Skopet. Små mirakel I KOMMUNENS REGI. På jakt efter råttlort till sjöss sid Kritik mot AVA systemet missbrukas sid. 5. sid.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skopet. Små mirakel I KOMMUNENS REGI. På jakt efter råttlort till sjöss sid. 10 12. Kritik mot AVA systemet missbrukas sid. 5. sid."

Transkript

1 Skopet En tidning för anställda inom Sundsvalls kommun, nr 2/2008 Rötslam kan omvandlas till biogas sid 14 Gunilla har tjänat 47 år i kartans tjänst sid 15 Små mirakel I KOMMUNENS REGI sid. 6 7 På jakt efter råttlort till sjöss sid Kritik mot AVA systemet missbrukas sid. 5

2 NÄSTA NUMMER AV SKOPET kommer den 10 juni TIPSA SKOPET! Bästa tipset belönas med 2 biobiljetter! Mejla dina tips till: Har du synpunkter på kommunens verksamhet? Våra insändarsidor är till för dig. eller skicka till: Skopet, Sjögatan 23, , Sundsvall... eller ring: , Manusstopp: 19 maj Utebliven tidning? Om Skopet inte kommer som den ska i brevlådan, eller om du har andra påpekanden kring din adress eller dylikt, vänd dig till informatör Anna-Karin Åström. E-post: Prenumeration Helår kostar 120 kronor. Tidningen skickas kostnadsfritt till alla fast anställda inom Sundsvalls kommun samt förtroendevalda. VILL NI HA SKOPET I FIKARUMMET? Hör av er till Anna-Karin Åström. E-post: Skopet Om konsten att leverera Jag hade förmånen att ett par dagar i slutet av mars få besöka socialtjänsten och bland annat få praktisera på Bruksgården 2. Det var en främmande värld för mig som alltid arbetat i den tekniska sektorn, men det gav mig en hel del lärdom och också några goda exempel på denna ledares tema, Ett värdeskapande arbetssätt. Bruksgården 2 är indelad i tre avdelningar och på den avdelning jag besökte bodde nio äldre, med olika grad av hjälpbehov. Samtliga behövde mediciner och behandling av olika slag och naturligtvis frukost, lunch och middag. Men det som verkligen hade betydelse för omvårdnaden var att exempelvis Svante fick ta på sig sin röda fleecejacka, att Valter, 102 år, fick ta en whiskey till kaffet och att den före detta kokerskan på Sidsjöns sjukhus fick berätta hur hon följt med sin far i unga år och kockat för jaktlaget på hösten. I de här tre exemplen ligger kärnan i ett värdeskapande arbetssätt, att utgående från de enskilda individernas personlighet och behov leverera det där extra som individen efterfrågar. (Det behöver inte alltid vara så mycket men ger desto mer när vi lyckas att leverera det.) Sundsvalls kommuns personaltidning, nr 2/2008, årgång 18 F YRA TYDLIGA MÅLGRUPPER Hur ser det här då ut i de perspektiv som den kommunala organisationen verkar? Kommunorganisationen har fyra tydliga målgrupper som vi arbetar med: 1. Medborgare/nyttjare. Det vill säga de som på något sätt nyttjar den kommunala servicen utan att man direkt efterfrågat eller beställt den. Ett sådant exempel är alla de som går på stadens gator och torg. 2. Kunder. Våra kunder är alla de som vänder sig till kommunen för att få en tjänst utförd. Det kan vara de som söker bygglov eller barnet som går i förskolan, eller Valter på Bruksgården. 3. Ägare/politiker. Politikerna ger oss vårt uppdrag och representerar skattebetalarna (ägarna) och har att bevaka skattebetalarnas intressen genom att bedriva den politik som väljarna gett stöd för. 4. Medarbetare. Alla vi som arbetar inom den kommunala organisationen. Utmaningen för organisationen är att i varje stund leverera ett så stort värde som möjligt för de olika målområdena. Svårigheten är att värdet är individuellt och kan se olika ut. När det gäller ett bygglov kan värdet för en privatperson bestå i stöd och råd genom processen medan det stora företaget sätter värde i en snabb handläggning. Som förälder sätter vi värde i att våra barn får en bra utbildning. (Värdet som vi ska leverera ser sålunda olika ut mellan målgrupperna och inom målgrupperna och hur ser vi till att maximera detta.) K OMMUNIKATION NYCKELN För att kunna leverera värdet krävs kompetens och resurser men nyckeln ligger i kommunikation. Om vi inte kan kommunicera med våra målgrupper och förstå de behov de har så är det mycket troligt att vi inte levererar de värde som efterfrågas. Hur kommunicerar vi i vår organisation i dag, inom organisationen och gentemot våra målgrupper? Här finns det mycket att arbeta med. Kommunikation blir således mitt nästa Skopet-tema. Sist vill jag passa på att skicka en hälsning till personalen på Bruksgården 2 och tacka dels för att de tog hand om mig när jag var på besök, men framför allt för det fina jobb de gör i att ta hand om de gamla och också leverera en omvårdnad (värde) utöver det som kanske krävs ur ett strikt kliniskt perspektiv. Stefan Söderlund, kommundirektör Ansvarig utgivare: Leena Utterström tel: , e-post: Redaktör: Andreas Stickler, tel: , e-post: Produktion: Journalisthuset i Sundsvall, Form: Jennie Edström & Linda Hansson Korrektur: Anders Hammarberg Adress: Skopet, Journalisthuset i Sundsvall, Thulegatan 6, Sundsvall, e-post: Upplaga: 9500 Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall Omslagsbild: Svanthe Harström Idé- och referensgrupp: Inger Axbrink, Sundsvall Energi, Arvid Höglund, arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, Marie Israelsson, samhällsbyggnad, Ylva Jakobsson, miljökontoret, Peter Lindberg, Lärarförbundet, Christina Lindqvist, fritid och kultur, Lena Lundqvist, SKTF, Ann-Britt Nilsson, vård och omsorg, Ulrika Nilsson, inflyttningslots, Ulf Wallin, verksamhetsstöd, Magnus Wiklund, MittSverige Vatten, Pia Åkerström, utbildning, Lars Åström, Kommunal, Anna-Karin Åström, informationsavdelningen 2 SKOPET

3 Enkät Tycker du att det behövs en kurs i konflikthantering på din arbetsplats? Britt Wahlström-Ståhl, speciallärare och talpedagog Sundsvalls gymnasium Ja, det tror jag. Såna kunskaper kan man ha användning av när det hettar till i kontakten både med elever, och i arbetslaget. Och med chefen eller föräldrarna också, för den delen. Anders Norgren, vaktmästare Kontorsservice Nej, det tror jag inte. Vi har inte sådana konflikter att vi skulle behöva det. Om det är nåt löser vi det ändå. Dans är ett bra sätt att umgås på. Foxtrot och bugg är inte bara för mossiga medelålders. Det visade de 125 ungdomar mellan 14 och 18 år som kom till Bergsåkers Folkets hus den 5 mars. Bakom satsningen står Danskulturprojektet, som är ett samarbete mellan Arbetsmarknad Unga (FAVI), Socialtjänsten, Kultur & Fritid samt Barnoch utbildning. Arbetslösa ungdomar inom arenaverksamheten Hus 25 skötte entré och café. Elever från SENASTE NYTT FRÅN SK 65 Danskulturprojektet, som ordnar danskvällar för ungdomar, är ett samarbete mellan flera olika förvaltningar. Dansprojekt lockade ungdomar till Bergsåker Hedbergska skolans estetiska program spelade vid sidan av välkända bandet Shake, säger initiativtagaren Marianne Leek på Arbetsmarknad Unga. Detta var den tredje danskvällen sedan projektet startade, och målet är att ordna danser för ungdomar två gånger per termin. Vi har också uppvaktat skolorna och uppmuntrat till dansträning. Min förhoppning är att det ska komma igång så fort som möjligt, säger Marianne Leek. F OTO: SVANTHE HARSTRÖM Göran Bodén, chef för upphandlingsenheten: Nej, det känns inte så. Men det kanske ni inte ska fråga chefen om. Däremot möter vi medborgare i upphandlingsärenden som ibland kan vara påfrestande och då det gäller att hantera olika känslor. Susanne Johansson, förskollärare, Lanternans förskola: Ja, kunskap är alltid bra att ha även om jag inte just nu vet när den ska användas i det här fallet. Vi som arbetar ihop på avdelningen Jollen är nya med varandra sedan ett år tillbaka och har inte haft några stora konflikter. ÅRSMÖTE Den 13 mars var det årsmöte för SK 65. Endast 7 personer deltog. Verksamhetsberättelse för 2007 finns att läsa på vår hemsida. MATLAGNING FÖR HERRAR I skrivande stund är det ett fåtal modiga herrar som har anmält sig till en kväll med matlagning under ledning av Anders Sundström, kock på restaurant Oscar. Finns intresse för våra kvinnliga medlemmar för en liknande kväll? Hör av er till SK 65 och låt oss veta. BOLAG SOM ÄR MEDLEMMAR I SK 65: SKIFU AB Sundsvall Energi AB Sundsvall Elnät AB Vi hälsar er välkomna till SK 65 och hoppas att ni ska bli nöjda med vårt utbud och delta i våra aktiviteter. PROVA-PÅ KÖRSÅNG Se fram emot denna aktivitet till hösten. SUNDSVALLS- KLASSIKERN OCH KULTURPYRAMIDEN 24 maj träffas vi på Södra Berget för avslutning på SundsvallsKlassikern. För att få vara med i dragningen av vinster måste du vara personligt närvarande. Glöm inte att ta med startkortet som det står ditt deltagarnummer på. Program och tider för dagen kommer att stå på vår hemsida så snart vi har det klart. I samband med detta kommer vi även att ha prisutdelning på Kulturpyramiden. UPPROP! VI BEHÖVER DIN HJÄLP Vi vill gärna att alla medlemmar i SK 65 ska få kännedom om våra aktiviteter. Om du har någon idé om hur vi bättre ska nå ut med vår information, skriv några rader till se. Vi tar tacksamt emot alla förslag. OBS! SK 65 har nytt telefonnummer: eller mobil Exp. finns på Norrmalmsgatan 6. RENÄSSANS FÖR SK 65 SK 65, föreningen som ordnar aktiviteter för anställda inom Sundsvalls kommun, har fått ett rejält uppsving. Under 2007 lockade 27 olika aktiviteter sammanlagt deltagare. Detta har varit möjligt bl a på grund av att SK 65 kansli numera är bemannat. Haldis Breivik Edberg jobbar deltid på föreningskansliet och fångar upp önskemål och verkställer olika aktiviteter. Verksamheten har breddats och omfattar förutom idrottsliga aktiviteter även upplevelser och en mängd olika prova på-aktiviteter. Föreningens policy är: SK 65 ska arbeta för sina medlemmars välbefinnande. SK 65 ska stimulera, initiera och starta intresse hos medlemmarna gör vidare aktiviteter på egen hand. Hör av dig med tips på vad du vill göra: Läs mer: Citatet Gunilla Engström, kartingenjör, sidan 15: Jag blev inneboende hos två tanter på Storgatan. Tunga mörka gardiner och endast skjutdörr till tanternas sovrum. SKOPET 3

4 Camilla Andersson kunde i fjol byta titel från vårdbiträde till undersköterska och fick därmed upp lönen från till kronor. Jag är inte främmande för att fortsätta utbilda mig, säger hon. Högre kompetens och nöjdare personal Validering stärkte mitt självförtroende Samma jobb fast till högre lön och med större yrkesstolthet. Skolrädda vårdbiträdet Camilla Andersson fick fart på karriären genom validering. Camilla Andersson började arbeta som vårdbiträde inom äldreomsorgen I slutet av 90-talet hade hon chansen att vidareutbilda sig till undersköterska på betald arbetstid, men tackade nej. Jag har aldrig gillat att gå i skolan och trodde inte jag skulle klara det, säger Camilla som arbetar på Solhaga äldreboende på Haga dök möjligheten till kompetenshöjning återigen upp fast nu i en helt annan form. I stället för att börja från noll på en flerårig undersköterskeutbildning utgick Camilla från sina befintliga kunskaper och erfarenheter, och byggde bara på med det som saknades. Metoden kallas validering (se faktaruta). Jag var lite skeptisk först eftersom jag var rädd att jag skulle sakna mycket kunskaper. Men det blev tvärtom, jag kunde mycket mer än jag trodde och det stärkte mitt självförtroende, säger Camilla. R OLIGT ATT PLUGGA Programmet inleddes med två veckor på Komvux vårdutbildning. Därefter jobbade hon heltid på sin vanliga arbetsplats, förutom en dag i månaden som tillbringades i skolan. Det här bygger på eget ansvar. Jag fick plugga på helgerna. Men det var roligt att läsa, det hade jag inte räknat med, säger Camilla. Vissa färdigheter mättes på Solhaga genom en vali der ingshandledare. En lärare från Komvux besök te också Solhaga flera gånger för att träffa Camilla och valideringshandledaren. Andra arbetsuppgifter fick Camilla visa upp för vårdläraren på skolan. Efter ett knappt år var hon godkänd. Som undersköterska tjänar hon nu kronor, jämfört med som vårdbiträde. Ett vårdbiträde är inriktat på omvårdnad medan en undersköterska även ska behärska viss sjuk- och hälsovård. Inom äldreomsorgen är gränserna flytande. Jag gör samma jobb i dag som jag gjorde som vårdbiträde men känner en annan yrkesstolthet. Och så har jag fått bättre kunskaper om bland annat sjukdomar, säger Camilla. Det var områdeschefen Birgitta Puunberg som rekommenderade Camilla att delta i valideringen. Målet är att alla anställda ska ha minst undersköterskeexamen. Det är ett mycket bra sätt att höja kompetensnivån på hos den befintliga personalen, säger hon. Maria Weckenberg började som vårdbiträde på FAKTA/VALIDERING Validering innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats fick kommunen statliga pengar för att driva ett valideringsprojekt för personal inom äldreomsorgen. En kartläggning visade att mellan 300 och 400 tillsvidareanställda saknade motsvarande undersköterskeutbildning. 84 personer fick delta i projektet. Först mättes kunskapsnivån, därefter fick de Solhaga 1996, samtidigt som Camilla, men vidareutbildade sig till undersköterska på betald arbetstid (den möjligheten är borttagen i dag). I dag är hon en av kommunens valideringshandledare som bedömer om validanderna, som de kallas, klarar de olika färdigheterna som krävs. U TBILDNING PÅ KOMVUX Hon har därför fått gå en särskild utbildning på Komvux. Det är inte alls som att lära vanliga elever olika saker. Här måste man locka fram den kunskap som redan finns. Det här är bra för mig också, jag tvingas tänka efter vad jag själv kan och höjer därmed min egen kompetens också, säger Maria Weckenberg. Vårdläraren Kerstin Löwgren är övertygad om att validering är en framgångsrik metod. Det passar inte alla att gå en traditionell utbildning. Här utgår vi från varje individ på ett annat sätt, säger hon. T EXT: OLOF AXELSSON F OTO: BO FERNSTRÖM kompletterande utbildning. 69 personer tog examen motsvarande gymnasiets omvårdnadsprogram. Från och med 2008 är upplägget annorlunda, nu sker validering och utbildning parallellt, och det är öppet även för vikarier och arbetslösa. Just nu håller ett 50-tal personer på med validering. De som godkänts av Sundsvalls kommun är behöriga att söka underskötersketjänster inom kommunen. Däremot kan det krävas vissa kompletteringar för att söka tjänster inom landstinget. 4 SKOPET

5 Efterlysning! Veronika missgynnas av ny anställningsform Veronika Karlstedt på Rönnbackens förskola är besviken över att hon inte får tillgodoräkna sig sina vikariedagar. Här med Maja Eriksson i famnen. Den nya anställningsformen AVA har blivit en fälla för Veronika Karlstedt. De omkring vikariedagar hon redan samlat ihop räknas inte, och hon måste jobba ytterligare två år för att få en tillsvidareanställning. Vid halvårsskiftet 2007 gjordes förändringar i lagen om anställningsskydd, LAS. Bland annat infördes den nya anställningsformen allmän visstidsanställning, AVA. Det är en tidsbegränsad anställning där arbetsgivaren inte behöver motivera varför den ska vara just tidsbegränsad. Liksom för vikariat finns dock regler som reglerar när den anställde har rätt till en fast tjänst. Om en allmän visstidsanställning pågår under mer än två år under de senaste fem åren, övergår den automatiskt till en tillsvidareanställning. Problemet är att den som tidigare samlat på sig vikariedagar och sedan får en allmän visstidsanställning inte får lägga ihop dagarna. O NT OM TJÄNSTER En som drabbats av detta är Veronica Karlstedt på Rönnbackens förskola på Alnö. De senaste fem åren har hon samlat på sig omkring dagar som vikarie inom omsorgen av utvecklingsstörda. Efter att ha vidareutbildat sig till behandlingspedagog i två år sökte hon i början av 2008 åter jobb inom socialtjänsten. Men tyvärr är det ont om tjänster inom mitt specialområde och många tjänster tillsätts internt, säger Veronika Karlstedt. Arbetsförmedlingen uppmanade henne då att söka ett vikariat fram till den 19 juni på Rönnbackens förskola, eftersom hon är barnskötare från gymnasiet. Jag fick jobbet. Problemet var bara att det som arbetsförmedlingen kallade vikariat var en allmän visstidsanställning. Först när jag börjat här fick jag veta reglerna för AVA-dagarna. Följden är att de nya anställningsdagarna inte får slås ihop med de tidigare vikariedagarna. För varje månad hon samlar på sig AVA-dagar tappar hon samma antal vikariedagar, eftersom man räknar på en rullande femårsperiod. I LLA BEHANDLAD Veronika känner sig illa behandlad av kommunen. De missbrukar systemet. Man borde få räkna ihop de olika anställningsformerna. Det är inget bra sätt att ta hand om oss vikarier på, säger hon. Märit Wallin på Kommunal är mycket kritisk. Det är Barn och utbildning som hanterar sin personal på det här sättet. På socialtjänsten tar de in folk på vikariat när det är just vikariat, säger hon. Monica Sahlberg är personalchef på barn- och utbildningskontoret. Hon bekräftar att man anställer personer på AVA i stället för på vikariat. Vi har valt att göra så här nu under våren eftersom vi inte vet hur personalbehoven kommer att se ut till hösten. Det är ju stora förändringar på gång inom skolan. Jag förstår att folk kan vara besvikna men det här är bättre än att tvingas säga upp tillsvidareanställda personer till hösten, säger hon. Men Märit Wallin på Kommunal FAKTA/ AVA OCH VIKARIAT Allmän visstidsanställning, AVA, är en tidsbegränsad anställning som inte behöver motiveras. Arbetsgivaren kan träffa avtal upp till sammanlagt två år under en femårsperiod. Efter två år övergår en allmän visstidsanställning automatiskt till en tillsvidareanställning. En vikariatsanställning som ingåtts före den 1 januari 2008 övergår till en tillsvidareanställning om vikariatet pågått sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren. För vikariatsanställningar som ingås efter den 1 januari 2008 gäller att de övergår i en tillsvidareanställning om de sammanlagt pågått mer än två år de senaste sju åren. tycker inte att resonemanget håller. Det här är ett sätt att utnyttja människor. Dessutom utformar man AVA-tjänsterna på deltid och kan därmed komma undan politikernas löfte att alla ska ha rätt till heltid, säger hon. Före 2008 gällde att vikarier blev inlasade om de vikarierat minst tre år de senast fem åren. Sedan den 1 januari är den gränsen sänkt till två år. Personer som hade vikariat som sträckte sig över årsskiftet omfattas av den gamla treårsregeln. Men eftersom Veronika Karlstedt praktiserade hösten 2007, och alltså inte hade något vikariat över årsskiftet gäller den nya tvåårsregeln för henne. Det är bara ett krux. För att omfattas måste hon ha minst en vikariedag under 2008 (så att tvåårsregeln gäller). En enda vikariedag skulle alltså göra att hon direkt blir tillsvidareanställd inom socialtjänsten. Jag bad min gamla arbetsplats att ta in mig för över en månad sedan men de har inte hört av sig. Mitt namn har väl gått ut på en varningslista, säger hon. T EXT: OLOF AXELSSON F OTO: BO FERNSTRÖM Har du kontakter med företag? Se hit! Viktigt möte den 5 maj! Sundsvalls kommuns företagslots Agneta Lindén har i sitt arbete märkt att det är många av kommunens anställda på olika förvaltningar som har kontakter med företag. Det kan vara att ragga praktikplatser för ungdomar eller att hjälpa vuxna tillbaka till arbetslivet. Det kan också handla om kontakt med leverantörer av tjänster. Agneta Lindén träffar själv dagligen företagare och lyssnar på deras behov. Vi är många som har kommunkepsen på när vi är ute, men vi känner inte till varandra. Om vi hade bättre kontakt skulle vi kunna hjälpas åt på olika sätt. Därför kallar vi till en träff, säger Agneta Lindén. Hon efterlyser alla som har företagskontakter i det dagliga arbetet och som vill diskutera utbyte och samverkan med andra inom kommunen. Tid: den 5 maj. Plats: ks-salen, kommunhuset. Här får du hjälp att sortera rätt Hur ska glödlampan sorteras? Alla har vi väl stått där vid återvinningskärlen och varit osäkra. I sorteringsguiden på Rekos hemsida kan man själv fylla i vilken pryl man vill slänga och genast få svar. Reko har också en heltidsanställd person som arbetar med information och rådgivning om källsortering, återvinning och kompostering för allmänhet, företag, skolor och förskolor. Skolor kan också, på begäran, få besök av en person från Reko. Gymnasister till Londonskola Tre elever från hantverksprogrammet Mode Design har kommit in på designskolan London College of Fashion. Utrustade med arbetsprover och ritningar blev de tre och ännu en klasskamrat intervjuade en onsdag i mitten av mars. Konkurrensen till Londonskolan är stor förra året sökte elever från 70 olika platser i världen och skolan tar emot 50 elever. SKOPET 5

6 Melina Thiele behöver stora ytor att röra sig på. Matstund i Stöde. ANPASSNING underlättar livet Familjen Thiele har assistenter arbetande hemma hos sig dygnet runt för att ta hand om dottern Melina. De fick 1,1 miljoner kronor i stöd för att bygga en ny del på huset för flickan och personalen. Anita Hegner lider av svår reumatism och har fått en hiss som tar henne upp för trapporna. Skopet har varit på besök i två hem där kommunens stöd för bostadsanpassning uträttat små mirakel. När familjen Thiele flyttade från Järfälla utanför Stockholm till Sundsvall var det bland annat för att kunna ge dottern Melina som har en cp-skada en bättre tillvaro. Med två barn i en trea så började det bli trångt. Melina tar rätt stor plats med rullstol och alla sina hjälpmedel och att hitta ett lämpligt hus i Stockholmstrakten som gick att göra funktionellt för oss hade vi inte pengar till, säger Linda Thiele. Efter att ha mellanlandat i en lägenhet i Ljustadalen slog de 2006 till på ett hus med lantligt läge i Stöde. Melina var då sex år och började få allt mer behov av hjälp. Fyra assistenter går åt för att klara dygnet runt-jobbet. Det kunde vara påfrestande för både dem och familjen att vara så nära inpå varandra hela tiden. Svårast var det med nattsömnen. Pojken vaknade när Melina skrek på nätterna. Och ibland var det tvärtom. Och när Melina är orolig på nätterna kan det ta lång tid att få henne lugn igen, berättar Linda Thiele. K OMMUNENS STÖRSTA STÖD Familjen hade tidigare haft kommunalt stöd för bo stadsanpassningar, exempelvis för att ta bort trösklar och ställa i ordning badrum, men nu kände man att behoven var större än så. Vi hade ganska klart för oss hur vi ville ha det och fick stöd av arbetsterapeuten. Kommunen har varit bra att prata med, men vi var länge oense om på vilken sida av huset utbyggnaden skulle vara. Till slut fick vi som vi ville, konstaterar Linda. Det ledde fram till att kommunen tog beslut om ett av de största stöden någonsin, 1,1 miljoner kronor för en tillbyggnad på 80 kvadratmeter med bred hall, stort sovrum, stort badrum, förråd och ett eget rum med pentry för assistenterna. Familjen Thiele tog själv in offerter och jobbet gick till en snickare i Stöde. Han började bygga i oktober 2007 och i januari flyttade Melina in. Att det blivit ett lyft för alla inblandade går inte att ta miste på. A NPASSNINGEN LIVSAVGÖRANDE I en annan del av kommunen, i Kvissleby, bor Anita Hegner i en lägenhet. Hon är 72 år och har varit sjuk i reumatism sedan den 2 juli Sjukdomen kom helt plötsligt när jag var i en båt utanför Ulvön. Sedan dess har det varit mycket värk och 25 operationer, säger Anita Hegner. Hon har bland annat en stelopererad fot och 6 SKOPET

7 Anita Hegners söndervärkta händer. Marita Kristmansson har 30 års erfarenhet av kommunala bostadsbidrag och lån. Agneta Berg von Ahn har varit arbetsterapeut och Bo Modin har en bakgrund som byggnadsingenjör. Med dessa olika kompetenser kompletterar de varandra och hjälps åt att lösa problem. Viktigast är dock inställningen att vilja lyssna och förstå när de sökande berättar om sin tillvaro. Familjen Thieles hus med ny tillbyggnad. Nu åker Anita Hegner bekvämt upp och ner för trapporna. handled, ett utbytt knä och nya knogar av plast i stället för de gamla och söndervärkta. I medicinväg har hon provat allt från värktabletter till cellgift. Bäst är så kallade Enbrelsprutor som kostar kronor för en månadsdos. Anita har förstås högkostnadsskydd och säger att sprutorna förändrat livet helt, hon har blivit mycket bättre av dem. T RAPPHISS OCH SNÄLLA GRANNAR Men utan bostadsanpassning skulle vardagsbestyren vara svåra att klara. Hon har begränsad rörelseförmåga och har därför fått lådor och skåpinredning som är lätt utdragbar. Köksskåpen med glas och porslin har hiss och garderoben i sovrummet har en elektrisk klädhängare som Anita sköter med en handkontroll. Toalettstolen har inbyggd dusch och torkanordning och det senaste är att jag fått hiss som kan ta mig uppför trapporna till andra våningen, säger Anita förtjust. Viktigt för Anita är också att snälla grannar ställer upp och till exempel kastar hennes tidningar i återvinningen eller att vänner och ideellt arbetande personal från Röda Korset följer henne till affären. På kommunens stadsbyggnadskontor arbetar Marita Kristmansson, Bo Modin och Agneta Berg von Ahn med den här typen av ärenden. Det är lag på att kommunen ska betala alla de åtgärder som de sökande har rätt till. Det grundläggande är att stödet ska kunna hjälpa personer att bo kvar i sina hem. Om de av ålder, sjukdom eller andra omständigheter har något funktionshinder ska inte det tvinga iväg dem. Och förslag på vad som behöver installeras eller åtgärdas kommer i regel från en arbetsterapeut, säger Marita. Gruppen fördelar ungefär tio miljoner kronor om året och hanterar cirka 600 ärenden. Att ta bort trösklar och ersätta badkar med dusch är den van - ligaste anpassningen. Antalet ärenden ökar i takt med att institutionerna blir färre och fler ser det som en rättighet att bo hemma även om hälsan sviktar. En del ärenden är extra svåra eftersom det kan finnas djupt tragiska omständigheter i bakgrunden. Ibland blir det jobbiga diskussioner därför att de sökande tror att anpassning är samma sak som renovering. Men bara för att vi höjer en arbetsbänk i köket så sätter vi inte in nya vitvaror och byter skåpluckor, förklarar Bo Modin med ett snett leende. T EXT: ANDERS LÖVGREN F OTO: SVANTHE HARSTRÖM SKOPET 7

8 Fjärrkyla i stället för eldrivet Genom att använda fjärrkyla i stället för eldrivna kylanläggningar blir vi klimatsmartare. Det är argumentet när Sundsvall Energi, i samarbete med Mittsverigevatten, marknadsför fjärrkyla hos företag i kommunen. Med fjärrkyla kan man använda det befintliga vattnet i lokalerna för att kyla inomhusluften under sommarmånaderna. Femton fastigheter i stan har redan använt systemet i tio år, men eftersom Mittsverigevatten inte har någon egen säljorganisation har det varit svårt att sprida användandet till fler. I och med samarbetet med Sundsvall Energi kan nu systemet marknadsföras och säljas till fler. I första hand vänder man sig till butiker och kontorslokaler, men även andra större anläggningar kan komma i fråga. Om det finns intresse kan vi förstås undersöka vilka möjligheter det finns att installera fjärrkyla även i kommunala fastigheter, till exempel servicehus, säger Inger Axbrink, inform ationschef på Sundsvall Energi. Sedan samarbetet inleddes har sex butiker i Östra Birsta fått fjärrkyla installerat. Blå tunnor sparade 5 hektar Fem hektar. Så mycket skog sparade de kommunanställda in förra året, genom att slänga papper i de blå återvinningstunnorna i stället för i soporna. Metallen och plasten som återvanns på de kommunala arbetsplatserna motsvarade sju Volvo V70 och 5,2 ton olja. Siffrorna har kunnat tas fram sedan entreprenörerna som sköter återvinningen utrustats med vågar. Två nya förskolor planeras starta Det saknas fortfarande förskoleplatser i Sundsvall. Fastighetsnämnden har därför beslutat gå vidare med projektering av två nya förskolor. En vid Vibackeskolan på Alnö och en vid Brostugan nära Harabergsbron i Kvissleby. Projekteringen inleds under våren och beräknas kosta 1,5 miljoner kronor per förskola. Vi ska bestämma vad vi vill ha och sedan ta fram ritningar. Därefter kan själva bygget påbörjas. Målet är att de nya förskolorna ska kunna öppna under 2009, säger Åke Henrikssson, fastighetsstrateg på Fastighetskontoret. Frågan om projekteringen avgörs av finansutskottet i april. Den som avundats norrmännen deras syttende mai-firande kan glädjas åt att vår kommun har det näst största nationaldagsfirandet i Sverige, i antal besökare räknat. Förra året kom cirka personer till Sundsvalls centrum för att vara med om nationaldagsfirandet. Formerna för firandet bestäms av styrgruppen för den sexton personer starka Bestyrelsen för nationaldagens firande, som består av sexton personer från kommunen, På stan-bolaget och Man behöver inte kunna rabbla det som katekesen, men man ska känna till det. Så säger Rolf Bergbom, personaldirektör, om det nya arbetsgivarpolitiska programmet som lanseras i kommunen under våren. Alla som arbetar i kommunen och dess bolag ska känna att de tillhör samma koncern och att de, utåt sett, representerar Sundsvall. Med det arbetsgivarpolitiska programmet vill kommunledningen på ett tydligare sätt än tidigare få alla medarbetare att förstå sin roll och sitt ansvar i helheten. I programmet, som ska gälla till år 2010, framgår att kommunens arbetsgivarpolitik kan sammanfattas i fem diverse ideella organisationer. Nationaldagsfirandet är ett sätt att marknadsföra varumärket Sundsvall. Vi vet att det kommer folk från andra delar av landet bara för att vara med i vårt firande, säger Hans Jönsson, som från mars till september är projektledare för evenemanget. A RTISTERNA KOSTAR Utöver projektledartjänsten kostar firandet kommunen kronor, men Hans Jönsson hoppas kunna ha en budget på cirka kronor totalt, med hjälp av sponsorer. Det som framförallt kostar är artisterna och tekniken kring dem. Artister kommer att framträda både grund läggande principer: modernt le dar skap och medarbetarskap, ökad jäm ställdhet och mångfald, bättre hälsa, aktiv lönepolitik och långsiktig kom petensutveckling. En stor del av det som går att läsa i programmet låter som självklarheter. Ja, om ett sånt här program ska kunna omfatta hela organisationen måste det vara generellt formulerat, säger Rolf Bergbom. Hur kan man använda programmet rent konkret? Det ska fungera som riktlinje för politikerna när de gör arbetspolitiska prioriteringar till exempel vad gäller arbetsmiljö och löner. Chefer och anställda kan också läsa det för att få veta vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av kommunen som arbetsgivare. Men det viktigaste är att det Förra året deltog cirka människor i firandet. Ungefär 2000 var med i den stora paraden som gick genom stan. Med NORGE som förebild på Stora torgets scen och i Hamn - träd gården. Därutöver blir det, precis som föregående år, en parad från Hedbergska skolan, föreningsaktiviteter på gator och torg, konstutställning i Vängåvan och välkomstceremoni för nya svenska medborgare. Sjätte juni-firandet har vuxit rejält sedan dagen blev helgdag och fick status som nationaldag häromåret. Vi satsar så pass mycket eftersom vi har märkt att Sundsvallsborna tycker det är jättekul när vi ordnar trevliga saker i stan, säger Marianne Sjöblom, ordförande i kommunfullmäktige och ledamot i Bestyrelsen för nationaldagens firande. T EXT: INGELA HOFSTEN F OTO: KRISTOFER LÖNNÅ Ökad jämställdhet och mångfald ger upphov till konkret handling, att chefer och medarbetare använder det när de planerar verksamheten. Det arbetsgivarpolitiska programmet har nyligen presenterats för samtliga chefer, och varje arbetsplats i kommunen kommer att få en broschyr med en sammanfattning av dess innehåll. Rolf Bergbom har varit med och ut format programmet, även om det yt tersta ansvaret för det ligger hos kom munstyrelsens samordningsutskott och dess ordförande Peder Björk. Under arbetets gång har såväl förvaltningsledningar, fackliga organi sationer och bolagschefer fått infor mation och kunnat ge synpunkter. De har givetvis fått ge sina synpunkter, men det är ändå ett politiskt dokument som inte är förhandlingsbart, poängterar Rolf Bergbom. I NGELA HOFSTEN 8 SKOPET

9 Omvårdnadsprogrammet har haft svårt att rekrytera elever, trots att de brukar gå ut i åttor och nior för att locka ungdomar att söka. Det är inte heller lätt att värva pojkar, men i dag går i alla fall fem killar på programmet. Omvårdnadsprogrammet en bra grund att stå på De går en gymnasieutbildning som slussar dem rakt ut i arbete. Med mycket praktisk undervisning, många APU-veckor, men också en rejäl dos teori blir eleverna på omvårdnadsprogrammet fenor på vård och omsorg. Hon heter Gunhild, är förlamad i benen efter en trafikolycka och dement efter en propp i hjärnan. Hon ligger i en sjukhussäng med en gul bomullsfilt över sig. När vårdpersonalen kommer och frågar hur hon mår svarar hon vresigt och när hon får kaffe vägrar hon att dricka det. I själva verket heter hon Evelina Johansson, är 16 och går första året på omvårdnadsprogrammet på Sundsvalls gymnasium i dess lokaler på Västermalm. Den här förmiddagen agerar hon pati ent i ett litet rollspel som några klasskamrater hittat på och nu övar på. Om några veckor ska de spela upp det hela för klassen. Anna Persson och Linda Westin spelar undersköterskor. De tar på sig plasthandskar och tvättar Gunhilds händer, de hjälper henne ner i rullstolen och serverar henne fika vid ett bord. Hela tiden småpratar de med henne. F INN FEM FEL Men vänta nu, de hissar inte upp sängen när de arbetar vid den, och har fortfarande handskarna på sig när de häller upp kaffet. Det är som det ska vara. Meningen är nämligen, att klasskamraterna som tittar på den lilla scenen ska finna fem fel. Eller fler, säger Anna. Det är ju mycket möjligt att vi gör fler fel än de vi bestämt oss för att göra. Hon berättar att hon själv tyckte det var skrämmande att första gången möta demenssjuka patienter när hon tillbringade sin första praktikvecka på det servicehus där hon snart ska göra fem veckors APU. Det var intressant att se hur handledaren agerade. Hon höll sig lugn hela tiden, även när pat i- enterna var besvärliga. Anna hade inte valt omvårdnadsprogrammet från början, men bytte hit efter en månad på ett mer teoretiskt program. Hon trivs med att gå en praktiskt inriktad utbildning. Samtidigt planerar hon redan för fortsatta studier, till sjuksköterska. Med programmet som grund behöver hon bara komplettera vissa kurser för att nå den kompetensen. Hon har också en bra grund för att utbilda sig till sjukgymnast, polis eller socionom eller andra yrken inom hälsa och friskvård. B RED UTBILDNING Men skulle hon vilja, kan hon gå rakt ut i arbete, som undersköterska, skötare eller personlig assistent. Den kompetensen har hon efter tre år på omvårdnadsprogrammet. Eleverna får kunskaper i såväl äldre- och handikappomsorg som sjukvård, omvårdnad och psykiatri. Under de tre åren får de också totalt arton veckors APU. Där är vi bredare än omvårdnadsprogram på många andra orter, säger Helena Sjökvist, yrkeslärare och programsamordnare, eftersom våra elever gör APU inom såväl äldreomsorgen som sjukvården och psykiatrin. Dessutom gör de studiebesök och deltar när möjlighet gives, i katastrofövningar. På programmets schema står, förutom vanliga gymnasieämnen, också bland annat medicin, Tio personer arbetar på programmet, sex av dem är yrkeslärare med bakgrund i vård och omsorg. Helena Sjökvist är en av dem. Hon är också programansvarig. omvårdnad, psykologi samt utbildning i en rad praktiska färdigheter, som att ge injektioner och ta blodprov och hjärt- och lungräddning med mera. I lektionssalarna finns både riktiga sjukhussängar, dockor, plastarmar att öva stick i och andra redskap att träna med. Vi försöker hela tiden att öka de praktiska inslagen, säger Helena Sjökvist. För även om man behöver teorin, så är bemötandet grundläggande. Bra bemötande är också ett av de viktiga kriterierna vid de tävlingar i yrkeskunnande som omvårdnadsprogrammet varit så framgångsrika i. I höstas kom två tjejer i trean på fjärde plats i Yrkes-VM i Japan, och även i år har tredjeårselever gått vidare till SM, som hålls i Jönköping i maj. Vinner de där bär det av till VM i Kanada T EXT: INGELA HOFSTEN F OTO: BO FERNSTRÖM SKOPET 9

10 Reportage mannen bakom kommunfullmäktige PÅ JAKT EFTER SMITTOR TILL HAVS De hittar sällan några smittor. Men fartygsinspektioner hör till miljökontorets viktiga uppgifter. Sundsvall är en av de städer i världen som har ansvar för att kontrollera fartyg som anlöper hamnarna. 10 SKOPET

11 Förut hette det råttinspektion, Rat inspection. Men några råttor, eller muslortar, har miljöinspektör Arvid Nelehag och hans kolleger aldrig sett på någon båt. Brickor med nummer visar vilken nyckel som hör till vilken vårdtagare. Mötet är i gång, tekniken fungerar. Tid att hämta andan. Man vet aldrig när man behövs igen. SKOPET 11

12 Miljökontoret i Sundsvall utför sådana här fartygsinspektioner i Sundsvalls och Timrås hamnar. Sundsvall är en så kallad karantänshamn, vilket innebär att den har resurs att hålla kvar båtar med misstänkt smitta ombord. Här är Arvid Nelehag i fartyget M/S Ortvikens kök. Arvid Nelehag ser sig noga omkring, sätter sig ibland på huk och lyser med sin ficklampa under skåp, i avfallscontainrar, bakom maskiner, inne i livbåten. Arvid Nelehag, miljöinspektör, har ett formulär från WHO med sig när han en fredagsmorgon går ombord på M/S Ortviken, där hon ligger för lastning i Tunadalshamnen. Överstyrman Kjell-Ove Andersson tar emot nere vid kajen och visar vägen genom smala korridorer och trånga hissar till de olika utrymmen på båten som ska inspekteras; köket, avfallshanteringen, medicinskåpet, sjukhytten, livbåten och maskinrummet. I NGA ANMÄRKNINGAR Arvid Nelehag ser sig noga omkring, sätter sig ibland på huk och lyser med sin ficklampa under skåp, i avfallscontainrar, bakom maskiner, inne i livbåten. I köket öppnar han kylar, frysar och skåp. Han ställer också en del frågor innan han sätter en bock i sitt formulär. För en okejbock blir det på varje ställe inget att anmärka på här, inte. Så är det oftast, säger han. Förra veckan var jag på en båt där det var lite småskitigt i köket, det fick jag påpeka för kapten. Och det händer att man hittar mat som ligger framme, som inte borde göra det. Men oftast är det väldigt bra. Varje fartyg som går på internationella vatten måste varje halvår genomgå en sådan här Ship sanitation control. Det handlar om internationella riktlinjer som innebär att man ska kontrollera att det inte finns några vektorer, det vill säga sådant som kan sprida smitta ombord på båtarna. Rederierna kontaktar själva en lämplig hamn i en stad där sådana här inspektioner görs, till exempel Sundsvall. Här är det Arvid Nelehag och hans kollega Göran Landgren som oftast kontrollerar fartyg. Förra året gjorde de sexton båtinspektioner. Arvid Nelehag tycker det är bra att det finns internationella riktlinjer att rätta sig efter. Inte minst är det ju lättare för rederierna, som vet vad de ska ha koll på. Och då blir det färre anmärkningar från oss. För de här inspektionerna är ju inte till för att sätta fast nån, tvärtom det bästa är ju när båtarna följer sanitetsreglerna så noga att det inte blir några anmärkningar. Några skadedjur har Arvid Nelehag aldrig stött på vid fartygsinspektion. Men om jag skulle göra det skulle jag behöva bevis, till exempel ett foto på råttlortar. Så jag har alltid en bra kameramobil med mig. Miljöinspektörerna har inte själva rätt att hålla ett fartyg kvar i hamn om de hittar något som kan tyda på smittorisk, utan måste i så fall begära ett föreläggande från miljöchefen eller nämndsordföranden. S TÄMPLAR STADSVAPNET Sedan måste åtgärder vidtas. Det kan till exempel handla om att ta dit en saneringsfirma. Efter en dryg halvtimme har Arvid Nelehag kont rollerat alla utrymmen på listan. Han fiskar upp en plastpåse ur fickan och tar fram en stämpeldyna och en stämpel och så får certifikatet med alla okejbockarna en blålila bild av Sundsvalls stadsvapen. Inspektionen är fullbordad. T EXT: INGELA HOFSTEN F OTO: SVANTHE HARSTRÖM Arvid Nelehag har med sig en kamera ifall han skulle stöta på exempelvis råttlort. I sådana fall krävs bevis. M/S Ortviken går på Sverige, Holland och England. Tretton personer arbetar ombord. 12 SKOPET

13 Skopetkrysset SNATTA Bra för vinterbadare PARTI- LEDARE TALL- RIK OFOG Är det när gasten trivs Helig fågel Går upp och ner Snart i Beijing BÄDD Brudhjälp Bör få en första hjälp KÖR- BANA Symboliserar nykterhet FRISKA Londondel Var känorna förr SNUD- DAR Torskliknade fisk RIKT- NING Misstänkt Brages hustru SMYCKE Källare Hon vinkade i rutan Hälsingeort & Var Salomo Har verkade Br Ivarsson Kan dömas i fotboll Längtar vi efter LILL- STRIM- MA REK- LAM- GAS Kan man fisk och Camel ONA KREA- TUR LUNG- SJUK- DOM Yggdrasil Kan man vara på HUND- RAS TIDS- PERIOD Kan vinnas Stad & namn IN SOL- GUD SLÄK- TING FOTDEL Kan man pavan Reses på Gatufesten PLACE- RADE Väntar vi på ÄGA MÅNAD STRAK- BENT VILO- RUM Plagg som värmer RYSSJA BYTA VISHNU Sitter vi helst inte i 50 Efter Kalle Anka & Valuta i vår plånbok Fin bit på fatet LUKT Skriver du just nu? Kalvbräss & Lammlever Första måltiden SKYDD Islänning med saga Kooperationstidning Ligger underlägsen i MIN- DRE MÅTT Hans Engqvist april 08 Lös Skopet-krysset och var med i utlottningen av tre presentkort på profilprodukt er för vardera 250 kr. Skicka in din lösning senast den 19 maj till Kontorsservice, Sundsvalls kommun, Sunds vall. Namn: Adress: Arbetsplats: VINNARE förra SKOPET-KRYSSET Gunilla Engström, SBK Trafik & Kart Gunilla Jacobsson, Korstaverket Mimmi Johansson, Alnö hemvård Grattis! YRKET Sandra Johansson, 30, har 14 år i städyrket men bara två månader som anställd inom kommunen. Hon städar på kommunhuset och på AV-media Västernorrland. LÄGSTA LÖN I SUNDSVALL: kr. HÖGSTA LÖN: kr. UTBILDNING: En veckas introduktionskurs ger yrkesbevis FACKFÖRBUND: Kommunal ANTAL STÄDARE I SUNDSVALLS KOMMUN: 160 DET BÄSTA MED ATT VARA STÄDARE: Jag tycker om att se när det blir rent och jag trivs med arbetskamraterna. DET SÄMSTA MED ATT VARA STÄDARE: Om man har otur och inte tänker på ergonomin så kan man få belastningsskador, särskilt i nacke och axlar. STÄDARE är anställda av fastighetskontorets avdelning Galant kost & städ vars chef är Margareta Frisentorp. Hon berättar att de allra flesta städarna arbetar på skolor och förskolor. SKOPET 13

14 Volontärer bryter äldres isolering Socialtjänstens Anhörigcenter söker volontärer som vill umgås med pensionärer. Uppdraget är ideellt och tanken är att till en början träffa sin pensionär en eller två gånger i månaden. Upplägget bestämmer de helt själva. Det kan handla om teaterbesök, promenader eller att sitta och dricka kaffe och prata, säger Ann-Margrete Östman, områdeschef för Anhörigcenter. I dagsläget har hon ungefär 10 volontärer på listan, många av dem är ungdomar. Vi började leta i december och efter en artikel i en lokaltidning tog intresset fart. Anhörigcenter har uppsökande verksamhet bland pensionärer och hittar på så vis äldre som kan tänkas vilja ha kontakt med en volontär. Etikgrupp skapar värdegrund Socialtjänsten har startat en etikgrupp för personal som arbetar med vård av funktionshindrade. Gruppen träffas en gång i månaden. Vår vardag är fylld av etiska dilemman. Det kanske inte alltid finns entydiga svar, men tillsammans kan vi visa på möjliga lösningar. Syftet är att skapa en gemensam värdegrund, säger Pernilla Unander, omsorgschef och en av sju personer i gruppen. Etikgruppen tar emot frågor från personal och anhöriga och lägger ut avidentifierade svar på Kom In. En fråga gällde en tjej på ett gruppboende som brukar få besök av en funktionshindrad kille som har epilepsi. Personalen undrade vilket ansvar de hade om killen fick ett anfall under besöket, och om de kunde neka honom att besöka flickvännen, alternativt kräva att han har personal från sitt eget gruppboende med sig. Av etikgruppens svar framgår att per sonalen ska se på honom som vilken besökare som helst, och inte sär behandla honom för att han är funktionshindrad. Kommunen får höjt finansbetyg Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s har höjt Sundsvalls kommuns långsiktiga rating från AA- till AA. Det här är värdefullt när kommunen lånar till investeringar och ett kvitto på att vi har goda framtidsutsikter, säger kommunalrådet Anita Bdioui. Ratingen är en bedömning av kassaflödet och förmågan att betala räntor och amorteringar i tid. Folke Nyström på Mittsverige Vatten vill inte fortsätta göra täckjord av slammet från kommunens reningsverk. I stället vill han bygga en anläggning för tillverkning av biogas. En förstudie inleddes vid årsskiftet. Kostnaden beräknas till omkring 200 miljoner kronor. Projektet drivs kommunens utvecklingsbolag Fokusera. Ny anläggning gör avloppsslam miljövänligt Om fyra år kan Sundsvall ha en ny jätteanläggning som förvandlar avloppsslam och matavfall till värdefull biogas och skogsgödsel. Varje år lämnar ton avloppsslam reningsverk en i Sundsvall och Timrå. Slammet tas om hand av ett lokalt företag som har en anläggning i närheten av Midlanda. Där blandas det med bark och sand och efter att ha legat till sig några år säljs materialet som anläggningsjord eller täckmassor. Hanteringen är inte miljömässigt hållbar i längd en. Det finns mycket bättre sätt att använda slammet på, säger Folke Nyström, utvecklingschef på Mitt sverige Vatten. E NKELT OCH SINNRIKT I december i fjol presenterades därför planerna på en ny jätteanläggning för rötning. Upplägget är lika enkelt som sinnrikt. Slam från reningsverken och från SCA:s pappersbruk Ortviken pumpas och körs i tankbil till anläggningen. Där blandas det med matavfall från storkök och restauranger. Slammet rötas och torkas därefter till ett slags pellets som används för att gödsla skog. I samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ska man ta fram metoder för att höja kvävehalten i den torkade pelletsen så den kan användas för skogsgödsling. Under rötningen bildas biogas som förädlas så den kan användas för att driva fordon. Målet är tre miljoner kubikmeter fordonsgas per år, vilket motsvarar ungefär lika många liter bensin. Fördelarna med anläggningen är många. Utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar. Dessutom kan näring tillföras skogen. Och när skogen växer bättre tar den upp mer koldioxid, säger Folke Nyström. Det finns också en mer synlig fördel för Sundsvallsborna. Byggs anläggningen kan de nuvarande rötkamrarna vid Tivoliverket tas bort, vilket öppnar för byggandet av bostäder på den attraktiva marken på Norra kajen. I dag är risken för dålig lukt från Tivoliverket för stor, säger Folke Nyström. Vid årsskiftet inleddes en förstudie. Går allt enligt planerna kan anläggningen vara i drift våren Men den som vill tanka biogas i Sundsvall behöver inte vänta så länge. F ÖRSÄLJNING I HÖST Sundsvalls kommun vill få igång försäljningen av biogas redan i höst. Tanken är att uppgradera den nuvarande gasproduktionen vid Tivoliverket till fordonsgas. Syftet är att stimulera marknaden i god tid tills den storskaliga produktionen är i gång. Bland annat har det kommunala renhållningsbolaget Reko planer på att köra gasdrivna fordon. Vi ska ta upp förhandlingar med entreprenörer som vill driva uppgraderingsanläggningen och som även kan köra hit annan gas i reserv. Förhoppningen är att biogasförsäljningen ska vara i igång i oktober, säger Folke Nyström. T EXT: OLOF AXELSSON F OTO: BO FERNSTRÖM SKISS: MITTSVERIGE VATTEN Det finns flera alternativa lägen för den nya anläggning för rötning vi vill bygga. Vid Korstaverket, vid Fillanverket eller där Vin & Sprit ligger i dag, säger Folke Nyström. 14 SKOPET

15 I kartans tjänst Redskapen har bytts ut och arbetsvillkoren har förändrats. Gunilla Engström, kartingenjör, kan se tillbaka på en karriär helt vigd åt kartor. Och hon har sparat både första löneavin och foton från gångna år. Hängiven. Något annat kan man inte kalla Gunilla Engström. I hela sitt yrkesverksamma liv har hon ritat kartor och själv kallar hon sig karttokig. Sista juni går hon i pension efter 47 år som kartritare. Under de åren har hon bytt pennan mot en mus när hantverk blivit datorarbete. Och den unga, blyga flicka som neg för chefen är numera en utåtriktad kvinna som ser fram emot att få sin senaste skapelse, en ny Sundsvallskarta, tryckt till sommaren. Inför sin pensionering har Gunilla Engström sammanfattat sina minnen av åren i kartornas tjänst och givit berättelsen till sina arbetskamrater. Sin första dag på Sundsvalls södra lantmäteridistrikt i juni 1961 beskriver hon såhär: Med vit krage, pärm under armen och yrkesstolthet i blick presenterade jag mig för distriktslantmätaren. Jag fick eget bord med lampa. Min första arbetsuppgift var att rita en avstyckningskarta över Hamn 1:74 i Njurunda socken. Den var gjord på ett blyertskoncept och komplicerad med massor av grönt och rött ritat kring polygonpunkterna. När den väl var klar raderade jag blyertsen och kartan gick till min stora sorg sönder. Jag fick då tillverka en ny på min fritid. Det gjorde jag så gärna. Jag var ju stolt över mitt yrke. Det är jag än i dag. Den där första dagen var Gunilla 18 år och hade nyss tagit examen vid en ettårig ritbiträdesutbildning vid Härnösands yrkesskola. Det fanns gott om jobb i hela landet, men hon sökte sig till Sundsvall, lagom långt hemifrån Kramfors. Jag blev inneboende hos två tanter på Storgatan. Tunga mörka gardiner och endast skjutdörr till tanternas sovrum. Den första månadslönen var 398 kronor per månad, berättar Gunilla i sin text, där hon också redogör för den klädkod kjol eller klänning som hon efter en tid vågade bryta mot med ett par röda långbyxor i crimplene. V ÄGGEN SAMLAR MINNEN På väggen i Gunilla Engströms rum på tredje våningen i kommunhuset sitter ett par utställningsskärmar med bilder av hur kartritning kunde gå till förr i världen och exempel på olika sorters pennor man använt genom årens lopp. Gunilla Engström har själv provat på en hel rad olika arbetsredskap och material. De första åren arbetade hon med stålpenna som fylldes med tusch, som senare byttes ut mot den ena pennvarianten efter den andra. Så småningom infördes också textmallar. Man sparkade bakut till sistnämnda. Slut på epoken med vackra handritade fyllda rubriker. Vilket i sin tur innebar att man inte längre kunde se vem som hade ritat vilken karta. L ÄTTARE ATT UPPDATERA Dagens teknik med datorritade kartor förenklar giv etvis på många vis, bland annat genom att det går så mycket enklare att uppdatera kartorna. Så nu när vi gör nya Sundsvallskartan trycker vi inte upp så stor upplaga från början, utan kan ändra den allt eftersom i stället. Också tekniken kring kartritande har förändrats genom åren. Därför läste Gunilla Engström 20 poäng på högskolan i Gävle i mitten av 90-talet, med ämnen som GIS, geodesi, kartjuridik och satellitbaserad fjärranalys. I dag är hennes titel kartingenjör. Att sitta i timme efter timme och pilla med kartbilder, antingen det är på ett ritpapper eller på en datorskärm, är förstås krävande. Ögonen har nog tagit stryk. När vi började arbeta vid datorer fick vi bara sitta två timmar i taget. Men nu sitter man ju hela dagen. V ILL DRÖMMA OM KARTOR Gunilla Engström kan inte riktigt förklara varför hon, som hon själv säger, är karttokig. Men att det är en passion förstår man när man ser de slipsar och sjaletter mönstrade med Sundsvallskartan som hon, i sin egenskap av marknadsförare på kartavdelningen, låtit trycka upp. Dessa saker har hon och hennes arbetskamrater sedan använt för att presentera kartavdelningens verksamhet, vid mässor, marknader och konferenser. Jag hade tänkt att vi skulle trycka upp påslakan med förra upplagan av Sundsvallskartan också, men jag har inte fått tag i nån som kan göra så stora, säger hon med besvikelse i rösten. När arbetskamrater slutat har hon förstås! fixat tårtor med Sundsvallskartan på, och att hon samlar på vykort, frimärken och annat med kartmotiv är inte svårt att gissa. Men hon har andra fritidsintressen. Förr om åren curlade hon på elitnivå och numera ägnar hon en I början av 1970-talet var Gunilla Engström 1:e kartritare på Stadsingenjörskontoret, som det då hette, i Skönsberg. Jumpern jag har på mig är handstickad. Alla tjejerna på kontoret hade pippi på att sticka. Vi stickade till och med klänningar. Foto: Ragne Helin kväll i veckan till linedance. Att Gunilla Engström minns så mycket säger hon själv beror på att hon är en pedant. Jag spar på allt och jag gör listor. I datorn har hon en förteckning över alla semesterresor hon gjort genom årens lopp. Givetvis har hennes fascination för kartor märkts också i samband med dessa. Hon berättar om hur hon, maken och sonen brukade ägna vinterkvällarna åt att planera sommarens långa bil- och tältresor i Europa, framför kartan. Men jag är en väldigt dålig kartläsare när vi sitter i bilen. Det tycker i alla fall min man, säger Gunilla Engström, utan att låta det minsta bekymrad. Att rita kartor är en sak, att läsa dem en annan, helt enkelt. Gunillas egenhändigt designade kartslips. T EXT: INGELA HOFSTEN F OTO: SVANTHE HARSTRÖM SKOPET 15

16 SKOPET KOLLAR LÄGET PÅ OLIKA ARBETSPLATSER T EXT: ANDERS LÖVGREN FOTO: SVANTHE HARSTRÖM Anna HEJ, vad gör ni? Världens bästa lärare heter Anna När Skopets utsända hamnar i Ankarsvik på Alnö råkar vi stöta på de båda 10-åringarna Olivia och Johanna. De frågar om vi vill träffa världens bästa lärare. Vilken chans. Klart vi vill! Världens bästa lärare visar sig heta Anna Bryggman och härstamma från Jokkmokk. Nu har hon hand om årskurs 3-4 på en av Sundsvalls allra äldsta skolor, invigd Vid Skopets spontana besök pågår en spännande skrivuppgift i klassrummet. Eleverna funderar över hur de tror att livet ser ut för dem om tio år, och så skriver de ett brev om detta adresserat till sig själva. Jag tror det blir kul för dem att ta fram brevet i framtiden och se om deras funderingar och drömmar blev sanna. Jag märker att det här engagerar dem, säger Anna Bryggman. Dragen i örat nä, det är inga metoder som Anna Bryggman behöver använda sig av. Hon är nämligen världens bästa lärare!. NY IDÉ FÖR NATIONALDAGEN Marianne Mattsson är personalstrateg på Favi. Men det är egentligen ointressant. Det viktiga är att hon födde sin dotter Annika den 6 juni Samtidigt instiftades datumet som officiell svensk nationaldag och firades för första gången året därpå, Nu har hon fått en idé och stämt träff i en korridor med Hans Jönsson som är projektledare för nationaldagsfirandet i Sundsvall. Just då passerar Skopets reporter och fotograf. Mariannes förslag är att de fyra barn som föddes den 6 juni 1982 i Sundsvall kan bjudas in till nationaldagsfirandet och på något sätt delta. Hans Jönsson säger att han gillar innovativa tankar. Kanske kan det bli något av idén. 16 SKOPET

17 Fri frukost för FÖRETAGARE Det låter som på en större galapremiär. Men platsen är kommunhusets foajé och det är Go morron-frukost för företagare. Vi ser i mängden två chefer från bemanningsföretaget Kontorsfixarna tillsammans med en chef från First Hotel och vid ett annat bord några representanter från Anticimex. Totalt är ett 50-tal personer på plats för att äta (gratis) frukost tillsammans. Kommunalrådet Anita Bdioui och företagslotsarna Thomas Engholm och Agneta Lindén är värdar och berättar om nyheter från kommunalt håll som kan vara intressanta för näringsidkarna. Just den här morgonen har man bjudit in Lars Nelding och Anna Hassani Nordqvist från projektet Sundsvalls affärsnätverk för miljödriven tillväxt. De berättar om hur företagen genom att satsa på miljön kan bli mer framgångsrika. Det viktiga med de här frukostarna rna är minglet. Och här håller sorlet världsklass, säger företags- lotsen Thomas Engholm. Rent hus med Gunilla och Zibah Gunilla Luthmans dammvippa far över deckare, finstämd poesi och bilderböcker med Pettson och Findus. Här är det lättstädat, det gillar vi, säger Gunilla. Hon har arbetat som lokalvårdare i 27 år. Hennes kollega Zibah Mansori har tre år bakom sig. Platsen där vi träffar på dem är biblioteket i Skönsberg. Bibblan har ännu inte öppnat för dagen och de båda arbetskamraterna får feja i lugn och ro. Annat är det på ställen de just varit på: ett högstadium, en lokal för hemtjänsten och fordonsutbildningen i Birsta. Arbetsplatser där det är många människor i rörelse och aktivitet under stora delar av dygnet. WWW. SPACEBABIES. SE Tuffa tag på Ögården Men oj, kommer Skopet nu. Det har vi faktiskt inte tid med. Vi har en boende som just precis haft en 20 minuter lång kramp och både hon och vi är helt färdiga. Det har dessutom varit förkylningstider och ont om personal, säger undersköterskan Anna-Lena Edblom och slår ut med händerna. Hon jobbar inom omsorgen, på Ögårdens korttidsboende för barn och ungdom. Till slut släpper hon ändå in Skopet. Då får vi också träffa den personliga assistenten Annika Häggkvist (bilden) som också dragit ett tungt lass på morgonen. Det blir till slut en rofylld stund hos flickan som haft kramp. SKOPET 17

18 Rapport från KOMMUNFULLMÄKTIGE FEBRUARI: Efter 145 år fick fullmäktige en kvinnlig ordförande! STEN ZACKARI, Skopets utsände. Fullmäktigesalen i Stadshuset pryds av femton guldinramade porträtt av män som efter år 1862 valts till fullmäktigeordförande. Men nu, efter 145 år, en helt vanlig måndag 25 februari 2008, blev det bäddat för en genusändring i porträttraden. Marianne Sjöblom (s) kunde, som första kvinnliga fullmäktigeordförande, slå elfenbensklubban i kommunhusets presidiebord. En klubba av numera förbjudet material och som dittills endast fattats av män. Den donerades till fullmäktige av dåvarande byggnadsnämndsordföranden, byggmästaren J. E. Bäckström, efter en lyckad ombyggnad av h.a. läroverket (Hedbergska skolan). K VINNORS RÄTT Och nu ställdes åter frågan varför snårskogen av kostym- och slipsklädda politiker varit så svår att genomtränga för kvinnliga politiker? Varför behövde det ta 47 år, innan sekreteraren i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR), frisinnade folkskollärarinnan Elin Nilsson år 1910 invaldes som första kvinnliga ledamot i fullmäktige? Och varför ytterligare nio år innan hon fick sällskap av högerns fröken Agnes Stjernström och socialdemokratiska fruarna Anna Larsson och Disa Västberg? Varför fanns det år 1940 endast tre kvinnor bland fullmäktiges 40 ledamöter? Och varför var det ännu omkring år 1970 kvinnobrist i kommunstyrelsen? Dit kom bara Margot Daimar (v), Anna-Lisa Andersson (s) och Agnes Kjellson (hö). Det har till slut ändrat sej. År 1999 kom först Ewa Back (s) och sedan kom Anita Bdioui (s) för att söka härda ut i stormvindarna på självaste kommunstyrelsetoppen. R ESECENTRUM Grundbultar, heta potatisar och ljuset i tunneln hör man då och då i debatterna. För att undvika dessa uttryck och även mycket prat och lite verkstad beslöt fullmäktige vid februarimötet att Varför fanns det 1940 endast tre kvinnor bland 40 ledamöter? satsa 250 miljoner av totalkostnaderna på upp mot 1,7 miljarder för att gräva ner stadens järnvägar och anlägga ett resecentrum vid Parkgatan. Stadsbyggnadsnämndens Lars Nilsson (s) redovisade förslaget, som togs av ett sällsynt enat fullmäktige. För nu ska det, annars jävlar, bli en 900 meter lång tunnel som man år 2015 ska kunna se ljuset i. Ljuset kan med fördel vara återskenet från lamporna på nya bron över Sundsvallsfjärden. Det, Ni! Nergrävningen togs i stor enighet, medan fullmäktige, trots att alla i grund och botten ville ha det trivsammare uppe på Norra Stadsberget, verkade helt oeniga om satsningen där. Lars Persson (fp) gick så långt, att han ville skrapa av en extra miljon från vissa nämnder till bergets fromma. Det tyckte nu inte Martin Johansson (s). Därmed får de ideella på berget gnaga på oförändrade 1,8 miljoner år 2008 och hoppas på en extra miljon först år MARS: Broavgifter en fråga som upprör många Vid marsmötet kom populära uttrycket att sätta ner foten till heders. Det var fullmäktige som äntligen satte ner foten genom att lova medfinansiering med 250 miljoner av totalkostnaden på fyra miljarder för E4 Sundsvall. En onödig (?) votering gav 73 ja-röster och 5 nej-röster (två från sd och tre av fyra möjliga från mp). Med Sundsvallsbornas satsning på 250 miljoner i bakhuvudet, är det märkligt att förslaget om en broavgift på en tia för Timråbor, ska behöva retatimrås kommunalråd Ewa Lindstrand (s). Sundsvallsborna å sin sida langar ju in massor med tior utan att klaga under en otroligt lång hockeysäsong (nästan alla matcher går ju x 7) i Timrås E.On-arena till glädje för Timrås ekonomichef. Den tumme Sundsvallsborna håller för Timrå IK kommer nu att flyttas till friskolan Oasen i Njurunda, som avancerat till TV efter seger i Norrlandsfinalen i Vi i femman. På dessa femmor Njurundabor är att jämställa med Sundsvallsbor. ställs det jättehöga krav, som vid frågestunden i Härnösand, där de förväntades veta att Elisabet Lassen (s) är kommunalråd i Sollefteå. Det vet nästan ingen! S UNDSVALLSBOR OCH NJURUNDABOR Stefan Alm (m) tyckte, att det inte av handlingarna framgick hur Njurundaborna skulle klassas i fråga om broavgifter. Njurundabor är att jämställa med Sundsvallsbor när det gäller broavgifter och åker därmed gratis, blev svaret från Anita Bdiuoi, som också angav, att det inte nu gick att besvara Erland Solanders (m) fråga om broavgifterna kunde höjas under den 25-årstid som de var avsedda att tas ut. J UNGFRUTALARE Tom Emanuelz (m) efterlyste i ett applåderat jungfrutal en plan för prioritering av kommunens alla investeringar på upp emot 2 miljarder. Det gällde ny teaterbyggnad med flyttad Tivolibro för 500 ( ) milj, E4 Syd för 250 milj, nergrävd järnväg med resecentrum för 460 milj, äventyrsbad för 250 milj, idrotts- och kulturarena för 150 milj och Korstaverket för 850 milj. Det var investeringarna som kunde beräknas medföra minst 100 miljoner per år i räntor. Å RSREDOVISNINGEN Jan-Olov Sellén (c) begärde ett klarläggande i en organisationsfråga i årsredovisningen. Under rubriken Ledningsstöd i redovisningen hade angetts att förvaltningscheferna flyttats från att vara underställda nämndsordförandena till att bli underställda kommundirektören och att en kommundirektion tillkommit, allt utan att frågan behandlats i fullmäktige. Anita Bdioui svarade att organisationsändringen tagits på kommunstyrelsenivå. Vidare svarade hon på en annan fråga, att hon inte var ansvarig för bildvalet i årsredovisningen. Detta i anledning av att en ledamot anmärkt på att en bild under rubriken Medarbetare i årsredovisningen visade 18 kvinnliga och en bit av en manlig medarbetare och där alla, trots satsningarna på etnisk mångfald under åren 2006 och 2007, uppenbarligen var helsvenska. 18 SKOPET

19 SKOLWEBBEN för bättre kommunikation F OTO: SVANTHE HARSTRÖM Närvaro, omdömen, scheman, aktiviteter, lektionsplanering. Med skolwebben blir kommunikationen mellan lärare, elever och föräldrar förenklad. Lärare och elever på gymnasiet och flera av grundskolorna är redan i gång. I höst är det dags för föräldrarna. Grönt grönt grönt. Bara några få lektioner är rödmarkerade. Ja, det här är en elev med bra närvaro, säger Thomas Näslund, lärare i matte-no på Katrinelunds skola. Där han sitter vid sin dator kan han med några klick på musen se sina elevers närvarostatistik. Han kan också se när andra lärare planerar prov och läsa deras omdömen om elever. Och i och med att han själv skriver in något på skolwebben, vet han att hans elever har tillgång till informationen. Så nu kan de inte komma och säga jag visste inte längre. L ÄSA OM SINA EGNA BARN Varje lärare, elev och vårdnadshavare kommer att ha sin egen inloggning på skolwebben. Lärarna kommer åt info om alla sina elever, medan eleverna bara kan läsa om sig själva och föräldrarna bara om sina egna barn. De olika sidorna är kopplade till varandra så att all allmän information som lärarna skriver in även syns på elev- och föräldrasidorna. Alltså kommer både elever och föräldrar att kunna kolla närvaro, veckoplanering, provtider, läxor med mera. Ett diskussionsforum för föräldrar, elever och lärare ingår också, liksom frånvarorapportering för föräldrar, dokumentation av provresultat med mera. Det går också enkelt att få fram klasslistor i olika format. Det bästa är att vi kan skriva in omdömen och betyg, så att både elever och föräldrar kan läsa dem innan de kommer till utvecklingssamtalen. Det kommer vi att vinna mycket på, säger Thomas Näslund. Som IT-samordnare på Katrinelund-Haga är han en av de resurspersoner som har till uppgift att lära elever och kolleger att handskas med skolwebben. I höst räknar han också med att ha någon slags genomgång med föräldrar. A LLA SKA HA TILLGÅNG Målet är att lärare, elever och föräldrar i alla kommunala skolor i Sundsvall ska ha tillgång till skolwebben i januari -09, berättar Ola Westman som är samordnare för skolwebben på grundskolan. Men det finns väl fortfarande familjer som saknar datorer och internet hemma? Ja, det förekommer, men när andra kommuner undersökt saken har det visat sig att över 90 procent av familjerna med barn i skolåldern har tillgång till datorer och Internet på något vis, om inte annat så via jobbet, säger Ola Westman. Men om det är någon som inte har det kan vi alltid ge information på papper i stället. T EXT: INGELA HOFSTEN F OTO: SVANTHE HARSTRÖM Hallå där, IRENE SIGFRIDSSON dietist på barn och utbildningsförvaltningen, som har utbildat kökspersonalen i konfliktlösning. Behövdes det? Det handlar mer om kommunikation än om konfliktlösning. Vi har haft utbildningar med personal som jobbar i förskolans kök och med måltidspersonal på skolor och fritidshem. Mat väcker känslor, och visst behövs utbildning i hur man hanterar olika situationer. Vadå för situationer? Många som inte har utbildning ser sig ändå som experter när det gäller mat. Annan personal, föräldrar och anhöriga har åsikter om maten som serveras och då är det bra att kunna föra en dialog. Vilka åsikter finns det? Till exempel att pannkakor inte är bra mat och så är det många synpunkter på olika typer av dietkost, bland annat GI-mat. Det är bra om kökspersonalen känner sig beredd att prata om de här frågorna när de dyker upp. Det handlar alltså en hel del om att våga prata? Ja, det handlar om självkänsla. Många som varit med i utbildningen upplever det som positivt och skulle vilja ha mer. Ge ett exempel på vad utbildningen konkret tagit upp? Ordlös kommunikation. Om någon vänder sig bort då jag talar så är det en signal som kan kännas väldigt kränkande. Men det kanske i själva verket är så att den som vänder sig bort inte har hört. Vi tolkar saker så olika, och ibland tolkar vi fel. Det har också handlat om att tänka positivt och vilja hitta lösningar på problem. Vem har lett utbildningarna? Hon heter Gro Laupsa Holm och är organisationskonsult och dramapedagog. A NDERS LÖVGREN Det bästa är att vi kan skriva in omdömen och betyg, så att både elever och föräldrar kan läsa dem innan de kommer till utvecklingssamtalen. Det kommer vi att vinna mycket på, säger Thomas Näslund, lärare i matte och NO på Katrinelunds skola. Behövs det utbildning i konfliktlösning? Skopet har frågat några kommunanställda, se sidan 3. SKOPET 19

20 POSTTIDNING B Returer: Sundsvalls kommun, Sundsvalll PORTRÄTTET: Karin Fernström Vad är det som regnar på våra paraplyn, vad är det som faller ner från skyn? Jo, vatten, vatten, bara vanligt vatten. Ja, tänk om det vore så enkelt som i Lennart Hellsings visa. Men det där vattnet som faller i form av regn och snö dagvattnet innehåller också tungmetaller som zink, koppar, bly, men också salt, oljor och organiska ämnen. Karin Fernström på Mittsverigevatten jobbar just med frågor som hur man kan skydda vattendragen mot dessa föroreningar och förebygga översvämningar. Du disputerade i VA-teknik häromåret, med fokus på dagvatten i kallt klimat. Hur kom det sig att du specialiserade dig på det? Från början var det ett allmänt intresse för teknik och miljö. Jag pluggade till civilingenjör i Luleå och märkte att det här med vatten stod mig nära. Sen kom det en ny vattentjänstlag som bland annat går ut på att man ska hantera dagvatten både utifrån miljön och människors hälsa. Tidigare handlade dagvattenfrågor mycket om kvantitet om hur man skulle ta hand om stora nederbördsmängder. Vad gick din avhandling ut på? Kortfattat kan man säga att den handlade om vilka föroreningar som finns i snön som faller, hur de ackumuleras under vintern och vart de tar väg en när snön smälter. Vi samarbetade med åtta Norrlandskommuner, bland annat Sundsvall och jag vill gärna tro att vårt arbete hade en viss betydelse för att Sundsvall slutade dumpa snö i havet. Du kommer inte från trakten, det hörs på dina skorrande r. Nej, jag kommer från Bromölla i Skåne, men jag studerade alltså i Luleå och eftersom jag redan hade samarbetat med Sundsvalls kommun, kombin erat med att min man hade fått jobb här kändes det självklart att söka sig hit. Nu har jag jobbat här i snart ett år. Vilka är dina arbetsuppgifter? Just nu är jag engagerad i ett dagvatten-strategiarbete som går ut på att hitta rutiner för vårt samarbete med stadsbyggnads-, fastighets- och miljökontoret. Vi måste jobba ihop för att på bästa sätt kunna planera för framtiden vad gäller dagvattenfrågorna. Ska man satsa på öppna lösningar, som dammar och diken i så fall var? Hur ska vägarna byggas för att vattnet ska rinna av på bästa möjliga sätt? Var ska vi tippa snön? Kan ledningsnäten byggas ut? Vem har ansvar för vad? Hur hanterar vi extrema situationer? Och så vidare. Det är viktigt att ha med de här frågorna redan på skisstadiet, eftersom så många verksamheter berörs och eftersom det är svårt att lösa såna här frågor i efterskott. Men som klimatet förändras nu, går det verkligen att planera? Nej, det är förstås svårt, men desto viktigare att man försöker förebygga problem. Är man ute i fält i ditt jobb, eller blir det mest skrivbordsarbete? Just nu sitter jag mycket vid datorn, men man måste ju ut och titta också. I arbetet inför avhandlingen brukade jag ta prover i plogvallar. Är det bra att salta vägarna, med tanke på att saltet sedan rinner ner i marken? Jag har inget bra svar, det är svårt att väga liv mot miljö. Eftersom saltet inte går att rena bort, kan det till exempel förorena grundvattnet och påverka vegetationen. Men alternativet eftersom man ju behöver nån form av halkbekämpning är ju sand, som i stället kan täppa till brunnar. T EXT: INGELA HOFSTEN F OTO: BO FERNSTRÖM FAKTA KARIN FERNSTRÖM ålder: 32 yrke: VA-ingenjör, med särskilt ansvar för dagvattenfrågor, på Mittsverigevatten familj: Man och tvåårig son bor: Hus på Alnö fritid: Både jag och min man jagar och tycker om att åka skidor, men det har inte blivit så mycket sen vi fick barn

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Protokoll från Rådets möte 16/5-08

Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Plats: Skepparegatan 5b, Anhörigcenters konferenslokal Närvarande: Torgny Lööv, Astor Jonsson, Elisabeth Westin, Birgitta Ring, Pernilla Unander, Lena Österlund, Annelie

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

www.halmstad.se/larlingsutbildning

www.halmstad.se/larlingsutbildning Gymnasial lärlingsutbildning är en del av den gymnasiereform som trätt i kraft hösten 2011. Skälen att ta emot en lärling är många och goda. är en utmärkt rekryteringsväg som låter en ny medarbetare formas

Läs mer

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 ~Kommunale Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 Sala 2014-06-17 Kommunövergripande. För att Sala Kommun ska leva upp till sin målsättning som en attraktiv arbetsgivare anser vi att det ska tillsättas resurser för

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Solgården vårdbostad och hemvård

Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård i Gemla Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård och omsorg

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Nu kör vi igång med ombyggnad av lillstugan samt röjning!

Nu kör vi igång med ombyggnad av lillstugan samt röjning! Nu kör vi igång med ombyggnad av lillstugan samt röjning! På årsfesten informerade vi om att vi måste ta vår del av arbetet inför nya Storsjögården. Det innebär att vi skall röja vårt mtrl. i gamla stugan

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Jobbet på det perfekta läget

Jobbet på det perfekta läget Jobba hos oss! Jobbet på det perfekta läget Att bo eller arbeta i Svedala kommun är att ha nära till städer som Malmö, Lund, Trelleborg och Köpenhamn. I kommunen finns allt du behöver natur, kultur, näringsliv,

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 Den här ekorren Kurre längtar efter sommar, sol, värme och färska nötter att käka. Ha en trevlig sommar önskar redaktionen och Kurre. Hanna BABBEL

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans ANDERS ERIKSSON Vår organisation bygger på rörlighet och närhet, vi finns där vi behövs. Engagemang, mod, vilja och proffesionalism är våra ledord. Våra medarbetare och våra kunder är värdefulla. Som verksamhetsledare

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Anställa eller anställas

Anställa eller anställas Anställa eller anställas är ett rollspel som syftar till att på ett lekfullt sätt få igång tankeprocesser om vägen till en anställning. Hur tänker de som intervjuar dig? Hur tänker du som söker Spelet

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Traineegymnasiet. - låt din yrkesdröm bli verklighet

Traineegymnasiet. - låt din yrkesdröm bli verklighet Traineegymnasiet - låt din yrkesdröm bli verklighet Gymnasiebroschyr2.indd 1 2011-09-27 15:51:59 Låt din yrkesdröm bli verklighet! Lärlingsutbildning vid Traineegymnasiet passar dig som vill få ut mesta

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Bybladet. December 2014

Bybladet. December 2014 Bybladet December 2014 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Oförändrad årsavgift Datum för årsstämman 2015 Motioner till årsstämman Information från valberedningen Våra informationskanaler Snösäsongen

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3...

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3... Kurskatalog Hösten 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Assistentutbildning...3 Arbetsledarutbildning...4 Konduktiv pedagogik 1...5 Konduktiv pedagogik 2...6 Konduktiv pedagogik 3...7 Grundkurs i kommunikation och

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer