Goodwill. Företagsekonomi B Lärarhandledning

Transkript

1 Goodwill Företagsekonomi B Lärarhandledning 1. SKOLVERKETS KURSPLAN OCH BETYGSKRITERIER 2. LOKAL ARBETSPLAN 3. PLANERING 4. KOMMENTARER TILL KAPITLEN 5. OH-UNDERLAG 6. LÖSNINGAR 7. PROV - ORGANISATION OCH LEDARSKAP 8. PROV - REDOVISNING 9. PROV - KALKYLER OCH BUDGET 10. PROV - MARKNADSFÖRING

2 Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: E-post: Order/Läromedelsinformation Telefon , Telefax Redaktör: Rolf Johansson Grafisk form: Anders Wikberg Layout & illustrationer: Mobile Design Jonas Olsson Omslag: Anders Wikberg Goodwill Företagsekonomi B/Lärarhandledning ISBN Maria Bergengren, Bo Egervall, Carl Gezelius och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Printed in Sweden by Intellecta Docusys AB Göteborg 2004 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Undantag från kopieringsförbudet gäller för allt material under flik 5, 7, 8, 9 och 10.

3 FÖRSLAG TILL KURSPLANERING FÖR GOODWILL - FÖRETAGSEKONOMI B Detta förslag är en lektionsplanering som täcker hela B-kursen på 150 poäng. Antalet timmar till förfogande för kursen kan variera mellan olika skolor. Förutom den tid som finns angiven måste de flesta elever troligen arbeta hemma med uppgifterna. I detta förslag finns inte prov och andra former av examination inlagda. För detta måste man sannolikt lägga till minst cirka 10 timmar. Förslaget bygger också på att alla kapitel och alla uppgifter görs. Om det blir tid för detta beror mycket på hur duktiga eleverna är och vilka förkunskaper de har. Ämnesblock Kapitel Tidsåtgång (ca) tim Introduktion 1 Organisation och ledarskap 1. Organisationers verksamhet Ledare och medarbetare Organisationers struktur 2 Redovisning 4. Bokföring Balanskonton Resultatkonton Baskontoplanen Moms 4 9. Praktiskt bokföringsarbete Bokslut Redovisning av eget kapital Personal och löner Periodisering Mer om köp och försäljning Mer om periodiseringar Årsredovisning och analys 2-3 Kalkyler och budget 17. Lönsamhetsbedömning Bidragsanalys Prissättning Planering och budgetering Budgetuppföljning och analys 3 Marknadsföring 22. Att tillfredsställa behov Affärsplanering Segmentering och positionering Den tuffa konkurrensen Vilka varor och tjänster ska vi marknadsföra? Hur kan företaget prata med en marknad? Relationsmarknadsföring Det internationella äventyret 3 Arbete med praktikfallen Avslutning Total tidsåtgång timmar

4 KOMMENTARER Övergripande kommentarer till kapitel 1-3 Pedagogiska tips Man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka Det viktigaste som händer i lektionssalen är deltagarnas egen aktivitet. Alltså är det viktigt för kursen att deltagarna är aktiva i enskilda övningar, grupparbeten och i helklass. Lärarens utmaning blir här att få alla engagerade i gruppdiskussionerna. Att skapa förutsättningar för individerna i gruppen att lära sig nytt och utvecklas. Vi lär oss olika lätt i olika utbildningssituationer Alla människor har en kombination av sätt att lära sig. För att stimulera elevernas inlärning kan det vara bra att variera arbetssätt under kursen. Något eller några av nedanstående varianter passar alltid bättre för en person än en annan. Inget sätt kan sägas vara rätt eller fel. Det beror på uppgiften, individerna, gruppen och läraren vad som är lämpligt. Exempel på olika arbetssätt Lärarledda eller elevledda lektioner, eller delar av lektioner Enskilt arbete under lektionerna (läsa, reflektera, skriva) Bolla frågor i bikupor, två och två Grupparbeten Klassrumsdebatter med tilldelning av roller med olika ståndpunkter Brainstorming i klassrummet Uppgifter att lösa utanför lektionerna Veckans uppgift (läxa) Längre projektuppgifter Studiebesök Se tv-program, se (och/eller) göra videofilm Nya grupper kräver struktur och tydliga instruktioner I nya grupper är vi ofta lite osäkra och kanske rädda för att vi inte ska gå iland med uppgifterna på kursen. Genom att lotsa deltagarna i de olika avsnitten med tydliga instruktioner växer tryggheten i gruppen medan du som lärare får möjlighet att bilda dig en uppfattning om varje deltagares förmåga och ambition. Övningsuppgifterna gör att eleverna snabbt känner sig hemma i kursen. Viktigt att man byter gruppkonstellation i varje övning så att så många som möjligt lär känna varandra i ett tidigt skede. Att arbeta i grupp vad gäller? Eleverna deltar i många olika grupparbeten under sin skolgång. Att arbeta i grupp är inte alltid så lätt. Drar man inte åt samma håll och har förmågan att utnyttja den olikhet och kompetens som finns hos var och en i gruppen, kan konflikter lätt uppstå. Ett effektivt sätt att få en fungerande arbetsgrupp är att inleda grupparbetet med att gruppmedlemmarna diskuterar vad som ska gälla i gruppen och dess arbete. Vilka normer och regler ska finnas? Här fastställer man anvars- och arbetsfördelning, tidsschema och metoder för arbete och redovisning: Vem ska göra vad, när ska det göras och hur stämmer vi av detta i gruppen? Låt gärna eleverna använda gärna formuläret på nästa sida. 1

5 GRUPPARBETE:... NAMN:... DATUM:... Vilka regler ska gälla generellt för våra grupparbeten under kursen? Skriv ner de tre viktigaste punkterna: Vem ska göra vad (i ett specifikt arbete): Person 1: Person 2: Person 3: Person 4: Det här kan jag bidra med för att grupparbetet ska bli så bra som möjligt. Skriv ner tre punkter: Hur planerar vi vårt tidsschema för arbetet? Skriv ner tidpunkter (deadlines) när olika moment ska vara klara: Moment klart: Moment klart: Moment klart: Moment klart: Moment klart: Hur stämmer vi av att arbetet fungerar som det ska, och hur utvärderar vi vårt grupparbete? (Kopieringsunderlag)

6 Pedagogiska kontrakt Ett pedagogiskt kontrakt är en överenskommelse mellan den som leder undervisningen och de som deltar i den. Syftet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för inlärning genom att eleven är delaktig. Om lärare och elever tillsammans tar ansvar för att förväntningarna och målen på kursen blir uppfyllda blir resan fram till slutet oftast roligare och känns mer meningsfylld för alla. Förslag hur man kan formulera ett pedagogiskt kontrakt: 1. Låt eleverna skriva ner regler som ska gälla i gruppen under den här kursen (individuell reflektion). På nästa sida finner du ett formulär som du kan använda för detta ändamål. 2. Låt dem bolla sina förslag med varandra två och två. 3. Skapa sedan grupper om 4 där uppgiften är att ta fram ett gemensamt förslag som alla i gruppen kan ställa upp på. 4. Varje grupp redovisar inför hela klassen. 5. Någon skriver på tavlan. 6. När alla grupper förslag finns på tavlan görs en sammanfattning (flera förslag kan vara liknande). 7. Skriv på blädderblock de regler som ska gälla under kursen och häng upp det på varje lektion. 8. Diskutera och ta ett beslut i gruppen; Hur ofta ska vi stämma av att vi håller oss till våra gemensamma regler? 3

7 ORGANISATION OCH LEDARSKAP MITT BIDRAG TILL EN BRA KURS NAMN:... DATUM:... DITT BIDRAG TILL KURSEN Bestäm dig för hur du ska kunna bidra till att kursen blir så bra som möjligt. Skriv ner tre punkter: DITT ANSVAR Hur tänker du ta ansvar för situationen om du, har svårt att hänga med i undervisningen inte lär dig något (eller i alla fall inte det du förväntade dig att du skulle lära dig) tycker att tempot är för lågt eller för högt anser att det är för rörigt på lektionerna? Vad är ditt och de andras personliga ansvar som medlemmar i gruppen? Vad är lärarens ansvar? Mitt ansvar: Andras ansvar: Lärarens ansvar: ORDNINGSREGLER Vilka ordningsregler tycker du ska gälla under kursen och på lektionerna? Hur och vem ansvarar för att reglerna efterlevs? (Kopieringsunderlag)

8 Betygskriterier/bedömningsgrunder Att sätta betyg på eleverna i Organisation och Ledarskap kan vara knepigare än till exempel i redovisningskursen. Det finns inga exakta sanningar inom organisationslära på samma sätt som inom redovisningen. Därför är det extra viktigt att hitta en bra metod som gör att både läraren och eleven uppfattar betygen som befogade och som rättvisa. Återkoppla till målen Redan när man formulerar målen i sin lokala kursplan är det bra att ha betygssättningen i åtanke. Målen (inklusive betygskriterierna) beskriver vad eleverna ska ha uppnått efter genomgånget moment eller efter avslutad kurs. Hur kan man följa upp och använda kursplanen när man ska sätta betyg? Här är några punkter för dig som lärare att fundera över: Vilken är miniminivån för vad eleven ska prestera, för respektive betygsnivå? Hur blir målen tydliga och kända för alla elever? Vad ska man göra för att säkerställa att alla vet vad som gäller för att uppnå respektive betygsnivå? Hur dokumenteras man sina bedömningar från olika elevarbeten och kursmoment? Hur (och hur ofta) ska man stämma av om eleverna uppfyller kriterierna för de olika betygsnivåerna? När och hur ska man föra dialog med eleverna om betygssättningen? Dialog med deltagarna om betygskriterier rekommenderas Man kan föra en dialog med eleverna om kursinnehåll och betygskriterier på flera sätt. Här är några exempel: Låt eleverna själva få uttrycka sina betygsambitioner efter att de har läst igenom den lokala kursplanen. Du kan använda formuläret på nästa sida för detta ändamål. Ge dina lärarförslag på extra/speciella individuella uppgifter till respektive elev utifrån de betygsambitioner de själva har angivit. Diskutera betydelsen av närvaro på lektionerna och eventuella kompensationskrav som finns vid frånvaro för att nå vissa betygsnivåer (extra uppgifter). Exempel kunskapskvaliteter När man ska formulera betygskriterier är det viktigt att fastställa vilka krav på färdigheter som ska ställas för olika betyg. Detta bör vara på konkret nivå för att göra det begripligt för både lärare och elever samt göra det lätt att mäta. Här är en lista med exempel på olika färdigheter eller kunskapskvaliteter som man kan kräva av eleverna i olika sammanhang: beskriva, definiera ge exempel, ange göra jämförelser, tolka, kategorisera belysa likheter och olikheter, precisera identifiera fördelar och nackdelar, argumentera dra slutsatser, relatera förklara samband, orsak och verkan föreslå åtgärder sammanfatta det viktiga formulera frågor 5

9 Mål Strategi Affärsidé Vision Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 1

10 Varenda krona av din lön kommer från kunden! Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 2

11 En chef måste man följa, en ledare vill man följa. Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 3

12 Vad är ledarskap? Ledarskap Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 4

13 Ledarskapets framsida n Förverkliga sina visioner n Kan påverka n Ansvar n Makt att bestämma n Utmanande och utvecklande Ledarskapets baksida n Utsatt position n Ensamhet n Tungt och krävande n Stressigt n Mycket arbete Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 5

14 1 Kontoklass 1: Tillgångar 1 9 Kontogrupp 19: Kassa, Bank Konto 193: Checkräkning (under) konto 1931: Kontonr xxxxxxxx i Föreningssparbanken Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 27

15 Resultatöverföring i aktiebolag 2099 Årets resultat 8999 Årets resultat Vinst Förlust Debiteras Krediteras Vid vinst Vid förlust Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 28

16 Företagen betalar moms på mervärdet Tygväveriet A säljer till klädfabriken B Faktura till B: Tyger 500 Moms 25% 125 Summa 625 Momsredovisning Utgående moms 125 Ingående moms 0 Till staten (125-0) 125 Klädfabriken B säljer till modebutiken C Faktura till C: Kostym Moms 25% 300 Summa Momsredovisning Utgående moms 300 Ingående moms 125 Till staten ( ) 175 Modebutiken C säljer till kunden D Kontant till D: Kostym (inklusive moms) Momsredovisning Utgående moms 500 Ingående moms 300 Till staten ( ) 200 Observera att den moms på 500 kronor som kunden D betalar uppgår till samma belopp som företag A, B och C tillsammans betalar in till staten. Det är alltså konsumenten som slutligen betalar mervärdesskatten. Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 34

17 Förslag till vinstdisposition för Profitus AB Styrelsen och verkställande direktören föreslår följande vinstdisposition: Till aktieägarna utdelas 8 kronor per aktie Till reservfonden överföres I ny räkning överföres Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 38

18 Balanslikviditet i % = Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 49

19 Resultatdiagram (tusentals kr) 300' Totala intäkter 250' 200' 150' Totala kostnader 100' 50' Säkerhetsmarginal Volym (1 000 st) Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 61

20 SWOT-modellen Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 73

21 Porters fem konkurrenskrafter 2. Möjliga nyetableringar 4. Leverantörer 1. Rivalitet inom 3. Kunder branschen Strukturvillkor - graden av koncentration - graden av produktdifferentiering - marknadens tillväxttakt - kapacitets- och kostnadsförhållanden - företagets finansiella förhållande - etablerings- och exithinder 5. Substitut Goodwill Företagsekonomi B OH-UNDERLAG 75

22 PROV 14 - KALKYLERING 1. Ange om följande påståenden är rätt eller fel. a) Provisionslön till försäljare är exempel på en fast kostnad b) Särkostnader kan vara såväl fasta som rörliga kostnader c) Hemtagningskostnader brukar normalt ingå i varukostnaden d) Försäljningsintäkt minskat med varukostnaden är företagets marginal e) Ett företag sätter aldrig priser som understiger kostnaderna Rätt Fel 2. Vilka kostnader är fasta respektive rörliga för ett taxiföretag? Markera med F för fasta kostnader och med R för rörliga kostnader a) Bensin till taxibilarna... b) Avskrivning på taxibilarna... c) Provisionslön till chaufförerna... d) Förbrukning av däck... e) Medlemsavgifter till taxiföreningen Fasta och rörliga kostnader Glasbiten AB räknar med följande kostnader för olika volymer det kommande året: Volym Totala kostnader st kr st kr st kr a) Hur stor blir den rörliga kostnaden per styck? b) Hur stor blir de fasta kostnaderna? c) Vad blir totala kostnaden per styck vid en volym av stycken? d) Priset per styck är 150 kr. Beräkna nollpunktsvolymen. PROV 14 KALKYLERING SID 1

23 4. Resultatdiagram Läs av resultatdiagrammet och besvara nedanstående frågor: tkr Volym a) Hur stora är de fasta kostnaderna? b) Hur stor är nollpunktsvolymen? c) Hur stor är nollpunktsomsättningen? d) Vilket resultat uppnår företaget vid volymen stycken? e) Hur stor är säkerhetsvolymen i antalet enheter när den verkliga volymen är stycken? PROV 14 KALKYLERING SID 2

24 5. Bidragsanalys Jordskor AB tillverkar fotriktiga skor som säljs i hälsokostbutiker. Företaget räknar med följande kostnader och intäkter för det kommande året: Pris/st RK/st FK kr 300 kr kr Tillverknings- och försäljningsvolymen uppskattas till 800 stycken. a) Beräkna täckningsbidraget per styck. b) Beräkna totalt täckningsbidrag. c) Beräkna nollpunkten d) Beräkna resultatet e) Beräkna säkerhetsmarginalen i volym och procent PROV 14 KALKYLERING SID 3

25 6. Bidragsanalys i tabellform Komplettera följande tabell: a) b) c) d) e) Pris/st RK/st TB/st 100 Täckningsgrad, % Aktuell volym TTB FK Resultat Nollpunktsvolym Nollpunktsomsättning Säkerhetsmarginal, st 500 Säkerhetsmarginal, % PROV 14 KALKYLERING SID 4

26 7. Pålägg och marginal Anna Skoog driver en enskild firma som säljer unika hälsopreparat som hon importerar från Tyskland. Hon köper in ett parti med burkar för kronor. Till detta kommer fraktkostnader på kronor. Anna räknar med att rörelsekostnaderna uppgår till kronor. Dessutom vill hon göra en vinst på kronor. a) Vilken påläggsprocent måste Anna lägga på den ingående varukostnaden för att uppnå den planerade vinsten? b) Vilket pris exklusive moms ska företaget ta för en burk? c) Vilken marginal i procent motsvarar pålägget om Anna lyckas sälja hela partiet till det åsatta priset? d) Anna lyckas inte sälja hela partiet till åsatt pris utan tvingas sänka priset med 20 procent för de sista burkarna. Vilken blir den genomsnittliga marginalen för hela partiet i kronor och procent? PROV 14 KALKYLERING SID 5

27 8. Divisionskalkyl José Gonzales har startat ett aktiebolag. Han erbjuder andra företag sina tjänster som datakonsult med inriktning på nätverk. Hans totala kostnader ett år är kronor. Kunderna kan debiteras timmar om året. a) Vilken blir Josés kostnad per timme om divisionskalkylering används? b) José vill ha en vinst på minst kronor. Vilket pris per timme exklusive moms måste José ta för att få den önskade vinsten om divisionskalkyl används för beräkningarna? PROV 14 KALKYLERING SID 6