Friluftslivet i Örnsköldsvik

Transkript

1 Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från en enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun Peter Fredman 1

2 Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från en enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun 2012 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Representativitet och analys av data... 3 Resultat... 4 Deltagande i friluftsaktiviteter... 4 Viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret... 6 Fritidsaktiviteter kommuninvånarna brukar ägna sig åt... 9 Intresset för friluftsliv mer generellt Naturområden i kommunen Natur inom gångavstånd från bostaden Hälsa och fysisk aktivitet Olika sätt att färdas till och från arbete och fritidsaktiviteter Friluftslivet inom olika grupper Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv De viktigaste aktiviteterna Hinder för friluftsliv Informationskanaler för friluftsliv Funktionsnedsättning och otrygghet Folkhälsa Olika sätt att färdas till och från arbete och fritidsaktiviteter Friluftslivet i Örnsköldsvik i ett nationellt perspektiv Bilagor

3 Inledning Denna rapport redovisar resultaten från en enkätundersökning i Örnsköldsviks kommun avseende fritid, utevistelse, hälsa, fysisk aktivitet och resande. Syftet är att ge en representativ bild av kommuninvånarna kring dessa frågor. Undersökningen har genomförts i form av en post- och internetenkät riktad till kommunens invånare (18 år och äldre). Frågorna är dels hämtade från tidigare undersökningar, dels formulerade specifikt för denna undersökning. Örnsköldsviks kommun har ansvarat för utformning av internetformulär, datainsamling samt kodning av postenkäter. Professor Peter Fredman har på uppdrag av Örnsköldsviks kommun bidragit till studiens planering, formulering av frågor, analys av data samt sammanställning av föreliggande rapport. Kontaktuppgift för detta uppdrag är: peter.fredman@telia.com; tel Metod Från kommunens befolkningsregister gjordes ett obundet, slumpmässigt urval på 3000 personer mellan år. Till dessa personer gjordes ett utskick med av postenkät i pappersform (se bilaga L). Mottagarna av enkäten uppmanades att hest svara på internet genom att logga in med den svarskod som fanns längst ner på enkätens försättsblad. De som inte ansåg sig ha möjlighet att svara på internet uppmanades att istället att fylla i pappersenkäten som sedan skickades tillbarka i det portofria svarskuvertet. Första utskicket gjordes den 2 november 2012 resulterade i 648 svar per post och 324 svar via internet. Efter drygt två veckor skickades en påminnelse ut vilket resulterade i ytterligare 286 svar. Sammanlagt 44 enkäter returnerades pga. okänd adress, flyttat utan giltig eftersändning, sjukdom/handikapp eller att personen var avliden. Det innebär att den slutliga svarsfrekvensen uppgick till 42,6 % (( )/( )). De inkomna svaren rensades från dubbletter, tomma enkäter mm. Kvar blev då 1154 enkätsvar (respondenter), vilket motsvarar 39,0 % av urvalet. I rapporten används begreppet kommuninvånare liktydigt med undersökningens respondenter. Representativitet och analys av data I bilaga K redovisas flertalet av de frågor som beskriver respondenternas bakgrund (och som i flera fall använts för att analysera särskilda grupper bland kommuninvånarna). Då syftet med undersökningen var att ge en representativbild av kommunens invånare har urvalets representativitet närmare undersökts avseende kön och ålder. Undersökningens representativitet avseende kön och ålder Undersökningen (%) Kommunen (%) Kvinnor 55,2 50,1 Män 44,8 49, år 6,6 16, år 10,7 13, år 22,4 15, år 14,2 15, år 18,9 17, år 18,2 12,3 80- år 9,0 8,8 3

4 Det visar sig att andelen kvinnor är högre (55,2%) i jämförelse med kommunens invånare (50,1%) för det aktuella åldersintervallet. Vad beträffar ålder så är grupperna år, år samt år underrepresenterade, medan grupperna år, år, år samt 80 år och äldre är överrepresenterade i undersökningen. Det är framförallt i den yngsta åldergruppen som skillnaderna är stora. Här förstärker också de två variablerna varandra, dvs andelen män i åldergruppen år är 5,6% i undersökningen jämfört med 17,6% i kommunen (motsvarande för kvinnor är 7,4% respektive 15,8%). På motsvarande sätt är män i åldergruppen år mer överrepresenterade i undersökningen jämfört med kvinnor. För övriga åldergrupper är skillnaderna mellan könen mindre påtagliga. För att resultaten från undersökningen ska ge en mer representativ bild av kommuninvånarnas åsikter har således svaren viktats avseende både kön och ålder. Resultat Deltagande i friluftsaktiviteter I tabell 1 redovisas kommuninvånarnas deltagande i olika utomhusaktiviteter under en 12- månadersperiod. Tabellen är sorterad i fallande ordning utifrån deltagande minst en gång. Resultaten visar att nöjes- och motionspromenader är vanligast (92,3% av kommuninvånarna har deltagit i denna aktivitet minst en gång under 12 månader). Därefter följer att ströva i skog och mark, trädgårdsarbete, pickning, solbad och cykling på vägar. Nöjespromenader, promenad med hund och att ströva i skog och mark är de aktiviteter som är valigast att utöva mycket ofta (> 60 ggr/år). Tabell 1. Deltagande i utomhusaktiviteter: Ungefär hur många gånger du har ägnat dig åt respektive aktivitet på fritiden i kommunen de senaste 12 månaderna? (Procent) Ingen gång 1-5 ggr 6-20 ggr ggr Mer än 60 ggr 1. Tagit nöjes- och motionspromenader av annat slag 7,7 11,0 23,3 25,6 32,3 2. Strövat i skog och mark (tex. för att titta på naturen, plocka svamp, bär) 12,3 24,9 31,4 19,3 12,1 3. Arbetat i trädgården 18,0 17,0 35,3 19,2 10,4 4. Haft picknick eller grillat i naturen 20,0 42,3 30,8 5,5 1,4 5. Solbadat 30,0 33,9 28,0 6,0 2,1 6. Cyklat på vägar 34,4 22,1 19,9 12,1 11,5 7. Badat utomhus i sjö/hav 34,5 37,7 22,0 4,2 1,5 8. Vandrat på vandringsleder 48,2 32,1 14,5 3,6 1,6 9. Sportfiskat med handredskap, t ex metat, pimplat 49,7 26,5 15,4 5,9 2,5 10. Kört/åkt motorbåt 53,0 26,9 14,0 4,6 1,5 11. Annan aktivitet 54,2 18,5 15,9 5,9 5,5 12. Åkt längdskidor eller turskidor 56,0 21,4 14,4 6,2 2,1 13. Promenerat med hund 59,8 10,3 5,2 5,4 19,3 14. Joggat/ terrängsprungit 60,0 14,2 11,5 9,2 5,1 15. Kört/åkt snöskoter 60,3 20,0 12,2 4,5 3,0 16. Fotograferat eller målat i naturen 60,5 21,3 13,9 3,2 1,2 4

5 17. Badat utomhus i pool/äventyrsbad 63,3 26,1 8,3 1,9 0,4 18. Gått stavgång 65,6 11,3 9,7 7,1 6,1 19. Studerat växter/djur/fågelskådat 67,3 20,3 8,5 2,6 1,3 20. Åkt pulka/kälke 67,9 21,9 8,1 1,9 0,2 21. Åkt utför på skidor eller snowboard 69,8 18,1 9,1 2,7 0,3 22. Åkt skridskor på anlagd is 76,2 16,8 5,2 0,8 1,0 23. Tältat/övernattat i naturen 79,4 16,5 3,2 0,9 0,0 24. Styrketränat utomhus 82,9 10,6 4,1 1,8 0,7 25. Klättrat, bestigit berg 84,6 14,4 0,9 0,1 0,1 26. Spelat golf 87,1 7,7 3,2 1,9 0,0 27. Boule 87,2 9,0 2,5 0,8 0,6 28. Paddlat kanot/kajak 87,7 10,6 1,4 0,3 0,0 29. Jagat 88,2 4,2 3,4 2,6 1,6 30. Fiskat med mängdfångande redskap, t ex nät 89,5 6,7 2,6 1,0 0,3 31. Mediterat, yoga eller liknande i naturen 90,4 6,3 2,6 0,7 0,1 32. Cyklat i terrängen (MTB) 90,7 5,7 2,5 0,9 0,3 33. Dykt, snorklat 91,6 6,9 1,1 0,4 0,0 34. Gått med snöskor 92,2 5,6 1,5 0,3 0,4 35. Orienterat 94,0 3,2 1,8 0,7 0,4 36. Geocaching 94,3 4,0 1,1 0,5 0,1 37. Spelat paintball, rollspel (lajv) etc. 95,2 4,5 0,2 0,1 0,0 38. Ridit i terräng 95,2 2,8 0,7 0,5 0,8 39. Seglat, vind/vågsurfat 95,3 2,2 1,1 1,0 0,4 40. Kört/åkt vattenskidor/wakeboard 95,3 3,3 1,1 0,3 0,0 41. Kört/åkt vattenskoter/jetski 95,8 3,0 1,1 0,1 0,0 42. Åkt rullskridskor/inlines/rullskidor 96,0 2,0 1,4 0,5 0,2 43. Sportflugit motor- eller segelflygplan 98,4 1,3 0,0 0,2 0,0 44. Åkt skateboard/parcour 98,5 0,6 0,5 0,4 0,0 45. Kört/åkt hundspann 98,8 0,9 0,3 0,1 0,0 46. Seglat kite/drake, hanggliding, fallskärm, basejump 99,0 0,7 0,2 0,1 0,0 Olika aktiviteter har naturligtvis olika betydelse på vardagar, helger och längre ledigheter eftersom möjligheterna att utöva dem vid olika tidpunkter skiljer sig åt för de flesta. Tabell 2 redovisar därför hur viktiga aktiviteterna från tabell 1 är på vardagar, helger respektive längre ledigheter. Resultaten visar att nöjespromenad är viktigast för de flesta i alla tre sammanhang. Därefter kommer promenad med hund och att ströva i skog och mark, men betoning på den senare aktiviteten under helger och längre ledigheter. Att jogga och gå stavgång är förhållandevis på vardagar, medan sportfiske, picknick och trädgårdsarbete är viktigare på helger och längre ledigheter 5

6 Tabell 2. Vilken av aktiviteterna (1-46 ovan) är viktigast för dig i kommunen på vardagar, helger respektive under längre ledigheter? Svaren anges i procent för de 10 viktigaste aktiviteterna. Vardagar (%) Helger (%) Längre ledigheter (%) Nöjespromenad 32,4 Nöjespromenad 21,2 Nöjespromenad 14,7 Promenad med hund 15,4 Strövat i skog och mark 17,8 Strövat i skog och mark 13,6 Strövat i skog och mark 10,9 Promenad med hund 8,8 Promenad med hund 7,2 Jogga, terränglöpning 7,2 Sportfiske (handredskap) 5,6 Sportfiske (handredskap) 6,4 Stavgång 5,4 Picknick 4,4 Trädgårdsarbete 5,2 Trädgårdsarbete 5,1 Jagat 4,0 Snöskoter 4,2 Cykla på vägar 4,3 Trädgårdsarbete 4,0 Bad utomhus (sjö/hav) 4,1 Sportfiske (handredskap) 3,5 Stavgång 3,6 Picknick 4,1 Annan aktivitet 2,9 Jogga, terränglöpning 3,3 Solbad 3,8 Läng- och turskidor 2,0 Snöskoter 3,3 Utförsåkning 3,4 Viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret På frågan om vilken av aktiviteterna som redovisas i tabell 1 som är viktigast under sommarhalvåret svarar knappt 18 % att ströva i skog och mark, följt av nöjespromenad och trädgårdsarbete (tabell 3). Tabell 3. De 10 viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret. Aktivitet % Strövat i skog och mark 17,7 Nöjespromenad 12,8 Trädgårdsarbete 9,0 Bad utomhus (sjö/hav) 7,3 Promenad med hund 7,2 Solbad 5,9 Sportfiske (handredskap) 5,9 Jogga, terränglöpning 4,7 Motorbåt 3,8 Cykla på vägar 3,7 På frågan varför olika aktiviteter är viktigast på sommarhalvåret (tabell 4) svarar de flesta att koppla av är eller mycket (knappt 80 %). Därefter kommer att vara nära naturen vilket drygt 65 % tycker är eller mycket. Av de som svarat annan orsak än de som redovisas i tabellen är det svårt att hitta något särskilt mönster. Här finns bl.a. orsaker som att få frisk luft till hälsa, att må bra och vara förebild för barnen. 6

7 Tabell 4. Varför är denna aktivitet viktig för dig på sommarhalvåret? (Procent) Inte alls Inte Ganska Viktigt Mycket För att utöva fysisk aktivitet 7,9 12,7 27,7 27,1 24,6 För att vara nära naturen 1,7 4,3 28,2 35,4 30,4 För att umgås med vänner och familj 4,5 10,6 24,1 28,9 31,9 För att koppla av 1,1 3,8 15,5 34,6 45,0 Annat, ange: 45,6 7,9 10,8 12,2 23,5 Knappt en fjärdedel (22,7 %) av de tillfrågade anser att de inte kan utöva den viktigaste sommaraktiviteten i den utsträckning de önskar. De främsta orsakerna till detta redovisas i tabell 5. Vanligast är att man uppger brist på tid, annan orsak samt tillgång på lämpliga platser eller områden. Av de som angett en annan orsak dominerar väderrelaterade faktorer och olika former av hälsoproblem. Tabell 5. Hinder för att utöva den sommaraktivitet som är viktigast i den utsträckning man önskar. % Saknar tid 38,9 Annan orsak 25,4 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden 16,1 Funktionsnedsättning/sjukdom 13,7 Familjesituationen 12,2 Saknar någon att utöva aktiviteten med 11,6 Kostar för mycket pengar 10,3 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden 8,6 Alltför fysiskt krävande 7,8 Saknar utrustning 4,6 Saknar mod 2,6 Saknar kunskap/ utbildning 0,8 Viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret På frågan om vilken av aktiviteterna som redovisas i tabell 1 som är viktigast under vinterhalvåret svarar nästa en fjärdedel nöjespromenad, följt av längdskidåkning, promenad med hund, snöskoteråkning och utförsåkning (tabell 6). 7

8 Tabell 6. De 10 viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret. Aktivitet % Nöjespromenad 23,9 Längdskidåkning 17,9 Promenad med hund 9,4 Snöskoteråkning 9,4 Utförsåkning 8,4 Sportfiske (handredskap) 5,0 Stavgång 4,6 Strövat i skog och mark 3,5 Annan aktivitet 2,6 Skridskor (anlagd is) 2,4 På frågan varför olika aktiviteter är viktigast på vinterhalvåret (tabell 7) svarar de flesta att koppla av är eller mycket (cirka 70 %). Därefter kommer att vara nära naturen och att utöva fysisk aktivitet. Knapp 60 % anser att dessa båda motiv är viktiga eller mycket viktiga. Av de som svarat annan orsak än de som redovisas i tabellen är det svårt att hitta något särskilt mönster. Här finns bl.a. orsaker som att vara ute med hunden, andas frisk luft, leka, ha kul och att vara ensam. Tabell 7. Varför är denna aktivitet viktig för dig på vinterhalvåret? (Procent) Inte alls Inte Ganska Viktigt Mycket För att utöva fysisk aktivitet 3,9 11,2 25,9 28,9 30,2 För att vara nära naturen 3,6 8,9 28,4 32,0 27,0 För att umgås med vänner och familj 5,7 14,9 23,8 26,5 29,1 För att koppla av 2,5 6,3 20,4 34,2 36,6 Annat, ange: 54,8 8,6 6,0 8,2 22,5 Cirka en fjärdedel (25,7 %) av de tillfrågade anser att de inte kan utöva den viktigaste vinteraktiviteten i den utsträckning de önskar. De främsta orsakerna till detta redovisas i tabell 8. Vanligast är, precis som på sommaren, att man uppger brist på tid. Därefter följer tillgång på lämpliga platser eller områden, annan orsak samt att det kostar för mycket pengar. Av de som angett en annan orsak dominerar orsaker som dåligt väder, brist på snö/is samt olika former av hälsoproblem. 8

9 Tabell 8. Hinder för att utöva den vinteraktivitet som är viktigast i den utsträckning man önskar. % Saknar tid 33,1 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden 26,6 Annan orsak 25,1 Kostar för mycket pengar 20,4 Funktionsnedsättning/sjukdom 17,7 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden 12,1 Familjesituationen 10,1 Alltför fysiskt krävande 8,1 Saknar någon att utöva aktiviteten med 5,9 Saknar utrustning 5,4 Saknar mod 4,2 Saknar kunskap/ utbildning 2,5 Fritidsaktiviteter kommuninvånarna brukar ägna sig åt På frågan vad kommuninvånarna anser om möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen svarar 35,0 % mycket bra och 46,3 % ganska bra, 2,3 % ganska dåliga och 0,7 % mycket dåliga. 8,1 % anser att de varken är bra eller dåliga. Varför möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen är bra finns beskrivet i bilaga A. Här anges ett stort antal olika faktorer, många med den gemensamma nämnaren att natur för friluftsliv ska vara tillgängligt. Det kan handla om att man bor nära naturen, att det finns leder och spår eller ett bra utbud av aktiviteter nära till hands. Varför möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen är dåliga finns beskrivet i bilaga B. Betydligt färre respondenter svarar på denna fråga, och de som angett några förklaringar nämner även här faktorer som handlar om tillgänglighet. Dessutom ställdes en öppen fråga om den viktigaste insatsen kommunen bör göra för att underlätta möjligheterna att utöva friluftsliv (bilaga C). Även här lämnades ett stort antal svar av olika slag omfattande bl.a. olika typer av tillrättaläggning, belysning, leder, barnaktiviteter, information och bidrag. Information om möjligheterna att utöva friluftsliv kan inhämtas på många olika sätt. I tabell 9 redovisas hur viktiga olika informationskanaler är för möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen. Viktigt eller mycket anses i första hand skyltar och informationstavlor ute i naturen vara, därefter följer Internet, kartor på internet och tryckta kartor. Mindre betydelsefullt är att ringa särskilda telefonnummer eller SMS tjänster. Sociala medier som Facebook har också en förhållandevis liten betydelse. Tabellen visar även de olika informationskanalernas relativa betydelse i form av medelvärden baserat på skalan 1 (Inte alls ) till 5 (Mycket ). 9

10 Tabell 9. Hur viktiga är följande informationskanaler för dina möjligheter att utöva friluftsliv i kommunen? (Procent) Inte alls Inte Ganska Viktigt Mycket Vet inte Medelvärde Broschyrer 21,7 20,0 31,0 17,8 6,4 3,0 2,66 Guideböcker 24,8 25,6 26,5 13,3 4,7 5,2 2,45 Internet 14,5 8,9 20,7 21,5 29,6 4,8 3,45 Kartor (tryckta på papper) 16,9 17,1 29,5 22,5 11,0 3,0 2,93 Kartor (på Internet) 18,3 12,1 24,7 21,1 18,6 5,1 3,10 Sociala medier (Facebook mm) 37,8 24,4 14,1 10,8 7,2 5,8 2,21 SMS tjänster 37,5 30,4 14,3 7,9 2,6 7,3 2,01 Appar (för mobiltelefon) 34,3 21,1 16,6 11,3 8,9 7,9 2,34 Personlig information (t ex på turistbyrån) Skyltar, informationstavlor ute i naturen Genom att ringa ett särskilt telefonnummer 21,2 20,1 24,1 19,0 11,4 4,2 2,78 9,2 7,4 22,2 29,3 27,9 4,1 3,62 37,7 26,5 15,8 8,2 2,6 9,1 2,03 På frågan vad man anser om att kommunen tar ut en avgift på Skyttis spårområde för skidåkning som en del av finansiering av områdets skötsel svarar 10 % mycket positivt, 25 % positivt, 16 % negativt och 8 % mycket negativt. Drygt 22 % svarar varken eller och 19 % har ingen åsikt. Det finns alltså en viss övervikt för en spåravgift, men drygt 40 % av de svarande tar inte ställning i frågan. En klar majoritet av kommuninvånarna utövar merparten av sitt friluftsliv i kommunen (tabell 10). Ungefär 80 % utövar mer än hälften av sitt friluftsliv i kommunen medan 6 % inte utövar något friluftsliv alls där. Tabell 10. Tänk nu på allt friluftsliv du ägnat dig åt de senaste 12 månaderna. Ungefär hur stor andel av ditt totala friluftsliv har du utövat i kommunen? % Jag har utövat allt mitt friluftsliv i kommunen 29,2 Jag har utövat det mesta av mitt friluftsliv i kommunen 50,1 Jag har utövat ungefär hälften av mitt friluftsliv i kommunen 8,5 Jag har utövat en mindre del av mitt friluftsliv i kommunen 6,1 Jag har inte utövat något friluftsliv i kommunen 6,2 10

11 Intresset för friluftsliv mer generellt På frågan hur det är att kunna utöva friluftsliv svarar 46 % att det är mycket, 31 % att det är och 17 % att det är ganska. Endast 6 % av de svarande uppger att det inte är med möjligheter att kunna utöva friluftsliv (varav 2 % inte alls ). På frågan hur ofta man brukar utöva friluftsliv svarar mer än tre fjärdedelar minst en gång i veckan (tabell 11). Knappt 15 % utövar friluftsliv varje dag. Tabell 11. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv? % Varje dag 14,4 Cirka 4-6 gånger per vecka 22,6 Cirka 1-3 gånger per vecka 40,7 Cirka 1-3 gånger per månad 13,5 Cirka 4-8 gånger per år 3,7 Mindre än fyra gånger per år 2,2 Aldrig 3,0 Det finns många olika faktorer som påverkar friluftsupplevelsen och möjligheterna att utöva friluftsliv. I tabell 12 redovisas hur ett antal olika faktorer är i detta avseende. Att det finns markerade spår och leder samt områden fria från oönskat ljud/buller förefaller ha störst betydelse (drygt 50 % anser att detta är eller mycket ). Även gång- och cykelbanor som leder till naturområden samt att det finns iordningställda rastplatser, toaletter, soptunnor, eldstäder med mera är betydelsefullt för många (drygt 40 % anser detta är eller mycket ). Tabell 12. Hur viktiga är följande faktorer för ditt utövande av friluftsliv? (Procent) Att det finns iordningställda rastplatser, toaletter, soptunnor, eldstäder med mera Inte alls Inte Ganska Viktigt Mycket 12,2 14,2 31,8 26,2 15,6 Att det finns markerade spår och leder 8,3 10,9 28,9 32,6 19,3 Att det finns områden med intressanta växter och djur Att det finns områden med intressanta kulturvärden Att det finns områden fria från oönskat ljud/buller Att det finns naturvägledning i form av guider Att det finns gång- och cykelbanor som leder till naturområden Att det går att åka kollektivt till naturområden 12,7 32,9 31,3 15,4 7,7 13,4 27,2 35,6 17,6 6,2 8,4 10,2 29,9 31,4 20,1 21,3 42,4 23,1 9,5 3,7 13,2 16,5 28,2 25,7 16,5 27,9 32,9 20,5 12,4 6,3 11

12 Möjligheter till friluftsliv har påverkat valet av bostadsområden för drygt 45 % av kommuninvånarna (man är helt eller delvis eniga med detta påstående; tabell 13). Ungefär hälften av invånarna tycker att kommunen är bra på att iordningställa områden för medborgarnas friluftsliv. När det gäller allmänhetens delaktighet i planeringen av hur mark och vatten bäst bör användas så har många svårt att ta ställning. Drygt 30 % är varken eniga eller oeniga med påståendet, och knappt 36 % vet inte. Desto tydligare är då att allemansrätten är viktig för kommuninvånarnas utomhusaktiviteter och tillgängligheten till stränder och strandnära områden anses av de flesta som god. Tabell 13. Tag ställning till följande påståenden. (Procent) Helt oenig Delvis oenig Varken oenig eller enig Delvis enig Helt enig Vet inte Möjligheter till friluftsliv har påverkat mitt val av bostadsområde Min kommun är bra på att iordningställa områden för medborgarnas friluftsliv I min kommun är allmänheten delaktig i planeringen av hur mark och vatten bäst bör användas Det är att samhället satsar resurser för människors möjligheter till naturupplevelser Allemansrätten är viktig för mina utomhusaktiviteter Naturreservat och nationalparker är viktiga för mina utomhusaktiviteter Tillgängligheten till stränder och strandnära områden är god 23,5 6,4 17,6 27,6 18,7 6,2 2,5 5,2 27,8 36,7 14,8 12,9 7,1 11,2 31,0 11,6 3,3 35,7 1,9 1,8 9,7 26,9 55,0 4,6 2,3 2,8 10,4 17,5 62,7 4,3 10,5 8,4 30,0 23,1 19,8 8,2 3,2 4,2 13,1 32,7 41,7 5,1 Naturområden i kommunen Två tredjedelar (66 %) av kommunens invånare uppger att de på fritiden har besökt ett naturområde under de senaste 12 månaderna. Frågan om vilket naturområde som är viktigast finns redovisat i bilaga D. Här förekommer ett stort antal olika områden varför det är svårt att ge någon samlad bild (dessutom kan samma område uppträda under olika namn). Bland de områden som återkommer mer frekvent är bl.a. Höga kusten, Nätra fjällskog och Skuleskogen. På frågan hur långt detta område ligger från bostaden svarar 18 % att det ligger inom 300 meter, 19 % mellan 300 meter och 1 km, 23 % mellan 1-5 km, 10 % mellan 5-10 km och 29 % mer än 10 km. Det innebär alltså att drygt en tredjedel av kommuninvånarna har det viktigaste naturområdet inom gångavstånd (1 km), medan knappt en tredjedel färdas mer än en mil för att ta sig till det viktigaste området. Tabell 14 redovisar den ungefärliga besöksfrekvensen under ett år. Resultaten visar då att drygt 40 % besöker området minst en gång i veckan, medan 20 % av kommuninvånarna besöker det viktigaste naturområdet mindre än 4 gånger per år. 12

13 Tabell 14. Ungefär hur ofta har du besökt det viktigaste naturområdet de senaste 12 månaderna? % Varje dag 7,0 Cirka 4-6 gånger per vecka 8,2 Cirka 1-3 gånger per vecka 26,7 Cirka 1-3 gånger per månad 21,2 Cirka 4-8 gånger per år 17,1 Mindre än 4 gånger per år 19,7 De aktiviteter man främst ägnar sig åt i det viktigaste naturområdet är nöjespromenader, ströva i skog och mark samt promenad med hund. Tabell 15 redovisar de 10 vanligast förekommande aktiviteterna. Tabell 15. De 10 vanligast förekommande aktiviteterna i det viktigaste naturområdet. Aktivitet % Nöjespromenad 50,7 Strövat i skog och mark 46,3 Promenad med hund 21,7 Jogga, terränglöpning 16,4 Vandring på led 16,1 Längdskidor 12,6 Picknick 9,3 Stavgång 9,2 Sportfiske (handredskap) 7,6 Bad utomhus (sjö/hav) 6,0 Natur inom gångavstånd från bostaden En överväldigande majoritet av kommuninvånarna anser att tillgången på naturområden inom gångavstånd från bostaden är bra. 51,3 % anser att den är mycket bra medan 33,3 % uppger att den är ganska bra. 5,4 % uppger att tillgången är ganska eller mycket dålig. På frågan hur ofta man vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden svarar drygt 16 % varje dag, medan drygt 5 % aldrig gör det. Hela 63 % av kommuninvånarna uppger att de vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden minst en gång per vecka (tabell 16). Tabell 16. Ungefär hur ofta vistas du i naturområden inom gångavstånd från din bostad? % Varje dag 16,2 Cirka 4-6 gånger per vecka 16,9 Cirka 1-3 gånger per vecka 29,8 Cirka 1-3 gånger per månad 15,0 Cirka 4-8 gånger per år 9,0 Mindre än 4 gånger per år 7,6 Aldrig 5,5 13

14 De aktiviteter man främst ägnar sig åt i naturområden inom gångavstånd från bostaden är nöjespromenad, ströva i skog och mark samt promenad med hund. Tabell 17 redovisar de 10 vanligast förekommande aktiviteterna. Tabell 17. De 10 vanligast förekommande aktiviteterna man ägnar sig åt i naturområden inom gångavstånd från bostaden. Aktivitet % Nöjespromenad 55,7 Ströva i skog och mark 45,6 Promenad med hund 24,4 Jogga, terränglöpning 16,5 Stavgång 12,6 Längdskidor 10,3 Cykla på väg 8,6 Vandra på led 6,7 Bad utomhus (sjö/hav) 5,9 Sportfiske (handredskap) 5,4 På frågan om det händer att man känner sig otrygg vid vistelse i naturområden inom gångavstånd från bostaden svarar 77,1 % aldrig, 17,3 % någon enstaka gång, 4,4 % ganska ofta och 1,2 % alltid. De som någon känt sig otrygga fick ange den huvudsakliga orsaken (öppen fråga). Svaren finns redovisade i bilaga E. De orsaker som dominerar är rädsla för björn, mörker/dålig belysning samt rädsla för överfall. Hälsa och fysisk aktivitet Resultaten visar att möjligheter till friluftsliv har stor betydelse för upplevt hälsotillstånd bland kommuninvånarna. På frågan hur man upplever sitt hälsotillstånd idag svarar 80 % av siffran 6 eller högre på en 10-gradig skala medan 45 % svarar 8 eller högre (tabell 18). Under antagandet att man inte alls haft möjlighet att utöva friluftsliv de senaste 12 månaderna blir motsvarande värden betydligt lägre. Då svarar knappt 22 % värdet 6 eller högre och endast 8 % värdet 8 eller högre på den 10-gradiga skalan. Drygt 60 % svarar värdet 4 eller lägre om man inte haft möjligheter att utöva friluftsliv de senaste 12 månaderna. Tabell 18. Upplevt hälsotillstånd idag samt uppskattat hälsotillstånd under de senaste 12 månaderna utan möjligheter till friluftsliv. Hälsotillstånd idag Hälsotillstånd utan Differens (%) friluftsliv (%) 1 (Sämsta tänkbara tillstånd) 0,9 9,6-8,7 2 1,4 11,9-10,5 3 3,3 21,3-18,0 4 5,0 18,1-13,1 5 9,6 17,6-8,0 6 13,4 7,6 5,8 7 21,4 6,2 15,2 8 26,2 5,2 21,0 9 10,6 1,3 9,3 10 (Bästa tänkbara tillstånd) 8,1 1,3 6,8 14

15 På frågan hur mycket tid man under en vanlig vecka ägnar sig åt måttligt ansträngande aktiviteter som gör att man blir varm (till exempel promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning) svarar 36,2 % att man gör det 5 timmar per vecka eller mer, 27,2 % svarar 3-5 timmar, 31,2 % svarar 1-3 timmar och 5,2 % svarar att man inte gör det alls. I tabell 19 redovisas hur mycket kommuninvånarna har rört och ansträngt sig kroppsligt eller motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna. Drygt 7 % är mest stillasittande medan drygt 30 % ägnar sig åt regelbunden motion eller träning. Tabell 19. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna? % 7,3 Mest stillasittande fritid (du rör på dig mindre än 2 timmar i veckan). Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio, dator eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör på dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. 29,8 Måttlig motion på fritiden (du rör på dig minst 2 timmar i veckan utan att svettas). Du promenerar, cyklar eller rör på dig på annat sätt under minst 2 timmar i veckan, oftast utan att svettas. I detta inräknas också promenad och/eller cykling till/från arbetet, övriga promenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling med mera. 32,1 Måttlig till regelbunden motion på fritiden (1-2 gånger per vecka i minst 30 minuter så att du svettas). Du motionerar regelbundet 1-2 gånger i veckan minst 30 minuter per gång med löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet som gör att du svettas. 30,8 Regelbunden motion och träning (minst 3 gånger i veckan i minst 60 minuter per gång eller mer). På frågan om man skulle vilja motionera mer på sin fritid än man gör idag svarar 59,6 % att så är fallet. Orsaker varför man inte motionerar i den omfattning man önskar är främst att man saknar tid, bekvämlighet och brist på motivation (tabell 20). Av de som angav annan orsak svarar en majoritet olika hälsorelaterade skäl, men även familj och arbete anges här som orsak (bilaga F). Tabell 20. Ange varför du inte motionerar i den omfattning du önskar Orsak % Inte tid 55,3 Bekvämlighet/orkar inte 22,7 Saknar motivation 21,5 Annan orsak 18,2 Saknar sällskap 13,8 Kostar för mycket 11,2 Otryggt att vistas ute 3,4 Transportproblem 3,3 Otryggt att färdas dit 1,0 15

16 Olika sätt att färdas till och från arbete och fritidsaktiviteter På frågan hur långt man har till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning svarar knappt 30 % att man är hemma, cirka 10 % har gångavstånd (upp till en km), medan drygt en fjärdedel har mer än 10 km (tabell 21). Tabell 21. Ungefär hur långt har du till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning? % 0-1 km 10,2 1-3 km 11,5 3-5 km 8, km 14,0 1-3 mil 16,9 >3 mil 10,5 Hemma 28,5 Till de som inte vistas hemma (760 respondenter) ställdes frågor om färdsätt (sommar och vinter) samt vad som skulle kunna få dem att i större utsträckning promenera och/eller cykla respektive välja kollektivtrafik som färdmedel till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning. Vad gäller färdsätt så dominerar egen bil både sommar och vinter (tabell 22). Det är framför allt cykel som är vanligare på sommaren medan buss och tåg är något mer vanligt på vintern. Tabell 22. Hur färdas du oftast till och från arbete, skola eller annan daglig sysselsättning under sommar- respektive vinterhalvåret? (Procent) Sommar Vinter Egen bil 63,2 68,2 Samåkning bil 6,3 7,5 Buss, tåg 3,7 6,4 Motorcykel, moped 0,8 0,0 Cykel 11,8 2,3 Till fots 13,0 13,9 Annat sätt 1,2 1,8 Frågan vad som skulle få kommuninvånarna att i större utsträckning promenera och/eller cykla till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning är redovisat i bilaga G. Resultaten visar att det främst är faktorer relaterat till avstånd samt förekomst och kvalitet på gång- och cykelbanor som har betydelse. På frågan vad som skulle kunna få kommuninvånarna att i större utsträckning välja kollektivtrafik som färdmedel till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning svarar 29,5 % tätare avgångar, 20,9 % billigare biljettpris, 6,4 % alternativet att kunna ta med cykel, 16,8 % annat och 42,3 % inget. Av de som angett annat som svar framstår tillgång till kollektivtrafik i termer av busslinjer, tidtabeller och placering av hållplatser som viktiga faktorer (bilaga H). 16

17 Om vi istället riktar blicken på avstånd till och olika färdsätt i samband med fritidsaktiviteter så blir bilden delvis annorlunda. I tabell 23 redovisas hur långt kommuninvånarna har till sin vanligaste fritidsaktivitet. Här framkommer att över hälften av kommuninvånarna har högst en kilometer medan endast knappt 9 % har mer än en mil till sin vanligaste fritidsaktivitet. Tabell 23. Ungefär hur långt har du till din vanligaste fritidsaktivitet? % 0-1 km 53,9 1-3 km 16,0 3-5 km 7, km 7,6 1-3 mil 6,6 >3 mil 2,2 Jag utövar inga fritidsaktiviteter 6,5 På frågan hur man oftast färdas till och från sina vanligaste fritidsaktiviteter svarar drygt hälften av kommuninvånarna att man gör det till fots (tabell 24). Drygt en tredjedel använder egen bil. Tabell 24. Hur färdas du oftast till och från dina vanligaste fritidsaktiviteter? % Egen bil 36,7 Samåkning bil 4,6 Buss, tåg 1,7 Motorcykel, moped 0,2 Cykel 4,0 Till fots 51,4 Annat sätt 1,4 I bilaga I redovisas vad som skulle kunna få kommuninvånarna att i större utsträckning välja att promenera och/eller cykla till sina vanligaste fritidsaktiviteter. Svaren visar att det främst handlar om avstånd och tillgänglighet (bl.a. förekomst av cykelbanor). På frågan vad som skulle kunna få kommuninvånarna att i större utsträckning välja kollektivtrafik som färdmedel till sina vanligaste fritidsaktiviteter svarar 18,1 % tätare avgångar, 14,6 % billigare biljettpris, 4,2 % alternativet att kunna ta med cykel, 8,4 % annat och 63,6 % inget. Av de som angett annat som svar visar resultaten att det främst är tillgång till kollektivtrafik som har betydelse (bilaga J). 17

18 Friluftslivet inom olika grupper Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv Fråga 17 i enkäten (Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv?) har analyserats utifrån ålder, etnisk bakgrund och ekonomi. Tabell 25 visar att den mest aktiva gruppen är åringar. Det finns en relativt sett stor grupp yngre (16 %) som är aktiva varje dag, men samtidigt få som är aktiva 4-6 gånger i veckan jämfört med övriga grupper. Även de som är 70 år eller äldre är förhållandevis aktiva, men här finns en relativt stor grupp (12 %) som aldrig utövar friluftsliv. Personer i åldergruppen år är i lägre utsträckning ute varje dag jämfört med övriga grupper. Tabell 25. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv analyserat för olika åldersgrupper år år år >= 70 år Varje dag 16,0% 11,0% 17,9% 12,4% Cirka 4-6 gånger per vecka 15,5% 22,4% 24,7% 26,3% Cirka 1-3 gånger per vecka 45,5% 44,8% 37,9% 36,4% Cirka 1-3 gånger per månad 12,8% 17,8% 12,1% 8,3% Cirka 4-8 gånger per år 7,5% 2,8% 4,1% 0,9% Mindre än fyra gånger per år 2,7% 0,9% 1,6% 3,7% Aldrig 0,0% 0,3% 1,6% 12,0% 100% 100% 100% 100% Vad gäller etnisk bakgrund så är personer som växte upp i Norge, Finland eller Danmark mest aktiva (4 ggr per vecka eller mer) medan personer som växt upp i annat land är mycket aktiva i lägre grad (tabell 26). Det är förhållandevis få svenskar som aldrig eller sällan är ute. En majoritet av de som växt upp i Sverige utövar friluftsliv cirka 1-3 gånger per vecka. Notera emellertid att det är förhållandevis få respondenter som växt upp utanför Sverige vilket gör resultaten för dessa grupper mer osäkra. Tabell 26. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv analyserat för personer med olika etnisk bakgrund. Jag själv växte upp i Sverige Norge, Finland, Annat land Danmark Varje dag 14,8% 20,0% 3,3% Cirka 4-6 gånger per vecka 22,8% 26,7% 20,0% Cirka 1-3 gånger per vecka 41,2% 26,7% 36,7% Cirka 1-3 gånger per månad 13,5% 6,7% 13,3% Cirka 4-8 gånger per år 3,3% 0,0% 6,7% Mindre än fyra gånger per år 1,6% 6,7% 13,3% Aldrig 2,8% 13,3% 6,7% 100% 100% 100% 18

19 Vad gäller personer i olika inkomstgrupper visar tabell 27 att personer i den lägsta inkomstgruppen antingen är mycket aktiva eller väldigt lite aktiva i förhållande till övriga grupper. Notera att det är förhållandevis få respondenter med inkomster över 60 tkr per månad vilket gör resultaten för denna grupp mer osäkra. Tabell 27. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv analyserat för olika inkomstgrupper. <= 20 tkr/mån tkr/mån tkr/mån >= 60 tkr/mån Varje dag 16,2% 14,0% 12,4% 10,3% Cirka 4-6 gånger per vecka 23,7% 23,3% 20,1% 31,0% Cirka 1-3 gånger per vecka 33,8% 43,1% 46,4% 44,8% Cirka 1-3 gånger per månad 9,7% 14,7% 17,5% 3,4% Cirka 4-8 gånger per år 4,9% 2,9% 1,5% 6,9% Mindre än fyra gånger per år 3,6% 1,6% 2,1% 0,0% Aldrig 8,1% 0,4% 0,0% 3,4% 100% 100% 100% 100% De viktigaste aktiviteterna De aktiviteter (från listan i fråga 1) som är viktigast på sommar- respektive vinterhalvåret har analyserats avseende kön och ålder. Resultaten för sommaraktiviteterna redovisas i tabell 28. Här framkommer att kvinnor främst rapporterar trädgårdsarbete och solbad. Män däremot anser i högre grad att sportfiske och att köra eller åka motorbåt är det viktigaste aktiviteten sommartid. Vad gäller ålder så rapporterar gruppen år främst solbad, sportfiske samt bad utomhus. Gruppen år rapporterar främst jogging, motorbåt samt bad utomhus. Personer mellan år rapporterar däremot främst att cykla på vägar, trädgårdsarbete samt att ströva i skog och mark. För personer som är 70 år eller äldre dominerar trädgårdsarbete, att ströva i skog och mark samt nöjespromenader. Tabell 28. De 10 viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret. Analyserat för kön och ålder. Aktivitet Kvinnor Män år år år >= 70 år Strövat i skog och mark 51,1% 48,9% 8,9% 24,0% 40,8% 26,3% Nöjespromenad 60,6% 39,4% 9,1% 30,3% 34,1% 26,5% Trädgårdsarbete 70,3% 29,7% 3,3% 18,5% 48,9% 29,3% Bad utomhus (sjö/hav) 55,4% 44,6% 36,5% 44,6% 14,9% 4,1% Promenad med hund 54,2% 45,8% 31,0% 29,6% 35,2% 4,2% Solbad 77,6% 22,4% 44,1% 35,6% 16,9% 3,4% Sportfiske (handredskap) 14,8% 85,2% 40,0% 21,7% 23,3% 15,0% Jogga, terränglöpning 50,0% 50,0% 18,0% 56,0% 22,0% 4,0% Motorbåt 37,5% 62,5% 20,0% 50,0% 27,5% 2,5% Cykla på vägar 52,6% 47,4% 5,1% 28,2% 46,2% 20,5% Tabell 29 redovisar varför olika aktiviteter är viktigast under sommarhalvåret. Resultaten visar bl.a. att ströva i skog och mark främst handlar om att koppla av och vara nära naturen. Nöjespromenader är främst viktiga för avkoppling och fysisk aktivitet. Jogging och terränglöpning är i första hand en fysisk aktivitet medan solbad, motorbåt och sportfiske motiveras av avkoppling i hög grad. 19

20 Tabell 29. De 10 viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret. Analyserat för varför de är viktigast. Andel som uppger svaret mycket. Aktivitet Fysisk aktivitet Nära naturen Umgås Koppla av Strövat i skog och mark 23,7% 44,8% 32,4% 45,7% Nöjespromenad 43,1% 32,0% 22,1% 40,7% Trädgårdsarbete 16,3% 31,5% 19,8% 39,5% Bad utomhus (sjö/hav) 8,0% 13,3% 45,3% 47,3% Promenad med hund 28,4% 26,1% 23,1% 40,8% Solbad 12,5% 13,8% 48,3% 71,7% Sportfiske (handredskap) 5,1% 32,8% 29,0% 60,7% Jogga, terränglöpning 69,4% 23,9% 10,9% 26,7% Motorbåt 8,6% 41,7% 57,9% 63,2% Cykla på vägar 28,2% 11,1% 19,4% 23,7% Motsvarande resultat för vinteraktiviteterna redovisas i tabellerna 30 och 31. Här framkommer att kvinnor framför allt rapporterar stavgång, annan aktivitet och nöjespromenad. För män däremot dominerar sportfiske, snöskoter och skridskor. Den yngsta åldersgruppen (18-29 år) rapporterar främst utförsåkning, skridskor och sportfiske. I gruppen år dominerar snöskoteråkning, skridskor och utförsåkning. Personer mellan år rapporterar främst längdskidåkning, promenad med hund och nöjespromenad. För gruppen 70 år och äldre är det stavgång, att ströva i skog och mark samt annan aktivitet som dominerar. Tabell 30. De 10 viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret. Analyserat för kön och ålder. Aktivitet Kvinnor Män år år år >= 70 år Nöjespromenad 69,6% 30,4% 9,6% 25,5% 41,4% 23,4% Längdskidåkning 46,9% 53,1% 10,1% 29,2% 46,6% 14,0% Promenad med hund 60,2% 39,8% 18,5% 27,2% 44,6% 9,8% Snöskoteråkning 38,7% 61,3% 0,0% 75,0% 25,0% 0,0% Utförsåkning 44,0% 56,0% 35,3% 52,9% 10,6% 1,2% Sportfiske (handredskap) 23,5% 76,5% 29,4% 11,8% 39,2% 19,6% Stavgång 78,7% 21,3% 0,0% 2,2% 41,3% 56,5% Strövat i skog och mark 57,1% 42,9% 0,0% 34,3% 28,6% 37,1% Annan aktivitet 70,4% 29,6% 7,4% 37,0% 29,6% 25,9% Skridskor (anlagd is) 41,7% 58,3% 30,4% 69,6% 0,0% 0,0% Tabell 31 redovisar varför olika aktiviteter är viktigast under vinterhalvåret. Resultaten visar bl.a. att nöjespromenader främst handlar om att koppla av. Längdskidåkning är för att umgås, men även för att koppla av och som fysisk aktivitet. Snöskoteråkning, utförsåkning och fiske handlar främst om att koppla av. Stavgång däremot utövas främst för att det är en fysisk aktivitet. 20

21 Tabell 31. De 10 viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret. Analyserat för varför de är viktigast. Andel som uppger svaret mycket. Aktivitet Fysisk aktivitet Nära naturen Umgås Koppla av Nöjespromenad 29,9% 34,1% 27,2% 44,6% Längdskidåkning 35,0% 35,1% 50,0% 42,9% Promenad med hund 19,3% 28,6% 31,4% 45,2% Snöskoteråkning 11,1% 23,1% 32,6% 51,1% Utförsåkning 11,8% 25,3% 40,5% 52,4% Sportfiske (handredskap) 6,4% 30,0% 33,3% 53,1% Stavgång 36,3% 19,0% 15,4% 24,4% Strövat i skog och mark 23,5% 42,4% 34,3% 43,8% Annan aktivitet 22,7% 18,2% 45,5% 52,2% Skridskor (anlagd is) 36,0% 36,0% 41,7% 66,7% Hinder för friluftsliv Frågorna 5 respektive 8 i enkäten (huruvida man kan utöva den viktigaste sommar- respektive vinteraktiviteten i den utsträckning man önskar) har analyserats avseende ålder, etnisk bakgrund och ekonomi. Tabell 32 visar att det främst är gruppen år som kan utöva den viktigaste aktiviteten i den utsträckning man önskar, såväl sommar som vinter. Olika etniska grupper visar inget tydligt mönster här. Däremot är det uppenbart att personer i den lägre inkomstgruppen i högre grad upplever sig hindrade att utöva de viktigaste aktiviteterna i den utsträckning man önskar jämfört med övriga inkomstgrupper. Tabell 32. Kan du utöva den viktigaste sommar- respektive vinteraktiviteten i den utsträckning du önskar analyserats avseende ålder, etnisk bakgrund och ekonomi. Sommar Vinter Ja Nej Ja Nej Ålder år 71,7% 28,3% 66,8% 33,2% år 73,4% 26,6% 72,7% 27,3% år 86,8% 13,2% 83,6% 16,4% >= 70 år 71,3% 28,7% 66,9% 33,1% Jag är uppväxt i Sverige 77,3% 22,7% 74,2% 25,8% Norge, Finland, Danmark 75,0% 25,0% 84,6% 15,4% Annat land 70,4% 29,6% 73,1% 26,9% Inkomst <= 20 tkr/mån 68,7% 31,3% 67,5% 32,5% tkr/mån 79,4% 20,6% 76,1% 23,9% tkr/mån 83,3% 16,7% 79,1% 20,9% >= 60 tkr/mån 81,5% 18,5% 81,5% 18,5% Frågorna 6 respektive 9 i enkäten (varför man inte kan utöva den viktigaste sommar- respektive vinteraktiviteten i den utsträckning man önskar) har analyserats avseende olika åldersgrupper. Då frågorna innehåller ett stort antal svarsalternativ (men förhållandevis få svar) redovisas här de tre 21

22 mest frekventa hindren för respektive grupp. Tabell 33a visar att brist på tid dominerar i alla grupper utom för de äldsta. Yngre personer saknar i högre grad platser eller områden att utöva sin aktivitet på. För de mellan år är familjesituationen ett påtagligt hinder, medan personer över 50 i ökande grad hindras av funktionsnedsättning och sjukdom. Av de som angett en annan orsak dominerar väderrelaterade faktorer i de yngre åldersgrupperna medan olika former av hälsoproblem är vanligare i de äldre grupperna. Tabell 33a. Varför man inte kan utöva den viktigaste sommaraktiviteten i den utsträckning man önskar. De tre vanligaste hindren för respektive åldersgrupp. Ålder år 1. Saknar tid (57,1%) 2. Saknar tillgång till lämpliga platser/områden (30,6%) 3. Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden (22,4%) år 1. Saknar tid (52,9%) 2. Annan orsak (24,7%) 3. Familjesituationen (22,4%) år 1. Saknar tid (38,6%) 2. Annan orsak (37,2%) 3. Funktionsnedsättning/sjukdom (18,6%) >= 70 år 1. Funktionsnedsättning/sjukdom (42,9%) 2. Alltför fysiskt krävande (24,5%) 3. Annan orsak (22,4%) Motsvarande analyser vad gäller den viktigaste vinteraktiviteten finns redovisat i tabell 33b. Mönstret liknar det för sommaraktiviteterna med det undantaget att höga kostnader upplevs som ett hinder i den yngsta åldersgruppen. Av de som angett en annan orsak dominerar väderrelaterade faktorer och brist på snö/is i de yngre åldersgrupperna medan olika former av hälsoproblem är vanligare för de äldre. Tabell 33b. Varför man inte kan utöva den viktigaste vinteraktiviteten i den utsträckning man önskar. De tre vanligaste hindren för respektive åldersgrupp. Ålder år 1. Saknar tid (50,8%) 2. Kostar för mycket pengar (41,4%) 3. Saknar tillgång till lämpliga platser/områden (36,2%) år 1. Saknar tid (41,9%) 2. Saknar tillgång till lämpliga platser/områden (31,0%) 3. Familjesituationen (19,8%) år 1. Saknar tid (37,0%) 2. Saknar tillgång till lämpliga platser/områden (28,3%) 3. Annan orsak (28,3%) >= 70 år 1. Funktionsnedsättning/sjukdom (53,4%) 2. Annan orsak (24,1%) 3. Alltför fysiskt krävande (22,8%) 22

23 Informationskanaler för friluftsliv Vad gäller betydelsen av olika informationskanaler (fråga 13 i enkäten) har ett medelvärde räknats fram för respektive svarsalternativ baserat på skalan Inte alls (1) till Mycket (5). Dessa medelvärden har sedan jämförs för olika åldersgrupper och etnisk bakgrund (tabell 34a). Resultaten visar att Internet (inkl kartor på internet) har störst betydelse för yngre personer, medan tryckta kartor och broschyrer är viktiga för äldre. Skyltar och informationstavlor i naturen är av stor betydelse för samtliga åldergrupper. Tabell 34a. Betydelsen av olika informationskanaler för möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen. Analyserat för olika åldersgrupper och etnisk bakgrund. (Medelvärden skala 1-5) år år år >= 70 år Broschyrer 2,24 2,75 2,80 2,70 Guideböcker 2,07 2,57 2,56 2,39 Internet 3,99 3,99 3,10 2,21 Kartor (tryckta på papper) 2,53 3,08 3,08 2,81 Kartor (på Internet) 3,37 3,56 2,90 2,13 Sociala medier (Facebook mm) 2,85 2,46 1,81 1,59 SMS tjänster 2,17 2,17 1,86 1,70 Appar (för mobiltelefon) 2,91 2,68 1,97 1,61 Personlig information (t ex på turistbyrån) 2,32 2,92 2,96 2,69 Skyltar, informationstavlor ute i naturen 3,63 3,80 3,62 3,24 Genom att ringa ett särskilt telefonnummer 1,62 2,09 2,16 2,07 I tabell 34b redovisas motsvarande för olika etniska grupper och det följer tidigare mönster väl. Värt att notera är att personlig information tycks ha större betydelse för personer som har växt upp i ett annat land utanför Sverige. Tabell 34b. Betydelsen av olika informationskanaler för möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen. Analyserat för etnisk bakgrund. (Medelvärden skala 1-5) Sverige Norge, Finland, Danmark Annat land Broschyrer 2,65 2,75 2,96 Guideböcker 2,43 2,62 2,68 Internet 3,45 3,19 3,69 Kartor (tryckta på papper) 2,94 2,37 2,88 Kartor (på Internet) 3,09 2,84 3,47 Sociala medier (Facebook mm) 2,2 1,83 2,12 SMS tjänster 1,99 1,83 2,26 Appar (för mobiltelefon) 2,32 2,11 2,68 Personlig information (t ex på turistbyrån) 2,76 2,90 3,14 Skyltar, informationstavlor ute i naturen 3,61 3,34 3,77 Genom att ringa ett särskilt telefonnummer 2,01 2,22 2,32 23

24 Funktionsnedsättning och otrygghet Fråga 50 i enkäten (om man har någon form av funktionsnedsättning som påverkar möjligheterna att vistas ute i naturen) har analyserats avseende olika åldersgrupper (tabell 35). Resultaten visar att andelen med funktionsnedsättning stiger med stigande ålder. Tabell 35. Har du någon form av funktionsnedsättning som påverkar dina möjligheter att vistas ute i naturen? Analyserat avseende olika åldersgrupper. Ja Nej Ålder år 1,6% 98,4% år 7,5% 92,5% år 14,9% 85,1% >= 70 år 40,0% 60,0% Frågan om det händer det att man känner sig otrygg vid vistelse i naturområden inom gångavstånd från bostaden har analyserats för ålder, kön och boendeort (tabell 36a och 36b). Resultaten visar att kvinnor i högre grad än män känner sig otrygga. Andelen som känner sig otrygga minskar med stigande ålder, och således är personer i gruppen år mest otrygga. Undantaget är personer 70 år och äldre som i förhållandevis hög grad upplever sig otrygga ganska ofta eller alltid. Tabell 36a. Händer det att du känner dig otrygg när du vistas i naturområden inom gångavstånd från din bostad? Analyserat för ålder och kön. Nej, aldrig Ja, enstaka gång Ja, ganska ofta eller alltid Ålder år 64,0% 26,3% 9,7% 100% år 73,9% 22,4% 3,7% 100% år 82,1% 12,9% 5,0% 100% >= 70 år 84,8% 9,0% 6,2% 100% Kön Kvinna 66,5% 25,0% 8,5% 100% Man 89,7% 8,0% 2,2% 100% Tabell 36b visar att boende i Örnsköldsvik i något högre grad upplever sig otrygga jämfört med andra postorter (orter med färre än fem svar har exkluderats från redovisningen). Boende i Själevad uppger i relativt liten grad att man är otrygg när man vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden. 24

25 Tabell 36b. Händer det att du känner dig otrygg när du vistas i naturområden inom gångavstånd från din bostad? Analyserat för boendeort (med minst 5 svar i respektive kategori) Nej, aldrig Ja, enstaka gång, ganska ofta eller alltid Arnäsvall 82,1% 17,9% 100% Bjästa 76,5% 23,5% 100% Bredbyn 82,6% 17,4% 100% Domsjö 71,9% 28,1% 100% Husum 81,1% 18,9% 100% Sidensjö 76,0% 24,0% 100% Själevad 89,7% 10,3% 100% Örnsköldsvik 73,5% 26,5% 100% Överhörnäs 76,9% 23,1% 100% Folkhälsa Tabellerna 37a och 37b visar hur i vilken utsträckning olika grupper i kommunen har en mestadels stillasittande fritid (fråga 33 i enkäten). Resultaten visar att det främst är grupperna 70 år och äldre, pensionärer, studerande, arbetssökande och låginkomsttagare som har en stillasittande fritid (11-16 % uppger detta). Små skillnader föreligger mellan kvinnor och män. Tabell 37a. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna? Analyserat för ålder, kön, sysselsättning och inkomst. Motion (>= 2 tim/vecka) Mest stillasittande fritid Ålder år 94,1% 5,9% 100% år 93,8% 6,2% 100% år 96,1% 3,9% 100% >= 70 år 84,3% 15,7% 100% Kön Kvinna 93,1% 6,9% 100% Man 92,4% 7,6% 100% Sysselsättning Heltidsarbete 95,4% 4,6% 100% Deltidsarbete 95,9% 4,1% 100% Pensionär 87,7% 12,3% 100% Studerande 87,8% 12,2% 100% Arbetssökande 87,9% 12,1% 100% Inkomst <= 20 tkr/mån 88,6% 11,4% 100% tkr/mån 95,1% 4,9% 100% tkr/mån 95,9% 4,1% 100% >= 60 tkr/mån 100,0% 0,0% 100% 25

26 Tabell 37b visar att boende i Örnsköldsvik och Domsjö i högre grad motionerar, medan Sidensjö och Överhörnäs har störst andel stillasittande. Observera att endast orter med minst fem svar i respektive kategori är redovisade. Tabell 37b. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna? Analyserat för boendeort (med minst 5 svar i respektive kategori) Motion (>= 2 tim/vecka) Mest stillasittande fritid Domsjö 92,3% 7,7% 100% Husum 88,5% 11,5% 100% Sidensjö 79,2% 20,8% 100% Örnsköldsvik 93,5% 6,5% 100% Överhörnäs 76,9% 23,1% 100% Av särskilt intresse är att titta närmare på de grupper som är intresserade av att motionera mer. Tabell 38 redovisar därför i vilken utsträckning olika grupper är intresserade av att motionera mer på sin fritid än vad man gör idag (fråga 34 i enkäten). Resultaten visar att det främst är yngre och medelålders, kvinnor, förvärvsarbetande, studerande, samt höginkomsttagare som önskar motionera mer på sin fritid. Om resultaten jämförs med föregående tabell (37a) så framkommer att studerande är den enda gruppen med en relativt hög andel stillasittande som också i hög grad vill motionera mer. Övriga stillasittande grupper (70 år och äldre, pensionärer, arbetssökande och låginkomsttagare) utmärker sig inte för att vilja motionera mer, snarare tvärt om. Tabell 38. Skulle du vilja motionera mer på din fritid än vad du gör idag? Analyserat för ålder, kön, sysselsättning och inkomst. Ja Nej Ålder år 75,8% 24,2% år 76,6% 23,4% år 48,1% 51,9% >= 70 år 38,2% 61,8% Kön Kvinna 62,5% 37,5% Man 56,2% 43,8% Sysselsättning Heltidsarbete 70,2% 29,8% Deltidsarbete 71,7% 28,3% Pensionär 35,1% 64,9% Studerande 78,0% 22,0% Arbetssökande 52,9% 47,1% Inkomst <= 20 tkr/mån 46,2% 53,8% tkr/mån 64,3% 35,7% tkr/mån 73,1% 26,9% >= 60 tkr/mån 75,9% 24,1% 26