Att städa hjärtan. Om behandlare av barn som bevittnat våld i familjen. Sofi Önneby. Kandidatuppsats ht Handledare: Roger Sages Margot Bengtsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att städa hjärtan. Om behandlare av barn som bevittnat våld i familjen. Sofi Önneby. Kandidatuppsats ht 2006. Handledare: Roger Sages Margot Bengtsson"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Att städa hjärtan Om behandlare av barn som bevittnat våld i familjen Sofi Önneby Kandidatuppsats ht 2006 Handledare: Roger Sages Margot Bengtsson

2 ABSTRAKT Behandlare av barn som bevittnat våld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem behandlare. Frågorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjälp. Resultatet visar att behandlarnas främsta syfte är att avlasta barnen från skuld, bekräfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte är ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen använder flertalet behandlare lek och teckning i olika form. Flera av dem låter barnen rita eller med dockskåpsmöbler konstruera sin bostad för att i fokus på en misshandelssituation ge händelsen en början och ett slut. Behandlarnas mål är att göra våldet pratbart, både för barnet och i relationen mellan mamma och barn. Nyckelord: barn, bevittna, våld, behandlare 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 TEORI... 5 Barn som bevittnar våld i familjen... 5 Olika påverkan hos olika barn... 6 Barns lojalitetskonflikt... 7 Arbetsmetoder för behandling av barn som bevittnat våld... 7 Mäns våld mot kvinnor... 8 Frågeställning METOD Deltagare Instrument Procedur Analys RESULTAT Deltagare Sammanfattning Eva Deltagare Sammanfattning Carina Deltagare Sammanfattning Malin Deltagare Sammanfattning Li Deltagare Sammanfattning Ulrika Likheter och skillnader mellan deltagarna DISKUSSION REFERENSER

4 INLEDNING Ett barn i min närhet har sedan hon var spädbarn bevittnat sin pappa misshandla hennes mamma vid ett antal tillfällen. Våldet i familjen har upphört och det lilla barnet har fått fantastisk hjälp av BUP och en kvinnojour. Flickans öde väckte mitt intresse för hur barn påverkas psykiskt av att bevittna våld i familjen och hur behandlare arbetar med barn som bevittnat våld? Mellan och barn i Sverige beräknar Rädda Barnen årligen bevittnar våld i familjen. I de allra flesta fall innebär det att pappan eller styvpappan är förövaren och han misshandlar, våldtar eller hotar mamman. Barnen som vittnen, inte bara ser och hör våldet, utan drabbas av alla dess konsekvenser i sin vardag. De lever i kaos och med en återkommande rädsla för att mamma ska dö av misshandeln. Under eftersökningarna av intervjudeltagare upprördes jag åtskilliga gånger av den bristande kunskap om våldsproblematik som tycks finnas bland barnbehandlare. Jag kontaktade tre av totalt fyra befintliga BUP-mottagningar i en stor svensk stad och undrade om någon i personalen var van att arbeta med barn som bevittnat våld i familjen. På den första mottagningen svarade personen i luren att hon inte visste någon som kunde hjälpa mig. Vid nästa mottagning förstod personen i telefon inte vad jag menade med barn som bevittnat våld i familjen. Vid den tredje mottagningen fick jag svaret: Jag blev just uppringd av min kollega om att du nog skulle ringa. Vi har inte heller tid. Det är den information jag har fått. Om jag hade haft ett barn här nu då? sa jag. Ja, då kan man åka till barnakuten på Z-sjukhuset. För att testa om jag hade frågat konstigt eller otrevligt ringde jag upp två BUP-mottagningar i en annan stor stad och presenterade mitt ärende på samma vis. Direkt fick jag svaret. Ett ögonblick så kopplar jag dig. Bör inte personal inom Barn- och Ungdomspsykiatrin veta vad barn som bevittnar våld i familjen innebär? Hur kan personal på BUP tro att dessa barn behöver akutsjukvård? Hur många barn och mammor råkar bo på fel ort eller råkar prata med fel person? Syfte Studien är explorativ på grund av syftet att klarlägga hur en barnbehandlare beskriver sin arbetsmetod, vad behandlaren anser att barnen behöver hjälp med och hur behandlaren 3

5 uppfattar att barn påverkas av att bevittna våld. För syftet användes halvstrukturerade intervjuer. Önskan är insikt om den enskilde behandlarens konstruktion av sin livsvärld. Därför är det ointressant att skapa hypoteser och även ointressant med ett större urval. Ju större antal deltagare desto ytligare analys. Det främsta intresset i studien ligger i hur behandlaren bemöter barn från 0-6 år. Jag har medvetet valt bort variablerna barnens etniska bakgrund och barnens socioekonomiska status. Likaså undvek jag dessa ämnen angående behandlarna. Anledningen är dels att fokus ska ligga på behandlarens arbete, dels att data om dessa variabler kräver en vidare analys av innebörden. Vidare vill jag ge fokus åt barnen och den behandling som erbjuds dem, snarare än deras bakgrund och status. Bakgrund I Sverige finns idag 87 verksamheter som riktar sig till barn som upplever våld i familjen. 81 av dem har tillkommit på 2000-talet (Eriksson, Biller & Balkmar, 2006). Så sent som den 15 november 2006 trädde två lagändringar i kraft angående barn som bevittnat våld. De lyder: Nämnden bör också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 5 kap.11 SoL Brottsskadeersättning betalas till ett barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. 4 a Brottsskadelagen Tidigare har barn som bevittnar våld i hemmet inte räknats som brottsoffer. De har varit och fortfarande är på många sätt osynliga barn. Inte bara i allmänhetens ögon utan även bland professionella som arbetar med barn dagligen. Än idag är det svårt för dessa barn att få den hjälp de behöver. Kunskapen om barn med våldsproblematik är klart begränsad. Mäns våld mot kvinnor är ett känt problem i samhället men desto mindre uppmärksammas barnen som drabbas av samma våld. 4

6 Enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen har personal inom skola, dagis och hälso- och sjukvården och polisen skyldighet att anmäla till socialnämnden om de uppmärksammas på barn som bevittnar våld i familjen. Enligt föräldrabalken ska gemensam vårdnad vara huvudalternativet vid föräldrarnas separation, även om den ena föräldern mottsätter sig det. Om ena föräldern utsätter någon i familjen för våld bör gemensam vårdnad uteslutas (Hydén, 2005). TEORI Barn som bevittnar våld i familjen Att bevittna våld har en vidare bemärkelse än att vara ögonvittne till själva misshandeln. Det innebär även att höra mammas skrik, höra slag och höra möbler som faller omkull och går sönder för att mamma blir slagen med möbeln eller för att hon knuffas in i den. Det innefattar även att barnet efteråt ser blåmärken på mamma efter misshandeln, att barnet känner av vissa stämningar efteråt och att barnet påverkas av våldets konsekvenser. En konsekvens av pappas våld kan vara att behöva lämna sitt hem tillsammans med mamma för att söka skydd på en kvinnojour. Gunilla Hydén skapade begreppet deltagande vittne för att förtydliga att barnen har en subjektsställning i situationen som vittne till våld i hemmet. De är inte passiva utomstående betraktare som brukar sammanknippas med att vara vittne eftersom våldet de upplever sker i deras livsmiljö. När den ena föräldern blir slagen av den andra drabbar det barnet direkt (Hydén, 2005). Varken mamman eller pappan brukar vilja kännas vid att barnen i familjen har bevittnat misshandeln av mamma (Jaffe, Wolfe, & Wilson citerad i Adams, 1990; Metell, 2002). Misshandel i nära relationer är starkt förknippat med skam- och skuldkänslor. Våld mot mammor är tabu och betraktas med förakt i vår kulturella struktur. Barnen uppfattar dessa signaler och undviker att ställa frågor om vad som hänt. Barnen är rädda och lojala och lär sig att leva med ständiga lögner. Våldet de bevittnar blir en familjehemlighet. Det känns overkligt att våldet verkligen har hänt eftersom ingen nämner det (Metell & Lyckner, 2002). 5

7 Olika påverkan hos olika barn Barn påverkas olika av att bevittna våld beroende på vilken ålder och vilka personliga egenskaper de har. Huruvida barnet har andra personer omkring sig som ger trygghet och omsorg har betydelse (Wolfe, Crooks, Lee, McIntyre-Smith, & Jaffe, 2003; Metell & Lyckner, 2002; Eliasson, 1997). Om barnet även utsätts för föräldrars alkoholism eller psykiska sjukdom har också betydelse (Metell & Lyckner, 2002). Bland barns som upplever sin mamma blir slagen är det vanligt med akuta kroppsliga stressreaktioner som huvudvärk, sömnsvårigheter, magont, eksem, astma och ätstörningar. Koncentrationssvårigheter är också vanligt och likaså svårigheter i umgänget med andra barn. Att bevittna våld kan även innebära långvariga psykiska problem som depression, ångest, aggressivitet och självdestruktivitet (McGee, 2000). Wolfe m.fl. (2003) fann symtom av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos barn som bevittnat våld i familjen, särskilt bland yngre barn. Personligheten kan påverkas med tillitsbrist och pessimistisk syn på den egna möjligheten att påverka sin livssituation (Socialstyrelsen citerar Dyregrov, 1997). Hos barn som bevittnat våld kan försvarsmekanismerna cementeras och följa dem in i vuxen ålder eftersom de under uppväxten har känt sig tvingade att bevara familjehemligheten om skamfyllda övergrepp (Metell & Lyckner, 2002). Erfarenheter av att bevittna våld i familjen har många likheter med att som barn utsätts för sexuella övergrepp eller växa upp med föräldrar som är alkoholister eller psykiskt sjuka. Gemensamt för dessa barn är att de är beroende av föräldrar som sviker, som inte tillgodoser deras behov av omsorg och där den ena eller båda av föräldrarna utför skamfyllda handlingar. De hot som pappan i många fall uttalar under misshandeln tar barnet på allvar. Barn kan inte veta hur situationen kommer att sluta och tror därför att mamman kommer att dö. I en misshandelssituation är barnet extremt utlämnat eftersom ingen av föräldrarna är tillgängliga för att skydda och trösta. Att leva i en familj där man inte vet när nästa våldssituation kommer att äga rum, innebär att barnet lär sig att ständigt vara på sin vakt och anpassa sig för att inte göra pappa arg. Våldet sker oftast i hemmet och barnet har ingen möjlighet att fly. Ofta blir barnen själva misshandlade då de försöker skydda mamma från slag eller försöker stoppa pappa. Hemmet som borde vara en trygg plats är i stället en källa till ångest och rädsla (Metell & Lyckner, 2002). Många av de barn som har bevittnat våld utvecklar en tät relation till sin mamma i form av omhändertagande och beskyddande, men även ilska och vrede. Barnets känslor till 6

8 pappan om han är förövaren är ofta ambivalent mellan rädsla och vrede blandat med längtan och lojalitet (Hydén, 2005). Barns lojalitetskonflikt Socialstyrelsen citerad i Hydén (2005) menar att barn riskerar att hamna i lojalitetskonflikt med bägge sina föräldrar. Om de ger mamma stöd riskerar de utsättas för pappas aggressivitet. Om de i stället drar sig undan mamma och skuldbelägger henne för våldet, riskerar de att fjärma sig från den förälder som potentiellt kan ge dem stöd och trygghet. Om barnen söker hjälp utifrån kan de känna lojalitetskonflikt gentemot båda föräldrarna för att de spräcker familjehemligheten. Traumatiserade barn berättar inte vad de upplevt om inte de rätta frågorna ställs. Därför öppnar direkta frågor för dialog och visar barnet att behandlaren är införstådd med hennes eller hans föreställningsvärld (Metell & Lyckner, 2002). För barn ingår inte nödvändigtvis hot, knuffar och att slänga föremål i begreppet slå, varvid svaret på frågan om pappa har slagit mamma blir nekande (Hydén, 2005). Arbetsmetoder för behandling av barn som bevittnat våld Trappan är en modell utvecklad inom Rädda Barnen för att ge individuella krissamtal till barn som bevittnat våld i familjen. Modellen består av tre steg: kontakt, rekonstruktion och kunskap. Utgångspunkten är att barn som under lång tid bevittnar våld i hemmet utsätts för ett långvarit trauma och i första hand behöver krissamtal. Målet är att stödja barnets egna läkningsresurser genom att hjälpa barnet att bättre kontrollera sina minnen. Den traumatiska händelsen ges en början, en mitt och ett slut och barnet får en sammanhangsförklaring kring pappans våld. Barnet får information om vanliga reaktioner på trauma och ges hopp om förändring. Samtalens struktur syftar till att förtroendet mellan barn och behandlare gradvis ska växa och få barnet att minnas och berätta mer och mer (Eriksson, Biller & Balkmar, 2006). Ersta Vändpunktens barn- och ungdomsgruppverksamheten utgår från Children Are People Too-programmet (CAP) baserat på Minnesotamodellen. CAP är utvecklad för barn med missbrukande föräldrar men kan även appliceras på barn som bevittnat våld på grund av de likvärdiga symtomen och reaktionerna. Ersta vändpunktens gruppmodell är eklektisk med perspektiv från tolvstegsfilosofi, familjeterapi, systemteori, kognitiv terapi 7

9 och utvecklingspsykologi. I Sverige är det den dominerande gruppmodellen för barn som bevittnat våld. Gruppverksamheten är pedagogiskt orienterad och syftar till att vara jagstärkande. Varje träff har ett visst tema som behandlas med en kort föreläsning, lekar och övningar. Exempel på teman är känslor, hopp, försvar, kemiskt beroende och familjen (Eriksson, Biller & Balkmar, 2006). För att förstå den problematik som omgärdar barn som bevittnar våld krävs det ett kontextuellt perspektiv. Det innebär medvetenhet om mammans situation och reaktioner på pappans våld. Mäns våld mot kvinnor Våld mot kvinnor i nära relationer skiljer sig från andra våldsbrott på flera punkter. Förövaren är en närstående som kvinnan har eller har haft en känslomässig relation till. Ofta startar inte våldet förrän kvinnan är bunden till mannen genom äktenskap, samboförhållande eller gemensamma barn. Våldet sker nästan uteslutande i hemmet och offrets benägenhet att polisanmäla är låg. Vanliga orsaker till att brottet inte anmäls är att offret bagatelliserar våldet eller är rädd för konsekvenserna och våldsrepressalier från mannen (Eliasson, 1997). Om offer och förövare har gemensamma barn drar sig ofta mamman från att anmäla barnets far. Hon kan också bli hotad av mannen att han tar barnen ifrån henne om hon lämnar honom (Jeffner, 1999). Enligt Brottsförebyggande rådet polisanmäldes år 2005 drygt fall av misshandel och grov misshandel av kvinnor. Mörkertalet är stort och det uppskattas att procent av misshandel mot kvinnor i nära relationer inte anmäls (www.bra.se). Psykisk misshandel innebär ofta hot om fysiskt och sexuellt våld. Sexuella övergrepp och våldtäkt omgärdas ofta av fysiskt och psykiskt våld. Fysisk misshandel kombineras ofta med våldtäkt eller hot (Amnesty International, 2004). Eliasson citerad i Amnesty Internationals rapport (2004) exemplifierar olika typer av våld: Fysiskt våld slag, sparkar, strypgrepp, kraftiga knuffar, användandet av tillhyggen och vapen. 8

10 Sexuellt våld våld riktat mot bröst och underliv, påtvingad sexuell beröring och påtvingade förnedrande sexlekar, våldtäkt. Psykiskt våld hot om fysiskt eller sexuellt våld, mordhot, upprepade kränkande tillmälen, kontrollerande beteende, hot riktat mot kvinnans barn eller föräldrar, hindrande av kvinnan från att trösta sina gråtande barn. Mona Eliasson delar in fysiskt och psykiskt våld i en process av tre olika faser: Nedvärderingsfasen mannen kallar ständigt kvinnan ful, dum, oduglig osv. Han nedsätter hennes förmåga som partner, mamma och yrkesmänniska. Alla delar av hennes intressen förmågor och vardag förlöjligas. Sätta sig i respekt-fasen kommentarerna är skarpare och mannen blir vårdslös mot kvinnan och hennes tillhörigheter. Hans humör förändras och han blir oförutsägbar. Under dessa utbrott hotar han om att värre saker kan hända. Kvinnan skyddar sig mot psykologisk kaos genom att anpassa sig till mannen. Våldsfasen mannen kombinerar ofta plötsliga attacker av fysiskt våld med att utstuderat kränka kvinnan verbalt (Eliasson, 1997). Kvinnans känslomässiga beroende förstärks av att mannen växlar mellan värme, omsorg och våld. Hon kan heller inte förutse exakt när mannen ska slå och på vilket sätt (Eliasson, 1997). Larsson (2003) menar att det är en klassisk och beprövad effektiv härskarteknik att vara inkonsekvent. Extra utsatta grupper är kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk, med missbruk, med psykisk sjukdom eller med funktionshinder. En kvinna som nyligen kommit till Sverige kan ha problem med svenska språket, sakna socialt nätverk och kanske ännu inte veta var hon kan få hjälp. Som flykting kan hon ha hemska erfarenheter av myndighetspersoner exempelvis från sitt ursprungsland (Grände, 2005). Män som misshandlar kvinnor finns inom alla samhällsklasser, alla kulturer och etiska grupper. Våldet förekommer oberoende av missbruk, inkomstnivå, utbildning eller tidigare kriminell belastning. Utåt sätt lever många våldsamma män ett välordnat liv (Eliasson, 2001; Grände, 2005). 9

11 Larsson (2003) beskriver olika perspektiv som används för att förklara mäns våld mot kvinnor och barn. 1. Våldet förklaras som en följd av den strukturella könsmaktsordningen. Perspektivet uppmärksammar kvinnors underordnad och mäns överordnad vilket genomsyrar samhällets alla nivåer inklusive familjen. 2. Ett individorienterat perspektiv fokuserar på offret och förövarens uppväxtvillkor och sociala - och ekonomiska faktorer som förklaring till våldet. 3. Det systemteoretiska perspektivet fokuserar på obalans inom den enskilda familjen som orsak till våldet. 4. Ekologiska modellen menar att strukturen, relationer och individen samverkar och orsakar våldet (Larsson, 2003). Systemteoretiskt behandling av familjer där det förekommer våld mot mamman kan uppfattas kränkande för den som utsatts för övergreppen. Våldet som en brottslig handling blir inte synliggjort och ansvaret för våldet förläggs på samtliga i familjen i stället för på förövaren (Metell & Lyckner, 2002). Valet av perspektiv påverkar vilka åtgärder som anses relevanta för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. Våldet är en fråga om gradskillnader snarare än artskillnader. Mäns våld mot kvinnor närs av samhälliga föreställningar, attityder och värderingar. Historiskt sett och fortfarande har ekonomiska, politiska, juridiska och sociala strukturer gett män som grupp större makt än kvinnor som grupp (Amnesty International, 2004). Frågeställning - Hur arbetar behandlarna för att hjälpa barn som bevittnat våld i familjen? - Vad är behandlarnas syfte och mål med sitt arbete? - Vad anser behandlarna att barnen behöver av samhället? 10

12 METOD Eftersom syftet med studien var att undersöka behandlarnas egna upplevelser av att arbeta med barn som bevittnat våld valdes en kvalitativ ansats. Jag var intresserad av hur enskilda individer skapar mening. Hur varje enskild barnbehandlare konstruerar mening med sitt arbete och vad barnen har upplevt. Även vad personen anser att barnen behöver hjälp och stöd med. Genom djupanalys av materialet kan deltagarna ge indikationer på att mina resultat gäller för hur behandlare av barn som bevittnat våld arbetar. Även indikationer på vad dessa barn brukar uttrycka som problem med familjen, andra behandlare, vuxnas bemötande och samhälliga lagar. Kvale (1997) beskriver hur resultatet från en undersökning kan ge vägledning för vad som kan hända i en annan situation. Deltagare Intervjudeltagare 1 (Eva) är familjebehandlare och arbetar inom barnjouren på en kvinnojour. Intervjudeltagare 2 (Carina) är socionom och arbetar inom socialtjänsten. Intervjudeltagare 3 (Malin) är hantverkspedagog och arbetar inom barnteamet på en kvinnojour. Intervjudeltagare 4 (Li) är socionom och arbetar inom barnteamet på en kvinnojour. Intervjudeltagare 5 (Ulrika) är psykolog och arbetar inom BUP. De fem deltagarna kontaktades per telefon utifrån tillgänglighet. En av deltagarna kände jag till namnet, i tre fall kände jag till deras arbetsplats och i ett fall blev jag rekommenderad av BUP att söka kontakt. Informationen deltagarna fick vid telefonkontakten var studiens ämne med ungefärlig frågeställning och att datainsamlingen skulle ske i intervjuform under cirka 90 minuter. Deltagarna är alla verksamma i södra Sverige och arbetar uteslutande med barn som bevittnat våld i familjen. Jag valde medvetet behandlare erfarna av att arbeta med barn som bevittnat våld eller arbetsplatser jag visste var fokuserade på våldsproblematik. Motivet var min uppfattning om begränsad kunskap om barn som bevittnat våld bland behandlare utan specialinriktning. 11

13 Deltagarna är verksamma inom tre olika arbetsfält, fördelat på fyra olika arbetsplatser. En deltagare arbetade inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), en inom socialtjänsten och de tre resterande är fördelade på två kvinnojourer. Valet av deltagarnas skilda arbetsfält var att studera om instansernas arbetssätt, perspektiv och orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor och barn skiljde sig åt. En annan anledning var svårigheten att hitta deltagare. Jag sökte behandlare i tre olika städer, på 13 olika mottagningar. De barnbehandlare som avböjde att delta gjorde det antingen genom att uttrycka sin brist på kunskap inom det specifika ämnet eller genom att hänvisa till tidsbrist. De som avstod på grund av egen skattad kunskapsbrist rekommenderade andra mottagningar kända för expertis om barn som bevittnat våld. Av de fem slutgiltiga deltagarna svarade två av dem ja direkt och intervjutillfälle bestämdes. De andra tre visade direkt intresse för att medverka men bad att få återkomma definitivt. De tre bestämde tillsammans med sina kolleger från arbetsplatsen vem som skulle delta. Jag tror att det avgjordes utifrån vem som hade tid och kanske även lust. Samtliga intervjudeltagare var kvinnor. Könsurvalet skedde slumpmässigt förutom angående kvinnojourerna där det inte arbetade några män med hänsyn till kvinnorna som nyttjar jourerna. På BUP-mottagningen arbetade både män och kvinnor och på enheten inom socialtjänsten arbetade endast kvinnor. Instrument Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med hjälp av en handbandspelare för ljudupptagning. Inspelning av data valdes framför att anteckna med anledning av ökad möjlighet att koncentrera sig på deltagarens svar och att ställa följdfrågor. Intervjuerna transkriberades efteråt ordagrant till text, men utan att notera tankepausernas tidslängd. Frågornas karaktär var inte främst personligt känsliga för deltagarna varvid pauser inte var relevanta att observera. Intervjuerna var semistrukturerade, det vill säga de byggde på en förbestämd intervjuguide (bilaga 1), men frågornas ordningsföljd varierade beroende på vad respektive intervjudeltagare svarade på föregående frågor. Förutom de planerade frågorna tillkom även spontana följdfrågor. Anledningen till användandet av denna intervjutyp var önskan om en så detaljerad och utförlig bild som möjligt av deltagarnas erfarenheter och arbetssätt. Metoden ger frihet att 12

14 följa upp intressanta ämnen och uppslag som dyker upp under intervjuns gång. En annan fördel är möjligheten att förtydliga eventuella missförstånd både från intervjuarens och intervjudeltagarens sida. Språket som användes i intervjufrågorna bestod av mestadels vardagsspråk, men även vissa facktermer som exempelvis: barnperspektiv och könsmaktsperspektiv. Procedur Innan intervjuernas start informerades deltagarna om att intervjun spelades in, att de genom studiens utförande och presentation är anonyma och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Intervjuerna utfördes i ett samtalsrum på respektive deltagares arbetsplats under deras arbetstid. Mötena varade mellan 60 och 90 minuter. Deltagare 1 träffade jag vid två tillfällen på grund av att inte alla frågor blev besvarade vid första mötet. Deltagare 3 och 4 träffade jag tillsammans, men deltagare 3 avvek efter halva tiden. Intervjun av deltagare 3 återupptogs två dagar senare. Deltagare 1 och 3 kan ha påverkats av att ett andra möte hölls. De gavs möjlighet att lära känna intervjuaren mer än de andra och var eventuellt andra gången beredda på vilken typ av frågor som kunde ställas. Detta kan ha medfört att de var mer avslappnade andra gången och att de hunnit förbereda sig på ämnet. Deltagarna berättade olika mycket jämfört med varandra och olika fritt. Deltagare 1 och 5 berättade mycket och fritt. Deltagare 4 berättade mer kortfattat och mindre fritt, vilket krävde fler följdfrågor. Mitt kroppsspråk i rollen som intervjuare kan ha påverkat deltagarna och därmed intervjusituationens reliabilitet. Jag hade ett framåtlutad kroppshållning och nickade ofta aktivt medan de talade. Analys Efter att intervjuerna överfördes till text lästes de igenom en i taget. De delar av intervjuerna jag fann relevanta för syftet togs ut. Exempelvis Evas beskrivning av hur hon hjälper barn att våga lita på henne och därmed våga berätta. Ibland kan jag prata om barn i tredje person. Jag kan säga till ett barn som känns väldigt oåtkomligt att igår var det en pojke här, och så gör jag liksom ett likadant barn som den som sitter här. Exemplet ger en förståelse av Evas meningsskapande av både sitt arbete och av vad barnet känner och behöver av henne just då. Ett stycke som uteslöts ur resultatet för att 13

15 den saknade relevans för syftet var Ulrikas beskrivning av var barn kan befinna sig under misshandelssituation. De yngre barnen kanske står och tittar på eller springer och gömmer sig under bordet eller någonting. Hennes exempel ger en bild av hur barn reagerar och försöker skydda sig själv i situationen, men säger inget om Ulrikas arbetssätt eller vad hon menar att barn behöver hjälp med. Även delar som intervjudeltagaren visat stort intresse för att förmedla utan att jag frågat om det användes i resultatet. Exempelvis Carinas beskrivning av att mammorna bör stärkas för att klara av sitt föräldraskap. Det handlar om att stärka mammor. De här mammorna är ofta väldigt kränkta, ibland traumatiserade, har dålig självkänsla och svårt för att säga ifrån gentemot sina barn. Exemplet illustrerar Carinas skapade förståelse av vad barnen behöver indirekt. På grund av intervjuernas semistrukturerade form fick inte alla deltagare identiska frågor. Analysen av materialet presenterades tillsammans med citat från deltagarna. I citaten har utfyllnadsord uteslutits, exempelvis liksom och ju. Vissa citat har även kortats ned då innebörden av meningen redan har framkommit med färre ord. Vilka frågor de besvarade presenterades inte utifrån flera skäl. En anledning var att frågorna besvarades olika utförligt. Vissa frågor besvarade deltagare med ett ord medan andra deltagare besvarade samma fråga med en hel sida ord. En annan anledning var att de fick olika frågor och ytterligare en anledning var att svar på frågor ibland gavs som svar på tidigare eller senare frågor. Efter varje redovisning av deltagare sammanfattades deras metoder, erfarenheter och tankar. Därefter följde analysarbetet att jämföra deltagarnas likheter och skillnader. Deltagarnas svar gav validitet till studien eftersom personerna fritt fick utveckla vad de upplevde och hur de ansåg det relevant att besvara frågorna. RESULTAT Deltagare 1 Eva är familjebehandlare och arbetar inom barnjouren på en kvinnojour. Hon träffar samtliga barn som kommer med sina mammor till det skyddade boendet, men även barn som inte bor där. Hon kontaktas av mammor, pappor och ibland av personal på barnets 14

16 skola. Hon erbjuder enskilda samtal i åldrarna 0-18 år och gruppverksamhet från 6 års ålder, men ofta är de äldre. Enligt Evas bedömning behöver alla barn som bevittnat våld och hot bearbeta sina upplevelser, få en sammanhangsförklaring och bli bekräftade i vad de har sett och hört. Vuxna säger till barnen att det man har sett och hört har man missuppfattat och det finns inget skäl att vara ledsen och rädd. Allt de upplever och känner tas ifrån dem vilket gör det väldigt snurrigt inuti. Så jag vill göra är att bekräfta att det de har sett och hört har hänt och att de hade goda skäl att känna som de känner rädsla, sorg, ilska. Eva vill att alla barn hon träffar ska veta att våldet som sker i familjen inte är deras fel och att det är förståligt att våldet påverkar andra delar av deras liv. Jag vill att alla barn vet att om man går till skolan och inte vet om mamma lever när man kommer hem, kan man inte ha MVG i kemi. Jag vill att de förstår varför det blir som det blir för dem. Ge hopp om att vi är inte offer för vår barndom. Vi har samma möjligheter som alla andra och vi har rätt att må bra fast andra mår dåligt. Och kanske bespara en generations undergång. Kan barn tidigare fatta det här behöver de inte upprepa mönster. Målet för mig är inte alltid att rädda någon från helvetet, utan att skicka så mycket näring in i helvetet att det blir något lindrigare att vara där en stund. Hon vill även att barnen ska känna att hon orkar höra hela deras historia utan att gå sönder, utan att bli rädd, utan att bli ledsen och utan att bli arg på pappa. Första gången Eva träffar barnen ser hon till att de vet var de befinner sig och varför de är där. Hit kommer mammor och barn som har varit utsatta för våld och hot och nu är du här med din mamma så jag utgår ifrån att också du har varit utsatt. Hon går inga omvägar när hon pratar med barnen, utan kallar saker vid deras rätta namn. Jag kallar en spade för en spade. Enligt Eva är det viktigt att som behandlare inte bli rädd för vad barnen har att berätta och att orka lyssna. Barn vill berätta om sin situation och sina upplevelser men de behöver hitta någon som orkar lyssna vad de än berättar och som har tid för dem. Ingenting kan barnen berätta som får Eva att uttrycka: Oj! Näe va hemskt! Snarare att jag avdramatiserar. Jag säger ofta: Så kan det va. Det kan jag förstå. Hon försöker även reagera på barnens berättelser med att poängtera, stärka och lyfta fram hur barnen har agerat, reagerat och tänkt i våldssituationerna. Hon säger till barnen 15

17 exempelvis: Vad modig du är, vad klokt av dig, det tycker jag var påhittigt, du blir nog uppfinnare Genom tonläget i hennes röst och vad hon säger förstår barnen att Eva skänker tröst, värme, hopp och tillit. Spädbarn som hon träffar tillsammans med mamma håller hon i handen, talar lugnt till och säger att jag förstår att det har varit svårt för dig, men du är duktig, du är fin och du är klok. Hon menar att när man pratar med en bebis som far illa omvandlas det till positiv energi i barnet. Därför anser hon det ovärderligt för bebisen i stället för att utgå ifrån att de inte är stora nog att förstå. Till barn som har svårt för att öppnas sig pratar Eva ibland om barn i tredje person och göra ett likadant barn som det hon samtalar med. Hon beskriver ett exempelvis: Igår var det en pojke här som var fem år och han kände si och så och han hade varit med om det här. Han berättade att han brukade göra så här och det tycker jag var så fiffigt av honom. Till slut kommer det: Jag med!! Ja, så var det! Okej, du känner igen det. Hur brukar du göra? Jag skulle kunna berätta för honom om du har något tips att ge på hur man ska skydda sig när det är som svårast. Även om barnet vet att Eva vet att de har bevittnat våld, händer det att de inte vill tala om det. De har som uppgift att bevara en familjehemlighet. Eva har träffat en fyraårig pojke som vägrar att svara och tala med henne. När hon frågar honom något går han iväg och leker och talar högt för sig själv om något helt annat så hon inte får någon tillgång till att prata med honom. Men han vill alltid komma tillbaka nästa gång, det säger både han själv och hans mamma. Ingen människa skulle tro att vi har någon kommunikation, men jag pratar fast han leker och jag vet att han lyssnar och att han är nyfiken på vad jag säger. Det händer att han säger: Fråga mig inte om det där! Du får inte prata om pappa. Han står inte ut med det. Det är hans försvar att gå omkring här och leka. Försvar ska smältas inifrån sakta, inte rivas utifrån, för då gör de ju sig så himla illa. Tonåringar låter hon ofta rita familjekartor med två generationer bakåt. Det ger Eva en uppskattning om ifall barnet har många människor i sin närhet och om det har varit många skilsmässor. Sen frågar hon barnet: Vem är du nära? Vilka har dött? Hur många vet att din pappa misshandlar er? Finns det någon du skulle önska visste? Vem kan hjälpa dig att berätta? Det väcker tankar hos barnet att det är såhär det ser ut. 16

18 När Eva ber små barn rita sin familj är det delvis för att behålla samtalet kring familjen. Även för att barnet inte ska känna sig pressad att sitta och titta på mig och svara artigt och vänligt. Ibland trär jag halsband med tjejer eller småkillar. Det är så pillrigt att jag kan inte titta dem i ögonen hela tiden. Hur var det då rå när pappa stack kniven i mamma? och de är så upptagna Jo men då kom det jättemycket blod. Jaha, men gud jag förstår det. Eva tycker att användandet av lek och att rita avdramatiserar det som barnen har blivit utsatta för. Ibland berättar Eva för barnen om sin egen bakgrund. Jag vet att de blir nyfikna och vill veta. Innan jag tillfrisknade själv riktigt, var mitt främsta försvar humor. Nu behöver jag inte vara rolig så fort det blir jobbigt, men jag tror på det läkande i humor och skrattet om det inte är försvarsinställt. Eva blandar olika metoder inklusive sina egna erfarenheter. Lite psykodynamiskt, men framförallt kognitivt med tanke, handling och känsla. Hennes arbete är förankrat i Minnesotamodellen och Ersta vändpunktens gruppledarutbildning och hon använder skärvor av Rädda Barnens Trappan. Hon är lösningsfokuserad och utgår ifrån att barnet själv vet bäst vad hon eller han bör göra, kan göra och har för erfarenheter. Att Evas arbete ger resultat märks på uppskattningen hon får av barnen och deras mammor. Man märker när barn vågar säga nej och säga ifrån. När de stolta kommer och berättar att de tagit lite kommando över sin vilja och sina behov. Det händer att Eva bedömer att barn behöver mer hjälp och då hänvisar hon framförallt till X och Y, men hon säger att det inte finns så mycket att remitera till. Problemet är att de jobbar bara med barn där pappa ger tillåtelse. Inom alla myndigheter ser lagstiftningen ut så att pappa vid gemensam vårdnad måste godkänna behandling och samtal. Men pappor som misshandlar eller utsätter för sexuella övergrepp är inte så pigga på att barnet ska prata om det. Enligt Eva är ett barnperspektiv att låna barns öron, ögon och mage och att stanna där tills hon har känt, sett och hört så mycket som hon tycker behövs. Då lämnar hon det och kliver in i vuxna Eva och gör en bedömning över vad hon behöver göra. Hon anser att uppfattningen att det bästa för barn är att både mamma och pappa har tillgång till det är helt fel. Alla barn har rätt till två föräldrar men alla föräldrar har inte rätt till sina barn. Ska man säga att barn behöver två föräldrar så ska man lägga till friska, justa eller icke-misshandlande. Man behöver inte en förälder för förälderns skull. 17

19 Ju äldre barnen är ju mer begriper de saker som yngre inte ens förstår är konstigt. Äldre finlirar mer och har lärt sig att gå ikring lite. Ju yngre barn är ju rakare och mer direkta är de. Små barn kallar en spade för en spade. Små barn förskönar inget. De säger som det är rakt upp och ner. Eva tycker det finns mycket fördomar mot små barn och vad de förstår. Det är ju så många som har en bild av att treåringar kan man inte prata med. Går man in med den förutsättningen tror jag att man missar det man får som man skulle kunna förstå. Man måste tro att de verkligen har något att förmedla och att de behöver förmedla det. Endera får man kontakt med barnen eller inte, och då kan de vara 3 eller 12. Om förövaren är styvpappa tror Eva i vissa fall kan vara lättare. Hur alla agerar och reagerar spelar in. Men för barn med en fungerande pappa och mamma och som temporärt har en styvpappa som använder våld och hot, tror jag det är mindre smärtsamt än om det är pappa. En styvpappa är inte det totala sveket för det är ju en gubbjävel utifrån som man ändå aldrig har gillat. Pappa är pappa. Det värsta förklarar Eva är dock inte sveket för barn som bevittnar våld, utan det är rädslan och smärtan. När man är liten formulerar man inte de här sakerna. Man förstår bara att man lever mitt i kaos och att man har ett otroligt ansvar för att det inte ska bli värre. Barn använder sig av olika försvarsstrategier för att försöka förhindra våldet berättar Eva. Man kan vara jättegullig och hjälpsam, vara rebell eller varken synas eller höras. Genom att vara clown och få alla att skratta så har man också hjälpt till. Ha sex med pappa om det behövs. Redan småbarn är oerhörd lojala och inkännande och de vet jättemycket mer än vad de kan formulera. Barn uttrycker skadorna väldigt olika och därför kan vi missa hur skadade de har blivit. Eva ser fortfarande lite skillnad på pojkars och flickors reaktioner. Det är vanligare att tjejer gör illa sig själva och de låter sig utsättas och kränkas av killar. Pojkar tenderar att agera ut, misshandla sina flickvänner, använda våld och hot som ett medel för att få makt och kontroll. De har lärt sig att det funkar. Hela familjen var ju skiträdd och det blev som pappa ville. När pojkar är börjar vissa uttrycka lust att skada sina pappor och beskriver väldigt ingående vad de har lust att göra. 18

20 En del barn Eva träffar har ingen tillit. Den tillit hon vill bygga upp är att barnen ska känna att de inte behöver hamna i någon form av obehag för att de valde att berätta för just henne. Men det händer att hon behöver ta hjälp utifrån om ett barn exempelvis utsätts för sexuella övergrepp. Ibland måste man fråga barn om det är ok att gå vidare. För det allra mesta är det det. Och är det inte det väntar jag en stund. Jag går inte utan att de är med. Absolut är det lättar för barnet att läka om man är skyddad, men många av de här barnen är inte befriade från våldet menar Eva. Ofta är mamma förföljd eller barnet lever med sorg och oro. Ibland tror jag att vi missbedömer och tror att barnen får det bra när de flyttar. Då glömmer man vad Lisa bär i ryggsäcken. Är mamman fortfarande förföljd och hotat? Hur påverkar det Lisa att mamma inte orkar vara glad? Hur påverkar det Lisa att höra mormor hata pappa så mycket? Eva berättar att varje gång mamma misshandlas tror barn att hon ska dö. Det är också en sådan grej som vuxna glömmer bort att sätta sig in i. Att tro det en gång i veckan vad gör det med en människa? Eva tycker att skolan och lärare borde lära sig se, förstå och respektera barnen eftersom det är deras fristad. Idag naglar man ungar som bär sig illa åt. Man tar inte reda på varför barnet beter sig som det gör och åtgärdar det. Barn som uppför sig illa har alltid en väldigt god orsak att göra det. Du märker på spädbarn om det inte har det bra att de skriker mer, sover och äter mer oregelbundet. Barn på dagis som alltid bits och rivs har någonting som gör att de måste göra det för vi föds inte med den ådran. Om jag hade gått i skolan i dag hade jag fått en diagnos ADHD. Hur många barn får den idag utan att man bemödar sig att ta reda på hur de har det? Vidare tycker hon att man ska börja prata om familjen och missbruk redan på dagis. Man kan väl prata känslor med små barn utan att peka ut någon. De barn som lämnar ifrån sig någonting gör det för att de känner sig trygga och vill det. Andra kommer inte göra det, men man behöver inte ta ansvar för det. Man kan ta ansvar för att det har nämnts. Börjar man tidigare så kommer ju barn ha en öppnare attityd till att prata om svårigheter. Varför barn sällan berättar för vuxna att det förekommer våld hemma tror Eva beror på att de inte vet vad det leder till. Det värsta som kan hända att familjehemligheten kommer ut för då krackelerar hela familjen och det vet man som barn inte riktigt vad det innebär. Är det pappa i fängelse och mamma i sjukhustofflor och jag och mina syskon i 19

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Finns det ett gap mellan dem? Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Ett verkställighetsmål: de är inte

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer