arbetsområde, bostadsområde och centrum. Tanken var att människor skulle bo och arbeta inom samma stadsdel men i olika delar, där centrum var tänkt att fungera som den naturliga mötesplatsen. Följden blev också att mycket få människor befann sig i bostadsområdena under kontorstid, vilket gjorde det tomt och ödsligt. Samma företeelse uppenbarade sig även i arbetsområdena under kvällar och helger. Man ifrågasatte den öppna stadsplaneringen på 80-talet och började komma tillbaka till det traditionella kvarterstänkande stadsplaneringen med ett modernt stadsrum. Idag arbetar 7 Kjell Forshed och Ola Nylander, Bostadens omätbara värden, 2003, s

11 man i Sverige med en mångfald av stadstyper 8 : stenstad, småstad, trägårdsstad och parkstad. De andra begreppen som man använder sig av i stadssammanhang nu är: Blandstad man har bostäder, kontor och butiker på ett och samma område. Man kan säga att det är den gamla ABC staden fast med modernare tankegångar 9. I begreppet blandstad kan även blandade hustyper för verksamheter och boende inräknas, d.v.s. flerbostadshus, radhus, villor, kontorshus, gallerier o.s.v. Upplevelsestad ett begrepp som utvecklades i Malmö med uppkomsten av nya stadsdelar som kunde erbjuda människor olika aktiviteter under hela dagen som t.ex. badstrand, cykel- och promenadstråk, hundrastplats, grill- och picknickplatser, kallbadhus, golfbana, parker, torghandel, restauranger, affärer, uteserveringar, o.s.v. Kulturhuvudstad en Europeisk kulturhuvudstad är en stad i Europa som av EU utsetts till kulturhuvudstad och fått möjligheten att visa upp och utveckla sitt kulturliv 10. Tätstad man förtätar inom staden, man planerar bebyggelse så att den kan rymma så många bostäder och lokaler så möjligt. Förtätningar skapar fördelar med närheten till staden och minskat transportbehov men samtidig minskar grön- och rekreationsytorna. Grön stad det är en stad där man skapar grönska på både offentliga och privata platser. Olika ytor används för att plantera grönska som t.ex. tak och väggar. Även i den övriga världen har man börjat komma tillbaka till det beprövade byggsättet. I vissa områden försöker arkitekter bryta mot globaliseringens likformighet och använda sig av traditionella byggnadsformer och inhemska material till sina projekt. Det bidrar till platsens kultur och identitet. På det sätet stärker man regionens egenart och ökar dess förutsättningar i den globala konkurrensen Nya städers utmaningar Vid utvecklandet av dagens samhälle eftersträvas funktionsblandade stadsdelar med mycket liv och rörelse. Planerare och stadsbyggnadspolitiker vill skapa levande stadsdelar som påminner om innerstaden med både bostäder, lokaler och naturliga mötesplatser. 12 Städerna spelar en viktig roll i den globala konkurrensen samtidigt som städernas fysiska och miljömässiga utveckling spelar en viktig roll i klimatförändringarna. De stora utmaningarna för framtidens stad är att hantera klimatförändringarna (i relation till den fysiska 8 Kjell Forshed och Ola Nylander, Bostadens omätbara värden, 2003, s Webbsida 10 Webbsida 11 Jürgen Tietz, Den moderna arkitekturens historia, 2008, s Caroline Lewenhagen och Carl Talling, examensarbete Hur skapas en attraktiv stadsdel? Vad kan Södra Värtahamnen lära av Hammarby Sjöstad, Kista, Nacka Strand och Eriksberg?, 2002, Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi 11

12 stadsutvecklingen) på ett konkurrens- och miljömässigt bra sätt. Samtidigt som livskvaliteten blir viktigare inte minst i relation till klimatet men även vad en stad har att erbjuda sina invånare spelar stor roll i den globala världen, där alla är på jakt efter bättre liv och flyttar gärna runt för att hitta det. Tidigare forskning om platser i staden har i huvudsak behandlat utformningen av den fysiska miljön samt den sociala miljöns betydelse för uppkomsten av platsidentitet och social delaktighet. Utformningen av platsens fysiska miljö har visat sig vara viktig för människors upplevelser och tillfredsställelse. Senare forskning har visat att ett positivt socialt klimat ökar känslan av tillhörighet och tillfredsställelse i ett bostadsområde, vilket i sin tur leder till ökad social samverkan mellan grannarna. 13 De aktiviteter människor deltar i under en vardag är mycket beroende på omgivningen och möjligheterna som platsen ger. Den gemensamma för alla, frivilliga och sociala, aktiviteter är att de endast sker när de externa förutsättningarna, för att stanna till och röra sig ute, är bra. När det är i alla avseenden behagligt att vara i miljön. 14 I dagens samhälle flyttar folk till olika delar av landet eller även världen för att hitta sina ideala platser. Det är många som bosätter sig där en längre period av deras liv, men å andra sidan är det andra som inte kan tänka sig att bo i länder som inte har samma standarder, eller inte känns som hemma. Frågan är vad som gör en stad/stadsdel mer intressant än de andra? Vad är grunden till att folk flyttar runt för bättre livskvalitet och vilka är de kvaliteterna? Med hjälp av litteratur och (senare under projektets tid) intervjuer försöker vi att definiera nord och sydstadskaraktär samt att söka efter och lista ut de karakteristiska omständigheterna från syd/nord som folk strävar efter. Även de faktorer som gör en stad/stadsdel blir mer populär än de andra skall studeras. Kreativitet: The lifeblood of cities Kreativiteten hos de som bor i och bedriver en stad definierar stadens succé. Kreativitet handlar inte bara om en ständig uppfinning, men också att ta itu med den gamla. 15 D.v.s. att en stad inte behöver bygga nytt hela tiden för att bibehålla kreativiteten och attrahera fler. Kreativitet kan handla om att behålla den gamla arkitekturen som ett kulturarv för att behålla karaktären samt att ge en ny identitet och funktion som passar bättre i det moderna samhället. De här exemplen handlar inte bara om byggnaderna men också om den atmosfär och karaktär som de ger till staden. 13 Utvärdering av stadsrum Bo01 i Malmö, Lisa Tucker Cross och Rikard Küller Gehl, J. Life between buildings, Using public space, 4th edition 2001, s Charles Landry, The creative city a toolkit for urban innovators,2000, s7 12

13 2. Hotel NewYork i Rotterdam, ett exempel på ett kontorshus som har förvandlats till ett hotell och ett populärt café. Källa Avine Hassouri 3. Bokhandeln Selexyz i Dominikanska kyrkan i Maastricht. Källa Avine Hassouri Kultur Kultur är rustningen av resurser som visar att en plats är unik och karakteristisk. Resurser av det förflutna hjälper att inspirera och ger förtroende för framtiden, samtidigt son det hjälper oss att anpassa oss till förändring med att förankra vår känsla av existens. Det visar att vi kommer någonstans ifrån och har en bakgrund. Kulturella arv är mer än bara byggnader, det är rustningen av kulturella resurser som visar att en plats är unik och särpräglad. 16 Kultur är en av de faktorer som uppmuntrar folk att resa till nya delar av världen för att uppleva olika traditioner och vanor. 4. Svensk midsommar som attraherar turister till Sverige. Källa Avine Hassouri 5. Hollandsk Queen s day som uppmuntrar invånare och turister från hela världen. Källa Avine Hassouri 16 Charles Landry, The creative city a toolkit for urban innovators, 2000, s39 13

