Vetenskaplig Konferens Innovationsteknik Eskilstuna

Transkript

1 Bilaga 1 Sida 1(7) KL 1900 Inger Åckander, Vetenskaplig Konferens Innovationsteknik Eskilstuna Studie i ALMI Företagspartners uppföljning för affärsområdet Inledning Historien visar på faktumet att det funnits få uppföljningsstrategier för organisationer som haft statlig finansiering för att främja innovationer på olika sätt. Där uppföljningar gjorts har dessa bestått i att mäta effekterna av rådgivning och riskvillig finansiering i form av omsättning, antal anställda, antal patentsökningar etc. medan konsekvenserna, såsom samhällsnytta, inspiration, teknikspridning, kompetenshöjning och kontaktförmedling har varit, och är, subjektiva upplevelser hos de personer och företag som tar del av den, därför är det svårare att mäta konsekvenserna på ett objektivt sätt. Naturligtvis kan vi fråga oss om det är viktigt att veta ifall de statliga resurserna gör skillnad eller inte. Enligt min uppfattning så ingår det i den lärande processen att reflektera över vad som hänt och utifrån det dra lärdom av det som görs för att hela tiden utvecklas. Detta bekräftas även av ett antal författare inom innovations- och managementområdet 1. Det är helt enkelt viktigt att se i backspegeln för att veta vilken väg du ska välja framåt! 1 Joe Tidd, John Bessant, Keith Pavitt (1997), Manaaging Innovation, ISBN X, Bo Ahrenfeldt och Studentlitteratur (1995), Förändring som tillstånd, ISBN W. Edwards Deming (1997), The New Economics, ISBN X

2 Sida 2(7) Bakgrund I juni 1993 beslutade regeringen att en utredare skulle få i uppdrag att se över stöd för att främja innovationsverksamheten, utredningen kom att kallas Innovationsutredningen och den levererades i september samma år av professor Bengt-Arne Vedin (SOU: 1993:84). Sammanfattningsvis menar han att Innovation är samhällsekonomiskt mycket lönsam, mer lönsam för samhället än för den enskilde företagaren. 2 Utredningen resulterade i ett antal konkreta förslag varav ett verkställdes, nämligen en fond där företag och privatpersoner kunde söka finansiering och rådgivning i tidigt skede. Fonden blev en stiftelse Stiftelsen Innovationscentrum som arbetade med rådgivning och finansiering lokalt i varje län och hade regional utveckling i sikte. Denna stiftelse tillkom hösten 1994 och fick ett stiftelsekapital på 529 Miljoner kronor att använda på 10 år. Privatpersoner och företag kunde där få villkorslån upp till kronor för sina projekt (idéer med nyhetsvärde och kommersiell potential). Efter 10 år (2004) lades stiftelsen ner. I slutet av 2003 tillsatte Näringsministern åter en utredningsman, Claes de Neergård, som fick 6 månader på sig med uppdraget att få till stånd mer resurser för att öka den marknadskompletterande finansieringen för att i tidiga skeden hjälpa fram unga innovativa företag. Hans utredning/förhandling ledde fram till ett sjupunktsprogram. 3 Claes de Neergård menar att staten måste axla sitt systemansvar och staka ut vägen från dagens lapptäcke av institutioner till det system som behövs för att stärka tillväxt och nyföretagande ALMI Företagspartner blev de som övertog ansvaret för finansiering och rådgivning i tidiga skeden efter Stiftelsen Innovationscentrum. Stiftelsen Innovationscentrum har varit föremål för ett antal uppföljningar/utvärderingar. Någon dokumentation över utvärderingsstrategi har ITPS (Institutet för Tillväxtpolitiska studier) inte kunnat finna. En sådan skulle ha understött beslut och organisation av det system som nu efterträder bl.a. Stiftelsen Innovationscentrum. En utvärderingsstrategi skulle förmodligen också ha underlättat utformningen av uppföljningarna så att dessa blev mer enhetliga och lättare att dra slutsatser från. 4 Staten satsar alltså pengar i området innovation på olika sätt. En av de aktörer som idag får pengar från staten för att främja innovationer är ALMI Företagspartner AB. De har ett uppdrag från staten att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. ALMI verkar i hela landet med ett moderbolag samt dotterbolag lokaliserade i varje län/region. Utifrån Regeringens proposition 2006/07:1 framgår att Kommersialiserbara idéer som finns hos företag och enskilda uppfinnare måste ges en möjlighet att utvecklas. Enskilda uppfinnare och små företag spelar en viktig roll för förnyelsen av produkter och tjänster. Därför är det angeläget att framöver säkerställa en god kapitalförsörjning och rådgivningsverksamhet till enskilda uppfinnare. 5 2 Bengt-Arne Vedin (1993), Innovationer för Sverige SOU 1993: Lars Bager-Sjögren, (2005) Med oddsen emot sig ITPS, ISSN

3 Sida 3(7) För att få reda på om ALMI gör rätt saker samt få fortsätta vara en aktör som staten satsar pengar på i dessa sammanhang behöver ALMI Företagspartner AB kunna mäta resultat gör ALMI:s rådgivning respektive finansiering skillnad? Har ALMI en strategi för att mäta och följa upp rådgivning och finansiering i tidiga skeden? Naturligtvis kan vi fråga oss om det är viktigt att veta ifall de statliga resurserna gör skillnad eller inte. Enligt min uppfattning så ingår det i den lärande processen att reflektera över vad som hänt och utifrån det dra lärdom av det som görs för att hela tiden utvecklas. Detta bekräftas även av ett antal författare inom innovations- och managementområdet 6. ALMI Företagspartner AB ALMI Företagspartners affärsidé lyder: att genom marknadskompletterande finansiering och affärsutveckling till innovatörer, nyföretagare samt små och medelstora företag främja nyföretagandet, konkurrenskraften i företag och ett mer dynamiskt näringsliv 7 Ägarbilden i ALMI Företagspartner AB är så att staten äger 51% av aktierna och resterande 49% ägs lokalt på olika sätt i olika län/regioner. Utifrån uppdraget från staten har ALMI-koncernen fastställt tre affärsområden samt följande övergripande mål för respektive område. Affärsområde Nya företag Etablerade företag Övergripande mål Fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt Fler livskraftiga företag startas och utvecklas Fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt Uppföljning övergripande Utifrån övergripande mål, per affärsområde, görs en övergripande uppföljning som för respektive affärsområde består av: Affärsområde Nya företag Etablerade företag Vad följs upp - övergripande Hur många kunder inom innovationsverksamheten som kommersialiserar sina idéer. et nya företag som startas med ALMI:s hjälp och deras överlevnadsgrad tre år efter start. Omsättningsförändring och förändring av antalet anställda i kundföretagen. 6 Joe Tidd, John Bessant, Keith Pavitt (1997), Manaaging Innovation, ISBN X, Bo Ahrenfeldt och Studentlitteratur (1995), Förändring som tillstånd, ISBN W. Edwards Deming (1997), The New Economics, ISBN X 7

4 Sida 4(7) Eftersom fokus i detta arbete är att få en tydlig bild av uppföljningen i ALMI:s affärsområde har jag studerat de parametrarna mer noggrant. Enligt ALMI Företagspartner AB är det nedanstående parametrar som följs upp och återkopplas. kommersialiserade innovationer sökta patent kundkontakter (tfn & besök) Innovationslån & Förstudielån Förstudiemedel 1) Effektmätning Kundattitydmätning Produktionstal och effekt av samarbete med Innovationsbron Effekten av program i samarbete med andra Målsätts och rapporteras kvartalsvis Rapporteras, men målsätts inte Målsätts och rapporteras kvartalsvis Registreras Registreras Affärsområdet ingår i mätning som görs i samarbete med externa aktörer. Ingår i intervjuundersökning som görs i samarbete med extern aktör. Rapporteras inom respektive Innovationsregion Rapporteras av programmet huvudman 1) Förstudiemedel är ett bidrag upp till :- till en idé med kraven att det finns ett nyhetsvärde i idén och att man tror att det finns kommersiella möjligheter för idén. Även drivkraften hos idégivaren spelar in. Förutom ovanstående rapporteras tid inom samtliga affärsområden/tjänster (, Nya företag, Etablerade företag/affärsrådgivning, Finansiering). För att få en bild av de data som ALMI följer upp idag, i affärsområdet, har jag sammanställt fakta för 2006 i nedanstående tabell. Jag har även lagt in data på antal invånare i länet (över 18 år) samt antal företag i länet. Där det handlar om ALMI:s budget, beviljade förstudiemedel, förstudie- och innovationslån, har jag omvandlat dessa siffror i procent i förhållande till totalen detsamma gäller även antal sökta patent och kundkontakter. Detta eftersom ALMI:s siffror är konfidentiella. 8 8 Sammanställningar ifrån Lennart Augustinius, ansvarig för ALMI Innovation i Sverige samt Lars Mårdbrandt, Informationsdirektör på ALMI Företagspartner AB.

5 Uppföljning för ALMI:s affärsområde per län sammanställning i förhållande till Sverige totalt Sida 5(7) Län invånare över 18 år 9 Budget Förstudie företag 10 medel Förstudie- & Innovationslån kommers innovat. sökta patent kundkontakt Blekinge 1,7 1,4 1,8 0 2,0 3,6 2,8 2,1 3,6 Dalarna 3,1 3,6 3,6 0 3,3 4,0 3,1 1,8 3,6 Gotland 0,6 0,8 2,8 2,7 1,0 1,2 0,7 2,7 3,7 Gävleborg 3,1 2,8 3,6 5,4 0,4 2,0 1,7 0,6 3,8 Halland 3,1 3,3 5,3 9 2,6 3,8 2,4 0,8 4,1 Jämtland 1,4 2,0 0,7 5,2 0 2,8 2,1 2,3 4,0 Jönköping 3,6 3,6 3,6 8,9 4,0 15,1 5,5 6,9 3,8 Kalmar 2,6 2,6 1,3 5,2 1,0 2,6 4,8 2,9 3,9 Kronoberg 2,0 2,4 2,3 4,7 0,5 2,2 1,4 2,1 3,8 Kundattityd mätning NKI 11 Prod.tal o effekt Innovbr. Effekt av prog. i samarb. med andra anställda aff.omr. Norrbotten 2,8 2,7 0,9 5,8 0,6 3,2 0 7,3 3,8 Skåne 13,0 12,3 10,9 13,7 14,8 4,0 3,5 10,6 3,4 Stockholm 20,8 23,8 31,9 29,6 32, ,3 12,8 3,9 Sörmland 2,9 2,3 2,7 4,1 1,6 1,8 1,4 13,8 3,7 Uppsala 3,5 3,0 5,3 0 2,6 4,6 5,2 3,9 3,7 Värmland 3,0 3,2 2,1 0 3,0 2,0 2,4 1,6 3,8 Väst 17,0 16,0 7,1 0 18,0 6, ,7 Västerbotten 2,8 3,4 2,1 0 1,5 3,2 3,1 0,8 3,7 Västernorrland 2,7 2,6 3,2 0 3,6 4,0 1,7 6,9 3,8 Västmanland 2,7 2,2 2,1 2,1 1,7 4,4 1,7 3,5 4 Örebro 3,0 2,4 1,4 3,6 1,3 1,4 1,0 3,4 3,9 Östergötland 4,6 3,6 5,3 0 4,5 3,2 5,2 3,2 3,9 Totalt % , Redovisad Tid för aff.omr. Det finns en del anmärkningsvärt i tabellen bl.a. antal kundkontakter där Sörmland har 14% av landets totala kundkontakter med ca invånare (över 18 år) medan t.ex. Stockholm har ca 11% av landets totala kundkontakter på ca invånare (över 18 år) i länet. Storstadslänen Väst, Stockholm och Skåne har stor spridning i antal patentansökningar mellan 3,5 % till 31,3 % - stämmer detta i så fall vad är det som gör att skillnaden är så stor. Arbetar länen som inte använder ALMI:s förstudiemedel med lokala bidragsmedel? Arbetar inte Jämtland med förstudie- och innovationslån? Är Jönköping bättre än övriga Sverige på att kommersialisera idéer? Är det en slump att storstadslänen (Stockholm, Väst och Skåne) har över 50% av Sveriges invånarantal, antal företag, ALMI:s budget, utlåning & antal sökta patent, men runt 35% när det gäller kommersialisering & kundkontakter? asp aspx?show=D.gif& Nöjd Kund Index utifrån mätning som CMA gjort på uppdrag av ALMI Företagspartner där de intervjuat 512 innovatörer i hela landet. Totalen är genomsnitt för ALMIkoncernen

6 Sida 6(7) Effektmätning Omsättning och antal anställda Omsättning, mkr anställda företag Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Riket I effektmätningen är det följande variabler som följs upp: omsättning, anställda, soliditet, avkastning och överlevnadsgrad. För detta affärsområde finns ingen kontrollgrupp (motsvarande grupp som inte tagit del av ALMI:s tjänster). Effekt- och kundattitydmätningarna görs hos kunder som fått finansiering av ALMI Företagspartner. Det görs ett urval av kunder i respektive län, vilket kan ge en missvisande bild.

7 Diskussion och slutsats ALMI Företagspartner övertog Stiftelsen Innovationscentrums verksamhet då den upphörde år De har påbörjat ett arbete med att hitta nyckeltal för att lokalt och nationellt göra likartade mätningar. Sida 7(7) Det som idag mäts på ALMI Företagspartner är huvudsakligen effekter av finansiering och rådgivning. Det finns ingen uttalad strategi för hur konsekvenserna av rådgivningen ska mätas. ALMI Företagspartner har påbörjat ett arbete med att hitta gemensamma nyckeltal och även fört upp frågan om att det är viktigt att mäta konsekvenserna. Genom att frågorna lyfts ökar förståelsen och kunskapen i företaget och förhoppningsvis kommer det successivt att bli kvalitativa och pålitliga mätningar. Förhoppningsvis har ALMI Företagspartner inom några år en uppföljningsstrategi både för effekter och konsekvenser i affärsområdet. Om ALMI Företagspartner inte kan göra trovärdiga mätningar inom affärsområdet, så är det troligt att staten utser någon annan aktör framöver som får i uppdrag att säkerställa rådgivningskapacitet och finansiering i tidiga skeden för detta viktiga område. Utifrån historien kan vi lära att det sker utredningar med jämna mellanrum där regeringen tar tillvara delar av utredningen, även om utredaren sett den valda delen som en del i en större helhet vilket kan bidra till att vi får det lapptäcke av institutioner och system som inte ger den uthållighet och kontinuitet som eftersträvas i bl.a. riksdagens prop 2006/07:1. Min uppfattning är att det är viktigt att ALMI Företagspartner följer upp samtliga personer/företag som haft kontakt med dem och därmed tagit del av ALMI:s rådgivning, kontaktförmedling, program för företagsutveckling och/eller den riskvilliga lånefinansieringen. Genom att mäta samtliga får ALMI:s uppföljning en trovärdighet. Idag görs effekt- och kundattitydmätningen av en extern part på företag som ALMI-bolagen själva valt ut vilket minskar trovärdigheten. Jag anser att det kan vara en styrka både för ALMI:s egna personal samt för omgivningen att veta att det är samtliga som följs upp. Syftet, som jag ser det, med uppföljningen för ALMI:s personal är att lära av historien för att se var det finns förbättringspotential, både i rådgivningsprocessen och i innovationsprocessen medan syftet med uppföljningen för omgivningen är att få trovärdighet och information för om dessa statliga pengar gör skillnad eller inte. Jag tror ALMI Företagspartner är på god väg!