GEMENSAM PENSIONSRÄTT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEMENSAM PENSIONSRÄTT"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Emma Strand Handledare: Edward Palmer VT 2009 GEMENSAM PENSIONSRÄTT - en studie av nyttan med gemensamma annuiteter inom ramen för DC-system

2 SAMMANFATTNING I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts. 1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av. 2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden. Nyckelord: Sveriges pensionssystem, livscykelhypotesen, gemensamma pensionsrätter 1 Statens offentliga utredningar 1994:20 (1994), s. 180 f. 2 Budgetpropositionen för 2009 (2008), s. 19.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PRESENTATION AV ÄMNE INLEDNING PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE DISPOSITION OCH METOD AVGRÄNSNINGAR OCH BEGREPP LIVSCYKELTEORIN OCH PENSIONSSPARANDE PENSIONSSYSTEMET I SVERIGE PENSIONSSYSTEMETS OLIKA DELAR Allmän pension Tjänstepension HUR PENSIONEN RÄKNAS UT ANNUITETER I PENSIONSSYFTE ANNUITETER OCH PENSIONSRÄTTER LEVNADSSTANDARDSNIVÅ FÖR EN RESPEKTIVE TVÅ INDIVIDER HUR GEMENSAMMA PENSIONSRÄTTER RÄKNAS UT RESULTAT GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN Antaganden om avkastningar Underlag för lön och relationer JÄMFÖRELSE AV INDIVIDUELLA OCH GEMENSAMMA PENSIONSRÄTTER SAMMANFATTANDE DISKUSSION REFERENSER BILAGOR...29 BILAGA 1 - DELNINGSTAL...29 BILAGA 2 - PENSIONSBEHÅLLNINGAR...30 BILAGA 3 - SAMMANSTÄLLNING AV PAR...34 BILAGA 4 - INDIVIDUELLA PENSIONSRÄTTER...35 BILAGA 5 - GEMENSAMMA PENSIONSRÄTTER...37 BILAGA 6 - ÅLDERSSKILLNAD I GIFTERMÅL OCH ANTAL SKILDA...39 BILAGA 7 - ANTAL INDIVIDER MED INKOMST ÖVER INKOMSTTAKET

4 1. PRESENTATION AV ÄMNE 1.1 Inledning Det nuvarande svenska pensionssystemet utformades av pensionsreformen som påbörjades under 90-talet. Som en del av reformen avskaffades änkepensionen år Änkepensionen var en efterlevandepension som försörjde hustrun då den arbetande maken avled. Inget motsvarande fanns för efterlevande makar. Det nuvarande pensionssystemet är istället individbaserat, kallat defined contribution-system eller förkortat som DC-system. Detta innebär att pensionsrätter betalas in till individuella konton för varje medlem i systemet. Numera finns ingen full efterlevandepension. Istället finns en omställningspension som betalas ut under ett år till den efterlevande. 4 I många andra länder ser man annorlunda på fördelningen mellan gemensamt och individuellt ansvar för pensionerna och där finns efterlevandepensioner kvar i olika former. I flera länder kan man när det gäller pensionssparande välja gemensamma annuiteter. 5 Detta innebär att par delar på sina pensionsbehållningar och efter pensioneringen får dessa genom gemensamma utbetalningar. Nationalekonomisk teori stödjer sig på livscykelhypotesen när det gäller människors sparande och konsumtion. 6 Enligt hypotesen strävar människor efter att utjämna sin konsumtion under sin livstid. För att göra detta möjligt lånas pengar under tider med låg inkomst om det finns en förväntan om en högre inkomst i framtiden och sparas pengar under tider med högre inkomst. Sålunda sparar människor under den delen av livet då de arbetar för att kunna behålla samma levnadsstandard som pensionärer. När man lever i ett hushåll med två personer har man lägre personliga kostnader än när man lever i ett singelhushåll, givet att man har samma levnadsstandard. Vid ett dödsfall under pensionen kan därmed den efterlevande inte alltid behålla samma levnadsstandard som innan när den avlidnas pension inte längre betalas ut. Syftet med valet av gemensamma pensionsrätter är att försäkra sig mot att levnadsstandarden sänks för den efterlevande. Enligt livscykelhypotesen vore det därmed önskvärt att kunna välja gemensamma pensionsrätter för att kunna försäkra sig mot en sänkning i levnadsstandarden under tiden som pensionär. I Sverige finns inte denna möjlighet inom ramen för den offentliga inkomstpensionen, som för de flesta utgör den större delen av pensionen. För premiepensionen finns det dock en 3 Ståhlberg (2004), s Försäkringskassan (2007) Efterlevandepension. 5 Ståhlberg (2004), s Rosen m.fl. (2006), s

5 möjlighet att föra över sina pensionsrätter till sin partner men då handlar det om en direkt överföring och inte om att dela. I det svenska pensionssystemet kan alla sålunda försäkra sig mot den finansiella risken som osäkerheten över levnadslängden innebär då utbetalningarna av pensionsrätter fortsätter under hela livet i formen av annuiteter. Det finns dock ingen möjlighet att inom systemet försäkra mot en eventuell sänkning av levnadsstandarden för den efterlevande i ett par. 1.2 Problemformulering och syfte För att två sammanboende individer ska ha en utjämnad konsumtion under hela livet krävs det att den efterlevande har högre pensionsutbetalningar då stordriftsfördelarna med ett större hushåll inte existerar i ett singelhushåll. Detta sker naturligt om den efterlevande har fått ihop en större pensionsbehållning än den som avlider först och då inkomsterna i och med dödsfallet inte sänks mer än kostnaderna. Då den efterlevande har den lägsta pensionsbehållningen försvinner dock mer än hälften av inkomsterna medan utgifterna inte sänks till motsvarande nivå. Syftet med denna uppsats är att göra en analys för att se hur möjligheten med att kunna välja gemensamma pensionsrätter vid pensioneringen skulle kunna påverka levnadsstandarden för den som avlider först samt för den efterlevande i ett par inom Sveriges pensionssystem. 1.3 Disposition och metod Uppsatsen läggs upp som följande: del 2 tar upp livscykelteorin och dess koppling till pensionssparande, del 3 tar upp det svenska pensionssystemet, del 4 tar upp annuiteters roll i pensionssyfte och del 5 består av en presentation av resultat från kalkyler där pensionbehållningar räknas ut för individuella pensionsrätter vilket jämförs med gemensamma pensionsrätter för par. Del 6 är en sammanfattande diskussion med hänsyn till fördelar och nackdelar med gemensamma pensionsrätter. Analysen i del 5 byggs upp som följande: Steg 1: De individuella pensionsbehållningarna räknas ut för tolv par där individerna har olika lön, börjar arbeta vid olika åldrar samt går i pension vid olika åldrar. Detta för att göra det möjligt att jämföra olika skillnader i storleken på pensionsbehållningarna. Steg 2: Pensionsbehållningar för två individer görs om till gemensamma pensionsrätter genom en aktuarieformel. Denna aktuarieformel tar hänsyn till att två individer har en längre förväntad livslängd än en individ. Utbetalningarna från de gemensamma 3

6 pensionsbehållningarna samt de individuella pensionsbehållningarna jämförs sedan med avseende på levnadsstandarden för den efterlevande samt den som avlider först. 1.4 Avgränsningar och begrepp Pensionsrätterna och de slutliga pensionsbehållningarna för individerna i de tolv paren beräknas på ett förenklat sätt. Anledningen till att just tolv par väljs är för att kunna koppla samman de olika egenskaper individerna kan ha, som nämndes ovan i disposition och metod. Hur detta genomförs kommer att förklaras genom uppsatsen. Anledningarna till förenklingarna är att få ett hanterligt underlag till analysen. Pensionsrätter som representeras av tre olika inkomstnivåer jämförs: låg, genomsnittlig och hög inkomst. Utgångspunkten är den genomsnittliga inkomsten vilket ska representera den genomsnittliga lönen i Sverige. Det finns inkomststatistik fram till 2007 då medianvärdet för förvärvsinkomsten för kvinnor och män var kr/år. 7 Den höga inkomsten ska representera höginkomsttagare. Inkomster över ett visst inkomsttak räknas inte med i den allmänna pensionen varför den höga inkomsten blir en summa som ligger strax under inkomsttaket för att undvika omständliga beräkningar. Detta anses ändå vara representativt för den svenska befolkningen. År 2007 hade ca 16 procent av den svenska befolkningen inkomster över inkomsttaket. 8 Inkomsttaket för år 2009 är kr/år. 9 Dessa siffror förenklas så att låg inkomst räknas som kr, genomsnittlig inkomst som kr och hög inkomst som kr. Två olika åldrar för start av förvärvsarbete används, 19 år representerar de som börjar arbeta direkt efter gymnasiet och 25 år representerar de som börjar arbeta efter att ha studerat på universitet eller högskola. Individerna har enbart pension från det nya pensionssystemet. Detta innebär att de kohorter som undersöks är födda från 1938 till 1944 då det endast är för dessa kohorter som det finns fastställda delningstal för inkomstpensionen. 10 De sammanlagda pensionsrätterna delas med delningstal för att få fram den summa som kommer att betalas ut i varje period i resten av individens liv. Detta är en annuitet då samma summa delas ut i resten av individens liv. Delningtalen är olika för de olika delarna av pensionen. De beror på den förväntade livslängden för kohorten men också en form av ränta som är olika för de olika delarna av pensionen. Pensionsrätter är den summa som betalats in till pensionen och är en procentsats 7 SCB (2009) Sammanräknad förvärvsinkomst SCB (2009) Hushållens ekonomi. Prognosår , samt bilaga 7. 9 Försäkringskassan (2009) Belopp och faktorer. 10 Försäkringskassan (2008) Delningstal, samt bilaga 1. 4

7 av alla skattepliktiga inkomster. Utbetalningarnas storlek beror på en årlig omräkning under pensionsåren. I denna jämförelse mellan individuella och gemensamma pensionsrätter används enbart uträkningen för det år då individerna går i pension. Beräkningar med eventuella privata livförsäkringar tas inte med då dessa utbetalningar ses som marginella. Livförsäkringar slutar gälla vid högre åldrar och innan det avtrappas försäkringsbeloppet med en viss procentsats varje år under flera år. Eventuella barn och testamenteringsmotiv eller privat sparad pension räknas inte heller med för att förenkla analysen. Beräkningar med efterlevandepensioner tas inte med då dessa består av en omställningspension som delas ut i 12 månader men som upphör om den efterlevande fyller 65 år under 12-månadersperioden. 11 Då analysen menar att undersöka en eventuell sänkning i levnadsstandarden efter pensionen antas båda i paret ha fyllt 65 år och gått i pension innan den första avlider. Förenklingar som ovan görs under uträkningen av pensionsbeloppen. Det är dock hur stora skillnader individerna i paren har på sina pensionsbelopp som spelar roll i analysen av hur gemensamma pensionsrätter påverkar inkomsten under pensionen för individerna i paret. I stället för att utgå från helt hypotetiska pensionsbehållningar genomförs dock en uträkning av dessa för att belysa hur pensionssystemet är uppbyggt. Termen par används då gifta i pensionssammanhang har samma rättigheter som registrerade partners, sammanboende som har, har haft eller väntar gemensamma barn samt skilda som fortfarande bor med varandra. 11 Försäkringskassan (2007) Efterlevandepension. 5

8 2. LIVSCYKELTEORIN OCH PENSIONSSPARANDE I nationalekonomisk teori bygger analysen av sparande och konsumtion på livscykelteorin. Franco Modigliani presenterade sin teori om livscykelhypotesen under 1950-talet tillsammans med Richard Brumberg och de flesta ekonomer ser fortfarande hypotesen som en bra approximation av verkligheten. Enligt teorin allokerar konsumenter sina resurser för att skapa en jämn konsumtion över livstiden. 12 Enligt livscykelteorin bygger människors beslut om konsumtion och sparande under ett givet år på en beslutsprocess som inkluderar personens förväntade ekonomiska resurser under hela dess livstid. Detta betyder att den summa personen har till sitt förfogande varje år inte enbart beror på inkomsten under året, utan även på den förväntade framtida inkomsten och den redan tjänade inkomsten. 13 Man kan se på detta genom ett nyttoperspektiv. En persons nytta under en viss tid beror på kvantiteten av varor som konsumeras under den tiden. Livscykelteorin antar att nyttan under en individs livstid beror på mängden som konsumeras under alla perioder under livstiden. 14 Figur 1: Livscykelteorin enligt Brumberg och Modigliani Inkomst, konsumtion, sparande och förmögenhet som en funktion av ålder. 15 I Figur 1 ser vi Brumbergs och Modiglianis modell. Arbetsinkomsten, Y(T), går ner till 0 vid pensioneringen (N) men konsumtionen, C(T), är konstant över livstiden. Skillnaden mellan Y och C är det årliga sparandet vilket ackumuleras till det totala aggregerade sparandet, förmögenheten A(T). Under pensionen, mellan pensionsåldern (N) och den förväntade livslängden (L) används det ackumulerande sparandet för att bibehålla en konstant konsumtion (C). Den summa som behövs under tiden av ickesparande tas från det 12 Modigliani (1986), s Rosen m.fl. (2006), s Ibid. 15 Modigliani (1986), s

9 ackumulerade sparandet A(T) och eftersom det i teorin antas att allt är känt och det inte existerar någon risk kommer A(T) = 0 vid tidpunkten L. I modellen antas sålunda att ingen förmögenhet lämnas till efterlevande. 16 Modigliani menar att motivet för att spara är att utjämna konsumtionen över livet och att vi skulle, om ingen offentlig pensionsålder existerade, pensionera oss när summan av sparandet som behövs för en utjämnad konsumtion över livet är uppnådd. Likviditetsproblem, i huvudsak i början av livscykeln, underminerar dock möjligheten att utjämna konsumtionen. Modigliani menar att en naturlig reaktion vore att skjuta upp konsumtionen vilket skulle resultera i en ökning av sparandet. Det enklaste sättet att visa hur konsumtionen enligt livscykelhypotesen ser ut är att dela upp inkomster och konsumtion i två delar. Detta skulle kunna göras för alla år i en individs liv men blir något krångligare och principen är densamma som i ett exempel med två perioder. Om livet består av två perioder, den innan pensionen och den efter (vilka i detta fall ses som lika långa perioder), kan en individs nytta skrivas som: U(C a,c p ) (1)!! Där C a är konsumtionen innan pensionen och C p är konsumtionen efter pensionen. Individen allokerar sin totala förmögenhet mellan de två perioderna för att maximera sin nytta. Den totala förmögenheten under hela livet sett vid en viss tidpunkt, t = 0, kan skrivas som:! T y R 0 = W 0 + t + p # t (2) t= 0 (1+ r t ) t"t!!! Där R 0 står för den totala förmögenheten under livet. W 0 står för den förmögenhet individen har vid den aktuella tidpunkten. Summeringen innefattar all framtida lön, y t, och alla pensionsrätter som betalas in i samband med utbetalningen av lönen med hänsyn till räntan! fram till individens sista år vid liv, T. För att maximera konsumtionen i de båda perioderna! delas den totala förmögenheten så att lika mycket kan konsumeras i varje period. C genomsnitt = R 0 2! (3)! Människor strävar i teorin följaktligen efter att ha samma konsumtionsnivå efter pensionen som innan pensionen. Detta gör att det största sparbehovet under en människas liv är det som behövs till pensionen. Det är dock inte effektivt för alla att spara till sig själva. En del avlider 16 Modigliani (1986), s

10 tidigt och andra avlider sent i jämförelse med den förväntade livslängden. Här kommer det offentliga pensionssystemet in i bilden. Det obligatoriska pensionssparandet är ett fördelningssystem. De olika delarna av pensionen, inkomstpensionen, premiepensionen och tjänstepensionen, fördelar om konsumtion så att de som lever längre får del av de kvarvarande utbetalningar som de som lever kortare inte hinner få. 17 Detta kallas arvsvinster. Det är därmed viktigt att alla är med i ett pensionssystem för att omfördelningar ska kunna vara möjliga. Problemet med att få så hög nytta som möjligt ligger både i osäkerheten av hur höga framtida inkomster individen kommer att få samt osäkerheten i hur länge individen kommer att leva. Det svenska reglerade pensionssystemet har en säkerhet för dem som haft en låg eller ingen inkomst genom en garantipension. Pensionssystemet tar därmed bort osäkerheten över levnadslängden samt risken att stå helt utan pengar. Det ger dock ingen möjlighet för den efterlevande i ett par att försäkra sig mot en eventuell sänkning i levnadsstandarden. 17 Försäkringskassan (2007) Ålderspension. 8

11 3. PENSIONSSYSTEMET I SVERIGE 3.1 Pensionssystemets olika delar År 1998 ändrades pensionssystemet från ett defined benefit-system till ett defined contribution-system. Defined contribution-systemet innebär att den samlade pensionens storlek beror på hur mycket man själv betalat in till systemet genom avgifter. Även kallat payas-you-go. Den pensionsgrundande inkomsten är bruttoinkomsten minus den allmänna pensionsavgiften på 7 procent. 18 Man tjänar även in pension vid vissa olika livssituationer; när man får barn, studerar vid högre studier eller gör värnplikt och man får också pension för arbetslöshetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning och andra skattepliktiga inkomster. Staten överför pengar från statsbudgeten till pensionssystemet för att finansiera dessa rättigheter. För att få en så bra pension som möjligt ska man arbeta under så många år som möjligt, och då heltid, ha en bra lön samt ha fördelaktiga utfall i sina fondval. Pensionen består nu av två delar: den allmänna pensionen som består av inkomst- och premiepension vilka ges ut av Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten samt tjänstepensionen vilken ges ut av arbetsgivaren. Utöver detta kan man även ha en privat sparad pension. Figur 2: Pensionssystemet i Sverige. 19 I Figur 2 visas hur pensionssystemet är uppbyggt i Sverige samt hur stor hypotetisk del av den slutliga pensionen varje form av pension utgör. Medelåldern för uttag av ålderspensionen har under den senaste 10-årsperioden varit strax under 65 år. År 2007 var medelåldern 64,7 år för kvinnor och 64,5 år för män Försäkringskassan (2008) Så här tjänar du in till din pension - för dig som är född 1938 eller senare, s PPM (2008) Figur Försäkringskassan (2008) Medelpensioneringsålder, s

12 3.1.1 Allmän pension 18,5 procent av lön och andra skattepliktiga ersättningar går till den allmänna pensionen. Av de 18,5 procenten går 16 till inkomstpensionen och 2,5 till premiepensionen. Det finns dock en allmän pensionsavgift. Den pensionsgrundande inkomsten är inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent, och det är på den pensionsgrundande inkomsten som avgiften är 18,5 procent. 21 Inkomst- 22 och premiepension 23 kan tas ut tidigast från 61-års ålder. En arbetstagare har rätt, men är inte skyldig, att arbeta fram till 67 års ålder. Vid 67 års ålder har dock arbetstagaren en avgångsskyldighet. Om arbetsgivaren vill att arbetstagaren ska arbeta kvar efter 67 års ålder kan anställningen tidsbegränsas men arbetstagaren har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad, detta enligt lagen om anställningsskydd. Dessa pensioner behöver inte tas ut som hel pension utan kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension. Inkomstpensionen är ett fördelningssystem som följer inomstutvecklingen i Sverige och de avgifter som kommer in fonderas inte utan går till pension för dagens pensionärer. Avgifterna ger en pensionsrätt som sedan omsätts i pengar vid pensioneringen. Premiepensionen får varje individ själv placera i fonder som väljs genom Premiepensionsmyndigheten. Det går att välja att placera sina pensionsrätter i maximalt fem olika fonder och det är möjligt att när som helst byta. Gifta eller registrerade partners kan föra över pensionsrätter till sin maka, make eller partner. Detta är tänkt att användas som kompensering till exempel till den som arbetar mindre när paret får barn. Vid överföringen minskas dock beloppet med 8 procent eftersom det räknas med att fler överföringar sker till kvinnor än till män och för att kvinnorna oftast lever längre. 24 De som har en låg eller saknar inkomst får garantipension från och med 65-års ålder. Garantipensionen grundar sig på bosättning i Sverige och för att ha rätt till den krävs boende i landet i minst 3 år. För att få full garantipension krävs boende i landet i minst 40 år. För år 2009 är full garantipension kronor per månad för den som är gift och kronor per månad för den som är ogift. 25 Det finns även ett inkomstgolv och ett inkomsttak i systemet. Sammanlagda inkomster som ligger under golvet är inte pensionsberättigade. År 2008 var golvet kr/år. Når 21 Försäkringskassan (2008) Så här tjänar du in till din pension - för dig som är född 1938 eller senare, s Försäkringskassan (2008) Inkomstpension och tilläggspension - för dig som är född 1938 eller senare, s Försäkringskassan (2008) Premiepension - för dig som är född 1938 eller senare, s Ibid, s. 1 f. 25 Försäkringskassan (2008) Garantipension - för dig som är född 1938 eller senare, s. 1 f. 10

13 inkomsten över golvet tjänas pension in från första kronan. 26 Inkomsterna som ligger över ett visst tak påverkar inte storleken på den allmänna pensionen. Taket är för år kr per månad och kr för hela året Tjänstepension Tjänstepensionens utformning fastställs i avtal. Vilket avtal en person har beror på vilken sektor den arbetar i och vilket yrke den har. De flesta som arbetar är med i kollektivavtal och har då en tjänstepension som arbetsgivaren genom avtal med fackförbundet betalar för. I vissa avtal har typ av anställning, anställningens längd samt uppnådd ålder betydelse för om man är berättigad till tjänstepension. 28 Man bestämmer själv över hur man ska placera en del eller hela tjänstepensionen. Det finns huvudsakligen fyra avtalssystem för olika anställningar: Privatanställda arbetare, privatanställda tjänstemän, kommun och landstingsanställda och de statligt anställda. Privatanställda arbetares tjänstepension heter Avtalspension SAF-LO och har startåldern 23 år. Privatanställda tjänstemäns tjänstepension heter ITP 1 för de som är födda 1979 eller senare, och ITPK (ITP 2) för de som är födda 1978 eller tidigare, och har startåldern 25 år. Kommun och landstingsanställdas tjänstepension heter KAP-KL och har startåldern 21 år. Statligt anställdas tjänstepension heter PA 03 och har startåldern 23 år. 29 Tjänstepensionerna är viktigare ju mer man tjänar på grund av inkomsttaket för den allmänna pensionen. De täcker hela inkomsten över inkomsttaket och ger enbart ett litet tillägg under inkomsttaket. Många har även individuella avtal för sin tjänstepension med arbetsgivaren och tjänstepensionen är numera en av de viktigaste förmånerna för löntagare Hur pensionen räknas ut När man tar ut sin pension inom inkomst och premiepensionerna beräknas den på basis av den summa man har på sitt pensionskonto. För inkomstpensionen och premiepensionen delas respektive summa med ett tal som kallas delningstal. Delningstalet är olika för de två pensionerna men är i grunden den statistiskt förväntade återstående livslängden för olika kohorter. Män och kvinnor har olika förväntad livslängd men i pensionsuträkningar används en unisexmodell för en gemensam förväntad livslängd. 26 PPM (2008) Inkomsttak och inkomstgolv. 27 Försäkringskassan (2009) Belopp och faktorer. 28 Granqvist - Ståhlberg (2002), s, Dagens Nyheter (2008) Det här gäller för din avtalspension. 30 Granqvist - Ståhlberg (2002), s

14 För inkomstpensionen beror även delningstalet på en tillväxtnorm. Tillväxtnormen är en årlig real ränta på 1,6 procent. Detta är ett mått på en antagen framtida ekonomisk tillväxt. Se de fastställda delningstalen för inkomstpensionen i bilaga 1. Tillväxtnormen gör att delningstalet blir lägre och att pensionen blir ca 18 procent högre. Med detta är det tänkt att pensionärerna får del av den framtida tillväxten i förskott. Detta förskott räknas av i samband med en årlig indexering. 31 Delningstalet som gäller för pensionsuttag från och med det 65:e levnadsåret fastställs då årskullen fyller 65 år. Om pensionen tas ut innan detta beräknas det preliminärt och räknas sedan om med det definitiva talet då årskullen fyller 65 år. Den årliga indexeringen kallas för en följsamhetsindexering och innebär att alla pensionärers ålderspensioner räknas om vid varje årsskifte. Följsamhetsindex motsvarar den procentuella ändringen av inkomstindex före och efter årsskiftet minskad med 1,6 procentenheter. De 1,6 procentenheterna motsvarar det förskott på pensionen som pensionärer får då de beviljas pensionen första gången. Den årliga omräkningen innefattar att ta bort skillnaden mellan den verkliga och den antagna inkomstutvecklingen. Bortsett från tillväxtnormen förändras pensionerna i samma takt som genomsnittslönerna för de som förvärvsarbetar. Inkomstindex utgår från basåret 1999 som fick indextalet 100. År 2008 var inkomstindex 131,18 och år 2009 har inkomstindex beräknats till 139,26. Formeln för följsamhetsindexeringen för inkomstpensionen från ett år till ett annat ser ut som följande: 32 (4) För premiepensionen utgår delningstalet från den förväntade återstående livslängden samt en tillgodoräknad ränta. Det går att välja att ta ut sin pension antingen som en fondförsäkring eller som en traditionell försäkring. För fondförsäkringen är den tillgodoräknade räntan för närvarande 4,0 procent före PPM:s kostnadsavdrag och efter detta avdrag är räntan 3,9 procent. För traditionell försäkring är den tillgodoräknade räntan 2,3 procent respektive 2,2 procent. 33 De delningstal som används för de olika typerna av premiepension har varit fastställda sedan Delningstalen är de samma för alla kohorter och ändras då det anses att den förväntade livslängden har förändrats. Det sammanlagda kapitalet vid pensioneringen delas med delningstalet för den ålder man tar ut pensionen vid. Nästa år utförs proceduren igen med det kapital som finns kvar vilket delas med ett delningstal som representerar åldern vid det 31 Försäkringskassan (2008) Inkomstpension och tilläggspension för dig som är född 1938 eller senare, s Försäkringskassan (2008) Indexering av pensionerna, s PPM (2008) Så räknar vi ut din premiepension. 12

15 året. Detta görs om vid varje år. Med fondförsäkringen används ett delningstal: delningstal för årligt belopp fondförsäkring. Med den traditionella försäkringen används två delningstal: delningstal för årligt belopp traditionell försäkring samt delningstal för garanterat årligt belopp traditionell försäkring. Pensionsbehållningen delas med respektive delningstal och differensen mellan dessa summor är det årliga belopp som delas ut. Två delningstal används för att det garanterade beloppet kan bli högre om den traditionella livförsäkringsrörelsen ger bättre resultat än vad som antagits vid beräkningen av det garanterade beloppet. 34 Se de olika delningstalen för premiepensionen i bilaga 1. För tjänstepensionen är utbetalningen olika för de olika avtalssystemen. De offereras olika men det finns ingen publicerad information om detta. För att kunna genomföra beräkningarna med de individuella pensionsrätterna används i denna uppsats samma delningstal som för inkomstpensionen till tjänstepensionen. 34 PPM (2008) Så räknar vi ut din premiepension. 13

16 4. ANNUITETER I PENSIONSSYFTE 4.1 Annuiteter och pensionsrätter Livsannuiteter är finansiella kontrakt som är designade för att försäkra mot den finansiella risken som osäkerheten över levnadslängden innebär. Annuiteter låter individer byta en klumpsumma mot en ström av inkomster under resten annuitetsinnehavarens liv. Pensionen inom det svenska pensionssystemet är en form av annuitet då pensionsrätterna görs om till annuiteter vid pensionen. Vid en investering i en annuitet i pensionsinkomstsyfte då det finns en sannolikhet för att individen inte överlever någon längre tid, och efter det inte längre får några utbetalningar, får individen del av den sannolikheten genom större utbetalningar. Det finns olika typer av annuiteter och i pensionssyfte rör det sig om single-life annuiteter och joint-and-survivor annuiteter. Då vi i Sverige kallar dessa för pensionsrätter kommer de i fortsatt text att skrivas som individuella pensionsrätter och gemensamma pensionsrätter. Par som närmar sig pensionen bryr sig oftast om konsumtionsmöjligheterna för båda och då skulle gemensamma pensionsrätter kunna vara passande. Som namnet antyder får båda parter i ett par gemensamma utbetalningar och den efterlevande fortsätter att få utbetalningar efter den ena partens död. Detta innebär att den överlevande är försäkrad mot en sänkning i levnadsstandarden och kan uppnå en jämn konsumtion under hela livet som pensionär. Den överlevande får en fraktion, ", av de tidigare utbetalningarna och är ofta satt till 1, 2/3 eller!. Då " =1 ger annuiteten en utbetalningsström som är lika stor från början som tills den sista i paret dör. Om man väljer en fraktion som är större än! blir konsumtionen för båda! lägre så länge båda lever för att en av dem ska ha det bättre ekonomiskt sett som! överlevande. 35 Utbetalningarna blir även lägre vid gemensamma pensionsrätter än vid individuella pensionsrätter eftersom den förväntade livslängden ökar. 4.2 Levnadsstandardsnivå för en respektive två individer Vid analyser av levnadsstandarden utgår man vanligtvis från hushållets disponibla inkomst och varje individs ekonomiska standard beror på hushållet totala inkomster. Lever man ensam har man högre totala kostnader än om man lever ihop med någon givet att man har samma levnadsstandard. Sammanboende kan dela på fasta kostnader för tillexempel telefon, el och tv-licens samtidigt som bostadskostnaden oftast inte är dubbelt så stor som för ett 35 Brown - Poterba (1999), s

17 singelhushåll. För att ta hänsyn till dessa stordriftsfördelar justerar man hushållets disponibla inkomst genom att dividera inkomsten med en konsumtionsenhetsskala. Det finns olika konsumtionenhetsskalor som antar olika stordriftsfördelar. Finansdepartementet använder PEL-skalan. Denna skala baseras på Socialstyrelsens norm för ekonomiskt bistånd kompletterad med en schablonmässig boendekostnad. För hushåll utan barn skrivs ekvivalensskalan i matematisk form enligt: 36 Hushållets konsumtionsvikt = (N) 0,7 Där N är antal vuxna. Hushållets totala disponibla inkomst divideras sedan med konsumtionsvikten.! Konsumtionsvikten blir 1,62 för två personer och 1 för en person. 1 av 1,62 är 62 procent. Detta innebär att den överlevande i ett par behöver 62 procent av de utbetalningar paret fick tillsammans för att behålla samma levnadsstandard. 4.3 Hur gemensamma pensionsrätter räknas ut För att räkna ut hur stora utbetalningar de gemensamma pensionsrätterna ger används en aktuarieformel för två-livsförsäkringar med hjälp av delningstal härledda från mortalitetstabeller. Uträkningen genomförs i Excel där uppställningen ser ut som följande: 37 Om enskilda pensioner Person 1 Person 2 Gemensamt så länge båda lever Ålder vid pensionering (år) Kapital vid pensionering (kr) Delningstal 18,44 14,96 20,57 Pension (kr/år) Pension (kr/mån) Förväntad utbetalningstid (år) 22,46 17,57 25,26 14,77 Ålder vid pensionering samt pensionsbehållningen skrivs in i rutan för att få fram värden för de övriga variablerna. För detta exempel är pensioneringsåldrarna 61 samt 67 och pensionsbehållningarna kr samt kr. I samtliga beräkningar är utbetalningen lika stor när båda lever som när en lever. Fraktionen, ", är därmed satt till 1. Delningstalen är härledda från den förväntade livslängden vid åldern för pensioneringen. Dessa är, som för delningstalen för de övriga pensionsberäkningarna, en! gemensam förväntad levnadslängd för kvinnor och män. Det gemensamma delningstalet avgörs av skillnaden i ålder mellan makarna samt skillnaden i förväntad livslängd beroende 36 Budgetpropositionen för 2009 (2008), s Jag har fått stöd från aktuarie Bengt von Bahr, Finansinspektionen, Stockholm, med kalkylprogrammet för beräkningarna av de gemensamma pensionsrätterna som genomförs i denna studie. 15

18 ! på kohort. Två liv ger en längre förväntad levnadslängd. I uppställningen visas även den förväntade längden på utbetalningarna i de olika fallen. Beräkningarna av delningstalen för ett-livsförsäkringar är genomförda som en l x tabell. l x tabeller räknar ut den förväntade livslängden för varje ålderskategori genom det antal individer som överlever till början av varje period samt det antal individer som dör inom varje! period. Den förväntade livslängden är en distribution som beror på hur många i varje ålderskategori som överlevt till sin nuvarande ålder. 38 Detta gäller även för 2-livsförsäkringar, men då slås bådas förväntade livslängd ihop. 38 Weisstein, Eric W. ( ), se även Regeringens proposition 1997/98:115 (1998), s

19 5. RESULTAT 5.1 Grundläggande antaganden Antaganden om avkastningar För att beräkna pensionsbehållningen används bestämda avkastningar för inkomstpensionen, premiepensionen och tjänstepensionen. Den reala avkastningen för inkomstpensionen, även betecknad som Notional Defined Contribution (NDC), antas vara 2 procent. Den reala avkastningen för premiepensionen, även betecknad som Financial Defined Contribution (FDC), antas vara 3,5 procent. Den reala avkastningen för tjänstepensionen antas även den vara 3,5 procent. Premien för tjänstepensionen räknas som 4 procent av lönen. Löneökningen räknas som 2 procent under hela livet för samtliga. För premiepensionen finns två val. I undersökningen används delningstalen för fondförsäkring för att underlätta beräkningarna. En sammanställning med pensionsbehållningar för olika ålder vid start av förvärvsarbete samt olika löner finns i bilaga 2. I dessa beräkningar finns dock inget avdrag för den allmänna pensionsavgiften Underlag för lön och relationer Som tidigare nämnts används tre olika inkomstscenarier vilka benämns som låg, genomsnittlig och hög inkomst. De tre inkomster som behandlas är kr, kr samt kr. De två olika åldrarna vid starten av förvärvsarbete, 19 och 25 år kopplas samman med lönen så att den som börjar arbeta vid 19 års ålder kan tjäna kr eller kr och den som börjar arbeta vid 25 års ålder kan tjäna kr eller kr. De fastställda delningstal som finns för inkomstpensionen, för kohorter från 1938 till 1944, reducerar åldersskillnader mellan individerna i paren till att kunna vara från noll år till sex år. Detta är även förenligt med hur åldersskillnaderna ser ut i gifta par i Sverige. 39 För att få ett hanterligt antal exempel används noll, två, fyra och sex år i åldersskillnad. En individ i paren är alltid född 1944 och denna har den lägsta årsinkomsten i de fall då den är olika för de två individerna. Individerna antas ta ut sin pension tidigast från 61 års ålder, då det är först vid denna ålder man får ta ut sin allmänna pension, och senast vid 67 års ålder då man är avgångsskyldig. I beräkningarna räknas pensionsbehållningarna som att individerna har arbetat hela året ut det år de går i pension. Individerna antas ta ut hela pensionen på en gång 39 SCB (2006) Välfärd, Nr , s. 23, samt bilaga 6. 17

20 och individerna i paren antas gå i pension samma år. Individerna går i pension vid 65 års ålder då de inte har någon åldersskillnad. Med två års åldersskillnad flyttas åldern för pensionen ett år ifrån 65 år, med fyra års åldersskillnad flyttas åldern för pensioneringen två år ifrån 65 år och samma förändring med åldern för pensioneringen sker för sex års åldersskillnad. Den första individen i paren som avlider antas avlida först efter pensioneringen. De olika lönerna, de olika åldrarna vid starten av förvärvsarbete samt de olika möjligheterna för åldersskillnader kopplas ihop för att skapa olika par. Då det är lika stor inkomstskillnad mellan de par som tjänar 15 och 25 tusen kronor som de som tjänar 25 och 35 tusen kronor delas de olika möjligheterna för ålder vid starten av förvärvsarbete samt åldersskillnad mellan dem. Sammanställningen finns i bilaga 3. I bilaga 4 visas hur stora utbetalningarna blir med de individuella pensionsrätterna. 5.2 Jämförelse av individuella och gemensamma pensionsrätter De gemensamma pensionsrätterna för de tolv paren då samma summa betalas ut så länge någon lever är sammanställda i bilaga 5. Nedan presenteras de tolv olika parens utbetalningar med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Skillnaderna i utbetalningarnas storlek jämförs mot PEL-skalan då den efterlevande behöver 62 procent av de tidigare utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard. Alla procenttal avrundas till heltal. Månadslönen innan pensionen är framtagen från årslönen individerna hade det år de gick i pension delat med 12, se bilaga 1. Exempel 1: Person 1 Person 2 Sammanlagt Gemensamt Födelseår Ålder vid förvärvsarbete Ålder vid pensionering Ingångslön (kr/år) Pension (kr/år) Penision (kr/mån) I exempel 1 är skillnaderna mellan individerna att de är födda olika år samt tar ut pensionen vid olika åldrar. I utbetalningarna per månad med individuella pensionsrätter har person kr mer än person 1. Då person 2 avlider först har person 1 38 procent av den tidigare gemensamma disponibla inkomsten. Då person 1 avlider först har person 2 62 procent av den tidigare gemensamma disponibla inkomsten. Om paret istället väljer att ha gemensamma pensionsrätter får de 75 procent av den sammanlagda inkomsten de får med individuella pensionsrätter på grund av den ökade förväntade levnadslängden. I detta exempel hade person kr/mån och person kr/mån innan pensioneringen. 18

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden. Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan

Läs mer

+ + + + + ! Författare!! Erik!Johansson!! Erik!Ossmer!!! Handledare!! Lina!Maria!Ellegård

+ + + + + ! Författare!! Erik!Johansson!! Erik!Ossmer!!! Handledare!! Lina!Maria!Ellegård NationalekonomiskaInstitutionen NEKN05,Nationalekonomi ExamensarbetepåCivilekonomprogrammet VT2015 Seminariedatum:2juni2015 Närskajaggåipension? Enstudiesomundersökeromdetfinnsenoptimalpensionsålder Författare

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Välkommen till Din Trygghet i två kuvert Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Vad ingår i din medlemsavgift? Karriärcoachning CV-granskning Facklig Rådgivning Studiestöd Möjlighet

Läs mer

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år.

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år. 1 Den allmänna pensionen betalas inte ut med automatik. Man måste ansöka om sin pension och ansökan bör vara inne hos Pensionsmyndigheten ett par månader i förskott. Detta gäller även för den som har sjukersättning.

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

För dig som är född 1954 eller senare

För dig som är född 1954 eller senare Så funkar det din ålderspension För dig som är född 1954 eller senare + = Din samlade pension + broschyr_janne.indd 1 privat sparande Allmän pension Vi vill ge dig en bild av hur pensionssystemet fungerar.

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953 Cirkulär 4-2005 Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953 Rådets beslut Vid möte den 8 december 2004 beslutade Trafikskadenämndens råd att anta Pensionsarbetsgruppens framlagda

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Från och med den 1 januari 2014 omfattar KAP-KL

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

Den svenska ålderspensionen

Den svenska ålderspensionen Den svenska ålderspensionen 2005 Den svenska ålderspensionen 2005 Innehåll Sveriges ålderspensionssystem-sammanfattning 4 Vilka omfattas av det svenska pensionssystemet? 4 Livsinkomstprincipen, pensionsavgifter

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2 Vad gör vi på Collectum för dig? 1,8 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan eget

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Din avtalspension är knuten till din anställning.

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 1 Innehåll Vi har ordnat en riktigt bra pension åt dig 3 Varifrån kommer pensionen? 4 ITP 1 när du går i pension 6 ITP-valet är ditt 8 ITP till din familj 10 ITP

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP

Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP Välkommen till FTP 2 Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP Information för dig som är född 1971 eller tidigare Genom din anställning omfattas du av Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan, FTP

Läs mer

k Individuella Kollektivavtal Lagar

k Individuella Kollektivavtal Lagar Försäkringsskydd k Individuella Gruppförsäkringar Kollektivavtal Lagar 2012-03-06 2 Medlemmarnas försäkringsskydd k Försäkrad enligt lag Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Föräldraförsäkring Ålderspensioner

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Pensionsinformation för 55 +

Pensionsinformation för 55 + Pensionsinformation för 55 + Lennart Lundgren lennart.h.lundgren@telia.com 08-7128607, 070-33 88 607 Jobba till 75? Jobba till 75? Efter ca 10 år Pensionsstart Lön Pension Frågor att fundera på 1. Vilken

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar:

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar: Försäkringspolicy Allmänt Den ekonomiska grundtryggheten vid sjukdom, ålderdom och dödsfall ges enligt lagstadgade förmåner. Förmåner enligt lag kompletteras med kollektiva förmåner. Försäkringspolicyn

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad

Läs mer

FÖRSTÅ OCH PLANERA DIN PENSION. Förstå och planera din pension

FÖRSTÅ OCH PLANERA DIN PENSION. Förstå och planera din pension FÖRSTÅ OCH PLANERA DIN PENSION Förstå och planera din pension Förstå och planera din pension Pensionen kan kännas svår att förstå, men den är viktig att sätta sig in i eftersom det är den du ska leva av

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension 1 2 Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension 3 1 Den allmänna pensionen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension 4 Vad ger rätt till allmän pension Maximal månadslön 2013:

Läs mer

Verksamhetsplan för pensioner

Verksamhetsplan för pensioner Diarienummer: Ks 2013/0489,024 Verksamhetsplan för pensioner Gäller från: 2014-01-01 Gäller för: Medarbetare Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Pensionsstrateg Reviderad senast: Version: 2 Dokumentansvarig

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 KOSTNADER... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

Kommunal avtalspension KAP-KL

Kommunal avtalspension KAP-KL Kommunal avtalspension KAP-KL tjänstepensionen för dig som arbetar i kommun, landsting, region, kommunalt företag eller inom svenska kyrkan i samarbete med I den här broschyren kan du läsa om din tjänstepension.

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet

Din pension enligt det nya ITP-avtalet Din pension enligt det nya ITP-avtalet För dig som är född 1978 eller tidigare. 008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 6 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Bilaga till pensionspolicy

Bilaga till pensionspolicy Bilaga till pensionspolicy 2012 Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 3 1.2 ALLMÄN PENSION... 3 1.3 TJÄNSTEPENSION... 3 1.4 PRIVAT PENSIONSSPARANDE... 3 2 BESKRIVNING AV

Läs mer

Bilaga till Pensionsriktlinjer

Bilaga till Pensionsriktlinjer Bilaga till Pensionsriktlinjer Innehållsförteckning BESKRIVNING AV DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 3 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING OCH ALLMÄN PENSION... 4 TJÄNSTEPENSION KAP-KL... 7 BESKRIVNING AV PBF

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

PA 03. 2012-10-24 Hans Norin, OFR

PA 03. 2012-10-24 Hans Norin, OFR PA 03 2012-10-24 Hans Norin, OFR Vad är OFR? En uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fjorton fackliga organisationer med cirka 555 000 medlemmar inom den offentliga sektorn. Statlig

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29 Seminarium på Fafo, 1 Det svenska premiepensionssystemet erfarenheter från ett fonderat pensionssystem Sara Bergström, Pensionsmyndigheten Seminarium på Fafo, Oslo, Seminarium på Fafo, 2 Agenda 1. Kort

Läs mer

Årsbesked över din tjänstepension ITP 2, 2010

Årsbesked över din tjänstepension ITP 2, 2010 Referensnummer: 7777777, datum: 2011-01-11 PER PERSON Torget 1 100 00 STADEN Årsbesked över din tjänstepension ITP 2, 2010 Kanske är din pensionering nära, kanske är den långt bort. Oavsett när det är

Läs mer

Makars pensionsrättigheter

Makars pensionsrättigheter Makars pensionsrättigheter Margareta Brattström IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning I Förord 5 Innehällsförteckning 7 Förkortningar 13 1 Inledning 17 1.1 Avhandlingsämnet 17 1.2 Ämnets sammanhang 20 1.2.1

Läs mer

Sjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet. Populärordlista 1 2 Administrationsavgift Administrationsavgiften dras från premien och/eller ditt pensionskapital och ska täcka kostnaderna för drift och förvaltning av pensionen. Avgiften tas ut av den

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK Faktablad Alecta Optimal Pension Avtalsområde ITP 1 och ITPK Gäller från 30 juni 2015 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 ALLMÄNT...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 SÄRSKILD AVTALSPENSION

Läs mer

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension Om tjänstepension enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S Du som är eller har varit anställd vid ett företag som anslutit sig till tjänstepensionsavtalet ITP-S har rätt till tjänstepension enligt det. Här

Läs mer

Pensionsriktlinje. Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24. I samarbete med

Pensionsriktlinje. Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24. I samarbete med Pensionsriktlinje Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24 I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 INLEDNING...5

Läs mer

Din guide till. PTK Rådgivningstjänst

Din guide till. PTK Rådgivningstjänst 1 Din guide till PTK Rådgivningstjänst Innehåll Inledning 3 Det här innehåller PTK Rådgivningstjänst 4 Kom igång med PTK Rådgivningstjänst 5 Din ersättning vid sjukdom 6 Fakta om ersättningar vid sjukdom

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 Pensionspolicy Åstorps kommun PENSIONSPOLICY INLEDNING Bestämmelserna i pensionsavtalen KAP-KL (KollektivAvtalad Pension) och PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) innehåller

Läs mer

SENARELAGD MEDELPENSIONSÅLDER. Hösten 2013. Kandidatuppsats i nationalekonomi 15 HP (NEG 300) Handledare: Ola Olsson

SENARELAGD MEDELPENSIONSÅLDER. Hösten 2013. Kandidatuppsats i nationalekonomi 15 HP (NEG 300) Handledare: Ola Olsson KONSEKVENSER AV EN SENARELAGD MEDELPENSIONSÅLDER INDIVIDEN UR ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV Hösten 2013 Kandidatuppsats i nationalekonomi 15 HP (NEG 300) Handledare: Ola Olsson Författare: Caroline Odén & Fredrik

Läs mer

NORDMALINGS KOMMUN. Pensionspolicy. Fastställd av kommunfullmäktige den 2014-02-24, 13

NORDMALINGS KOMMUN. Pensionspolicy. Fastställd av kommunfullmäktige den 2014-02-24, 13 Pensionspolicy Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID... 4 A 1 MEDARBETARE SOM UPPNÅTT 67 ÅR... 4 A 2 LÖNEVÄXLING TILL PENSION...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 1998:675 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Vad händer när någon i aktiv ålder dör?

Vad händer när någon i aktiv ålder dör? 2007:2 Vad händer när någon i aktiv ålder dör? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2003 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Denna Redovisar bygger på de registerdata som

Läs mer

Pensionsriktlinjer. Antagna av kommunfulläktige 2003-08-21 Reviderad av kommunfullmäktige 2007-12-19 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-03-27

Pensionsriktlinjer. Antagna av kommunfulläktige 2003-08-21 Reviderad av kommunfullmäktige 2007-12-19 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-03-27 Pensionsriktlinjer Antagna av kommunfulläktige 2003-08-21 Reviderad av kommunfullmäktige 2007-12-19 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-03-27 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND...

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Välfärdstendens 2014 Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

Pensionsinformatör. Lennart Lundgren. lennart.h.lundgren@telia.com 070-33 88 607, 08-712 86 07

Pensionsinformatör. Lennart Lundgren. lennart.h.lundgren@telia.com 070-33 88 607, 08-712 86 07 Jobba till 75? Pensionsinformatör Lennart Lundgren lennart.h.lundgren@telia.com 070-33 88 607, 08-712 86 07 Aktuella insättningar, 6 dec 2013 Inkomstpensionen: 67 920 (max) 40 000 (snitt) PPM 10 612 (max)

Läs mer