14 Attraktivitet Hur vet vi om en stadsdel upplevs som attraktiv eller inte är svår att besvara eftersom det inte finns en tydlig definition av vad som avses med en attraktiv stadsdel. Vad en individ upplever som attraktivt i en stadsdel är i högsta grad subjektivt. Allmänt borde dock en attraktiv stadsdel mena en stadsdel där människor väljer att arbeta, bo och vistas. Hur en sådan stadsdel skall skapas har förändrats över tiden. Trots att det inte finns en entydig definition av begreppet attraktiv stadsdel kan en del faktorer nämnas som var för sig bidrar till att en stadsdel upplevs som attraktiv. Naturgivet fysiskt kapital, de naturtillgångar och miljökapital i form av grönområden, vackra vyer, vattennära läge, parker etc. som finns i en stad. Tillverkat realkapital, infrastrukturen och beståndet av bostäder och lokaler. Humankapital, den högteknologiska kompetensen i företag samt förekomsten av högskolor eller universitet. Kulturellt kapital, såsom teater, konserthus, museer m.m. Trygghetskapital, hur säkerheten ser ut på gator och torg. Relationskapital, människor har relationer till andra människor i staden eller närliggande städer samt till staden i sig, en känsla av community En park i Rotterdam, naturkapital människor och kulturellt kapital. Källa Avine Hassouri 7. Promenaden i Helsingborg, attraktiv vy. Källa Avine Hassouri 17 Caroline Lewenhagen och Carl Talling, examensarbete Hur skapas en attraktiv stadsdel? Vad kan Södra Värtahamnen lära av Hammarby Sjöstad, Kista, Nacka Strand och Eriksberg?, 2002, Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi 14

15 Livlighet Att uppleva andra människor utgör en särskilt färgglad och attraktiv möjlighet till stimulans. Jämfört med upplevelsen av byggnader och andra livlösa ting, är upplevelsen av människor som talar och rör sig mycket starkare och erbjuder en mängd sensuell variation. Det handlar om det viktigaste ämnet i livet: människor 18. Med en bra planering av stadsmiljön samt aktiviteter kan en livligare stad utformas. 8. Ett livligt torg I Malmö. Källa Avine Hassouri 9. En livlig gata i Bryssel. Källa Avine Hassouri Arkitektur Den attraktiva staden är en fråga om design - design i form, färg, struktur, full av variation och kontrast men ändå harmonisk. Där byggnader, offentliga och privata, grupperas i intressanta massor och siluetter. Attraktiv arkitektur attraherar invånare, arkitekter och andra för att uppleva staden samt att skapa turism och ekonomisk framgång. 10. En attraktiv studentbostad i Köpenhamn. Källa Avine Hassouri 11. Arkitektur kan skapa turism, Österrike. Källa Avine Hassouri 18 Gehl, J. Life between buildings, Using public space, 4th edition

16 Sydstad Det räcker med att söka på internet om karaktären av sydliga städer för att få resultat om strandstäder med soligt och varmt klimat. En sydstad påminner de flesta om vackra stränder, smala gator med linor mellan fönster och stora terrasser med blomsterkrukor. Man tänker på värme och solen vid havet samt en god siesta mitt på dagen. 19 I sydliga länderna i motsats till de nordiska länderna är skuggan mer önskvärd än solen. De smala gatorna möjliggör en behaglig utomhusmiljö där barn kan leka och äldre njuta av en livlig vy. I flera årtionden har många med tillräckliga resurser flyttat till Medelhavet, Atlanten öar och kustområden för de klimatmässiga fördelarna och lägre levnadskostnader. 20 Vi har tillgång till mer natur i Norden än i andra sydliga städer men i Sydeuropa är närheten till havet och parken viktigare. För många människor i Sydeuropa är det ingen valmöjlighet om de vill bo nära grönskan eller ej. 21 Kombinationen av värmen och brist på natur i närheten av staden påverkar även typ av aktiviteter i staden. De här faktorerna kan orsaka att folk är mindre aktiva och vill sitta mer på kaféer och i skuggan för att njuta av en behaglig temperatur. De andra faktorerna som gör sydliga städer attraktiva är god mat och gott vin, historia och identitet av platsen och en blandning av invånare och turister. 12. Italien, en sydstad med liv även på kvällen. Källa Avine Hassouri 13. Uteservering i Grekland. Källa Avine Hassouri Nordisk miljö Att skapa en behaglig miljö är en fråga om skydd från dåligt väder. Vädret skiljer sig från område till område och land till land. Klimatiska villkor måste vara basen i varje individuell ort. I Skandinavien är korrelationen mellan klimat och graden/karaktären av aktiviteter mer 19 Yuri Kazepov, Cities of the Europe, 2006, s79 20 Webbsida 21 Översiktsplan för Helsingborg, seminarium den 21 maj,

17 extrem. Studier 22 visar att under de månader som temperaturen är högre, är graden av utomhusaktiviteter också högre, därför är anpassning av utemiljön till klimatiska förutsättningar viktigare. Det finns även andra faktorer i nordiska länder och kulturer som påverkar typ och grad av aktiviteter utomhus och gör att Norden upplevs annorlunda. Förhållande till naturen 23, förkärlek till trämaterial 24, jakt efter nordisk ljus 25, välfärd, individualism och demokratiska attityder 26 är principer som skiljer Norden från andra länder. 14. Längtan efter natur och naturliga material, Sverige. Källa Giedre Marcinkeviciute 15. Ett ganska tomt rådhustorg i Tallin. Källa Giedre Marcinkeviciute Labyrintstaden Begreppet labyrintstad i detta arbete handlar om gatunätets utformning som påminner om en labyrint. Inspirationen är hämtad från den medeltida staden som är planerad med tanke på klimatet samt upplevelsen av staden. 27 De viktigaste frågorna i den medeltida staden är oavbruten erfarenhet av rummet samt simultan kontinuitet. Detta betyder att man har en oavbruten erfarenhet av rummet i form av en serie av rörelser som är relaterade till varandra och den totala levande erfarenheten. 28 Man har alltid ett motiv framför sig för att gå vidare och upptäcka nya stadsrum och upplevelser. En levande erfarenhet av fysiska staden stimulerar människor för att använda stadsrummet och välja att vara ute. I Varvsstaden har man 3D torget, som är kvarståendebyggnad av den gamla Varvsstaden, framför sig för att upptäcka och uppleva. 22 Gehl, J. Life between buildings, Using public space, sida th edition Macarena San Martín, Skandinaviska hem, 2008, s25,68,91, Catalogue 1, Hemma berättelser på en bomässa, 2001, s27 25 Ingrid S., Tove G., Nordisk ljus hemma, Webbsida 27 Intervju med Karin Månsson, N.Bacon, E. Design of cities, 1974, s34 17

18 16. Labyrint gator och stora motivet, Leiden. Källa Avine Hassouri 17. En Labyrintgata som leder till en oväntad öppning (torg), Tyskland. Källa Avine Hassouri Blandstad Tanken med blandstad är att undvika sovstäder och istället skapa en levande stad. Blandstad uppkom som en reaktion mot den zonerade staden med liv och rörelse endast vissa tider på dygnet. Visionen från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg är att: Alla ska kunna, vilja och våga befolka stadens gator och andra offentliga rum. Tanken med blandstad är att integrera funktioner till så stor del som möjligt dels för att åtminstone några har nära till jobbet men också för att skapa liv och rörelse under större delen av dygnet. 29 De typer av blandning som vanligtvis avses är: Funktionell blandning: funktioner som bostäder, handel, kultur, nöjesliv o.s.v. skall planeras i samma kvarter för att alla individuella funktioner kan överleva. Social blandning: olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper och sociokulturella grupper) skall vara blandade i ett kvarter för att skapa social blandning samt social hållbarhet. Även boende former och storleker skall vara varierade. Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, materialmässigt och höjdmässigt. Ju fler arkitekter och byggbolag som delar på en ritning och exploatering av området desto större blandning av arkitekturen skapas. 29 Gustavsson T. Staden mellan vägar och spår - att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm, Magister uppsats, Blekinge Tekniska högskolan,

19 18. En blandad arkitektur; gammal som ny, Rotterdam. Källa Avine Hassouri Hållbarhetsaspekter Hållbarhet som begrepp är invecklat och komplicerat. Ofta handlar det om jordens resursförbrukning men det handlar även om social rättvisa, ekonomisk rättvisa, jämlikhet, biologisk mångfald, framtidsvisioner, o.s.v. Med andra ord kan man säga att hållbarhet betyder att världen av idag redan ska betraktas med morgondagens ögon 30. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 31 Hållbar stadsutveckling är: Improving the quality of life in a city, including ecological, cultural, political, institutional, social and economic components without leaving a burden on the future generations. 32 Det är en process i ständig förändring som sätter människan i centrum som kräver förmåga till helhetssyn och samordning. I detta arbete handlar hållbarhet om de aspekter som bidrar till en god utomhusmiljö. De förutsättningar som möjliggör en längre utevistelse till invånare i Varvstaden. 1. Social hållbarhet 19. Blandad funktion-handel och bostäder, Almere. Källa Avine Hassouri Social hållbarhet betyder att försöka ta kommande generationer i beaktande och att leva med en medvetenhet om att våra åtgärder påverkar andra och världen. Därför tar social hållbarhet en större världsbild i samband med äktenskap, familj, föräldraskap, skilsmässa, samhälle, kultur, medborgarskap och globalisering. Det handlar även om trygghet, 30 Jürgen Tietz, Den moderna arkitekturens historia, 2008, s Webbsida objectives/a-good-built-environment/ 32 Wheeler, S.M. & Beatley, T. Towards Sustainable Development, bok The Sustainable Urban Development Reader, s

20 delaktighet av invånarna och att vara demokratisk. I ett socialt samhälle möts olika kulturer och erfarenheter på lika villkor, samverkar och berikar varandra. Ett Socialt hållbart samhälle gäller allas rätt till det goda livet. I detta arbete spelar social hållbarhet en större roll, att uppmuntra folk för att använda utemiljön är resultatet av ett välplanerat samhälle samt en tryggare utemiljö som har goda möjligheter för boende och ger dem en känsla av community. 2. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet är en utveckling där mänsklighetens hantering av jordens resurser sker utifrån ett rättvist perspektiv med fokus på naturens livsavgörande förutsättningar. Allt levande har rätt till ren luft, friskt vatten, giftfri näring och möjlighet till reproduktion. För en ekologiskt hållbar utveckling måste klimatförändringen motas och den biologiska mångfalden skyddas. I detta arbete handlar ekologisk hållbarhet om inte bara om klimatanpassade material och former men även om de sociala aktiviteter som bidrar till ekologisk hållbarhet i området. Aktiviteter kan ordnas för barn eller vuxna som förstärker relationen mellan boende samtidig som de förbättrar de ekologiska förutsättningarna. 3. Ekonomisk hållbarhet En ekonomi som växer behöver inte innebära ett ökat uttag av naturresurser. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom att omsättningen av material effektiviseras. Varor kan ersättas med tjänster eller så kan återanvändningen av vissa varor ökas. Både konsumtionsmönster och teknologi behöver styras för att negativa effekter på ekosystemet skall minimeras. Den lokala ekonomin ska vara mer i fokus för att nå ett ekonomiskt hållbart samhälle. Varvstaden har goda möjligheter för att stimulera den lokala ekonomin och detta ska göras med tanke på de sociala aspekterna av platsen för att bidra till en livligare stadsmiljö. 20

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VISION MARIESTAD 2020 ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VAD ÄR EN VISION? VISION - ÄR EN GEMENSAM BILD AV FRAMTIDEN - Visionen ska formuleras så att

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Furulund. Naturnära boende i lugn miljö

Furulund. Naturnära boende i lugn miljö Furulund Naturnära boende i lugn miljö bo inbäddad i grönskan utan att vara långt från stan Det finns ett lugn och en trygghet vi mår bra av och det är den man finner i sitt hem. En del föredrar att söka

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl 2005.05.11 TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

CITIES FOR CHILDREN TÄNK LÅNGSIKTIGT MEN AGERA NU

CITIES FOR CHILDREN TÄNK LÅNGSIKTIGT MEN AGERA NU CITIES FOR CHILDREN TÄNK LÅNGSIKTIGT MEN AGERA NU Ewa Westermark, Partner, Arkitekt, Gehl Architects Gehl Architects Urban Quality Consultants Gl. Kongevej 1, 4.tv DK 1610 Copenhagen V www.gehlarchitects.dk

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Bedömningsgrupp: Abelardo Gonzalez; Examinator Morten Lund; Handledare Gunilla Kronvall Ingegärd Johansson

Bedömningsgrupp: Abelardo Gonzalez; Examinator Morten Lund; Handledare Gunilla Kronvall Ingegärd Johansson HÄGRING- Ett Hotell i drömformat EXAMENSARBETE INOM ARKITEKTUTBILDNING ARKITEKTSKOLAN I LUND, VT 2008 ZIA POUREMAMALI ziasiavani@hotmail.com Bedömningsgrupp: Abelardo Gonzalez; Examinator Morten Lund;

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG

SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG FOOTPRINT ECOLOGICAL FOOTPRINT 2008 FOOTPRINT ECOLOGICAL FOOTPRINT 2050 IMPROVE How can the excisting city be improved? URBAN DESERT A GREEN CITY ROOFTOPS 35% ROOFTOPS FOOD SOLAR

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Jenny Norrman (Chalmers, FRIST) Tore Söderqvist & Gerda Kinell (Enveco, FRIST) Petra Brinkhoff & Malin Norin (NCC Teknik, FRIST)

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Plats för möten Hjärtat i din affär Vi är inget vanligt fastighetsbolag. Givetvis är husen grunden i vår verksamhet, men i själva verket är vi mer intresserade av människorna som vistas där. Det är vår

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Mjuklandning i ditt nya hem

Mjuklandning i ditt nya hem INNEHÅLL Mjuklandning i ditt nya hem...3 Linköping - en stad i förändring...5 Gottfridsberg - en plats nära hjärtat...6 Livskvalitet för många smaker...7 Därför bor du bättre hos oss... 10 Mjuklandning

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Skanörs Kallbadhus & Restaurang. Nicholas Hörlin & Daniel Krook 13 augusti 2013

Skanörs Kallbadhus & Restaurang. Nicholas Hörlin & Daniel Krook 13 augusti 2013 Skanörs Kallbadhus & Restaurang Nicholas Hörlin & Daniel Krook 13 augusti 2013 Initiativtagare Nicholas Hörlin, 1972, Uppväxt i Skanör & Falsterbo Har i över 10 år arbetat med affärsutveckling inom fastighetsbranschen.

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Vad gör en naturvetare?

Vad gör en naturvetare? Vad gör en naturvetare? HÖGSKOLAN I Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se/set FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? Foto: Julia Sjöberg ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR Om vi underlättar rörlighet och utbyte mellan olika områden skapar vi förutsättningar

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet Syftet med Forsythiaprojektet har beslutat sig för att tydliggöra sin roll som primär vårdgivare

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Yttrande om tre översiktsplaner

Yttrande om tre översiktsplaner Yttrande om tre översiktsplaner (Gemensam Öp Linköping/Norrköping, Öp Staden och Öp Kallerstad) Storstad Linköping 2010-02-19 www.storstadlinkoping.se INLEDNING Det här yttrandet gäller samtliga tre aktuella

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Smart City Göteborg Hållbar och innovativ stadsutveckling SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Vad är Smart Cities-initiativet? Städer orsakar 70 % av de

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola TEATER // KONSERT Barn Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Arbete Barn Aktör Sport Arbete Odling ARENA PARKERING BUFFERGRÖNT

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få?

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Politiska mål och medel för human arkitektur - Ulf.johannisson@telia.com En cykeltur i nytt område med toppläge vid vattnet DN 110921: Dagens storskaliga nybyggen, framtidens

Läs mer