3 4/2010. Jakten går vidare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3 4/2010. Jakten går vidare"

Transkript

1 3 4/2010 Jakten går vidare

2 Bästa klapparna på (se också sidan 47)

3 18 40 innehåll 47 Alces alces 10 Äta tallbarr? Kittlar dödsskönt i kistan! Sommar: Johan 17 Har man tagit far i båten får man roa honom ibland Jagad i Georgien 18 Landet där rovfåglar står på menyn Bilder med skärpa 23 Linnea sätter fokus på det du inte ser Plastflotten 26 En plastbåt på uppdrag Sommar: Amanda 27 Även en liten droppe gör havet större Pärlugglor i tonåren 28 Det är på natten du hör dem Skånska kräldjur 30 Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Sommar: Annie 31 Det finns en skatt där regnbågen slutar Jordens bästa RÅM 40 Det vill du inte missa! Alltid i Fältbiologen: Tips och notiser 4 Lätta sillar och tunga uppdrag Debatt 6 Jakten är Sveriges största djurskyddsproblem Aktionsbild 7 Klädbyte i tionde timmen Hotspot 8 På vågens kam Minifältis 32 Smaken av jul Experterna 34 Nya, fräscha och till ditt förfogande Kultur 38 Havstulpaner och sötvattenshydror Krönika 39 Förtätningar i luften Internt 42 Till fjälls, till häst, till ö:s, till sjöss Kalendarium 47 Skrivarkurs och julstök FÄLTBIOLOGEN är Fältbiologernas medlemstidning som utkommer med fyra nummer per år och distribueras gratis till alla medlemmar. Skolor och andra intresserade kan prenumerera genom att sätta in 250 kr på plusgiro Märk talongen Prenumeration på Fältbiologen. Tidningen Fältbiologen produceras av en ideellt arbetande redaktion. Redaktionen tar sig rätten att redigera inkomna texter. För icke beställt material ansvaras ej. REDAKTIONEN Lisa Behrenfeldt, Magnus Bjelkefelt, Jennie Wadman, Kristin Axelsson, Jenny Luukkonen Mejl till redaktionen: Prenumeration eller adressändring: Adress: Fältbiologen, Brunnsgatan 62, Gävle. Ansvarig utgivare: Lars Axelsson OMSLAG Framsida: Bloddroppe på älgens päls Foto: Jan-Peter Lahall, lahall.com Sidan 2: Redaktionen i julyran Baksida: Sara Granér TRYCKINFO Tryck: Risbergs Information & Media AB Papper: Multi Art Matt 115 g, Svanenmärkt Upplaga: exemplar Fältbiologen 3 4/2010 3

4 ledare och notiser Fokuserat Idén om ett älgreportage bet sig fast någon gång i våras. Det var den typ av idé som höll sig kvar tills dess att den var utforskad och ihopskriven. Från älgarna kom tema jakt. Det är inte så smalt som det låter. Det är ett av de fantastiska teman som kan innehålla nästan allting. Jag inser att jag går omkring i tillvaron med en stark jaktinstinkt. Att min vardag är full av mer eller mindre långsiktiga jakter. Jag gillar inte att strosa omkring utan särskilda mål. Jag vill veta vart jag ska (jakten på badbart vatten) eller ha ett uppdrag (jakten på trattkantareller) när jag är ute och går. Den där jaktinstinkten får mig att ständigt ha minst ett projekt på gång och kanske är även min förbannade men ändå hopplöst obotliga tidsoptimism sprungen ur den. Eventuellt är det värt att sitta på tunnelbanan och stirra på klockan hela vägen in till stan, att kryssande mellan alla människor springa genom centralstationen, tränga mig i kön till biljettautomaten och rusa till tåget för den där lättnaden när jag svettig sjunker ner på sätet precis när konduktören visslar för avgång. Pang. Där satt den. Jakten får dock inte övergå i känslan av att vara jagad. Då är det inte bra längre. Jag har blivit aningen bättre på att göra en sak i taget. En lyckad jakt kräver fokusering. Lördag klockan 22:03. Kansliet i Gävle. Det är sluthelg och totalt fokus på nummer 3-4/2010. Magnus filar på RÅM-annonsen. Jennie fixar bilderna på våra nya experter och Kristin skriver en notis om en över hundra år gammal fenval. Vid det här laget är missarna bortsållade, Fältbiologen är resultatet av en mängd lyckade jakter. Jakten på sommarminnen, på sanningen om älgarna, på en minifältisillustration, på bilder av det som inte syns, på en RÅM-kommitté, på den perfekta surfvågen I en undersökning som gjorts bland Sveriges jägare visade det sig att naturupplevelsen och kamratskapen värderades mycket högre än själva älgköttet. Jag skulle påstå att det är så för oss också. Att mötena vi har, skrivandet och fixandet och makten att göra just en sådan tidning som vi vill läsa, att själva jakten är mer värd än slutresultatet. Det blir aldrig som vi tänkt oss. Det blir alltid bra och det kunde alltid ha blivit bättre. Vi lär oss med tiden och undrar varje gång om ni inte inser hur roligt det är? Välkommen att vara med i jakten på nummer 1/2011. Vi kräver ingen vapenlicens, men om du vill kan du ladda med vår skrivarkurs i februari. Bakteriedödaren från skogen Vanlig grankåda är full av bakteriedödande terpener. Mycket praktiskt! Klar och mjuk kåda kan smörjas direkt på ett sår och för att ta död på bakterier i halsen, sug på en bit i 2 3 minuter och spotta sedan ut den. (Det är dåligt för njurarna att tugga i sig för mycket kåda.) En salva med kåda i kan du använda till nästan allt. Den läker svårläkta sår och djupa hälsprickor, verkar cirkulationsfrämjande på kalla händer och kan användas förebyggande mot skavsår till exempel. Kådsalva steg för steg: 1. Samla kåda från en skadad gran (doppa kniven i olja så fastnar inte kådan). Det går att använda kåda i alla hårdhetsgrader, men ju hårdare, desto längre tid måste den ligga i olja sedan. 2. Lägg kådan i en skål och täck den med vegetabilisk olja. Låt stå i cirka fyra veckor. Rör runt och tappa av oljan. Släng inte kådan om du ska göra mer salva, utan fyll på med ny olja. 3. Värm kådoljan i ett vattenbad. När den börjar sjuda, riv i bivax, tills du fått en lagom konsistens. Vispa, så att salvan inte skär sig. När den börjar stelna runt vispen eller skålkanten är den färdig att hälla i burkar snabbt innan den stelnat helt. Tänk på att inte hälla ut överbliven kåda eller vax i diskhon. Stora kartastrofer Ofta är det svårt att förstå hur stort något verkligen är när man bara har siffror på det. Att istället se det på en karta över något man kan relatera till gör det lättare. På howbigreally.com, som gjorts av BBC, kan man se hur stor yta årets oljeutsläpp i Mexikanska golfen eller plastsörjan som flyter runt i Stilla havet tar upp, placerat över till exempel ens egen hemort. Utöver det kan man välja på några andra miljökatastrofer, månen, historiska städer med mera. Lisa Behrenfeldt redaktionen Vinterfåglar in på knuten Var med och räkna Vinterfåglar in på knuten januari. Mer information på 4 Fältbiologen 3 4/2010

5 tips och notiser Vill du introducera skolelever för gråsuggor och bajs 2011? Sillarna har gått ner i vikt En normal sill i Östersjön, eller strömming som de brukar kallas där, väger idag bara hälften så mycket som för 30 år sedan. Tidigare brukade de väga 80 gram men nu väger de omkring 40 gram. Det visar forskning från Fiskeriverket. Orsaken till viktminskningen verkar vara att sillen har ont om föda eftersom beståndet av konkurrenten skarpsill har ökat stort under samma period. Det beror i sin tur till stor del på att skarpsillens naturliga fiende torsken har minskat i antal. I november kommer projektet Mötesplats Naturen* att avrundas, men det har sökts nya pengar för ytterligare ett projektår. Senast i början av februari kommer beskedet från Naturvårdsverket. Projekt med anknytning till Fältbiologernas verksamhet kan drivas var som helst i landet och just nu finns goda förutsättningar i Malmö i form av både material och brett kontaktnät. Intresserad? Hör av dig till eller Victor: Alva: Lovisa: Max: *Mer information om Mötesplats Naturen finns på Fältbiologernas hemsida under "Verksamhet", i Fältbiologen 2/2010 samt på motesplatsnaturen. wordpress.com Foto: Andreas Garpebring Axen var Magnus I artikeln Bevara oss väl i Fältbiologen 2/2010 fanns fina teckningar av olika ax. Dessa teckningar var gjorda av Magnus Melin bra gjort! Redaktionen ber om ursäkt för felaktigheten. Hurra! Lämmelår! I år springer det lämlar överallt i fjällen, till glädje för fjällugglor, fjällrävar, fjällabbar och andra djur som börjar fjäll. Minifältisledare sökes! Under året som varit har Fältbiologernas projekt Mötesplats Naturen drivits med syfte att väcka miljö- och naturintresse hos mellanstadieelever. Flera barn har blivit intresserade av Fältbiologerna och det finns en god grund för att starta minifältis verksamhet i Malmö. Om du är intresserad av att vara minifältisledare och vill komma i kontakt med andra intresserade får du gärna höra av dig till eller nordstrom. Rekordval i Danmark I Vejle fjord på Jyllands östkust strandade en fenval tidigare i år och dog. Dess ålder uppskattades till mellan 15 och 20 år men det visade sig vara en grov underdrift. En undersökning av aminosyror i valens öga visade att den verkliga åldern låg på mellan 130 och 140 år. Det gör fenvalen till den äldsta vetenskapligt beskrivna valen i världen. Vilken art av fenvalar tillhörde gamlingen? Det framgår inte av nyheten. Om du själv råkar hitta en strandad val kan du både artbestämma den och rapportera in ditt fynd på Fältbiologen 3 4/2010 5

6 notiser och debatt Den svenska skogstragedin Viltvården är inte vård Foto: Serkan Gûnes, serkangunes.com Foto: Jennie Wadman Naturskyddsföreningen har släppt en internationell rapport vars syfte är att krossa myten om Sveriges hållbara skogsbruk. Cutting the Edge tar upp gammelskogens värde i förhållande till biologisk mångfald och klimatpåverkan. Den ger även konkreta exempel på hur de svenska skogsbolagen bryter mot internationella överenskommelser liksom de regler som finns inom FSC. Rapporten finns att ladda ner på skog/ Fototävling behöver fältbiolog Naturvårdsverket har en jury som utser Årets naturfotograf. Kanske är du rätt person att vara Fältbiologernas representant/ proffstyckare i denna jury? Att sitta i juryn innebär att gå på ett par möten i Stockholm under våren, för att bestämma och diskutera kandidaterna, samt att man får vara med på prisutdelningen i juni. Intresserad? Hör av dig till Förra året vann Serkan Gûnes. Bland mycket annat har han tagit den här bilden i Tyresta nationalpark. Knappt personer är medlemmar i de två jägarföreningarna som finns i Sverige, eller ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen. Denna minoritet (framför allt Svenska Jägareförbundet) bestämmer hur den svenska faunan ska vara sammansatt. En makt som Jägareförbundet haft sedan 1939, genom ett avtal med staten. Jägareförbundet har i uppdrag att ansvara för den praktiska viltvården och jakten i landet. Detta är, som Naturvårdsverket påpekar i en statlig utredning, otidsenligt och liknar myndighetsutövning, vilket inte ska vara fallet. Jägareförbundets ställning gör att kritiska röster inte kommer fram. Vi som är djur- och naturvänner vill ha en artrik fauna och att djuren ska kunna leva så opåverkade som möjligt. Tyvärr har jägarna en annan inställning där, bland annat att viltvård är en viktig del i jakten. Detta innebär att jägarna skjuter rävar, grävlingar, nötskrikor och andra kråk- och måsfåglar därför att jägarna ser dessa djur som konkurrenter. Att jägarna också vill jaga lodjur, björn och varg har samma orsak. Tyvärr innebär denna fullständigt onödiga jakt mycket lidande för djuren då skadskjutningar är vanliga. Vid en undersökning på Riksmuseet fann man att 30 procent av äldre rävar hade blyhagel i benen och i huvudet. Hade hela kroppar kunnat analyseras hade förmodligen en ännu större andel skadskjutna rävar hittats, anser forskaren. Då sädgäss röntgades fann man att 60 procent av de äldre sädgässen hade hagel i kroppen. Jägareförbundet har själv visat att cirka 14 procent av de påskjutna älgarna blir skadskjutna så att de måste eftersökas. Undersökningar av vargar som man funnit döda visar att 30 procent av de tjuvjagats var skadskjutna. Den i vintras genomförda vargjakten gav samma proportion skadskjutna. Eftersom cirka en miljon djur dödas av jägare varje år i Sverige blir dessa skadskjutningsantal skrämmande. Skulle mellan 15 och 30 procent av de jagade djuren skadskjutas betyder ju detta att omkring djur skadskjuts och får lida tills de dör eller återfinns och kan dödas. Eftersom endast ett fåtal arter, som älg och vildsvin, orsakar allvarliga skador betyder det att den övriga jakten är helt onödig viltvård, ger litet kött (som vid fågeljakt) eller försvårar arters överlevnad (av orre och tjäder skjuts det cirka per år) och alltså orsakar dessa djur onödigt lidande. Jakten är Sveriges största djurskyddsproblem. Minska jakten och djurens lidande minskar. Hans Ryttman, Ordförande för föreningen Jaktkritikerna 6 Fältbiologen 3 4/2010

7 aktionsbild Hett på plattan text och foto: Alva Sigtryggsson Den 10 oktober 2010 var det klimatparty på plattan. Fältbiologerna var där! Och plötsligt, mitt bland söndagsflanerande stockholmsbor, började jackor svingas i luften, tröjor kastas omkring och en alldeles improviserad catwalk uppstod mitt framför förvånade åskådare. Fältbiologerna hade slagit till igen. Tillsammans med Dans I Stockholm, Rapid Art Response och Klimataktion i Stockholm, anordnade Fältbiologerna stans häftigaste klädbytarflashmob. Syftet bakom aktionen var att visa upp den solidaritet och det nytänkande som behövs för att klara av omställningen till ett klimatsmart samhälle exempelvis att byta kläder med varandra istället för att konsumera mer och mer och mer... De som befann sig på plattan under söndagen kunde även smaka nypressad äppeljuice, dansa ringdans med WWF och deras panda, samt lyssna till klimatkörer och meteorologen Pär Holmgren. Fältbiologen 3 4/2010 7

8 hotspot Inte behöver du sticka till latinamerikanska djungler eller bli ett mygghärdigt överlevnadsproffs för att uppleva häftig natur! Fältbiologen tipsar här om platser i Norden med spännande djur, växter och landskap. Den perfekta vågen text och foto: Jakob Wallin Nu blåser vinterstormarna över Östersjön. Det är vid den här tiden havet trycks upp till vågor som slår in över stenstränder och raukar. För surfarna på Gotland är hösten och vintern årets bästa tid. 8 Fältbiologen 3 4/2010

9 Sveriges kust är lång och full av öar, uddar och vikar där havet ofta trycks upp och rullar in utan att någon lägger märke till det. Så här års när lågtrycken radar upp sig och sveper över haven tar de med sig fina surfbara vågor. Vågor som vi gör vad vi kan för att ta vara på med våra brädor. Här på Gotland är vi ett litet entusiastiskt gäng som möts i vattnet varje gång Östersjön bjuder på surf. För oss kretsar det mesta kring vad som ska hända när nästa storms vågor träffar öns stränder och ger oss något att åka på. Många timmar spenderas framför prognoser och kartor. Kan det bli något där? Bakom den där udden, där grundar det upp fint, den borde kollas på sydost. Vindriktningar och kustlinjer, det är det vi funderar över. Vinden är både vän och fiende i denna jakt för snyggast bryter vågorna när havets dyning får rulla in ostört av stökiga vindbyar. En kombination som kan tänkas svår att hitta i vårt lilla hav men som tur är finns det många krokiga delar av kusten där vågorna viker runt ett hörn i lä och reser sig blanka över viken. Så kommer den. Vinden man väntar på. Först som ett löst rykte där någon anat en rosa nyans i slutet av en suspekt långtidsprognos. Var det inte vid den här tiden det kom en storm förra året? Jo, helt klart. Det börjar rassla i träden och några takpannor kanske lyfter. Vi lastar brädorna på taket och far ut mot oupptäckta kustremsor där rena vågor kan tänkas påträffas. Denna tidiga oktobermorgon beger vi oss till öns östligaste utpost där nattens dyning borde ligga kvar. Senaste veckans diskussioner om var havet kommer att bryta störst och snyggast kulminerar i en kombination av lugn och spänning innan vi kommer fram. En morkulla flaxar i strålkastarljuset och snart ses fyrens ljus över trädtopparna. Havets dån visar vägen genom skogen. Mörka bullar i vitt skum skymtar mellan krokiga tallar och vi springer sista biten för att få en första titt. Några svaga vindpustar blåser förbi och i dunklet rullar vågorna in mot stenstranden. De ser blanka och branta ut och visar vad vi hoppats på. En åktur på havets kant. Idag ska det surfas. Våtdräkten har som vanligt hängt ute och är lika blöt och kall som den borde. Det tar emot men värmen kommer innan jag hunnit ner till vattnet. Paddlar ut i en vågdal och solen dyker upp som en grapefrukt över horisonten. Fler svarta figurer dyker upp i vattnet och allas blickar riktas utåt för att hitta sin våg. Lite skum driver förbi på den blanka ytan. Jag tar några paddeltag utåt. En ejder hänger inne på pallkanten och förstår oss lika dåligt som vi den. Sälen som alltid är här är mer nyfiken och vill vara med. Några leenden och armar i luften. Stora dyningar har skådats en bit ut och är på väg in. En mot mig. Vänder runt och sneglar över axeln där något mörkt närmar sig. Några snabba paddlingar och jag trycker ner brädan i vågen och tar av i rätt riktning samtidigt som jag hoppar upp. Full fart nerför backen och ett steg bak för att bromsa lite med fenan. In mot vitskummet och så bär det av igen. Nu bullar den upp sig fint framför mig. En hand i vågen och den andra utsträckt i färdriktningen längsmed vågen som precis spottar en skvätt över huvudet. Lycka. Åket slutar värdigt med att havet slukar mig och bjuder på några kullerbyttor innan jag får fatt på brädan. En till. Jag paddlar ut igen uppfylld av tanken på en till vända nerför vågens vägg.

10 Älgarna regerar text: Lisa Behrenfeldt foto: Martin Larsson I början av 1800-talet var älgarna i stort sett utrotade. Nu är Sverige antagligen världens älgtätaste land. När skogsbolagen bestämmer över skogen och jägarna över viltet är skogens konung den stora vinnaren. 10 Fältbiologen 3 4/2010

11 Det är andra veckan i oktober och dag fyra på älgjakten. Klockan är sju. Ett 40-tal personer med knallorange detaljer på kamouflagejackor och kepsar står samlade på parkeringen utanför Upsals missionshus i västra Värmland. Tolv älgar är redan skjutna. Av kvoten på fyra kor och fyra tjurar är bara en ko kvar. De beslutar att spara den. Bara kalvar får skjutas idag. Alla som har mark inom viltvårdsområdet har också jakträtt och de 22 passen lottas mellan skyttarna. Det ljusnar. Ute är det fyra grader, vindstilla och mulet. Det här är bra väder, säger Martin Larsson, som är en av jägarna i jaktlaget. Älgarna är väldigt observanta, och är det för klart väder hör de så bra när man går ut och sätter sig på passet. Det är en fokuserad skara som går ut till sina placeringar. Geväret över axeln. Solen skymtar på trädtopparna på andra sidan hygget när vi går upp mot passet. Jag har fått order att välja kläder som inte prasslar. Första stunden är det okej att röra på sig. Passa på att fika. Det tar en stund innan drevet börjar gå. Martin sätter kom-radions snäcka i örat. Laddar bössan. Framför oss är tre timmar av koncentrerad väntan. Drevet ska gå på linje längs med sjön. Väsnas för att driva älgarna mot skyttarna. Vi har hamnat på kanten av skyttelinjen. Mitt i skogen. Det är ett riktigt dåligt pass. Fältbiologen 3 4/

12 En stor tjur 150 meter bort, viskar Martin som fått en rapport i radion. Vi väntar på en femtontaggare. Martin uppskattar att han skjutit i snitt en älg var tredje år sedan han började jaga. Igår sköt han en kalv. Älgkon kom över vägen, med kalven hack i häl. Jag hojtade till för att hon skulle stanna och lyssna, och när kalven hamnade efter fick jag skottläge. Så berättar han att blodspår med mycket bubblor i är bra, det betyder att det är lungblod. Jägaren siktar på bogen. Det är en stor träffyta och älgen dör förhållandevis snabbt av inre blödningar. Ett tiotal meter in i skogen låg den döda kalven. Jag kan inte låta bli att ifrågasätta om han aldrig känner medlidande med kalven, just där och då i skottögonblicket? Eller med kon som stressad av drevet sprang vidare? Martins syn på jakten är att skogens vilt är en naturresurs som vi kan använda som mat. Han påpekar att han har ett ansvar för att dödandet ska ske på ett säkert sätt med så lite lidande som möjligt för djuret, men menar att han som jägare annars är som vilket rovdjur som helst. I naturen är det hela tiden djur som stryker med och kalven som han sköt hade kunnat dö av en mängd olika orsaker. Lise-Lotte Norin, som är Djurens rätts talesperson i jaktfrågor, har en annan syn på saken. Djurens rätt har inställningen att det enskilda djuret alltid ska stå i centrum och de är kritiska till jägarnas syn på de vilda djuren som en enda stor population. Det ligger aldrig i individens intresse att bli jagad och dödad, säger hon. Och ingen kan väl rimligen påstå att den tungt beväpnade jägarkåren med allehanda tekniska hjälpmedel som ger sig ut i skogen i hundratusental med drevkarlar och hundar är som vilket rovdjur som helst? Hon menar att visserligen hade kalven kunnat dö av en mängd olika orsaker, men det kan ju vi människor också, vilket knappast gör det mer rätt att ta livet av oss. En älg som har bra gener och är skicklig på att hitta föda och att handskas med rovdjur kan leva i år. Men när den hamnar framför en skjutglad jägare är det bara slumpen som avgjort att just den blivit en levande måltavla. Hade kalven träffat normala rovdjur hade det spelat roll hur den själv och inte minst dess mor hanterat saken. Pass nummer 52. Det är inte ofta jag sitter helt tyst i skogen. Två tofsmesar klänger i en grangren. Jag hör en talgoxe komma, på flaxet från vingarna. En stor tjur 150 meter bort, viskar Martin som fått en rapport i radion. Vi väntar på en femtontaggare. Står och stirrar mot det där stråket upp från myren. När jag tittar upp står det plötsligt en fjolårskalv snett bakom. Han vänder när han upptäcker oss. Helt lugn, och alldeles tyst i mossan. Jag var övertygad om att jag skulle höra en älg när den kom. I Sverige är det ungefär jägare som jagar älg. De flesta är män över 55 år och de flesta är folk som aldrig skulle sätta sig tysta tre timmar ute i skogen någon annan gång än under de första veckorna i oktober. Vid en undersökning som Sveriges Lantbruksuniversitet lät göra 2005 visade det sig att det är naturupplevelsen och kamratskapen som de flesta värderar högst. När man räknade på det kom man fram till att köttet står för 36 procent av jaktvärdet, resten är olika former av rekreationsvärde. Vi förstår att älgjakten är nödvändig, säger Hans Ryttman som är ordförande i föreningen Jaktkritikerna. Vi är egentligen inte kritiska till att det jagas älg, men till sättet det görs på. För tio år sedan gjorde Jägareförbundet en egen undersökning där de kom fram till att 14 procent av de skjutna älgarna inte dör på skottplatsen utan måste eftersökas innan de säkert kan dödas. Fyra procent av dessa hittar man aldrig. Det är alldeles för mycket! Dessutom skjuter man helst stora tjurar, vilket utarmar älgpopulationen. Jägarna är själva medvetna om problemet med att könsfördelningen i älgstammen är skev på många håll i Sverige. Att tjurarna är för få och för unga leder till att populationens tillväxt blir sämre eftersom alla kor inte blir betäckta. Dessutom är det många kor som får sin kalv sent på säsongen, troligen för att de går och väntar på en stor tjur som aldrig kommer. Grunden för hur mycket älgar som får skjutas i olika älgskötselområden resoneras fram i lokala samrådsgrupper med representanter från bland annat markägare och jäga- 12 Fältbiologen 3 4/2010

13 Martin Larsson på pass. Blickstilla. Älgarna har mycket god hörsel. De långa öronen kan vinklas så att de uppfattar ljud från flera håll. Även luktsinnet är mycket välutvecklat, doftorganet i en älgnos är 200 gånger så stort som hos en människa. Dessutom ser älgarna bra, men i svartvitt. Foto: Lisa Behrenfeldt re, och kvoterna delas sedan ut av respektive länsstyrelse. Svenska Jägareförbundet har i uppdrag från regeringen att leda delar av jakten och viltförvaltningen. De håller koll på viltstammarnas utveckling och kommer med rekommendationer om hur älgpopulationen bör förvaltas, men i slutändan är det ändå upp till varje jaktlag att sköta det. I Upsals jaktlag bestämde de för några år sedan att de skulle försöka höja kvalitén på tjurarna. De började med att bara skjuta unga tjurar i några år, och har nu övergått till att skjuta max en stor tjur om året, för att på så sätt spara de mellanstora tjurarna. Det har funkat bra i flera år, säger Martin. Men i år var det en av jägarna som sköt en sextaggare fastän vi sagt att vi inte ska det. Som straff kommer han inte att få sitta på pass något mer under årets jakt. Martin är inte nöjd. Hos många jägare kliar det i fingret att skjuta om de har läge. Om det inte får några konsekvenser är risken stor att man skjuter hellre än passar. En korp ropar en bit bort, en duvhök flyger förbi och ett och annat gult björklöv singlar till marken. Det hojtas i skogen. Martin står med geväret i handen och några ihärdiga mesfåglar låter någonstans i närheten. Drevet är långt förbi oss när vi hör två skott i tät följd. Jag började vara med på jakten när jag var såhär liten, Martin måttar med handen i höjd med midjan. Systersönerna som har gått med sin farfar i drevet idag är fem och sju år gamla och har älgjaktslov i skolan. Värmland är antagligen det län som har mest älgjakt. Det finns mycket skog och en tät älgstam. Det är mycket privata markägare här, säger Martin. De har en ganska stor tolerans till skador på skogen eftersom de själva ofta är jägare. Längre norrut har skogsbolagen sett till att få ner älgstammen. Vi packar ihop våra grejer och går tillbaka. När jag slagit mig ner i slänten vid vägen med mina lunchmackor upptäcker jag plötsligt älgen. Det är ingen som tar någon särskild notis om att hon ligger uppdragen på vägen. Öronen är väldigt stora, och hon är fortfarande varm. Utanför slaktboden lyser solen över sjön och i en hög vid gaveln ligger hudar, huvuden och klövar. Det som hänger därinne är inte längre älgar, nu är det stora flådda kroppar av kött som dinglar i krokar från taket. Imorgon ska de styckas. Alla delar på köttet. Pinntjuren som vi såg när vi satt på passet hade passerat tre skyttar. Årets kvot var redan fylld. Det var hans turdag, konstaterar Martin. Fältbiologen 3 4/

14 ÄLGHISTORIA Sett ur ett perspektiv på 2000 år har vi aldrig haft så mycket vilda djur i Sverige som idag, konstaterar Göran Ericsson som är professor vid institutionen för Vilt, fisk och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå år, förklarar han, är ungefär så långt bak i tiden som vi har någorlunda uppfattning om, och vi vet att viltstammarna har hållits nere både av jakt och av rovdjur (innan staten började betala ut skottpengar på varg på 1600-talet) förbjöds visserligen allmänhetens jakt på älg, hjort och rådjur i stora delar av Sverige, men trots att jakten under flera hundra år var förbehållen adeln och kungahuset så var stammarna fortfarande inte särskilt stora när Gustav III släppte jakten fri Vid den tiden hade effektiva skjutvapen börjat komma i omlopp, och den fria jakten blev en katastrof för djurlivet. Plötsligt fick vem som helst jaga, när som helst, på sin egen mark. Det var kärva tider och folk jagade allt som gick att äta, säger Göran Ericsson. På drygt hundra år lyckades jägarna totalt utrota vildrenen, vildsvinet och bävern. Rådjur och hjortar fanns endast kvar på några skånska gods och älgar hade vi troligen bara några hundra tal kvar av när det första förbudet mot älgjakt kom I Sverige var vi tidiga med att gå in och styra upp för att ha de vilda djuren kvar. Men fokus har hela tiden varit på de djur som vi har nytta av. Alltså fridlystes älgarna medan det var skottpengar på vargar. Det här nyttotänkandet finns fortfarande kvar. När man pratar om viltvård är viltet synonymt med de jaktbara djuren, som till exempel älgar, rådjur och tjädrar. På många håll utfodras de på vintern samtidigt som man inom ett jaktlag kan betala ut skottpengar på djur som räv, mård och kråka, vilka ses som konkurrenter om viltet. Genom den älg- och viltförvaltning vi har i Sverige försöker vi maximera avkastningen, säger Göran Ericsson. Göran Bergqvist, klövviltkonsulent hos Svenska Jägareförbundet, jämför älgstammen med en stor kreatursuppsättning, 90 procent av dödligheten är genom jakten. Fram till 1950-talet var älgarna fortfarande generellt sett få. Tamboskap som betade i skogen och ett skogsbruk inriktat mot plockhuggning innebar att bara små fodermängder producerades. Det är först under de senaste 60 åren som ökningen tagit ordentlig fart. En del av förklaringen finns i att jaktregleringen ändrades så att det blev tillåtet att skjuta årskalvar. Jakttrycket lades därmed delvis över från kor till kalvar vilket gav en mer produktiv älgstam. En annan del finns i att vi länge haft alldeles för lite rovdjur i Sverige för att de ska kunna hålla nere älgstammen. Den allra viktigaste faktorn bakom 1970-talets älgexplosion återfinns dock i skogsbrukets övergång till kalhyggesbruk. De planterade tallskogarna skapade foder i massor och det var egentligen ingen som märkte hur fort älgstammen ökade, eftersom fodertillgången också ökade, säger Göran Bergqvist. När jägarna började tycka att de skulle kunna skjuta mer älg, var skogsbruk och markägare till en början emot det. Älgpopulationen nådde sin kulmen på talet. Under rekordåren fälldes det lika många älgar i Sverige som i resten av världen sammanlagt. Alla dessa älgar innebar stora kostnader för skogsbruket och en kraftig ökning av antalet viltolyckor i trafiken. Alla var ense om att det inte var bra, säger Göran Bergqvist. Man satte igång en medveten strävan att få ner älgpopulationen, som nu är ungefär hälften så stor som på 80-talet. Exakt hur många älgar vi har i Sverige är det ingen som vet. Antalet ligger någonstans kring Av dessa kommer ungefär att ha skjutits under årets älgjakt. Hur många älgar vi bör ha vill varken jägarna eller skogsbolagen yttra sig om. Det går inte att definiera vad som är ett lagom antal, säger Göran Ericsson, älgstammen regleras av en mängd faktorer och kommer att gå upp och ner hela tiden. Sommarvädret styr till exempel hur många kalvar som överlever sommaren och älgarnas fodermängd ändras i takt med skogsbruket. Dessutom är älgarna rörliga och vandrar dit maten finns. I december kommer regeringen att besluta om en ny plan för älgförvaltningen, som bland annat innebär att den kommer att ske över större områden och med en bättre samordning av olika inventeringar. Skogsstyrelsen kommer också att få i uppdrag att ta fram prognoser över hur mycket foder som kommer att finnas tillgängligt i skogen i framtiden. Vi håller koll på våra älgar. Skogens konung i ett rike av tallplantager. foto: Jan-Peter Lahall, lahall.com

15 Älgarna i skottlinjen Ja, om det fortfarande går att ha hund i skogen då. Vi sitter vid elden utanför slaktboden och någon har frågat om barnen som är med ut är nästa generation hundförare. Det är vargarna som jägaren med hunden och barnen syftar på. I grannjaktlaget är det några som har sett en varg när de gick i drevet. Vad kul! utbrister jag och inser att ingen annan tycker det. Vargarna är konkurrenter om viltet och mer känsligt, de dödar jakthundar som kommer in på deras revir. Någon berättar att han hört om tre hundar som gått åt i år, en blev till och med tagen inne på gården. I naturliga förhållanden ändras relationen mellan rovdjur och bytesdjur över tiden. När tillgången på föda är god ökar älgstammen, det innebär ökade födoresurser för vargarna som så småningom har ökat så mycket i antal att ett par kärva vintrar räcker för att älgarna ska bli riktigt få. Då minskar också vargpopulationen och älgarna kan börja bli fler igen. Eftersom den svenska älgstammen är reglerad av jakt är det inte födotillgången som i första hand bestämmer hur stor älgstammen kan bli. Dessutom har vi inte särskilt många vargar. Skulle vargstammen öka måste det i så fall kompenseras av minskad jakt, om inte älgstammen samtidigt ska minska. När man räknat på vargrevirens storlek och hur många älgar en familjegrupp tar under ett år har man kommit fram till att på platser där älgtätheten är hög kommer det att räcka till både jägare och vargar. Men vid låga populationer blir det inte mycket kvar att jaga. Jägareförbundets policy är att förvalta älgstammen så att både jägare och rovdjur blir nöjda. De som får betala kostnaden är skogsbruket. Eller skogen, om man ser till den biologiska mångfalden, konstaterar Christer Kalén som är viltspecialist på Skogsstyrelsen. Och sätter därmed fingret på den stora konflikten. Vi planterar och det är frid och fröjd. Men 15 år senare kan allt vara borta. Älgarna äter upp våra tallar, och dessförinnan har de ätit upp sälgar, aspar och rönnar eftersom det är vad de gillar bäst. Herman Sundqvist är skogschef på Sveaskog. För skogsbolagen är frågan enkel. De samlade inkomsterna från jakten, i form av att arrendera ut jakträtt på sin mark till exempel, är mindre än en procent jämfört med virkesintäkterna. Det är otvetydigt så att älgarna åstadkommer väldigt mycket skador i våra skogar varje år, vilket är förenat med stora kostnader, fortsätter han. På en del håll i Norr- och Västerbotten balanserar vi på en gräns för vad Skogsstyrelsen tycker är olagligt, eftersom vi inte kan uppfylla skogsvårdslagens krav på återbeskogning av hyggena. Älgstammen har halverats de senaste 25 åren, men skadorna på skogen är fortfarande väldigt stora. Förklaringen ligger i att även fodertillgången (tallungskogen) har minskat, så att mängden mat per älg är ungefär densamma som när älgpopulationen var som störst i mitten av 1980-talet. Älg heter Alces alces på latin. Möjligen kommer namnet från det grekiska ordet alké som betyder styrka. En medelsvensk älg väger kilo. Foto: Jennie Wadman Det är klart att det ska finnas älgar i Sverige, man behöver inte vara jägare för att tycka att det är fascinerande att möta en älg, säger Herman Sundqvist, men det måste vara en bra balans mellan antalet älgar och tillgången på föda i skogen, och det är det verkligen inte i dag. Älgarna kostar. Framförallt i form av trafikolyckor, viltstängsel och knäckta ungtallar. Men de har också ett värde. Enkelt räknat har de ett nationellt värde i form av den viltvårdsavgift och avgift per älg som fälls, som jägarna betalar och som via Viltvårdsfonden och länsstyrelserna används till förvaltningen av älgstammen och till olika forskningsprojekt. Därtill kommer värdet för de markägare som arrenderar ut jakträtter, köttvärdet och det mer svårberäknade värdet av en älg för den som möter en i skogen, för dem som jagar, för turismen och som symbol för Sverige. Fältbiologen 3 4/

16 Under sommaren finns det älgar i Sverige. Vid höstjakten skjuts ungefär en tredjedel av dessa och vinterstammen är därför betydligt lägre. Varje år föds det cirka nya älgar, och så länge jaktuttaget är konstant hålls stammen på ungefär samma nivå år efter år. Foto: Martin Larsson Det moderna skogsbruket har varit otroligt gynnsamt för älgjakten. Planterade tallskogar skapar foder i mängder åt älgarna, och det omfattande anläggandet av skogsbilvägar har skapat en ny tillgänglighet till markerna. Foto: Christer Kalén Det är inte så att vi anser att älgarna ska få äta hur mycket som helst, men man kan inte planera skogsbruket som om vårt inhemska vilt inte fanns. Fredrik Widemo är naturvårdsansvarig på Svenska Jägareförbundet. Skogsbolagen skyller på älgarna för att ungskogarna blir förstörda. Men samtidigt gör skogsbruket att älgen bara hittar mat just på hyggen och i ungskogar. När man underröjer i produktionsskogen, det vill säga fäller alla småträd för att de stora ska växa bättre, röjer man därmed bort möjligt foder för älgarna. Om skogsbolaget dessutom gödslar skogen, vilket är negativt för bärriset på marken, försvinner en annan viktig födokälla. I ett mer naturligt skogslandskap, där träden är mer olikåldriga och skogen mer öppen så att nya småträd får chans att växa upp, skulle betestrycket spridas på ett annat sätt, säger Fredrik Widemo. Saken blir inte bättre av att man dessutom börjat ta ut allt mer av groten, grenar och toppar som blir över vid avverkning, istället för att låta det ligger kvar på hyggena där det kan bli mat åt älgarna. Markägaren tjänar visserligen på att ta ut mer trä från skogen, men måste räkna med att samtidigt få en ökad kostnad för betesskador. Älgarnas matvanor är inte bara en kostnad för skogsbolagen. Många menar att eftersom de helst av allt äter unga rönnar, sälgar och aspar så gör älgarna det svårt att nå det miljömål som handlar om att vi behöver få upp mer lövträd i skogen. Det stämmer att för hårt bete är dåligt för skogen och leder till en utarmning av den biologiska mångfalden, säger Fredrik Widemo, men forskningen visar också att ett för lågt betestryck inte heller är bra. Lagom hårt bete ger en varierad struktur och mer mångfald. Fredrik Widemo hävdar att det inte alls är omöjligt att få upp lövträd. Älgar och rådjur går ogärna in där det är riktigt tätt. De vill ha uppsikt och möjlighet till fri flykt. Knepet är därför att inte röja och friställa lövträden för tidigt. Han beskriver hur älgarna går som maskiner över ett nytt hygge fullt av smårönnar. De tuggar i sig allt. Men han förklarar också att det inte är just de rönnarna som blir stora träd, utan de som kommer två till tre år senare, i skydd av björkar och av tallar som planterats. Rönnen är visserligen ett pionjärträd, men det betyder inte att det inte kommer upp några fler sedan. Och det behövs inte jättemånga rönnar, aspar och sälgar per hektar för att behålla den biologiska mångfalden. Christer Kalén, som är viltspecialist på Skogsvårdsstyrelsen, är skeptisk. Få människor inser hur mycket en älg äter. Det finns studier som visar att om vi ska öka älgstammen med en individ krävs det 30 hektar ungskog för att inte betesskadorna samtidigt ska öka. Han menar att effekterna av foderskapande åtgärder som att spara breda kant- 16 Fältbiologen 3 4/2010

17 zoner vid en avverkning eller att sätta ett halvt hektar med snabbväxande vide är marginella jämfört med den fodermängd som skapas på ett markberett och planterat hygge. Viltet har dessutom stor inverkan på den biologiska mångfalden. På många platser är stängsel runt hyggena enda lösningen för att få lövträd att växa upp där. Alternativet är att det bara blir granplantager och björkar. Det jag oroar mig mest för är att vi ska förlora halva tallarealen i södra Sverige. Bland de viktigaste orsakerna till att många markägare planterar gran på tallmarker är betestrycket. Har man en gång planterat tall och fått den uppäten ja, man gör bara det misstaget en gång. När någon börjar plantera mindre smakliga trädslag som contortatall eller gran på sina tallmarker så räddar den markägaren sin egen skog, medan grannen får mer skador. Christer Kalén poängterar att det inte bara är de stora skogsbolagen som det handlar om, även en massa små markägare drabbas. Samtidigt är det drygt 40 procent av skogsägarna som jagar. Och kvoterna för hur mycket älgar som ska skjutas varje år sätts i lokala samråd mellan bland annat jägare och markägare. Enligt Göran Bergqvist på Svenska Jägareförbundet har det under de senaste fem åren anmälts avvikande åsikter efter mindre än 20 procent av dessa samråd. De som är missnöjda är i princip alltid skogsbolagen. I vissa fall får älgarna också en oförtjänt stor del av skulden. Forskning har till exempel visat att när det gäller att få upp mer asp i skogen så har bristen på skogsbränder i modern tid haft en betydligt större betydelse än älgbetet. Och historiskt sett har man inom skogsbruket länge själva motarbetat lövträd i produktionsskogen. Älgarna är inte heller ensamma om att äta av de delar av naturen som markägaren anser är ämnad för annat. Vi har också ett växande antal av rådjur, hjortar, vildsvin och gäss i Sverige. Sammanfattningsvis konstaterar även Sveaskogs skogschef Herman Sundqvist att utan dagens skogsbruk skulle det inte finnas förutsättningar för den stora älgstam som vi har idag. Det är få arter som gynnas av kalhyggen. Älgarna är definitivt en av dem. Sommarminne: Att lägga i båten Varje år ägnar min pappa en sommardag åt att lägga i båten. Det är ingen storslagen sak en tresitsig plastbåt som vi brukar hänga en utombordare på. När jag tänker tillbaka på sommaren så är det alltid en av de saker som jag minns, att vi lade i båten. Det finns något nästan motvilligt i det hela, med allt arbete som är med att vända den, få upp den på båtvagnen och backa ner den i vattnet. Och det är inte ens säkert att det blir mycket mer än en tur varje sommar trots strålande sol och lediga dagar. Men det är ändå något som ska göras varje år. Det är så det ska vara helt enkelt, på sommaren ska båten vara i. Det är något visst med sommaren ändå. Smaka bara på ordet: sommar. Nästan omöjligt annat än att viska fram det och det stora o:et i mitten gör att det känns som en stor varm kram. Kanske är sommaren bäst i minnet? Vi kan ju omöjligt komma ihåg allt vi upplever, så vi måste sortera. Och när vi sorterar så gör vi det efter olika principer. Vi berättar historier för oss själva när vi minns, och som i alla historier finns det en del viktiga punkter: först förstås början och sedan några saker som händer på vägen, men det allra viktigaste för hur vi minns är hur det slutar, det påverkar hela vår uppfattning om minnet. Hur slutar sommaren då? Praktiskt nog har vi ordnat det så att sommaren ofrånkomligen måste sluta gott, eftersom när det slutar att vara varmt och skönt så är det per definition inte sommar längre. Och när min pappa varje år tar upp båten när sommaren är slut så är det viktiga inte hur mycket vi åkte med den. Det viktiga är att man har en händelse att berätta för sig själv. Det viktiga är att den var i. bild: Mia Fernau Johan Berg Fältbiologen 3 4/

18 foto: Magnus Bjelkefelt

19 Med sikte på rovfåglarna text och foto: Johanna Yourstone Georgien ett oupptäckt fågelparadis. Med sin varierande orörda natur och kuperade terräng har här observerats över 350 fågelarter. Dessutom passerar upp emot en miljon rovfåglar Georgiens västkust vid Svarta havet då de flyttar söderut på hösten. Under flyttsäsongen blir Georgien inte bara ett fågelparadis för skådare, utan även för jägare. Det är en varm sensommareftermiddag Mikael Olofsson är på väg ner från berget där han hela dagen koncentrerat stått och räknat alla flyttfåglar. Han har särskilt hållit utkik efter blåkråkor, en art han mycket gärna velat se. Han passerar ett par tjuvskyttar och rätt som det är ser han vad en av jägarna har i sitt bälte. Vackert blå och roströd är den: blåkråkan! Det kändes tomt, verkligen ett antiklimax. Där hade man stått hela dagen och letat, så får man till sist se den på det sista sättet man vill, säger Mikael i efterhand. Projektet som Mikael arbetar för heter Batumi Raptor Count (BRC). Ett antal rovfågelarter och andra fågelarter har blivit utvalda att räknas under hela flyttsäsongen från två olika räkningsutposter vid den georgiska kuststaden Batumi. Projektet startade 2008 och grundarna har förhoppningen att det ska fortsätta i ytterligare minst 20 år: Först och främst vill vi ta fram statistik för att veta hur stora populationerna är och för att se upp- och nergångar i antal, säger Brecht Verhelst, som tidigt misstänkte att antalet flyttande rovfåglar över Batumi var oväntat högt. På en säsong räknade vi bruna kärrhökar medan man i Borçka i Turkiet, där man samtidigt räknar samma flyttande fåglar, bara sett 200 stycken. Att så många rovfåglar flyttar över Batumi beror på att området utgör en så kallad flaskhals. Rovfåglar som under sommaren är vitt utspridda över stora ytor Fältbiologen 3 4/

20 i östra Europa och Ryssland, koncentreras vid Batumi under flyttningen söderut, då de varken vill flyga över Svarta havet i väst eller över bergen öster om Batumi. De flesta rovfåglar utnyttjar termikvindar för att klara av långa flygsträckor. Termikvindar, varma uppåtvindar, skapas då markytan värms upp. Med hjälp av dessa vindar kan en fågel förflytta sig upp till 600 kilometer på en dag. Bivråkarna samlar ihop sig i stora flockar, ibland om tusentals, och blir då svåra att hålla koll på för Batumi Raptor Counts fågelräknare. Men det är en mäktig syn. Foto: Magnus Bjelkefelt. Rovfåglar ogillar att flytta över havet och väljer hellre dalgångar där de kan använda varrma uppåtvindar att segla på. Naturen kring Batumi är kuperad och angränsar till Svarta havet och blir en naturlig flaskhals som alla rovfåglar måste passera på sin höstresa söderut. Foto: Magnus Bjelkefelt För varje år har fler personer har anslutit sig till projektet. Utöver sju svenska fältbiologer är personer från Turkiet, Holland, Italien, Danmark, Belgien och Finland involverade i räknandet. Det innebär också att fler har fått uppleva och upptäcka den rika fågelfaunan och vackra naturen i landet. Dock är det fortfarande fler tjuvskyttar än fågelskådare som lockas ut när himlen över Batumi fylls av migrerande rovfåglar. De vet när det är väder för jakt; dagar då molnen är låga går det att förvänta sig att stöta på flertalet jägare vid räkningsstationerna. Elza Makaradze bor i Chaisubani, en bergsby ett par kilometer norr om Batumi. Från sin altan ser hon rovfågelspektaklet på himlen nästan varje dag i september och oktober. Ibland får hon sig en närmare titt på fåglarna, närmare bestämt på tallriken. Jag gillar inte rovfågelköttet, det luktar äckligt. Men de flesta äter det och tillagar det med en massa vitlök för att dölja den fräna smaken, berättar Elza om bivråken som tidigt under säsongen flyttar över Batumi i stort antal. Sommargylling däremot, det är en delikatess! Det är alltså inte bara rovfåglar som skjuts. Vidare berättar Elza att i byn med invånare där hon bor, finns en jägare i varje familj. Det är för att överleva, fortsätter hon. Även om jag kanske inte tycker det är en bra sak att göra kan jag inte som ensam person påverka något. Enligt georgisk lag är det förbjudet att skjuta rovfåglar utan licens (som innebär stränga krav) men det finns inget fungerande system för kontroll. Brecht Verhelst påstår å sin sida att överlevnadsargumentet för skjutandet inte håller: De flesta skjuter för skojs skull, det är helt enkelt billig underhållning. Flyttsäsongen för rovfåglarna över Batumi sträcker sig dessutom endast över ett par månader på hösten och skulle omöjligen kunna utgöra en överlevnadsfaktor för landsbygdsbefolkningen under hela året. 20 Fältbiologen 3 4/2010

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april

Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Syftet med seminariet var att diskutera hur man kan skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14 Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Öster Malma 2011-09-14 Remissvar angående listning av olägenheter som motiverar skyddsjakt Svenska Jägareförbundet, nedan kallat

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Diane Tullson Vad handlar boken om? Boken handlar om Liam och Tej som ska iväg och åka snowboard (bräda). Plötsligt voltar bilen och rullar ner för en brant backe. Liam

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Förord. Umeå i februari 2002. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Förord. Umeå i februari 2002. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten Älginventering från flyg i Drängsmark 2002 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av länsviltnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten. Länsstyrelsen

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Några små tips om att träna på utsatt fågel

Några små tips om att träna på utsatt fågel Några små tips om att träna på utsatt fågel Att träna sin fågelhund på utsatt fågel, vanligen rapphöns eller fasan, har blivit rätt populärt. Gör man rätt kan det vara en effektiv och förhållandevis enkel

Läs mer

www.visitestonia.com

www.visitestonia.com www.visitestonia.com RESAN BÖRJAR Gadgetville är en liten by vid en stillsam plats nära havet. Nästan alla invånarna i byn älskar uppfinningar och att uppfinna saker. Lektionerna i naturvetenskap på skolan

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Kung Midas (kort version)

Kung Midas (kort version) Kung (kort version) Monica Vikström-Jokela Författarens kommentar Den gamla grekiska sagan om Kung finns i olika versioner, men själva berättelsen är ändå den samma: (i vissa versioner ) ger lov att önska

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Text och foto: Hans Falklind/N

Text och foto: Hans Falklind/N Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Handlingsplan Älg Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Älgpolicyn Behöver konkretiseras! Varför en handlingsplan för Älg? Minskande älgstammar 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp!

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp! Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp! Jag sträcker på mig och går upp. Det är kallt i huset. Vi kom precis hem från en resa från Turkiet. Min kompis

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra! låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större områden

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier SAGAN Om RÄVEN Av Freja Fortier Kap 1 Ungarna Det var en gång en rävmamma som var ganska ensam men som tur att hon skulle få ungar. Hon bodde ute i skogen i sitt lilla gryt. Det var en mycket vacker skog

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer