SÖDERSJUKHUSETS FORSKNING SAMLADE PROJEKT FRÅN FORSKNINGSDAGEN 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÖDERSJUKHUSETS FORSKNING SAMLADE PROJEKT FRÅN FORSKNINGSDAGEN 2013"

Transkript

1 SÖDERSJUKHUSETS FORSKNING SAMLADE PROJEKT FRÅN FORSKNINGSDAGEN 2013

2 Stark klinisk forskning höjer vårdkvaliteten Södersjukhusets vision är: Södersjukhuset är hela livets sjukhus. Vi arbetar för patienten och med patienten. Med utbildning och forskning nära patienten, med vårt samhällsengagemang och vår vilja att utveckla vården ska Södersjukhuset vara Sveriges ledande akutsjukhus. För att nå dit har Södersjukhuset flera långsiktiga strategier. En strategi är att utveckla kompetens och föra in ny kunskap, bland annat genom att integrera FoUU i vården. Tillsammans med Karolinska Institutet bedriver Södersjukhusets medarbetare medicinsk forskning inom flera av våra stora folksjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, allergi, diabetes, stroke samt skador och sjukdomar i rörelseapparaten. Nyare forskningsområden som ökar snabbt är patientsäkerhet och medicinsk pedagogik. 2

3 Forskningsdagens teman Under Forskningsdagen har vi valt att presentera forskningsprojekten under följande teman: Allergi Var femte svensk beräknas ha någon form av allergi och hos barn är det ännu vanligare. Allergiforskningen på SÖS finns främst på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och man arbetar brett för att kunna förbättra diagnostik och behandling. Akutsjukvård Blåljus och sirener hör till vardagen på SÖS och med närmare akutbesök är SÖS ett akutsjukhus i dess verkliga mening. Här finns både stark prehospital forskning och forskning kring det akuta omhändertagandet av akut insjuknade och skadade patienter. Kardiologi Hjärt-kärlsjukdomar, inkluderande både hjärtsjukdomar och stroke, är idag den vanligaste dödsorsaken i befolkningen och även en utbredd folksjukdom. Sjukhuset bedriver många framgångsrika forskningsprojekt inom området, där hjärtstoppsforskningen är särskilt uppmärksammad. 3

4 Stroke Stroke är den vanligaste orsaken till handikapp hos vuxna. Det starka behovet av snabb akut handläggning men även tålmodig rehabilitering och förebyggande åtgärder gör sjukdomen och vårdkedjan runt stroke komplex. Inom stroke bedrivs forskning både på preklinisk och på klinisk nivå. Endokrin/diabetes Sjukdomar med störningar i hormonsystemen är vanligt förekommande. Av dessa är diabetes den mest kända och snabbt ökande sjukdomen i befolkningen. Forskningen inom detta område täcker både prekliniska och kliniska aspekter. Kirurgiska specialiteter Många patienter kräver kirurgisk behandling av sin sjukdom eller skada. Inom kirurgiska specialiteter på SÖS bedrivs forskning innefattande studier som berör allmänkirurgiska, gynekologiska, handkirurgiska, ortopediska och urologiska frågeställningar. Under denna rubrik ingår även projekt som rör anestesi- och intensivvård. Patientupplevelse Medan övriga teman är avgränsade till ett viss medicinskt område har vi under denna rubrik samlat projekt med det gemensamma att man undersöker hur patienten upplever olika aspekter av vården. Detta är forskning med patienten där patientens egen upplevelse står i centrum. 4

5 Innehållsförteckning Forskare och projekttitlar Alm Johan: Kan familjens livsföring minska barnets exponering för hormon- och immunstörande miljögifter och därmed risk för allergi en del av ALADDIN-projektet Andersson Inga-Maj: Inducerad sen abort delaktighet och bemötande Andersson Martin: Inandade nanopartiklar - skillnader i upptag och underlag för riskbedömning Aronius Johan: Könsskillnader i farmakologisk sekundärprevention efter stroke di Batista Camilla: Pre-HAST utveckling av ett nytt bedömningsinstrument för akut stroke Berglund Annika: Prioritet 1 vid akut stroke Prehospital identifiering av stroke Bohm Katarina: Uttryck för sepsis vid samtal till larmcentralen en kvalitativ innehållsanalys av samtal till larmcentralen Attityder till hjärt- och lungräddning (HLR) hos lekmän med och utan HLRutbildning Caldenius Victoria: Rörelserädsla efter hjärtinfarkt Calissendorf Jan: Kognition vid obehandlad Graves sjukdom Incidens av myokardiella metastaser hos patienter med neuroendokrin tunntarmstumör Cheng Ivy: Cost-Effectiveness of a Physician-Nurse Supplementary Triage Assistance Team (MDRNSTAT) in an Ontario Academic Emergency Department Collste Olov: Takotsubokardiomyopati vid olika typer av stress Cronhjort Maria: Kan tidig antibiotika vid sepsis rädda liv? Dagerskog Henrik: Fördröjning vid Stroke von Euler Mia: Strokesjuksköterskemottagning Korrelation mellan strokediagnos och utköp av sekundärpreventiva läkemedel Fagerdahl Ann-Mari: Patienternas upplevelse av avancerad sårbehandling Fagerstedt Sara: Allergiutveckling hos barn påverkar livsstilen exponering för immunstörande miljöföroreningar under graviditet och tidig barndom ALADDIN Sida

6 Sida Fredman David: GIS som stöd vid hjärtstoppsforskning Gordon Daniela: Lokalisation av sentinel node (portvaktskörtel) i bål- och extremitetsmelanom: Ovanligt eller multipelt lymfdränage påverkar inte överlevnad Hamasur Beston: Ett nytt snabbt och enkelt test för tuberkulos Hasselqvist-Ax Ingela: SAving More lives in Sweden (SAMS) Hjärt-lungräddning lönar sig Hofmann Robin: Syrgasens betydelse vid misstänkt akut hjärtinfarkt - vän eller fiende? Hollenberg Jacob: TANGO 2 Hjärt-lungräddning (HLR) utfört med enbart bröstkompressioner jämfört med HLR utfört med bröstkompressioner och inblåsningar Nationellt hjärtstoppscenter på Södersjukhuset Holmstrand Zetterlund Linda: Lokalisation av portvaktskörteln i armhålan före och efter en bröstoperation med SPECT/CT Tomas Hultgren: Funktionsinskränkning i axelleden efter förlossningsskada på plexus brachialis Hållstam Andrea: Polletten har trillat ner patienters erfarenheter av multimodal rehabilitering för långvarig smärta på smärtmottagningen Symtom och livskvalitet hos patienter vid smärtmottagningen SÖS en tre månaders uppföljning av två behandlingsprogram Höglund Christian: Aortadissektion prevalens och resultat av olika behandlingsregimer Islam Shahidul: Diabetesforskning med fokus på jonkanaler och kalciumsignalering i betaceller Jafari Javad: Using web-education for improving self-care management in diabetic patients Johansson Emelie: Livsstilens inverkan på IgE-sensibiliseringsmönster hos barn en del av ALADDIN-projektet Keshani Sara: Triptananvändning i Sverige Laurell Tobias: Epidemiologi och genetik vid missbildningar inom övre extremiteten Liu Jenny: Kan patientnära analys av D-dimer effektivisera akutens flöde och ekonomi vid diagnostik av djup ventrombos? Ljunggren Malin: Vitalparametrars prediktiva värde på akutmottagningen

7 Sida Ljungqvist Maria: Långtidskomplikationer efter en förstagångstrombos hos kvinnor år med fokus på posttrombotiska besvär, återfall av blodpropp och livskvalitet Lyngå Patrik: Surfplattor som egenvårdsstöd för patienter med hjärtsvikt Melén Erik: Utveckling av lungfunktion hos barn betydelsen av genetik, perinatala faktorer och exponering för luftföroreningar Mellstrand Navarro Cecilia: Kirurgisk behandling av handledsfrakturer ökar i Sverige resultat från en nationell registerstudie Mie Axel: Födelseordningens och livsstilens betydelse för hur mycket miljögifter barnet får i sig via modersmjölken en syskonstudie i ALADDIN-projektet Mohlkert Lilly-Anne: Hjärt- och kärlfunktion hos extremt för tidigt födda 6 1/2-åringar Nathansson David: PROLOGUES; en randomiserad klinisk prehospital studie på patienter med hyperglykemi och suspekt stroke Genusskillnader vid trombolys Södersjukhusets trombolysregister Nordberg Per: Prehospital kylbehandling vid hjärtstopp Patrone Cesare: Glukagon-lik peptid-1-receptor (GLP-1R)-aktivering mot stroke: från laboratorie till patient Peltomaa Karolina: Riskbedömning i intraoperativ anestesivård Rathsman Björn: Långtidseffekter på mortalitet och morbiditet i hjärt- och kärlsjukdom efter intensiv behandling vid typ 1-diabetes en uppföljningsstudie Ringh Mattias: Mobiltelefoni och rekrytering av livräddare till hjärtstopp utanför sjukhus Romanitan Oana: Neurologiska komplikationer till koronarangiografi och PCI Rosenlund Helen: Diet and fatty acid composition in breast milk and the relation to childhood allergic disease Rubenson Wahlin Rebecka: Prehospital styrning och vård av svårt skadade traumapatienter i Stockholms län Röckner Hedlund Emil: Påverkar barnets livsstil korrelationen mellan allergitestning in vitro och in vivo?

8 Sida Sjölin Helena: Specialistsjuksköterskeutbildning inom ambulanssjukvård i Sverige en kartläggning av utbildningens kärna och innehåll Sonnevi Kristina: Venös tromboembolism hos kvinnor riskfaktorer och långtidsuppföljning Svensson Sonja: Patienters uppfattning av vätskebegränsning vid behandling av hjärtsvikt på sjukhus Stenius Fredrik: Samband mellan livsstil, salivkortisol och allergiutveckling hos barn ALADDIN Sundqvist Emelie: Har livsstilen betydelse för astmautveckling och lungfunktion hos femåringar en del av ALADDIN-studien Thurgren Caroline: Catch And Run On LINE Ulén Elisabet: Stärkande dimensioner i förlossningsupplevelsen Vogel Gisela: Patienters hälsorelaterade livskvalitet efter intensivvård Wallgren Ulrika: Identifiering av septiska patienter som inkommer till akutmottagningen med nedsatt allmäntillstånd Prehospital identifiering av septiska patienter Wilcke Maria: Handledsfrakturer - epidemiologi, utvärdering och behandling (avhandling) Zommorodi Sayid: Kärltrauma prevalens och resultat efter behandling i Stockholm och Sverige Åhlin Anders: Kronisk granuloatös sjukdom hematopoietisk stamcellstransplantation vs konventionell behandling

9 Johan Alm, Kan familjens livsföring minska barnets exponering för hormonoch immunstörande miljögifter och därmed risk för allergi en del av ALADDIN-projektet Vi ser att en familjs livsstil kan rymma faktorer som både ger låga stresshormonnivåer och kraftigt minskar risken för att deras barn utvecklar allergi. Vår hypotes är att detta är ett resultat av en lägre exponering för hormon- och immunstörande miljögifter än hos andra barn. Den ökning som ses av sjukdomar såsom astma, allergi, diabetes och övervikt måste huvudsakligen förklaras av förändrade miljöfaktorer. Vi har identifierat en population vars livsföring kraftfullt minskar risken att deras barn utvecklar astma och allergi och letar nu, i den pågående födelsekohortstudien ALADDIN bestående av 550 familjer, efter de förklarande livsstilsrelaterade faktorerna. Livsstilen kallas antroposofisk och karakteriseras bland annat av en stressreducerad miljö samt begränsad användning av elektronik och plastdetaljer i det lilla barnets närmiljö. Barnen har en fyrfaldigt sänkt risk för allergisk sensibilisering och som spädbarn låga nivåer av det stressrelaterade hormonet kortisol vilket korrelerade med minskad risk för senare uppkomst av allergirelaterad sjukdom. I en modern hemmiljö sprids många kemikalier, bland annat sådana som har hormonoch immunstörande effekt. I en metodstudie ser vi att sängdamm hos barnen med antroposofisk livsstil hade fem gånger så låga nivåer av hormon- och immunstörande bromerade flamskyddsmedel som referensbarnen. Vår hypotes är att den låga allergiförekomst som ses hos barn i dessa familjer delvis förklaras av att de under uppväxten inte exponeras för hormon- och immunstörande miljögifter i samma utsträckning som andra barn, och att det även delvis förklarar deras låga kortisolnivå. Vi går nu därför vidare med utvidgade dammanalyser av det bostadsdamm som är insamlat från hela kohorten. Om det visar sig att våra preliminära fynd stämmer ger det mycket viktig information: att barnfamiljer genom sin livsföring kan minska barnets exponering för miljögifter. Något som kan ligga bakom flera av våra nutida folksjukdomar 9

10 Inga-Maj Andersson, Inducerad sen abort delaktighet och bemötande Det övergripande syftet med projektet är att förbättra omvårdnaden av kvinnor som genomgår avbrytande av graviditet efter graviditetsvecka 13. Projektet har både kvalitativ och kvantitativ ansats. I Sverige genomförs knappt aborter per år. De allra flesta aborter utförs tidigt i graviditeten men cirka 3000 aborter/år sker efter graviditetsvecka 13. Kvinnan kan uppleva sen abort mer eller mindre smärtsamt och smärtan har både kroppsliga och mentala komponenter. Med hjälp av läkemedel framkallas ett missfall och det tar i genomsnitt 7 timmar från det att värkstimulerande läkemedel ges tills att fostret stöts ut. Kvinnan vårdas vanligtvis inneliggande på en gynekologisk vårdavdelning under den tiden. Fostret är fullt utvecklat och möjligt att se när det stöts ut. Professionell omvårdnad, smärtlindring, empati och en icke-fördömande attityd har visat sig ha stor betydelse för hur kvinnor som genomgår abort upplever abortsituationen. I en första delstudie har 21 sjuksköterskor/ barnmorskor, som vårdar kvinnor som genomgår sen abort, intervjuats under perioden april juli Innehållsanalys användes som analysmetod och två teman framkom: Det professionella jaget och Det personliga jaget. Sjuksköterskorna/barnmorskorna uttryckte att känslan av att göra något bra för kvinnors rättigheter överbryggar svårigheterna som de möter i vården av kvinnor som genomgår sen abort. Studieresultatet talar för att det behövs handledning och stöd av erfarna kollegor för att göra det möjligt för sjuksköterskor/barnmorskor att utveckla säkerhet i sin yrkesroll och att även känna sig trygga i sin personliga livssituation. En enkätstudie innan aborten används för att studera kvinnors förväntningar inför sen abort. Innan hemgång, används en semi-strukturerad intervju för att studera kvinnornas upplevelser av sen abort samt deras tankar och känslor inför att se fostret. Intervjumaterialet analyseras med hjälp av innehållsanalys. 10

11 Martin Anderson, Inandade nanopartiklar - skillnader i upptag och underlag för riskbedömning Vad händer när vi andas in nanopartiklar? Utvcekling av ny teknik som gör det möjligt att mäta hur mycket av ultrafina partiklar i inandningsluften som kommer över i blodet och in i kroppen. Nanoteknologi förekommer inom ett flertal områden i vår omvärld. Motoravgaser och brandrök innehåller nanopartiklar (mindre än 100nm, även kallade ultrafina partiklar). Begreppet nanopartiklar innebär konstruktion av funktionella system med påverkan på atomär och molekylär nivå, vilket ger helt nya egenskaper. Ett monolager med kolatomer uppför sig till exempel helt annorlunda än en kolbit. Nu ökar användningsområdena för små enheter/partiklar kraftigt och applikationsområdena är mycket omfattande: medicin, elektronik, livsmedelsteknik och kosmetikaindustrin (zink i solkrämer till exempel), för att nämna några. Den ökade användningen medför naturligtvis att risken för exponering för ultrafina partiklar ökar både i produktionsledet och för konsumenter. Vår forskargrupp har utvecklat en metod för att skapa en partikelaerosol med stabil märkning och visat att för både 35 och 100 nm stora partiklar går högst ett par procent av partiklar som deponeras i lungan över till blodsystemet (Wiebert et al, 2006). Vi har nu utvecklat metoden och kan följa denna process i upp till en månad. Målsättningen är att följa translokering av ultrafina partiklar från lungorna ut i kroppen hos personer med olika genomsläpplighet (som påverkas av till exempel rökning och inflammation) och att ställa dessa resultat i relation till tidigare, rutinmetoder för att mäta genomsläpplighet i lungorna (DTPAclearance). Vi kommer att kunna utvärdera om inflammation ger stora skillnader i genomsläpplighet för ultrafina partiklar. Denna kunskap är av betydelse för riskvärdering och risker vid kombinationsexponering som till exempel för irriterande gaser tillsammans med ultrafina partiklar. Kunskap om vart partiklar tar vägen i kroppen efter inandning är ett viktigt steg för att förstå risker med nanoteknologi. 11

12 Jonas Aronius/ Mia Euler, Könsskillnader i farmakologisk sekundärprevention efter stroke I denna populationsstudie från Stockholms län har vi studerat samvariation mellan kön och utköp av de läkemedel som rekommenderas som sekundär preventiv behandling efter ischemisk stroke/tia. Återinsjuknande i stroke är vanligt men kan minskas avsevärt genom god farmakologisk sekundärprevention. I denna populationsstudie från Stockholms län har vi studerat samvariation mellan kön och utköp av de läkemedel som rekommenderas som sekundär preventiv behandling efter ischemisk stroke/tia. Alla vuxna boende i Stockholms län (>18 år) som vårdats för ischemisk stroke (I63) eller TIA (G45.9) under perioden , totalt personer, har inkluderats. Könsfördelningen var jämn, 49,2 % män och 50,8 % kvinnor. Medelåldern var 75 år, 72,3 för män och 77,7 för kvinnor. Andelen patienter som köpte ut antikoagulantia dubblades, från 8 % och 6 %, hos män respektive kvinnor före insjuknandet till 16 % respektive 11 % efter utskrivning. Klopidogrel och ASA köptes ut av 69 % hos männen och 72 % av kvinnorna efter utskrivning. Majoriteten av alla patienter vårdade för ischemisk stroke/tia hade köpt ut antihypertensiva läkemedel redan före insjuknandet och den siffran steg från 59 % (av män) och 66 % (av kvinnor) före insjuknandet till 71 % av samtliga tiden efter utskrivning. Liksom för antikoagulantia sågs en markant könsskillnad i utköp av statiner, 57 % av männen och 47 % av kvinnorna hämtade ut detta den närmaste tiden efter utskrivning. Antidepressiva läkemedel, å andra sidan, hämtades ut av betydligt fler kvinnor, 10 och 18 % av män respektive kvinnor före insjuknandet och 17 % och 24 % av män respektive kvinnor efter utskrivning. Camilla di Batista/Mia von Euler, Pre-HAST utveckling av ett nytt bedömningsinstrument för akut stroke Det finns ett behov av ett användbart instrument för att utvärdera omfattning av stroke i akutskedet. Pre-HAST utvecklas i samarbete med Lunds universitet och Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset. 12

13 The National Institute of Health Stroke scale (NIHSS eller NIH-skalan) introducerades i samband med de första trombolysstudierna för att beskriva omfattningen av en stroke. Skalan har, rätt utfört, god validitet. För den som inte är van och tränad på att utföra skalan blir resultaten mindre pålitliga och skalan upplevs ofta som krånglig om man inte är van vid den. Vid svåra strokesymtom kan den dessutom vara svår att genomföra. I denna studie utvärderar vi ett nytt instrument, pre-hast, som tagits fram i samarbete med neurologer vid Lunds Universitet på Skånes Universitetssjukhus. Skalan planeras framför allt att användas pre-hospitalt. I denna delstudie testas pre-hast samtidigt med NIH-skalan för att se hur de korrelerar till varandra. Patienter med misstänkt akut stroke bedöms vid ankomst till akutmottagning med NIH- och pre-hast-skala. Pre-HAST-skalan omfattar; förståelse, ögonställning, facialispares, förlamning i arm, känselbortfall och tal. Ytterligare två modaliteter diskuteras: förlamning i ben och synfält. Detta första test av den nya skalan på patienter syftar till att utveckla den vidare inför lansering inom pre-hospital vård och akutsjukvård där behovet av en enkel men valid skala är stort. Annika Berglund, Prioritet 1 vid akut stroke Prioritet 1 från SOS Alarm vid misstänkt stroke ökade trombolysfrekvensen och kortade tiden till strokeenhet i HASTA-studien. Tiden är avgörande när det gäller behandling av akut stroke. Ändå kommer många patienter sent till sjukhus och behandlingsfrekvensen för trombolys, propplösande behandling, har varit låg. I syfte att undersöka om högre prioritering från SOS Alarm kan påverka behandlingsfrekvens med trombolys samt korta tiden till strokeenhet startade studien HyperAkut STrokeAlarm, HASTA, 2008 i Stockholm. I studien randomiserades patienter med misstänkt stroke inom sex timmar, mellan år till Prioritet 1 eller kontrollgrupp. Randomisering skedde på SOS Alarm vid larmsamtalet eller via ambulansen. Kontrollgruppen fick prioritering enligt standard, Prioritet 2. Prioritet 1 innebär omedelbar utlarmning av ambulans med blåljus och med Prioritet 2 bör ambulans anlända till patient inom 30 minuter men kan avbrytas för 13

14 annat Prio 1-larm. I studien inkluderades 942 patienter varav 53 % fick stroke- eller TIA-diagnos vid utskrivning. SOS Alarm identifierade 71 % av patienterna i studien medan ambulansen identifierade ytterligare 29 % på plats hos patienten. Patienter som randomiserats av SOS Alarm med Prioritet 1 kom till sjukhus 13 minuter fortare (p-värde 0,001 och nådde strokeenhet 26 minuter tidigare än kontrollgruppen (p-värde 0,001) från larmsamtal. Trombolysbehandling gavs till 24 % av patienterna i Prioritet 1-gruppen jämfört med 10 % (p-värde 0.001) av patienterna i kontrollgruppen. Under studien rapporterades inga negativa effekter gällande andra kritiskt sjuka patienter till följd av ökad prioritet i studien. Annika Berglund, Prehospital identifiering av stroke Identifiering av stroke i larmsamtal till 112 och av ambulanssjuksköterskor. Att larma ambulans vid akut stroke ger kortare tid till vård vilket påverkar möjlighet till behandling. Då tid till behandling är avgörande har stroke med debut inom sex timmar högsta prioritet från SOS Alarm i Stockholm vilket gör tidig identifiering av stroke viktig. För att underlätta identifiering av stroke infördes Face-Arm-Speech-Time-test, FAST, på SOS Alarm och i ambulansen i Stockholm, I studien HyperAkut STrokeAlarm, HASTA, utvärderades FAST för 900 patienter med misstänkt stroke varav 53 % fick stroke-/tia-diagnos vid utskrivning från sjukhuset. Tjugonio procent av strokepatienterna identifierades först av ambulans. Från SOS Alarm fick 56 % av patienterna med positivt FAST-test stroke- eller TIA-diagnos och från ambulansen fick 73 % av patienterna med positivt FAST- test, stroke- eller TIA-diagnos. I syfte att undersöka om FAST framkommer i larmsamtal till 112 gällande strokepatienter har 179 samtal lyssnats igenom i IDLA-studien. I IDLA undersöks i vilken utsträckning FAST och andra symtom framkommer relaterat till larmsjuksköterskans bedömda tillstånd (stroke eller annan bedömning). Resultatet visar att FAST-symtom framkommer i 35 % av det inledande samtalet till 112 och i 61 % totalt. FAST-symtom är signifikant mer förekommande hos patienter med bedömningskod Stroke, 79 %, jämfört med patienter som har fått annan bedömningskod, 31 % (p-värde 0,001). 14

15 I gruppen med annan bedömningskod än stroke dominerade patientfall där personen ramlat eller låg ner. En slutledning av detta kan vara att patienter som uppges ha fallit eller ligger ner bör testas gällande FAST för att öka identifiering av stroke. Katarina Bohm, Uttryck för sepsis vid samtal till larmcentralen en kvalitativ innehållsanalys av samtal till larmcentralen Sepsis är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling. Vår kunskap om hur sepsis uttrycks under samtal till larmcentralen är dock fortfarande begränsad. Studien analyserar 29 larmsamtal. Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling. Trots detta kan det dröja flera timmar innan sepsis identifieras och behandlas på akutmottagningen. För hjärtstopp och stroke finns det utarbetade protokoll med frågor för larmoperatörerna, vilket har resulterat i snabbare identifiering och behandling av dessa patienter. Vår kunskap om hur sepsis uttrycks under samtal till larmcentralen är dock fortfarande begränsad. En ökad förståelse skulle kunna bidra till tidigare identifiering av patienter med sepsis. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva uttryck och symtom för sepsis som förekommer i telefonsamtal med SOS Alarm. Material och metod: 29 patienter som inkommit till akutmottagningen med ambulans och senare fått utskrivningsdiagnosen sepsis enligt ICD-10 inkluderades i studien. Varje patients inspelade larmsamtal till SOS Alarm transkriberades. Huvudkategorier och subkategorier svarandes till syftet abstraherades med hjälp av induktiv, öppen kodning och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Från femton subkategorier abstraherades tre huvudkategorier: Beteendeförändringar, Fysiska tecken och symptom och Svårigheter att få tillfredställande kontakt med patienten. Sätten att uttrycka sig tycktes skilja sig åt mellan lekmän och sjukvårdspersonal. Slutsatser: Utöver fysiska symtom för sepsis, skulle även vagare uttryck såsom förändrat beteende och kontaktsvårigheter kunna vara av värde för att få en helhetsbild av patienten. De olika uttryck som används av lekmän och sjukvårdspersonal ställer krav på larmoperatörernas förmåga till adaption och flexibilitet i samtalet. 15

16 Katarina Bohm, Attityder till hjärt- och lungräddning (HLR) hos lekmän med och utan HLR-utbildning Vid hjärtstopp utanför sjukhus ökar överlevnaden för den drabbade om HLR tidigt initieras av en lekman. Det är oklart hur HLR-utbildning påverkar lekmannens attityder till HLR. 108 lekmän har svarat på en enkät om detta ämne. Bakgrund: Vid hjärtstopp utanför sjukhus ökar överlevnaden för den drabbade om HLR tidigt initieras av en lekman. Det är oklart hur HLRutbildning påverkar lekmannens attityder till HLR. Kunskap om attityder till HLR hos lekmän med och utan HLR-utbildning krävs för att optimera instruktionerna vid T-HLR. Syfte: Att kartlägga attityder till HLR hos lekmän med och utan genomgången HLR-utbildning. Material och metod: På Seniormässan i Älvsjö 2012 rekryterades 108 deltagare. Ett frågeformulär innehållande bakgrundsvariabler och attityder till HLR besvarades. Deltagarna delades inför analysen in i två grupper avseende genomgången HLR-utbildning. Totalt erhölls 104 giltigt ifyllda frågeformulär. Resultat: Av 104 deltagare saknade 52 (50 %) HLR-utbildning. Deltagare utan HLRutbildning tvekade att starta HLR på grund av rädsla för att skada, i större utsträckning än deltagare med HLR-utbildning (21 % respektive 6 %, p = 0,001). Majoriteten av deltagarna med och utan HLR-utbildning ansåg att deras insatser i väntan på ambulans kan rädda liv (100,0 % respektive 98,0 %, p = 1,000). Att bröstkompressioner inte har så stor betydelse instämde inte deltagare med och utan HLR-utbildning med (96,0 % respektive 82,4 %, p = 0,105). Slutsatser: Lekmän med HLR-utbildning ställde sig tvekande i mindre utsträckning till att utföra HLR, jämfört med lekmän utan HLRutbildning. Rädsla för att orsaka skada bidrog till tvekan inför att utföra HLR hos lekmän utan HLR-utbildning. Lekmän, oavsett HLR-utbildning, ansåg att deras egna insatser samt utförandet av bröstkompressioner var av betydelse. Resultaten styrker vikten av att lekmän erhåller HLR-utbildning och att instruktionerna vid T-HLR bör optimeras utifrån attitydskillnader till HLR hos lekmän med och utan HLR-utbildning. 16

17 Victoria Caldenius/ Leif Svensson, Rörelserädsla efter hjärtinfarkt Intervjustudie om patienters upplevelser av fysisk aktivitet och rörelserädsla efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Som en del i eftervården vid akut hjärtinfarkt erbjuds de allra flesta patienter att delta i hjärtrehabiltering. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering har visat sig ha många sekundärpreventiva positiva effekter men deltagandet i hjärtrehabiliteringen är förhållandevis lågt. På riksnivå deltar så få som 40 % i hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt enligt uppföljningar med kvalitetsregistret SWEDHEART. Orsaker till lågt deltagande kan vara lång resväg till sjukhuset och samtidiga åtaganden hemma eller på arbetet. Men även personernas rädsla för fysisk aktivitet har visats utgöra ett hinder för att delta i hjärtrehabilitering. Av klinisk erfarenhet verkar många patienter bli osäkra på hur mycket fysisk aktivitet och ansträngning de tål efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Som verksam sjukgymnast inom hjärtrehabilitering hör man åtskilliga patienter berätta om sin nytillkomna osäkerhet och rädsla inför fysisk aktivitet och även under den individuellt anpassade träningen kan patienterna uppvisa oro och försiktighet. Rörelserädsla, eller kinesiofobi som fenomenet kan kallas i sin allvarligaste form, är främst studerat hos patienter med kronisk smärta. Några studier finns som berör patienter med hjärt-kärlsjukdom men mycket kunskap saknas. I denna studie vill vi identifiera rörelserädda individer genom ett tidigare framtaget formulär. Vi vill också med hjälp av intervjuer ta reda på mer om rörelserädsla efter hjärtinfarkt utifrån patienternas perspektiv, vad de har för uppfattningar och tankar om att vara fysiskt aktiva efter att ha haft hjärtinfarkt och vad eventuell rörelserädsla får för konsekvenser i deras liv. Med ökad kunskap om rörelserädsla efter hjärtinfarkt skulle problematiken kunna uppmärksammas ytterligare och möjliga behandlingsåtgärder utformas. 17

18 Jan Calissendorff, Kognition vid obehandlad Graves sjukdom Kognition vid Graves sjukdom har tidigare studerats med hälsoenkäter. För att närmare studera detta har neuropsykologiska metoder använts. Graves sjukdom, tyreotoxikos är en autoimmun sjukdom med förhöjda sköldkörtelhormoner och stegrad metabolism. Detta är den vanligaste varianten av sjukdom med hög ämnesomsättning hos människor i yrkesför ålder. Sjukdomen kan orsaka en rad fysiologiska och psykologiska symtom. Kognitiv dysfunktion har däremot sällan studerats. Syftet med detta arbete är att undersöka förekomst av kognitiv dysfunktion hos patienter med obehandlad Graves sjukdom, och studera om kognitiv dysfunktion kan relateras till hormonnivåer, depression eller ångest. Trettiofyra patienter (ålder 39.2 ±9.8) med nydiagnosticerad Graves sjukdom studerades och jämfördes med en frisk kontrollgrupp (ålder 36.7 ± 8.8). Neuropsykologiska tester och enkäter användes för att bedöma uttröttbarhet och kognitiv förmåga. Patienter presterade sämre på områden som inlärning, minne och exekutiva funktioner. Depression var inte relaterad till kognitiv prestation. Höga nivåer fritt trijodtyronin (T 3) var associerat med snabbare prestationer, snabbinlärning och exekutiva funktioner. Resultaten antyder en försämrad kognitiv funktion hos patienter med obehandlad Graves sjukdom och att höga fria T 3 kan moderera dessa dysfunktioner. Jan Calissendorff, Incidens av myokardiella metastaser hos patienter med neuroendokrin tunntarmstumör Neuroendokrina tumörer är långsamt växande maligna tumörer som ökar i incidens. Patienter med denna sjukdom kan överleva många år även med spridd sjukdom. Metastaser till hjärtat har tidigare beskrivits som rariteter, och som enbart sågs med mångårig sjukdom. Med ny bildteknik kan dessa metastaser kanske hittas tidigare. Metastaser från ileala neuroendokrina tumörer (NETs) till myokardiet är sällsynta och ses i allmän hos patienter med spridd sjukdom. Syftet med denna undersökning är att beskriva frekvensen av myokardiella metastaser 18

19 hos NET-patienter som undersökts med 68Ga-DOTATOC-PET-CT. Alla 68Ga-DOTATOC-PET-CT-undersökningar som utförts sedan introduktionen på Karolinska Universitetssjukhuset 2010 till april 2012 studerades. Av alla dessa 337 underökningar var 128 på patienter med NETs. Av dessa undersöktes 92 vid ett tillfälle. Fyra av dessa 92 hade sju myokardiella metastaser, en frekvens på 4,3 %. En patient genomgick hjärtkirurgi, övriga tre behandlades med somatostatin-analoger. Hjärtmetastaserna påverkade inte patientens dagliga liv. 68Ga-DOTATOC-PET-CT tenderar att hitta fler myokardiella metastaser såväl hos patienter med långvarig sjukdom, som hos dem med mindre tumörbörda, och tidigare i förloppet än vad som tidigare beskrivits. Ivy Cheng/Maaret Castren, Cost-Effectiveness of a Physician-Nurse Supplementary Triage Assistance Team (MDRNSTAT) in an Ontario Academic Emergency Department This study evaluates the cost-effectiveness of physician-nurse supplementary triage assistance team (MDRNSTAT) on decreasing emergency department length-of-stay (EDLOS), left-without-being-seen (LWBS) ED patients, and achievement of pay-for-performance (P4R) thresholds. Background: Patient funding for Ontario academic emergency departments (ED) are historically calculated from annual patient-seen volume and acuity mix [Academic Funding Agreement (AFA)]. Since 2008, the Ontario government implemented a pay-for-performance (P4R) strategy to decrease emergency department (ED) length of stay (LOS). Financial incentives are rewarded after achieving specific targets for physician initial assessment (PIA) time and EDLOS. There is little literature addressing the cost-effectiveness of team-based solutions to decrease PIA and EDLOS. Objectives: To evaluate the cost-effectiveness of physician-nurse supplementary triage assistance team (MDRNSTAT) on decreasing EDLOS, left-without-being-seen (LWBS) ED patients, and achievement of P4R thresholds. Methods: A cost-effectiveness evaluation of a single center randomized control trial of the MDRNSTAT (3,163 controls, 3,137 intervention) in an ED was performed. Results were extrapolated to a 12-hour MDRNSTAT 19

20 working every day for one year (2009). Costs were MDRNSTAT salaries. Revenue was calculated from P4R incentives and the AFA. Incremental costeffectiveness ratio (ICER) was determined as the ratio of MDRNSTAT cost per PIA or EDLOS minute or patient-seen gained. A univariate sensitivity analysis was performed. Results: With the MDRNSTAT, the incremental cost per additional patient-seen is $ The incremental cost per PIA minute saved is $1.19. The incremental cost per EDLOS minute is $1.07. In the sensitivity analysis, if a 12-hour MDRNSTAT could achieve all P4R thresholds, incremental revenue would be gained ( per patient). Conclusion: The MDRNSTAT is a cost-effective intervention for decreasing ED LOS, and increasing patient throughput. Olov Collste, Takotsubokardiomyopati vid olika typer av stress 7-8 procent av alla patienter med hjärtinfarkt har normala kranskärl. Av dessa är en stor andel Takotsubokardiomyopati, eller stresskardiomyopati, där vi ännu inte vet den bakomliggande orsaken till tillståndet. I detta projekt har vi rekryterat 22 patienter med typiska symtom och fynd som vid Takotsubokardiomyopati från SMINC-studien (Stockholm Myocardial Infarction with Normal Coronaries) och jämfört dem med 22 kontrollpersoner. SMINC-studien har varit en Stockholmsgemensam studie av alla patienter med diagnosen hjärtinfarkt, men normala kranskärl. På dessa utvalda Takotsubopatienter och kontroller har vi gjort följande stresstester: 1. Dobutaminstress 2. Psykologisk stress. Under stresstesterna har vi mätt vävnadsdoppler med ekokardiografi, non-invasivt mätt flöde i kranskärlen, registrerat EKG för hjärtvariabilitet samt tagit prover för salivkortisol före och efter stress. All data är insamlad i projektet. Resultat från ovanstående stresstester presenteras. 20

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke Primärvårdens alt kommunernas åtagande»förebygga stroke«i stort sett samma riktlinjer som för att förebygga alla andra hjärtkärlsjukdomar. Alla TIA-attacker hanteras som

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra!

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! 10 000 personer i Sverige drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Drygt 93 procent avlider. Hjärtstopp inträffar ofta på platser dit det tar minst

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2012-05-10 26 (34) ZF:s E_A,;~DLINC NR 35 2012 113 Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun Dnr 2011/288 INLEDNING Eva Axelsson

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2012 Fysiologisk uppdatering och akut vård av strokepatienter hjärnans plasticitet och återhämtningsförmåga! Ätsvårigheter och nutritionsproblem

Läs mer

Ett hjärtsäkert Sverige

Ett hjärtsäkert Sverige Ett hjärtsäkert Sverige Hur kan man beforska och utvärdera projekt och utbildningsmetoder i hjärt-lungräddning? Anette Nord Linköping Helene Bylow - Borås DISPOSITION Goda exempel Hjärtsäkra Sverige Utvärdering

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer