SÖDERSJUKHUSETS FORSKNING SAMLADE PROJEKT FRÅN FORSKNINGSDAGEN 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÖDERSJUKHUSETS FORSKNING SAMLADE PROJEKT FRÅN FORSKNINGSDAGEN 2013"

Transkript

1 SÖDERSJUKHUSETS FORSKNING SAMLADE PROJEKT FRÅN FORSKNINGSDAGEN 2013

2 Stark klinisk forskning höjer vårdkvaliteten Södersjukhusets vision är: Södersjukhuset är hela livets sjukhus. Vi arbetar för patienten och med patienten. Med utbildning och forskning nära patienten, med vårt samhällsengagemang och vår vilja att utveckla vården ska Södersjukhuset vara Sveriges ledande akutsjukhus. För att nå dit har Södersjukhuset flera långsiktiga strategier. En strategi är att utveckla kompetens och föra in ny kunskap, bland annat genom att integrera FoUU i vården. Tillsammans med Karolinska Institutet bedriver Södersjukhusets medarbetare medicinsk forskning inom flera av våra stora folksjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, allergi, diabetes, stroke samt skador och sjukdomar i rörelseapparaten. Nyare forskningsområden som ökar snabbt är patientsäkerhet och medicinsk pedagogik. 2

3 Forskningsdagens teman Under Forskningsdagen har vi valt att presentera forskningsprojekten under följande teman: Allergi Var femte svensk beräknas ha någon form av allergi och hos barn är det ännu vanligare. Allergiforskningen på SÖS finns främst på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och man arbetar brett för att kunna förbättra diagnostik och behandling. Akutsjukvård Blåljus och sirener hör till vardagen på SÖS och med närmare akutbesök är SÖS ett akutsjukhus i dess verkliga mening. Här finns både stark prehospital forskning och forskning kring det akuta omhändertagandet av akut insjuknade och skadade patienter. Kardiologi Hjärt-kärlsjukdomar, inkluderande både hjärtsjukdomar och stroke, är idag den vanligaste dödsorsaken i befolkningen och även en utbredd folksjukdom. Sjukhuset bedriver många framgångsrika forskningsprojekt inom området, där hjärtstoppsforskningen är särskilt uppmärksammad. 3

4 Stroke Stroke är den vanligaste orsaken till handikapp hos vuxna. Det starka behovet av snabb akut handläggning men även tålmodig rehabilitering och förebyggande åtgärder gör sjukdomen och vårdkedjan runt stroke komplex. Inom stroke bedrivs forskning både på preklinisk och på klinisk nivå. Endokrin/diabetes Sjukdomar med störningar i hormonsystemen är vanligt förekommande. Av dessa är diabetes den mest kända och snabbt ökande sjukdomen i befolkningen. Forskningen inom detta område täcker både prekliniska och kliniska aspekter. Kirurgiska specialiteter Många patienter kräver kirurgisk behandling av sin sjukdom eller skada. Inom kirurgiska specialiteter på SÖS bedrivs forskning innefattande studier som berör allmänkirurgiska, gynekologiska, handkirurgiska, ortopediska och urologiska frågeställningar. Under denna rubrik ingår även projekt som rör anestesi- och intensivvård. Patientupplevelse Medan övriga teman är avgränsade till ett viss medicinskt område har vi under denna rubrik samlat projekt med det gemensamma att man undersöker hur patienten upplever olika aspekter av vården. Detta är forskning med patienten där patientens egen upplevelse står i centrum. 4

5 Innehållsförteckning Forskare och projekttitlar Alm Johan: Kan familjens livsföring minska barnets exponering för hormon- och immunstörande miljögifter och därmed risk för allergi en del av ALADDIN-projektet Andersson Inga-Maj: Inducerad sen abort delaktighet och bemötande Andersson Martin: Inandade nanopartiklar - skillnader i upptag och underlag för riskbedömning Aronius Johan: Könsskillnader i farmakologisk sekundärprevention efter stroke di Batista Camilla: Pre-HAST utveckling av ett nytt bedömningsinstrument för akut stroke Berglund Annika: Prioritet 1 vid akut stroke Prehospital identifiering av stroke Bohm Katarina: Uttryck för sepsis vid samtal till larmcentralen en kvalitativ innehållsanalys av samtal till larmcentralen Attityder till hjärt- och lungräddning (HLR) hos lekmän med och utan HLRutbildning Caldenius Victoria: Rörelserädsla efter hjärtinfarkt Calissendorf Jan: Kognition vid obehandlad Graves sjukdom Incidens av myokardiella metastaser hos patienter med neuroendokrin tunntarmstumör Cheng Ivy: Cost-Effectiveness of a Physician-Nurse Supplementary Triage Assistance Team (MDRNSTAT) in an Ontario Academic Emergency Department Collste Olov: Takotsubokardiomyopati vid olika typer av stress Cronhjort Maria: Kan tidig antibiotika vid sepsis rädda liv? Dagerskog Henrik: Fördröjning vid Stroke von Euler Mia: Strokesjuksköterskemottagning Korrelation mellan strokediagnos och utköp av sekundärpreventiva läkemedel Fagerdahl Ann-Mari: Patienternas upplevelse av avancerad sårbehandling Fagerstedt Sara: Allergiutveckling hos barn påverkar livsstilen exponering för immunstörande miljöföroreningar under graviditet och tidig barndom ALADDIN Sida

6 Sida Fredman David: GIS som stöd vid hjärtstoppsforskning Gordon Daniela: Lokalisation av sentinel node (portvaktskörtel) i bål- och extremitetsmelanom: Ovanligt eller multipelt lymfdränage påverkar inte överlevnad Hamasur Beston: Ett nytt snabbt och enkelt test för tuberkulos Hasselqvist-Ax Ingela: SAving More lives in Sweden (SAMS) Hjärt-lungräddning lönar sig Hofmann Robin: Syrgasens betydelse vid misstänkt akut hjärtinfarkt - vän eller fiende? Hollenberg Jacob: TANGO 2 Hjärt-lungräddning (HLR) utfört med enbart bröstkompressioner jämfört med HLR utfört med bröstkompressioner och inblåsningar Nationellt hjärtstoppscenter på Södersjukhuset Holmstrand Zetterlund Linda: Lokalisation av portvaktskörteln i armhålan före och efter en bröstoperation med SPECT/CT Tomas Hultgren: Funktionsinskränkning i axelleden efter förlossningsskada på plexus brachialis Hållstam Andrea: Polletten har trillat ner patienters erfarenheter av multimodal rehabilitering för långvarig smärta på smärtmottagningen Symtom och livskvalitet hos patienter vid smärtmottagningen SÖS en tre månaders uppföljning av två behandlingsprogram Höglund Christian: Aortadissektion prevalens och resultat av olika behandlingsregimer Islam Shahidul: Diabetesforskning med fokus på jonkanaler och kalciumsignalering i betaceller Jafari Javad: Using web-education for improving self-care management in diabetic patients Johansson Emelie: Livsstilens inverkan på IgE-sensibiliseringsmönster hos barn en del av ALADDIN-projektet Keshani Sara: Triptananvändning i Sverige Laurell Tobias: Epidemiologi och genetik vid missbildningar inom övre extremiteten Liu Jenny: Kan patientnära analys av D-dimer effektivisera akutens flöde och ekonomi vid diagnostik av djup ventrombos? Ljunggren Malin: Vitalparametrars prediktiva värde på akutmottagningen

7 Sida Ljungqvist Maria: Långtidskomplikationer efter en förstagångstrombos hos kvinnor år med fokus på posttrombotiska besvär, återfall av blodpropp och livskvalitet Lyngå Patrik: Surfplattor som egenvårdsstöd för patienter med hjärtsvikt Melén Erik: Utveckling av lungfunktion hos barn betydelsen av genetik, perinatala faktorer och exponering för luftföroreningar Mellstrand Navarro Cecilia: Kirurgisk behandling av handledsfrakturer ökar i Sverige resultat från en nationell registerstudie Mie Axel: Födelseordningens och livsstilens betydelse för hur mycket miljögifter barnet får i sig via modersmjölken en syskonstudie i ALADDIN-projektet Mohlkert Lilly-Anne: Hjärt- och kärlfunktion hos extremt för tidigt födda 6 1/2-åringar Nathansson David: PROLOGUES; en randomiserad klinisk prehospital studie på patienter med hyperglykemi och suspekt stroke Genusskillnader vid trombolys Södersjukhusets trombolysregister Nordberg Per: Prehospital kylbehandling vid hjärtstopp Patrone Cesare: Glukagon-lik peptid-1-receptor (GLP-1R)-aktivering mot stroke: från laboratorie till patient Peltomaa Karolina: Riskbedömning i intraoperativ anestesivård Rathsman Björn: Långtidseffekter på mortalitet och morbiditet i hjärt- och kärlsjukdom efter intensiv behandling vid typ 1-diabetes en uppföljningsstudie Ringh Mattias: Mobiltelefoni och rekrytering av livräddare till hjärtstopp utanför sjukhus Romanitan Oana: Neurologiska komplikationer till koronarangiografi och PCI Rosenlund Helen: Diet and fatty acid composition in breast milk and the relation to childhood allergic disease Rubenson Wahlin Rebecka: Prehospital styrning och vård av svårt skadade traumapatienter i Stockholms län Röckner Hedlund Emil: Påverkar barnets livsstil korrelationen mellan allergitestning in vitro och in vivo?

8 Sida Sjölin Helena: Specialistsjuksköterskeutbildning inom ambulanssjukvård i Sverige en kartläggning av utbildningens kärna och innehåll Sonnevi Kristina: Venös tromboembolism hos kvinnor riskfaktorer och långtidsuppföljning Svensson Sonja: Patienters uppfattning av vätskebegränsning vid behandling av hjärtsvikt på sjukhus Stenius Fredrik: Samband mellan livsstil, salivkortisol och allergiutveckling hos barn ALADDIN Sundqvist Emelie: Har livsstilen betydelse för astmautveckling och lungfunktion hos femåringar en del av ALADDIN-studien Thurgren Caroline: Catch And Run On LINE Ulén Elisabet: Stärkande dimensioner i förlossningsupplevelsen Vogel Gisela: Patienters hälsorelaterade livskvalitet efter intensivvård Wallgren Ulrika: Identifiering av septiska patienter som inkommer till akutmottagningen med nedsatt allmäntillstånd Prehospital identifiering av septiska patienter Wilcke Maria: Handledsfrakturer - epidemiologi, utvärdering och behandling (avhandling) Zommorodi Sayid: Kärltrauma prevalens och resultat efter behandling i Stockholm och Sverige Åhlin Anders: Kronisk granuloatös sjukdom hematopoietisk stamcellstransplantation vs konventionell behandling

9 Johan Alm, Kan familjens livsföring minska barnets exponering för hormonoch immunstörande miljögifter och därmed risk för allergi en del av ALADDIN-projektet Vi ser att en familjs livsstil kan rymma faktorer som både ger låga stresshormonnivåer och kraftigt minskar risken för att deras barn utvecklar allergi. Vår hypotes är att detta är ett resultat av en lägre exponering för hormon- och immunstörande miljögifter än hos andra barn. Den ökning som ses av sjukdomar såsom astma, allergi, diabetes och övervikt måste huvudsakligen förklaras av förändrade miljöfaktorer. Vi har identifierat en population vars livsföring kraftfullt minskar risken att deras barn utvecklar astma och allergi och letar nu, i den pågående födelsekohortstudien ALADDIN bestående av 550 familjer, efter de förklarande livsstilsrelaterade faktorerna. Livsstilen kallas antroposofisk och karakteriseras bland annat av en stressreducerad miljö samt begränsad användning av elektronik och plastdetaljer i det lilla barnets närmiljö. Barnen har en fyrfaldigt sänkt risk för allergisk sensibilisering och som spädbarn låga nivåer av det stressrelaterade hormonet kortisol vilket korrelerade med minskad risk för senare uppkomst av allergirelaterad sjukdom. I en modern hemmiljö sprids många kemikalier, bland annat sådana som har hormonoch immunstörande effekt. I en metodstudie ser vi att sängdamm hos barnen med antroposofisk livsstil hade fem gånger så låga nivåer av hormon- och immunstörande bromerade flamskyddsmedel som referensbarnen. Vår hypotes är att den låga allergiförekomst som ses hos barn i dessa familjer delvis förklaras av att de under uppväxten inte exponeras för hormon- och immunstörande miljögifter i samma utsträckning som andra barn, och att det även delvis förklarar deras låga kortisolnivå. Vi går nu därför vidare med utvidgade dammanalyser av det bostadsdamm som är insamlat från hela kohorten. Om det visar sig att våra preliminära fynd stämmer ger det mycket viktig information: att barnfamiljer genom sin livsföring kan minska barnets exponering för miljögifter. Något som kan ligga bakom flera av våra nutida folksjukdomar 9

10 Inga-Maj Andersson, Inducerad sen abort delaktighet och bemötande Det övergripande syftet med projektet är att förbättra omvårdnaden av kvinnor som genomgår avbrytande av graviditet efter graviditetsvecka 13. Projektet har både kvalitativ och kvantitativ ansats. I Sverige genomförs knappt aborter per år. De allra flesta aborter utförs tidigt i graviditeten men cirka 3000 aborter/år sker efter graviditetsvecka 13. Kvinnan kan uppleva sen abort mer eller mindre smärtsamt och smärtan har både kroppsliga och mentala komponenter. Med hjälp av läkemedel framkallas ett missfall och det tar i genomsnitt 7 timmar från det att värkstimulerande läkemedel ges tills att fostret stöts ut. Kvinnan vårdas vanligtvis inneliggande på en gynekologisk vårdavdelning under den tiden. Fostret är fullt utvecklat och möjligt att se när det stöts ut. Professionell omvårdnad, smärtlindring, empati och en icke-fördömande attityd har visat sig ha stor betydelse för hur kvinnor som genomgår abort upplever abortsituationen. I en första delstudie har 21 sjuksköterskor/ barnmorskor, som vårdar kvinnor som genomgår sen abort, intervjuats under perioden april juli Innehållsanalys användes som analysmetod och två teman framkom: Det professionella jaget och Det personliga jaget. Sjuksköterskorna/barnmorskorna uttryckte att känslan av att göra något bra för kvinnors rättigheter överbryggar svårigheterna som de möter i vården av kvinnor som genomgår sen abort. Studieresultatet talar för att det behövs handledning och stöd av erfarna kollegor för att göra det möjligt för sjuksköterskor/barnmorskor att utveckla säkerhet i sin yrkesroll och att även känna sig trygga i sin personliga livssituation. En enkätstudie innan aborten används för att studera kvinnors förväntningar inför sen abort. Innan hemgång, används en semi-strukturerad intervju för att studera kvinnornas upplevelser av sen abort samt deras tankar och känslor inför att se fostret. Intervjumaterialet analyseras med hjälp av innehållsanalys. 10

11 Martin Anderson, Inandade nanopartiklar - skillnader i upptag och underlag för riskbedömning Vad händer när vi andas in nanopartiklar? Utvcekling av ny teknik som gör det möjligt att mäta hur mycket av ultrafina partiklar i inandningsluften som kommer över i blodet och in i kroppen. Nanoteknologi förekommer inom ett flertal områden i vår omvärld. Motoravgaser och brandrök innehåller nanopartiklar (mindre än 100nm, även kallade ultrafina partiklar). Begreppet nanopartiklar innebär konstruktion av funktionella system med påverkan på atomär och molekylär nivå, vilket ger helt nya egenskaper. Ett monolager med kolatomer uppför sig till exempel helt annorlunda än en kolbit. Nu ökar användningsområdena för små enheter/partiklar kraftigt och applikationsområdena är mycket omfattande: medicin, elektronik, livsmedelsteknik och kosmetikaindustrin (zink i solkrämer till exempel), för att nämna några. Den ökade användningen medför naturligtvis att risken för exponering för ultrafina partiklar ökar både i produktionsledet och för konsumenter. Vår forskargrupp har utvecklat en metod för att skapa en partikelaerosol med stabil märkning och visat att för både 35 och 100 nm stora partiklar går högst ett par procent av partiklar som deponeras i lungan över till blodsystemet (Wiebert et al, 2006). Vi har nu utvecklat metoden och kan följa denna process i upp till en månad. Målsättningen är att följa translokering av ultrafina partiklar från lungorna ut i kroppen hos personer med olika genomsläpplighet (som påverkas av till exempel rökning och inflammation) och att ställa dessa resultat i relation till tidigare, rutinmetoder för att mäta genomsläpplighet i lungorna (DTPAclearance). Vi kommer att kunna utvärdera om inflammation ger stora skillnader i genomsläpplighet för ultrafina partiklar. Denna kunskap är av betydelse för riskvärdering och risker vid kombinationsexponering som till exempel för irriterande gaser tillsammans med ultrafina partiklar. Kunskap om vart partiklar tar vägen i kroppen efter inandning är ett viktigt steg för att förstå risker med nanoteknologi. 11

12 Jonas Aronius/ Mia Euler, Könsskillnader i farmakologisk sekundärprevention efter stroke I denna populationsstudie från Stockholms län har vi studerat samvariation mellan kön och utköp av de läkemedel som rekommenderas som sekundär preventiv behandling efter ischemisk stroke/tia. Återinsjuknande i stroke är vanligt men kan minskas avsevärt genom god farmakologisk sekundärprevention. I denna populationsstudie från Stockholms län har vi studerat samvariation mellan kön och utköp av de läkemedel som rekommenderas som sekundär preventiv behandling efter ischemisk stroke/tia. Alla vuxna boende i Stockholms län (>18 år) som vårdats för ischemisk stroke (I63) eller TIA (G45.9) under perioden , totalt personer, har inkluderats. Könsfördelningen var jämn, 49,2 % män och 50,8 % kvinnor. Medelåldern var 75 år, 72,3 för män och 77,7 för kvinnor. Andelen patienter som köpte ut antikoagulantia dubblades, från 8 % och 6 %, hos män respektive kvinnor före insjuknandet till 16 % respektive 11 % efter utskrivning. Klopidogrel och ASA köptes ut av 69 % hos männen och 72 % av kvinnorna efter utskrivning. Majoriteten av alla patienter vårdade för ischemisk stroke/tia hade köpt ut antihypertensiva läkemedel redan före insjuknandet och den siffran steg från 59 % (av män) och 66 % (av kvinnor) före insjuknandet till 71 % av samtliga tiden efter utskrivning. Liksom för antikoagulantia sågs en markant könsskillnad i utköp av statiner, 57 % av männen och 47 % av kvinnorna hämtade ut detta den närmaste tiden efter utskrivning. Antidepressiva läkemedel, å andra sidan, hämtades ut av betydligt fler kvinnor, 10 och 18 % av män respektive kvinnor före insjuknandet och 17 % och 24 % av män respektive kvinnor efter utskrivning. Camilla di Batista/Mia von Euler, Pre-HAST utveckling av ett nytt bedömningsinstrument för akut stroke Det finns ett behov av ett användbart instrument för att utvärdera omfattning av stroke i akutskedet. Pre-HAST utvecklas i samarbete med Lunds universitet och Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset. 12

13 The National Institute of Health Stroke scale (NIHSS eller NIH-skalan) introducerades i samband med de första trombolysstudierna för att beskriva omfattningen av en stroke. Skalan har, rätt utfört, god validitet. För den som inte är van och tränad på att utföra skalan blir resultaten mindre pålitliga och skalan upplevs ofta som krånglig om man inte är van vid den. Vid svåra strokesymtom kan den dessutom vara svår att genomföra. I denna studie utvärderar vi ett nytt instrument, pre-hast, som tagits fram i samarbete med neurologer vid Lunds Universitet på Skånes Universitetssjukhus. Skalan planeras framför allt att användas pre-hospitalt. I denna delstudie testas pre-hast samtidigt med NIH-skalan för att se hur de korrelerar till varandra. Patienter med misstänkt akut stroke bedöms vid ankomst till akutmottagning med NIH- och pre-hast-skala. Pre-HAST-skalan omfattar; förståelse, ögonställning, facialispares, förlamning i arm, känselbortfall och tal. Ytterligare två modaliteter diskuteras: förlamning i ben och synfält. Detta första test av den nya skalan på patienter syftar till att utveckla den vidare inför lansering inom pre-hospital vård och akutsjukvård där behovet av en enkel men valid skala är stort. Annika Berglund, Prioritet 1 vid akut stroke Prioritet 1 från SOS Alarm vid misstänkt stroke ökade trombolysfrekvensen och kortade tiden till strokeenhet i HASTA-studien. Tiden är avgörande när det gäller behandling av akut stroke. Ändå kommer många patienter sent till sjukhus och behandlingsfrekvensen för trombolys, propplösande behandling, har varit låg. I syfte att undersöka om högre prioritering från SOS Alarm kan påverka behandlingsfrekvens med trombolys samt korta tiden till strokeenhet startade studien HyperAkut STrokeAlarm, HASTA, 2008 i Stockholm. I studien randomiserades patienter med misstänkt stroke inom sex timmar, mellan år till Prioritet 1 eller kontrollgrupp. Randomisering skedde på SOS Alarm vid larmsamtalet eller via ambulansen. Kontrollgruppen fick prioritering enligt standard, Prioritet 2. Prioritet 1 innebär omedelbar utlarmning av ambulans med blåljus och med Prioritet 2 bör ambulans anlända till patient inom 30 minuter men kan avbrytas för 13

14 annat Prio 1-larm. I studien inkluderades 942 patienter varav 53 % fick stroke- eller TIA-diagnos vid utskrivning. SOS Alarm identifierade 71 % av patienterna i studien medan ambulansen identifierade ytterligare 29 % på plats hos patienten. Patienter som randomiserats av SOS Alarm med Prioritet 1 kom till sjukhus 13 minuter fortare (p-värde 0,001 och nådde strokeenhet 26 minuter tidigare än kontrollgruppen (p-värde 0,001) från larmsamtal. Trombolysbehandling gavs till 24 % av patienterna i Prioritet 1-gruppen jämfört med 10 % (p-värde 0.001) av patienterna i kontrollgruppen. Under studien rapporterades inga negativa effekter gällande andra kritiskt sjuka patienter till följd av ökad prioritet i studien. Annika Berglund, Prehospital identifiering av stroke Identifiering av stroke i larmsamtal till 112 och av ambulanssjuksköterskor. Att larma ambulans vid akut stroke ger kortare tid till vård vilket påverkar möjlighet till behandling. Då tid till behandling är avgörande har stroke med debut inom sex timmar högsta prioritet från SOS Alarm i Stockholm vilket gör tidig identifiering av stroke viktig. För att underlätta identifiering av stroke infördes Face-Arm-Speech-Time-test, FAST, på SOS Alarm och i ambulansen i Stockholm, I studien HyperAkut STrokeAlarm, HASTA, utvärderades FAST för 900 patienter med misstänkt stroke varav 53 % fick stroke-/tia-diagnos vid utskrivning från sjukhuset. Tjugonio procent av strokepatienterna identifierades först av ambulans. Från SOS Alarm fick 56 % av patienterna med positivt FAST-test stroke- eller TIA-diagnos och från ambulansen fick 73 % av patienterna med positivt FAST- test, stroke- eller TIA-diagnos. I syfte att undersöka om FAST framkommer i larmsamtal till 112 gällande strokepatienter har 179 samtal lyssnats igenom i IDLA-studien. I IDLA undersöks i vilken utsträckning FAST och andra symtom framkommer relaterat till larmsjuksköterskans bedömda tillstånd (stroke eller annan bedömning). Resultatet visar att FAST-symtom framkommer i 35 % av det inledande samtalet till 112 och i 61 % totalt. FAST-symtom är signifikant mer förekommande hos patienter med bedömningskod Stroke, 79 %, jämfört med patienter som har fått annan bedömningskod, 31 % (p-värde 0,001). 14

15 I gruppen med annan bedömningskod än stroke dominerade patientfall där personen ramlat eller låg ner. En slutledning av detta kan vara att patienter som uppges ha fallit eller ligger ner bör testas gällande FAST för att öka identifiering av stroke. Katarina Bohm, Uttryck för sepsis vid samtal till larmcentralen en kvalitativ innehållsanalys av samtal till larmcentralen Sepsis är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling. Vår kunskap om hur sepsis uttrycks under samtal till larmcentralen är dock fortfarande begränsad. Studien analyserar 29 larmsamtal. Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling. Trots detta kan det dröja flera timmar innan sepsis identifieras och behandlas på akutmottagningen. För hjärtstopp och stroke finns det utarbetade protokoll med frågor för larmoperatörerna, vilket har resulterat i snabbare identifiering och behandling av dessa patienter. Vår kunskap om hur sepsis uttrycks under samtal till larmcentralen är dock fortfarande begränsad. En ökad förståelse skulle kunna bidra till tidigare identifiering av patienter med sepsis. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva uttryck och symtom för sepsis som förekommer i telefonsamtal med SOS Alarm. Material och metod: 29 patienter som inkommit till akutmottagningen med ambulans och senare fått utskrivningsdiagnosen sepsis enligt ICD-10 inkluderades i studien. Varje patients inspelade larmsamtal till SOS Alarm transkriberades. Huvudkategorier och subkategorier svarandes till syftet abstraherades med hjälp av induktiv, öppen kodning och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Från femton subkategorier abstraherades tre huvudkategorier: Beteendeförändringar, Fysiska tecken och symptom och Svårigheter att få tillfredställande kontakt med patienten. Sätten att uttrycka sig tycktes skilja sig åt mellan lekmän och sjukvårdspersonal. Slutsatser: Utöver fysiska symtom för sepsis, skulle även vagare uttryck såsom förändrat beteende och kontaktsvårigheter kunna vara av värde för att få en helhetsbild av patienten. De olika uttryck som används av lekmän och sjukvårdspersonal ställer krav på larmoperatörernas förmåga till adaption och flexibilitet i samtalet. 15

16 Katarina Bohm, Attityder till hjärt- och lungräddning (HLR) hos lekmän med och utan HLR-utbildning Vid hjärtstopp utanför sjukhus ökar överlevnaden för den drabbade om HLR tidigt initieras av en lekman. Det är oklart hur HLR-utbildning påverkar lekmannens attityder till HLR. 108 lekmän har svarat på en enkät om detta ämne. Bakgrund: Vid hjärtstopp utanför sjukhus ökar överlevnaden för den drabbade om HLR tidigt initieras av en lekman. Det är oklart hur HLRutbildning påverkar lekmannens attityder till HLR. Kunskap om attityder till HLR hos lekmän med och utan HLR-utbildning krävs för att optimera instruktionerna vid T-HLR. Syfte: Att kartlägga attityder till HLR hos lekmän med och utan genomgången HLR-utbildning. Material och metod: På Seniormässan i Älvsjö 2012 rekryterades 108 deltagare. Ett frågeformulär innehållande bakgrundsvariabler och attityder till HLR besvarades. Deltagarna delades inför analysen in i två grupper avseende genomgången HLR-utbildning. Totalt erhölls 104 giltigt ifyllda frågeformulär. Resultat: Av 104 deltagare saknade 52 (50 %) HLR-utbildning. Deltagare utan HLRutbildning tvekade att starta HLR på grund av rädsla för att skada, i större utsträckning än deltagare med HLR-utbildning (21 % respektive 6 %, p = 0,001). Majoriteten av deltagarna med och utan HLR-utbildning ansåg att deras insatser i väntan på ambulans kan rädda liv (100,0 % respektive 98,0 %, p = 1,000). Att bröstkompressioner inte har så stor betydelse instämde inte deltagare med och utan HLR-utbildning med (96,0 % respektive 82,4 %, p = 0,105). Slutsatser: Lekmän med HLR-utbildning ställde sig tvekande i mindre utsträckning till att utföra HLR, jämfört med lekmän utan HLRutbildning. Rädsla för att orsaka skada bidrog till tvekan inför att utföra HLR hos lekmän utan HLR-utbildning. Lekmän, oavsett HLR-utbildning, ansåg att deras egna insatser samt utförandet av bröstkompressioner var av betydelse. Resultaten styrker vikten av att lekmän erhåller HLR-utbildning och att instruktionerna vid T-HLR bör optimeras utifrån attitydskillnader till HLR hos lekmän med och utan HLR-utbildning. 16

17 Victoria Caldenius/ Leif Svensson, Rörelserädsla efter hjärtinfarkt Intervjustudie om patienters upplevelser av fysisk aktivitet och rörelserädsla efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Som en del i eftervården vid akut hjärtinfarkt erbjuds de allra flesta patienter att delta i hjärtrehabiltering. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering har visat sig ha många sekundärpreventiva positiva effekter men deltagandet i hjärtrehabiliteringen är förhållandevis lågt. På riksnivå deltar så få som 40 % i hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt enligt uppföljningar med kvalitetsregistret SWEDHEART. Orsaker till lågt deltagande kan vara lång resväg till sjukhuset och samtidiga åtaganden hemma eller på arbetet. Men även personernas rädsla för fysisk aktivitet har visats utgöra ett hinder för att delta i hjärtrehabilitering. Av klinisk erfarenhet verkar många patienter bli osäkra på hur mycket fysisk aktivitet och ansträngning de tål efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Som verksam sjukgymnast inom hjärtrehabilitering hör man åtskilliga patienter berätta om sin nytillkomna osäkerhet och rädsla inför fysisk aktivitet och även under den individuellt anpassade träningen kan patienterna uppvisa oro och försiktighet. Rörelserädsla, eller kinesiofobi som fenomenet kan kallas i sin allvarligaste form, är främst studerat hos patienter med kronisk smärta. Några studier finns som berör patienter med hjärt-kärlsjukdom men mycket kunskap saknas. I denna studie vill vi identifiera rörelserädda individer genom ett tidigare framtaget formulär. Vi vill också med hjälp av intervjuer ta reda på mer om rörelserädsla efter hjärtinfarkt utifrån patienternas perspektiv, vad de har för uppfattningar och tankar om att vara fysiskt aktiva efter att ha haft hjärtinfarkt och vad eventuell rörelserädsla får för konsekvenser i deras liv. Med ökad kunskap om rörelserädsla efter hjärtinfarkt skulle problematiken kunna uppmärksammas ytterligare och möjliga behandlingsåtgärder utformas. 17

18 Jan Calissendorff, Kognition vid obehandlad Graves sjukdom Kognition vid Graves sjukdom har tidigare studerats med hälsoenkäter. För att närmare studera detta har neuropsykologiska metoder använts. Graves sjukdom, tyreotoxikos är en autoimmun sjukdom med förhöjda sköldkörtelhormoner och stegrad metabolism. Detta är den vanligaste varianten av sjukdom med hög ämnesomsättning hos människor i yrkesför ålder. Sjukdomen kan orsaka en rad fysiologiska och psykologiska symtom. Kognitiv dysfunktion har däremot sällan studerats. Syftet med detta arbete är att undersöka förekomst av kognitiv dysfunktion hos patienter med obehandlad Graves sjukdom, och studera om kognitiv dysfunktion kan relateras till hormonnivåer, depression eller ångest. Trettiofyra patienter (ålder 39.2 ±9.8) med nydiagnosticerad Graves sjukdom studerades och jämfördes med en frisk kontrollgrupp (ålder 36.7 ± 8.8). Neuropsykologiska tester och enkäter användes för att bedöma uttröttbarhet och kognitiv förmåga. Patienter presterade sämre på områden som inlärning, minne och exekutiva funktioner. Depression var inte relaterad till kognitiv prestation. Höga nivåer fritt trijodtyronin (T 3) var associerat med snabbare prestationer, snabbinlärning och exekutiva funktioner. Resultaten antyder en försämrad kognitiv funktion hos patienter med obehandlad Graves sjukdom och att höga fria T 3 kan moderera dessa dysfunktioner. Jan Calissendorff, Incidens av myokardiella metastaser hos patienter med neuroendokrin tunntarmstumör Neuroendokrina tumörer är långsamt växande maligna tumörer som ökar i incidens. Patienter med denna sjukdom kan överleva många år även med spridd sjukdom. Metastaser till hjärtat har tidigare beskrivits som rariteter, och som enbart sågs med mångårig sjukdom. Med ny bildteknik kan dessa metastaser kanske hittas tidigare. Metastaser från ileala neuroendokrina tumörer (NETs) till myokardiet är sällsynta och ses i allmän hos patienter med spridd sjukdom. Syftet med denna undersökning är att beskriva frekvensen av myokardiella metastaser 18

19 hos NET-patienter som undersökts med 68Ga-DOTATOC-PET-CT. Alla 68Ga-DOTATOC-PET-CT-undersökningar som utförts sedan introduktionen på Karolinska Universitetssjukhuset 2010 till april 2012 studerades. Av alla dessa 337 underökningar var 128 på patienter med NETs. Av dessa undersöktes 92 vid ett tillfälle. Fyra av dessa 92 hade sju myokardiella metastaser, en frekvens på 4,3 %. En patient genomgick hjärtkirurgi, övriga tre behandlades med somatostatin-analoger. Hjärtmetastaserna påverkade inte patientens dagliga liv. 68Ga-DOTATOC-PET-CT tenderar att hitta fler myokardiella metastaser såväl hos patienter med långvarig sjukdom, som hos dem med mindre tumörbörda, och tidigare i förloppet än vad som tidigare beskrivits. Ivy Cheng/Maaret Castren, Cost-Effectiveness of a Physician-Nurse Supplementary Triage Assistance Team (MDRNSTAT) in an Ontario Academic Emergency Department This study evaluates the cost-effectiveness of physician-nurse supplementary triage assistance team (MDRNSTAT) on decreasing emergency department length-of-stay (EDLOS), left-without-being-seen (LWBS) ED patients, and achievement of pay-for-performance (P4R) thresholds. Background: Patient funding for Ontario academic emergency departments (ED) are historically calculated from annual patient-seen volume and acuity mix [Academic Funding Agreement (AFA)]. Since 2008, the Ontario government implemented a pay-for-performance (P4R) strategy to decrease emergency department (ED) length of stay (LOS). Financial incentives are rewarded after achieving specific targets for physician initial assessment (PIA) time and EDLOS. There is little literature addressing the cost-effectiveness of team-based solutions to decrease PIA and EDLOS. Objectives: To evaluate the cost-effectiveness of physician-nurse supplementary triage assistance team (MDRNSTAT) on decreasing EDLOS, left-without-being-seen (LWBS) ED patients, and achievement of P4R thresholds. Methods: A cost-effectiveness evaluation of a single center randomized control trial of the MDRNSTAT (3,163 controls, 3,137 intervention) in an ED was performed. Results were extrapolated to a 12-hour MDRNSTAT 19

20 working every day for one year (2009). Costs were MDRNSTAT salaries. Revenue was calculated from P4R incentives and the AFA. Incremental costeffectiveness ratio (ICER) was determined as the ratio of MDRNSTAT cost per PIA or EDLOS minute or patient-seen gained. A univariate sensitivity analysis was performed. Results: With the MDRNSTAT, the incremental cost per additional patient-seen is $ The incremental cost per PIA minute saved is $1.19. The incremental cost per EDLOS minute is $1.07. In the sensitivity analysis, if a 12-hour MDRNSTAT could achieve all P4R thresholds, incremental revenue would be gained ( per patient). Conclusion: The MDRNSTAT is a cost-effective intervention for decreasing ED LOS, and increasing patient throughput. Olov Collste, Takotsubokardiomyopati vid olika typer av stress 7-8 procent av alla patienter med hjärtinfarkt har normala kranskärl. Av dessa är en stor andel Takotsubokardiomyopati, eller stresskardiomyopati, där vi ännu inte vet den bakomliggande orsaken till tillståndet. I detta projekt har vi rekryterat 22 patienter med typiska symtom och fynd som vid Takotsubokardiomyopati från SMINC-studien (Stockholm Myocardial Infarction with Normal Coronaries) och jämfört dem med 22 kontrollpersoner. SMINC-studien har varit en Stockholmsgemensam studie av alla patienter med diagnosen hjärtinfarkt, men normala kranskärl. På dessa utvalda Takotsubopatienter och kontroller har vi gjort följande stresstester: 1. Dobutaminstress 2. Psykologisk stress. Under stresstesterna har vi mätt vävnadsdoppler med ekokardiografi, non-invasivt mätt flöde i kranskärlen, registrerat EKG för hjärtvariabilitet samt tagit prover för salivkortisol före och efter stress. All data är insamlad i projektet. Resultat från ovanstående stresstester presenteras. 20

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Annika Berglund, sjuksköterska, medicine doktor Södersjukhuset Annika.Berglund@sodersjukhuset.se Prioritering 1 eller 2 för stroke? Priority 1

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 Ärendet Tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) i uppdrag att implementera I Väntan På Ambulans (IVPA)

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Hjärnvägen 2 - Kartläggning av den tidiga vårdkedjan vid misstänkt stroke i Västra Götalandsregionen

Hjärnvägen 2 - Kartläggning av den tidiga vårdkedjan vid misstänkt stroke i Västra Götalandsregionen Hjärnvägen 2 - Kartläggning av den tidiga vårdkedjan vid misstänkt stroke i Västra Götalandsregionen Sammanfattning Studien ingår i Ett prospekt från Västra Götalandsregionen: Framtidens strokevård. Ett

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 STROKE EN FOLKSJUKDOM - Vanligaste orsaken till handikapp - Drabbar årligen 30 000 svenskar - Tredje vanligaste dödsorsaken - Medelålder 73 år för män,

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke Primärvårdens alt kommunernas åtagande»förebygga stroke«i stort sett samma riktlinjer som för att förebygga alla andra hjärtkärlsjukdomar. Alla TIA-attacker hanteras som

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Uppföljning av utvecklingsuppdrag MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut.

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut. NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI Hjärtsjukvård Forskning Utveckling Omvårdnad Nytt om kvinnohjärtan Deto 2 x AMI studien Specialistsjuksköterskans roll HLR Etiska riktlinjer Det senaste inom koronarangio

Läs mer

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 Innehållsförteckning 3 Inledning 5 Medborgaren/patienten 6 Sjukvårdsrådgivningen

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen TIA-modulen i Riks-Stroke Nationella strokekampanjen TIA Transitorisk Ischemisk Attack En varningspropp Ger samma plötsliga symtom som stroke Spontant övergående symptomduration vanligen

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Maaret Castrén Professor in emergency medicine Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset, and Section of Emergency

Läs mer

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10 Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Från hallmattan till röntgenbordet

Från hallmattan till röntgenbordet Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet SU Gunilla Tornberg & Ingela Wennman Ambulansenheten SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer