Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö. Den Nordiska Sydstaden. En utemiljö man längtar efter. Giedre Marcinkeviciute.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö. Den Nordiska Sydstaden. En utemiljö man längtar efter. Giedre Marcinkeviciute."

Transkript

1 Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö Den Nordiska Sydstaden En utemiljö man längtar efter Giedre Marcinkeviciute Avine Hassouri Vt 2010

2 Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö Den Nordiska Sydstaden En utemiljö man längtar efter The Southern city of the north an outdoor space we seek for Giedre Marcinkeviciute Avine Hassouri Kurs: Hållbar stadsutveckling projektkurs BY602B Handledare: Per-Olof Hallin Omfattning: 15 högskolepoäng Datum:

3 Abstract As climatic conditions have a great effect on the way outdoor space is used, it is therefore important to study in more detail future climatic changes in order to be able to give better solutions for the use of the outdoor space, and to prepare the new urban districts with better conditions. Heat and sun are two of the factors, which are desired in the Northern countries, whereas Southern countries need shade, especially during the warm months. Therefore planning the outdoor environment requires different approaches in the Northern climate to those in the Southern (warm) climate. We in the North are attracted to the Southern cities because of their different qualities, such as heat, the sea, the feeling of holiday, history etc. In contrast people from Southern countries are astonished by the nature to be found in the North, as well as the high quality of life each country has its own specific characteristics, which make it attractive for others. Each city or district becomes more or less popular for different reasons. Cities should develop and new districts should be built for people to find their ideals, such as better jobs, dwellings and more enjoyable neighbourhoods. Those cities, which have more to offer in the form of education, jobs, culture/multi-culture has become more interesting. These qualities form the basis for cities to become livelier. To create more life and a longer stay in the city, which indeed is a characteristic of southern/ cosmopolitan cities due to climate and other conditions, is the subject of this work. This work aims to design a concept with a Southern character for the new developing area of Varvsstaden for Peab, and includes theory as well as methods for the creation of the desired character, with specified questions. A pre-study, which collects basic data for planning the project, will lead to the concept, which will thus contain a list of indicators with possible ideas and solutions. To be able to confirm our proposal, literature studies and interviews will be implemented in this work. As a result of this report, we will be able to present a sample of those factors, which define a lively and sustainable outdoor space. 3

4 Sammanfattning De klimatiska förutsättningarna har stor betydelse i val av användning av utemiljön, därför är det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förändringarna för att ge bättre möjlighet till användning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bättre villkor. Värme och sol är faktorer som är efterlängtade i Norden i motsättning till de sydliga länderna där skuggan är mer önskvärd speciellt under de varma månaderna. Det nordiska klimatet kräver andra inställningar för planering av utemiljön än vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden längtar till sydliga städer på grund av olika kvaliteter t.ex. värme, havet, semesterkänsla, historia m.m. Invånare i sydliga länder ser fram emot naturen i Norden och den höga livskvaliteten. Varje land har sina specifika kännetecken som gör det attraktivt hos andra länder. Att en stad eller stadsdel blir mer populär än de andra har olika grunder. Städerna skall utvecklas och nya områden skall byggs för människor för att hitta sitt ideala jobb, boende och stadsdel. De städer som har mer att erbjuda i form av utbildning, jobb, kultur/mångkultur har blivit mer intressanta. De här kvaliteterna är några orsaker till att städerna blir mer livliga. Mer liv och en längre utevistelse i staden är karakteristiskt för sydliga/kosmopolitiska städer, på grund av klimatet och andra villkor, som även är ämnet på detta arbetet. Detta arbete syftar till att skapa underlag för konceptet till en sydlig karaktär i det nyplanerade området Varvsstaden åt Peab. I arbeten ingår en teoridel och en metoddel med redovisade frågeställningar på de önskade karaktärerna samt en förstudiedel som innehåller planeringsunderlag för det fortsätta projektet som i sin tur ska leverera hela konceptet. Litteraturstudie och intervju genomförs i detta arbete för att styrka vårt förslag. Detta leder till en förstudie med ett smakprov av konceptet som innehåller indikatorer samt eventuella principer. Som resultat av arbetet redovisar vi en kort sammanfattning av de faktorer som definierar en livlig och hållbar utemiljö. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Varvsstaden Problematisering Syfte Varför är PEAB intresserad? Avgränsningar Teori och metoddel Teorigenomgång och teorianknytning Metodredovisning Förstudie Projektdefinition Namn på projektet Projektorganisation Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Tidplan Intressentanalys Kravspecifikation Planering Milstolpar Ganttschema Projektansvarskort Riskanalys Framgångsfaktor Plan för uppföljning Kommunikationsplan Resursbehov Budget

6 4. Slutsatser och diskussion Referenser Bildförteckning Bilagor Bilaga 1 - smakprov på koncept Bilaga 2 djupare indelning av milstolpar

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Detta arbete är en magisteruppsats i hållbar stadsutveckling. Under arbetet kommer vi att skriva en förstudie till en extern partner som kan leda till fortsatt arbete med projektet. Projektet som kommer att behandlas i förstudien handlar om omvandling av området Varvsstaden. Samarbetspartner för projektet är PEAB som äger det planerade området. Projektet valdes utifrån PEABs önskemål om en ny tanke kring utemiljön samt utifrån våra egna kunskaper inom bygg och planering. Förstudien kommer att skapa en planering av projektet som i sin tur skapar ett koncept som kan marknadsföras till beställaren. Konceptet handlar om sydstadskaraktär i den ena delen av Varvsstaden med smågator som kallas Labyrintstaden. Denna stadsdel kommer att innehålla båda bostäder och lokaler, därför vill man skapa en speciell karaktär på utemiljön där människor kan vistas längre och oftare. Den kallas för sydstadskaraktär eftersom Varvsstaden har samma potentialer som sydliga städer som t.ex. havet, semesterkänslan och en attraktiv utemiljö. 1.2 Varvsstaden Peab förvärvade Kockums industriområde år 2005 för att i samverkan med Malmö stad utveckla Varvsstaden till en ny attraktiv stadsdel. Varvsstaden är ett synnerligen attraktivt område, avgränsat av vatten mot öster och söder och beläget i gränszonen mellan Västra Hamnen och Malmö Centrum. Med sitt centrala läge, som en länk till stadskärnan, har Varvsstaden potentialen att integrera omgivningen och skapa ökad närhet till centrum för hela Västra Hamnen 1. Varvsstaden är redan i ett förändringsskede men det kommer att ta ytterligare ca 20 år innan den blir färdig. En del av de befintliga strukturerna och byggnaderna bevaras i området men även nya byggnader planeras. I Vandkunstens (arkitektbyråns) förslag har de flesta hus tillgång till grönska och labyrintgatorna skapar en mer skyddad miljö från vinden samt en oväntad känsla och upplevelse av miljön. Området har möjlighet att locka besökarna dit, men de klimat- /mikroklimatiska förutsättningarna och karaktären av området har stor påverkan på detta. 1 Citat från Program för parallella uppdrag, okt 2008, Malmö stad och PEAB. 7

8 1. Varvsstaden okt program för parallella uppdrag - Vandkunstens förslag. Källa Peab, Karin Månsson 1.3 Problematisering Mer än 50 % av världens befolkning lever i städer och den globala trenden av migrationen till städerna fortsätter. Av den anledningen får vi tätare städer, som till följd skapar mer förorenade, bullriga och otrevliga områden. En reaktion på dessa problem i de senare åren är en hållbar stadsutveckling av våra städer. 2 Hållbar utveckling av våra städer syftar till att förbättra levnadsvillkoren för sina tre miljarder invånare, genom en balans mellan tekniska framsteg och förbättringar inom hälsa, ekonomiska och sociala förhållanden. Frågan är både kravet på att tillgodose de grundläggande behoven i utvecklingsländerna, och förbättra livskvalitet i de industrialiserade länderna 3. Trenden från att leva i livlösa städer och bostadsområden som har åtföljt industrialisering, segregation av olika stadsfunktioner och beroendet av bilen har orsakat att städerna har 2 Hassouri,A., Climate-adopted residential open space and urban sustainability, Uppsats till Kursen: Stadens utmaningar, Januari 2010, s 1. 3 Gauzin-Müller D. Sustainable architecture and urbanism - Concepts, Technologies, Examples 2002, s 34 8

9 blivit tråkigare och mer monotona. Detta pekar fram betydelsen av stimulans och kvaliteten på utomhusmiljön. 4 Godtagandet av utomhusmiljön beror huvudsakligen på mikroklimatiska förhållanden och de arkitektoniska utformningarna av utrymmet. Bekvämlighet, meteorologiska och/ eller sociala bekvämligheten påverkar människors beteende och deras användning av utomhusmiljön. Framgångsrika utomhusmiljöer lockar ett stort antal människor, skapar kulturell mångfald, ökar den ekonomiska vitaliteten och tillhandahåller platser för människor att träffas och umgås. 5 I ett projekt som Varvsstaden som är en infill av existerande industriområde, är det väldigt viktigt att området planeras och upplevs som attraktivt och beboeligt. Nybyggda område tar längre tid att accepteras inom samhället, men en vältänkt planering och utformning som stimulerar liv och aktivitet kan påverka godtagande av platsen. Studier visar att Västra Hamnen har fått en bra acceptans även om det är ett nybyggt område och detta beror på de kvaliteter platsen har 6. Varvsstaden har potentialen för att bli ännu mer lyckad än Västra Hamnen; närheten till centrum, mer skyddad från havets hårda vindar ger området bättre möjligheter. Dessutom kan Varvsstaden representera ett ännu mer varierat område i form av blandning mellan gamla industribyggnader och modern arkitektur som kan skapa en mer attraktiv miljö. Blandningen kan även vara i form av de aktiviteter och de ekonomiska möjligheter som området har att erbjuda sina invånare. 1.4 Syfte Syftet med detta arbete är att teoretiskt utveckla ett planeringsunderlag inför ett arbete som leder till en stadsmiljö baserad på framtidens klimat och med en blandad, attraktiv och livlig karaktär i Varvsstaden. Detta utförs genom en förstudie som presenterar ett smakprov av konceptet. Frågan är på vilka grunder konceptet för en hållbar sydstadskaraktär kan utvecklas? Vilka metoder är de mest användbara i projektet? Vad kommer sydstadskaraktär innebära? Kan konceptet locka företaget? 1.5 Varför är PEAB intresserad? PEAB kommer förmodligen att använda förstudien till fortsätt planering av Labyrintstaden. Klimatförändringar är ett aktuellt tema i Malmö, därför kan det vara intressant att bygga ett pilotområde med dessa förändringar i åtanke. Malmö är redan en blandad stad med folk från hela världen. Ett nytt blandat område som erbjuder mer variation på livsstil och stadsliv och som samtidigt tolererar blandningen och ger Malmö en nationell/internationellt rykte om en modern stad. En blandning av mångkulturella affärer och restauranger t.ex. falafelkiosk, All Frukts handel eller ett lokalt bageri med stöd från Nordmils ger 4 M. Wheeler,S & Beatley, T., The Sustainable Urban Development Reader, Second Edition. s101. Från Gehl J. Outdoor Space and Outdoor Activities 5 Gehl J. Life between buildings - Using public space, 4th edition Lisa Tucker Cross och Rikard Küller, Utvärdering av stadsrum Bo01 i Malmö,

10 Varvsstaden kosmopolitisk själ. En sydstadlig karaktär ger Malmö en ny identitet och kartlägger den ännu en gång som ett hållbart exempel, samt förbättrar omständigheterna för boende med ett mer skyddat (klimatisk) och tryggare miljö som erbjuder liv dygnet runt. 1.6 Avgränsningar Den litteratur vi tar upp i arbetet studeras inte grundlig då vi vill lämna de grundliga detaljerna för det fortsätta projektet. Vi kommer inte att redovisa ett komplett koncept utan ett smakprov i form av en presentation av en tabell med indikatorer för de önskade karaktärerna på det planerade området samt några exempel på hur de kan uppfyllas. Vi presenterar exemplen utifrån ett hållbart perspektiv som har klimatiska och sociala förutsättningar i åtanke. 2. Teori och metoddel 2.1 Teorigenomgång och teorianknytning Stadstyps-utveckling i Sverige ur historiskt perspektiv För att förstå vilken karaktär man strävar efter i Varvstaden måste man förstå hur olika stadsdelar/städer har utvecklats under en längre tid i Sverige. Det är också viktigt att studera den historiska utvecklingen av städerna för att hitta de typiska karaktärerna under den tiden. Den äldsta typen av stadsbebyggelse har i århundraden följt kvartersstadens princip som innebär att gator, torg och parker bildar de offentliga rummen som inramar kvarteren. Kvartersgränser markeras ofta fysisk med hus, murar, plank, staket och häckar. I början av 1930-talet introducerades ett nytt begrepp inom stadsplanering hus i parken, som har gett förmån till ett rumsligt öppet stadsbyggande. Så gott som alla stadsrum fick en offentlig karaktär. Tydlig zonindelning var en viktig aspekt då man ville skilja på olika verksamheter från bostadsområden. Trafikåtskiljning blev viktigt då man prioriterade bilen. Den nya stilen blev populär och ledde till utveckling av olika husformer: punkthus, skivhus och lamellhus. 7 På 1950, 60 och 70-talet var det vanligt förekommande att stadsdelar utvecklades till att bli ABC-områden. En stadsdel byggd efter ABC-modellen separerade på arbetsområde, bostadsområde och centrum. Tanken var att människor skulle bo och arbeta inom samma stadsdel men i olika delar, där centrum var tänkt att fungera som den naturliga mötesplatsen. Följden blev också att mycket få människor befann sig i bostadsområdena under kontorstid, vilket gjorde det tomt och ödsligt. Samma företeelse uppenbarade sig även i arbetsområdena under kvällar och helger. Man ifrågasatte den öppna stadsplaneringen på 80-talet och började komma tillbaka till det traditionella kvarterstänkande stadsplaneringen med ett modernt stadsrum. Idag arbetar 7 Kjell Forshed och Ola Nylander, Bostadens omätbara värden, 2003, s

11 man i Sverige med en mångfald av stadstyper 8 : stenstad, småstad, trägårdsstad och parkstad. De andra begreppen som man använder sig av i stadssammanhang nu är: Blandstad man har bostäder, kontor och butiker på ett och samma område. Man kan säga att det är den gamla ABC staden fast med modernare tankegångar 9. I begreppet blandstad kan även blandade hustyper för verksamheter och boende inräknas, d.v.s. flerbostadshus, radhus, villor, kontorshus, gallerier o.s.v. Upplevelsestad ett begrepp som utvecklades i Malmö med uppkomsten av nya stadsdelar som kunde erbjuda människor olika aktiviteter under hela dagen som t.ex. badstrand, cykel- och promenadstråk, hundrastplats, grill- och picknickplatser, kallbadhus, golfbana, parker, torghandel, restauranger, affärer, uteserveringar, o.s.v. Kulturhuvudstad en Europeisk kulturhuvudstad är en stad i Europa som av EU utsetts till kulturhuvudstad och fått möjligheten att visa upp och utveckla sitt kulturliv 10. Tätstad man förtätar inom staden, man planerar bebyggelse så att den kan rymma så många bostäder och lokaler så möjligt. Förtätningar skapar fördelar med närheten till staden och minskat transportbehov men samtidig minskar grön- och rekreationsytorna. Grön stad det är en stad där man skapar grönska på både offentliga och privata platser. Olika ytor används för att plantera grönska som t.ex. tak och väggar. Även i den övriga världen har man börjat komma tillbaka till det beprövade byggsättet. I vissa områden försöker arkitekter bryta mot globaliseringens likformighet och använda sig av traditionella byggnadsformer och inhemska material till sina projekt. Det bidrar till platsens kultur och identitet. På det sätet stärker man regionens egenart och ökar dess förutsättningar i den globala konkurrensen Nya städers utmaningar Vid utvecklandet av dagens samhälle eftersträvas funktionsblandade stadsdelar med mycket liv och rörelse. Planerare och stadsbyggnadspolitiker vill skapa levande stadsdelar som påminner om innerstaden med både bostäder, lokaler och naturliga mötesplatser. 12 Städerna spelar en viktig roll i den globala konkurrensen samtidigt som städernas fysiska och miljömässiga utveckling spelar en viktig roll i klimatförändringarna. De stora utmaningarna för framtidens stad är att hantera klimatförändringarna (i relation till den fysiska 8 Kjell Forshed och Ola Nylander, Bostadens omätbara värden, 2003, s Webbsida 10 Webbsida 11 Jürgen Tietz, Den moderna arkitekturens historia, 2008, s Caroline Lewenhagen och Carl Talling, examensarbete Hur skapas en attraktiv stadsdel? Vad kan Södra Värtahamnen lära av Hammarby Sjöstad, Kista, Nacka Strand och Eriksberg?, 2002, Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi 11

12 stadsutvecklingen) på ett konkurrens- och miljömässigt bra sätt. Samtidigt som livskvaliteten blir viktigare inte minst i relation till klimatet men även vad en stad har att erbjuda sina invånare spelar stor roll i den globala världen, där alla är på jakt efter bättre liv och flyttar gärna runt för att hitta det. Tidigare forskning om platser i staden har i huvudsak behandlat utformningen av den fysiska miljön samt den sociala miljöns betydelse för uppkomsten av platsidentitet och social delaktighet. Utformningen av platsens fysiska miljö har visat sig vara viktig för människors upplevelser och tillfredsställelse. Senare forskning har visat att ett positivt socialt klimat ökar känslan av tillhörighet och tillfredsställelse i ett bostadsområde, vilket i sin tur leder till ökad social samverkan mellan grannarna. 13 De aktiviteter människor deltar i under en vardag är mycket beroende på omgivningen och möjligheterna som platsen ger. Den gemensamma för alla, frivilliga och sociala, aktiviteter är att de endast sker när de externa förutsättningarna, för att stanna till och röra sig ute, är bra. När det är i alla avseenden behagligt att vara i miljön. 14 I dagens samhälle flyttar folk till olika delar av landet eller även världen för att hitta sina ideala platser. Det är många som bosätter sig där en längre period av deras liv, men å andra sidan är det andra som inte kan tänka sig att bo i länder som inte har samma standarder, eller inte känns som hemma. Frågan är vad som gör en stad/stadsdel mer intressant än de andra? Vad är grunden till att folk flyttar runt för bättre livskvalitet och vilka är de kvaliteterna? Med hjälp av litteratur och (senare under projektets tid) intervjuer försöker vi att definiera nord och sydstadskaraktär samt att söka efter och lista ut de karakteristiska omständigheterna från syd/nord som folk strävar efter. Även de faktorer som gör en stad/stadsdel blir mer populär än de andra skall studeras. Kreativitet: The lifeblood of cities Kreativiteten hos de som bor i och bedriver en stad definierar stadens succé. Kreativitet handlar inte bara om en ständig uppfinning, men också att ta itu med den gamla. 15 D.v.s. att en stad inte behöver bygga nytt hela tiden för att bibehålla kreativiteten och attrahera fler. Kreativitet kan handla om att behålla den gamla arkitekturen som ett kulturarv för att behålla karaktären samt att ge en ny identitet och funktion som passar bättre i det moderna samhället. De här exemplen handlar inte bara om byggnaderna men också om den atmosfär och karaktär som de ger till staden. 13 Utvärdering av stadsrum Bo01 i Malmö, Lisa Tucker Cross och Rikard Küller Gehl, J. Life between buildings, Using public space, 4th edition 2001, s Charles Landry, The creative city a toolkit for urban innovators,2000, s7 12

13 2. Hotel NewYork i Rotterdam, ett exempel på ett kontorshus som har förvandlats till ett hotell och ett populärt café. Källa Avine Hassouri 3. Bokhandeln Selexyz i Dominikanska kyrkan i Maastricht. Källa Avine Hassouri Kultur Kultur är rustningen av resurser som visar att en plats är unik och karakteristisk. Resurser av det förflutna hjälper att inspirera och ger förtroende för framtiden, samtidigt son det hjälper oss att anpassa oss till förändring med att förankra vår känsla av existens. Det visar att vi kommer någonstans ifrån och har en bakgrund. Kulturella arv är mer än bara byggnader, det är rustningen av kulturella resurser som visar att en plats är unik och särpräglad. 16 Kultur är en av de faktorer som uppmuntrar folk att resa till nya delar av världen för att uppleva olika traditioner och vanor. 4. Svensk midsommar som attraherar turister till Sverige. Källa Avine Hassouri 5. Hollandsk Queen s day som uppmuntrar invånare och turister från hela världen. Källa Avine Hassouri 16 Charles Landry, The creative city a toolkit for urban innovators, 2000, s39 13

14 Attraktivitet Hur vet vi om en stadsdel upplevs som attraktiv eller inte är svår att besvara eftersom det inte finns en tydlig definition av vad som avses med en attraktiv stadsdel. Vad en individ upplever som attraktivt i en stadsdel är i högsta grad subjektivt. Allmänt borde dock en attraktiv stadsdel mena en stadsdel där människor väljer att arbeta, bo och vistas. Hur en sådan stadsdel skall skapas har förändrats över tiden. Trots att det inte finns en entydig definition av begreppet attraktiv stadsdel kan en del faktorer nämnas som var för sig bidrar till att en stadsdel upplevs som attraktiv. Naturgivet fysiskt kapital, de naturtillgångar och miljökapital i form av grönområden, vackra vyer, vattennära läge, parker etc. som finns i en stad. Tillverkat realkapital, infrastrukturen och beståndet av bostäder och lokaler. Humankapital, den högteknologiska kompetensen i företag samt förekomsten av högskolor eller universitet. Kulturellt kapital, såsom teater, konserthus, museer m.m. Trygghetskapital, hur säkerheten ser ut på gator och torg. Relationskapital, människor har relationer till andra människor i staden eller närliggande städer samt till staden i sig, en känsla av community En park i Rotterdam, naturkapital människor och kulturellt kapital. Källa Avine Hassouri 7. Promenaden i Helsingborg, attraktiv vy. Källa Avine Hassouri 17 Caroline Lewenhagen och Carl Talling, examensarbete Hur skapas en attraktiv stadsdel? Vad kan Södra Värtahamnen lära av Hammarby Sjöstad, Kista, Nacka Strand och Eriksberg?, 2002, Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi 14

15 Livlighet Att uppleva andra människor utgör en särskilt färgglad och attraktiv möjlighet till stimulans. Jämfört med upplevelsen av byggnader och andra livlösa ting, är upplevelsen av människor som talar och rör sig mycket starkare och erbjuder en mängd sensuell variation. Det handlar om det viktigaste ämnet i livet: människor 18. Med en bra planering av stadsmiljön samt aktiviteter kan en livligare stad utformas. 8. Ett livligt torg I Malmö. Källa Avine Hassouri 9. En livlig gata i Bryssel. Källa Avine Hassouri Arkitektur Den attraktiva staden är en fråga om design - design i form, färg, struktur, full av variation och kontrast men ändå harmonisk. Där byggnader, offentliga och privata, grupperas i intressanta massor och siluetter. Attraktiv arkitektur attraherar invånare, arkitekter och andra för att uppleva staden samt att skapa turism och ekonomisk framgång. 10. En attraktiv studentbostad i Köpenhamn. Källa Avine Hassouri 11. Arkitektur kan skapa turism, Österrike. Källa Avine Hassouri 18 Gehl, J. Life between buildings, Using public space, 4th edition

16 Sydstad Det räcker med att söka på internet om karaktären av sydliga städer för att få resultat om strandstäder med soligt och varmt klimat. En sydstad påminner de flesta om vackra stränder, smala gator med linor mellan fönster och stora terrasser med blomsterkrukor. Man tänker på värme och solen vid havet samt en god siesta mitt på dagen. 19 I sydliga länderna i motsats till de nordiska länderna är skuggan mer önskvärd än solen. De smala gatorna möjliggör en behaglig utomhusmiljö där barn kan leka och äldre njuta av en livlig vy. I flera årtionden har många med tillräckliga resurser flyttat till Medelhavet, Atlanten öar och kustområden för de klimatmässiga fördelarna och lägre levnadskostnader. 20 Vi har tillgång till mer natur i Norden än i andra sydliga städer men i Sydeuropa är närheten till havet och parken viktigare. För många människor i Sydeuropa är det ingen valmöjlighet om de vill bo nära grönskan eller ej. 21 Kombinationen av värmen och brist på natur i närheten av staden påverkar även typ av aktiviteter i staden. De här faktorerna kan orsaka att folk är mindre aktiva och vill sitta mer på kaféer och i skuggan för att njuta av en behaglig temperatur. De andra faktorerna som gör sydliga städer attraktiva är god mat och gott vin, historia och identitet av platsen och en blandning av invånare och turister. 12. Italien, en sydstad med liv även på kvällen. Källa Avine Hassouri 13. Uteservering i Grekland. Källa Avine Hassouri Nordisk miljö Att skapa en behaglig miljö är en fråga om skydd från dåligt väder. Vädret skiljer sig från område till område och land till land. Klimatiska villkor måste vara basen i varje individuell ort. I Skandinavien är korrelationen mellan klimat och graden/karaktären av aktiviteter mer 19 Yuri Kazepov, Cities of the Europe, 2006, s79 20 Webbsida 21 Översiktsplan för Helsingborg, seminarium den 21 maj,

17 extrem. Studier 22 visar att under de månader som temperaturen är högre, är graden av utomhusaktiviteter också högre, därför är anpassning av utemiljön till klimatiska förutsättningar viktigare. Det finns även andra faktorer i nordiska länder och kulturer som påverkar typ och grad av aktiviteter utomhus och gör att Norden upplevs annorlunda. Förhållande till naturen 23, förkärlek till trämaterial 24, jakt efter nordisk ljus 25, välfärd, individualism och demokratiska attityder 26 är principer som skiljer Norden från andra länder. 14. Längtan efter natur och naturliga material, Sverige. Källa Giedre Marcinkeviciute 15. Ett ganska tomt rådhustorg i Tallin. Källa Giedre Marcinkeviciute Labyrintstaden Begreppet labyrintstad i detta arbete handlar om gatunätets utformning som påminner om en labyrint. Inspirationen är hämtad från den medeltida staden som är planerad med tanke på klimatet samt upplevelsen av staden. 27 De viktigaste frågorna i den medeltida staden är oavbruten erfarenhet av rummet samt simultan kontinuitet. Detta betyder att man har en oavbruten erfarenhet av rummet i form av en serie av rörelser som är relaterade till varandra och den totala levande erfarenheten. 28 Man har alltid ett motiv framför sig för att gå vidare och upptäcka nya stadsrum och upplevelser. En levande erfarenhet av fysiska staden stimulerar människor för att använda stadsrummet och välja att vara ute. I Varvsstaden har man 3D torget, som är kvarståendebyggnad av den gamla Varvsstaden, framför sig för att upptäcka och uppleva. 22 Gehl, J. Life between buildings, Using public space, sida th edition Macarena San Martín, Skandinaviska hem, 2008, s25,68,91, Catalogue 1, Hemma berättelser på en bomässa, 2001, s27 25 Ingrid S., Tove G., Nordisk ljus hemma, Webbsida 27 Intervju med Karin Månsson, N.Bacon, E. Design of cities, 1974, s34 17

18 16. Labyrint gator och stora motivet, Leiden. Källa Avine Hassouri 17. En Labyrintgata som leder till en oväntad öppning (torg), Tyskland. Källa Avine Hassouri Blandstad Tanken med blandstad är att undvika sovstäder och istället skapa en levande stad. Blandstad uppkom som en reaktion mot den zonerade staden med liv och rörelse endast vissa tider på dygnet. Visionen från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg är att: Alla ska kunna, vilja och våga befolka stadens gator och andra offentliga rum. Tanken med blandstad är att integrera funktioner till så stor del som möjligt dels för att åtminstone några har nära till jobbet men också för att skapa liv och rörelse under större delen av dygnet. 29 De typer av blandning som vanligtvis avses är: Funktionell blandning: funktioner som bostäder, handel, kultur, nöjesliv o.s.v. skall planeras i samma kvarter för att alla individuella funktioner kan överleva. Social blandning: olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper och sociokulturella grupper) skall vara blandade i ett kvarter för att skapa social blandning samt social hållbarhet. Även boende former och storleker skall vara varierade. Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, materialmässigt och höjdmässigt. Ju fler arkitekter och byggbolag som delar på en ritning och exploatering av området desto större blandning av arkitekturen skapas. 29 Gustavsson T. Staden mellan vägar och spår - att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm, Magister uppsats, Blekinge Tekniska högskolan,

19 18. En blandad arkitektur; gammal som ny, Rotterdam. Källa Avine Hassouri Hållbarhetsaspekter Hållbarhet som begrepp är invecklat och komplicerat. Ofta handlar det om jordens resursförbrukning men det handlar även om social rättvisa, ekonomisk rättvisa, jämlikhet, biologisk mångfald, framtidsvisioner, o.s.v. Med andra ord kan man säga att hållbarhet betyder att världen av idag redan ska betraktas med morgondagens ögon 30. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 31 Hållbar stadsutveckling är: Improving the quality of life in a city, including ecological, cultural, political, institutional, social and economic components without leaving a burden on the future generations. 32 Det är en process i ständig förändring som sätter människan i centrum som kräver förmåga till helhetssyn och samordning. I detta arbete handlar hållbarhet om de aspekter som bidrar till en god utomhusmiljö. De förutsättningar som möjliggör en längre utevistelse till invånare i Varvstaden. 1. Social hållbarhet 19. Blandad funktion-handel och bostäder, Almere. Källa Avine Hassouri Social hållbarhet betyder att försöka ta kommande generationer i beaktande och att leva med en medvetenhet om att våra åtgärder påverkar andra och världen. Därför tar social hållbarhet en större världsbild i samband med äktenskap, familj, föräldraskap, skilsmässa, samhälle, kultur, medborgarskap och globalisering. Det handlar även om trygghet, 30 Jürgen Tietz, Den moderna arkitekturens historia, 2008, s Webbsida objectives/a-good-built-environment/ 32 Wheeler, S.M. & Beatley, T. Towards Sustainable Development, bok The Sustainable Urban Development Reader, s

20 delaktighet av invånarna och att vara demokratisk. I ett socialt samhälle möts olika kulturer och erfarenheter på lika villkor, samverkar och berikar varandra. Ett Socialt hållbart samhälle gäller allas rätt till det goda livet. I detta arbete spelar social hållbarhet en större roll, att uppmuntra folk för att använda utemiljön är resultatet av ett välplanerat samhälle samt en tryggare utemiljö som har goda möjligheter för boende och ger dem en känsla av community. 2. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet är en utveckling där mänsklighetens hantering av jordens resurser sker utifrån ett rättvist perspektiv med fokus på naturens livsavgörande förutsättningar. Allt levande har rätt till ren luft, friskt vatten, giftfri näring och möjlighet till reproduktion. För en ekologiskt hållbar utveckling måste klimatförändringen motas och den biologiska mångfalden skyddas. I detta arbete handlar ekologisk hållbarhet om inte bara om klimatanpassade material och former men även om de sociala aktiviteter som bidrar till ekologisk hållbarhet i området. Aktiviteter kan ordnas för barn eller vuxna som förstärker relationen mellan boende samtidig som de förbättrar de ekologiska förutsättningarna. 3. Ekonomisk hållbarhet En ekonomi som växer behöver inte innebära ett ökat uttag av naturresurser. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom att omsättningen av material effektiviseras. Varor kan ersättas med tjänster eller så kan återanvändningen av vissa varor ökas. Både konsumtionsmönster och teknologi behöver styras för att negativa effekter på ekosystemet skall minimeras. Den lokala ekonomin ska vara mer i fokus för att nå ett ekonomiskt hållbart samhälle. Varvstaden har goda möjligheter för att stimulera den lokala ekonomin och detta ska göras med tanke på de sociala aspekterna av platsen för att bidra till en livligare stadsmiljö. 20

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice

Läs mer

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES Staden idag, imorgon Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB 2015-05-28 Urbaniseringen.

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VISION MARIESTAD 2020 ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VAD ÄR EN VISION? VISION - ÄR EN GEMENSAM BILD AV FRAMTIDEN - Visionen ska formuleras så att

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Bra presentation. Skateparkens placering? Vi måste försöka bli av med bilen i centrum och bygga lätta leder och utveckla kollektivtrafiken.

Bra presentation. Skateparkens placering? Vi måste försöka bli av med bilen i centrum och bygga lätta leder och utveckla kollektivtrafiken. Allmänt möte Arrangör: Kommitté med uppdrag att ta fram förslag till generella målsättningar för och ett översiktligt innehåll och detaljeringsgrad för en delgeneralplan av Mariehamns centrum MÖTESANTECKNINGAR

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Målet är att göra Jönköping till Skandinaviens mest attraktiva stadskärna i sin storlek. Ganska kaxigt, tycker kanske en del. Men faktum

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

1(8) Dnr: Venus, Sirius och. Mars. Datum: Datum och beslut: Text

1(8) Dnr: Venus, Sirius och. Mars. Datum: Datum och beslut: Text 1(8) Dnr: Mars. Venus, Sirius och Datum: 2015-02-17 Datum och beslut: Text Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetens övergripande mål och strategier... 4 2 Beställare... 5 3 Mål... 5 3.1 Effektmål...

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 1 Framtidsvision Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de styrande partierna

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

Furulund. Naturnära boende i lugn miljö

Furulund. Naturnära boende i lugn miljö Furulund Naturnära boende i lugn miljö bo inbäddad i grönskan utan att vara långt från stan Det finns ett lugn och en trygghet vi mår bra av och det är den man finner i sitt hem. En del föredrar att söka

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

SNILLEN SPEKULERAR. med stadslivet i fokus. av Mikael Propst

SNILLEN SPEKULERAR. med stadslivet i fokus. av Mikael Propst SNILLEN SPEKULERAR med stadslivet i fokus av Mikael Propst 38 Fyra landskapsarkitekter samlas runt ett bord. De diskuterar stadens utveckling, och inte minst sin egen uppgift att som landskapsarkitekt

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

fairtrade av susanne lundström

fairtrade av susanne lundström fairtrade av susanne lundström 8 9 Vem har sagt att rättvisa produkter måste se tråkiga och fula ut? Och får man verkligen ställa krav på kvaliteten? Det har hänt mycket de senaste åren inom rättvis handel.

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Attraktiva. städer. Antoni

Attraktiva. städer. Antoni Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena för upplevelser Från

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Medborgardialog Rådhustorget

Medborgardialog Rådhustorget Medborgardialog Rådhustorget Dialogen har genomförts i form av en webenkät och en synpunktskarta. Totalt har det kommit 106 svar. Sammanställning av enkätsvar Enkäten har funnits tillgänglig på Umeå kommuns

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Hållbar utveckling Broddetorp

Hållbar utveckling Broddetorp Detta är ett levande dokument dokument i utveckling Hållbar utveckling Broddetorp Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar försörjning De tre byggstenarna, hållbarhetstriangeln,

Läs mer

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 545 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 545 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 545 kvm Diligentia: Fastigheter som gör skillnad. Diligentia är en av Sveriges största fastighetsägare. Beståndet utgörs av ett balanserat innehav av kontorsfastigheter, köpcentrum,

Läs mer

Nybyggarland i Kungens Kurva

Nybyggarland i Kungens Kurva Frågor och svar Uppdaterad i april 2013 Nybyggarland i Kungens Kurva Förslag till ny stadsdel för trähusbyggande Huddinge kommun Vi vill gärna ha en dialog om vårt förslag till ny stadsdel. För synpunkter

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats Alexandra Möllerström Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2009

Läs mer

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten PROJEKTPLAN för Nacka stad 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten Innehållsförteckning 1 Förutsättningar/bakgrund... 3 2 Mål och delmål... 5 3 Förväntat resultat... 5 4 Avgränsningar... 5

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES STADSTRENDER INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY Framtidens städer SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer