Med dr, överläkare, specialist i neurologi, Stiftelsen Stora Sköndal, Carl Sebardts väg 4b, Sköndal,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med dr, överläkare, specialist i neurologi, Stiftelsen Stora Sköndal, Carl Sebardts väg 4b, 128 85 Sköndal, lena.nilsson@storaskondal."

Transkript

1 Instiutionent för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete, 15 högskolepoäng Höstterminen 2008 Förbättras stroke patienters förmåga att använda sin affekterade hand i det dagliga livets aktiviteter efter genomgången modifierad Constraint Induced Movement Therapy? En utvärdering av kliniskt arbete genomförd vid Neurologiska Rehabiliteringskliniken, Stiftelsen Stora Sköndal. Författare: Marie Carlsson Leg arbetsterapeut. Neurologiska rehabiliteringskliniken, Stiftelsen Stora Sköndal, Carl Sebardts väg 4b, Sköndal, Handledare: Lena Nilsson Ann Kusoffsky Med dr, överläkare, specialist i neurologi, Stiftelsen Stora Sköndal, Carl Sebardts väg 4b, Sköndal, Med Lic, leg sjukgymnast, Vasag 48, Stockholm

2 Nyckelord: Constraint induced movement therapy, AMPS, dagliga livets aktiviteter Sammanfattning Constraint Induced Movement Therapy(CI) är en behandlingsform som syftar till att ge förbättrad hand/armfunktion efter stroke. Studier har visat att patienternas hand/ armfunktion har förbättrats på kroppsfunktionsnivå och att de upplever förbättring mätt med Motor Activity Log(MAL). Objektiv användning av hur mycket armen använd i hemmet har utförts med s k accelerometer som mekaniskt mäter rörelser. Emellertid har CI:s effekt på förmågan att använda hand/arm i vardagsaktiviteter utvärderats i liten omfattning. Syftet med denna studie var att utvärdera om strokepatienternas hand/armfunktion förbättras på aktivitetsnivå efter genomgången modifierad CI och om resultat kvarstod efter 3 månader. 20 patienter, i grupper av 3-4 patienter, behandlades med CI under 3 veckor 4 timmar/dag, 3 dagar/vecka. Studie gjordes utan kontrollgrupp. Bedömning av aktivitetsutförandet genomfördes med Assessement of Motor and Process Skills (AMPS). Två aktiviteter ur manualen bedömdes. Som komplement mättes också hur lång tid, i procent av den tid det tog att utföra hela aktiviteten, som patienten använde sin paretiska hand. Gruppresultatet visade ingen signifikant förbättring vid AMPS-bedömningarna. Signifikant ökat användande mätt i tid sågs mellan in- och utskrivning i ena aktiviteten och mellan inskrivning och tremånaderskontroll i den andra aktiviteten. Vidare studier behövs för att utröna hur patienterna bättre ska integrera sin förbättrade handfunktion i det dagliga livets aktiviteter. Titel Improvement of stroke patients performance of everyday occupations with affected hand after modified Constraint Induced Movement Therapy. An evaluation of clinical treatment at the Neurological Rehabilitation Clinic, Stiftelsen Stora Sköndal. Key-words: Constraint induced movement therapy, AMPS, daily life tasks Abstract Constraint Induced Movement Therapy (CI) is a treatment model developed to enhance arm and hand function in chronic stroke patients. Studies have shown good results measuring hand and arm function at body function level and self reported improvement using Motor Activity Log(MAL). In some studies an accelerometer have been used measuring how patients move their affected arm in real life, a reliable way of measuring movement objectively. The effect of CI on hand- and arm performance of daily life tasks remains to be studied further. The purpose of the study was to evaluate the hand- and arm function of stroke patients when performing daily life tasks after CI treatment and at follow-up three months later. 20 patients were treated in groups of 3-4 patients for three weeks, 4 hours/day, 3 days/week. There where no control group. To measure hand function in daily life, two activities in AMPS (Assessment of Motor and Process Skills) was used. As a complement time of using the affected hand was presented in percent of the time used to perform whole activity. We found no significant improvement in AMPS points on group level. The patients used their affected hand significantly longer comparing the 2 nd measuring and the 3 rd measuring in the first activity and significant longer comparing the 2 rd and the 4 th measuring in the second activity. More studies are needed to investigate how the patients are succeeding to integrate their better functioning hand in daily life tasks. 1

3 Innehållsförteckning Inledning..3 Bakgrund...4 Stroke... 4 CI-terapi... 4 Att integrera handen i de dagliga livets aktiviteter... 5 Syfte/Frågeställningar...6 Metod...6 Datainsamling... 6 Urval... 6 Inklusionskriterier... 6 Exklusionskriterier... 6 Baskriterier... 7 Procedur... 7 Utvärderingsinstrument... 8 Statistisk bearbetning... 9 Bearbetning av data... 9 Etiskt ställningstagande... 9 Resultat...9 AMPS... 9 Tidsanvändning av paretisk hand Diskussion...10 Sammanfattning av resultat Metoddiskussion Inklusionskriterier Procedur Utvärderingsmetoder Genomförandet av mätningar Resultatdiskussion Konklusion Tillkännagivanden Referenslitteratur

4 Tabeller Tabell 1: Översikt av patienter ingående i studien...16 Tabell 2: Gruppresultat avseende poäng på AMPS bedömning av motorisk färdighet.17 Tabell 3: Gruppresultat avseende poäng på AMPS bedömning av process färdighet 17 Tabell 4: Gruppresultat avseende hur mkt patienterna använde sin svaga hand mätt i procent i aktiviteten "vika tvätt 17 Tabell 5: Gruppresultat avseende hur mkt patienterna använde sin svaga hand mätt i procent aktiviteten bre smörgås..18 Figurer Figur 1: Individuella resultat i motorisk färdighet mätt med AMPS redovisat i poäng.18 Figur 2: Individuella resultat i process färdighet mätt med AMPS redovisat i poäng 18.. Figur 3 Individuella resultat i användande av paretisk hand mätt i procent av hela aktiviteten "vika tvätt"...19 Figur 4 Individuella resultat i användande av svag hand mätt i procent av hela aktiviteten "bre smörgås"...19 Bilagor Bilaga 1: Kontrakt...20 Bilgaga 2: Aktivitetslogg

5 Inledning I vår kliniska verksamhet blir det ofta tydligt att träningen av arm/hand för personer med hemipares sällan blir tillräckligt intensiv. Detta beror i många fall på att rehabiliteringen i det subakuta skedet innefattar en mängd olika interventioner från skilda yrkesgrupper, vilket innebär att tiden som kan avsättas för intensiv träning av övre extremitet är begränsad. Samtidigt bedöms i många fall att det finns en stor potential till förbättring av arm/handfunktion. Vetskapen om att CI-terapi (Constraint-Induced therapy) (E. M. Taub 1993) tycktes vara en verkningsfull metod för rehabilitering av arm/handfunktion bidrog till att man 2005 på försök startade behandling med modifierad CI-terapi inom ramen för neurologisk dagrehabilitering på Stiftelsen Stora Sköndal. Resultaten av de hittills utförda träningsperioderna presenteras i denna studie. Bakgrund Stroke Varje år insjuknar ca människor i Sverige i stroke. Medelåldern vid insjuknandet är ca 75 år. 20 procent av de drabbade är under 65 år och det är också den grupp som ökar mest bland de strokedrabbade (Socialstyrelsen 2005). Till de vanligaste motoriska symtomen vid hemipares efter stroke hör muskelsvaghet, nedsatt rörelsehastighet, nedsatt sensorik, nedsatt finmotorisk förmåga samt spasticitet (Carr&Shepherd 1999). Skuldersmärta drabbar ungefär 1/3 av alla strokepatienter och har en negativ inverkan på förmågan att utföra dagliga aktiviteter (Lindgren 2007). Strokepatienters kognitiva förmåga påverkas också med symtom som t ex nedsatt uppmärksamhet, neglect, afasi, minnespåverkan, påverkad exekutiv förmåga. Att drabbas av stroke innebär ett personligt trauma och depression förekommer hos omkring 15% av alla post-stroke patienter i Sverige (Eriksson 2004). CI-terapi CI terapi är en träningsform för strokepatienter som mest är utprovat på patienter som är i ett senare skede av sin rehabilitering eller i sitt habitualtillstånd. Behandlingen kommer från USA där den utvecklades under 1990-talet. Originalkonceptet innebär att patienten tränar sex timmar per dag i 14 dagars tid fem dagar per vecka. Under denna tid har patienten en vante på sin friska hand som förhindrar att han/hon använder den. Patienten får i ett skriftligt kontrakt intyga att han/hon är införstådd med den gällande regimen. Handsken ska enligt regimen användas all vaken tid och får endast tas av vid risk för fara, t ex vid hantering av varm dryck eller vassa föremål. Patienten rekommenderas även att ta av handsken vid toalettbesök av hygieniska skäl. Under träningen tränar en behandlare en patient. Övningarnas svårighetsgrad ökas successivt och för att sporra patienten tas även tid på de olika momenten. Att patienten hela tiden ges större utmaningar på ovan nämnda vis går under benämning shaping (Wolf 2006). Modifierad CI terapi innebär att man har ändrat konceptet på olika sätt. 4

6 Ett flertal studier med en modifierad form av originalkonceptet har utförts som visar signifikant förbättring även om grundkonceptet visar förbättring i högre grad (Page 2001), (Page 2002), (Sterr 2002). År 2002 publicerades en artikel där man jämfört resultaten hos en grupp som genomgått sedvanlig CI-terapi (6 timmar/dag) med en grupp som tränat enligt samma koncept men i tre timmar/dag. Resultatet visade att båda grupperna signifikant förbättrat sin handfunktion. 6- timmars-gruppen visade dock en klart större förbättring än 3-timmars-gruppen (Sterr 2002). I en annan artikel publicerad 2008 redovisas resultatet av en single-blind, randomiserad och kontrollerad studie utförd i USA. Här prövades ett upplägg där patienterna tränade en halvtimme 3 dagar i veckan under 10 veckor. Handsken bars på den icke afficierade sidan under 5 timmar 5 dagar/vecka. Resultaten jämfördes med en kontrollgrupp som inte fått behandling och med en grupp som deltog i på kliniken sedvanlig träning. Resultaten visade att gruppen som tränat enligt det modifierade CI-terapiupplägget signifikant förbättrat sin motoriska förmåga i högre grad än de andra grupperna (S. L. Page 2008). Vid Södra Stockholms geriatriska klinik utfördes 2005 ett projekt inom ramen för sedvanlig strokerehabilitering i öppenvård med äldre strokedrabbade personer. Man prövade en form av modifierad CI-terapi som innebar fyra timmars kliniktid tre dagar per vecka under tre veckor. Resultaten visade signifikant förbättrad handfunktion med kvarstående effekt efter tre månader (Ingemarsdotter Järnesjö 2004). Verkningsmekanismer Den amerikanska forskaren och neuropsykologen Edward Taub har med grund i djurstudier visat att apor som hade skada i ena hemsfären i hjärnan utvecklade ett enextremitetsbeteende. Efter att försökt använda den skadade extremiteten övergick de till att enbart använda den friska. Detta beteende kallas för learned non-use. Immobilicerades sedan den friska extremiteten började de sedan använda den skadade (E. Taub 1980). Denna forskning blev grunden för utvecklandet av CI-terapi. Träningsmetoden är utvecklad för att motverka learned non-use beteendet hos patienter med stroke. Man har i studier också med hjälp av transcraniel magnetisk stimulans kunnat kartlägga motorcortex för att sedan avbilda området med PET kamera undersökning före och efter genomgången CI-terapi och man har sett att området har ökat i storlek. (Wittenberg 2003) (Liepert 2000) Man har från ovan nämna studier dragit slutsatsen att träningsmetoden motverkar learned non-use och leder till kortikal reorganisation Att integrera den paretiska handen i det dagliga livets aktiviteter Målet med arbetsterapi är att bistå patienten med träning i att utföra de dagliga aktiviteterna på ett tillfredställande sätt efter skada eller sjukdom. Arbetsterapeutens roll är att genom nivåanpassade aktivteter träna mot de mål patienten önskar uppnå. Det kan t ex handla om att ge patienten redskap i hur problemlösning kan ske i vardagen som t ex hur en tallrik kan greppas för att sättas ned på bänken på ett smidigt sätt. För att få till stånd en adaptation/anpassning behöver patienten erfara hur kroppen fungerar efter stroke (Guidetti 2007) (Guidetti 2002). 5

7 Syfte/Frågeställningar CI-terapi enligt originalkonceptet bedömdes alltför resurskrävande. De praktiska möjligheterna att utöva metoden kliniskt och samtidigt upprätthålla övrig verksamhet på kliniken var begränsade. Dessutom gjordes bedömningen att original konceptet för vissa patienter var alltför krävande och därför inte kunde genomföras. Syftet med studien var att avgöra om den form av modifierad CI-terapi som här beskrivits var verkningsfull för personer med hemipares efter stroke. Förbättrades patienternas handfunktion efter genomförd modifierad CI terapi på aktivitetsnivå? Använde patienterna sin hand mer mätt i tid efter genomförd modifierad CI terapi? Kvarstod eventuell förbättring tre månader efter avslutad behandling? Metod Material och metod Datainsamling Data samlades kontinuerligt som ett led i den kliniska behandlingen. Den första CIterapigruppen påbörjade sin behandling hösten Sedan dess har en grupp behandlats varje termin. Studien genomfördes utan kontrollgrupp. Patienterna bedömdes vid fyra tillfällen, vid informationsmöte ca 3 veckor före inskrivning(mät Tillfälle 1), vid inskrivning(mät Tillfälle 2), vid utskrivning(mät Tillfälle 3) och 3 månader efter utskrivning(mät Tillfälle 4). Urval Urvalet skedde konsekutivt. 8 kvinnor och 13 män, den äldsta född 1930 och den yngsta född 1959 deltog. Patienterna insjuknade i stroke 6 mån till 2½ år innan behandling påbörjades. Tio patienter hade skada i sin vänstra hemisfär och 10 i sin högra hemsfär. En patient avbröt behandlingen av personliga skäl. Gruppstorleken varierade mellan tre och fyra deltagare. Inklusionskriterier Patienterna skulle ha tillräckligt god kognitiv förmåga och vara tillräckligt motiverade för att kunna följa regim hemma och på kliniken. De som varit inskrivna på kliniken var bedömda med NKSU(Neurobeteende vid Kognitiv Status Undersökning) (Kiernan 1987). Patienterna skulle vara bedömda medicinskt av neurolog. Exklusionskriterier Personer med pågående missbruk. 6

8 Baskriterier 20 graders dorsalextension i handled, 10 graders extension i två fingrar, 10 graders abduktion i tumme. Procedur Patienterna kom först på ett informationstillfälle ca tre veckor innan start och då gjordes en första bedömning av arbetsterapeut och sjukgymnast. På inkomstdagen gjordes samma bedömningar om. Patienterna genomgick ett första behandlingspass då lämplig svårighetsgrad prövades och tid togs på olika träningsmoment t ex hur många klädnypor som sattes upp på en minut etc. Efter bedömningarna sammanfattade de tre behandlarna resultaten och la upp en preliminär plan för varje patients behandling. Patienterna tränade på kliniken i fyra timmar tre dagar per vecka under tre veckor i grupp om högst fyra personer. Den kliniska träningen innehöll fyra olika pass: Pass 1: Handträning i olika aktiviteter som att klämma fast klädnypor på snören, sätta kort i korthållare, ställa upp klossar på varandra, bläddra i tidning, CD skivor i skivställ, böcker i bokhylla etc. Pass 2: Styrke- och rörlighetsträning för paretisk arm och hand (armcykling, boxning etc) Pass 3: Köksträning: Brygga kaffe, skära upp pålägg, bre smörgås etc. Pass 4: Spelgrupp; Ballongtennis, stort golvplockepin, boule, pilkastning etc. I samtliga moment strävade man efter att patientens arbete skedde på maximal funktionsnivå. Träningen leddes av två behandlare under de flesta träningspassen. Handskarna tillverkades på kliniken och var utformade som en vante utan tumme. I vanten syddes en hård plastskiva in. Denna skiva bars mot handflatan för att försvåra användandet av den starka handen. I de fall patienten gick med käpp fanns möjlighet att vända på handsken och greppa käppen. Handsken skulle enligt regimen användas all vaken tid under 3-veckorsperioden och fick endast tas av vid risk för fara, t ex vid hantering av varm dryck eller vassa föremål. Patienten rekommenderades även att ta av handsken av hygieniska skäl såsom vid toalettbesök etc. Patienten fick i ett skriftligt kontrakt intyga att han/hon var införstådd med den gällande regimen. Bilaga 1 Under kursens gång enades patient och behandlare om lämpliga hemuppgifter. Dessutom fördes av patienten en aktivitetslogg i syfte att motivera till ökat användande av den paretiska handen. I aktivitetsloggen angavs schematiskt patientens aktiviteter under dagen samt när och hur länge handsken tagits av. Aktivitetsloggen gav på så sätt även möjlighet att utvärdera hur mycket handen används i vardagliga aktiviteter. Bilaga 2 Vid kursavslut och tre månader efter behandlingen genomfördes samma bedömningar som före behandlingen. 7

9 Utvärderingsinstrument Vid de flesta hittills utförda studier har man mätt patienternas förmåga att använda handen i aktivitet genom att använda ett självskattningsinstrument, Motor Activity Log (MAL)( Taub 1993). De skattar hur mycket de använder handen och hur bra de tycker att det fungerar på en femgradig skala. Aktiviteter som skattas är alla enhandsaktiviteter då patienterna har den friska handen immobilicerad i behandlingen. Exempel på aktiviteter är använda väggkontakter, öppna och stänga skåpdörrar, kylskåp, byrålådor, låsa/låsa upp lås, äta plockmat, hålla i telefonlur mm. I denna studie användes instrumentet AMPS Assesement of Motor and Process Skills (Fisher 2003) som är ett standardiserat validerat och reliabelt instrument för att mäta förmåga på aktivitetsnivå. Instrumentets grund är Model of Human Occupation, MOHO. Modellen beskriver människan som ett öppet system vilket medger förändring och utveckling (Kielhofner 2002). Med hjälp av instrumentet bedöms patientens observerade motoriska färdighet och observerade processfärdighet. Bedömningen ger poäng på en 4 gradig skala där 4 innebär att inga problem observeras 3 poäng innebär att bedömaren känner tveksamhet om aktiviteten påverkas negativt av patientens utförande, 2 poäng innebär att aktivitetsutförandet negativt påverkar utförandet av aktiviteten och 1 poäng ges om aktiviteten bryts ned och bedömaren behöver ingripa för att aktiviteten ska kunna genomföras, Man bedömer inte på kroppsfunktionsnivå utan vad en funktionsnedsättning får för konsekvenser i aktivitetsutförandet. Motoriska färdigheter är uppdelade på 15 verb varav 10 verb beskriver olika förmågor där arm och hand är involverade som att gripa, nå, manipulera, transportera och beskriver hur patientens färdigheter används för att förflytta sig själv och föremål. Processfärdigheterna är uppdelade på 20 verb där 2 verb specifikt handlar om hur patienten använder och hanterar redskap. Processfärdigheter beskriver patientens förmåga att organisera handlingar, använda lämpliga material och redskap samt att anpassa handlingarna till uppkomna problem. Instrumentet är bearbetat med Rasch modell för dataanalys och bedömarna är utbildade i att använda instrumentet och kalibrerade med avseende på stränghet i bedömning. Rådata bearbetas i ett dataprogram och redovisas i två linjära skalor, en för processfärdigheter och en för motoriska färdigheter. Efter intervju med patienten väljer bedömaren några aktiviteter ur manualen som bedöms vara på rätt nivå samt något som patienterna gjort/gör i sin vardag. I detta fall valde bedömaren av praktiska skäl två aktiviteter som patienterna tillfrågades om de kunde tänka sig utföra. Patienterna testades i två aktiviteter ur manualen (vika tvätt samt bre en smörgås med förskuret pålägg). Patienterna hade ingen vante på vid bedömningarna. Två bedömare har gjort bedömningarna. Bedömningarna genomfördes till största del i samma lokal och videofilmades efter skriftlig tillåtelse av patienten för att bedömningarna skulle vara praktiskt genomförbara. Tidsmätning För att få ett kvantitativt mått mättes hur mycket tid uttryckt i procent av hela aktiviteten som patienterna använde den affekterade handen. Tid togs i efterhand genom att bedömaren klockade hela aktiviteten och användandet av den affekterade handen från videofilmerna. Utvärdering på funktionsnivå redovisas i studien Effekter av modifierad Constraint Induced Therapy på arm och handfunktion hos strokedrabbade personer med hemipares. En utvärdering av kliniskt arbete genomförd vid neurologiska rehabiliteringskliniken, Stiftelsen Stora Sköndal. Författare Ulrika Björkman, sjukgymnast. 8

10 Statistisk bearbetning Eftersom antalet patienter var lågt(20 st) och data med de valda instrumenten var på ordinalskale nivå bearbetades och analyserades data med ickeparametriska statistiska metoder. Wilcoxon s matched pair-test användes (Lowry 2008). Signifikansnivå sattes till p=0,05 Etiskt ställningstagande Behandlingen ingick i det ordinarie träningsutbudet vid kliniken. Utvärderingen skedde på gruppnivå och gällde kliniskt arbete. Resultat Den första gruppen bestående av patient 1-4 genomgick inte mätning 1. De var inte heller med i tidsmätningen. Eftersom kursupplägget ändradestvå patienter har deltagit vid i två kurser med ca ett års mellanrum. Patient nr 2 och 16 och nr 14 och 18 är således samma person. AMPS Motoriska färdigheter Redovisning av AMPS bedömningar gjord på de två aktiviteterna vika tvätt och bre en smörgås. Resultatet visade att 16 av 20 patienter hade förbättrat sin motoriska förmåga vid utskrivning i jämförelse med inskrivning och att fem patienter fortfarande efter tre månader hade förbättrats ytterligare i jämförelse med inskrivning. Det var sex patienter som inte hade bedömts 3 veckor innan kursstart (MT 1) respektive sex patienter som ej bedömts vid tremånadersuppföljningen (MT 4). (se tabell 2 och figur 1) Processfärdigheter Redovisning av patienternas processfärdigheter visade att tio patienter har förbättrats efter avslutad behandling och efter 3 månader hade tre patienter fortsatt förbättra sina processfärdigheter. (se tabell 3och figur 2) 9

11 Tidsanvändning av paretisk hand Hur mycket använde patienterna sin paretiska hand i aktivitet mätt i procent av hela aktiviteten Vika tvätt? Redovisning av patienternas användning av den paretiska handen procentuellt av hela aktiviteten visar att nio patienter av sexton använde den affekterade handen mer vid utskrivning än vid inskrivning och att sju patienter ytterligare ökat användandet av affekterad hand efter 3-månader. Det var två patienter som ej bedömts 3 v innan kursstart, två patienter har ej bedömts vid inskrivningsdagen, en patient har ej bedömts vid utskrivningsdagen och tre patienter har ej bedömts vid tremånadersuppföljningen. (se tabell 4 och figur 3) Hur mycket använde patienterna sin paretiska hand i aktivitet mätt i procent av hela aktiviteten Bre smörgås? Jämförelse av användandet av paretisk hand i aktiviteten bre smörgås procentuellt av hela aktiviteten. Det var nio av sexton patienter som använde den paretiska handen mer vid utskrivningsdagen än vid inskrivningsdagen. Efter tre månader efter avslutad behandling hade sex patienter fortsatt öka användandet av handen. ( se tabell 5 och figur 4) Diskussion Sammanfattning av resultat Det fanns ingen signifikant förbättring för patienterna mätt med AMPS. Det fanns signifikant förbättring mellan inskrivning och utskrivning när det gäller hur mycket patienterna använder sin svaga hand i aktiviteten vika tvätt och det fanns signifikant förbättring mellan inskrivning och tre månaders uppföljning i aktiviteten bre smörgås. Metoddiskussion Inklusionskriterier Det är viktigt att patienterna är i en psykiskt stabil fas när de genomgår CI terapi då det är en mycket krävande behandling. Oförutsedda händelser inträffar som påverkar patienternas psykiska styrka vilket hände även i denna grupp. Central smärta i den paretiska sidan påverkade någon patients möjlighet att tillgodogöra sig träning. Skillnaden i patientmaterialet var stort med a vseende på förmåga att använda handen. Två patienter deltog vid två kurstillfällen. Resultaten är inte bedömda i förhållande till sjukdomsduration och åjder.dessa faktorer kan ha påverkat utfallet. 10

12 I många studier har man använt Mini Mental Test (Folstein 1983) för att utesluta patienter med alltför svåra kognitiva symtom. De urvalskriterier som användes i denna studie fungerade i stort sett men några patienter med nedsatt uppmärksamhet och neglect hade svårigheter med att tillgodogöra sig träningen. En studie tidigare har visat att patienter med känselnedsättning och lätt neglect förbättrades mest (van der Lee 1999) vilket inte var fallet i vår studie. Procedur Vid denna modifierade CI-terapi har patienterna tränat sammanlagt 36 timmar på kliniken och skrivit kontrakt på att ha handsken på övrig vaken tid. Behandlingen sträckte sig över tre veckor. Patienterna förde loggbok över hur mycket de använde handsken och det framgick att handsken trots kontrakt inte alla gånger var på i så stor utsträckning som överenskommet. Ibland hade patienterna haft handsken på under långa perioder men kanske utövat aktiviteter som TV tittande eller vila på sängen. Andra faktorer som påverkar användandet var om patienten var ensamstående eller sammanboende, hade hjälp eller skulle sköta alla sysslor själv. Hur stor funktionsnedsättning som förelåg påverkade också hur mycket patienterna verkligen använde handsken. Originalkonceptet som innebär två veckors träning i sex timmar per dag fem dagar i veckan kan kanske trots den krävande formen innebära att patienten inte själv behöver ansvara för handskanvändning och på så sätt får mer hjälp i att använda handen. Själva upplägget av träningen innebar varierad träning ur olika perspektiv. Exempel är intensiv greppträning med shaping, styrketräning och träning i aktivitet i köket där arbetsterapeut nivåanpassade uppgifterna och stöttade patienterna i problemlösning i användandet av handen vidare spelgrupp där framförallt koordination och snabbhet tränades. Dessa olika beståndsdelar fungerade väl. Det medgav dessutom att flera behandlare kunde dela på arbetsuppgifterna. Träningen var dock personalkrävande, två behandlare på fyra patienter behövdes. Det var också betydelsefullt att en i teamet hade genomgått utbildning i CI-terapi. Analysen i början av behandlingen var viktig för god kvalitet. CI-terapi är ursprungligen utformad av sjukgymnaster. I denna studie samarbetade arbetsterapeut, arbetsterapibiträde och sjukgymnaster. I arbetsterapeutens kompetensområde ingår att genom nivåanpassade aktiviteter ge patienterna möjlighet att få insikt i hur den nya kroppen fungerar och därmed få stöd i adaptationsprocessen (Guidetti 2007). Utvärderingsmetoder Syftet med denna studie var att mäta hur bra och hur mycket patienterna använde sin hand i aktivitet. Hur bra användes handen? I de flesta CI-terapistudier har man använt sig av MAL, som tidigare nämnts, som är ett självskattningsinstrument utvecklat av Taub. MAL mäter patienternas subjektiva upplevelse av hur mycket och hur bra handen fungerar. Det finns få instrument som objektivt mäter handfunktion i aktivitet. Ett instrument som finns att tillgå är AMPS som är beskrivet ovan. Nackdelar med AMPS är att man som bedömare inte tar hänsyn till om paretisk eller frisk hand används. Detta kan resultera i att om patienten enbart väljer att utföra aktiviteterna med frisk hand får han/hon ett bättre resultat vid inskrivningsbedömning än vid utskrivningbedömningen. I efterhand framkom att så endast var fallet för en patient. Denna svaghet med instrumentet tas även upp i en tidigare CI-terapi studie (Wittenberg 2003). Under 11

13 studiens gång framkom även en annan svårighet med instrumentet. Patienterna bedöms på en 4 gradig skala. Det är alltid sämsta prestation som bedöms alltså räcker det med att tappa greppet om ett föremål en gång under hela aktiviteten för att få låg poäng under verbet gripa. Tappade patienten föremålet sju gånger på inskrivningsbedömning och en gång vid utskrivningsbedömning blev det alltså samma poäng. Trots mätproblemen kan man inte underskatta möjligheten att bedöma patienternas utförande av en vardagsaktivitet. Som bedömare har videofilmerna gett ny kunskap om hur strokepatienterna använder sin affekterade hand och arm mer detaljerat. AMPS hjälper bedömaren att spalta upp patientens svårigheter så att det blir klargjort var problemen ligger. Denna kunskap är viktig för behandlingsupplägget. Eftersom AMPS även mäter processfärdigheter framgår det tydligt om svårigheterna att använda handen påverkas av underliggande kognitiva svårigheter som nedsatt förmåga att organisera och planera sitt utförande. Aktiviteten bre smörgås fungerade bra i bedömningssituationen medan aktiviteten vika tvätt var något ovan för en del av patienterna vilket kan ha påverkat utfallet. Hur mycket användes handen? Som komplement till AMPS-bedömning mättes hur lång tid patienterna använde sin paretiska hand mätt i procent av hela aktiviteten. Fördelen med detta mätsätt var att det visade hur mycket patienterna verkligen använde sin affekterade hand. De båda aktiviteterna var olika på så sätt att aktiviteten vika tvätt är en utpräglad bilateral aktivitet medan aktiviteten bre smörgås är en aktivitet där den dominanta handen utför aktiviteten medan den ickedominanta handen fungerar som stödhand. Av mätningarna framgick att den bilaterala aktiviteten inbjöd till högre grad av användande medan den paretiska handen användes i något lägre grad i den andra aktiviteten. Aktiviteten vika tvätt tog betydligt längre tid att genomföra för de flesta patienter än aktiviteten bre smörgås vilket innebar att patienterna föreföll utföra aktiviteten mer rutinmässigt. Nackdelen var att det inte finns några normalvärden för hur mycket friska personer använder sina båda händer i dessa aktiviteter men de patienter som hade bäst funktion använde näst intill sina båda händer lika mycket i båda aktiviteterna. I tidigare studier har mätning av faktiska användningen av hand och arm har genomförts med hjälp av accelerometer, ett mätinstrument som mäter armens acceleration och inklination. (Reimers M. 2005), (Uswatte 2005). Fördelen med denna mätmetod är att den kan utföras utan att bedömaren är närvarande. Nackdelen är att man inte vet vad patienten utför för aktiviteter. Den kräver också tillgång till mätinstrument. Genomförandet av mätningarna Bedömningarna genomfördes av samma personal som sedan tränade patienten vilket skulle varit bra om det hade gått att undvika. Tyvärr var det var den enda möjligheten p gr av begränsade resurser. Två arbetsterapeuter var involverade men huvudelen av mätningarna genomfördes av samma personal. Patienterna kom ca tre veckor innan start till kliniken för att få information samt mätas en första gång. Detta mättillfälle var också tänkt att kunna vara en baslinjemätning men för att patienterna skulle kunna vara sin egen kontroll skulle de ha behövt genomgå flera mätningar vilket inte var möjligt med tanke på den kliniska verkligheten. Resultatdiskussion 12

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

pågår Arm- och handträning efter stroke aktuellt kunskapsläge

pågår Arm- och handträning efter stroke aktuellt kunskapsläge I Sverige drabbas 30 000 personer per år av stroke och konsekvenserna är omfattande, inte bara för de enskilda som drabbas och deras familjer. Hälso- och sjukvårdssystemen belastas med en miljon vårddagar,

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3!

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3! Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Ann-Christin Eliasson, Professor, arbetsterapeut Vad ska vi säga till Noas föräldrar? Född vecka 25, vikt 525 gram, WMDI med moderate

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

Metodbok för CI-terapi

Metodbok för CI-terapi METODBOK 20080915, uppdaterad 2013 Metodbok för CI-terapi - Modifierad Constraint Induced Movement Therapy för barn 18 månader till 6 år Karin Shaw och Ann-Christin Eliasson Uppdaterad 2013: Ann-Christin

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv

Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv Professor Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Habilitering och Hälsa och Karolinska Institutet. I denna artikeln kommer

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2012 Fysiologisk uppdatering och akut vård av strokepatienter hjärnans plasticitet och återhämtningsförmåga! Ätsvårigheter och nutritionsproblem

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999)

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam på ett särskilt sätt - med avsikt - i ögonblicket - utan att värdera

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander FoU-Centrum Sektionen för allmänmedicin (AmC) Ridterapi Leder den även till ökad fritidsaktivitet Författare: Karin Syk Zackrisson Handledare: Staffan Norlander Projektredovisning 1:2007 FoU-Centrum/CKFD

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Spelbaserad datorträning i hemmiljö som rehabiliteringsverktyg för vuxna med förvärvad hjärnskada En pilotstudie

Spelbaserad datorträning i hemmiljö som rehabiliteringsverktyg för vuxna med förvärvad hjärnskada En pilotstudie Spelbaserad datorträning i hemmiljö som rehabiliteringsverktyg för vuxna med förvärvad hjärnskada En pilotstudie Handledare: Katarina Stibrant Sunnerhagen Professor i Rehabiliteringsmedicin Institutionen

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Arbetsterapi program Demenssjukdom

Arbetsterapi program Demenssjukdom Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Dapoxetine, under varumärkesnamnet Priligy, har godkänts för behandling av för tidig utlösning (PE) hos män i åldern 18-64

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 10-11 september 2014 DU FÅR MÖTA Socialstyrelsen Iréne Nilsson Carlsson Projektledare Drottninghög, primärvården Skåne Karin Winberg Leg.

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Hembesök Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE)

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) Mini Mental State Examination är ett kort, s.k. minitest 1 för bedömning av kognitiva funktioner. Det tar endast 10 15 minuter att utföra och kan användas av både läkare

Läs mer

Individuellt jobbstöd, IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka

Individuellt jobbstöd, IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka Christina Olsson, Minette Svensson Örebro universitet 2012-01-02 ABSTRAKT Individuellt jobbstöd, IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka BAKGRUND Psykiskt sjuka behöver individuella stödinsatser

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Samtalsbehandling fungerar

Samtalsbehandling fungerar Samtalsbehandling fungerar Det beror inte i någon större utsträckning på metoden som används utan på faktorer hos pa9enten och hos behandlaren. Det verkar inte finnas en typ av samtals- behandling som

Läs mer

Ketogen kost vid epilepsi

Ketogen kost vid epilepsi Ketogen kost vid epilepsi Publicerad 98-05-18 Reviderad 02-01-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Ketogen kost är en fettrik, kolhydratfattig diet som ges i syfte att reducera antalet epileptiska

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Instruktörsutbildning mindfulness Specialistutbildning för psykologer Stockholm hösten 2015

Instruktörsutbildning mindfulness Specialistutbildning för psykologer Stockholm hösten 2015 Instruktörsutbildning mindfulness Specialistutbildning för psykologer Stockholm hösten 2015 Mindfulness definieras av Jon Kabat-Zinn som ett sätt att rikta uppmärksamheten: i nuet, med avsikt och utan

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,

Läs mer

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Barns psykiska hälsa Enligt Ambition och ansvar (SOU, 2006) innebär psykisk ohälsa hos barn och ungdom att individen inte upplever att hon/han

Läs mer

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK rövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AW-FK Jan Sandqvist ed. Dr., universitetslektor Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier Linköpings universitet Björn Gerdle rofessor

Läs mer