Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna

Transkript

1 Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna SAMMANSTÄLLNING AV SYNPUNKTER FRÅN VÅRENS DIALOG Under januari till april 2012 har det funnits möjlighet att lämna synpunkter på det av kommunen framtagna förslaget till gestaltningsprogram för Ronneby centrum. Programmet har funnits tillgängligt på kommunens webbplats samt i stadshuset. Det har anordnats två dialogmöten där fastighetsägare och näringsidkare i centrum har varit speciellt inbjudna. Personal från Plan- och byggenheten har också personligen gått runt och besökt butiksinnehavare i centrum, bjudit in dem till ett dialogmöte och tagit emot synpunkter. Synpunkterna nedan är en sammanställning av de synpunkter som kommit in från de olika aktiviteterna. De synpunkter som har kommit in under dialogen är dels synpunkter som rör gestaltningsprogrammet, dels synpunkter som rör centrumutvecklingen i stort men inte gestaltningsprogrammet. De sistnämnda är dock viktiga synpunkter för ett fortsatt arbete med centrum och tas därför med i den här redovisningen. För klarhets skull delas synpunkterna in i synpunkter rörande gestaltningsprogrammet och övriga synpunkter. Synpunkter rörande gestaltningsprogrammet Många är positiva till programmet och tycker att det är ett steg i rätt riktning. Man är positiv till inriktningen av stadsmiljöns utformning mot en genuin småstad med koppling till Brunnsparken och kommunens slogan Den moderna kurorten. Frågor och synpunkter rör främst en oro över en ökad prisbild för den enskilde handlaren och balansen mellan en lugn, samstämmig stadsmiljö och marknadsföring. Synpunkterna delas in i undergrupperna skyltar, varuställ, uteserveringar, färger, planteringar och övrigt. Varje synpunkt kommenteras. För att redan på omslaget av programmet betona innehållet sätts underrubriken Råd och riktlinjer för utemiljön på framsidan. Skyltar Frågor runt hur hårt riktlinjerna för skyltar kommer dras när man söker bygglov har uppkommit. Bland annat har det rört sig om formuleringen Skyltars anpassning till stadsbilden ses som viktig, vilket bland annat betyder att byggnaders arkitektur och uttryck måste överordnas skyltars karaktär. Det beror på vilken typ av byggnad det gäller. Ska en fasadskylt sättas upp på ett äldre trähus ställs högre krav på anpassning än vid modernare hus. En specialdesignad gatupratare kan bli en stor kostnad för den enskilde. Oftast får man gatuprataren sponsrad, men om man ska köpa en sådan som föreslås kostar den kanske 1500 kr. Det hade exempelvis underlättat om man fick ha antingen Ronnebygrön eller svart gatupratare, precis som stolparna på uteserveringarna. Formuleringen i programmet ändras så att både svarta och Ronnebygröna gatupratare tillåts. För att få ned kostnaderna kan det undersökas om man kan köpa 1

2 in ett större parti och få ner priset. Detta skulle kommunen eller centrumföreningen kunna göra. Någon typ av leasingarrangemang kan också vara en lösning. I programmet står att Varuställ skall vara utformade på motsvarande sätt (som gatupratare), dvs. ha en sarg i nederkanten, om hjul finns låsbara sådana, Ronnebygrön färg samt kontrasttejp på två nivåer på varje sida. Detta är ganska svårt att nå, i alla fall vad det gäller färg då det blir en merkostnad för de enskilda handlarna. Som en lättnad för den enskilde handlaren ändras färgen till antingen Ronnebygrön eller svart, precis som för trottoarpratarna. Dock anses sargen och låsningen av hjulen mycket viktiga för tillgänglighetens och säkerhetens skull och behålls. En möjlighet på sikt är att kommunen eller centrumföreningen hyr ut eller tillhandahåller varuställ på något annat sätt. Detta borde i så fall grundas i en dialog mellan centrumföreningen och kommunen så att resultatet blir något som gagnar alla. Uteserveringar En fråga som har lyfts är de kostnader som anges för uteserveringar där man anser det vara för dyrt för restaurangägarna. Eftersom frågan runt kostnad för uteserveringar egentligen inte är en utformningsfråga lyfts den ur programmet. I programmet står att Gatuenheten placerar ut och tar in staketstolparna runt uteserveringen inom område A. Då kommunen inte har hand om staketstolpar på parkmark bör detta förtydligas. Stycket om uteserveringar kompletteras med en skrivelse om att kommunen endast har hand om staketstolpar på kommunägd gatumark. Vid några tillfällen har skrivelsen att Befintlig markbeläggning skall utgöra uteserveringens golv. Undantag kan göras vid tillgänglighetsproblem, och då prövas detta från fall till fall diskuterats. Frågor har rört varför befintlig markbeläggning skall utgöra uteserveringens golv och vad som menas med ett tillgänglighetsproblem. Anledningen till att uteserveringars golv i första hand ska utgöras av markbeläggningen är dels att underlätta för personer som har svårt att gå och som hindras av uteserveringens höjd över gatunivå, dels att fasaden och därmed husets uttryck inte skall skymmas. Ett tillgänglighetsproblem i meningen ovan är ojämn mark, som t.ex. en backe eller en mycket skrovlig gatubeläggning. Vid sådana situationer ska man kunna jämna ut ojämnheter med hjälp av ett trädäck som golv på uteserveringen. Stycket om uteserveringar kompletteras med den här informationen. Det kommer bli svårt att följa riktlinjerna runt parasoll och markiser som säger att man inte ska ha andra logotyper än butikens/restaurangens då det gör att man inte kan använda 2

3 sponsrade parasoll. Det blir en stor kostnad för den enskilda näringsidkaren. Dessutom är reklamen bra på det sättet att den klart signalerar att det är t.ex. en restaurang. Detsamma gäller att reklam inte får finnas på uteserveringens avgränsning annat än för öppettider och meny. Markiser och parasoll Skrivelsen om parasoll och markiser ändras så att riktlinjerna blir mer tillåtande, framförallt för parasoll som är mer temporära än markiser. Båda två får ha tryck med logotyp, hemsideadress och telefonnummer till den aktuella verksamheten, dock får endast parasoll innehålla sponsrad reklam. Utformningen skall då diskuteras med Plan- och byggenheten innan uppsättning alternativt redovisas i ansökan om uteservering. Markiser, som är mer permanenta i sin natur, ska färgmässigt anpassas till byggnaden de tillhör. Uteserveringens avgränsning Skrivningen ändras så att diskreta informationstavlor för öppettider, logga, hemsideadress, telefonnummer samt meny får förekomma, dock ej annan reklam. Utformningen ska redovisas i ansökan om uteservering. Trottoarpratare vid uteservering Om man önskar en fristående trottoarpratare i anslutning till uteserveringen ska man inkludera det i ansökan. Färger Ett förslag om att ta upp färgen engelsk röd som förekommer på husen i Brunnsparken istället för den neapelgula har framkommit. Ett exempel på ett objekt som redan är i engelsk röd är bron över till Soft Center från Brunnshallarna. Färgen Engelsk röd är en traditionell färg från 1800-talet/sekelskiftet som användes på bland annat på fönsterbågar och dörrar. Till exempel återfinns den på Direktörsvillan och Blekinge Naturum. Den harmoniserar bra med både den Ronnebygröna och Brunnsparksgröna. Den neapelgula färgen i programmet byts därför ut mot en engelskt röd med NCS-nummer S5040Y80R och RAL-nummer Planteringar Det anses viktigt att krukor på affärsgator är i en lite mindre skala och inte skymmer fastigheter eller butiksskyltning. Detta gäller även träd. I programförslaget står att Vid förändringar av grönskan i centrum är det viktigt att tänka på orienterbarhet samt att ta hänsyn till företags och butikers exponering mot gatan. Texten om planteringskärl kompletteras med motsvarande för att öka tydligheten. Övrigt Många är irriterade på att hundägare inte plockar upp efter sina hundar i staden och tycker att hundlatriner/hundpåsar behövs även här. 3

4 Programmet kompletteras med några förslag på lämpliga hundlatriner med tillhörande dispenser för hundpåsar. Innan man bestämmer sig vilken typ som förespråkas bör man ta hem provexemplar och testa dem. Många har uppmärksammat att mycket fimpar ligger på marken och efterfrågar askkoppar Programförslaget innehåller redan rekommendationer om askkoppar. Två olika typer som anses fungera presenteras, Lucas av Slottsbro och Alice av Malus. De kan fästas på både papperskorgar och fasader. Det borde finnas information runt hur man ställer sig till informationsskyltar som ej anordnas av kommunen, till exempel regionala eller nationella skyltar. Programmet kompletteras med ett förtydligande runt att övriga informationsskyltar, ex. regionala och nationella, får lov att frångå de krav som ställs på kommunala skyltar angående färg etcetera. Övriga synpunkter Här samlas de synpunkter som kommit in som inte direkt rör gestaltningsprogrammet, men är värdefulla i det fortsatta arbetet med Ronneby centrum. Det kan vara allt från en person till en grupp som uttryckt synpunkten. En ny/bättre lekplats i Rådhusparken bör prioriteras. Träd runt torget bör inte vara för höga och inte heller skymma butiker som ligger runt torget. Kungsgatan är grå från stadshuset upp till torget. Den skulle smyckas med blomster och grönt! Varför knyter inte Kungsgatan an mot ån bättre? En båttur på Ronnebyån kan stärka kopplingen till Brunnen. Möjlig sträcka är Ronneby Centrum Brunnen - Karön. Det finns en cafébrist i staden. Man skulle kunna ha en mobil paviljong, ex. på torget eller använda stadens mysiga innergårdar. Det gråa staketet på Kungsgatan, vad händer där? En informationstavla om vad som finns i centrum, typ shoppingkarta eller företagsskylt vore bra. Man kan göra en app för centrum så att folk hittar bättre till affärerna. Det behövs inte mer parkering, speciellt inte på torget. Man kan göra en handelsguide med erbjudanden för att locka mer folk. Typ Ronnebyhäftet eller Ronnebykortet. Räcket vid ån har väldigt stora mellanrum, så stora att det är läskigt att gå där med barn, de kan falla i! Gestaltningsprogrammet är verkligen bra och något som behövs, men man måste åtgärda den logistiska och strukturella uppbyggnaden av centrum om det ska ge något. Tillgänglighet, framkomlighet och enkel kommunikation saknas. Det är bökigt att ta 4

5 sig fram och att parkera i centrum och de flesta p-platser besätts av de som arbetar och bor i centrum. Man behöver öppna upp staden för bilismen, ex. öppna gågatan för enkelriktad trafik, öppna övre delen av torget för parkeringar, förtäta torghandeln till den nedre delen och öppna upp västra torggatan för dubbelriktad trafik. Dessutom måste fler p-platser, som är lättillgängliga och praktiska skapas. Kanske ett p-plan under torget? Logistiken utvecklar Ronneby i första hand, inte handeln. Den kommer efter! Utnyttja Rådhusparken mer till olika evenemang, t.ex. allsång, musikevenemang och öppen scen Bra med bänkar vid Munktrappan/busshållsplatsen på Kungsgatan Ronneby Helena Sandberg Planarkitekt 5