Problemlösarna: Intervjun: HON ÄR DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING. #5 18 JUNI 2008 tidningen för dig i Försäkringskassan. Västmanlandsmodellens.

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #5 18 JUNI 2008 tidningen för dig i Försäkringskassan Problemlösarna: VAD GÖRS FÖR ÄLDRE MEDARBETARE? Intervjun: HON ÄR EN RIKTIG LAGSPELARE NYA SJUK- FÖRSÄKRINGEN I STARTGROPARNA Västmanlandsmodellens tre kuggar

2 Originalet kommer från oss År 2000 såg den första försäkringsmedicinska utredningen dagens ljus. Den skapades av Försäkringsmedicinskt Centrum (FMC) i samarbete med Försäkringskassan efter ett riksdagsbeslut året innan om att FMC skulle bildas. Åtta år senare har vi närmare genomförda utredningar bakom oss. Därmed är det ingen tvekan om att vi är Sveriges ledande leverantör av försäkringsmedicinska utredningar och arbetsförmågebedömningar. Förra året tog Manpower Hälsopartner över FMC och dess verksamhet. Vi vårdar FMCs originalutredningar men också dess övertygelse om att vi och våra kunder utvecklas tillsammans. Därför tog vi också tillfället i akt att förbättra våra utredningar. Allt för att ge dig som beställare exakt det du efterfrågar ett komplett underlag för att fatta rätt beslut om ersättning såväl som om rehabilitering och övriga åtgärder. Vill du veta mer eller beställa en utredning? Kontakta kundservice i din region: Stockholm: Mitt: Öst: eller Väst/Syd: Norr: _Annons_Dagens_DSoc_193x

3 # 5 Det är bara att hålla tummarna. I augusti 1985 tillsattes Rehabiliteringsberedningen. I november 1988, tre år och tre månader senare, presenterades resultatet. Tiden ansågs behövas för att utreda, diskutera och förankra. Efter en försöksperiod i tre försäkringskassor genomfördes den s k rehabiliteringsreformen Men när det nu är dags för de mest omfattande förändringarna i sjukförsäkringen sedan dess grundas de paradoxalt nog inte ens på en riktig utredning (även om förslagen inspirerats av Anna Hedborgs underlag till den parlamentariska utredning om socialförsäkringen som ännu inte blivit av). Bristen på dialog och förankring märktes i remissvaren, även om alla förstås ställer upp på syftet med förändringarna. När propositionen kom såg den, i stort sett, ut som ursprungsförslaget. Med viss nyfikenhet bläddrade jag senare i Socialförsäkringsutskottets betänkande för att se om där fanns något av de problematiseringar och markeringar som kan förekomma i betänkanden. Men icke. Dock trots alla förberedelser inför reformen 1992 gick det ju inte så bra. Ett skäl var säkert att komplexiteten i att stödja långtidssjuka tillbaka till arbete underskattades. Komplexiteten är inte mindre idag men förutsättningarna är trots allt bättre genom det mer metodiska arbetet hos Försäkringskassans handläggare och en bättre samverkan med omvärlden. Och tidsgränser på gott och ont. Det är bara att hålla tummarna för att det ska fungera. För alla vet vilka som drabbas om det inte gör det. Trevlig sommar! eva lindén redaktionssekreterare AKTUELLT Nya sjukförsäkringen snart här 4-5 Alla lokala försäkringscenter på plats 6 Nyheter i familjepolitiken 8 REPORTAGET I Västmanland arbetar Försäkringskassan ihop med polis och åklagare med bidragsbrott INTERVJU Birgitta Wågbrant är chefen som vill vara en i laget NEDSLAGET Processförarna i Göteborg slåss för att rätt ska vara rätt PROBLEMLÖSARNA Äldre kan behöva särskilda lösningar FOKUS Försäkringskassans forskningsstöd hotat Mått kan förlänga handläggningstider ÅSIKTER Lägg ner organisationen Tidig bedömning 27 NYFIKEN PÅ Jan Boström 29 NÄST SIST Försäkringskassan fick Klarspråkskristallen 30 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 32 dagens socialförsäkring JUNI

4 5MINUTER MED: Joakim Lindström, enhetschef LFC Malmö AKTUELLT Snart är det dags På LFC i Malmö har man förberett sig noga för förändringarna i sjukförsäkringen 1 juli. Hur har ni förberett er? Alla våra drygt 70 personliga handläggare har fått webb baserad samt lärarledd utbildning. Det gäller också våra 10 nyanställda. En av våra specialister ingår i ett processteam och har intresserat sig extra mycket för de kommande förändringarna. Hon har kontinuerligt informerat våra handläggare vilket har varit en stor fördel. Hur ser du på att NFC ska lämna ärendena till er senast efter 60e dagen. Det verkar vettigt. Vi vill ju få över ärendena så snabbt som möjligt för att hinna göra de bedömningar vi ska. Samtidigt vill vi att rätten till ersättning ska hinna utredas ordentligt. Hur är stämningen bland handläggarna? Jodå, de kan nog se poänger i det nya men är bekymrade över arbetsbelastningen. Vi ligger värst till i Skåne just nu med uppåt 200 ärenden per handläggare. Viss avlastning blir det genom våra nyanställda, men vi kommer ändå inte ner i ett rimligt antal ärenden. Hur ser du själv på det nya regelverket? Jag tycker att det är jättebra att vi nu får tidsgränser för ersättningen. Kan man inte arbeta i sitt vanliga arbete men med något annat så ska man göra det. Men det finns också en risk för utslagning. Socialförsäkringen har idag blivit lite av en trygghetsstiftelse, och då är syftet förfelat. Eva Lindén Nya sjukförsäkringen kräver Nu är det mindre än två veckor kvar tills de mest omfattande förändringarna i sjukförsäkringen på över 15 år genomförs Det gäller att vi på alla nivåer hjälps åt för att Försäkringskassan ska kunna genomföra sitt uppdrag så bra som möjligt, säger försäkringsdirektör Birgitta Målsäter. Förberedelserna har krävt ett intensivt arbete. Utifrån den korta tid som stått till buds har det fungerat väldigt väl. Det säger Birgitta Målsäter, chef för Försäkringsprocesser. Det har varit många delar som måste samordnas och falla på plats. I de delar som varit möjliga för oss att förbereda är det mesta nu på plats. Men visst har det varit många svåra frågor att lösa på vägen. Allt från hur vägledningar ska utformas till hur och när vi ska informera. Det finns en väldig vilja i organisationen att lyckas med det här. Att få reformer på plats är något vi är bra på i Försäkringskassan. Men det är först i skarpt läge vi vet hur det faktiskt fungerar, så vi får samtidigt vara lite ödmjuka. Men det är inte bara Försäkringskassan som påverkas av de nya reglerna. Det gör också, bland andra, arbetsgivare, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har haft, och fortsätter att ha, träffar både på lokal, regional och nationell nivå för att informera och diskutera vilka krav reformen ställer. Lämna över ärende En fråga som har diskuterats är när NFC ska överlämna ett ärende till LFC. Vi har kommit fram till att NFC ska lämna över alla ärenden till LFC senast 60 dagar efter sjukanmälan. Det var ett beslut som det inte var svårt att enas om. På frågan om det inte är sent med tanke på de olika tidsgränserna i rehabiliteringskedjan svarar Birgitta Målsäter att det oftast dröjer dagar innan nödvändiga underlag finns på NFC och handläggarna alltså kan börja arbeta med ärendena. Och skulle LFC få handlägga ärendena i sin helhet skulle vi tappa vårt nationella öga, det vill säga att vi ska bedöma rätten till ersättningen på ett enhetligt sätt i landet. Att rehabiliteringskedjan innebär ökad arbetsbelastning är helt klart. Frågan blir hur handläggarna ska klara det när tiden inte räcker till idag. Vi har Birgitta Målsäter äskat pengar från regeringen, närmare bestämt 135 miljoner kronor för personal, men jag kan inte säga när vi får besked. Men för att vi ska klara av det här behövs fler medarbetare och därför har vi redan påbörjat en rekrytering. Vilket stöd kommer handläggarna att ha? Ungefär medarbetare har nu fått utbildning om det nya regelverket. Verksamhetssupporten kommer att finnas på två nivåer. Den handläggare som behöver fråga om något vänder sig till en specialist på LFC. Specialisterna kan i sin tur vända sig till oss på Försäkringsprocesser. Försäkringskassans remissvar innehöll en hel del kritik och efterlyste också förtydliganden på många punkter. Hur ser du på situationen idag? Några av de oklarheter som fanns i den första versionen av förslaget klarades ut i propositionen men det är fortfarande en del som Det blir en intensiv period för medarbetarna Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson är medveten om att det blir en tuff period för Försäkringskassans handläggare. Men utlovar snar start för rehabiliteringsgarantin och en utvecklad företagshälsovård. För att rehabiliteringskedjan ska fungera måste människor kunna få stöd att komma tillbaka i arbete. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting har just tecknat en avsiktsförklaring om både rehabiliteringsgarantin och företagshälsovården. Den ska inom kort preciseras i en överenskommelse. Allt kan inte fungera fullt ut 1 juli men ambitionen är att det ska starta med full kraft då, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson. Jobb- och utvecklingsgaranti Något annat som utlovats är det som först kallades resursarbeten men nu fått beteckningen jobb och utvecklingsgaranti. Den är avsedd för dem som framöver inte är rustade att återgå i arbete men ändå inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet arbetar nu intensivt med detta. Detaljer kommer i höst. Det handlar inte bara om sysselsättning utan också om sådant som arbetsträning, rehabilitering och utbildning. Vi har klara ambitioner att man ska rusta varje människa för att hon ska kunna komma tillbaka i arbete. Försäkringskassans handläggare är hårt belastade redan idag, och Försäkringskassan har begärt pengar för att klara arbetet efter 1 juli. Ministern vill inte kommentera begäran men säger att hon förstår att medarbetarna arbetar hårt. Jag är också medveten om att Försäkringskassans omorganisation pågår parallellt och att det kommer att bli en intensiv period för personalen. Men när man har 4 dagens socialförsäkring JUNI 2008

5 att alla hjälps åt Nya regler 1 juli l En rehabiliteringskedja med tidsgränser för när arbetsförmågan prövas. l Ettårsgräns för sjukpenning samt förlängd sjukpenning. l Nya kriterier för rätten till sjukersättning. l Tidsbegränsad sjukersättning upphör. Läs mer om de nya reglerna på regeringens webbplats www. regeringen.se/sb/d/1950, på Försäkringskassans intranät samt i DS (nr 1 4). är oklart. Det är sådant vi får jobba med efter hand och som också får klargöras genom domstolspraxis. Och vi tycker fortfarande att det hade varit bra om vi, och övriga berörda, hade fått mer tid att förbereda det hela. Om rehabiliteringskedjan inte fungerar som tänkt blir det Försäkringskassan som får klä skott för det? Visst kan det bli svårt för handläggarna att förmedla negativa beslut om personen inte kan gå tillbaka till sitt tidigare arbete och det samtidigt inte finns någon form av alternativa arbeten. Men vår ambition är att följa regelverket och klara vårt uppdrag. Vi ska kunna förklara det nya regelverket, men det är inte vårt uppdrag att försvara det. Vilka risker ser du om Försäkringskassan inte får de äskade resurserna? Framför allt att vi får svårt att hinna göra de bedömningar vi ska inom tidsintervallen. Liksom att den aktivitet som är avsikten inte kommer till stånd. Birgitta Målsäter poängterar att intentionen med de nya reglerna är bra. Inte minst handlar det om tidiga insatser. Och det kommer tidsgränserna att medverka till, och tidsgränser är Försäkringskassan positiv till. De innebär att det blir tydligare vad som gäller. Som kund uppmuntras man att själv vara aktiv, precis som samtliga inblandade. Vi ska komma ihåg att vi är ett av få länder som inte har tydliga tidsgränser. Förutom att alla inblandade måste ta ansvar och bli mer aktiva anser Birgitta Målsäter att den viktigaste frågan för att rehabiliteringskedjan ska fungera är att det finns en alternativ arbetsmarknad. Många som inte kan få sjukpenning eller sjukersättning framöver därför att de bedöms ha en arbetsförmåga kommer att ha svårt att hitta lämpligt arbete. För dem måste det finnas andra möjligheter så som de resursjobb som regeringen har utlovat. Eva Lindén Arbetsplatsen har en central roll. Sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas tidigt och noggrant i förhållande till i första hand ordinarie arbete, i andra hand till andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Foto: ingvar karmhed pressens bild Foto: hanna teleman Cristina Husmark Pehrsson kommit igenom den så kommer det nya regelverket att underlätta. Bland annat blir det tydligare vad som gäller. På frågan om hon ser några risker förknippade med de nya reglerna svarar ministern att hon med en så här stor reform inte blir förvånad om allt inte fungerar till hundra procent första dagen. Men jag är övertygad om att Försäkringskassan med sin professionalitet kommer att implementera det här på ett bra sätt. Eva Lindén Överenskommelsen klar Precis innan DS gick i tryck blev den nämnda överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin och företagshälsovården klar. Rehabiliteringsgarantin innebär att 200 miljoner kronor avsätts i år för rehabiliteringsgarantin vilken omfattar behandling/rehabilitering vid smärta i rygg och nacke samt vid lättare/medelsvår psykisk ohälsa till exempel stressrelaterade besvär. Insatser kan erbjudas enligt garantin efter 1 juli men kommer inte att finnas i tillräcklig omfattning. Landstingen ska därför, till oktober, kartlägga läget. En utredning ska sedan föreslå hur ga- rantin ska bli tillgänglig för alla. Tidsgränser i garantin kan komma i en ny överenskommelse i höst. Preciseringar för insatserna ska göras i samråd med Försäkringskassan. Nationella riktlinjer ska utarbetas. Bygger på frivillighet När det gäller företagshälsovården innebär överenskommelsen att godkänd företagshälsovård också ska kunna ge primärvård eller att en vårdcentral ska kunna serva med företagshälsovård. Modellen bygger på frivillighet för alla inblandade. För att bli godkänd ska företagshälsovården medverka till en bättre sjukskrivningsprocess genom att ge Försäkringskassan bra beslutsunderlag och tidigt initiera insatser för att personer ska kunna återgå i arbete. Genom att företagshälsovården får tidig kontakt med människor som söker sjukvård förväntas den bidra till att insatser från sjukvården, arbetsplatsen och Försäkringskassan koordineras. Det talas till och med om personliga koordinatorer i det syftet. Det är Försäkringskassan som ska godkänna företagshälsovården i de delar som har med sjukskrivning att göra. Eva Lindén dagens socialförsäkring JUNI

6 AKTUELLT Nordisk portal om socialförsäkringarna n n n En nordisk socialförsäkringsportal har nyligen lanserats. Den riktar sig till personer som flyttar till, eller börjar arbeta eller studera i ett annat nordiskt land. På portalen finns inte bara information om de olika förmånerna i respektive land utan även om bestämmelserna om var man är försäkrad i olika situationer. webbsida: Utökat elektroniskt informationsutbyte n n n För att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar föreslår regeringen i en proposition att myndigheterna från årsskiftet får bättre möjligheter till elektroniskt informationsutbyte. En lång rad myndigheter Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN, Skatteverket, Migrationsverket, Statens pensionsverk och Kronofogden ska få lämna och ta emot information i elektronisk form inför beslut om ersättningar och bidrag. Även arbetslöshetskassorna ingår liksom kommunernas socialnämnder, de sistnämnda dock endast som mottagare av uppgifter. Samarbete ska minska utanförskap n n n För att minska utanförskapet i stadsdelar med utbrett utanförskap ska regeringen inleda en dialog med de kommuner som tidigare haft lokala utvecklingsavtal med staten. Samtidigt får Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och polismyndigheterna i uppdrag att ingå i lokala partnerskap med dessa kommuner. Uppdraget löper till och med 2010 och ska utföras inom ramen för ordinarie resurser och verksamhet. Även privata och ideella aktörer ska kunna ingå i de lokala partnerskapen. De lokala försäkringscentren på plats Alla Försäkringskassans 60 lokala försäkringscenter (LFC) är nu på plats. Det första invigdes i mitten av november förra året och de tre sista för en dryg månad sedan. Det betyder att den nya Försäkringskassan nu finns över hela landet med lokal närvaro i varje kommun. Totalt medarbetare, varav 400 chefer, gör jobbet. De har haft det jobbigt och slitigt men trots det har det fallit ut oerhört väl, säger försäkringsdirektör Stig Orustfjord, som är chef för hela LFC-organisationen. Visst har det funnits problem men förberedelserna har varit så grundliga att det gått bra. Det finns också ett engagemang ute på de lokala försäkringscentren, det har jag märkt när jag har varit runt på invigningar. Han är också mycket nöjd med att Försäkringskassan fått till stånd en nationell produktionsstyrning. Vi har nu en rak lina ända från För att LFC ska lyckas med sitt uppdrag har relationen till telefonkundtjänsten och de nationella försäkringscentren (NFC) stor betydelse. Om vi slarvar i ärendehandläggningen ökar trycket på telefonkundtjänsten, vilket i sin tur leder till att kunderna kommer till lokalkontoren, och det blir en ond cirkel, konstaterar Stig Orustfjord. För att få till stånd en positiv cirkel har han därför ingått en försäkringspakt med cheferna för NFC respektive telefonkundtjänst och självbetjäning. Vi är väldigt beroende av varandra och vi måste hålla ihop för att klara våra kundåtaganden, säger Stig Orustfjord. För blir det fel för en av oss så blir det fel för alla. Pakten innehåller flera delar: l en gemensam krishantering över kundkanalsgränserna om ett ärendeslag inte hinns med l ett test med ett kvittensbrev inom föräldrapenningen där det framgår att anmälan tagits emot högsta ledningen ut till kundmötet och tillbaka. På så sätt kan vi lätt få ut gemensamma arbetssätt och lika lätt fånga upp vilka problem som finns därute. Pakt ska klara kundåtagandena och hur lång tid det tar innan pengarna kommer, men också information om självbetjäningstjänsterna l tydlig information på Försäkringskassans webbplats om hur den nya organisationen ser ut, vem som gör vad, och vilka öppettider som gäller, så att inte kunden ges fel förväntningar. Sven-Erik Johansson Kärnområden etablerade Med de lokala försäkringscentren är nu viktiga kärnområden i Försäkringskassan etablerade. Stig Orustfjord pekar ut fyra viktiga uppgifter för LFC: l handlägga sjuk- och handikappförmåner l ansvara för det lokala personliga kundmötet l sköta den lokala samverkan och representera Försäkringskassan utåt l bekämpa brott inom socialförsäkringen. Fortfarande återstår en hel del att göra innan LFC-organisationen fungerar fullt ut. Framförallt ska de lokala kundmötesplatserna utvecklas vidare. Det sker ofta i service- eller lokalsamverkan med Skatteverket, Arbetsförmedlingen och andra aktörer och kommer att pågå ända fram till På sikt tror jag inte att vi kommer att ha några egna mötesplatser utan vara en del i gemensamma lösningar med andra, säger Stig Orustfjord. Sedan har vi en jätteutmaning med den största sjukförsäkringsreformen på 30 år. Den medför ett stentufft arbete för oss i höst och under nästa år. Ansiktet utåt För att de lokala försäkringscentren ska kunna bli Försäkringskassans ansikte utåt krävs för det första att lokalkontoren och kundmötet utvecklas till något nytt. Det är en lång process att skilja på handläggning, beslutsfattande och kundmöte. Vi är bara i startblocken ännu, säger Stig Orustfjord. Vi måste bli mer proffsiga i kundmötet. Framförallt måst vi bli bättre på att möta missnöjda kunder med respekt så att de inte upplever sig snorkigt behandlade eller fyrkantigt hanterade. För det andra handlar det om att få till stånd ett bra samarbete med viktiga partners som hälsooch sjukvården, Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna. Är det något jag ångrar så är det hur vi genom åren hanterat arbetsgivarna. Vi har inte sett dem som de viktiga ohälsoarbetare de är. Jag tror därför mycket på det partnerkoncept vi har utvecklat. Sven-Erik Johansson Kristin Ritter, NFC, Stig Orustfjord, LFC och Ann Persson-Grivas, telefonkundtjänst och självbetjäning. 6 dagens socialförsäkring JUNI 2008

7 Allas engagemang behövs i kvalitetsarbetet Nu tas det krafttag för att utveckla Försäkringskassans kvalitetsarbete. Det ska omfatta hela verksamheten och ska ske systematiskt. Försäkringskassan arbetar idag med kvalitet på många områden, men det sker inte på ett tillräckligt bra och systematiskt sätt. Ett exempel är att handläggarnas arbete kvalitetskontrolleras men inte vad som händer dessförinnan, till exempel hur det går till när huvudkontoret utformar normeringen. Ett annat är att organisationen ibland agerar först när något allvarligt har inträffat. Ett tredje exempel är att många styrande dokument/processbeskrivningar aldrig Syfte l l Kvaliteten ska kunna förutsägas, styras och förbättras Både ledning och medarbetare ska ha förutsättningar att arbeta systematiskt med kvalitetsfrågor Utgångspunkter l Kunden i fokus l Arbeta med processer l Basera beslut på fakta l Ständiga förbättringar l Delaktiga medarbetare Svårt utvärdera nyttan med Finsam De personer som blir aktuella för insatser i Finsam får en bättre förankring på arbetsmarknaden och blir mindre beroende av trygghetssystemen. Men på grund av brister i det nationella uppföljningssystemet (SUS) är det svårt att veta vilken nytta samverkan gör. Det skriver Statskontoret i sin fjärde rapport om samverkansmodellen. Statskontoret framhåller också att gränsen mellan Finsam och vad som hör hemma inom de ordinarie verksamheterna kan vara svår att upprätthålla. införs eller följs upp. Dessutom utformas inte processbeskrivningarna i tillräcklig omfattning utifrån mervärdet för kunderna. På ett mer medvetet sätt Det här redovisas av projektet Systematiskt kvalitetsarbete som har haft i uppdrag att ta fram underlag för kommande kvalitetsarbete. Det finns mycket bra erfarenhet att bygga vidare på i Försäkringskassan men ska vi kunna styra och utveckla kvaliteten och se till att vi jobbar enkelt, snabbt och rätt måste vi arbeta med kvalitet på ett mer medvetet sätt, säger Eva Maria Magnusson, som varit projektledare tillsammans med Josephine Tullberg-Koesoemah. Enkelt, snabbt och rätt gäller gentemot våra kunder men också internt. Kvalitetsarbetet ändrar inriktning från efterkontroll till att handla om sådant som både kundmötesorganisationen och huvudkontoret gör, det vill säga arbetet både innan, under och efter produktion. Befintliga arbetssätt för kvalitet ska utvecklas och nya tillföras. Ständiga förbättringar Det första som sker nu i höst handlar om ständiga förbättringar. Ett antal intresserade enheter både vid huvudkontoret och runt om i landet ska få hjälpa oss Inom Finsam samverkar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna och landstingen. För rapporten har Statskontoret intervjuat en lång rad företrädare. Ur rapporten: l Försäkringskassan är tillsamman med kommunerna mest drivande i samarbetet. l Parterna gör prioriteringar utifrån de egna målen. l Eftersom det är svårt att dra en gräns mellan Finsam och ordinarie verksamhet finns risk för kostnadsövervältringar. att utveckla en modell. Det handlar om hur man ska fånga upp problem, precisera varför det är ett problem och komma fram till om man Eva Maria Magnusson kan och bör försöka lösa det själva. Om inte ska det skickas vidare. Vi vill se hur organisationen tar emot och hanterar problem/ förbättringsbehov, till exempel på Försäkringsprocesser, i juridikstaben eller ledningen för den egna arbetsplatsen. Och vi ska skapa en bra struktur för hur det bör gå till. Vad är skillnaden gentemot den tidigare förslagsverksamheten? Nu handlar det inte i första hand om förslag utan om att systematiskt identifiera sådant som medarbetarna upplever som hinder och svårigheter i arbetet. Det är ju inte säkert man kan komma med ett förslag, eller så kanske förslaget inte fungerar. Det finns också ett tydligt kundperspektiv, det vill säga det handlar om sådant som är problem för kunden. Eva Maria Magnusson, som finns på ledningsstaben, kommer att ansvara för att hålla samman kvalitetsarbetet. Eva Lindén l Finsam är mest populärt bland högre chefer och mindre populärt på lägre nivåer. Detta är tydligast inom Försäkringskassan. l Förstatligandet av Försäkringskassan uppfattas av de flesta som positivt för samverkan. l Många vill att Försäkringskassan ska kunna avsätta mer än fem procent av sjukpenningsmedlen till samverkan kring rehabilitering. Antalet samordningsförbund ökar stadigt. Anders Ljungberg på gång... Riksdag och departement 1/7 Slutredovisning från Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT). Försäkringskassans uppdrag 20/6 Remissvar om nationella minoritetsspråk vid myndigheter. 1/7 Redovisning av åtgärder inom e-förvaltningsområdet. 1/7 Sjukförsäkringsprognoser. Redovisning av modellerna bakom prognoserna för sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. 1/8 Gränsregional information. Redovisning av åtgärder för personer som bor och arbetar i olika länder i Norden. 10/8 Uppföljning av tandvårdens högkostnadsskydd avseende protetik för äldre. 15/8 En lång rad uppdrag ska redovisas: Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälsooch sjukvård. Uppföljning av vilande sjukoch aktivitetsersättning. Försöksverksamhet med alternativa insatser för långtidssjukskrivna. 18/8 Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen. Redovisning av resultaten av de åtgärder som vidtagits. I Försäkringskassan 12/8 Försäkringskassans styrelse sammanträder. 21/8 Externt seminarium om mänskliga rättigheter i socialförsäkringen. dagens socialförsäkring JUNI

8 AKTUELLT Klarspråkskristallen till Försäkringskassan n n n Försäkringskassan har vunnit Klarspråkskristallen Priset delas ut av Språkrådet och går till myndigheter och andra offentliga förvaltningar som nått goda resultat i sitt språkvårdsarbete. Tävlingskategorin i år var beslutstexter, och 15 organisationer var nominerade. Försäkringskassan fick priset för sitt nära och prestigelösa samarbete mellan jurister, språkvårdare och experter vilket lett till bra och begripliga beslutstexter (läs mer i Språkspalten på sid 30). Återkraven ökar snabbt n n n Försäkringskassan har 1,4 miljarder kronor i utestående fordringar. Summan växer varje år trots att effektiviteten i återkravsarbetet förbättrats de senaste åren. Det skriver Statskontoret i en granskning av återkravsarbetet vid Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden (CSN). Statskontoret anser att Försäkringskassan har stora problem med kostnadseffektiviteten. Att driva in 100 kronor kostar tio gånger mer hos Försäkringskassan än vad det gör för CSN. Krav på utredning om bilstöd n n n Sveriges fem rörelsehinderförbund kräver i en skrivelse till regeringen en ny utredning om bilstöd. Förbunden menar att inga väsentliga förändringar i bilstödet har gjorts sedan 1988 och att varken grundbidraget eller anskaffningsstödet följt kostnadsutvecklingen. Förvaltningslagen ska revideras n n n Förvaltningslagen ska ses över. Reglerna ska göras så lättillgängliga som möjligt och anpassas till en utbyggd elektronisk förvaltning. Det behövs även åtgärder för att komma till rätta med alltför långa handläggningstider hos myndigheterna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Nyheter i familjepolitiken Jämställdhetsbonus och vårdnadsbidrag Den 1 juli kommer flera nyheter inom familjepolitiken. Delad föräldraledighet ger en bonus, kommuner får rätt att införa vårdnadsbidrag, och vid vård av barn måste föräldrarna styrka frånvaron med ett intyg från förskola eller skola för att få ersättning. Jämställdhetsbonusen ges till föräldrar som delar på föräldraledigheten. Den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattereduktion (dras från den slutliga skatten) om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Bonusen sätts in på skattekontot. Större ju mer jämlikt Bonusen är högst 100 kronor per dag och kan lämnas för barn som är födda efter den 30 juni i år. Bonusen blir större ju mer jämlikt uttaget av föräldrapenning är. Maximal bonus är kronor. För Försäkringskassans del handlar det om att skicka ut anmälningsblanketter till föräldrarna, beräkna antalet bonusgrundande dagar, och skicka in uppgifterna till Skatteverket. Det mesta behöver göras i början av året vilket ställer stora krav på kundmötesorganisationen, säger Magnus Arvidson, chef för enheten för föräldraförmåner, Försäkringskassans huvudkontor. Jämställdhetsbonusen kräver ordentlig planering. För att underlätta för föräldrarna lanserar Försäkringskassan den 1 juli en räknesnurra på sin webbplats. Vi diskuterar också en informationskampanj för att ge föräldrarna den kunskap som behövs. Från den 1 juli får kommunerna en möjlighet att införa vårdnadsbidrag, som mest kronor per månad. Det kan beviljas för barn som har fyllt ett men inte tre år. Det är kommunen som handlägger och beslutar om vårdnadsbidrag och det är hos kommunen man ansöker. Vårdnadsbidrag får tidigast lämnas efter att föräldrapenning betalats ut för sammanlagt 250 dagar. Kommunerna kommer att behöva stämma av med Försäkringskassan att så är fallet. Vi håller på att bygga ut vår maskinella överföring av uppgifter till kommunerna men fram till dess får den som söker en blankett från oss, säger Magnus Arvidson. Men vi kommer i möjligaste mån försöka styra över till vår självbetjäning. Vårdnadsbidrag kan inte lämnas samtidigt som föräldrapenning och vissa andra socialförsäkringsförmåner. Dessutom kommer det att ingå som bidragsgrundande inkomst vid prövning av framförallt rätt till bostadsbidrag Förhindra missbruk Magnus Arvidson tror att vårdnadsbidraget främst kommer att beröra kundcenter*. Men vi kan nog också räkna med att många går in på lokalkontoret efter att de har varit hos kommunen och ansökt. Kravet på intyg från skola eller förskola för att få tillfällig föräldrapenning har kommit till för att förhindra missbruk. När det kommer in en anmälan om vård av barn kommer Försäkringskassan att skicka ut ett intyg Lågt i tak inom Försäkringskassan Det är lågt i tak inom Försäkringskassan enligt den arbetsmiljöundersökning som fackförbundet ST låtit Statistiska centralbyrån göra bland medlemmarna Försäkringskassan sticker ut på ett negativt sätt på flera sätt. Enligt ST:s medlemmar så är det lägre i tak inom Försäkringskassan än i övriga statliga myndigheter och taket har sjunkit mest de senaste fem åren. Försämringarna gäller såväl intern kritik som att uttala sig kritiskt offentligt. Intranätet FIA belyste problematiken den 26 maj. Den dagen vi känner att vi inte kan framföra våra synpunkter är vi illa ute, sa generaldirektör Curt Malmborg. som föräldern ska lämna till förskolan, familjedaghemmet, fritidshem- Magnus Arvidson met eller skolan. Intyget ska styrka att barnet inte varit närvarande de dagar som föräldern begärt ersättning för. Både offentliga och privata verksamheter blir skyldiga att utfärda intyg. Vi får en kontroll i varje ärende och därmed fler riktiga utbetalningar, säger Magnus Arvidson. Det är en kontroll av att frånvaron och begäran om ersättning stämmer överens. Försäkringskassans administration påverkas inte så mycket även om tillfällig föräldrapenning är ett ofta förekommande ärendeslag. Det blir ett papper till och vi är vana att hantera intyg, säger Magnus Arvidson. Sven-Erik Johansson * Försäkringskassans telefonkundtjänst har bytt namn till kundcenter. Andra nyheter 1 juli i socialförsäkringen l sjukförsäkringsreformen (läs mer på sid 4) l tandvårdsreformen l skärpta regler för hur assistansersättningen får användas. I förra numret av DS svarade HR-direktör Bengt Stjärnsten på frågor om intern kritik. Vi måste ständigt arbeta på att skapa ett öppet klimat där man uppmuntrar kritik, både från medarbetare och från kunder. En organisations ledning ska tacksamt ta emot kritiska åsikter. Anders Ljungberg 8 dagens socialförsäkring JUNI 2008

9 sedan sist på fia... Revisionskritik lämnas utan åtgärd Bryr sig myndigheterna om Riksrevisionens granskningar? Frågan ställs i Uppföljningsrapport Svaret är att myndigheterna åtgärdar en del men att det ofta tar lång tid samt att många av de problem som Riksrevisionen hittat återstår flera år efter granskningen. Bland de revisionsrapporter som Riksrevisionen nu studerat effekterna av finns Förtidspension utan återvändo från Den gick igenom hur Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna arbetade med efterkontrollen av förtidspensionärernas arbetsförmåga efter det att lagen ändrats så att förtidspension (sjuk- eller aktivitetsersättning) inte längre skulle vara en slutstation. Har inte följt upp Enligt Riksrevisionen har Försäkringskassan inte beaktat merparten av rekommendationerna i granskningsrapporten. Försäkringskassan har inte följt upp vad som händer med de förtidspensionärer som fått ersättningen indragen eller nedsatt och internkontrollen av förtidspensioneringarna Tandvårdsreformen Statskontoret fortsatt kritisk till IT-stödet Försäkringskassans förberedelsearbete inför tandvårdsreformen som träder ikraft 1 juli har lagt grunden för en effektiv tandvårdsadministration. Det skriver Statskontoret i sin tredje rapport till regeringen om införandearbetet som, enligt Statskontoret, bedrivits med hög intensitet och med stort engagemang. Liksom i den förra rapporten till regeringen är Statskontoret även denna gång kritisk till hur Försäkringskassan hanterat IT-stödet. Tiden för utveckling och tester har varit för knapp beroende på de förändringar som gjorts i valet av teknisk plattform sedan arbetet med reformen inleddes. Tidsnöden innebär att IT-stödet kommer att dras med fler fel och brister än vad som är normalt i samband med införande av omfattande system. Onödigt risktagande Bytet av teknisk plattform var ett onödigt risktagande, menar Statskontoret som trots osäkerheten anser att reformen kan träda i kraft som planerat. Statskontoret skriver också att kostnaderna för IT-stödet och därmed hela förberedelsearbetet Högre kvalitet med tio förvaltningsrätter Domstolsverket har regeringens uppdrag att lämna förslag till en ny länsrättsorganisation med färre och större domstolar. Våren 2007 lämnades den första rapporten där verket konstaterade att länsrätternas handläggningstider är för långa och att många länsrätter är för små för att ha tillräcklig kompetens på alla sakområden. Behovet av specialister, bland annat på socialförsäkringsområdet är stort. Domstolsverket instämde i att lösningen på problemet var färre och större länsrätter. Efter remissbehandling har nu ett färdigt förslag lämnats till regeringen (Länsrättsutredningen, 2008:2). Förslaget innebär att 13 länsrätter läggs ned, det vill säga dagens 23 länsrätter omvandlas till 10. Dessa kommer inte att ha någon koppling till länen och föreslås därför byta namn till förvaltningsrätter. Även detta förslag remissbehandlas, närmare bestämt fram har inte blivit mer regelbunden. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att flera av de problem de pekat på har getts större uppmärksamhet och att Försäkringskassan genomfört visst arbete i frågorna. Riksrevisionen anser att regeringen bör ställa krav på myndigheterna att rapportera vilka åtgärder som vidtas med anledning av granskningsrapporterna. En sådan ordning, reglerad i myndighetsförordningen, finns när det gäller revisionsberättelsen över myndighetens årsredovisning. Anders Ljungberg blivit väsentligt högre än Försäkringskassan tidigare beräknat. Anders Ljungberg Organisation, utbildning och information. Allt är på plats för en effektiv administration, skriver Statskontoret. Tandläkarna har fått information i ett USB-minne i form av en tand. till 15 september. Enligt Justitiedepartementet kan besked om trolig tidpunkt för genomförandet komma först i höst. Förändringen kräver riksdagsbeslut. Eva Lindén Förvaltningsrätterna Här förslås de nya förvaltningsrätterna ligga: Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköping, Jönköping och Växjö. Månadens viktigaste nyheter på Fia, Försäkringskassans intranät. 26 maj Skilda världar? I intervjuer med fack och huvudskyddsombud framkommer en bild av frustration, toppstyrning och extremt hög arbetsbelastning. Arbetsgivaren har en delvis annan bild av läget men har kommit överens med facken om akutinsater för att öka medarbetarnas delaktighet. 30 maj Enkät om arbetsmiljön Den psykosociala mijön ska mätas med tätare intervaller. Varje kvartal kommer medarbeare få chansen att tycka till om arbetsmiljön. 4 juni Brev om sänkt ersättning Förra veckan gick ett brev ut till personer med information om att deras ersättning sänks. Breven är den första åtgärden i den nya sjukförsäkringsreformen. 9 juni Grönt för tandvårdsreform Trots vissa reservationer och tidigare kritik, bedömer Statskontoret att Försäkringskassan hinner sjösätta tandvårdsreformen i tid, det vill säga till 1 juli. 9 juni Handläggningsmoment slopas För att klara utbetalningarna till kunderna kommer vissa moment i handläggningen för bland annat föräldrapenning och bostadsbidrag att slopas. 9 juni En grönare Försäkringskassa Miljövänligare tjänsteresor, fler miljöklassade bilar, grönare ITprodukter. Just nu genomförs en ambitiös miljöutredning inom Försäkringskassan. 10 juni Brevlådorna sätts upp igen Efter kritik från kunder och medarbetare sätts nu åter lokalkontorens brevlådor upp. dagens socialförsäkring JUNI

10 Västmanlands en berättelse om samarbete mellan åklagare, polis och Försäkringskassan Struntsummor och många anmälningar av dålig kvalitet. Så såg det ut för några år sedan. När Försäkringskassan polisanmälde misstänkta bidragsbedrägerier hamnade dessa långt ner i högarna av ärenden hos polis och åklagare. I dag är bilden en annan. Nära samverkan finns över hela landet och kvaliteten på Försäkringskassans anmälningar är högre. text: anders ljungberg illustration: gunvor ekström foto: mats erlandsson De som arbetar med samverkan med polis och åklagare på det lokala försäkringscentret i Västerås, en chef och fem utredare, återfinns i kontrollgruppen. I den här texten uppträder de anonymt och utan att figurera på bild. Det har med säkerhet att göra. Bristerna i samarbetet mellan myndigheterna ledde till att initiativ till samverkan efter ungefär samma modell togs på olika håll i landet, i till exempel Dalarna, Västmanland och Östergötland. I Västmanland blev samarbetet tidigt tydligt formaliserat och har fått stor uppmärksamhet och har sedan fått ge namn åt hela företeelsen Västmanlandsmodellen. I Västmanland var det chefsåklagaren Anders Jakobsson som, när han funderade över varför så få fall av misstänkta bedrägerier anmäldes av Försäkringskassan, tog initiativet till samverkan. Det är hans baby men det är vi och polisen som haft vårdnaden, säger Göran på Försäkringskassans lokala försäkringscenter i Västerås. Rune Engström är chef för stöld- och bedrägeriroteln på Polismyndigheten i Västmanland. Tre särskilt utsedda utredare (varav en är civil) arbetar med bedrägerierna mot socialförsäkringarna. De har också andra uppgifter. Rune Engström delar synen på chefsåklagarens roll. Ett skäl till varför det var så få anmälningar från Försäkringskassan var att de tyckte att de fick dålig respons från oss. Och det stämde väl, säger han. Anonym De som arbetar med samverkan med polis och åklagare på det lokala försäkringscentret i Västerås, en chef och fem utredare, återfinns i kontrollgruppen. I den här texten uppträder de anonymt och utan att figurera på bild. Det har med säkerhet att göra. Även om det inte förekommit hot eller incidenter så finns det ingen anledning att i onödan skylta med namn och bild. Inte ens i DS. Inget konstigt med det, man är ju alltid två vid till exempel hembesök, inte för att det varit något eller för att det finns något hot utan för säkerhets skull. 10 dagens socialförsäkring JUNI 2008

11 modellen Det går inte att skriva om samverkan med polis och åklagare utan att stanna upp vid begreppet särskilt utsedd. Det är dessa särskilt utsedda på de medverkande myndigheterna som bär modellen och känslan av att det rör sig om eldsjälar kan lätt infinna sig. Är det så att arbetet mot misstanke om brott är beroende av eldsjälar? Nej, svarar man i kontrollgruppen i Västerås. De menar att alla ska kunna vara utbytbara. Poängen är, säger Anita, att vi alla har en vilja och ett intresse för arbetet. Det som är speciellt med jobbet är den kreativitet som finns och måste finnas i en sådan här grupp. Det är ett krav, säger chefen Håkan Nordin. Jag kräver inte att medarbetarna ska vara eldsjälar men de måste tycka att vårt uppdrag att se till att skattepengar används på rätt sätt är viktigt. Inte strunt Typiskt för många av de bidragsbrott som begås mot socialförsäkringen och Försäkringskassan är att det rör sig om relativt små summor. Både åklagare och polis har i medierna och även i Brårapporten Samverkan mot bidragsbedrägerier (Se DS4 2008) gett utryck för en viss irritation över att vad som i polisiära sammanhang ter sig som struntsummor ges ett relativt stort utrymme i Försäkringskassans anmälningar. Så låter det inte i Västerås. Inte hos polisen och åklagarna och, naturligtvis, inte heller på Försäkringskassan. Rune Engström hyser förståelse för att Försäkringskassan satsat så mycket på kontrollen av tillfällig föräldrapenning. Det handlar om allas våra skattepengar. Att det oftast rör sig om små summor anser han inte vara något stort problem. Vi tar det som kommer för utredning. Försäkringskassan gör självständigt sina prioriteringar. Vi befinner oss fortfarande i början av samarbetet. Mycket återstår att utveckla. Åklagarmyndigheten har lagt fast ett antal gränser för hur brotten framöver ska klassas. I RättsPM 2007:21 läggs ribborna för vad som ska gälla i den bidragsbrottslag som trädde i kraft förra sommaren. Allt under kronor ska till exempel ses som ringa bidragsbrott. I den nya bidragsbrottslagen finns begreppet vårdslöst bidragsbrott för sådant där den skyldige inte haft något direkt uppsåt men varit mer än lovligt slarvig. I dessa fall menar Riksåklagaren att summor under kronor inte ska leda till straffrättsligt ansvar. Varför fungerar samverkansmodellen så bra i Västmanland? Till en del beror det förstås på de inblandade handläggarna. Men en av flera bidragande orsaker kan vara länets relativa litenhet. Fortsättning på nästa sida Västmanlandsmodellens3 1 Särskilt utsedda handläggare på Försäkringskassan skriver brottsanmälningarna som tas emot av särskilt utsedda åklagare som beslutar om förundersökning ska inledas eller inte. Brottsutredningen genomförs av särskilt utsedda poliser. Från 1 augusti tar polisen över ansvaret för förundersökningen. 2 De särskilt utsedda på de tre myndigheterna går en gemensam utbildning om socialförsäkringar, bedrägerier och brottmål. 3 hörnstenar Regelbundna träffar genomförs för att diskutera gemensamma frågor. dagens socialförsäkring JUNI

12 Så samverkar... Fortsättning från föregående sida Småskaligheten är en fördel. Det är alla inblandade överens om. Handläggarnas kompetens, entusiasm och kreativitet tycks ha lätt att komma till sin rätt i ett litet län. I Västerås är småskaligheten påtaglig. Försäkringskassan sitter i samma hus som åklagarna och polishuset ligger hundratalet meter därifrån. Tycker man det är för långt är chansen stor att man träffar på någon av poliserna om man kilar över gatan till det närmaste lunchhaket. Men geografin till trots. Träffas, eller snarare pratar, gör man oftast på telefon. Men gemensamma utbildningar och återkommande träffar, nästa är nu i juni, gör att man talar med ett bekant ansikte även om det bara är en röst som hörs. Och att man känner varandra i jobbet underlättar. Det är lätt att ringa och fråga. Lär av varandra Vi lär av varandra hela tiden, säger Anita. Flera poliser har blivit duktiga på att ställa bra frågor om tillfällig föräldrapenning. Men fungerar det lite sämre på något annat håll än här behöver det inte bara bero på storlek, säger Håkan Nordin. Det kan lika väl bero på ovilja hos de inblandade. Vill man kan man skapa småskalighet med nära kontakter. Man ska komma ihåg att det är lätt att skjuta en modell som denna i sank. Det är viktigt att vara flexibel, säger Anita. Om man märker att mycket av det som man skickar till åklagaren och polisen läggs ned utan åtgärd så blir inget bättre av att man bara blir besviken. Ta kontakt i stället. Fråga om det är något som brister i anmälningarna. Diskutera tillsammans och försök igen. I Västerås är alla positiva till samverkansmodellen. Det är så här man ska arbeta mot brotten mot socialförsäkringarna. Och mot annat också för den delen. Rune Engström berättar om att ett liknande upplägg håller på att ta form med socialtjänsten, polisen, åklagaren. Men även det som är bra och fungerar kan bli bättre. Vi slipar, skruvar, drar åt och utvecklar hela tiden, säger Göran. Rollen utvecklas, underlagen blir hela tiden bättre och då höjs kvaliteten i hela kedjan, säger Stefan, en av två i Samverkan underlättas av småskalighet, det är lätt att skapa nära kontakter mellan myndigheter när länet inte är så stort, säger Håkan Nordin, chef för kontrollgruppen vid Försäkringskassans lokala försäkringscenter i Västerås. Men fungerar det dåligt behöver det inte bero på storleken. Det kan lika väl bero på ovilja hos de inblandade. gruppen som också arbetar ute på fältet med hembesök och besök på arbetsplatser. Det gäller att hela tiden hitta nya partners. Det går att få fram viktig information från försäkringsbolag, kommunernas alkoholhandläggare, byggnadsnämnden, mödravårdscentraler och andra. Det är alltid viktigt att hitta nya vägar och metoder. med... Svårt samarbeta med socialtjänsten Däremot är det ofta tyvärr svårt att samarbeta med socialtjänsten, säger Anita. Jag tycker att de överdriver sin sekretess. Ibland kan Försäkringskassans egna satsningar upplevas, kanske inte som hot mot modellen, men åtminstone som störningsmoment. Under den stora centralt beslutade satsningen på kontroll av tillfällig föräldrapenning blev andra, tunga, ärenden som kontrollgruppen arbetade med lagda på is under lång tid och en del externa kontakter började undra vart kontrollgruppens medlemmar tagit vägen. Det var frustrerande, konstaterar de. Frågor, som gruppen skulle vilja fo 12 dagens socialförsäkring JUNI 2008

13 Ibland kan Försäkringskassans egna satsningar upplevas, kanske inte som hot mot modellen, men åtminstone som störningsmoment. Kontrollgruppen sköter sitt arbete mycket efter eget huvud. Klagomålen mot den egna uppdragsgivaren är få och handlar, som så ofta, om teknik. De GPS-telefoner de har med vid hemoch arbetsplatsbesök fungerar dåligt och för att kunna utföra arbetet måste de då och då uppsöka en särskild dator där inte Försäkringskassans säkerhetsnät hindrar tillgängligheten. Kanske inte ett så stort problem men ändå irriterande. Datorn min arbetsplats Datorn är ju min arbetsplats och arbetsmiljö, säger Stefan. I kontrollgruppen trivs man med sitt arbete. Det är ett fritt, kvalificerat och utvecklande arbete. Dessutom har vi fått kärleken att blomma i Köping den senaste tiden, säger Stefan och berättar att när de gjort hembesök för att utreda skenseparationer så har det i flera fall resulterat i att paren meddelat att de minsann tänker flytta ihop igen. I augusti förändras samverkansmodellen. Då tar polisen över ansvaret som förundersökningsledare. Rune Engström, chef för stöld- och bedrägeriroteln hos polisen i Västmanland, är kritisk till förändringen och ser det som ett steg tillbaka för modellen. Idag har vi tillräckligt med personal men vi är inte rustade för att ta över förundersök - ning sansvaret.... och åklagare kusera på, som underhållsstöd och bostadsbidrag som betalas ut på grund av skenseparationer, sjukersättning och sjukpenning fick stå tillbaka. Vi har ibland en tendens att överreagera inom Försäkringskassan, säger Håkan Nordin. Riktade kontroller Stora riktade kontroller kan vara negativt för det arbete som bedrivs mot bedrägerierna. Åsikten har framförts men de tycker inte att huvudkontoret lyssnat särskilt mycket. Sen går åsikterna lite isär inom gruppen om nyttan av de riktade satsningar som gjorts. Till exempel den stora kontrollen av barnbidrag som inte gav särskilt mycket. Men, säger Håkan Nordin. Även om en satsning inte ger resultat i form av avslöjade bedrägerier så har vi fått kunskap om att missbruk inte är särskilt vanligt. Och i fallet med kontrollen av de utlandsboende, vars röstsedlar kom i retur, kunde vi avliva myten om utbrett fusk bland de utlandsboende. Och att spräcka myter är viktigt. Eleonore Johansson, åklagare i Västmanland, är inte orolig för att åklagarnas bristande resurser ska leda till att arbetet mot samarbete med Försäkringskassan ska prioriteras ned. Samverkan är en förutsättning för att nå ett bra resultat, säger hon. Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring JUNI

14 Fortsättning från föregående sida Den senaste tiden har medierna varit fulla med rapporter om den ekonomiska krisen som drabbat landets åklagarkammare. I slutet av april gick Riksåklagaren ut med ett brev till åklagarna med besked om anställningsstopp och prioritering endast av sådan verksamhet som är lagbunden eller på annat sätt absolut nödvändig för verksamheten och att den rena åklagaruppgiften sättas framför andra arbetsuppgifter. Särskilt utsedd Eleonore Johansson, som är den särskilt utsedde åklagaren i Västmanland är inte rädd för att resursbristen ska gå ut över samverkan med polis och Försäkringskassan. Åtminstone i dagsläget. Vi har inte fått några direktiv från Riksåklagaren om att vi ska prioritera andra brott före bedrägerierna mot socialförsäkringen. Och jag ser den samverkan vi har som en ren åklagaruppgift. Samverkan är en förutsättning för att nå ett bra resultat i dessa frågor. Vi har varit framgångsrika. Samverkan och upparbetade rutiner gör det enkelt. Försäkringskassan satsar ibland stort på kontroll av ärendeslag där summorna oftast är små till exempel tillfällig föräldrapenning. Är det ett rimligt sätt att använda resurserna eller kan det undergräva legitimiteten hos samverkansmodellen? I den aktuella Brå-rapporten framförs hård kritik mot detta av åklagare på olika håll i landet. Vi har inte resonerat så här i Västmanland utan ser det mer som många bäckar små. Det är de som har rätt att få ersättning som ska ha det, inga andra. När vi började samverka fick vi för många anmälningar från Försäkringskassan. Deras linje var att anmäla allt. Men alla projekt dras med barnsjukdomar och det har blivit bättre. I dag vet Försäkringskassan att försök till bedrägligt beteende inte är ett brott. Försäkringskassan hör ofta av sig och vi kan lätt reda ut vad de inte ska gå vidare till oss med. Tror du att småskalighet är en förutsättning för modellen, det vill säga, är det enklare att samarbeta i Västmanland än i Stockholm med flera åklagarkammare och Försäkringskassehandläggare spridda på fler kontor? Småskalighet är ingen förutsättning, men självklart är det en fördel. Här i Västerås sitter vi på tredje våningen och Försäkringskassan på första våningen i samma hus, polisen har vi hundra meter bort. Vi kan lätt träffas. Kan modellen utvecklas vidare? Ja. Vi har redan påbörjat ett samarbete med länstrafiken kring falska smsbiljetter och samarbete med socialförvaltningen och privata försäkringsbolag är på gång. Finns det risk för sammanblandning av olika roller? I Brå-rapporten (sidan 62) står: Dock är det viktigt att myndigheterna inte blandar ihop sina roller. Till exempel anses det problematiskt att åklagare arbetar för tätt med Försäkringskassan. Nej, jag ser inga som helst problem med det. Vi känner alla våra olika roller. Särskilt utsedda personer vid de tre samverkande myndigheterna arbetar med bedrägeribrotten. De lär känna varandra vid gemensamma utbildningar och återkommande träffar. Så är det tänkt och det är hit man strävar. Men på flera håll är modellens alla bitar ännu inte på plats. Saxat från bedrägerirapport om samverkan Följande citat är ur Samverkan mot bidragsbedrägerier. Exemplet Västmanland och Skåne. Brottsförebyggande rådet. Rapport 2008:6. Ja dialogen är bra. Det finns inget att anmärka på. Är det något man undrar över är det bara att lyfta luren och ringa. Man behöver inte fundera någonting på att man kanske kommer med en dum fråga eller nåt sånt där. Polis, Västmanlands län Vi ska träffas nästa vecka med åklagaren och diskutera det här, vad vi ska ha för beloppsgränser, vad kan vara rimligt överlag för dem. En av grejerna för att den här modellen fungerar så bra i Västmanland, det är att vi hela tiden tar hänsyn till varann så att man ska få en rimlig arbetsbelastning, att man inte anmäler saker på ren rutin eller så. tjänsteman på Försäkringskassan, Västmanlands län Åklagare och Försäkringskassan har ett utbyte av information, det känns udda att samarbeta alltför mycket med målsäganden [Försäkringskassan], vi ska ju ändå vara opartiska, vi ska ju inte vara Försäkringskassans förlängda arm. åklagare, Skåne län Ja det är ju bättre nu än det var tidigare för de [Försäkringskassan] har ju fått besked om vad vi vill ha. Och vad som behövs för en komplett anmälan. Så de utreder ju mer nu, de går ju längre tillbaka och de ringer arbetsgivaren och får ut frånvarorapport. Polis, Skåne län Det blir alltså väldiga problem, för jag sitter ju med mycket annat än detta. Jag sitter med mord, jag sitter med försök till mord och sitter med grova narkotikabrott och jag sitter med våldtäkter och hela den biten. Då uppkommer frågan, vad ska jag prioritera nu? Ska jag nu prioritera någon som har lurat till sig ett tusen kronor hos Försäkringskassan och lägga mord och våldtäkter åt sidan? Då blir det problem va. Åklagare, Skåne län 14 dagens socialförsäkring JUNI 2008

15 Försäkringskassans bidrag är viktigt och framgångsrikt Kajsa Wikström är verksamhetsutvecklare inom verksamhetsområdet för kontrollfrågor vid huvudkontoret. Hon säger om kvaliteten i anmälningarna Vi kan konstatera att Försäkringskassans bidrag till samverkan mot bedrägerier är viktigt och framgångsrikt. En granskning från åklagarmyndighetens utvecklingscenter Stockholm ( ) framhåller att stringensen och strukturen på anmälningarna är betydligt bättre och att kvalitetsförbättringen förenklar polisens och åklagarnas arbete väsentligt. Vi kan också notera att förbättringarna gäller även de län där samarbetet ännu inte är så väl utvecklat. om beloppsgränser Vi har täta kontakter med åklagarmyndighetens utvecklingscenter i Stockholm och har varit med och påverkat de föreslagna nivåerna för hur Kajsa Wikström brotten ska bedömas i den nya bidragsbrottslagen så att de nu är lägre än vad som först föreslogs. om risken för sammanblandning av roller Problemet är möjligen att handläggarna avstår från att anmäla eftersom de tar hänsyn till åklagarnas arbetsbelastning. om huvud kontorets särskilda kontrollsatsningar Vi arbetar på flera plan samtidigt och strävan måste vara att det ska vara rätt från början. De som arbetar med kontrollen ser gärna att det blir tydliga resultat av det egna arbetet, de vill arbeta med riktiga brott, och att då tvingas lägga kraft på slumpmässiga kontroller kan uppfattas som slöseri. Men den stora satsningen på tillfällig föräldrapenning var nödvändig. Det hade kommit så många rapporter om omfattande felaktiga utbetalningar så vi hade inget annat val. Men tidpunkten var olämplig eftersom det sammanföll med när samarbetet med polis och åklagare skulle arbetas upp. om hot mot sam arbetet Det finns framförallt ett hot mot samarbetet åklagarnas bristande resurser. Det finns formuleringar i riksåklagarens aktuella brev om prioriteringar som kan tyda på att samverkan av detta slag hamnar utanför fokus. Försäkringskassan har inte längre heller särskilda medel för kontrollarbetet och det är inte alls självklart att det kommer att fungera smidigt framöver. Samarbetet kräver att man hela tiden bedriver ett underhållsarbete. Kontakter och träffar måste ske regelbundet. När personal byts måste det finnas en färdig modell för hur kunskapsöverföring och personkontakter ska ske. Våra insatser ger resultat Arbetslivsresurs har fått fortsatt förtroende att samarbeta med Försäkringskassan! Vårt nya 12 veckors program för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ger människor en rejäl möjlighet att komma tillbaka i arbetslivet. Programmet är individuellt utformat och innehåller bland annat arbetsträning och vägledning. Genom våra insatser lyckas 8 av 10 att bryta sin sjukskrivning helt eller delvis. 93 % av våra kunder är nöjda med våra insatser. Vi finns där vi behövs och har lokalkontor på nästan 40 orter i landet. Vill Du veta mer om våra tjänster, kontakta oss på telefon dagens socialförsäkring JUNI

16 16 dagens socialförsäkring JUNI 2008

17 En bestämd lagspelare Birgitta Wågbrant beskriver sig själv som en typisk lagspelare. Det tänker hon fortsätta med även som chef för 18 lokala försäkringscenter i östra Sverige. Jag tycker om att åstadkomma saker och ting tillsammans med andra. Det är en oerhört stark drivkraft för mig. text: sven-erik johansson foto: peter nordahl Birgitta Wågbrant var tidigt inriktad på ledarskap. Kanske såg hon, utan att vara riktigt medveten om det, en framtid som chef redan när hon som 16- åring var tennisledare för vuxna och ungdomsledare inom kyrkan. Det blev efterhand mer och mer påtagligt i yrkeskarriären, vilket så småningom ledde till studier i personaladministration. Sedan hon för fjorton år sedan blev sektionschef inom ohälsoområdet i Försäkringskassan har ledarskapet varit huvuduppgiften vid sidan av att få folk med sjukpenning i arbete. De senaste sju åren var hon verksamhetsansvarig för hela sjukförsäkringen i Östergötland med 300 medarbetare. både arbetsmässigt och familjemässigt med utflugna barn. Hon glädjer sig nu åt att få fortsätta Sådan är hon DS har bett några tidigare kolleger till Birgitta Wågbrant kort beskriva hur hon är. Här följer hennes egna kommentarer: Visionär Jag brukar prata om både strategi och långsiktighet kopplat till vad vi ska göra här och nu. Handlingskraftig Jag tycker om när det händer saker och ting. Jag gör det jag säger att jag ska göra. Uthållig Det omdömet är jag extra glad för. Jag ger mig aldrig. Mjuk Jag är en vanlig människa. Det ser jag som en tillgång. Det skapar förtroende. att arbeta med de viktiga ohälsofrågorna på nationell nivå och att få ta ett helhetsgrepp på sjukförsäkringsprocessen. Den kommande sjukförsäkringsreformen blir också en utmaning. Att göra karriär har inte varit min främsta drivkraft. Det uppdrag jag haft för stunden har alltid varit det roligaste. Mina drivkrafter är i stället att få utvecklas både individuellt och tillsammans med andra, att ständigt få lära nytt samt att utmanas till att förbättra resultat. I den nya rollen som samlande chef för de 18 lokala försäkringscentren i östra Sverige ska Birgitta Wågbrant jobba för en enhetlig försäkring och sträva mot en mer rättssäker handläggning. Tillsammans med högste LFC-chefen Stig Orustfjord och sina tre väderstreckskolleger utgör hon den nationella ledningen för LFC. Betonar nationellt perspektiv Även om det direkta ledarskapet rör de egna försäkringscentren vill hon trycka lite extra på det nationella perspektivet. Oavsett vilken dörr medborgaren väljer att gå in igenom så ska han eller hon kunna räkna med att behandlas lika, säger hon. Men det hindrar inte att vi väger in de lokala förutsättningarna när vi leder och styr för att nå enhetlighet i ohälsoarbetet. En annan viktig uppgift är att vara Försäkringskassans ambassadör ute i samhället. Birgitta Wågbrant ska föra dialogen med landstings- och kommunledningar, Arbetsförmedlingen och länsmyndigheter. Just nu åker hon runt och träffar Logiskt val Vi har tillsammans kämpat för att utveckla metoder och nå resultat och det Lyssnande Jag är så intresserad av vad andra har att säga. har gått bra, säger Birgitta Wågbrant. Det har utvecklat mitt ledarskap och med de erfarenheter jag samlat på Målmedveten Stämmer. mig kände jag mig redo för ett nytt steg i min utveckling Resultatinriktad Absolut. Sett ur det perspektivet var det ett logiskt val att söka jobbet som verksamhetsområdeschef. landstingsledningar för att diskutera Prestigelös Prestige är verkligen inget för mig. Jag kände mig mogen på alla plan, Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring JUNI

18 Det är fantastiskt roligt att få leda andra till ett uppsatt mål. Fortsättning från föregående sida det fortsatta samarbetet och bland annat stämma av att det är okej att Försäkringskassan redan nu informerar om den nya sjukförsäkringsreformen. Landstingen är mycket viktiga samarbetspartners med stor påverkan på inflödet till sjukförsäkringen. En av det viktigare arbetsuppgifterna är dock att stödja områdescheferna inom LFC Öst. Goda förutsättningar Min ambition är att jag med mitt ledarskap ska ge områdescheferna så bra förutsättningar som möjligt i deras uppdrag. Birgitta Wågbrant har telefonmöte med sina områdeschefer varje tisdagsmorgon. Då har hon under dagen innan först berett gemensamma LFCfrågor med sina kolleger på förmiddagen och haft ledningsgrupp med LFCchefen Stig Orustfjord på eftermiddagen. Det betyder att vi samtidigt och snabbt får ut vår information till alla LFC. 3snabba frågor Hur kan Försäkringskassan bidra 1. till att minska ohälsan? Genom aktivt samarbete inåt och utåt, parat med en stor portion ödmjukhet. Vad krävs för att LFC ska lyckas? 2. Att vi växer in i förändringen och att den nya organisationen sätter sig. Vad är det bästa med att jobba 3. på Försäkringskassan? Det är en utvecklande arbetsplats som är i ständig förändring. En gång i månaden samlar hon sina områdeschefer till en gemensam träff. Man alternerar mellan Norrköping, Eskilstuna och Stockholm. Däremellan har hon kontinuerligt informella kontakter med områdescheferna, via telefon, mejl eller enskilda möten. Jag prioriterar alltid ett telefonsamtal från en områdeschef. De ska få en snabb kontakt och känna att jag finns tillgänglig för dem. Birgitta Wågbrant tycker att områdescheferna ska ha stora förväntningar på henne som ledare. De har ett stort och utsatt jobb som behöver stöd. Jag försöker ge feedback på hur de verkar i sitt uppdrag. När någon kört fast ska jag fungera som bollplank. Hon har också mycket kontakt med samverkansansvariga och controllers ute på respektive LFC. Inspirera och engagera Birgitta Wågbrant ser som sin uppgift att inspirera och engagera chefer och medarbetare. Att sprida arbetsglädje och skapa förtroende. Men också att ställa krav. Förväntningarna är höga på att åstadkomma resultat. Men det ska göras ärligt och rakt till medarbetarna. Även om det ställs krav ska de kunna känna tillit. Hon är medveten om att många medarbetare känner sig frustrerade innan de funnit sina roller ordentligt och alla frågor hittat sitt sammanhang. Idag är många medarbetare hoppfulla men samtidigt trötta. De hinner inte med och har inte hunnit lära sig allt det nya. Då kan Birgitta Wågbrant och andra 18 dagens socialförsäkring JUNI 2008

19 Personligt Namn: Birgitta Wågbrant, 49 år. Yrke: Chef för LFC:s verksamhetsområde öst inom Försäkringskassan. Har en bakgrund i äldreomsorgen. Kom till Försäkringskassan hösten Studier: Sociala omsorgslinjen och personaladministration i olika omgångar. Familj: Skild. Två vuxna döttrar. Bostad: Lägenhet i Linköping. Uppväxt: I Mjölby. Är en riktig östgöte. Fritid: Spelar tennis och motionsspringer. Försöker vara ute så mycket som möjligt. Böcker: Läser gärna polisthrillers, framför allt på semestern. Bio: Hinner sällan med. TV: Dokumentärer och samhällsprogram. Musik: Allätare. Brinner för: Det jag gör i mitt arbete. Då är jag en hundraprocentare. Privat är jag nog en ganska tråkig person. Då tycker jag bäst om att bara vara. Gärna ensam. Styrka: Att gå från ord till handling. Förbättringsområde: Att försöka låta bli att ta över och låta andra komma till tals. Vara tyst oftare. Invigning: Det har bara blivit en. Men tårtan var god. chefer se till att lyfta perspektivet och blicka framåt. Det är viktigt att vi visar att vi förstår hur medarbetarna har det och tar det på allvar. Utan att för den skull ge avkall på målet med den nya Försäkringskassan och dess kundfokus. Kundmötet är A och O för Birgitta Wågbrant. Vi måste se till att vi gör det vi ska utifrån ett kundperspektiv, inte för vår egen skull. Hon anser att det finns en hel del att göra för att förändra inställningen. Vi måste jobba tillsammans med kunden. Vi ska inte överge försäkringen, det är vår produkt, men vi måste få kunden delaktig i handläggningen och med på resan att återgå i arbete. Under den pågående omorganisationen av Försäkringskassan är hon också en viktig förändringsbärare. Hon ska verka för att det blir som det är tänkt och se till att genomförandet säkras. Ett riktigt grovarbete Bara för att vi fått strukturen på plats, med rutor på papper och definierade yrkesroller, är inte arbetet klart. Det är egentligen nu det börjar och det är ett riktigt grovarbete. Det handlar om att växa in i förändringen. Birgitta Wågbrant och hennes kolleger är viktiga länkar för att få harmoni mellan de olika strukturerna i nya Försäkringskassan. I hennes vardagsarbete ingår att vara en brygga mellan olika enheter och säkra att det fungerar med tidig bedömning, telefonkundtjänst, försäkringsutveckling osv. Det tar tid att integrera förändringen i verksamhet och det finns en rad svårigheter att ta tag i. Därför måste vi ha en helhetssyn på Försäkringskassan och inte bara tänka på oss själva. LFC hanterar även handikappförmånerna och i öst har Birgitta Wågbrant noterat att arbetsbelastningen är hög på flera håll. I ledningsgruppen i öst har man därför tagit fram åtgärder för hur de LFC som har det tufft inom handikappområdet kan få stöd av de som ligger bättre till. Just nu har vi ett otroligt fokus på handikappfrågor. Vi diskuterar yrkesroller och hur arbetssätt kan utvecklas. Tills Försäkringskassans huvudkontor i höst etableras i tidigare Stockholmskassans lokaler i Uggleborg mittemot Centralstationen i Stockholm sitter Birgitta Wågbrant i LFC Citys lokaler. Det har varit bra att sitta i verksamheten så här i starten, tycker hon. Det har gett mig många nyttiga erfarenheter. Dessutom finns hälften av mina LFC i Stockholmsområdet. Gillar att vara chef Efter hand kommer hon att besöka ett LFC i taget för att träffa enhetschefer och medarbetare och få ta del av deras vardag. Det märks hur mycket Birgitta Wågbrant tycker om att vara chef. Hon verkar ha en tydlig linje i ledarskapet parat med en ödmjukhet inför uppdraget och en omtanke om chefer och medarbetare. Det finns i min person en längtan att få vara med och påverka. Det är därför jag valt ledarskapet. Men man måste integrera det med den man är annars blir det ingenting. När andra syns och hörs tycker hon att hon lyckats med sitt uppdrag. Jag jobbar med delaktighet och försöker få människor att ta ansvar och våga ta nya uppdrag. Jag ser mig som ett verktyg för det. Birgitta en av fyra väderstreckschefer Det finns fyra väderstreckschefer inom LFC. I öst ansvarar Birgitta Wågbrant för 18 LFC varav hälften i Stockholm. De tre andra är Åsa Andersson i syd, Lars Arvidsson i väst och Katarina Sinerius i norr. Unika lösningar för unika människor Iris Hadar utbildar och rehabiliterar människor med behov av stöd i sin livs-, arbetseller studiesituation. Vi är specialiserade på olika funktionshindergrupper som syn, döv, hörsel, dyslexi och neuropsykiatriska diagnoser. På uppdrag av Försäkringskassan utför vi kombiutredningar inom PILA-projektet, arbetslivsinriktad rehabilitering och tekniska anpassningar. Kontakta oss idag! dagens socialförsäkring JUNI

20 VAD GÖR DE PÅ...? PROCESS JURIDISKA I GÖTEBORG Processförarna slåss för att rätt ska vara rätt På Bohusgatan i centrala Göteborg finns en verksamhet som hänger intimt samman med Försäkringskassans kärnverksamhet, men som ändå inte är så känd. Det handlar om en av fyra nya processjuridiska enheter i landet. Det är här man för Försäkringskassans talan i domstolsprocesser genom yttranden och vid muntliga förhandlingar. De som gör det kallas processförare. En av dem är Hélène Samuelsson som har jobbat här sedan i februari. Dagen när DS hälsar på är inte vilken dag som helst. I eftermiddag klockan ska Hélène Samuelsson nämligen ha sin allra första muntliga förhandling i länsrätten. Lite nervöst känns det även om jag har förberett mig väldigt noga, säger hon. Jag kommer att bestrida bifall som det heter, det vill säga jag anser att Försäkringskassan har fattat ett riktigt beslut. Den försäkrade, eller motparten som man ofta säger, har överklagat Försäkringskassans beslut om att inte ge henne sjukersättning. Stämmer av En förhandling inleds med att rättens ordförande stämmer av vilka som är närvarande. Motparten förstås, det vill säga den som har överklagat. Hon eller han kan också ha ett biträde som stöd. Det kan vara vem som helst, så som en anhörig. Biträdet kan yttra sig men avlägger inte vittnesed. Det gör däremot eventuella vittnen, till exempel en specialistläkare, en arbetsgivare (kan gälla mobbning) eller en anhörig (som kanske vill intyga att den försäkrade har ont och inte kan arbeta). Därefter beskriver ordföranden vad det är som ska prövas och lämnar sedan ordet till den klagande eller dennes ombud, oftast en advokat, jurist eller en facklig företrädare. Ombudet driver processen och argumenterar för sin klients sak. Klienten deltar normalt vid förhandlingen och svarar på frågor. Vittnena kan utfrågas av båda parter som sedan också kommer med varsin slutplädering. Efter det är förhandlingen slut. Rätten, det vill säga domaren och tre nämndemän, överlägger och meddelar beslut, vanligtvis inom 2 4 veckor. Muntliga förhandlingar en utmaning Även om förhandlingen i eftermiddag är Hélène Samuelssons första som processförare så är hon väl förtrogen med hur det går till i rättssalen. Hon är jurist och har arbetat på länsrätten både i Mariestad och Göteborg, bland annat med att författa utkast till domar och föra protokoll vid muntliga förhandlingar. Vad betyder det i dag? Jag vet ju vad jag ville ha för slags yttrande när jag själv jobbade där. Det vill säga yttranden som fokuserar på kärnfrågan och inte svävar ut för mycket. Så nu hoppas jag att jag själv kan omsätta det i praktiken. Hélène Samuelsson tycker att muntliga förhandlingar verkar vara det svåraste i jobbet. Hennes kollega Jan Christer Cato, som arbetat länge med processföring, håller med henne. Samtidigt tycker han att det är den roligaste uppgiften. Det är en utmaning. Man får improvisera och vara taktisk. Men visst kan det vara tufft också. Försäkringskassan blir ju oftast boven i dramat. Ibland presenteras helt nya uppgifter under pågående förhandling, till exempel av en specialist- Kunskapens äpple eller helt enkelt lite extra energi i jobbet. Förhandlingarna i länsrätten följer ett strikt mönster. Yttranden färdiga att skickas iväg till respektive länsrätt. Gräva, gräva, gräva läkare som har kallats som vittne eller genom ett nytt dokument. Då gäller det att snabbt ställning till hur de påverkar utgången av ärendet. Att nya uppgifter ibland presenteras på det här sättet kan, åtminstone för en oinvigd, verka lite märkligt. Ja, det kan man tycka. Men så är det. Men vi har möjlighet att begära att förhandlingen avslutas skriftligt, till exempel om man anser att det är nödvändigt att konsultera en försäkringsläk are med anledning av de nya uppgifterna. De flesta ärenden avgörs dock inte genom muntliga Tillhörighet: Ingår, tillsammans med övriga tre processjuridiska enheter, i verksamhetsområde processjuridik inom Försäkringsprocesser. De övriga tre ligger i Malmö, Sundsvall och Stockholm. Antal medarbetare: 16 varav 14 processförare Yttranden: cirka stycken under januari april i år Muntliga förhandlingar: 96 Överklaganden till kammarrätten: 63 Gräver i: Förarbeten och lagar, Försäkringskassans domsregister, Domsnytt som refererar olika domar, m.m. Motto: Det handlar inte om att vinna eller förlora utan om att det ska bli rätt. 20 dagens socialförsäkring JUNI 2008