Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar. Vägledning 2005:1 Version 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar. Vägledning 2005:1 Version 12"

Transkript

1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar Vägledning 2005:1 Version 12

2 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen Ekonomistaben Version 12. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar... 7 Sammanfattning... 8 Läsanvisningar Inledning När betalar Försäkringskassan ut en förmån? Pensionsförmåner Periodicitet Datum för utbetalning Avrundningsregler Små belopp Bostadstillägg Äldreförsörjningsstöd Sjukersättning och aktivitetsersättning Periodicitet Datum för utbetalning Avrundningsregler Små belopp Arbetsskadelivränta Periodicitet Datum för utbetalning Avrundningsregler Små belopp Utbetalning för förfluten tid Dagersättning Periodicitet och datum för utbetalning Avrundningsregler Stöd till personer med funktionsnedsättning Periodicitet Datum för utbetalning Avrundningsregler Bidrag Periodicitet och datum för utbetalning Avrundningsregler Små belopp Nya förmåner Ersättning för sjukvårdskostnader i annat EU/EES land och Schweiz Små belopp Utbetalning till personer som bor utomlands Utbetalning på begäran av ett EU/EES land och Schweiz Försäkringstillhörighet Allmänt om försäkringstillhörighet EU:s samordningsbestämmelser Vilka länder som omfattas av bestämmelserna omfattas Personkrets Sakområden

4 Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller Sammanläggning av försäkringsperioder Bestämmelser om tillämplig lagstiftning Socialförsäkringskonventioner Socialförsäkringsbalken Bosättningsbaserad försäkring Bosättning i Sverige Den arbetsbaserade försäkringen Arbetet i Sverige Försäkringstid Speciella försäkringssituationer Avdrag för skatt Inledning Förmåner, bidrag och ersättningar som inte är skattepliktiga Skattepliktiga förmåner, bidrag och ersättningar Skatteformer A-skatt F-skatt F-skatt med villkor, så kallad FA-skatt Särskild A-skatt, så kallad SA-skatt Reglerna för skatteavdrag Huvudinkomst Övriga inkomster Allmänna skattetabeller Särskilda skattetabeller för dagersättningar Särskild skattetabell för aktivitetsstöd Ersättningar som grundar sig på näringsverksamhet Skatt på utbetalning för retroaktiv tid Rättelser av dagersättning för innevarande kalenderår Frivillig höjning av skatteavdrag Skatteverket beslutar att ändra beräkningen av skatteavdrag, jämkning Särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst Försäkringskassans återbetalning av preliminär skatt Eftergift och skatt Fordran och skatt Särskild inkomstskatt för personer bosatta utomlands Dubbelbeskattning Gränsgångare Avdrag vid ordinarie utbetalningar Avdragsordning Skatt Institutionsvistelse Personer med ålderspension eller äldreförsörjningsstöd Personer med efterlevandepension Personer med sjukersättning, aktivitetsersättning eller arbetsskadelivränta Dagersättning Stöd till personer med funktionsnedsättning Bidrag Kvittning

5 4.5 Utmätning Metodstöd Felaktig redovisning till KFM Utmätningsförbud Undantag Återbetalning av för mycket utbetald ersättning enligt förordning 574/72 eller förordning 987/ Överenskommelse om avdrag Avdrag vid utbetalning för retroaktiv tid Avdragsordning Sammanträffande av förmåner Övergångsbestämmelser i 1 kap. 3 SFBP Kommuniceringsskyldighet enligt förvaltningslagen Metodstöd sammanträffande av retroaktivt beviljade ersättningar Begäran från socialnämnd enligt 107 kap. 5 SFB Socialnämndens begäran Kommunicering av uppgifter som har tillförts ärendet genom socialnämnden eller Försäkringskassan Till vem och när Försäkringskassan ska kommunicera och till vem beslut ska skickas till Försäkringskassans beslut till socialnämnden Metodstöd Missad utbetalning till socialnämnden Betalningsmottagare Särskilda regler Barnpension och efterlevandestöd Familjeförmåner inom EU/EES och Schweiz Föräldrapenning till en kvinna som är omhändertagen Vårdbidrag Adoptionsbidrag Allmänt barnbidrag Förlängt barnbidrag Flerbarnstillägg Delat barnbidrag vid växelvis boende Särskilda undantag för allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg Underhållsstöd Familjebidrag till rekryter Bostadsbidrag Assistansersättning Ställföreträdare Fullmakt Får Försäkringskassan betala ut ersättning till annan än den försäkrade med stöd av fullmakt? Utbetalning till en person som är försvunnen Den försäkrade har avlidit Utbetalningssätt och besked om utbetalning Pensionsförmåner Utbetalningsbesked pension Sjukersättning och aktivitetsersättning Sättet för utbetalning av vissa förmåner, ersättningar och bidrag Besked om ersättning dagersättningar Stöd till personer med funktionsnedsättning

6 7.3.3 Utbetalningsbesked handikappersättning och vårdbidrag Sättet för utbetalning av övriga ersättningar och bidrag Bilstöd Familjebidrag till rekryter Etableringsersättning Ersättning för vårdkostnader i annat EU/EES-land Utbetalning till en person som är bosatt utomlands IBAN Vem får beskedet om utbetalning? Grundregel Den försäkrade har en ställföreträdare Omyndig (underårig) God man Förvaltare Fullmäktig Annan ställföreträdare Den försäkrade har ingen fast adress Överlåtelseförbud Huvudregel Kontrolluppgifter och socialavgifter Kontrolluppgifter Socialavgifter Preskription av rätten till en ersättning Utbetalningen Underhållsstöd Barnbidrag Anmälan eller ansökan om ersättning Försäkringskassan utreder rätten till ersättning Övrigt Returhantering Avtal om betalning via bank Källförteckning Sakregister

7 Förkortningar FAS FASP FB FBF FKFS Förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd Föräldrabalken Förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder Försäkringskassans författningssamling FL Förvaltningslagen (1986:223) FSF Skatteförfarandeförordningen (2011:1261) IL Inkomstskattelagen (1999:1229) KFM KvaL LJB LSS Prop. RAR RFFS SFB SFBP Kronofogdemyndigheten Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt Lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Riksförsäkringsverkets författningssamling Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken SFL Skatteförfarandelagen (2011:1244) SFS SINK SjLL UB USF ÄB ÄB Svensk Författningssamling Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Lagen (1991:1047) om sjuklön Utsökningsbalken Förordningen (1996:1036) om underhållsstöd Ärvdabalken Ärvdabalken 7

8 Sammanfattning Denna vägledning behandlar reglerna för utbetalning av olika förmåner, bidrag och andra ersättningar som Försäkringskassan betalar ut till den enskilde. Vägledningen beskriver de författningar som reglerar hur och när Försäkringskassan ska göra en utbetalning. En utbetalning kan avse löpande ersättning som till exempel sjukersättning och bidrag eller en ersättning som beviljas för retroaktiv tid, till exempel sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. I de fall det finns särskilda regler för en utbetalning som avser retroaktiv tid beskrivs detta. I annat fall gäller de beskrivna reglerna för all utbetalning. Reglerna om utbetalning omfattar tidpunkten för utbetalningen, olika avdrag som kan eller måste göras innan den försäkrade får ersättningen, vem som ska få ersättningen, hur ersättningen betalas ut samt frågor om levnadsintyg, kontrolluppgifter och preskription. Socialförsäkringsbalken (SFB) är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. SFB omfattar i stort sett samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg, bostadsersättning och statligt tandvårdsstöd är exempel på ersättningar som inte omfattas av SFB. SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser för SFB som helhet. Det är bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella definitioner. I avdelning B G finns bestämmelser om de olika förmånerna. I avdelning H finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och organisatoriska bestämmelser. I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Regeringsrätten och den tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak så kallade materiella ändringar utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna. Bestämmelser om sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning av ersättning och utbetalning till socialnämnden finns i avdelning H, 107 kap 2 och 5 SFB. 8

9 Vägledningen beskriver de flesta socialförsäkringsförmånerna. Den beskriver dock inte reglerna för att betala ut skadestånd, yrkesskadelivränta eller frivillig pension. Dessa områden innehåller vissa särskilda regler och beskrivs därför i vägledningen för respektive förmån. Pensionsmyndigheten har hand om alla frågor om pension, bostadstillägg till pension och äldreförsörjningsstöd. Försäkringskassan verkställer dock utbetalningen av alla pensionsförmåner. I denna vägledning beskrivs därför även utbetalning av pensionsförmåner. Bostadstillägg till sjukersättning eller aktivitetsersättning administreras av Försäkringskassan. 9

10 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. 10

11 Avsnitten om små belopp är uppdelade efter följande ordning: pension, sjukersättning och aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, dagersättning, stöd till personer med funktionsnedsättning, bidrag och sjukvårdskostnader i internationella förhållanden. De nya förmånerna boendetillägg, jämställdhetsbonus, etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning följer inte denna ordning och beskrivs under avsnitt 2.7. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 11

12 1 Inledning En av de viktigaste uppgifterna för Försäkringskassan är att betala ut rätt ersättning i rätt tid till rätt person. Denna vägledning beskriver det regelverk som gäller för utbetalning av de olika förmåner, bidrag och ersättningar som Försäkringskassan administrerar. Vägledningen försöker ge svar på frågor om 1. när en förmån betalas ut 2. vilken typ av skatteavdrag som är aktuellt 3. i vilken ordning olika avdrag måste göras 4. vem betalningen kan göras till 5. sättet för utbetalning 6. när en kontrolluppgift ska utfärdas 7. preskriptionsfrågor 8. betalningar till personer som är bosatta utomlands 9. utbetalning på begäran av ett EU/EES land och Schweiz Innehållet är i första hand beskrivet utifrån en viss företeelse. Om reglerna skiljer sig mellan de olika förmånerna beskrivs de i följande ordning: 1. Pension 2. Sjukersättning eller aktivitetsersättning 3. Arbetsskadelivränta 4. Dagersättning 5. Stöd till personer med funktionsnedsättning 6. Bidrag 7. Sjukvårdskostnader i internationella förhållanden. Inom pensionsområdet är ordningen: 1. Ålderspension 2. Efterlevandepension 3. Bostadstillägg. 12

13 Inom bidragsområdet är ordningen: 1. Barnbidrag 2. Underhållsstöd 3. Familjebidrag till rekryter 4. Bostadsbidrag Inom området stöd till personer med funktionsnedsättning är ordningen: 1. Handikappersättning 2. Assistansersättning 3. Bilstöd 4. Vårdbidrag. Regelverket för utbetalning av nya förmåner behandlas i avsnitt 2.7 Nya förmåner är boendetillägg, jämställdhetsbonus, etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning. 13

14 2 När betalar Försäkringskassan ut en förmån? Detta kapitel beskriver när och hur ofta Försäkringskassan betalar en förmån de bestämmelser som finns om olika avrundningsregler, samt utbetalning av små belopp. Levnadsintyg Den svenska lagstiftningen ger utrymme för att exportera vissa förmåner (t.ex. ålders- och efterlevandepension samt sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, handikappersättning och vårdbidrag) till personer som bor utomlands. Försäkringskassan och Pensionsmyndigeten får enligt 110 kap. 15 SFB begära att dessa personer styrker att de fortfarande har rätt till förmånen. Detta görs genom att Pensionsmyndigheten varje år skickar ut en begäran om levnadsintyg (blankett PM 8320) till personen. Pensionsmyndigheten skickar ut alltså levnadsintyg både för sin egen och Försäkringskassans räkning. Huvudsyftet med intyget är att kontrollera om förmånstagaren lever. Men intyget innehåller även frågor om civilstånd och medborgarskap som ska besvaras. När intyget kommer tillbaka ska det vara underskrivet av förmånstagaren samt underskrivet och stämplat av en myndighet i utlandet eller i Sverige. Följande institutioner kan enligt 3 Pensionsmyndighetens föreskrifter om levnadsintyg (PFS 2012:2) intyga uppgifterna: Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Svensk ambassad, Svenskt konsulat, Svenska kyrkan, Utländsk socialförsäkringsinstitution, Notarius publicus, Utländsk polismyndighet och Utländsk registerförande befolkningsmyndighet. Vilket land personen bor i kan vara helt avgörande för om han eller hon har rätt till förmånen eller inte. Om Försäkringskassan begär att få in ett levnadsintyg och den ersättningsberättigade inte skickar in detta måste Försäkringskassan ta ställning till om förmånen ska betalas ut till honom eller henne i fortsättningen. Mellan Sverige och vissa andra länder skickas informationen elektroniskt varje månad eller kvartal. Då slipper personen gå till exempelvis ambassad för att få levnadsintyg stämplat och intygat. 14

15 Utbetalningstidpunkter Socialförsäkringen har en mängd bestämmelser om utbetalningstillfällen. Tabellen nedan visar en sammanställning av utbetalningstidpunkterna för de förmåner som denna vägledning omfattar. Förmån Ordinarie utbetalningsdatum Pension 18 och 19 Efterlevandestöd 18 och 19 Sjuk- och aktivitetsersättning 18 och 19 Handikappersättning 18 och 19 Vårdbidrag 18 och 19 Arbetsskadelivränta 18 och 19 Dagersättning Daghandikappersättning Så snart det kan ske, dvs. varje vardag, dock högst var fjortonde dag Så snart det kan ske, ett betalningstillfälle per vecka Assistansersättning 20 Bilstöd Ferievårdbidrag Så snart det kan ske, ett betalningstillfälle per vecka Så snart det kan ske, två betalningstillfällen per vecka Barnbidrag 20 Underhållsstöd 25 Familjebidrag Pensionsförmåner Från och med den 1 januari 2010 har Pensionsmyndigheten hand om frågor om pension men det är Försäkringskassan som betalar ut pension och pensionsrelaterade förmåner. (7 förordningen [2002:782] om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner) Bostadstillägg administreras dock av båda myndigheterna, av Försäkringskassan då bostadstillägget utges som tillägg till sjukersättning eller aktivitetsersättning och av Pensionsmyndigheten i alla övriga fall. Försäkringskassan betalar ut inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension respektive premiepension till efterlevande. Begreppet ålderspension omfattar både inkomstgrundad ålderspension och garantipension. 15

16 Efterlevandepension förekommer i form av barnpension, omställningspension och änkepension samt garantipension till omställningspension och änkepension. Efterlevandestöd till barn är ett grundskydd till barn vars ena eller båda föräldrar avlidit. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ingår i begreppet pension när vi beskriver pension som en förmån Periodicitet Huvudregeln är att Försäkringskassan betalar ut ålderspension, efterlevandepension, efterlevandestöd till barn, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd en gång i månaden (71 kap. 2, 85 kap. 13, 103 kap. 5 samt 74 kap. 21 SFB). Om ersättningen är väldigt låg finns särskilda bestämmelser om detta. Se vidare avsnitt 2.1.4, avsnitt och avsnitt Datum för utbetalning Den som är född den 1 15 i en månad ska kunna ta ut pension den 18 i utbetalningsmånaden. Den som är född den i en månad ska kunna ta ut sin pension den 19 i utbetalningsmånaden. När utbetalningsdagen är på en söndag eller på en omedelbart därpå följande helgdag ska pensionen kunna tas ut närmast följande vardag. Om utbetalningsdagen är på en annan helgdag, på en lördag eller på midsommarafton ska förmånen kunna tas ut närmast föregående vardag. (9 förordningen [2002:782] om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner) Om Försäkringskassan ska betala ut pensionen till en försäkrad som vistas eller bor utomlands gäller reglerna som beskrivs i avsnitt Avrundningsregler Huvudregeln är vanlig matematisk avrundning om inget annat anges. Det innebär att ett belopp som slutar på örestalet 50 eller mer höjs till närmaste hela krontal, och att örestal på 49 eller mindre tas bort. Den totala årliga ersättningen ska avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Detta gäller när Försäkringskassan beräknar inkomst- och tilläggspension, garantipension, efterlevandepension, efterlevandestöd, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. (71 kap. 3, 85 kap. 15, 103 kap. 5 samt 74 kap 21 SFB) Nedan finns exempel på hur Försäkringskassan ska tillämpa reglerna för avrundning: 16

17 Både tilläggspension och garantipension Om Försäkringskassan betalar ut både tilläggspension och garantipension fungerar pensionerna i detta sammanhang som en sammanlagd pension. Om summan av pensionernas årsbelopp inte är jämnt delbar med tolv ska den avrundas till ett årsbelopp som är jämnt delbart med tolv. Avrundningen påverkar då garantipensionen. (71 kap. 3 och 4 SFB) Ulla är berättigad till både tilläggspension och garantipension. Försäkringskassan ska betala ut pensionen för november månad. Försäkringskassan har beräknat tilläggspensionen till kronor per år och garantipensionen till kronor per år. Årsbeloppen blir tillsammans kronor. Detta belopp är inte jämnt delbart med tolv. Försäkringskassan sänker därför årsbeloppet med 5 kronor till kronor för att det ska bli jämnt delbart med tolv och avrundar garantipensionens årsbelopp som blir kronor. Månadsbeloppet för den sammanlagda pensionen blir /12 = kronor. Tilläggspensionen: /12 = 5 960,58 som avrundas till kr Garantipensionen: /12 = 962 kr Enbart inkomstpension, tilläggspension eller garantipension När Försäkringskassan betalar ut enbart inkomstpension eller tilläggspension ska årsbeloppet avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv när Försäkringskassan beräknar månadsbeloppet. Detta gäller även om det är enbart garantipension som betalas ut (71 kap 3 och 4 SFB). Ulf är berättigad till tilläggspension med ett årsbelopp på kronor. Utbetalning ska göras för augusti månad Beräkning av årsbelopp som är jämnt delbart med tolv: kronor/12 = ,50 kronor. Beloppet avrundas till närmaste hela krontal, det vill säga kronor. Det blir en höjning med 50 öre per månad eller 6 kronor per år. Efter avrundningen blir tilläggspensionens årsbelopp 12 x kronor = kronor. Tilläggspensionen för augusti månad betalas alltså ut med kronor/12 = kronor. Inkomstpension, tilläggspension och garantipension När Försäkringskassan betalar ut garantipension samtidigt som inkomsteller tilläggspension, betraktas pensionerna i detta sammanhang som en 17

18 sammanlagd pension. Om summan av pensionernas årsbelopp inte är jämnt delbart med tolv ska summan rundas av. Avrundningen påverkar garantipensionen (71 kap 4 SFB). Uno är ogift och född Han beviljas inkomstpension med kronor per år, tilläggspension med kronor per år och garantipension med kronor per år. Summeras årsbeloppen blir det kronor. Detta belopp är inte jämnt delbart med tolv. Därför sänker Försäkringskassan det med fyra kronor till kronor. Sänkningen görs på Unos garantipension som efter avrundning blir = kronor per år medan de båda inkomstgrundande pensionernas årsbelopp förblir oförändrade. Premiepension och premiepension till efterlevande Premiepension och premiepension till efterlevande avrundas månadsvis till närmaste hela krontal (71 kap 5 SFB). Inkomstgrundad efterlevandepension och efterlevandestöd/ garantipension samtidigt Vid beräkning av efterlevandepension och efterlevandestöd ska den totala årliga ersättningen avrundas till närmast hela krontal som är jämnt delbart med tolv (85 kap 15 SFB). Om garantipension eller efterlevandestöd betalas ut samtidigt som omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension, barnpension, eller änkepension ska avrundningen påverka garantipensionen eller efterlevandestödet, oavsett om det blir en ökning eller minskning (85 kap 15 SFB). Försäkringskassan beräknar Unnis änkepension till kronor per år. Garantipensionen till änkepensionen blir kronor per år. Den sammanlagda pensionen, kronor per år, avrundas till kronor för att bli jämnt delbar med tolv. Avrundningen görs på garantipensionens årsbelopp som då blir kronor. Garantipensionen avrundas nedåt med tre kronor. Månadsbeloppet för Unnis sammanlagda pension blir då /12 = kronor. För utbetalningsmånaden blir Änkepensionen: /12 = 2 081,14 som avrundas till kr 18

19 Garantipensionen: änkepensionen kr = kr Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Vid beräkning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska den årliga ersättningen avrundas till närmast hela krontal som är delbart med tolv (103 kap 5 samt 74 kap 21 SFB) Små belopp Detta avsnitt gäller inte för utbetalning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Se vidare avsnitt och avsnitt När det årliga bruttobeloppet av pension och efterlevandestöd är högst kronor är huvudregeln att ersättningen betalas ut i efterskott en eller två gånger per år (71 kap. 2 samt 85 kap 13 SFB). Det krävs inte något samtycke från den försäkrade. Regeln gäller både personer som bor i Sverige och de som bor utomlands (prop. 1997/98:151 om inkomstgrundad ålderspension m.m., avsnitt 25.2, s. 466). Det är reglerat i föreskrifter när de små beloppen ska utbetalas. Bruttobelopp på högst 200 kronor per månad som avser pension ska inte betalas ut månadsvis. I stället ska pensionen ackumuleras och betalas ut i efterskott i juni och december varje år på den utbetalningsdag som anges i 9 förordningen (2002:782) om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner. Belopp för januari till och med juni betalas ut i juni. Belopp för juli till och med december betalas ut i december. (3 första stycket Pensionsmyndighetens föreskrifter [PFS 2011:6] om ansökan om pension och utbetalning av små pensionsbelopp) Se även avsnitt ovan. Den försäkrade kan också begära att beloppet endast ska betalas ut en gång per år. Det ska då ske på den ordinarie utbetalningsdagen i december det år beloppen avser. (3 andra stycket PFS 2011:6) Om årsbeloppet höjs så att den sammanlagda utbetalningen av förmåner enligt 1, förutom bostadstillägg överstiger 200 kronor för en månad ska utbetalning ske av det belopp som dittills ackumulerats. Beloppet ska betalas ut senast den ordinarie utbetalningsdagen i månaden. (4 1 första stycket PFS 2011:6) Om samtliga pensionsförmåner upphör att utgå under en löpande period ska det belopp, som dittills ackumulerats, betalas ut snarast möjligt vid den ordinarie utbetalningsdagen i månaden. (4 andra stycket PFS 2011:6) Efter överenskommelsen med den försäkrade får förmånsbelopp som överstiger 200 kronor per månad betalas ut i den ordning som anges i 3. Om överenskommelsen upphör att gälla under en löpande period ska det förmånsbelopp, som dittills ackumulerats under perioden, betalas ut så snart som möjligt, dock senast den ordinarie utbetalningsdagen i månaden efter det att överenskommelsen har upphört. När förmån upphör att utges under en löpande period gäller vad som sägs i 4 andra stycket. (6 PFS 2011:6) 19

20 Ute bor utomlands och hennes bank tar ut en fast avgift för att betala ut hennes pension. Ute skriver till Pensionsmyndigheten och ber att hennes pension ska betalas ut en gång per år trots att den överstiger 200 kronor per månad. Pensionsmyndigheten kommer överens med Ute att betala ut hennes pension i december varje år. Undantag då små belopp ska betalas ut månadvis Även om pensionsbeloppet är under 200 kronor per månad ska pension betalas ut varje månad när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt SFB betalas ut samtidigt och förmånerna tillsammans uppgår till mer än 200 kronor per månad, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd enligt SFB betalas ut för samma period, hela eller en del av beloppet ska hållas inne på grund av utmätning eller på grund av kvittning med anledning av återbetalningsskyldighet enligt SFB. Om det finns särskilda skäl kan förmånerna även i annat fall betalas ut månadsvis (5 PFS 2011:6) Bostadstillägg Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut. Om särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd ingår i utbetalningen gäller inte denna begränsning. (103 kap. 6 SFB) Det beror på att det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet är konstruerat på sådant sätt att förmånstagaren aldrig ska hamna på en inkomstnivå som understiger skälig levnadsnivå. Retroaktivt beviljat bostadstillägg som understiger 100 kronor ska betalas ut vid nästa ordinarie månadsutbetalning (7 PFS 2011:6) Äldreförsörjningsstöd Det finns inte någon nedre gräns för utbetalning av äldreförsörjningsstöd månadsvis (74 kap 21 SFB). 2.2 Sjukersättning och aktivitetsersättning Periodicitet Huvudregeln är att Försäkringskassan betalar ut sjukersättning och aktivitetsersättning månadsvis (36 kap. 29 SFB). Om ersättningen är väldigt låg finns särskilda bestämmelser om detta. (36 kap 30 SFB) Se vidare avsnitt

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga VÄGLEDNING 2010:2 1 (6) Historik information om ändringar i vägledningen 2010:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om garantipension; SFS 1998:702 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK 1 Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK Den nya tjänsten Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd, SSBTEK som erbjuds av Försäkringskassan, kan förmedla mer information än vad som normalt behövs

Läs mer

Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR)

Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) P E N S I O N S F A K T A Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Denna broschyr ger en översiktlig beskrivning av tjänstepension i form av ålderspension enligt allmänt

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; utfärdad den 14 mars 2013. SFS 2013:134 Utkom från trycket den 26 mars 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Konventionen

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR)

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) P E N S I O N S F A K T A Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Denna broschyr gäller enbart familjepension efter den som avgått med pension (eller motsvarande) enligt allmänt pensionsavtal 1974

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vägledning 2009:2 Version 7. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska

Vägledning 2009:2 Version 7. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska program Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; SFS 2004:1140 Utkom från trycket den 10 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens

Läs mer

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet SFS 2013:134 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2013-03-14 2013-03-26 2014-04-15 t.o.m. SFS 2014:164 Lag (2013:134) om nordisk konvention om social

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 1 2 När gäller etableringsersättning?

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Efterlevandepension och efterlevandestöd

Efterlevandepension och efterlevandestöd Efterlevandepension och efterlevandestöd Vägledning 2010:4 version 6 Vägledningarna innehåller samlad information om vad som gäller inom ett verksamhetsområde. Vägledningarna tas fram av Pensionsmyndigheten.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Vägledning 2010:3 Version 4. Etableringstillägg och bostadsersättning till etableringsersättning

Vägledning 2010:3 Version 4. Etableringstillägg och bostadsersättning till etableringsersättning Etableringstillägg och bostadsersättning till etableringsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:215 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad

Läs mer

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar 2011-05-04 S 2011/4725/SF Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Förord De förslag som redovisas i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Vägledning 2003:1 Version 8. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

Vägledning 2003:1 Version 8. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Efterlevandelivränta och begravningshjälp

Efterlevandelivränta och begravningshjälp Efterlevandelivränta och begravningshjälp Vägledning 2012:1 version 2 Efterlevandelivränta och begravningshjälp Vägledning 2012:1 version 2 Beslutad 2012-10-25 Sjukförmåner Efterlevandelivränta och begravningshjälp

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Ersättning till smittbärare. Vägledning 2002:3 Version 4

Ersättning till smittbärare. Vägledning 2002:3 Version 4 Ersättning till smittbärare Vägledning 2002:3 Version 4 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Handikappersättning. Vägledning 2012:2 Version 1

Handikappersättning. Vägledning 2012:2 Version 1 Handikappersättning Vägledning 2012:2 Version 1 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Information om vårdnadsbidrag

Information om vårdnadsbidrag Information om vårdnadsbidrag Innehållsförteckning Vad är ett vårdnadsbidrag? 3 För vilka barn kan man söka vårdnadsbidrag? 3 Vem kan söka vårdnadsbidrag 4 Kan äldre syskon ha barnomsorgsplats? 4 Vem kan

Läs mer

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8 Barnbidrag Vägledning 2002:10 Version 8 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Sjukpenninggrundade inkomst

Sjukpenninggrundade inkomst Sjukpenninggrundade inkomst och årsarbetstid Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Vårdbidrag. Vägledning 2012:1 Version 1

Vårdbidrag. Vägledning 2012:1 Version 1 Vårdbidrag Vägledning 2012:1 Version 1 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Svenska Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd; SFS 2000:639 Utkom från trycket den 11 juli 2000 Omtryck utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledning 2001:2 Underhållsstöd

Historik information om ändringar i vägledning 2001:2 Underhållsstöd VÄGLEDNING 2001:2 1 (20) Historik information om ändringar i vägledning 2001:2 Underhållsstöd Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

AVTAL OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN FILIPPINERNA

AVTAL OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN FILIPPINERNA AVTAL OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN FILIPPINERNA Konungariket Sveriges regering och Republiken Filippinernas regering, som önskar reglera sina inbördes relationer inom området

Läs mer

Ökad rörlighet över gränserna

Ökad rörlighet över gränserna Ökad rörlighet över gränserna Hur blir det med arbetsgivaravgifter och skatter? Pia Blank Thörnroos, 2015 Att anlita utländska arbetskraft för arbete i Sverige Om arbetet har utförts i Sverige av en fysisk

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; SFS 2004:114 Utkom från trycket den 23 mars 2004 utfärdad den 11 mars 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Den

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Socialförsäkringen. Övergripande information om socialförsäkringen

Socialförsäkringen. Övergripande information om socialförsäkringen Socialförsäkringen Övergripande information om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn Ansökan om vårdnadsbidrag Upplands-Bro tillhanda senast den 20:e i månaden före önskad start. Var vänlig texta tydligt. Ansökan skickas till Kundcenter, Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen. De personuppgifter

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1996:3 (Ersätter 1993:4) Försäkring mot vissa semesterlönekostnader Innehåll Allmänt...6 Rätten att teckna försäkringen...7 Kostnader som försäkringen ersätter...9 Ledighet

Läs mer

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland Fk 4062-4 Fa Bostadsbidrag till barnfamiljer Uppdaterad 060101 Den ekonomiska familjepolitiken omfattar ett antal förmåner, bl.a. barnbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, underhållsstöd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 1998:675 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Lathund till socialförsäkringsbalken (SFB)

Lathund till socialförsäkringsbalken (SFB) 0 manusversion 2010-10-25 Lathund till socialförsäkringsbalken (SFB) SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN (2010:110)... 1 KORT HISTORIK... 1 DETTA FINNS I SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN (SFB)... 1 Dessa lagar har ersatts

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE AA Ställföreträdare: BB MOTPART Pensionsmyndigheten Box 304 301 08 Halmstad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2014 Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET Du som är medlem i Finansförbundet har genom ett samarbete mellan Finansförbundet och Bliwa möjlighet

Läs mer

LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte. Allmän information

LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte. Allmän information LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte Försäkringskassan, Tjänsteleverans Innehåll 1 DOKUMENTINFORMATION... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 REFERENSER... 3 2 BESKRIVNING AV -TJÄNSTEN LEFI ONLINE... 4 2.1 GRÄNSSNT...

Läs mer

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt, Avsnitt 13 1 13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt SINK A-SINK SFL Övergångsbestämmelser 13.1 Inledning Bestämmelser om redovisning och

Läs mer

Föräldrapenning. Vägledning 2002:1 Version 10

Föräldrapenning. Vägledning 2002:1 Version 10 Föräldrapenning Vägledning 2002:1 Version 10 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 2015:14 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/720 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning

Läs mer

Vägledning 2013:2 Version 2. Aktivitetsersättning

Vägledning 2013:2 Version 2. Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för Sidan 1 av 9 Bilaga 6, KF 51/2015 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) www.osthammar.se Personalkontoret 2015-05-26 Sidan 2 av 9 Bestämmelser om omställningsstöd för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer