LÖNEBILAGA 2/2012. Alltinget: Kunskapsfrågor på väg mot midnatt. sid 6. sid SULF. Omorganiserat HSV Tre blir två möter kritik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÖNEBILAGA 2/2012. Alltinget: Kunskapsfrågor på väg mot midnatt. sid 6. sid 13 16 SULF. Omorganiserat HSV Tre blir två möter kritik"

Transkript

1 2/2012 Alltinget: Kunskapsfrågor på väg mot midnatt sid 6 Omorganiserat HSV Tre blir två möter kritik sid 4 Löner Rektorer får i snitt 5,5 procent sid 12 SULF LÖNEBILAGA sid 13 16

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex En villkorad frihet? Den akademiska världen beskrivs ofta som en arbetsplats där lärare/forskare har en hög grad av frihet och självständighet. Sanningen är dock att det är en villkorad frihet. Förtroendearbetstiden ger ett visst mått av flexibilitet men leder ofta till obetald övertid. Att arbeta mot en stipulerad årsarbetstid innebär att bara den arbetstid som är schemalagd syns i systemet. Det som sätter villkoren är arbetstidsavtal och annan reglering av forskning och undervisning, till exempel styrning i form av utvärderingar, formella krav på kursplaner etc. Mycket av inflytandet över arbetsvillkoren ligger således bortom den enskilde lärarens/forskarens kontroll, självständigheten till trots. Den akademiska arbetsmiljön präglas i stor utsträckning av psykosociala frågor, vilka innefattar mycket som normalt inte associeras till arbetsmiljö. Det kan röra möjligheten att få forska inom tjänsten, att undervisa med allt mindre tid per kurs och att överhuvudtaget känna sig uppskattad och sedd. Självständigheten får inte bli en ursäkt för att lägga arbetsmiljöfrågorna på den enskilde. En lärare ska inte ensam behöva hantera studentkritik och dåliga kursutvärderingar. Kollegialiteten spelar här en viktig roll på gott och ont. Arbetskamrater är de som stöttar i vardagsarbetet men samtidigt finns drag av konkurrens vilket skapar en splittrad och utsatt situation. Ansvaret väger tungt på individen att hantera de olika kraven från studenter, uppdragsgivare, kollegor och ledning. Kraven är ibland indirekta och kommer inte sällan från den enskilde läraren/ forskaren själv i form av förväntningar att prestera bra, meritera sig, få goda utvärderingar, ta på sig allehanda uppdrag och vara en god kollega. Man ger ett tyst medgivande genom att anamma normer och värderingar, men riskerar samtidigt att driva sig själv för hårt i jakten på att leva upp till de krav som stipuleras i det akademiska idealet. Vem har ansvaret för den akademiska arbetsmiljön? Kollegiet måste hantera frågorna, men det är ledningens ansvar att skapa fokus på arbetsmiljöfrågorna. Goda intentioner från central ledningsnivå måste brytas ner och diskuteras närmare verksamheten för att de ska få genomslagskraft och legitimitet. Det hjälper inte med bra strategidokument om inte dessa också används i det vardagliga arbetet. Vi måste föra upp akademins arbetsmiljö på agendan så att det blir en stående punkt på föredragningslistan till fakultetsnämnder och institutionsstyrelser, och nämns som en viktig faktor i lärosätenas riskanalyser. Arbetsmiljön är en av de största potentiella kreativitets- och produktionsfaktorerna inom akademin, men också en av de största riskfaktorerna om den inte tas på allvar. Det gäller därför att agera och skapa bättre förutsättningar på våra lärosäten. Både forsknings- och utbildningsresultat kommer att försämras om vi inte skapar goda arbetsvillkor. Kraven måste vara rimliga, egenkontrollen proportionerligt stor och det kollegiala stödet mer utvecklat. Detta är en stor utmaning men måste vara en av de viktigaste strategiska frågorna: att göra våra lärosäten till riktigt bra arbetsplatser ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Martin Selander 1:e vice ordförande i sulf 2 Universitetsläraren 2/2012

3 INNEHÅLL 2: Ledare: En villkorad frihet? 4 Förslaget till nya myndigheter tas emot med kritiska kommentarer 6 Kunskapsfrågor i Karlavagnen på färden mot midnatt På tal om studieavgifter: 8 Stipendier från näringslivet ska gynna utländska studenter 10 Tjänst på annat lärosäte lockar oftare än väntat 11 Den demografiska utvecklingen hotar inte lärosätenas framtid 12 Lönelyft på i snitt 5,5 procent 13 Lönebilaga 17 Ny metod att lansera resultat finns nu på Mittuniversitetet DEBATT 18 Både spets och bredd behövs 18 Envar sin egen professor? Sid 13 Sid 14 SULF:s stämma sänds i Kunskapskanalen i december! PÅ GÅNG: 26 SULF kalendariet 27 SULF informerar Omslagsbilden: Alltinget. FOTO: björn olsson Universitetsläraren nr 4/2012 har manus- och annonsstopp 17 februari. Universitetsläraren 2/2012 3

4 Förslaget till nya myndigh tas emot med kritiska kom Högskoleverket försvinner och universitetskansler blir generaldirektör när tre myndigheter omorganiseras till två. Jan Björklund vill med detta åstadkomma en tuff utvärdering för att uppnå bättre kvalitet i högskoleutbildningen. SULF, liksom Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, menar däremot att det krävs helt andra åtgärder och mer resurser. Nuvarande universitetskansler är kritisk till att analysfunktionen splittras och omvärldsanalysen avskaffas. text: marielouise samuelsson utredaren Birgitta Böhlin föreslår alltså i Tre blir två Två nya myndigheter inom utbildningsområdet att nuvarande Högskoleverket, Internationella programkontoret, IPK och Verket för högskoleservice, VHS omorganiseras till en tillsynsmyndighet och en servicemyndighet. Idén att tydligt skilja tillsyn och kontroll från service, främjande och utveckling är begriplig och rationell, säger universitetskansler Lars Haikola. Men han skulle hellre se att idén fullföljs genom att man slår samman organisationen till en enda myndighet. Han menar att de problem som man vill få bort, istället riskerar att uppstå i annan form, på andra ställen. Några exempel är att analys av sektorn kommer att finnas hos både tillsynsmyndigheten och servicemyndigheten, att information om utvärderingsresultat ska finnas hos tillsynsmyndigheten, medan övrig information till studenterna återfinns hos servicemyndigheten. Man vill få bort friktionsytor som orsakas av dubbelarbete, men istället uppstår nya skavsår. Mest kritisk är han till att analysfunktionen splittras och att uppdraget att bedriva omvärldsanalys tas bort. Det är den största bristen i betänkandet. Det innebär att Sverige kommer att få ännu svagare förmåga att samla översikter och analyser av sektorn, trots att högskolan är Sveriges största statliga arbetsgivare med ett anslag på 67 miljarder. Han nämner att organisationer som tidigare haft analysuppdrag, SISTER och Rådet för forskning om högre utbildning, har lagts ned. Nu blir det upp till vem som helst och framförallt lärosätena att stå för analyserna. Det ger större utrymme för lobbying och partssynpunkter. Innehållet i delbetänkandet om Högskoleverkets nya organisation kom i stort inte som någon överraskning. Utredaren följer direktiven, utom i två avseenden, man är lite snålare, det blir större nedskärningar av personalantalet. Man ändrar också organisationen för kommunikationsfrågor som inte längre ska vara central, utan skötas av varje avdelning. Jag känner ingen stor prestige när det gäller avskaffandet av titeln universitetskansler, säger Lars Haikola som inte heller behöver byta till annan benämning, då han lämnar Högskole verket i och med att den nya organisationen träder i kraft. Däremot ser han det som ett, om än symboliskt, exempel på att den nya myndighetsorganisationen ska markera gränsen mot högskolan istället för att uppfattas som en del av den. Generaldirektör gör organisationen mer lik vilken myndighet som helst, man slipar bort lite av tidigare identitet. Haikola säger att man får ha respekt för att regeringen vill förvandla nuvarande Högskoleverket till mera av en renodlad stabsmyndighet. Samtidigt understryker han att det är väsentligt att den förändrade identiteten inte skadar den legitimitet och den status som myndigheten måste ha genom förankring i sektorn. De farhågor han tidigare uttryckt för att Högskoleverket skulle uppfattas som en satellit till Riksrevisionen kvarstår: All utvärdering bygger på peer review-granskning, analogin med Skolinspektionen blir därför olycklig, man kan knappast föreställa sig högskoleinspektörer och att överge den kollegiala granskningen peer review. Han är också förvånad och irriterad över utbildningsminister Jan Björklunds uttalande i Ekot, bland annat om att utvärdering av högre utbildning måste ändras, för att höja kvaliteten i utbildningen. Regeringen har nyligen, under stort buller och bång, sjösatt ett nytt kvalitetssäkringssystem, det systemet har ännu inte hunnit verka, men underkänns redan. 4 Universitetsläraren 2/2012

5 eter mentarer Han tillägger att Högskoleverket redan har en gatekeeper-funktion. Det är redan en betydande del som underkänns, en tredjedel är en normalsiffra. per student och en reell forskningsanknytningsresurs. Sveriges studenter måste kunna erbjudas tillräckligt väl förberedda föreläsningar och seminarier som utgår från aktuella kunskaper och vetenskapliga metoder. Utbildningsminister Jan Björklund har, på grund av tidsbrist, valt att kommentera omorganisationen och kritiken mot förslaget via mejlsvar. Du sa i Ekot att kvaliteten på svensk högskoleutbildning ofta och på alltför många håll är för låg, är du inte rädd att det uppfattas som svepande, generaliserande kritik av sektorn? Kvaliteten på den högre utbildningen är en avgörande fråga för Sveriges konkurrenskraft och vi kan inte blunda för Hela vår utbildningspolitik handlar om hur vi ska förbättra kvaliteten, men för bot krävs diagnos genom tuff utvärdering. Vi har höjt anslagen, särskilt för utbildningar på hum-sam-området. Både hög kvalitet och indragna examenstillstånd leder till att vi flyttar resurser. Den nya gymnasieskolan med ökat fokus på kunskap kombinerat med högre behörighetskrav syftar till att studenterna ska komma bättre förberedda till högskolan. SULF och SFS har reagerat, de menar att det inte räcker med omorganisationer eller mera av kvalitetssäkring, utan att det också krävs nya resurser, dvs mer statliga medel. Kommer det att bli några sådana? Foto: svenskt näringsliv Foto: melker dahlstrand Foto: andreas lundgren Foto: tomas södergren Foto: jann lipka Birgitta Böhlin, utredare. Lars Haikola, universitetskansler. Camilla Georgsson, ordförande SFS. Anna Götlind, SULF:s förb.ordförande. Jan Björklund, utbildningsminister. Sveriges Förenade Studentkårer har också haft invändningar mot en ny organisering av de tre högskolemyndigheterna. Att framställa hårdare granskning som en lösning på de kvalitetsproblem som finns i den svenska högskolan är naivt, särskilt som grunderna för den förda politiken är mycket oklara, skrev SFS ordförande Camilla Georgsson på sin blogg. Självklart ska högskoleutbildningar utvärderas, det ligger inte minst i studenternas intresse. Det går dock inte att skapa kvalitet av luft, förutsättningarna för att ge utbildning av hög kvalitet måste finnas. Även SULF har reagerat mot den föreslagna omorganisationen: Vi kan inte se att en omorganisation av den kvalitetsgranskande myndigheten inom högskoleområdet i sig leder till förbättrad kvalitet i svensk högskoleutbildning, säger SULF:s förbundsordförande Anna Götlind. För en förbättrad kvalitet krävs helt andra åtgärder, som höjda ersättningar att det förekommer kvalitetsproblem exempelvis för lite lärarledd tid och bristande forskaranknytning. Inte minst visade prövningen av lärarutbildningen förra året att det finns mycket att jobba med. Du nämnde inte det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Tror du inte att det i sig kommer att innebära märkbara förbättringar? Det nya kvalitetsutvärderingssystemet har just tagits i bruk och jag tror på tanken att utbildningens resultat ska väga tyngre. Men det är också bra att skilja på rollerna för myndigheterna för att ytterligare sätta fokus på kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkring är ju hursomhelst diagnos, inte bot. Hur tänker du kring att bättre kvalitetssäkring av högre utbildning ska leda till höjd kvalitet? Minskat utbildningsutbud? Färre högskolor? Eller förbättring av den befintliga verksamheten? Vi har gjort flera kvalitetssatsningar och har aviserat fler kommande år. Samtidigt är det inte bara en fråga om kronor och ören. Det handlar om att pengarna används på rätt sätt. Du jämför med Skolinspektionen, samtidigt är det väl stor skillnad på hur skolor inspekteras och HSV:s kollegiala granskning, peer review? Eller tänker du dig en ny form av tillsyn, mer av högskoleinspektörer? Den nya myndigheten kommer att fortsätta det utvärderingssystem vi just sjösatt och peer review är en viktig del av det. Men på samma sätt som på skolområdet skiljer vi den granskande verksamheten från övrig verksamhet. Jag tror också att det finns vinster med att samla de andra uppgifterna i en myndighet. Exempelvis ser jag en poäng med att en myndighet ansvarar för hela antagningen både föreskrifter och själva processen. l Universitetsläraren 2/2012 5

6 Bilden ovan: Programledare Lasse Swahn gör tecken för sändning. Bilden överst till höger: från vänster Eva Knuts, etnologi, Sten Ljungström, fysik, Henrik Sjövall medicin, Håkan Jansson, språk, Jan Christensen, historia och Kristina Snuttan Sundell, biologi. Kunskapsfrågor i Karlavagnen på färden mot midnatt Varje onsdagskväll sänds Alltinget i radio med forskare från Göteborgs universitet och Chalmers. TEXT: Per-Olof Eliasson foto: björn olsson i studio 44 i radio- och tv-huset på Norra Älvstranden i Göteborg påannonserar programledaren Lasse Swahn programmet. Då är vi på plats med vår kunskapspanel från Göteborgs universitet beredda att resa med kvällens Karlavagn mot midnatt. Ingen fråga är för stor eller för liten för vår panel, de kan om inte allt så det mesta. Lasse Swahn gör ett tecken med handen och teknikern Ceasar Espinoza- Drust lägger på den första låten ute i kontrollrummet. När den tonat ut presenterar sig dagens panel: Henrik Sjövall medicin, Kristina Snuttan Sundell, biologi, Eva Knuts, etnologi, Sten Ljungström, fysik, Håkan Jansson, språk, Jan Christensen, historia. Lasse Swahn går direkt till första telefonören, en kvinna i Risögrund utanför Kalix. Efter lite småprat om vädret Lasse Swahn har inte för inte varit programledare för Ring så spelar vi kommer frågan varför man inte kan gå rakt fram om man blundar. Panelen hjälps åt att reda ut hur det ligger till. I korthet är svaret att det är så många faktorer som kroppen måste samordna när man går att man behöver använda också ögonen för att hålla rak kurs. Alltinget är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Sveriges Radio och programmet är väl förberett för att det ska vara både upplysande och underhållande. Normalt tar vi inte frågor direkt när de rings in, det gäller att vi har något att säga för att det ska bli ett intressant program, säger Lasse Swahn innan programmet börjar. Programmet är förarbetat, de som ringer in har först pratat med någon av de två personerna i telefonslussen. Samordnaren Jenny Lööf Braticevic, kommunikatör vid Göteborgs universitet, sammanställer sedan alla frågor som strömmar in, både genom telefon och mail, numrerar dem löpande och håller koll på vilka som blivit besvarade tidigare. I god tid innan varje program kontrollerar Lasse Swahn med forskarna vilka frågor som är möjliga och tacksamma att besvara. En fråga som kräver en utläggning på tio minuter är kanske inte så lämplig. En fråga där olika ledamöter kan fylla i för varandra är däremot lämplig och kan bli rolig radio. Sedan gör Lasse Swahn en lista på de frågor som man ska ta upp i nästa program och som forskarna ska förbereda sig på. Men det får inte bli för mycket detaljkunskaper. 6 Universitetsläraren 2/2012

7 Enkla faktagrejer kan vem som helst googla fram. Vad vi gör är att vi sätter perspektiv på fakta, säger Håkan Jansson. Ett par dagar innan sändningen ringer Lasse Swahn upp de frågeställare som är tilltänkta att medverka i programmet och stämmer av, om någon till exempel ställt många frågor berättar han vilken av frågorna som ska komma upp i programmet. Den här onsdagskvällen samlas man, som alltid innan programmet börjar, kring ett välförsett fikabord utanför studion och pratar igenom de frågor som är planerade att komma upp under sändningen. Lasse Swahn berättar för Universitetsläraren att han startade Alltinget för 15 år sedan. Jag jobbade mycket med radioprogram om vetenskap och teknik och tyckte att naturvetenskapen kom till korta i radio. Han hade kontakter på universitetet och presenterade idén om Alltinget. Man gjorde ett försök och sedan har det fortsatt. Men Lasse Swahn påpekar att Alltinget inte är unikt, och nämner det klassiska tv-programmet Fråga Lund. I början sändes Alltinget enbart lokalt i Radio Göteborg men sedan några år sänds det halva säsongen i hela landet som en del av programmet Karlavagnen. Till varje avsnitt kommer det in 50 till 100 frågor när Alltinget sänds lokalt över Göteborg, när det sänds i Karlavagnen över hela Sverige. I fjol gjorde Lasse Swahn en uppskattning att på 15 år har det kommit in drygt frågor varav cirka blivit besvarade. Det märks inte någon nervositet bland forskarna inför sändningen, de förser sig från fikabordet och pratar om intressanta frågor på listan, till exempel om skarpskytterörelsen var Sveriges första demokratiska rörelse. Men när programmet ska dra gång blir det plötsligt hets när alla ska ta sin plats runt bordet i studion. Lasse Swahn står och de andra sitter på höga pallar. De testar mikrofonerna och Lasse Swahn letar upp försvunna hörlurar till en ledamot i panelen. Han dirigerar med lätt hand när teknikern exempelvis ska lägga på en låt eller jingel eller släppa in en telefonör. Han fördelar ordet i panelen och med små tecken signalerar han när en mångordig ledamot bör runda av eller tvärtom lägga ut texten lite till i väntan på nyheterna. Intresserat ställer han följdfrågor till forskarna och de fyller i, associerar och svarar varandra. Ibland avbryter Lasse Swahn frågorna och svaren med musik, då fortsätter ofta diskussionen mellan ledamöterna om den senaste frågan. Varje hel timme är det paus för nyheter och då går ledamöterna ut ur studion för Då är vi på plats med vår kunskapspanel från Göteborgs universitet beredda att resa med kvällens Karlavagn mot midnatt. Ingen fråga är för stor eller för liten för vår panel, de kan om inte allt så det mesta. Lasse Swahn, programledare Karlavagnen att sträcka på benen och ta en fika. I pausen fortsätter de att diskutera. Universitetsläraren passar på att kasta ut frågan om populärvetenskap står lågt i kurs inom akademin. Där har panelen lite olika ståndpunkter. Det är lite av en myt att det är så, tycker flera av ledamöterna. Men etnologen Eva Knuts anser inte det. Det finns ju de som ser den som är med i media som en linslus, det ses lite över axeln. Men om jag inte vågar sätta ned foten och svara så ringer journalisten till någon annan som kanske ger ett sämre svar, säger hon. Men en förändring kan vara på gång. Tidigare var det kanske forskare som inte lyckats som ägnade sig åt populärvetenskap, så är det definitivt inte längre, säger fysikern Sten Ljungström. De är däremot överens om att populärvetenskap inte ger någon större tyngd i ett CV. Karriärmässigt borde jag sitta hemma och skriva en artikel istället för att vara med i Alltinget, säger Eva Knuts. Men det här är så kul, lägger hon till och skrattar. De andra forskarna instämmer. Och att de trivs och har roligt under sändningen behöver man inte fråga, det märks tydligt. Stämningen är avspänd, skratten är många. Ledamöterna i Alltinget rekryteras informellt, ofta har de blivit tillfrågade av sina företrädare. Och de försäkrar att det inte är någon casting efter vilka som gör sig bra i radio. Men Lasse utnyttjar ibland våra olika personligheter, säger medicinaren Henrik Sjövall. Efter en timma med sju personer i studion är luften tung att andas och strax innan klockan 23 strömmar ledamöterna ut och samlas åter kring fikabordet. Alltinget direktsänds en gång i veckan och Lasse Swahn påpekar att det inte går att skriva något körschema, för man vet inte hur lång tid en fråga tar. Istället ringer producenten Erica Hedin ute i kontrollrummet upp varje telefonör en stund innan de beräknas vara med i sändningen. I varje sändning besvaras frågor och kvällens frågor spänner över en rad ämnen. Varför skillnaden mellan ebb och flod är så liten vid våra kuster och så stor vid Engelska kanalen? Vad är en sexman och varför lyfter hanhundar på benet när de kissar? Hjälper ett varmt grytlock mot ont i magen och varför dras inte en satellit ned mot jorden eller försvinner ut i rymden? Biologen Snuttan Sundell besvarar frågan om vad som styr björnens sovtider och om flugor kan bli tama. Historikern Jan Christensen förklarar att det är en myt att det skulle gått en järnridå genom Danmark efter andra världskriget. Andra reder ut hur gamla knektnamn kom till och hur lång jordens omkrets är om man mäter den en meter över jordytan. Mot slutet av programmet tar man in färre telefonörer och den sista kvarten läser man bara brevfrågor. Delvis för att trappa ned energin i programmet men också för att det är lite sent att ringa folk kvart i tolv på natten, förklarar producenten Erica Hedin. l I vår sänds Alltinget till och med mars på onsdagskvällar i Karlavagnen. I april och maj sänds Alltinget lokalt i Radio Göteborg på torsdag förmiddag. Universitetsläraren 2/2012 7

8 På tal om studieavgifter: Stipendier från näringslivet ska gynna utländska studenter Förlusten av utländska studenter riskerar att påverka det svenska samhället negativt. Därför är det viktigt att göra något konkret och gå från ord till handling. text: marielouise samuelsson Foto: pär rönnberg/iva aktuellt det säger industrimannen och styrelseordföranden vid Göteborgs universitet Carl Bennet om att hans eget bolag nu är med och tar fram stipendier riktade till utländska studenter, som numera måste betala studieavgift för högre utbildning i Sverige. I november förra året skrev han tillsammans med Investors VD Börje Ekholm, som också är styrelseordförande i KTH, i en debattartikel i Dagens Nyheter om effekterna av studieavgifter. Reformen har inneburit att antalet utom europeiska studenter i Sverige har minskat med mer än 90 procent, från till Att reformen skulle innebära en minskning förstod alla, personligen är jag dock överraskad över att tappet blev så pass stort. Men jag tror inte att regeringen uppfattar effekterna av reformen som att man gjorde en felaktig kalkyl, jag tror att man ville ha det så här. I artikeln varnade Bennet och Ekholm för att reformen kommer att visa sig vara ett allvarligt misstag, på sikt ett hot mot den kreativa mångfalden men också något som försämrar Sveriges framtida konkurrenskraft. För mig är det otroligt viktigt att det finns avgiftsfri kvalificerad utbildning för alla och vi vet att de utländska studenterna som kommer hit innebär ett lyft inte bara för universitet och högskolor, utan för hela samhället. Han berättar att hans bolag, Carl Bennet AB, under förra året började föra diskussioner med Stena-stiftelsen och Västra Götalandsregionen med sikte på att skapa stipendier för utländska studenter som vill studera vid Göteborgs universitet. Man ser flera av den sortens aktiviteter på regional nivå, i form av kombinationer av privata och offentliga samarbeten. I artikeln skrev ni om att det då hade varit tyst i frågan från näringslivets sida? För mig är det otroligt viktigt att det finns avgiftsfri kvalificerad utbildning för alla och vi vet att de utländska studenterna som kommer hit innebär ett lyft inte bara för universitet och högskolor, utan för hela samhället. Carl Bennet, industriman och styrelseordföranden vid Göteborgs universitet. Vi fick positiva reaktioner på vår debattartikel, företrädare för både näringsliv och politik hörde av sig. Det kommer att sjunka in hos företagarna, insikten att Sverige inte får förlora flera studenter, flera saker är nu också på gång hos andra företag och stiftelser. Och han understryker att det måste gå snabbt. Man kan inte vänta så att tappet blir ännu mer märkbart, det måste finnas stipendier att söka från och med hösten Samtidigt känner Carl Bennet ambivalens gällande de satsningar han själv tar initiativ till. Han anser att den svenska traditionen av avgiftsfri utbildning, också för tredjelandsstudenter har varit en viktig tradition, för hela samhället och som därför givetvis också har gynnat det svenska näringslivet. I debattartikeln efterlyste Bennet och Ekholm också en utökning av de statliga stipendieprogram som infördes samtidigt med avgifterna och kallade den förstärkning med 20 miljoner som aviserades i budgetpropositionen helt otillräcklig. Men om näringslivet och nya privataoffentliga initiativ i framtiden kommer att innebära ett stort utbud av stipendier kan alltså regeringen och Utbildningsdepartementet luta sig tillbaka och avstå från ytterligare statliga satsningar? De borde inte göra det, de borde inse behovet av statliga satsningar, eftersom baksidan med den här reformen innebär brist på kompetent och kvalificerad arbetskraft och därmed minskad konkurrenskraft för Sverige. Och det är alltså med blandade känslor han nu hoppas på att flera företag 8 Universitetsläraren 2/2012

9 Foto: pawel flato och representanter för näringslivet ska vilja engagera sig och arbeta för en återkomst av icke-europeiska studenter. Tobias Krantz, tidigare högskoleoch forskningsminister och numera chef för utbildning, forskning och innovation hos Svenskt Näringsliv tror att det finns ett starkt engagemang inom näringslivet för att få hit flera utländska studenter. I min gamla kapacitet verkade jag för att näringsliv och akademi skulle arbeta tillsammans i den här frågan, inte minst när det gäller praktikplatser. Och om Tobias Krantz och Carl Bennet kan framstå som eniga när det gäller förhoppningar på nya lokala och regionala samarbeten mellan akademi och näringsliv har de, föga oväntat, vitt skilda uppfattningar om reformen. Det var under Krantz tid som minister som regeringen tog beslutet om införande av studieavgifterna och han beskriver också idag reformen som entydigt positiv och helt nödvändig. Införandet av avgifter för tredje landsstudenter kommer att få positiva effekter på utbildningens kvalitet och innebära att man frigör resurser ur statsbudgeten. Det finns ingen återvändo till vad som gällde före reformen. Riksrevisionen hade då visat att det inte var väl använda pengar att gratis upplåta svensk högskoleutbildning. Vi måste helt enkelt inse att resurserna ska användas på bästa sätt och därför konkurrera med kvalitet istället för med gratis utbildning. Statliga stipendier är i så fall ett bättre sätt att använda skattepengarna, det innebär någon form av prövning av vilka som kommer hit. Tobias Krantz anser vidare att debatten om konsekvenserna av Det finns ingen återvändo till vad som gällde före reformen. Riksrevisionen hade då visat att det inte var väl använda pengar att gratis upplåta svensk högskoleutbildning. Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation hos Svenskt Näringsliv. avgiftsreformen hittills har präglats för mycket av defaitism och nedslagenhet. Jag hoppas att sådana attityder ersätts av mer idérikedom och kreativitet för att locka studenter till Sverige. Reformen ger en ökad drivkraft att höja kvaliteten i utbildningen. Som det är nu är standarden hygglig men vi har inte tillräckligt många vassa miljöer, reformen innebär att lärosätena tvingas visa att de är förtjänta av utländska studenter. l Rättelse Professor Staffan Hellberg var förbundsordförande i SULF Tyvärr blev det fel årtal i notisen Hellberg har fått språkpris i Universitetsläraren nr 1/2012. Adjungerade lärare har fått avtal Saco-S, där bl.a. SULF ingår, träffade i slutet av december 2011 kollektivavtal om tidsbegränsad anställning för adjungerade lärare vid lärosäten inom det statliga avtalsområdet. Avtalet gäller tillsvidare fr.o.m. den 1 januari Avtalet möjliggör deltidsanställning av lärare som har sin huvudsakliga sysselsättning utanför högskoleområdet under längre tid än vad som föreskrivs i LAS. Omfattningen på en sådan anställning bör i normalfallet ligga runt 20 procent av heltid, men kan aldrig överstiga halvtid. Skälet till att avtalet träffas är att möjliggöra för lärosätena att utifrån ta in värdefull kompetens som normalt inte finns i verksamheten och som behövs för att genomföra en utbildning av hög kvalitet. Bakgrunden till att avtalet träffats är att den tidigare regleringen för anställning av adjungerade lärare i högskoleförordningen ändrades vid årsskiftet 2010/2011. Man tog då bort möjligheten att generellt anställa adjungerade lärare utom vad gäller adjungerad professor som fortfarande kan anställas tidsbegränsat i upp till tolv år med stöd av förordningen. Det nu tecknade avtalet ger utrymme för lärosätena att anställa andra typer av adjungerade lärare i två år med möjlighet till förlängning. Avtalet får dock inte tillämpas för anställning av lärare inom det konstnärliga området eftersom särskilda regler gällande sådana tidsbegränsade anställningar fortfarande regleras i högskoleförordningen. Eftersom högskoleförordningen inte gäller vid Chalmers och högskolan i Jönköping så möjliggör avtalet, vid dessa två lärosäten, även anställning av adjungerade professorer och adjungerade lärare inom det konstnärliga området. Robert Andersson, Förhandlingschef SULF Universitetsläraren 2/2012 9

10 Tjänst på annat lärosäte lockar oftare än väntat Cirka en av fem lektorer eller professorer bytte lärosäte mellan 2001 och Främst har lärare flyttat till mindre lärosäten utan forskarutbildning. Rörligheten vid svenska lärosäten var högre än vad jag trodde, säger utredaren Per Gillström. text: Per-Olof Eliasson Foto: alexander florencio högskoleverket har nu gjort en statistisk analys av rörligheten vid svenska lärosäten. Utifrån SCB:s register över högskolans personal har utredaren Per Gillström analyserat mobiliteten. Han påpekar att all rörlighet inte fångas upp av den tillgängliga statistiken, till exempel inte rörlighet till och från universitet utomlands, eller samarbeten med lärare och forskare vid andra lärosäten, eller rörlighet mellan högskolan och andra sektorer. Analysen omfattar professorer, lektorer och adjunkter, men inte annan forskande och undervisande personal. Några stora förändringar i mobiliteten verkar inte ha inträffat de senast årtiondena. Högskoleverket gjorde en liknande genomgång för cirka tio år sedan som visar på ett liknande mönster som denna, säger Per Gillström. Rörligheten skiljer en del mellan de olika kategorierna, 17 procent av professorerna har bytt lärosäte under perioden, 23 procent av lektorerna och 9 procent av adjunkterna. Att det är färre bland adjunkterna än i de andra kategorierna som bytt lärosäte beror troligen på att lärosäten som inte haft forskarutbildning måste rekrytera forskarutbildad personal, lektorer och professorer, utifrån medan de kan rekrytera adjunkter från det egna lärosätet. Och inte förvånande är rörligheten högst vid nyare lärosäten som expanderat och som inte har eller inte har haft när man diskuterar rörligheten är det oftast underförstått att den är liten och bör öka. Men utbyte av idéer och erfarenheter behöver inte innebära fysisk rörlighet. Per Gillström, utredare forskarutbildning. Detta eftersom de som sagt måste rekrytera utifrån. Högst är andelen som bytt lärosäten vid högskolorna i Borås, Gävle och Jönköping och vid universiteten i Växjö och Örebro. De har samliga expanderat kraftigt, så har under den undersökta perioden antalet professorer tredubblats i Borås, Gävle och Örebro. Det har därför varit nödvändigt att rekrytera utifrån. Andelen professorer som bytt lärosäte under perioden är vid Högskolan i Borås 54 procent, Högskolan i Gävle 48 procent och för Högskolan i Jönköping och vid universiteten i Växjö och Örebro procent. Som jämförelse är det bara 8 procent av professorerna vid Lunds universitet som bytt lärosäte. Bilden för lektorer är likartad men där ligger Ersta Sköndals högskola i topp, följt av Södertörns högskola och Högskolan i Jönköping. Adjunkter byter också främst arbetsplats till nyare lärosäten som expanderat kraftigt men i mindre utsträckning än professorer och lektorer. Relativt sett är det något fler kvinnliga professorer och lektorer än manliga som har flyttat från ett lärosäte till ett annat. Vissa lärosäten som Sveriges Lantbruksuniversitet och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har låg rörlighet, troligen beroende på att de har så speciell inriktning att de anställda har svårt att hitta arbete på andra ställen, enligt Per Gillström. Vid lärosäten med teknisk inriktning, utom Blekinge Tekniska Högskola, är det också relativt få som bytt arbetsplats. Föga förvånande verkar det som rörlighet underlättas om lärosätena ligger geografiskt nära varandra. Som man kunde förvänta är mobiliteten störst mellan lärosäten som i princip ligger på pendlingsavstånd. Om lärarna som bytt mellan närliggande lärosäten flyttat eller pendlar framgår inte av materialet. Ett tydligt exempel är Malmö högskola dit 59 lektorer och 38 adjunkter flyttat från Lunds universitet, fler än från alla andra lärosäten tillsammans. Ett annat mått på rörlighet är hur många som har tagit sin högsta examen vid det lärosäte där de arbetar. I genomsnitt har hälften av professorerna och lektorna och 41 procent av adjunkterna stannat kvar vid samma lärosäte sedan examen. Men genomsnittssiffran säger inte så mycket, skillnaden är mycket stor mel- 10 Universitetsläraren 2/2012

11 lan olika lärosäten. Vid gamla universitet är det en stor majoritet som stannar kvar på det lärosätet där de tagit examen. Vid exempelvis Lunds universitet är andelen kvarstannade professorer, lektorer och adjunkter 70, 81 respektive 73 procent. Men vid Södertörns högskola är motsvarande siffror 0, 1, respektive 9 procent. Sammanfattningsvis har alltså var femte lektor och professor bytt lärosäte mellan 2001 och När man diskuterar rörligheten är det oftast underförstått att den är liten och bör öka. Men utbyte av idéer och erfarenheter behöver inte innebära fysisk rörlighet, säger Per Gillström. Han påpekar att byte av arbetsplats bara är ett sätt av många att öppna för nya influenser och motverka intellektuell isolering och invanda mönster. Och hög rörlighet vid ett lärosäte behöver i sig inte vara positivt och lågt utbyte behöver i sig inte vara negativt. Per Gillström påpekar också i rapporten att det är svårt att säga om den mobilitet som redovisas är stor eller liten. I debatten har det heller inte slagits fast vilken nivå som man bör sträva efter. Men det vi tittar på här är ju bara en liten del av rörligheten under perioden. Så personligen anser jag att det här visar på ganska hög rörlighet vid svenska lärosäten, säger han. l Den demografiska utvecklingen hotar inte lärosätenas framtid Man kan inte planera högskolans dimensionering genom att enbart räkna på antalet 20-åringar. text: marielouise samuelsson det säger lars brandell, universitetslektor i matematik, tidigare utredare vid UHÄ, Kanslersämbetet och Högskoleverket. Numera är han pensionär men fortsätter att aktivt följa sektorn och högskolepolitiken och att belysa den i rapporter, studier och på sin hemsida. Han har bland annat reagerat på att utbildningsminister Jan Björklund varnar för att en fjärdedel av universitetens och högskolornas resurser kommer att försvinna genom att antalet 20-åringar minskar med 25 procent. I en intervju i Universitetsläraren förra året (nr 16/2011) framhöll Jan Björklund att detta kunde leda till nedläggning av högskolor och att sektorn därför borde vara orolig för den demografiska utvecklingen. Lars Brandell menar att detta är ett exempel på att Björklund driver en kampanj, för att förmå mindre högskolor och nya universitet att frivilligt gå samman med de äldre, stora universiteten. Med anledning av detta har Brandell nyligen tagit fram en egen rapport, för att under rubriken Hur alarmerande är de minskande ungdomskullarna gå igenom Björklunds argument och göra en egen analys, med hjälp av SCBstatistik. Det sker i och för sig en dramatisk minskning av antalet tjugoåringar under den kommande femårsperioden, men andra ålderskullar minskar däremot inte samtidigt. Det är ju inte bara tjugoåringarna som tillför resurser till lärosätena, det gör varje student oavsett ålder. Han visar till exempel att kurvan för 25-åringar ser annorlunda ut. Där växer antalet de närmaste åren och deltagarfrekvensen i högre utbildning är lika hög bland 25-åringar som bland 20-åringar. Lars Brandell har också gjort en prognos över antalet studenter de kommande tjugo åren. Man bör alltså komma ihåg att det finns studenter i alla åldrar, från 17 till 80 år. I den ger han en helt annan bild än den tjugofemprocentiga minskningen som utbildningsministern framhäver. Förutsatt att deltagarfrekvensen är oförändrad gäller istället, enligt Brandells prognos, att antalet studenter kommer att växa fram till 2014 och att minimum i studentantal nås år Då är studentantalet bara sex procent lägre än Efter 2023 börjar studentantalet återigen att öka och kommer år 2030 att ligga i nivå med 2010 års siffror. Lars Brandell säger att han känner igen diskussionen om kommande studentnedgångar från sin tid på UHÄ, då han 1989 arbetade med en undersökning inför 1990-talets dimensionering av högskolan. Också då förutskickades att studentantalet kunde minskas, men så blev inte fallet. Det verkar som om regeringen återigen tror att man kommer att få pengar över, genom att antalet studenter minskar på grund av demografi, men det är en överdriven optimism. Om man vill genomföra satsningar som exempelvis en ökning av antalet platser på läkarutbildningen eller att förstärka ersättningen för hum-samstudenter måste regeringen satsa friska pengar, om man vill hålla deltagarfrekvensen oförändrad. Lars Brandell anser inte heller att en minskning av ålderskullarnas deltagarfrekvens är önskvärd, vikande konjunkturer och därmed ökande arbetslöshet de närmaste åren kommer snarare att innebära ökat intresse för högre utbildning. Han är i alla fall säker på att lärosätena inte behöver oroa sig för utvecklingen de närmaste fem åren. Den demografiska situationen är gynnsam, det finns därför ingen anledning för lärosätena att i sin planering låta sig skrämmas av hotet om en demografiskt grundad minskning av studentantalet. l Universitetsläraren 2/

12 Lönelyft på i snitt 5,5 procent Foto: anders allersang Foto: kennet ruona Foto: göran olofsson/gu Det blev i snitt ett lönelyft på totalt 5,5 procent för rektorer och andra myndighetschefer inom Utbildningsdepartementets område samt SLU, som lyder under Landsbygdsdepartementet när lönerevisionen blev klar strax före jul. 1:a: Harriet Wallberg- Henriksson. 2:a: Per Eriksson. 3:a: Pam Fredman. Högst betald är, precis som efter föregående revision, KI:s rektor Harriet Wallberg- Henriksson. På delad andra plats kommer Lunds universitets rektor Per Eriksson och Göteborgs universitets rektor Pam Fredman. I slutet av listan finns som vanligt samtliga rektorer för de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Noteras kan, att antalet kvinnliga och manliga rektorer i högskolevärlden för första gången är lika många, nämligen 18 kvinnor och 18 män om man inkluderar de privata stiftelsehögskolorna Chalmers (rektor Karin Markides) och Högskolan i Jönköping (rektor Anita Hansbo), som inte finns med på departementets lista då de inte omfattas av regeringens lönerevision. l Löneliga för rektorer och andra chefer inom Utbildningsdepartementets område samt SLU Namn Lärosäte/Myndighet Titel Ny månadslön Procentuell fr.o.m ökning eller vid anställning Harriet Wallberg- Henriksson Karolinska institutet Rektor ,3% Per Eriksson Lunds universitet Rektor ,0% Pam Fredman Göteborgs universitet Rektor ,1% Mille Millnert Vetenskapsrådet GD ,5% Anna Ekström Skolverket GD *) Kåre Bremer Stockholms universitet Rektor ,7% Eva Åkesson Uppsala universitet Rektor *) Lars Haikola Högskoleverket Universitetskansler ,8% Lena Gustafsson Umeå universitet Rektor ,1% Kristina Gellerbrandt- Hagberg Centrala studiestödsnämnden GD *) Peter Gudmundson Kungl. Tekniska högskolan Rektor ,4% Lisa Sennerby Forsse Sveriges lantbruksuniversitet **) Rektor ,4% Helen Dannetum Linköpings universitet Rektor *) Ann-Marie Begler Statens skolinspektion GD ,9% Johan Sterte Luleå tekniska universitet Rektor ,9% Stephan Huang Linnéuniversitetet Rektor ,7% Jens Schollin Örebro universitet Rektor ,2% Åsa Bergenheim Karlstads universitet Rektor *) Pia Enochsson Myndigheten för yrkeshögskolan GD ,6% Karin Röding Mälardalens högskola Rektor *) Stefan Bengtsson Malmö högskola Rektor *) Anders Söderholm Mittuniversitetet Rektor ,9% Greger Bååth Specialpedagogiska skolmyndigheten GD ,3% Kerstin Norén Högskolan Väst Rektor *) Olle Norberg Rymdstyrelsen GD ***) Gunnar Sahlin Kungl. biblioteket Riksbibliotekarie ,0% Moira von Wright Södertörns högskola Rektor ,7% Karin Henriksson- Larsén Gymnastik- och idrottshögskolan Rektor ,3% Romulo Enmark Försvarshögskolan Rektor ,8% Mikael Alexandersson Högskolan i Halmstad Rektor *) Per Nilsson Ungdomsstyrelsen GD ***) Ursula Hass Blekinge Tekniska Högskola Rektor ,6% Marita Hilliges Högskolan Dalarna Rektor ,5% Ulf Melin Internationella programkontoret GD ,6% Sigbritt Karlsson Högskolan i Skövde Rektor ,8% Jörgen Tolin Högskolan på Gotland Rektor ,6% Björn Brorström Högskolan i Borås Rektor *) Lars Carlsson Högskolan Kristianstad Rektor ,4% Maj-Britt Johansson Högskolan i Gävle Rektor ,5% Bo-Erik Gyberg Stockholms dramatiska högskola Rektor ,4% Johannes Johansson Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rektor ,0% Ivar Björkman Konstfack Rektor ,7% Björn Dahlbäck Polarforskningssekretariatet Föreståndare ,8% Efva Lilja Dans- och cirkushögskolan Rektor ,7% Magnus Aspegren Operahögskolan i Stockholm Rektor ,8% Måns Wrange Kungl. Konsthögskolan Rektor ,7% Anders Heiborn Skolväsendets överklagandenämnd Direktör *) Mats Törnered Överklagandenämnden för studiestöd Direktör ,9% Lars Eliasson Institutet för rymdfysik Föreståndare ,4% Genomsnittlig ökning: 5,5% *) Ingår inte i lönerevisionen då vederbörande tillträdde under 2011 eller senare **) Enligt uppgift från Landsbygdsdepartementet ***) Uppgift om tidigare lön saknas 12 Universitetsläraren 2/2012

13 Ny metod att lansera resultat finns nu på Mittuniversitet Mittuniversitetet är sedan i höstas Sveriges första så kallade Easy Access-universitet. Det ska göra det lättare för företag att använda sig av universitetets forskningsresultat. Det är ett innovativt sätt att driva innovationsfrågor, säger rektor Anders Söderholm. text: Per-Olof Eliasson easy access innebär att forskaren avsäger sig de kommersiella rättigheterna till ett visst forskningsresultat och att företag under vissa förutsättningar gratis kan använda idéerna. De fall som kan komma i fråga är sådana som är för osäkra för vanlig kommersiell licensiering eller bolagisering i egen regi. Fördelen är att man får ut ny kunskap genom att man minskar risktagandet i innovationssystemet beroende på att rättigheterna är gratis, säger Anders Söderholm. Konceptet utvecklades 2010 vid universitetet i Glasgow och just nu är det nio universitet i olika länder som är anslutna, bland dem Köpenhamns universitet. Easy Access går alltså ut på att man ska kunna tillgängliggöra sådana forskningsresultat som annars inte skulle blivit kommersialiserade och licensiera ut till företag. Mittuniversitet ska ta fram ett standardiserat produktblad för varje idé, där man enkelt beskriver själva tekniken eller metoden, tänkbart användningsområde och kanske också tänkbar marknad. Produktbladet lägger man in i en idébank. Också själva avtalet ska vara så enkelt som möjligt, på högst en sida. Företaget som får tillstånd att använda forskningsresultatet får antingen en exklusiv licens eller en icke exklusiv licens. Företaget måste kunna visa att det har tankar om hur det ska använda forskningsresultatet. Företaget har tre år på sig, har det inte gjort något på tre år så går rättigheterna tillbaka till universitetet. Om det blir en kommersiell produkt måste företaget som motprestation visa att resultatet är sprunget ur Mittuniversitetet. Det är ett sätt för Mittuniversitet att bygga sitt varumärke. På frågan vad detta ytterligare ger universitetet svarar Anders Söderholm: Om man tittar på innovationskraften i universiteten och samverkan med omgivningen så finns det en effektivitetsförlust därför att vi inte får ut forskningsresultat och innovationer. Easy Access är en pusselbit som gör att vi får bättre möjligheter. Vi jobbar ju tillsammans med Karlstad, Örebro och Linnéuniversiteten med ett gemensamt innovationskontor och jag tror det här kommer att bli något som vi använder i det nätverket, säger han. I avtalet som skrivs mellan ett företag och universitetet är det ett krav att eventuell ytterligare forskning ska ske i samarbete med universitet. Det finns en tanke att Easy Access i förlängningen kan leda till samarbete mellan forskare och företag och därigenom också till mer forskningspengar för universitet. I avtalet görs det också klart att forskaren har rätt att fortsätta forska på området, så att inte företaget kan lägga beslag på forskningsresultatet och spärra ut forskaren. Förutom att forskaren kan få sina resultat och innovationer använda ska Mittuniversitetet införa en liten ersättning som tack, forskaren får kronor när han eller hon skriver över sin idé på universitetets holdingbolag och kronor när idén nått ett företag. Universitetets holdingbolag kommer att vara juridisk part för de avtal som sluts. Holdingbolaget kommer delvis att rikta sig till specifika företag för att placera forskningsresultat som ingår i Easy Access. Men forskningsresultaten kommer också att läggas upp i en databank gemensam för de nio universitet från olika länder som är med i Easy Accesssamarbetet. Eva Rosén, verksamhetsledare för MIUN Innovation, berättar att man vid Mittuniversitetet skickat ut en förfrågan till universitetets forskare. Vi har bara fått positiva reaktioner än så länge. Det är forskare som säger att de har flera grejer som de kan tänka sig att släppa till Easy Access. Och de som inte är intresserade berörs ju inte. Det här är ju frivilligt, forskarna äger sina resultat själva och vi kan bara framhålla möjligheterna, säger hon. Allmänt sett är det en liten andel av forskningsresultaten som leder till att forskare bildar bolag. Så potentiellt skulle det kunna vara ganska många fall som skulle vara aktuella för Easy Access. Kortsiktigt är det kanske inte särskilt mycket pengar i det. Men det kan vara betydelsefullt ändå, eftersom man får ut idéer som annars skulle blivit liggande hos oss. Alternativet för den här typen av idéer är ju inte att kommersialisera på annat sätt, utan att man inte gör något alls, säger Anders Söderholm. Han tilllägger: Vi får se hur bra det kommer att fungera och hur bra det kommer att passa in i en svensk miljö. Men vi tror att Easy Access fyller en funktion i relationen mellan universitet och det omgivande samhället. Från fackligt håll har man inga invändningar. Så länge man erkänner att forskaren äger sina forskningsresultat strider det här vare sig mot upphovsrätten eller lärarundantaget, säger SULF:s förbundsjurist Carl Falck. l Curt Karlsson, universitetsdirektör vid Linköpings universitet, utreder på uppdrag av regeringen stödsystem för innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Uppdraget ska vara klart senast 1 juni Universitetsläraren 2/

14 debatt Både spets och bredd behövs 2012 blir ett viktigt år för svensk forskning. En ny forsknings- och innovationspolitisk proposition väntas. Som rektor vid ett universitet kan jag förstås ha en lång önskelista på miljoner till än det ena och än det andra. Men det centrala om jag lyfter blicken är att diskutera förutsättningarna för svensk forskning med utrymme för både spets och bredd. Signalerna till universitet och högskolor idag är: Vi måste höja nivån, det produceras för mycket dålig forskning i det här landet. Låt de excellenta forskarna syssla med forskning och lämna undervisningen till de andra. Dessa signaler behöver kommenteras. Den forskning som ska bedrivas måste naturligtvis hålla god kvalitet. Så är inte alltid fallet idag. Detta är en realitet vid samtliga lärosäten i landet och givetvis även vid Karlstads universitet. Men lösningen är inte att låta färre personer forska. En bred forskande miljö är i själva verket förutsättningen för att excellent forskning ska utvecklas. I en miljö där fler personer forskar utvecklas produceras om man så vill mer forskning och där kan också kvaliteten säkras. Vår strävan borde vara att forskning ska bedrivas av det stora flertalet av vår akademiska personal, helst alla. Forskning ingår helt enkelt i det akademiska uppdraget, liksom undervisning. Men statistik från IVA, Ingenjörsvetenskapsakademin, visar att bara 8 procent av undervisningen vid Sveriges lärosäten bedrivs av aktiva och meriterade forskare. Det verkar alltså som om att vissa forskar och andra undervisar. Det räcker om läraren är vetenskapligt kompetent, sägs det. Men kompetens, menar jag, är inget man har eller äger en gång för alla. Kompetens är en färskvara. I kompetensens väsen ligger att den ständigt måste utvecklas. För att vara vetenskapligt kompetent räcker det därför inte med en examen på forskarnivå. Det krävs att man forskar. Och entusiasm för vetenskapen och dess möjligheter kan nog bara den lärare förmedla som själv har nävarna i den vetenskapliga myllan. I en kommande forsknings- och innovationspolitisk proposition kan mycket göras för att förändra. Att satsa på excellenta forskare och forskningsmiljöer är givetvis av stor betydelse. Viktigt är också att satsa på yngre lovande forskare, kanske i synnerhet dem som inte redan beviljats forskningsanslag. Men det gäller också att skapa förutsättningar för fler att engagera sig i forskning, om än i olika omfattning. Vi efterlyser därför initiativ i denna riktning på nationell nivå, som komplement till våra egna ansträngningar på området. Strategiska satsningar på såväl bredd som spets är nödvändiga, för att Sveriges lärosäten ska vara en levande akademisk miljö av hög kvalitet. Det är vad som behövs för att stärka svensk forskning. Åsa Bergenheim Rektor Karlstads universitet Envar sin egen professor? Falstaff fakir gav 1894 ut skriften En hvar sin egen professor. Han åberopades ibland av motståndare till befordringsreformen 1999 då de hävdade att reformen skulle leda till en sänkning av kraven på professorskompetens. Men i rapporten Darr på ribban? En uppföljning av 1999 års befordringsreform vid Uppsala universitet, som refereras i Universitetsläraren 1/2012, lämnar professor Ulla Riis ett förslag i den andan. Efter en grundlig genomgång av hur kraven för befordringsprofessorer utvecklats vid Uppsala universitet, vilket inte tycks visa på någon nämnvärd sänkning, föreslår Riis under rubriken Reflektioner att universitetslektorer ska kunna befordras till professor inte bara på samma grunder som professorer på utlysta tjänster, det vill säga på vetenskaplig och pedagogisk skicklighet, utan även på grunden mycket goda vetenskapliga meriter eller på grunden av mycket goda pedagogiska meriter eller till och med på grunden av mycket goda meriter avseende samverkan med det omgivande samhället. För befordringsprofessorer föreslås således ett slags kompensatoriskt tänkande där brister i pedagogisk skicklighet eller brister i vetenskaplig skicklighet eller till och med brister i båda dessa avseenden ska kunna leda till befordran till professor. Det är ett uppseendeväckande förslag som skulle leda till en uppdelning i flera professorskategorier där professorer rekryterade genom utlysning skulle skilja sig från professorer rekryterade genom befordran. Förslaget skulle kräva ändringar i högskoleförordningen. Om befordringsprofessorer skulle rekryteras på de tre olika sätt som föreslås skulle de kunna betecknas som vetenskapsprofessorer, didaktikprofessorer eller samverkansprofessorer. Fullständig professorskompetens skulle bara krävas för utlysta professorsanställningar. Det är en drastisk förändring av det nuvarande systemet med endast en kategori professorer där utlysning (externrekrytering) och befordran (internrekrytering) enligt de ursprungliga intentionerna skulle utgöra två rekryteringsvägar till samma slags anställning (låt vara att en del universitet ändå gör skillnad genom att exempelvis laborera med lokala beteckningar som lärostols- eller lärosätesprofessorer). fortsättning t 18 Universitetsläraren 2/2012

15 12 Doctoral studentships at Södertörn University Doctoral studentships in Aesthetics at the Baltic and East European Graduate School Ref.no 12/22/2012 Closing date 1 March 2012 Doctoral studentships in Environmental Sciences at the Baltic and East European Graduate School Ref.no 1837/22/2011 Closing date 1 March 2012 Doctoral studentships in Environmental Sciences Ref.no 1836/22/2011 Closing date 1 March 2012 Doctoral studentships in Gender Studies at the Baltic and East European Graduate School Ref.no 28/22/2012 Closing date 1 March 2012 Doctoral studentship in History Ref.no 29/22/2012 Closing date 1 March 2012 Doctoral studentships in Media and Communication Studies at the Baltic and East European Graduate School Ref.no 16/22/2012 Closing date 1 March 2012 Doctoral studentships in Media and Communication Studies Ref.no 15/22/2012 Closing date 1 March 2012 Ref.no 17/22/2012 Closing date 1 March 2012 Ref.no 18/22/2012 Closing date 1 March 2012 Doctoral studentships in Philosophy at the Baltic and East European Graduate School Ref.no 13/22/2012 Closing date 1 March 2012 Doctoral studentships in Philosophy Ref.no 14/22/2012 Closing date 1 March 2012 Doctoral studentships in Rhetorics at the Baltic and East European Graduate School Ref.no 86/22/2012 Closing date 1 March 2012 Södertörn University in south Stockholm is a dynamic institute of higher education with a unique profile and high academic standard. A large proportion of the university staff holds doctorates and there is a strong link between undergraduate education and research. Södertörn University currently has students and 800 employees. Södertörn University is an equal opportunities employer. More information is available at Universitetsläraren 2/

16 t fortsättning Uppsalarapporten innehåller intressanta observationer och resonemang, men den ger inte underlag för den föreslagna reformen. Visst finns det anledning att analysera befordringsreformen när det inte längre är obligatoriskt för lärosätena att låta sina lektorer söka befordran till professor. Uppsala universitet hör till de lärosäten som beslutat att ha kvar sådan rätt för sina anställda. Men den springande punkten i en analys av befordringsreformen är hur den påverkat och påverkats av professorsrekrytering genom Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Dags att publicera? Alingo Lilian Westlin, PhD. Tel: Skicka ditt manuskript för kostnadsberäkning. Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, utlysning. Hur är läget beträffande relativa kompetenskrav, synliggörande av kompetens, rörlighet mellan lärosäten och rekrytering av kvinnor? Det var sådana skäl som framfördes för och emot befordringsreformen år Men som författarna framhåller innebar uppdraget inte att göra en jämförelse med professorer rekryterade genom utlysning. Det är beklagligt, och därmed blir förslaget inte väl underbyggt. Riis och medförfattarna finner att det som de kallar ribban för de vetenskapliga meriterna har sjunkit över de studerade tolv åren men att sänkningen är av måttlig omfattning. Bland annat tror de att det fanns en uppdämningseffekt de allra första åren då äldre som haft lång tid att meritera sig sökte befordran. Det kan nog anses ostridigt att de som inledningsvis befordrades ofta hade högre kompetens än de som utsetts efter utlysning och att den måttliga sänkningen av ribban för befordran sannolikt medfört att kompetenskraven för de två rekryteringsvägarna närmat sig varandra. Författarna finner vidare att de pedagogiska meriternas betydelse har ökat över åren och att den så kallade ribban för dessa meriter har höjts över tiden. Däremot förefaller samverkansaktiviteter med det omgivande samhället inte spela någon roll för utgången av befordringsärendena. Sådant som återspeglar vetenskapssamhällets förtroende och ledningsuppgifter främjar dock befordran. Det kan tolkas som att trender inom den akademiska världen som ambitionen att öka fokusering på undervisning och den tilltagande hierarkiseringen av lärosätena har slagit igenom i 288 s, hårdband bedömningskriterierna. I intervjun med Ulla Riis i Universitetsläraren ägnas särskild uppmärksamhet åt sakkunnigutlåtandenas sjunkande kvalitet. Utlåtandena har blivit allt kortare, och rapportförfattarna ifrågasätter om de sakkunniga jämt ägnar tillräcklig omsorg åt sin uppgift. De skriver sammanfattningsvis: Vår slutsats när det gäller utlåtanden och sakkunnigas roll i anställningsprocessen är att kvalitetsdrivande återkoppling till de sökande har varit dålig och att sakkunniginstitutet eventuellt har urholkats. Vi har under senare år sett flera exempel på sakkunnigutlåtanden avseende utlysningsprofessorer som verkar ha samma bristande kvalitet som de som Riis studerat, det vill säga korta utlåtanden utan ordentlig granskning av insända arbeten och i stället med ett räknande av antal publikationer. Hur man ska kunna ge ett lyft åt sakkunniginstitutionen är inte lätt att säga. Mer tid bör anslås liksom ekonomisk kompensation åt uppdragen, som bör ges tydligt meritvärde. Att mycket återstår även för att utveckla bedömningsgrunder för pedagogiska insatser står Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism Hot mot eu:s sammanhållning? Europaperspektiv 2012 Vilka konsekvenser har den stigande arbetslösheten och de växande nationalistiska strömningarna för migrationspolitiken i Europa? Räcker tilliten mellan eu länderna för att enas om ett regelverk kring arbetskraftsinvandringen, som på en gång tillvaratar migranternas rättigheter och löser unionens långsiktiga demografiska problem? 279: (rek. pris 380: ) 20 Universitetsläraren 2/2012

17 klart, men det är inte mindre viktigt för att det svårt. En skönhetsfläck i Riis rapport är att författarna kallar befordringsprofessorer för befordrade professorer, en olycklig term eftersom det inte är professorer som befordrats utan lektorer. Vidare ses rekrytering som något som endast avser professorer som fått anställning efter utlysning (ibland med tillägget i konkurrens ) trots att det handlar om två olika rekryteringsvägar den ena intern med rekrytering genom befordran och den andra extern med rekrytering genom utlysning. Skulle lärosäten vilja synliggöra kompetens inom de tre områden var för sig som Riis nämner är den väg som finns tillgänglig med dagens regler att skapa andra lärarkategorier än professor och lektor. Kompetenskraven för professorer oavsett rekryteringsväg bör försvaras. Vår slutsats är att Riis förslag om andra grunder för befordran än vetenskap och pedagogik bör avvisas. I stället måste betydelsen av de två hittills gällande grunderna förstärkas. Lars Hallén professor i företagsekonomi vid Mälardalens högskola Ingemund Hägg professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet Annonsera i Universitetsläraren du också! Forum för levande historia ledigförklarar två tillsvidareanställningar - Projektledare - Projektledare med särskilt ansvar för intoleransundersökningar Sista ansökningsdag är 24 februari 2012 Se mer på Sveriges universitetslärarförbund, SULF, söker Lokal ombudsman till Göteborg för information se HÖGSKOLAN I HALMSTAD söker 4 DOKTORANDER Tre doktorander i signal- och systemteknik. En doktorand i fysik, inriktning nanoelektronik. Sista dag för ansökan är den 24 februari Högskolan i Halmstad har studenter och är känd för innovation och forskning. Inom IT-området finns drygt 40 disputerade forskare, varav 13 professorer. Forskningsmiljön Embedded Intelligent Systems, EIS, har cirka 90 medarbetare, varav ungefär 25 doktorander. Forskningen är internationellt känd och har ett omfattande företagssamarbete. Nu växer vi ytterligare och vi söker fyra nya medarbetare. Mer information på Högskolan i Halmstad Box 823, Halmstad Universitetsläraren 2/

18 Linnéuniversitetet söker Vik universitetslektor i konstoch bildvetenskap, 50 % till Institutionen för kulturvetenskaper Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. Nästa nummer av Universitetsläraren är ute 20 febr. Universitetslektor i fysisk planering med inriktning mot urbana studier Tre universitetslektorer i medieteknik med inriktning mot digitala medier och spel till BTH, Blekinge Tekniska Högskola För mer information om anställningarna se vår webbplats: Du är också välkommen att kontakta avdelningschef Abdellah Abarkan, tel , (fysisk planering) avdelningschef Paul Carlsson, , (medieteknik) eller sektionschef Peter Ekdahl, Märk ansökan med diarienummer: PERS (fysisk planering) PERS , PERS , PERS (medieteknik) Välkommen med din ansökan senast den: 14 mars 2012 (fysisk planering) 27 februari 2012 (medieteknik) BTH, Blekinge Tekniska Högskolas vision är att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Den är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor. BTH-Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Tel: Universitetsläraren 2/2012

19 Umeå universitet MITTUNIVERSITETET SÖKER: FEM POSTDOKTORER Tjänsterna är placerade vid Institutionen för samhällsvetenskap En postdoktor i företagsekonomi, Stationeringsort: Sundsvall eller Östersund ref.nr MIUN 2012/159. En postdoktor i psykologi, Stationeringsort: Östersund ref.nr MIUN 2012/160 En postdoktor i sociologi, Stationeringsort: Sundsvall eller Östersund ref.nr MIUN 2012/161 En postdoktor i statsvetenskap, Stationeringsort: Sundsvall eller Östersund ref.nr MIUN 2012/162 En postdoktor i turismvetenskap, Stationeringsort: Östersund ref.nr MIUN 2012/163 För mer information om tjänsten och ansökan se: Sista ansökningsdag är 16 februari Vid Umeå universitet finns världsledande forskning inom flera områden. Vi erbjuder ett attraktivt utbud av utbildningar och goda studiemiljöer. Campus utgör en inspirerande miljö för de anställda och studenter som valt oss. För oss är det självklart att sträva efter jämställdhet och mångfald. Tillsammans står vi inför spännande utmaningar och stora möjligheter. 17 doktorander till Humanistisk fakultet Humanistisk fakultet vid Umeå universitet söker nya vägar för humaniora och bygger starka forskningsområden för framtiden. Vi anställer 17 doktorander som led i det strategiska arbetet för att göra den humanistiska forskningen i Umeå ännu starkare. Doktorander söks i De moderna språkens litteratur, Etnologi, Historia, Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, Idéhistoria, Litteraturvetenskap, Medie och kommunikationsvetenskap, Museologi, Pedagogiskt arbete med inriktning mot slöjd och bild, Religionsvetenskap, Språkdidaktik och Språkvetenskap. Doktoranderna kommer att ingå i Humanistiska forskarskolan och ha egna resurser för internationalisering. Läs mer om befattningarna på: och Högskolan Dalarna söker Högskolan Dalarna akademin Hälsa och samhälle Universitetslektor i psykologi DUP 2012/25 Högskolan Dalarna erbjuder akademisk utbildning med många alternativ till ca studenter. Forskning och forskarutbildning samlas i flervetenskapliga profilområden med stark regional förankring. Läs mer och sök på Falun, Universitetsläraren 2/

20 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle söker mah.se Prefekt för institutionen Natur-Miljö- Samhälle Sista ansökningsdag För mer information se: Universitetslektor i filosofi med inriktning mot praktisk filosofi Anställningen är placerad vid Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 1 mars 2012 Malmö högskola är en arbetsplats och ett lärosäte som präglas av ett öppet och inkluderande synsätt, där mångfald och jämställdhet tillför mervärde i vår verksamhet LiU Humanistiska och teologiska fakulteterna söker Universitetslektor Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete söker TRE UNIVERSITETSLEKTORER I PSYKOLOGI med inriktning klinisk psykologi Ref nr CFP /2011 i kinesiska, 75% Dnr: PA 2011/1053 Fullständig ledigkungörelse och anvisningar finns på eller kan beställas från Kansli HT, tel eller Sista ansökningsdag är den 27 februari Läs fullständiga annonser på Rätt lösning på jultävlingen Talande djur i nummer Anna Maria Lenngren 2. Selma Lagerlöf 3.E.T.A.Hoffman 4. Elsa Beskow 5. La Fontaine 6. H C Andersen 7. J R R Tolkien 8. Astrid Lindgren 9. Tove Jansson 10. Jonathan Swift Trisslotter till: Torgny Jonsson i Nordmaling, Inna Kagalnikova i Stockholm, Kerstin Bergöö i Lund och Ulf Håll i Trollhättan 24 Universitetsläraren 2/2012

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3453 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel Årlig revision 2010 Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel 1 Innehåll Ny ansvarig revisor Uppdaterad revisionsmetodik 2010 Iakttagelser från granskningen 2010 2 Ansvariga för revisionen av

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 1 Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 Högskolornas Forum för Redovisningsfrågor Vårkonferens Loka Brunn 23 maj 2014 Per Flodman Riksrevisionens granskning av universitet och

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin

Läs mer

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Remiss 2017-04-21 U2017/00732/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Härmed remitteras ovan nämnda betänkande.

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU Fakultetskansliet/ Marit Persson Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU et antagna gäller sökande till både senare år och gymnasiet hösten 2010. I statistiken

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen Carl Larsson Från: Carl Larsson Skickat: den 15 oktober 201418:16 Till: 'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH)

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH) OfStsf 96\tyYlA Uppsala "KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karin Stacksteg Datum 2015-02-25 Diarienummer UBN-2015-0636 Utbildningsnämnden Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria

Läs mer

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2011-11-22 2011/10 Antalet nybörjare i högskolan minskar Läsåret 2010/11 började nästan 106 000 nya studenter

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Färre helårsstudenter i högskolan 2016

Färre helårsstudenter i högskolan 2016 STATISTISK ANALYS 1(11) Avdelning / löpnummer 2017-03-14 / 2 Analysavdelningen Handläggare Johan Gribbe 08-563 087 54 johan.gribbe@uka.se Färre helårsstudenter i högskolan 2016 Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Utskott E Arbetsmiljö, arbetsrätt, facklig utbildning med mera. Propositioner och motioner

Utskott E Arbetsmiljö, arbetsrätt, facklig utbildning med mera. Propositioner och motioner Utskott E Arbetsmiljö, arbetsrätt, facklig utbildning med mera Propositioner och motioner SULF:s Kongress 2012 UTSKOTTSUTLÅTANDE 2012-11-29 Utskott E Arbetsmiljö, arbetsrätt, facklig utbildning, m.m. Styrelsens

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 007 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2014 SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/2014-09-05 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare?

Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? till riksdagen datum: 2014-09-01 dnr: 31-2013-0813 rir 2014:18 Härmed överlämnas enligt 9 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m följande granskningsrapport över effektivitetsrevision:

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Andel av dessa individer som fått/inhämtat information via Tryckt katalog från skolan 4 Skolans hemsida 40% Utbildnings-mässa 22% Utbildningssajt på nätet 18% Skolans

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor:

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:57 Diarienr: 2006/1975 Handläggare: Ulla Gummeson Avdelning: Avd för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-08-22 Mottagare: Kommunstyrelsen Ansvarig för personalfrågor Ansvarig för gymnasiefrågor

Läs mer

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap Örebro universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Du hälsas härmed välkommen till KK-stiftelsens vårlansering på Mäster Samuelsgatan 60, plan 9, Stockholm den 19 mars 2014 kl 12.30-16.30.

Du hälsas härmed välkommen till KK-stiftelsens vårlansering på Mäster Samuelsgatan 60, plan 9, Stockholm den 19 mars 2014 kl 12.30-16.30. KK-stiftelsen )> / Datum Diarienr 2014-01-27 20140042 Enligt sändlista Inbjudan till KK-stiftelsens vår-lansering 2014 Du hälsas härmed välkommen till KK-stiftelsens vårlansering på Mäster Samuelsgatan

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statens budget för 01 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009 Blekinge tekniska högskola International Office/ Enheten för Externa Relationer 14 10 4 396 000 Chalmers tekniska högskola Teknikens Ekonomi & Organisation 6 6 0 168 000 Chalmers tekniska högskola Institutionen

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena biologi, fysik och kemi

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena biologi, fysik och kemi Umeå universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Anställningsordning vid SLU fr.o.m

Anställningsordning vid SLU fr.o.m 1(10) 2013-06-20 Anställningsordning vid SLU fr.o.m. 2013-10-01 SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 VAT nr SE202100-281701 info@slu.se www.slu.se Innehåll 1 Allmänt... 3 2

Läs mer

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2009 Linda Holmlund Håkan Regnér En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2 En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten Linda Holmlund och Håkan Regnér Citera gärna ur skriften,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer