Ordningsstšrning. - vœldsamt upplopp i Nora, rebro lšn, den fšrsta maj 1998.

Transkript

1 Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Programmet fšr juris kandidatexamen Examensarbete i straffrštt 20 pošng Handledare: Lektor Gšsta Westerlund Fšrfattare: Camilla WŒgemark Hšstterminen 1999 Ordningsstšrning - vœldsamt upplopp i Nora, rebro lšn, den fšrsta maj 1998.

2 InnehŒllsfšrteckning InnehŒllsfšrteckning 2 Fšrkortningar 5 Fšrord 6 Sammanfattning 7 Inledning 9 Problemformulering 9 Syfte 10 MŒl 11 Metod 11 AvgrŠnsningar 12 Relevant lagstiftning 12 Disposition 12 Europakonventionen 12 Regeringsformen 14 Mštes- och demonstrationsfriheten 17 Ordningslagen 20 2

3 RŠttegŒngsbalken 26 Brottsbalken 32 Upplopp 32 VŒldsamt upplopp 35 Hets mot folkgrupp 37 Stšrande av allmšn sammankomst 40 Polislagen 41 Lagen om unga lagšvertršdare 50 Lag om fšrbud mot politiska uniformer 52 NŒgra allmšnna principer fšr polisingripande 52 En internationell jšmfšrelse avseende demonstrationsfriheten 54 HŠndelsefšrloppet i Nora relaterad till relevant lagstiftning 55 Bakgrund 55 HŠndelsefšrloppet den fšrsta maj RŠttsligt efterspel 59 HŠndelsefšrloppet i Nora - vilka frihetsberšvade? (statistik) 62 Mediabevakningen av hšndelsen i Nora den fšrsta maj Samtal med nœgra av de beršrda myndighetspersonerna 68 3

4 Pme Dan Persson 68 Pkom Karl Wallin 69 Pinsp Lars Ferm 71 HovrŠttsrŒd Johan Stenberg 73 KŒ Karl Gunnar RŒngeby 73 Resultat 76 KŠllfšrteckning 81 4

5 Fšrkortningar BrB Brottsbalken Dnr Diarienummer FAP Fšreskrifter och allmšnna rœd fšr polisvšsendet FL Fšrvaltningslagen FT FšrvaltningsrŠttslig tidskrift HD Hšgsta domstolen JO Justitieombudsmannen JT Juridisk tidskrift KC Kommenderingschef LUL Lagen om unga lagšvertršdare m.m. NJA Nytt Juridiskt Arkiv NSF Nationalsocialistisk front OL Ordningslagen PL Polislagen Pme PolismŠstare PF Polisfšrordningen Pinsp Polisinspektšr Pkom Poliskommissarie Prop. Proposition RB RŠttegŒngsbalken RegR RegeringsrŠtten RF Regeringsformen RH RŠttsfall frœn hovrštterna SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning TF Tryckfrihetsfšrordningen... Text har uteslutits 5

6 Fšrord Att samlas och framfšra sina Œsiktsyttringar Šr sedan lšnge ett sštt fšr oss mšnniskor att framfšra vœr Œsikt, exempelvis vœr sympati eller vœrt missnšje med skilda samhšllsfšreteelser. Detta anses vara sœ viktigt fšr demokratin att denna ršttighet Šr grundlagsskyddad. Det Šr givet att det kan uppstœ problem i och med att vi samhšllsmedborgare utnyttjar denna rštt. Dessa problem har uppmšrksammats i stor utstršckning i media och problemen har belysts ur olika vinklar. Min ambition Šr att belysa en sœdan Œsiktsmanifestation som delvis urartade och resulterade i ett polisingripande med ett flertal frihetsberšvanden dšr nœgra personer blev dšmda bl a fšr brottet vœldsamt upplopp. Jag Šmnar gšra en sammanstšllning av relevant lagstiftning samt fšrsška visa vad som kan vara bra att tšnka pœ fšr att stšmma till eftertanke infšr eventuellt kommande liknande situationer, eftersom jag inte tror att denna hšndelse var en engœngsfšreteelse. Jag har sœledes skrivit detta arbete fršmst med tjšnstemšn inom polisvšsendet i Œtanke som lšsare. Detta hindrar givetvis inte att Šven andra lšsare kan ha behœllning av detta arbete. Ett varmt tack till beršrd personal vid polismyndigheten i rebro lšn, Œklagarkammaren i rebro, Lindesbergs tingsrštt, Gšta hovrštt samt Nora kommun fšr den hjšlp och det trevliga bemštande jag fœtt! Gšteborg den 20 oktober 1999 Camilla WŒgemark / Camilla WŒgemark 6

7 Sammanfattning Att demonstrera fšr att uttrycka sina Œsikter har fšrekommit lšnge i Sverige. Under senare Œr har problemen som kan uppstœ i samband med detta eskalerat. T ex fšrekommer att demonstrationer Šger rum trots att avslag meddelats, att Œsiktsyttringarna har hšgerextremistiska kopplingar och i sig utgšr brott, att motdemonstrationer fšrekommer vilket kan resultera i vœldsamma konfrontationer etc. I detta arbete har jag gjort en sammanstšllning av relevant lagtext och beskrivit denna med utgœngspunkt i en demonstration av nynazister i Nora 1998 som ledde till att flera personer greps fšr brottet vœldsamt upplopp, samt hets mot folkgrupp. Detta i syfte att visa pœ fallgropar och fšreslœ ŒtgŠrder som kan vidtagas fšr att minimera eller eliminera ordningsstšrningar, bl a: Genom polisišr tillstœndshantering kan kolliderande demonstrationer flyttas i tid eller plats fšr att undvika konfrontationer mellan dessa. PL:s bestšmmelser bl a avseende avspšrrning av en plats kan verka fšrebyggande eller begršnsa ordningsstšrningen. En ordningsstšrning kan eventuellt lugnas ner genom att personer grips eller medtas till fšrhšr enligt bestšmmelserna i RB. Polisen skall fortlšpande ingripa mot ordningsstšrningar fšr att pœ lœng sikt minska problemen. VŒra normer kan pœverkas t ex genom manifestationer av det slag som skedde i Nora, vilket pœ lœng sikt kan strypa rekryteringsbasen betršffande potentiella deltagare ordningsstšrningar. Polisen bšr gšra noggranna fšrberedelser av sœvšl spaningsinsatser, personalens kunskaper som utrustning. Massmedia kan av polisen anvšndas till att sprida kunskap och nœ ut med uppgifter som eventuellt kan avskršcka potentiella ordningsstšrare. Utredningsarbetet bšr av polisen fšrberedas, t ex med ett team bestœende av en utredningsgrupp, en fšrundersškningsledare och en Œklagare, om fšrundersškningsledaren Šr polisišr. 7

8 Inledning Problemformulering RŠtten att demonstrera utgšr en av demokratins grundlšggande ršttigheter. Den Œterfinns i 1:1 RF. I 2 kap. RF framgœr att varje medborgare gentemot det allmšnna Šr tillfšrsškrad en rad ršttigheter, bl a yttrandefrihet, mštesfrihet, demonstrationsfrihet och fšreningsfrihet. Med yttrandefrihet fšrstœs frihet att i tal, skrift eller bild eller pœ annat sštt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Œsikter och kšnslor. Med mštesfrihet fšrstœs frihet att anordna och bevista en sammankomst fšr upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller fšr framfšrande av konstnšrligt verk. Med demonstrationsfrihet fšrstœs frihet att anordna och deltaga i demonstration pœ allmšn plats. Med fšreningsfrihet fšrstœs frihet att sammansluta sig med andra fšr allmšnna eller enskilda syften. BegrŠnsningar av dessa ršttigheter fœr i vissa fall gšras, vilket framgœr av 2:12 RF, som hšnvisar till andra paragrafer i samma lag. SŒdana begršnsningar kan t ex vara att begršnsa yttrandefriheten med hšnsyn till rikets sškerhet, folkfšrsšrjningen, allmšn ordning och sškerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller fšrebyggandet och beivrandet av brott. Eftersom olika mšnniskors utšvande av sina grundlšggande ršttigheter ibland kolliderar med varandra uppstœr konflikter. DŠrfšr finns det regler i OL t ex om att tillstœnd kršvs fšr att anordna en allmšn sammankomst pœ en offentlig plats. Andra regler om hur dessa konfliktsituationer skall bemšstras finns bl a i PL. DŠr beskrivs polisens uppgifter och skyldigheter. DŠr Œterfinns Šven deras lagstadgade rštt och skyldighet till vœldsanvšndning. Det hšr till polisens uppgifter att fšrebygga brott och andra stšrningar av den allmšnna ordningen eller sškerheten, švervaka den allmšnna ordningen eller sškerheten, hindra stšrningar dšrav samt ingripa nšr sœdana intršffat. Ytterligare regler 8

9 finns i RB, som tršder in dœ nœgon i folksamlingen begœtt brott. Brotten beskrivs till stšrsta delen i BrB, dšr fršmst det 16 kap. om brott mot allmšn ordning, Šr relevant. Den fšrsta maj 1998 i Nora, rebro lšn, uppstod det en konflikt mellan en grupp mšnniskors vilja att uttrycka sina Œsikter, omgivningens ovilja mot detta och polisens skyldighet att ingripa. Detta resulterade i att flera personer dšmdes fšr vœldsamt upplopp samt att en person dšmdes fšr hets mot folkgrupp. I samband med demonstrationen antog kommunfullmšktige i Nora ett uttalande som bl a sade att Nora inte skulle fšrknippas med vœldsverkare och rasister. Den sjštte juni arrangerades nationaldagsfirandet, dšr samtliga Norabor av kommunfullmšktige uppmanades att gšra nationaldagsfirandet till en manifestation dšr Óvi visar vœr avsky šver fascism och fšrtryck och vœr vilja att všrna om frihet, demokrati och solidaritet.ó 1 Syfte Mitt syfte med denna uppsats Šr att belysa hšndelsen i Nora samt relatera denna till relevant lagstiftning, och beskriva denna. Jag skall gšra en sammanfattning av de lagregler som jag anser vara mest relevanta samt visa pœ fallgropar och fšreslœ ŒtgŠrder som kan vidtagas fšr att minimera eller eliminera ordningsstšrningar. Det finns nazistiska kopplingar till flera av de personer som greps och sedermera dšmdes fšr brott, dšrfšr kommer jag att šversiktligt redogšra fšr relevant lagstiftning specifikt anpassad fšr detta, i fšrsta hand uniformsfšrbudslagen. Naturligtvis kommer min granskning av hšndelsen Šven innebšra att alternativa handlingssštt fšreslœs, men syftet med uppsatsen Šr inte att ÓhŠnga utó nœgon enskild befattningshavare eller att inrikta mig pœ att finna kritik mot polisens agerande. JO har granskat hšndelsen efter tvœ anmšlningar av privatpersoner och funnit att polisens agerade inte motiverar nœgon ytterligare ŒtgŠrd frœn denne 2. 1 Nora kommun Dnr KS 157/98. 2 JO:s beslut med Dnr

10 Jag har valt att fortlšpandeanalysera hšndelsefšrloppet dšr detta Šr lšmpligt. Detta fšr att vitalisera lagreglernas innehœll och verklighetsfšrankra dessa i sœ stor utstršckning som mšjligt. Det Šr min uppfattning att detta underlšttar fšrstœelsen av lagreglerna. MŒl MŒlet med denna uppsats Šr att bredda kunskapen om hur polisen kan och bšr handla i en kommande liknande situation som den i Nora. Detta fšr att polisens arbete skall gœ sœ smidigt som mšjligt, allmšnheten skall ha fšrstœelse fšr problematiken och att de som beršrs av polisens agerade skall behandlas enligt gšllande lagar. Metod I huvudsak har sedvanlig juridisk metod anvšnts, dvs. studier av lagtext, fšrarbeten, praxis och doktrin. DŠrutšver har jag genomfšrt samtal med nœgra av de befattningshavare inom polisen som deltog i hšndelsen, med Œklagaren samt med en av domarna. Jag har Šven tagit del av mediabevakningen av hšndelsen, fršmst pœ lokalplanet, eftersom jag bedšmt att denna haft stšrst pœverkan pœ lokalbefolkningen. AvgrŠnsningar Fšr att uppsatsen skall hœlla sig inom de givna ramarna fšr ett arbete av denna typ har jag begršnsat arbetet pœ fšljande sštt: Jag kommer endast att ingœende redogšra fšr den lagstiftning som jag bedšmer som relevant i det aktuella fallet. PŒ ett mer šversiktligt sštt redogšr jag fšr den lagstiftning som jag bedšmer som mindre relevant, men Šndock av intresse fšr att uppnœ mœlet med uppsatsen. De grundlšggande friheter som inte var aktuella i hšndelsen i Nora eller lagstiftning som jag bedšmer som perifer eller icke relevant behandlas inte. 10

11 Jag har inte tagit del av all mediabevakning av hšndelsen, eftersom min bedšmning Šr att detta dœ skulle uppta en oproportionerligt stor del av detta arbete. Jag har dock fšrsškt skaffa mig en ršttvisande bild av mediabevakningen, fršmst lokalpressen. Relevant lagstiftning Disposition Jag har valt att fšrst presentera relevanta avsnitt i Europakonventionen fšr att dšrefter behandla RF, OL, RB, BrB, PL, LUL och till sist Uniformsfšrbudslagen. Anledningen till denna ordning Šr att jag fšrsšker fšlja en ršd trœd genom lagstiftningen som annars kan bli mycket tunglšst. Europakonventionen 3 Artikel 1 De hšga fšredragsslutande parterna skola garantera envar, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och ršttigheter, som angivas i avdelning I av denna konvention. Artikel 5 1. Envar har rštt till frihet och personlig sškerhet. Ingen mœ beršvas sin frihet utom i fšljande fall och i den ordning som lagen fšreskriver:... c) dœ nœgon lagligen Šr arresterad eller eljest beršvad sin frihet fšr att stšllas infšr vederbšrlig ršttslig myndighet sœsom skšligen misstšnkt fšr att ha fšršvat brott, eller nšr det skšligen anses nšdvšndigt att fšrhindra honom att begœ brott eller att undkomma efter att ha gjort detta;... Artikel 10 3 Den europeiska konventionen angœende skydd fšr de mšnskliga ršttigheterna och de grundlšggande friheterna. 11

12 1. Envar skall Šga rštt till yttrandefrihet. Denna rštt innefattar Œsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av offentlig myndighet och oberoende av territoriella gršnser EnŠr utšvandet av de nšmnda friheterna medfšr ansvar och skyldigheter, mœ det underkastas sœdana formfšreskrifter, villkor, inskršnkningar eller straffpœfšljder, som Šro angivna i lag och i ett demokratiskt samhšlle Šro nšdvšndiga med hšnsyn till statens sškerhet, den territoriella integriteten, den allmšnna sškerheten, fšrebyggandet av oordning eller brott, hšlsovœrden, skyddandet av sedligheten eller av annans goda namn och rykte eller ršttigheter, fšrhindrandet av att fšrtroliga underršttelser spridas, eller upprštthœllandet av domstolarnas auktoritet och opartiskhet. Artikel Envar skall Šga rštt till frihet att deltaga i fredliga sammankomster samt till fšreningsfrihet, dšri inbegripet rštten att bilda och ansluta sig till fackfšreningar fšr att skydda sina intressen. 2. Utšvandet av dessa ršttigheter mœ icke underkastas andra inskršnkningar Šn sœdana som Šro angivna i lag och i ett demokratiskt samhšlle Šro nšdvšndiga med hšnsyn till statens sškerhet, den allmšnna sškerheten, fšrebyggandet av oordning eller brott, hšlsovœrden, skyddandet av sedligheten eller av annans fri- och ršttigheter.... Artikel 14 tnjutandet av de fri- och ršttigheter, som angivas i denna konvention, skall tryggas utan Œtskillnad av nœgot slag, sœsom 12

13 pœ grund av kšn, ras hudfšrg, sprœk, religion, politisk eller annan ŒskŒdning, nationell eller social hšrkomst, tillhšrighet till nationell minoritet, fšrmšgenhet, bšrd eller stšllning i švrigt. Sverige Šr sedan lšnge folkršttsligt bundet av Europakonventionen som sšger att landet skall ge ett lœngtgœende skydd fšr bœde egna medborgares och utlšnningars individuella ršttigheter. Europakonventionen har genom lagstiftning 1994 inkorporerats, dvs. gjorts till en del av svensk rštt. Den tillšmpas alltsœ direkt av svenska myndigheter och domstolar. I 2:23 RF stadgas att lag eller annan fšreskrift ej fœr meddelas i strid med Sveriges Œtaganden pœ grund av den europeiska konventionen angœende skydd fšr de mšnskliga ršttigheterna och de grundlšggande friheterna. Regeringsformen I RF stadgas de grundlšggande fri- och ršttigheterna. I inledningen till 1:2 RF stadgas att den offentliga makten skall utšvas med respekt fšr alla mšnniskors lika všrde och fšr den enskilda mšnniskans frihet och všrdighet. 2 kap. 1 Varje medborgare Šr gentemot det allmšnna tillfšrsškrad 1. Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller pœ annat sštt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Œsikter och kšnslor, 2. Informationsfrihet: frihet att inhšmta och mottaga upplysningar samt att i švrigt taga del av andras yttranden, 3. Mštesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst fšr upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller fšr framfšrande av konstnšrlig verk, 4. Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration pœ allmšn plats, 13

14 5. Fšreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra fšr allmšnna eller enskilda syften, 6. Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utšva sin religion.... I 2 kap. RF finns en katalog šver olika fri- och ršttigheter som garanterar medborgarna ršttigheter i fšrhœllande till det allmšnna. Med det allmšnna menas dels det allmšnnas verkstšllande organ, t ex polisen, dels de normgivande organen, nšr dessa beslutar om fšr enskilda betungande, offentligršttsliga fšreskrifter, dšremot inte nšr de beslutar om civilršttsliga normer. 4 RF Šr inte tillšmplig pœ fšrhœllandet mellan enskilda medborgare. BestŠmmelser som reglerar detta fšrhœllande Œterfinns istšllet bl a i BrB. I 2:1 RF definieras sex positiva opinionsfriheter, yttrandefrihet, informationsfrihet, mštesfrihet, demonstrationsfrihet, fšreningsfrihet och religionsfrihet.. 6 Varje medborgare Šr gentemot det allmšnna skyddad mot pœtvingat kroppsligt ingrepp.... Han Šr dšrjšmte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrœng samt mot undersškning av brev eller annan fšrtrolig fšrsšndelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat fšrtroligt meddelande. 8 Varje medborgare Šr gentemot det allmšnna skyddad mot frihetsberšvande. Han Šr Šven i švrigt tillfšrsškrad frihet att fšrflytta sig inom riket och att lšmna detta. RF skiljer mellan tvœ typer av ršttigheter; de absoluta och de relativa. De absoluta kan inskršnkas endast genom en Šndring av RF, alltsœ en grundlagsšndring. I 2:1 RF Šr endast punkt 6, religionsfriheten absolut. De relativa ršttigheterna kan inskršnkas genom vanlig lag, eller annan fšrfattning efter bemyndigande i lag, under vissa fšrutsšttningar, se 2:12 RF. Punkt 1 tom 5 i 2:1 RF Šr relativa ršttigheter. ven de kroppsliga fri- och ršttigheterna i 2:6 och 2:8 RF Šr relativa ršttigheter. 4 Prop. 1975/76:209 s

15 12 De fri- och ršttigheter som avses... fœr begršnsas genom lag. Efter bemyndigande i lag fœr de begršnsas genom annan fšrfattning... I samma ordning fœr mštesfriheten och demonstrationsfriheten begršnsas Šven i de fall som anges i 14 fšrsta stycket andra meningen. BegrŠnsningar... fœr gšras endast fšr att tillgodose ŠndamŒl som Šr godtagbart i ett demokratiskt samhšlle. BegrŠnsningen fœr aldrig gœ utšver vad som Šr nšdvšndigt med hšnsyn till det ŠndamŒl som fšranlett den och ej heller stršcka sig sœ lœngt att den utgšr ett hot mot den fria Œsiktsbildningen sœsom en av folkstyrelsens grundvalar. BegrŠnsning fœr ej gšras enbart pœ grund av politisk, religišs, kulturell eller annan sœdan ŒskŒdning Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten fœr begršnsas med hšnsyn till rikets sškerhet, folkfšrsšrjningen, allmšn ordning och sškerhet, enskild anseende, privatlivets helgd eller fšrebyggandet och beivrandet av brott.... I švrigt fœr begršnsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om sšrskilt viktiga skšl fšranleder det.... Som begršnsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke meddelande av fšreskrifter som utan avseende pœ yttrandes innehœll nšrmare reglerar visst sštt att sprida eller mottaga yttranden. 14 Mštesfriheten och demonstrationsfriheten fœr begršnsas av hšnsyn till ordning och sškerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I švrigt fœr dessa friheter begršnsas endast av hšnsyn till rikets sškerhet eller fšr att motverka farsot. 22 UtlŠnning hšr i riket Šr likstšlld med svensk medborgare i frœga om 15

16 1. Skydd mot tvœng att deltaga i sammankomst fšr opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring... Om annat icke fšljer av sšrskilda fšreskrifter i lag, Šr utlšnning hšr i riket likstšlld med svensk medborgare Šven i frœga om 1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mštesfrihet, demonstrationsfrihet, fšreningsfrihet och religionsfrihet (1 ).... I 2:12 RF, som hšnvisar till bl a 13 och 14 finns uppršknat vilka begršnsningar som fœr gšras av de ovan angivna ršttigheterna och vilka fyra fšrutsšttningar som finns fšr att fœ gšra en sœdan begršnsning; En begršnsning fœr endast gšras fšr att tillgodose ŠndamŒl som Šr godtagbart i ett demokratiskt samhšlle, begršnsningen fœr aldrig gœ utšver vad som Šr nšdvšndigt med hšnsyn till det ŠndamŒl som fšranlett den, begršnsningen fœr ej heller stršcka sig sœ lœngt att den utgšr ett hot mot den fria Œsiktsbildningen sœsom en av folkstyrelsens grundvalar, begršnsning fœr ej gšras enbart pœ grund av politisk, religišs, kulturell eller annan sœdan ŒskŒdning. Punkt tvœ ovan riktar sig fršmst till de lagstiftande organen, men skall Šven tillšmpas vid lagtolkning och lagtillšmpning. BestŠmmelsen Šr dšrmed ett uttryck fšr vad som brukar kallas ŠndamŒlsprincipen 5. Denna och proportionalitetsprincipen nedan Šr principer som polisen mœste beakta vid ett ingripande. 6 Denna punkt anses Šven utgšra grund fšr proportionalitetsprincipen, dvs. principen om att ingen ŒtgŠrd fœr innebšra mer vœld Šn nšdvšndigt. 7 5 SOU 1993:60 s. 91f. 6 Fler principer fšr polisingripande Œterfinns under denna rubrik senare i arbetet. 7 Proportionalitetsprincipen finns uttryckt i fšrarbetena till RF, SOU 1975/75 s. 202 och prop. 1975/76:209 s. 153, samt i fšrarbetena till inkorporeringen av Europakonventionen prop. 1993/94:117 s. 39f. 16

17 Punkt fyra innebšr att ingen myndighet fœr lšgga nœgons ŒskŒdning till grund fšr att vidta ŒtgŠrder mot denne. 8 I RF Šr det fršmst mštes- och demonstrationsfriheten som Šr intressanta i detta sammanhang. Jag kommer dšrfšr att behandla dessa friheter nedan. Mštes- och demonstrationsfriheten Mštesfriheten innebšr en rštt att anordna och bevista sammankomst fšr upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller fšr framfšrande av konstnšrligt verk. SŒvŠl allmšnna som enskilda mšten skyddas av mštesfriheten. 9 Hur mœnga deltagare kršvs fšr att deltagarna i ett enligt RF skyddat mšte skall vara fšr handen? Om detta finns olika Œsikter; Bull anser att lšgsta antalet deltagare Šr tvœ, medan han sšger att Holmberg/Stjernqvist och Šven Negelius menar att minsta antalet deltagare Šr tre personer 10. Fšrarbetena ger ingen všgledning. Vi kan av detta sluta oss till att minst tvœ kanske tre personer behšver nšrvara fšr att det skall vara ett enligt RF skyddat mšte. Fšr detta arbete anser jag inte det Šr relevant att ytterligare fšrdjupa mig i denna diskussion, men den intresserade hšnvisas till Thomas Bulls arbete mštes- och demonstrationsfriheten, dšr ett djupare resonemang kring detta fšrs. Demonstrationsfriheten innebšr en rštt att anordna och deltaga i en demonstration pœ allmšn plats. Demonstrationsfriheten Šr en sedan lšnge viktig grund fšr demokratin. Det finns ett starkt allmšnt intresse av att medborgarna fritt skall kunna nyttja sin demonstrationsrštt. 11 Vad Šr dœ en demonstration? I fšrarbetena anges att en demonstration Šr att ensam eller i grupp framfšra Œsikter pœ allmšn plats 12. Demonstrationen Šr en i nœgon mœn organiserat arrangemang 13. Det stšlls alltsœ tre krav 8 Prop. 1975/76:209 s Bull, Thomas, Mštes- och demonstrationsfriheten s. 379, samt SOU 1975:75 s. 130 och prop. 1975/76:209 s Bull, Thomas, Mštes- och demonstrationsfriheten s. 379f. 11 Prop. 1970:125 s SOU 1972:15 s. 157, prop. 1975/76:209 s SOU 1975:75 s

18 fšr att en demonstration som Œtnjuter demonstrationsfrihet skall anses fšreligga; dels att det skall vara en Œsiktsmanifestation, dels kravet pœ organisation, och dels att detta skall ske pœ allmšn plats 14. Det stšlls inget krav pœ antal deltagare. Av fšrarbetena kan vi sluta oss till att skyddet avser ansamlingen av mšnniskor fšr opinionsbildande syfte 15. Doktrinen intar samma synsštt som fšrarbetena pœ denna punkt. 16 Att notera Šr att Šven en sk motdemonstration kan vara skyddad av RF:s regler. Det kan dock i detta fall bli aktuellt med BrB:s regler om stšrande av allmšn sammankomst. Se mer om detta nedan. Vad Šr en Œsiktsmanifestation? JO menade att ett polisbefšl felaktigt upplšst en demonstration. Att det var en demonstration avgjordes pga. att deltagarna medfšrde banderoller och framfšrde slagord i vilka en Œsiktsmanifestation skedde 17. Bull menar att handlingar som klart framstœr som yttranden av Œsikter mœste anses falla inom demonstrationsfriheten. Han menar Šven att man i tveksamma fall bšr anse att det fšreligger en demonstration 18. Denna Œsikt delas av JO, som menar att de regler som skyddar de grundlšggande fri- och ršttigheterna bšr ges en generšs tolkning 19. Detta tycker jag Šr en riktig Œsikt. Vad menas med kravet pœ organisation? Det gœr inte av lagtexten i 2:1 RF utlšsa detta krav. Detta framgœr dock av fšrarbetena. DŠr menas att krav pœ organisation kan stšllas, i vart fall om flera deltagare Šr nšrvarande. Samtidigt framhœlls att det som skiljer en demonstration frœn en fšrening Šr graden av organisation 20. Detta Šr delvis motsšgelsefullt. Bull menar att fšrarbetenas krav pœ organisation kan uppfattas mer som ett krav pœ ett gemensamt syfte Šn pœ ett planenligt handlande 21. I praxis har dock det planenliga handlandet varit av betydelse. DŠr har fšsts vikt vid att sammankomsten 14 En demonstration kan Šven ske pœ enskild plats, men den mœste ske pœ allmšn plats fšr att Œtnjuta demonstrationsskydd enligt RF. 15 Prop. 1975/76:209 s Bull, Thomas, mštes- och demonstrationsfriheten, s JO:s ŠmbetsberŠttelse 1991/92 s. 62, Dnr Bull, Thomas, mštes- och demonstrationsfriheten s JO 1991/92 s SOU 1975:75 s Bull, Thomas, Mštes- och demonstrationsfriheten s. 397f. 18

19 annonserats ut i fšrvšg och dšrfšr varit organiserad 22. I ett beslut av JO var det gemensamma syftet avgšrande, inte graden av organisation. I detta fall ingrep polisen mot flera smœgrupper som fšrflyttade sig fšr att forsštta sin demonstration pœ en annan plats. JO menade att demonstrationen pœgick Šven under gruppernas fšrflyttning 23. InnebŠr kravet pœ organisation att en demonstration skall vara i fšrvšg planerad och fšlja denna plan fšr att vara grundlagsskyddad? Fšrarbetena menar att lšsa folksamlingar kan švergœ till att vara en demonstration 24. Av detta kan slutsatsen dras att Šven sœdana spontana demonstrationer har grundlagsskydd. Om sœ inte skulle vara fallet skulle den enskildes grundlagsskyddade rštt inskršnkas till de i fšrvšg planerade manifestationerna. Detta anser jag inte kunna vara lagstiftarens mening. Bull menar att detta kan utlšsas Šven ur JO:s ŠmbetsberŠttelse 1992/93 s Jag delar denna uppfattning. Kravet pœ allmšn plats: Det kršvs i 2:1 p. 4 RF att en demonstration skall anordnas pœ allmšn plats fšr att Œtnjuta demonstrationsfrihet. En demonstration kan Šven Šga rum pœ en enskild plats, men Œtnjuter dœ inte demonstrationsfrihet. Det finns en nšra koppling mellan mštesfriheten och demonstrationsfriheten. Demonstrationer som inte fšretas pœ allmšn plats kan istšllet skyddas av mštesfriheten, eftersom demonstrationer i vilka fler Šn en person deltar utgšr mšten och det fšr mštesfrihet enligt RF inte finns nœgot platskrav uppstšllt. Bull menar att kravet pœ allmšn plats Šr irrelevant fšr frœgan om demonstrationen Šr grundlagsskyddad eller ej. Detta pga. att en demonstration antingen kan skyddas av demonstrationsfriheten eller mštesfriheten, vilka bœda Œtnjuter grundlagsskydd. 26 Jag delar hans uppfattning att det inte Šr av betydelse huruvida demonstrationen hœlls pœ allmšn plats eller ej fšr att bedšma huruvida deltagarna 22 JO:s ŠmbetsberŠttelse 1992/93 s.62 samt Bull, Thomas, Mštes- och demonstrationsfriheten s A a s. 52, samt a a s SOU 1975:75 s ven i Bull, Thomas, Mštes- och demonstrationsfriheten s A a s

20 Œtnjuter grundlagsskydd. Dock kršvs som sagt att demonstrationen Šger rum pœ allmšn plats fšr att deltagarna skall Œtnjuta demonstrationsfrihet. Valet av plats kan dock begršnsas med hšnsyn till ordning och sškerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. En demonstration kan všgras tillstœnd enligt 2:10 OL samt 2:14 RF om den skall hœllas pœ offentlig plats och detta t ex inte Šr fšrenligt med ordningen eller sškerheten vid sammankomsten eller, som en direkt fšljd av den, i dess omedelbara omgivning eller med hšnsyn till trafiken. Det finns inte nœgon enhetlig definition av begreppet allmšn plats i vœr lagstiftning. Definitionen varierar i olika delar av denna. Ordningslagen 1 kap. 2 Med offentlig plats enligt denna lag avses 1. allmšnna všgar, 2. gator, všgar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmšn plats och som har upplœtits fšr sitt ŠndamŒl,... 2 kap. 1 Med allmšn sammankomst enligt denna lag avses 1. sammankomster som utgšr demonstrationer eller som annars hœlls fšr šverlšggning, opinionsyttring eller upplysning i allmšn eller enskild angelšgenhet,... Fšr att en sammankomst skall anses som allmšn kršvs att den anordnas fšr allmšnheten eller att allmšnheten har tilltršde till den eller att sammankomsten med hšnsyn till de villkor som 20

21 gšller fšr tilltršde till den bšr anses jšmstšlld med en sœdan sammankomst AllmŠnna sammankomster och offentliga tillstšllningar fœr inte utan tillstœnd anordnas pœ offentliga platser Ansškan om tillstœnd att anordna... en allmšn sammankomst... skall gšras hos polismyndigheten. Ansškan skall gšras skriftligen och i god tid. Om mšjligt skall ansškan ha kommit in senast en vecka fšre sammankomsten eller tillstšllningen Ansškan om tillstœnd att anordna... en allmšn sammankomst... skall innehœlla uppgifter om anordnaren, tiden fšr sammankomsten... dennas art och huvudsakliga utformning samt de ŒtgŠrder i frœga om ordning och sškerhet som anordnaren avser att vidta. 8 Polismyndigheten pršvar frœgor om tillstœnd att anordna allmšnna sammankomster TillstŒnd till en allmšn sammankomst fœr všgras endast om det Šr nšdvšndigt med hšnsyn till ordningen eller sškerheten vid sammankomsten eller, som en direkt fšljd av den, i dess omedelbara omgivning eller med hšnsyn till trafiken eller fšr att motverka epidemi Beslut med anledning av en ansškan... skall meddelas skyndsamt. 16 Den som anordnar en allmšn sammankomst... skall svara fšr att det rœder god ordning vid sammankomsten... Polismyndigheten fœr meddela de villkor som behšvs fšr att upprštthœlla ordning och sškerhet vid sammankomsten eller tillstšllningen Chefen fšr polismyndigheten skall ha fritt tilltršde till allmšnna sammankomster.... Detsamma gšller andra personer som polismyndigheten utsett att nšrvara. 21

22 OL Šr nšra knuten till RF:s bestšmmelser om de grundlšggande fri- och ršttigheterna. Lagen innehœller bl a sšrskilda fšreskrifter om allmšnna sammankomster och offentliga tillstšllningar samt fšreskrifter om ordning och sškerhet vid dessa. DŠr fšrklaras begreppen offentlig plats, allmšn sammankomst och offentlig tillstšllning, samt anges att det i vissa fall finns krav pœ tillstœnd fšr att anordna t ex en allmšn sammankomst, hur tillstœndsansškan skall gšras, att polismyndigheten pršvar frœgan om tillstœnd, att denne fœr všgra tillstœnd, dess rštt att instšlla eller upplšsa t ex en allmšn sammankomst, dess rštt att fšrbjuda att det hœlls en allmšn sammankomst, ordningsfšreskrifter t ex vid en allmšn sammankomst, mm. Offentlig plats Šr ett mer inskršnkt begrepp Šn allmšn plats. Detta utgšr dock inget hinder, sœ lšnge som innebšrden i OL inte stršcker sig lšngre Šn vad som omfattas av begreppet allmšn plats enligt RF. 27 Chefen fšr polismyndigheten eller den som denne utsett i sitt stšlle har alltsœ lagstšd fšr att nšrvara. Den som fšrsšker hindra honom frœn att komma in och nšrvara hindrar fšrršttning, vilket Šr straffbart som hindrande av fšrršttning enligt 17:13, 2 st. BrB. 22 Polismyndigheten fœr instšlla eller upplšsa en allmšn sammankomst... som hœlls i strid med beslut som innebšr avslag pœ en ansškan enligt 6... eller fšrbud enligt Polismyndigheten fœr utšver vad som sšgs i 22 upplšsa 1. En allmšn sammankomst, om det uppkommer svœrare oordning vid sjšlva sammankomsten eller, som en direkt fšljd av den, i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten medfšr avsevšrd fara fšr de nšrvarande eller allvarlig stšrning av trafiken, En allmšn sammankomst... fœr upplšsas enligt 22 eller 23 endast om mindre ingripande ŒtgŠrder har visat sig vara otillršckliga fšr att hindra fortsatt lagstridigt handlande, 22

23 ŒterstŠlla ordningen, skydda de nšrvarande eller begršnsa stšrningen av trafiken. 25 Polismyndigheten fœr fšrbjuda att det hœlls 1. en allmšn sammankomst, om det vid tidigare sammankomst av samma slag uppkommit svœrare oordning vid sjšlva sammankomsten eller, som en direkt fšljd av den, i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten visat sig ha medfšrt avsevšrd fara fšr de nšrvarande eller en allvarlig stšrning av trafiken,... Fšrbud enligt fšrsta stycket att hœlla en sammankomst eller tillstšllning fœr meddelas endast om det kan befaras fšrekomma lagstridigt handlande, oordning, fara fšr de nšrvarande eller stšrning av trafiken och mindre ingripande ŒtgŠrder till fšrebyggande hšrav inte Šr tillršckliga. 28 Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel fœr šverklagas hos lšnsrštten Till bšter eller fšngelse i hšgst sex mœnader dšms den som uppsœtligen eller av oaktsamhet 1. i egenskap av anordnare bryter mot kravet pœ tillstœnd... i 4... eller mot ett villkor eller fšrbud som har meddelats enligt andra stycket eller anordnar eller fortsštter en allmšn sammankomst /7 trots att sammankomsten... har instšllts eller upplšsts enligt 22 eller 23. Har flera medverkat till en gšrning som avses i fšrsta stycket skall 23 kap. 4 och 5 BrB tillšmpas. En demonstration, som alltsœ Šr en allmšn sammankomst, fœr inte utan tillstœnd anordnas pœ offentliga platser. Polismyndigheten Šr tillstœndsmyndighet, och kan všgra tillstœnd t ex om det Šr nšdvšndigt med hšnsyn till ordningen eller sškerheten vid 27 Westerlund, Gšsta. Ordningsstšrande brott, s

24 sammankomsten. De skšl fšr att všgra tillstœnd som ršknas upp i OL Šr en uttšmmande upprškning och nšrmast en ordagrann upprškning av de ŠndamŒl som enligt RF kan motivera en begršnsning av mštes- och demonstrationsfriheten. Det Šr inte mšjligt fšr polisen att všgra tillstœnd pœ grund av andra skšl. 28 I propositionen till OL menar departementschefen att tillstœndskravet haft stor betydelse fšr att mštes- och demonstrationsfriheterna har kunnat utšvats under fredliga former. TillstŒndspršvningen ger enligt honom polisen en mšjlighet att tillse att sammankomster och demonstrationer inte kolliderar vilket kan resultera i ordningsstšrningar. Han menar vidare att det frœn ordningssynpunkt Šr viktigt att stšrre demonstrationer kan skiljas Œt, sšrskilt om de fšretršder skilda Œsikter. Polisen kan, menar han, som en sista utvšg všgra tillstœnd Óom en šverrenskommelse med sškanden om t. ex. tid och plats fšr sammankomsten inte kan uppnœs. 29 I JO:s ŠmbetsberŠttelse 1986/87 s. 116 diskuterades hanteringen av tillstœndsfrœgan nšr konkurrens finns om de mest gynnsamma mštestillfšllena. JO sade att det var en vansklig frœga som fick avgšras frœn fall till fall med en grundlšggande attityd av generositet gentemot anordnaren. I JO:s ŠmbetsberŠttelse 1986/87 s. 116 diskuteras problemet som kan uppstœ vid tillstœndsgivningen dœ flera arrangšrer sškt tillstœnd pœ samma tid och plats. JO menar att om nœgon arrangšr inte kan všgras tillstœnd fœr frœgan lšsas utifrœn lšmplighetsaspekter. Avgšrande Šr dels vem som fšrst sškt tillstœnd men Šven om arrangemanget av tradition har speciell anknytning till en viss tid och plats. Att mšjligheterna att všgra tillstœnd Šr smœ finns belyst i flera fall med olika utgœng JO:s ŠmbetsberŠttelse 1982/83 s Prop. 1992/93:210 s Regeringsbeslut Dnr dšr polismyndigheten i Lund všgrat 30-novemberfšreningen i Lund tillstœnd fšr demonstration med hšnvisning bl a till risken fšr svœr oordning. LŠnsrŠtten delade polismyndighetens uppfattning, men regeringen menade att ÓMed beaktande av det starka skydd demonstrationsfriheterna erhœllit i de angivna bestšmmelserna, finner regeringen att tillstœnd till sammankomst av fšrevarande slag skall všgras endast dœ sšrskilt starka skšl talar fšr det och befarade ordningsstšrningar inte i tillršcklig grad kan motverkas genom villkor fšr sammankomstenó. Dessutom 24

25 Polismyndigheten har rštt att instšlla eller upplšsa en demonstration om den hœlls t ex i strid med avslagen tillstœndsansškan eller ett meddelat fšrbud 31 mot att hœlla en demonstration. Eftersom ett instšllande av demonstrationen fœr anses vara en mindre ingripande ŒtgŠrd Šn ett upplšsande av denna skall demonstrationen i fšrsta hand instšllas. Detta fšljer av proportionalitetsprincipen, vilken kommer till uttryck i 2:24 OL som stadgar att de ŒtgŠrder polisen vidtar med stšd av 2:22-23 OL, dvs. instšlla eller upplšsa en allmšn sammankomst, mœste fšregœs av fšrsšk att nyttja mindre ingripande ŒtgŠrder. Vad som menas med att upplšsa en allmšn sammankomst Šr inte helt klart. Det har ibland ifrœgasatts om demonstrationen upplšsts eller vilken ŒtgŠrd som vidtagits. Det vanliga Šr naturligtvis att polisen muntligen beordrar sammankomstens upplšsning. ven andra handlingar frœn polisens sida har dock ansetts vara ett upplšsande av sammankomsten. Att stšnga in ett demonstrationstœg och avlšgsna deltagarna i mindre grupper ansœgs innebšra ett upplšsande av detta. 32 JustitierŒdet Munck ansœg i NJA 1989 s. 308 att det inte var att anse som ett upplšsande av en allmšn sammankomst nšr polisen uppmanade deltagarna att flytta sig frœn platsen fšr att fortsštta demonstrationen nœgra meter bort sœ att de inte lšngre stod i všgen fšr byggnadsarbetenas genomfšrande. Westerlund delar Muncks uppfattning 33, Bull dšremot delar inte denna uppfattning. 34 frœn LŠnsrŠtten i Gšteborg och Bohus lšn Dom , mœl nr , dšr lšnsrštten avslog ett šverklagande frœn Sverigedemokraterna att demonstrera i centrala Gšteborg. LŠnsrŠtten pošngterade att mštes- och demonstrationsfriheterna Œtnjuter ett starkt skydd i Sverige och att tillstœnd fœr všgras endast dœ mycket starka skšl talar fšr detta. Normalt sett bšr tillstœnd inte všgras pga. den fšrvšntade motaktionen, eftersom denna oftast kan fšrebyggas av polisinsatser. Endast nšr det bedšms som i stort sett omšjligt att fšrebygga oroligheter pœ den plats dšr sammankomsten Šr avsedd att Šga rum kan tillstœnd, som en sista utvšg, všgras. KammarrŠtten fann inte skšl att frœngœ lšnsršttens bedšmning. 31 Som exempel pœ fšrbudssituation kan nšmnas beslut av polismyndigheten i Gšteborg , Dnr AtL /96, dœ Sverigedemokraterna sškte tillstœnd till politiskt torgmšte vid Brunnsparken och Gustav Adolfs torg i centrala Gšteborg den 9 november Eftersom Gustav Adolfs torg var upptaget av torghandel samt att det vid tidigare tillfšllen dœ Sverigedemokraterna arrangerat demonstrationer uppstœtt allvarlig oordning, avvisades detta av polismyndigheten. Sškanden všgrade acceptera nœgon annan plats fšr demonstrationen, varfšr polismyndigheten avslog ansškan och fšrenade den med ett fšrbud att anordna allmšnna sammankomster den aktuella dagen pœ ett antal namngivna platser i centrala Gšteborg. Sverigedemokraterna šverklagade beslutet, men efter ett mšte med fšretršdare fšr polismyndigheten Œtertogs šverklagandet och en ny ansškan gjordes om att den 8 november fœ hœlla en entimmes torgmšte i Brunnsparken i centrala Gšteborg. Detta beviljades av polismyndigheten. 32 JO:s ŠmbetsberŠttelse 1992/93 s Westerlund, Gšsta, Ordningsstšrande brott s Bull, Thomas, Mštes- och demonstrationsfriheten s. 567f. 25

26 Polismyndigheten fœr upplšsa en demonstration t ex nšr svœrare oordning uppkommit. Begreppet svœrare oordning fšrekommer Šven i 2:25 OL dšr polismyndigheten ges rštt att fšrbjuda att det hœlls en allmšn sammankomst, om det vid en tidigare sammankomst av samma slag uppkommit svœrare oordning. En bedšmning av vad som tidigare fšrekommit samt en prognosbedšmning skall dœ gšras. Vid denna prognosbedšmning mœste likhetsprincipen och objektivitetsprincipen i RF:s fšrsta kapitels nionde paragraf beaktas. Vad menas med begreppet svœrare oordning? Westerlund menar att svœrare oordning skall anses rœda under upploppsliknande situationer 35. I JO:s ŠmbetsberŠttelse 1991/92 s. 52 ansœgs polisens bedšmning att en svœrare oordning fšrelœg vara korrekt. Demonstranterna kastade dœ fšremœl pœ polis och byggnader samt fšrsškte rycka ner skyddsstaket. Den omstšndigheten att en allmšn sammankomst Šger rum utan att tillstœnd sškts innebšr inte att polisen har laglig rštt att instšlla eller upplšsa sammankomsten 36. RŠttegŒngsbalken 24 kap. 1 Den som pœ sannolika skšl Šr misstšnkt fšr ett brott, fšr vilket Šr fšreskrivet fšngelse ett Œr eller dšrutšver, fœr hšktas, om det med hšnsyn till brottets beskaffenhet, den misstšnktes fšrhœllande eller nœgon annan omstšndighet finns risk fšr att han 1. avviker eller pœ nœgot annat sštt undandrar sig lagfšring och straff, 35 Westerlund, Gšsta, Ordningsstšrande brott s Prop. 1992/93:210 s.79 och

27 2. genom att undanršja bevis eller pœ nœgot annat sštt fšrsvœrar sakens utredning eller 3. fortsštter sin brottsliga verksamhet. r fšr brottet inte fšreskrivet lindrigare straff Šn fšngelse i tvœ Œr, skall hšktning ske, om det inte Šr uppenbart, att skšl till hšktning saknas. HŠktning fœr ske endast om skšlen fšr ŒtgŠrden uppvšger det intrœng eller men i švrigt som ŒtgŠrden innebšr fšr den misstšnkte eller fšr nœgot annat motstœende intresse. Kan det antas att den misstšnkte kommer att dšmas till bšter, fœr hšktning inte ske. 2 Den som pœ sannolika skšl Šr misstšnkt fšr brott fœr hšktas oberoende av brottets beskaffenhet, 1. om han Šr okšnd och všgrar uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann, eller 2. om han saknar hemvist inom riket och det finns risk fšr att han genom att bege sig frœn riket undandrar sig lagfšring eller straff. 3 Šven den som endast Šr skšligen misstšnkt fšr brott fœr,...,hšktas, om 1. fšrutsšttningarna fšr hšktning i švrigt Šr uppfyllda enligt vad som sšgs i 1 fšrsta, tredje och fjšrde styckena eller 2 och 2. det Šr av synnerlig vikt att han tas i fšrvar i avvaktan pœ ytterligare utredning om brottet. 4 Om det pœ grund av den misstšnktes Œlder, hšlsotillstœnd eller nœgon annan liknande omstšndighet kan befaras att hšktning skulle komma att medfšra allvarligt men fšr den misstšnkte, fœr hšktning ske endast om det Šr uppenbart att betryggande švervakning inte kan ordnas

28 Om ytterligare inskršnkningar i frœga om hšktning av den som Šr under arton Œr finns sšrskilda bestšmmelser Beslut att hškta nœgon meddelas av rštten Om det finns skšl att hškta nœgon, fœr han anhœllas i avvaktan pœ ršttens pršvning av hšktningsfrœgan. Finns det inte fulla skšl till hšktning, men Šr den misstšnkte skšligen misstšnkt fšr brottet, fœr han anhœllas, om det Šr av synnerlig vikt att han tas i fšrvar i avvaktan pœ ytterligare utredning. Beslut om anhœllande meddelas av Œklagaren. I anhœllningsbeslutet skall anges det brott som misstanken avser och grunden fšr anhœllandet. 7 Om det finns skšl att anhœlla nœgon, fœr en polisman i brœdskande fall gripa honom Šven utan anhœllningsbeslut.... I 24 kap. RB finns regler fšr under vilka fšrutsšttningar nœgon kan gripas, anhœllas och hšktas. I 24:1 RB klargšrs nšr en person fœr hšktas. Det konstateras i 24:6 att om skšl fšr hšktning finns fœr personen anhœllas i avvaktan pœ ršttens pršvning av hšktningsfrœgan. I 24:7 sšgs att om det finns skšl att anhœlla nœgon fœr en polisman i brœdskande skšl gripa denne i avvaktan pœ ett anhœllningsbeslut. Den som pœ sannolika skšl Šr misstšnkt fšr brott, fšr vilket Šr fšreskrivet fšngelse ett Œr eller dšrutšver, fœr enligt 24:1 RB hšktas om det finns risk att han: 1. avviker eller pœ nœgot annat sštt undandrar sig lagfšring eller straff, 28

29 2. genom att undanršja bevis eller pœ nœgot annat sštt fšrsvœrar sakens utredning eller 3. fortsštter sin brottsliga verksamhet. r fšr brottet inte fšreskrivet lindrigare straff Šn fšngelse i tvœ Œr skall hšktning ske enligt 24:1, 3 st. RB, om det inte Šr uppenbart att skšl fšr detta saknas. DŠrutšver fœr han enligt 24:2 RB hšktas om han Šr okšnd och všgrar uppge namn och hemvist eller om han antas lšmna oriktig uppgift om detta eller om personen saknar hemvist inom riket och det finns risk att han genom att bege sig frœn riket undandrar sig lagfšring och straff. ven den som endast Šr skšligen misstšnkt fšr brott fœr hšktas under vissa fšrutsšttningar enligt 24:3 RB. Det Šr alltsœ straffskalan i BrB fšr varje enskilt brott som Šr avgšrande fšr om hšktning kan ske. Det bšr dock observeras att det i 24:1, sista st. RB sšgs att hšktning ej fœr ske om det kan antas att den misstšnkte kommer att dšmas endast till bšter. Om fšrutsšttningarna fšr att gripa en person inte Šr uppfyllda har polisen mšjlighet att anmoda personer att medfšlja eller medtaga dessa till fšrhšr enligt 23:8 RB eller att hšmta personen till fšrhšr utan fšregœende kallelse enligt 23:7 RB. 23 kap Utan fšregœende kallelse mœ den som uppehœller sig inom en všglšngd av femtio kilometer frœn den plats, dšr fšrhšr skall hœllas, hšmtas till fšrhšret, om undersškningen avser brott, varœ fšngelse kan fšlja, och det skšligen kan befaras, att han ej skulle hšrsamma kallelse eller i anledning av kallelse skulle genom undanršjande av bevis eller pœ annat sštt fšrsvœra utredningen

30 Enligt 23:7 RB fœr en person hšmtas till fšrhšr utan fšregœende kallelse om den som skall hšras befinner sig mindre Šn femtio kilometer frœn fšrhšrsplatsen och han skall hšras om ett brott som kan medfšra fšngelsestraff. Det kršvs Šven att det skšligen kan befaras att personen inte kommer att rštta sig efter en kallelse till fšrhšr eller att en sœdan kallelse skulle innebšra att personen skulle undanršja bevis eller pœ annat sštt fšrsvœra utredningen. SŒvŠl misstšnkta som andra personer fœr hšmtas till fšrhšr, men stor restriktivitet skall iakttas betršffande personer som inte Šr misstšnkta. 8 PŒ tillsšgelse av en polisman Šr den som befinner sig pœ den plats, dšr ett brott fšršvats, skyldig att medfšlja till fšrhšr som hœlls omedelbart dšrefter. VŠgrar han utan giltig orsak, fœr polismannen ta med honom till fšrhšret.... Vid bedšmningen om 8 skall tillšmpas skall polismannen beakta brottets svœrighetsgrad och betydelsen av de upplysningar som personen kan lšmna. Regeln ovan gšller sœvšl misstšnkta som vittnen och andra personer. Fšr att ha rštt att ta med nœgon till fšrhšr kršvs att polismannen kommer till platsen i anslutning till att brottet begœtts. JO har i sin ŠmbetsberŠttelse uttalat sig om tiden 37 och platsen 38. Det fœr fšrflyta hšgst tio minuter mellan brottet och polismannens ankomst fšr att bestšmmelsen skall kunna tillšmpas. Med Óplats dšr brott fšršvatsó avses omrœdet alldeles intill sjšlva brottsplatsen. 9 Den som inte Šr anhœllen eller hšktad Šr inte skyldig att stanna kvar fšr fšrhšr lšngre Šn sex timmar. r det av synnerlig vikt, att den som kan misstšnkas fšr brottet Šr tillgšnglig fšr fortsatt fšrhšr, Šr han skyldig att stanna kvar ytterligare sex timmar. Den som Šr under femton Œr Šr inte skyldig att stanna kvar fšr fšrhšr lšngre Šn tre timmar. Om det Šr av synnerlig vikt fšr 37 JO:s ŠmbetsberŠttelse 1967 s. 153 samt Westerlund Ordningsstšrande brott s JO:s ŠmbetsberŠttelse 1969 s. 89 samt Westerlund Ordningsstšrande brott s

31 utredningen, Šr den hšrde skyldig att kvarstanna ytterligare tre timmar. Sedan fšrhšret avslutats eller tiden, dœ den hšrde Šr skyldig att stanna kvar, utgœtt, fœr han omedelbart avlšgsna sig. Utan synnerliga skšl fœr det inte kršvas att han infinner sig till nytt fšrhšr tidigare Šn tolv timmar dšrefter. Den som kan misstšnkas fšr brottet fœr tas i fšrvar under den tid han Šr skyldig att stanna kvar, om det Šr nšdvšndigt med hšnsyn till ŠndamŒlet med ingripandet, ordning eller sškerhet. I 23:9 RB finns en bestšmmelse som sšger att den som Šr misstšnkt fšr brott och hœlls kvar fšr fšrhšr fœr tas i fšrvar om det Šr nšdvšndigt bl a med hšnsyn till ŠndamŒlet med ingripandet. Huvudregeln Šr sœledes att de kvarhœllne inte skall tas i fšrvar. Den som inte Šr misstšnkt fœr, e contrario, inte tas i fšrvar. Huruvida personen fœr tas i fšrvar har lšnge varit omdebatterat, men har i och med lagšndringen av RB 23:9, sista stycket fastslagits JO har uttalat sig betršffande behandlingen av den som tagits med till fšrhšr i sin ŠmbetsberŠttelse1972 s. 51. De riktlinjer som JO dragit upp i detta utlœtande Šr i korthet att det oftast inte Šr sakligt motiverat med andra ŒtgŠrder Šn en tillsšgelse till fšrhšrspersonen att stanna kvar pœ polisstationen. Han skulle dœ kunna anvisas plats i ett fšrhšrsrum, en šppen cell eller annat lšmpligt rum. Enligt JO var det emellertid givet att det i vissa fall kunde vara pœkallat med mer frihetsinskršnkande medel beroende pœ risk fšr avvikande eller olšmplig kommunikation med annan. Fšr sœdana fall borde insšttande i arrest kunna komma i frœga som ett alternativ till uppehœll under mer eller mindre pœtaglig bevakning i šppen lokal. I ett senare fall1984/85 s. 135 gav JO uttryck fšr en delvis annan uppfattning. Fallet gšllde en man som hšmtats till fšrhšr och underršttats om misstanke om brott. PŒ grund av brist pœ bevakningspersonal placerades mannen i en olœst polisarrest under nšstan en timme. Med hšnsyn till innebšrden av ett hšmtningsbeslut uttalade JO att en person inte fœr placeras i en arrest enbart pœ den grunden att han hšmtats till fšrhšr. Detta gšllde oavsett om denna var šppen eller lœst. En person som hšmtats till fšrhšr borde šverhuvudtaget inte fšras till en arrestavdelning. FrŒgan om fšrvaringen av den som hšmtats till fšrhšr har hšrefter tagits upp av Hšgsta domstolen i NJA 1993 s. 360 I och II. HD menar att frœgan om var en fšrhšrsperson skall placeras fšr varje sšrskilt fall fœr avgšras utifrœn de allmšnna principer fšr polisingripande som uppstšllts i 8 PL. Enligt domstolen torde det i allmšnhet vara tillršckligt att den som skall hšras anmodas att stanna kvar, eventuellt med anvisningar att uppehœlla sig i ett fšrhšrsrum eller annat icke lœst utrymme. SŠrskilt vid risk att fšrhšrspersonen avlšgsnar sig eller fšr en olšmplig kommunikation med annan kan det dock enligt domstolen i undantagsfall vara fšrsvarligt att placera personen i arrest som alternativ till bevakning i šppen lokal. RŠttslŠget Šr efter detta fastslaget i och med lagšndringen av 23:9 RB. 31

32 Brottsbalken Naturligtvis kan mœnga av brotten i BrB vara aktuella vid en intressekonflikt i samband med en demonstration. Jag kommer att koncentrera min framstšllning pœ brotten upplopp samt vœldsamt upplopp i 16:1-2 BrB, brottet hets mot folkgrupp i 16:8 BrB samt brottet stšrande av allmšn sammankomst i 16:4 BrB. Upplopp 16 kap. 1 Stšr folksamling allmšn ordning genom att ŒdagalŠgga uppsœt att med fšrenat vœld sštta sig upp mot myndighet eller eljest framtvinga eller hindra viss ŒtgŠrd och skingrar den sig ej pœ myndighets befallning, dšmes fšr upplopp, anstiftare och anfšrare till fšngelse i hšgst fyra Œr och annan deltagare i folksamlingens fšrehavande till bšter eller fšngelse i hšgst tvœ Œr. Om folksamlingen skingrar sig pœ myndighets befallning, dšmes anstiftare och anfšrare fšr upplopp till bšter eller fšngelse i hšgst tvœ Œr. Vad som menas med en folksamling Šr inte fullt utrett. Westerlund gšr en definition av detta begrepp. Han menar att tvœ rekvisit mœste vara uppfyllda fšr att en folksamling skall anses fšreligga: Ó 1. Deltagarna skall vara sœ mœnga, att det inte sškert gœr att faststšlla vem som gšr vad. Detta kan uttryckas pœ sœ sštt, att den enskilde fšrlorar sin identitet och fšrsvinner in i massans anonymitet. Fšr att sœ skall anses vara fallet kršvs enligt min uppfattning Œtminstone tio personer. 2. Deltagarna fœr fšr en utomstœende betraktare inte framstœ som en sluten och organiserad enhet med ett gemensamt syfte och anknytning (typ vaktparad, militšrtrupp eller grupp poliser). En folksamling uppfattas i stšllet 32