Kommunal Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunal Stockholms län"

Transkript

1 Stockholms län medlemstidningen medlemstidning för Kommunal Stockholms län nummer 2 / 2005 Medlemsvärvning lätt på arbetsplatsen Att rekrytera medlemmar kan verka vara en hopplös uppgift som tar tid, kraft och engagemang. Elisabeth Hamstedt, regionalt skyddsombud, från sektion 23 i Österåker har antagit utmaningen och betar sakta av 170 anställda som arbetar som städare, från Nynäshamn till Norrtälje. Inom sektionens område, Österåkers kommun, finns 22 företag som Elisabeth är RSO för. Det företag som hon arbetar mycket med nu för att rekrytera medlemmar, har hon goda kontakter med vilket underlättar arbetet. Företaget är samarbetsvilliga och har inget emot att personalen blir organiserade. De har gått in för att arbeta för en god arbetsmiljö och använder det som ett säljargument till sina kunder. sidan 6 Boendestöd ger trygghet Modellarbetsplats validerar yrket Häcken växte hög, hög som ett höghus vid Hässelbygård, det sjöng Nationalteatern på 70-talet om den psykiska ohälsan och människors isolering. Då var institutionsvård enda alternativet för den som tappat fotfäste i tillvaron. Idag finns boendestödet. Boendestödet ges till psykiskt funktionshindrade mellan 18 och 65 år och ingår i socialpsykiatrin. Målgruppen skiftar och ingen individ är den andre lik. Där finns äldre personer som haft arbete och familj i många år men av någon anledning tappat fotfästet i tillvaron. Det finns även ungdomar som ännu inte kunnat forma sitt vardagsliv. Att det finns så många olika problem att lösa gör arbetet stimulerande men samtidigt psykiskt tungt. sidan Klubbordförande utköpt Klubbordföranden i brandmannaklubben i Stockholm, Owe Fröjd, som hotades med avsked köptes ut av arbetsgivaren. Under förhandlingarna sa arbetsgivaren att de var beredda att driva frågan till Arbetsdomstolen (AD) och sedan betala skadestånd för att bli av med mig, säger Owe Fröjd. Det kändes som att det inte fanns något alternativ, de ville till varje pris bli av med mig. Skadeståndet skulle blivit lägre än det avgångsvederlag arbetsgivaren erbjöd. sidan 6, 7 Dessutom mycket annat att läsa och korsord att lösa. information om din lokalavdelning Lilla eckerö Att kompetensen är hög bland dem som arbetar inom omsorgsyrkena är känt, men hur hög är det få som faktiskt förstår. Linda Hienonen Frank och Kajsa Lagerqvist som arbetar inom hemtjänsten i Tyresö har sammanlagt 36 års erfarenhet från vårdarbetet inom äldreomsorgen. Under årens lopp har de stött på otaliga vårdtagare med högst skiftande behov och många olika sjukdomar och skador. Avtalsrörelsen har satt fart Inom Kommun- och landstingsområdet samt Pacta pågår förhandlingar. Om man läst intervjuen i Kommunalarbetaren med Kommunförbundets Åke Hillman förstår man att det kommer att krävas tuffa tag för att uppnå Kommunals avtalskrav. I bussförhandlingarna står parterna långt ifrån varandra. Kommunals förhandlingsdelegation träffas i månadsskiftet februari- mars för att ta ställning till hur Kommunal ska gå vidare. På arbetsplatsen kan ni diskutera Kommunals avtalskrav. Känner alla till kraven? Är ni beredda att slåss för dem? Varför är kraven på minimilön och arbetsmiljöavtal viktiga? Skriv insändare och debattinlägg till lokaltidningarna. Börja med: Vi vill ha en lön som går att sidan 5 leva på! Resten ger sig nästan själv. Skriv till MT och berätta om diskussionen på er arbetsplats. Kom med förslag, tips och idéer! Alla publicerade bidrag belönas. Använd brev, vykort, fax, e-post eller SMS. Alla uppgifter du behöver finns längst ner på sidan 2. POSTTIDNING B Kommunal Stockholms län Box , Stockholm

2 2 Ledaren Lena EricsonHöijer Våga vara obekväm En facklig företrädare måste våga vara obekväm. Det ingår i uppdraget att ta konflikter med arbetsgivaren. Om det inte fanns en inneboende motsättning mellan arbetsgivare och anställda så behövde vi ingen fackförening. Brandförman Owe Fröjd i Stockholm har något gemensamt med Gull-Britt Frank och Paula Kallin på äldreboendet Ugglan i Härnösand. Alla tre är fackliga företrädare som har sina arbetskamraters fulla stöd. De har vågat ta strid för bra arbetsmiljö och fungerande rutiner. De har därför kommit på kollisionskurs med arbetsgivaren, mötts av anklagelser och svartmålning. En situation som jag tror att många fackligt aktiva känner igen. I dagens klimat är det många arbetsgivare som blir provocerade av fackliga företrädare som kräver att lagar, avtal och förordningar efterlevs. För Owes del har det lett till att han efter 30 prickfria år i Stockholms brandförsvar blivit avskedad. Mer om det kan du läsa på annan plats i detta nummer av MT. Det är inte lätt att avskeda anställda. Rätten att arbeta fackligt finns inskriven i både medbestämmandelagen och förtroendemannalagen. Att avskeda en facklig företrädare är inte bara ett brott mot den personens anställningsskydd utan också mot hela fackföreningsrörelsen. Hade frågan hamnat i Arbetsdomstolen hade AD förmodligen gått på Kommunals linje och ogiltigförklarat avskedet. Arbetsgivaren kan dock vägra återanställa den som avskedats! Vad som händer är att de får betala ett skadestånd. De köper sig fria. Därför kan vi inte begränsa oss till att förhandla. När en facklig företrädare hotas med avsked eller förtalas, måste hela Kommunal resa sig till den personens försvar. En för alla - alla för en! Det är en av grundbultarna i facket. Vi måste sätta all vår kraft bakom orden. Använda de metoder som finns för att protestera och trycka på. Försvarskampanjen måste börja omedelbart och inte avslutas förrän arbetsgivaren dragit tillbaka sitt hot. Precis de metoder vi använde i arbetarrörelsens barndom för att bygga upp våra fackföreningar. Det är metoder som fortfarande fungerar. Det är den valda ledningens ansvar att ta initiativ till och att organisera den kampen. Så har inte skett i det här fallet. Brandmännen i Stockholm är besvikna och många lämnar nu Kommunal i protest mot att deras klubbordförande inte fick starkare stöd. Brandmännen är en stridbar yrkesgrupp med starka fackliga traditioner, de behövs i vårt förbund. Medlemmarna har med sin solidaritet och sina fackavgifter byggt upp Kommunal. Det är vårt förbund. Det är vårt skydd mot orättvisor och vårt redskap för att skapa det arbetsliv vi är värda. Enade vi stå, söndrade vi falla är en annan grundbult. Min uppmaning till brandmännen är: Splittra inte vår fackliga styrka. Stanna kvar och var med och bestäm över hur Kommunal ska se ut och hur kampen skall ledas. Kommunal är ett stort och starkt förbund. Om vi använder den styrkan kan vi tillsammans uppnå anständiga löner och arbetsvillkor för brandmännen och alla andra yrkesgrupper! Om den fackliga kampen bygger på alla medlemmars inflytande och aktivitet blir vi en kamporganisation och vågar vara obekväma. LENA ERICSON HÖIJER medlemstidningen Stockholms län nummer Elisabeth Hammarstedt är ordförande för Kommunal Stockholms län och ledamot i förbundsstyrelsen Debatten går i media. Nu skall det snart bli verklighet, ett feministparti skall bildas. Kommunals kvinnor förs fram i debatten som det stora väljarstödet. Men vilka kvinnors villkor vill man förändra? Fler kvinnor med maktpositioner i bolagsstyrelser eller fler kvinnliga professorer? Frågan är fortfarande öppen. Men personligen tror inte jag att det är rätten till heltid och en lön att leva på som står först på det tilltänkta feministpartiets agenda. Jag minns de i media mest framträdande feministerna ur ett speciellt perspektiv. Det var tyst, mycket tyst när vi tog fajten för alla lågavlönade kvinnor Ingen av dessa förespråkare gick då ut och ställde sig Under vattenlinjen Arbetsmiljön är inte en viktig fråga, det är en lag! Det konstaterandet kommer från Tommy Eriksson Viken på Arbetsmiljöverket. Kommunal kräver nu att arbetsgivaren tecknar ett arbetsmiljöavtal. Det finns många skäl till det. Det största skälet är att arbetsgivarna i många fall inte bryr sig om den gällande lagstiftningen. Det finns inte heller speciellt många domar där en arbetsgivarrepresentant dömts för brott mot Arbetsmiljölagen. Resultatet av en anmärkning mot arbetsmiljön på en arbetsplats blir i värsta fall (för arbetsgivaren) ett föreläggande från Arbetsmiljöverket. Ofta resulterar ett sådant inte i efterlevnad, snarare till juridiska finter och dröjsmål. Se bara på resultatet av frågan om de så kallade Kisspauserna inom trafiken. I den mån arbetsgivaren följt föreläggandena så har det blivit på Heltid nu Ordförande har ordet: Elisabeth Hammarstedt på barrikaderna och visade feminismens omtalade solidaritet. Kanske hade man inte tid med sådana petitesser, det fanns kanske viktigare frågor? Inget är omöjligt om bara viljan finns sägs det. Men viljan verkar saknas helt när det gäller heltidsarbete som rättighet bland våra arbetsgivare. Det pratas mycket om rätten till heltid och alltfler drabbas av deltidens dystra jakt på mertid. Våra arbetsgivare väljer att inrätta färre heltider och fasta anställningar. Istället blr det fler timavlönade helst till lägsta lön. Det går inte att schematekniskt lösa uppgiften med heltider. Det är för tungt med heltidsjobb för kvinnor, inom vården orkar man bara arbeta deltid. Detta är argument vi hör, de går som ett eko från arbetsgivare till arbetsgivare. Min fråga blir följdriktigt, hur kan man som arbetsgivare år 2005 ha en arbetsorganisation och arbetsmiljö som är så dålig att personalen inte orkar arbeta heltid? Vem är det som tjänar på att vissa är beroende av andra för sin försörjning (läs make, a-kassa, socialbidrag etc)? Vi är nu mitt inne i en stor avtalsrörelse trafik, kommuner, landsting, en minimalistisk nivå. Usch vilken värld vi skulle kunna leva i om den här synen på lagstiftningarna gick igen i alla andra lagar. Våld och kriminalitet skulle accepteras (visserligen kan synen ligga nära tillhands när det gäller våldtäktsmålet i Trollhättan...) och tillåtas under förevändningen att vi har inte råd att åtgärda problemet. En orsak till att arbetsmiljölagstiftningen halkat efter är att brott mot den inte är en polisiär fråga i första hand. Det är arbetsmarknadsverket som driver frågorna och deras myndighetsutövning har inte samma status som rättsväsendet i övrigt. Om ett brott mot arbetsmiljölagen polisanmäls och går till allmän domstol blir oftast domen enligt brottsbalken på grund av att domstolarna saknar kunskap om arbetsmiljölagstiftningen. Det innebär oftast att den åtalade går fri eller får ett löjligt lågt straff om brottet inte kyrkan och alla de privatanställda som fick ett års avtal 2004 är föremål för nya avtal. Förhandlingarna går trögt, mycket trögt, och har inom vissa avtal ännu inte kommit igång. Som vanligt är det ont om pengar till Kommunals lönekrav, i varje fall om man ska tro på arbetsgivarnas utbasunerade budskap. Men vi Kommunalare kan aldrig acceptera att vi skall subventionera välfärdstjänsterna med alldeles för låga löner. Våra krav är helt i linje med LO samordningen,se mer i separat artikel. Vi går en tuff vår till mötes. Men det ska bli en vår som ska ge oss mer än att vi kommunalare erkänns som duktiga och plikttrogan. Det ska bli lön därefter också. Och du, anteckna redan nu den 3:e september i almanackan. Då arrangerar Kommunal Stockholms län KOMMUNAL FESTIVAL en familjefest. Vi återkommer med mer information. ELISABETH HAMMARSTEDT ORDFÖRANDE KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN Laglydnad efterlyses inneburit allvarlig personskada eller dödsfall. Men det vanligaste är att målen skrivs av. Att det behövs krafttag mot arbetsgivarnas underlåtenhet när det gäller arbetsmiljölagen är uppenbart. Framförallt behöver arbetsgivarna själva ta tag i problemet. De är de som äger problemet och är lagbrytarna. Ett tips till dem är att de omskolar alla omorganisationsbyråkrater till arbetsmiljöhandläggare /inspektörer som ser till att lagen följs. Kommunerna har ju socialinspektörer, miljöinspektörer mm som bevakar andra lagstiftningar. I dag ylar arbetsgivarna i kör över de höga sjuktalen, om de använder gällande lagstiftning skulle de aktivt kunna se till att arbetsmiljön är så god att den håller de anställda friska istället. REAKTÖREN Redaktionsruta Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Brolin, telefon / Chef red: Lena EricsonHöijer, Redaktionen: Göte Axelsson tel / Reportrar;Pia Olsson,Ewa Felicetti,Kerstin Ridderstedt,Ebba Hedman,Karin Riikonen Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.för insänt,icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT,Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. Mailadress:mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon: MT trycks i Göteborg av Adargo press AB

3 medlemstidningen Stockholms län nummer Ledande stick Ologisk biologi Män och kvinnor är biologiskt olika. Det säger Germund Hesslow, professor i neurofysiologi, på DN debatt den 19 februari. Det är dessa biologiska skillnader och därmed följande prioriteringar i livet som leder till löneskillnader mellan män och kvinnor inte ojämlikhet. Han menar att biologiska fakta talar för att könsskillnaderna inte går att upphäva. Men hallå professorn! Var har du dina biologiska fakta, du som håller på med hjärnforskning? Inte ett enda biologiskt fakta i hela artikeln. Enbart en massa iakttagelser av hur människor fungerar under trycket av uppfostran och samhällsnormer. Hur förklarar du det faktum att kvinnodominerade yrken är lägre lönevärderade än manliga yrken? Kan det tänkas vara diskriminerande värderingar? Professorn är så trött på feminister att han kan kräkas sa han i Aftonbladet för några år sedan. Det är inget mot hur trötta vi kommunalare är på professorn och andra som försöker konstruera bevis för orättfärdiga löner. Grodan: Men det finns faktiskt inga bevis för att den genomsnittliga löneskillnaden beror på diskriminering och inte på att kvinnor har gjort andra prioriteringar i livet, som att arbeta deltid eller välja yrken med lägre löner. Germund Hesslow, Professor i neurofysiologi Idrottens svans Idrotten förbrödrar och skapar vänskap heter det sedan gammalt. Med anledning av debatten kring några brunstiga hockeyspelares uppförande och i samband med det även unga kvinnors förstånd kan man ställa sig en fråga. En av de stora, trots omfattande nedskärningar senare år, bidragsmottagarna av skattestöd är idrotttsrörelsen. Redan från tidig ålder skapas framtidens idrottsmäna och ideal av ansvarstagande idrottsledare. Kanske skulle bidragen villkoras bättre ur ett människosynsperspektiv och respekt för aven de som inte deltar i spelet. Eller är det så att en snedvriden syn skapas av prestationskrävande föräldrar som gapar och skriker från publikplats. Vad kan det ge för bild av världen när pappa vrålar: Du spelar som en kärring, till sin sjuåring. Bildspelet kan börja. Men män då Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, uttalar sig på DN-debatt med stöd av en Sifoundersökning. Var tionde medelålders man vill arbeta efter 65 år lyder den lite provocerande rubriken. Det väcker tankar, vilka män återfinns i den gruppen. Antagligen Stefan Fölster själv och andra högt uppsatta makthavare och tyckare. De kanske känner att efter att ha tillbringat 65 år av sitt liv med mest teorier vill de på sin ålders höst verkligen börja arbeta och ta i. Att kvinnorna inte räknas i den här typen av undersökningar (och många andra sammanhang) vet vi sedan tidigare. De har i regel slitit ut sig i de tunga vårdjobbet och dubbelarbete i hemmet redan före 60-årsåldern och blivit förtidspensionärer eller utförsäkrade. Att nio av tio män inte heller är intresserade av att arbeta vidare efter pensionsdagen kanske kan bero på samma sak. Verkligheten är olika för olika människor. Att med statistik och undersökningar försöka bevisa att fåtalet är normgivande ger perspektiv på det. Konsten att passa in Hålen i arbetsplatsernas bräda blir allt konstigare till formen. Att människor är individer och har olika förutsättningar glöms bort. Istället för att anpassa organisationen efter människans möjligheter ska människan tvingas in i mönstret. När detaljer sammanfogas med våld är det vanligtvis den mjukaste delen som förstörs UPPTÄCK NÖJESLIVET I TALLINN Och uppdatera vårgarderoben Ta med vännerna på en nöjeskryssning med nybyggda M/S Victoria. Ombord umgås ni och njuter av underhållning från svenska topp artister, samt vår egen talkshowvärd Bert Åke Varg. I Tallinn väntar våren, EU-shopping och ett outforskat nöjesliv. Bo kvar på vårt fyrstjärniga Best Western Hotell Tallink så hinner du uppleva mer. Kryssning till Tallinn med M/S Victoria från 230: Priset gäller per person, del i insideshytt kategori B4. Avresa sön-ons, t.o.m. 23/ Gäller endast nybokningar. Begränsat antal platser. Uppge bokningskod: SXV. Hotellresa till Tallinn från 995: Erbjudandet gäller per person med del i B2-hytt samt del i dubbelrum två nätter på fyr stjärniga Best Western Hotell Tallink inklusive hotellfrukost när två reser och delar boende ombord och på hotellet. Avresa lör-tis, t.o.m. 29/ Gäller endast nybokningar. Begränsat antal platser. Uppge bokningskod: SH3. Resa + 2 hotellnätter 995: Bert Åke Varg uppträder ombord på M/S Victoria: 14/3, 28/3, 11/4, 9/ Klarabergsgatan 31

4 4 Fängslande kurs Ida, Jeanette och Annika är tre stolta kvinnokursdeltagare på Långholmens folkhögskola. Den fackligt - politiska kvinnokursen på Långholmens folkhögskola aktiverar och inspirerar deltagarna till att vara mer delaktiga. De kvinnor från Kommunal som går kursen vill se ett öppnare fack som skapar utrymme för alla. De efterlyser ett större intresse från Kommunal att använda deras nyvunna kunskaper. Jag har förhoppningar att den personliga utveckling som den här kursen ger ska leda vidare, säger Jeanette Olsson, fritidsledare från Sundbyberg. Jag vill vara med och ge Kommunal en mer feministisk framtoning. Själv har jag har ingen direkt Även om det går sakta så håller yrket som personlig assistent på att utvecklas. För några år sedan var det vanligt att den som anställdes inte alls fick någon introduktion. Oftast utgick man från att den handikappade själv skulle berätta om vilka arbetsuppgifterna var och hur de skulle utföras, berätta Agneta Hagy som började som personlig assistent på Ekerö för sju år sedan. Till skillnad från många andra nyanställda hade Agneta gått en tio veckors assistentutbildning som gett henne en bra grund i arbetet. Idag har man vanligtvis en rutinpärm hos varje brukare som den nyanställde får gå igenom. Får skapa egna rutiner Susanne Kroopp som arbetar i Älvsjö stadsdelsförvaltning tycker att det blivit bättre struktur med facklig erfarenhet, fyller Ida Johannesson, elevassistent från Haninge, på. Men precis som Jeanette vill jag att facket utvecklas i en mer kvinnlig riktning. En kick Att det är en kick att gå den här kursen är de överens om, och det märks även när man möter dem. Engagemanget och viljan riktigt glöder i det mesta de säger. Att det bara är kvinnor som deltar i kursen ger en stabil grund för att inriktningen ska bli nytänkande och ifrågasättande av den manliga strukturen i samhället. Jag kände att jag måste göra något för att orka vidare, säger undersköterskan Annika Nero. Det är tungt att arbeta med gamla. Här lär vi oss av varandra och för många diskussioner om samhället och roller, det skapar ny energi. medlemstidningen Stockholms län nummer Långholmens folkhögskola har sedan slutet av 1980-talet haft särskilda utbildningar för kvinnor. Och det är många av de som gått här som fått en nystart i livet. Det är viktiigt att den här chansen finns för oss kvinnor, säger Ida. Det är en unik möjlighet attt kunna utvecklas. Något som de tre efterlyser är att de fackliga organisationer som givit dem möjlighet att gå här utnyttjar de resurser kursen skapar. I dessa tider när pressen angriper arbetarrörelsen behövs det ambassadörer som kan försvara den, säger Ida. Man tvingas ständigt försvara, facket, politiken och den här kvinnokursen, konstaterar Jeanette. Och utan den här kvinnokursenhade det varit minst tre försvarsministrar färre för facket. G.A Villkoren och arbetet har utvecklats Susanne, Agneta, Andrej och Evaklasa ingår i branschrådet för personliga assistenter åren. När hon blev övertalig i den grafiska branschen 2000 beslöt hon sig för att pröva vården. Då kändes det som att det bara var att kliva in från gatan. Idag får alla nyanställda en broschyr som både innehåller information och grundläggande förhållningssätt i arbetet. Andrej Mejeritcher från Botkyrka saknar skriftliga rutiner på sin arbetsplats. Arbetsgivaren har uppmanat mig att själv skriva ner rutinerna, säger Andrej, men det finns inte tid Lika värde Ett femtiotal förtroendevalda samlades i början av februari för att diskutera hur fler medlemmar med invandrarbakgrund ska bli aktiva i Kommunal. Träffen är ett avstamp för att gå vidare med hur vi ska arbeta med integrationsfrågan. sa Kent Wall från avdelningsstyrelsen. Frågan är inte ny men nu görs ett nytt försök att få sammansättningen bland de förtroendevalda att spegla medlemskåren. Birthe Josephson från förbundet redogjorde för vad som görs centralt i frågan. Kommunal måste ta strid för det vi kallar rättvisa, sa Birthe. Trots att många beslut tagits på kongresser och andra möten har det inte hänt speciellt mycket. Det som händer, händer i Folkets hus och på andra ställen vid träffar och möten, fortsatte Birthe. I sektionernas verksamhet märks det inte i någon större omfattning. För att skapa bättre förutsättningar för framtiden rekommenderade Birte studiematerialet Mötas med för det i det dagliga arbetet. Agneta, Susanne och Andrej ingår i Kommunals branschråd för personliga assistenter i Stockholm. Under det senaste året har branschrådet börjat kartlägga hur arbetssituationen och villkoren ser ut inom yrket. Många privata arbetsgivare har bättre dokumentation och rutiner för hur arbetet skall utföras säger Agneta. Däremot har de kommunanställda högre lön. Visst finns det undantag men branschråds ledamöterna upplever att många kommuner är lite besvärade av att behöva ha verksamhet med personliga assistenter. Lite tillspetsat kan man säga att en del verkar tycka att det här är en verksamhet som kommunerna blivit pådyvlade av staten, säger Susanne. Många aktörer Verksamheten för de personliga assistenterna har många olika arbetsgivare. Allt från kommunen till att respekt och programmet Vi kallar det rättvisa som antagits av kongressen. Vi ställer även krav på arbetsgivarna och måste ha kunskapen att föra fram dessa, konstaterade Birthe Rättvisan förenar. Maria Acciando från LO deltog också under dagen. Det är inte skillnaderna som förenar oss inom facket, sa Maria. Det är synen på lika värde och rättigheter som skapar den gemensamma grunden. Maria ställde frågade de närvarande varför de var fackligt engagerade. Svaret var nästintill enhälligt, önskan att uppnå rättvisa. Just rättvisan är den fackliga kompassen, sa Maria. Det får man aldrig glömma. Att det behövs inspiration och initiativ för att förbättra integrationen inom facket är tydligt. Från kursdeltagarna konstaterades att det behövs mer utbildning och kunskap om integrationsproblemet. G.A Birthe Josephson rekommenderar Mötas med respekt och kongressrapporten Vi kallar det rättvisa för att skapa ett bättre fack. vårdtagaren själv är arbetsgivare. Det innebär att villkoren skiftar när det gäller villkor och utbildning. Företaget Frösunda är en av de privata assistentfirmorna som är föregångare när det gäller utbildning. Från branschrådets sida har man tittat en del på hur man arbetar på gruppbostäderna där arbetsuppgifterna är likartade. Där har man bättre betalt, konferenstid och regelbunden utbildning. Så borde det se ut inom verksamheten för personliga assistenter också. Man vill också ha bra rutiner med kontrakt och överenskommelser med brukaren när det gäller olika arbetsmiljöfrågor som rökning och förflyttningar. Personlig assistent måste bli ett yrke som tas på allvar. LENA ERICSONHÖIJER

5 medlemstidningen Stockholms län nummer Validerade modellarbetsplatser Sedan knappt två år tillbaka pågår projekt Modellarbetsplatser i några av länets kommuner.vårdbiträden och vårdare inom äldre- och handikappomsorgen har fått sina kunskaper validerade och några av deltagarna har också fått skriva och skildra sina arbeten i berättelser som samlats i häftet Arbetet från insidan. Det är vardagsskildringar från gruppboenden, sjukhem och hemtjänsten som visar en del av vårdpersonalens vardag, vad de faktiskt gör och vilken kompetens de egentligen har. Att kompetensen är hög bland dem som arbetar inom omsorgsyrkena är känt, men hur hög är det få som faktiskt förstår. Linda Hienonen Frank och Kajsa Lagerqvist som arbetar inom hemtjänsten i Tyresö har sammanlagt 36 års erfarenhet från vårdarbetet inom äldreomsorgen. Under årens lopp har de stött på otaliga vårdtagare med högst skiftande behov och många olika sjukdomar och skador. De berättar för MT om sina första år i hemtjänsten då de som vårdbiträden hade tid att sitta och fika en stund med pensionärerna. Gå en promenad och ha tid med socialt umgänge. Nog så viktigt för många äldre. Idag vårdar de allt fler multisjuka åldringar i hemmen. Det är allt från dementa eller psykiskt sjuka till att städa en och annan så kallade lyxstädning. Det ställer krav på att personalen har stor kunskapsbredd. De var optimistiska och positiva inför att få vara med i projektet Modellarbetsplatser och trodde att de skulle vara mer delaktiga. Men så känner de inte att det har blivit. Vi har inte märkt något speciellt av projektet, vi jobbar på som vanligt. Det vi fick göra var den här valideringen, säger Linda och visar ett dokument. Projektet ska leda till vad vi behöver för kurser och utbildning, men jag tyckte att valideringen var alldeles för kort. En kvinna följde med oss två timmar och observerade vad vi gjorde, sen fick vi sitta och skriva allt vi gjorde. Jag hade ställt in mig på att den skulle vara mer omfattande, kompletterar Kajsa. Hoppas på högre lön De arbetskamrater som skrev berättelsen i häftet där arbetsplatserna och en arbetsdag beskrivs fick mer tid. Och kanske en mer omfattande validering tror de. Linda och Kajsa känner sig inte speciellt inblandade i själva projektet. De tror inte heller att det kommer att leda någonstans när projekttiden är slut. Någonting de hoppas på är att de ska kunna använda resultatet av valideringen i kommande löneförhandlingar då det visat sig att de faktiskt är väldigt kompetenta. Vilket de egentligen redan visste själva men det är bra att även andra får reda på det och att det blir dokumenterat. Vi fick mycket beröm för vårt bemötande gentemot våra vårdtagare och det är väl något vi utvecklat genom åren. Även om man har utbildning så är det här mycket ett erfarenhetsjobb. Man lär sig hela tiden och möter nya människor med nya sjukdomar och nya problemställningar som ska lösas, säger de. Om de fick bestämma mer över arbetet skulle de ta bort det de kallar lyxstädningar som en del pensionärer fortfarande blir beviljade av biståndsbedömaren. Lyxstädning är enklare städuppgifter, tömma askoppen, mm som pensionären kan klara själv. Den tiden skulle de istället vilja lägga på andra vårdtagare som har större vårdbehov. Linda Hienonen Frank och Kajsa Lagerqvist visar valideringstavbeller och anteckningar som är resultatet av projektet Modellarbetsplats som de deltagit i. Kommunikationen mellan biståndsbedömaren och vårdpersonalen skulle de vilja förbättra. I dag tillfrågas de inte regelmässigt av biståndsbedömarna om hur det fungerar hos vårdtagarna. Någon kanske är beviljad dusch för en halvtimme när den i verkligheten tar en timme. Skattepengarna skulle kunna användas mycket mer effektivt än att vi exempelvis ska gå och tömma askkoppar bara för att folk inte orkar eller vill göra det själva, säger Linda. Intresse saknas Vårdpersonalen innehar en stor kunskap inte bara gällande själva vården. Här finns även tankar om rationaliseringar och effektiviseringar som skulle utveckla och driva vårdarbetet framåt. Samtidigt skulle statusen öka i yrkena. Men Linda och Kajsa är mycket tveksamma till att det skulle finnas ett intresse för att öka inflytandet för vårdpersonalen. Någon har intresse av att hålla nere våra löner, säger de tillsammans något uppgivet, man vill ha kunskap och hög kvalitet men man vill inte betala för det. Projektet Projeketet Modellarbetsplatser har drivits av Kommunförbundet Stockholms län. Övriga deltagare är Kommunal Stockholms län, SDN Hägersten, Stockholm stad, Tyresö kommun, Haninge kommun, SDF Vantör, Sollentuna kommun, SDF Liljeholmen och Consider. Genom att validera personalens kunskaper och få insikter i själva yrkesutövningen hoppas man med projektet kunna föra ihop befintliga kompetenskrav och de kompetenser som behöver utvecklas. Av totalt 78 personer från olika arbetsplatser som validerats visar det sig att 87 procent av dem fått bedömningen Kan inom området. Det innebär att så gott som nio av tio uppfyller de krav på kompetens som ställts för att kunna utföra ett arbete med hög kvalitet. Kunskapsblocket som gåtts igenom och kartlagts är omfattande och består av de tre delarna omvårdnadspedagogik, hälso- och sjukdomslära samt socialpsykologi och organisationslära. KERSTIN RIDDERSTEDT Eckerölinjen

6 6 Om vi ska bli starkare måste vi bli fler! Den insikten ligger bakom Kommunals satsning på medlemsrekrytering. Under konflikten 2003 skapades problem när arbetsgivaren övertalade oorganiserade att gå in som strejkbrytare. Inom kommun- och landstingsområdet är 66 procent av de anställda med i facket. En siffra som måste öka tycker Lars Randerz, kassör i Kommunal Stockholms län. Hur stor andel som är med i facket varierar beroende på sysselsättningsgrad, berättar Lasse. Den är högre bland heltidare och lägre för deltidare. Variationen är också stor mellan olika yrken. De manliga yrkena har generellt högre organisationsgrad än de kvinnliga. Bland dem som har otrygga anställningar, timmisar och tidkortare, är anslutningsgraden väldigt låg. De flesta i den gruppen gynnas av att Kommunal jobbar för fasta anställningar, betonar Lasse. De får också ofta problem som facket kan hjälpa dem med om de var medlemmar. När man gör enkäter bland de oorganiserade anger de ofta som skäl att ingen har frågat mig om att bli medlem. Arbetsplatsombuden har ansvar för att tillfråga alla nyanställda och att ha inskrivningsblanketter till hands. Har man inte ombud på arbetsplatsen är det viktigt att samla ihop arbetskamraterna för att utse ett. Tre argument Lasses tre bästa argument för att gå med i facket är: * Solidariteten. Det fackliga löftet innebär att inte ta någon annans arbete på sämre villkor. Arbetsgivaren skall inte kunna spela ut oss mot varandra. Det kräver kollektivavtal och att vi organiserar oss fackligt * Påverkan. Som medlem kan du vara med och påverka avtalen. Du är med och formulerar avtalskraven och visar att du är beredd att kämpa för dem. * Ekonomi. Det lönar sig rent ekonomiskt att vara med i facket. Den faktiska kostnaden för fackavgiften är rätt låg och för detta får man både A-kassa och ett bra försäkringsskydd. Ser man det privatekonomiskt får man lönekampen och förhandlingsskyddet på köpet. Vad tycker du vi ska göra för att bli fler i Kommunal? Vilka är dina bästa argument? Skriv till MT och berätta! Alla införda bidrag belö- medlemstidningen Stockholms län nummer Uppdrag: Medlemsrekrytering Att rekrytera medlemmar kan verka vara en hopplös uppgift som tar tid, kraft och engagemang. Elisabeth Hamstedt, regionalt skyddsombud, från sektion 23 i Österåker har antagit utmaningen och betar sakta av 170 anställda som arbetar som städare, från Nynäshamn till Norrtälje. Att det geografiska området är så stort beror på att företaget städarna arbetar i från början hade sin bas i Åkersberga. Men efter expansion har de fått uppdrag över så gott som hela länet. Företaget har för närvarande sitt huvudkontor i Skarpnäck. Många av de anställda skulle kunna tillhöra sektion 26 egentligen, men jag vill inte lämna över dem dit förrän jag är klar med arbetet, säger Elisabeth. Elisabeth utstrålar glädje och optimism när hon berättar om det tidsödande arbetet. Man skulle förstått om hon istället varit stressad av uppgiften. Hon har arbetsdagarna överfyllda då hon dessutom sköter sitt ordförandeuppdrag på sektionen. Men den höga arbetsbelastningen hanterar hon genom att inse att hon inte ensam kan göra allt. Det är viktigt att man vågar delegera saker och låta andra människor få göra det de kan. Våra huvudskyddsombud kan göra otroligt mycket så det finns ingen anledning att jag som ordförande ska vara med överallt. Det skulle vara omöjligt, anser hon. Företaget ställer upp Inom sektionens område, Österåkers kommun, finns 22 företag som Elisabeth är RSO för. Det företag som hon arbetar mycket med nu för att rekrytera medlemmar, har hon goda kontakter med vilket underlättar arbetet. Företaget är samarbetsvilligt och har inget emot att personalen blir organiserade. De har gått in för att arbeta för en god arbetsmiljö och använder det som ett säljargument till sina kunder. Eftersom det är svårt att få kontakt med de blivande medlemmarna har hon arbetsgivaren till hjälp. Tillsammans med städledaren åker de ut till de olika arbetsplatserna. En städare kan under en dag vara på flera olika uppdragsplatser och kan därför vara svåra att hitta. Då kommer städledaren till god hjälp. Många blir förvånade när facket kommer och har den närmaste chefen med sig. De undrar först lite oroligt om det är något problem, skrattar Elisabeth. När de sen förstår att jag bara är ute för att träffa dem och informera om facket är det inte så svårt att få dem inskrivna. En Vi blir starkare Gyll-May Gröndahl och Elisabeth Hamstedt har bra kontakt och de fackliga besöken är uppskattade. del invandrare är först lite oroliga att de ska få svårigheter med arbetsgivaren om de går med i facket. De har dåliga erfarenheter gällande fackföreningsarbete med sig från sina hemländer. Många blev trakasserade av arbetsgivaren i hemlandet om de var organiserade. Andra tycker det är konstigt att de ska tillhöra sektion 23 i Österåker när de kanske både bor och arbetar i I förra numret av MT berättade vi om Kommunals klubbordförande vid Stockholm brandförsvar Owe Fröjd som blivit avskedad av arbetsgivaren. Som skäl för avskedet angav arbetsgivaren Owes fackliga aktiviteter, aktiviteter som hela fackklubben stod bakom. Kommunals ombudsman Susanne Gällhagen sa att Kommunal inte kan acceptera ett avsked som grundar sig på att en facklig företrädare fört fram brister i arbetsgivarens organisation, brister som konstaterats även i en revisionsrapport. Några dagar senare kom besked om att Owe Fröjd gått med på att säga upp sig själv mot ett avgångsvederlag. Varför sa du upp dig MT frågade Owe: Hur kom det sig att du valde den lösningen? Under förhandlingarna sa arbetsgivaren att de var beredda att driva frågan till Arbetsdomstolen (AD) och sedan betala skadestånd för att bli av med mig, säger Owe. Det kändes som att det inte fanns något alternativ, de ville till varje pris bli av med mig. Skadeståndet Skarpnäck. Men som medlem kan de ha kontakt med den närmaste sektionen när det gäller allmänna fackliga frågor. skulle blivit lägre än det avgångsvederlag arbetsgivaren erbjöd. Om arbetsgivaren har möjlighet, att köpa sig fria från obekväma fackliga företrädare efter en dom i AD, då har förhandlingsvägen begräsningar när det gäller att skydda fackliga företrädare. Vad tror du hade kunnat få arbetsgivaren att backa från avskedet? Avdelningen hade kunnat använda den fackligt - politiska samverkan och drivit frågan gentemot socialdemokraterna i Stadshuset, säger Owe. Vid möte i Brand- och räddningsnämnden den 9 december lade vänsterpartiet ett förslag som skulle omöjliggöra ett avskedande av mig. Socialdemokraterna röstade tillsammans med de borgerliga partierna emot förslaget. Det handlar inte bara om mig personligen, skyddet för fackliga företrädare är en viktig principfråga. Man kan titta på hur fackföreningsrörelsen har agerat när andra principfrågor hotats, till exempel kollektivavtalet. När den lettiska byggfirman försökte arbeta på skolbygget i Waxholm reagerade fackföreningen och lyckades stoppa lönedumpningen. Inte för att byggnadsarbetarna på skolan var medlemmar, utan för att det var en principfråga, ett skydd för andra, att slå vakt om rätten till kollektivavtal. Efter att du sa upp dig har det Aktiv styrelse Det är inte bara Elisabeth som arbetar aktivt med medlemsrekrytering, hela sektionsstyrelsen är ute på arbetsplatser och träffar medlemmar och försöker samtidigt få nya medlemmar. Man betar av arbetsplatserna vartefter och bestämmer på varje styrelsemöte vem som tar vilken arbetsplats. Sektionen ser som sin skyldighet att träffa medlemmar och arbetar aktivt med det. KERSTIN RIDDERSTEDT De ville bli av med mig framkommit att dina klubbkamrater inte tycker att Kommunal stridigt tillräckligt hårt för dig. Vad anser du om det? Jag har fått höra av ombudsmannen som förhandlade att vi ställer upp på dig som på alla medlemmar, vi kan inte särbehandla dig. På grund av uppdraget Men du är väl inte vilken medlem som helst, det framgick i avskedet att det var på grund av det du gjort i ditt fackliga uppdrag? Ja, det är motsägelsefullt. Jag hoppas att avdelningen fortsätter driva skadeståndskravet för brott mot förtroendemannalagen. Vad ska du göra nu? Inte något! Jag ligger lågt just nu. Är sjukskriven på grund av den dåliga psykosociala arbetsmiljö jag haft på Stockholms brandförsvar. Är du bitter och besviken? Ja lite Jag har arbetat i brandförsvaret i 30 år. Ställt upp och arbetat fackligt, inte gjort något fel. Ändå får jag sparken. Arbetsgivaren som gjort fel sitter kvar. Jag är glad för det stöd jag fått från sektioner och enskilda medlemmar. LEH

7 medlemstidningen Stockholms län nummer Brandmän kan mer tillsammans Kommunals klubbordförande Owe Fröjd varslades om avsked i slutet av förra året. Arbetsgivaren återtog sitt avsked och köpte istället ut Owe för 2,3 miljoner kronor. Som en effekt av hur Owe behandlats begär nu drygt 130 brandmän från Kommunal Stockholms brandklubb 01 sitt utträde ur Kommunal. Som skäl anger de att Kommunal inte ställt upp och försvarat Owes anställning och roll som förtroendevald, säger räddningstjänstens sektionsordförande Matts Jangerstad. Enligt Matts är det en reaktion som riktar sig fel. Det är arbetsgivaren som verkställt en vilja att göra sig av med en obekväm facklig företrädare. Kommunal har förhandlat i ärendet och varit beredda på att driva frågan så långt det går. Owe valde att lösa den uppkomna konflikten genom att teckna avtal om avgångsvederlag med arbetsgivaren. Kunde gjort mer Matts menar att sektionen och Kommunal följt det regelverk som finns, men visst kunde det gjorts Matts Jangerstad är ordförande i sektion Räddningstjänsten. mer. Till exempel borde konflikten mellan klubben och arbetsgivaren uppmärksammats tidigare innan det gick ända avsked. Men det ansvaret måste även arbetsgivaren inse att de haft. När jag pratat med några av de som begärt utträde så är det den här händelsen som gjort att de tar steget ut, säger Matts. Men i grunden finns det andra frågor som man inte är nöjd med. Om vi ska komma tillrätta med det måste vi istället sluta leden och kämpa hårdare inom Kommunal för bättre villkor. Som en resurs i Kommunals fackliga arbetet finns det aktiva branschråd för räddningstjänsten både lokalt och centralt. För närvarande diskuterar vi hur vi ska bemöta Räddningsverkets nya normer för insatsstyrkorna, säger Matts. Det är en viktig fråga, särskilt ur arbetsmiljösynpunkt. Sedan har vi pensionsåldern som det diskuteras om. Brandmännens pensionsålder är för närvarande 58 år. Den är möjlig genom att alla medlemmar i Kommunal är med och bidrar till tjänstepensionen. GILLAR DU TINNITUS? Inte? Välj då EARfoon hörselskydd. Hörselskydd du hör med! Sektionen ställer upp Förutom branschråden står även den länsövergripande räddningssektionen till förfogande för att driva anställnings- och yrkesfrågor. Vi som sitter i sektionsstyrelsen ställer gärna upp och diskuterar med våra medlemmar hur vi ska arbeta vidare med branschfrågorna, säger Matts. Vi vet att det bara är tillsammans vi är starka. Och det är genom det vi har lyckats bättre i vissa frågor än andra yrkesgrupper inom Kommunal. För sektionsstyrelsen och Matts gäller det nu att träffa alla medlemmar och informera om det som hänt och framtiden. Matts är övertygad om att de tankar på att bilda ett speciellt förbund för räddningstjänsten inte är framgångsvägen. Det vore att ta ett steg tillbaka och förlora många av de förmåner de har i dag. Om man är missnöjd måste det vara tillåtet att släppa ut trycket, säger Matts. Men nu gäller det i första hand att bygga vidare på vår stabila plattform inom Kommunal. När det gäller varslet om uppsägning av Owe så har Matts deltagit i de överläggningar som förts. Turerna har varit många och det var tydligt att arbetsgivaren ville bli av med Owe. Kanske utan val Owe tvingades kanske att acceptera avgångsvederlaget och säga upp sig själv sett ur ett ekonomiskt perspektiv, kontaterar Matts. Men vi hade tagit striden till Arbetsdomstolen om Owe krävt det. Matts konstaterar att det arbetsrättsliga förfarandet är lite ihåligt. Alternativet för Owe hade varit att bli utköpt för 32 månadslöner och ett skadestånd om AD hade ogiltigförklarat uppsägningen. Priset för en ogiltig uppsägning enligt gällande lagar är lågt, säger Matts. Men i det här fallet så är det arbetsgivaren som erkänt att de gjort fel. Priset de satt på sitt misstag ligger åtskilliga gånger högre än om de gått till AD. Jag förstår att killarrna är förbannade. Men det är tillsammans och genom Kommunal vi kan förändra framtiden. Det är arbetsgivaren som ska känna av vårt motstånd, inte kompisarna, avslutar Matts. GÖTE AXELSSON Extremt bekväma tack vare den personliga utformningen (vi gör ett avtryck av hörselgången) Garanterat inga obehag av värme eller tryck Filter som gör att man hör tal, men dämpar buller Små och nästan osynliga eller färgade och synliga EARfoon Sound kan kopplas till telefon eller radio Lång livslängd, allergibehandlade och CEmärkta Återförsäljare finns över hela landet. För mer information faxa, maila eller sänd in kupongen Missar du 10 samtal om dagen? EARfoon Sound är perfekt för dig som använder telefon i bullrig miljö. Kan kopplas till de flesta mobiltelefoner. Med bullerdämpande mikrofon. Buller är inte bara skadligt för din hörsel, buller medför även ökad trötthet och minskad koncentration! Namn: Företag: Adress: Postadress: Telefon: MT nummer 2-05 Siktgatan 5, Vällingby Tel: Fax: umec@telia.com

8 8 Diskriminering kan göra mig galen, säger Christina Axelsson (s), riksdagskvinna och dagbarnvårdare från Järfälla.Varför ska man behandlas annorlunda bara för att man är kvinna eller har en viss ålder eller kommer från en annan kultur? Christina är engagerad, hon blir upprörd över orättvisor, tycker att solidaritet är en självklarhet och hon önskar att fler kommunalare ville engagera sig politiskt. I tio år har Christina varit riksdagskvinna men hon har inte glömt hur det är att vara kommunalare. Hon har nästan alltid kommunalarens vardag i tanken när hon arbetar. Denna dag tar hon emot några kommunalare som gått kursen Facklig-politisk samverkan. Hon bjuder in kursdeltagarna till diskussion och en rundvisning i riksdagen. Det börjar med en gemensam fika där Christina berättar om när hon kom in i riksdagen och om sitt uppdrag. Det var inte helt lätt i början att lära sig allt. Först att hitta i alla lokaler och sen att lära sig att fokusera på alla travar med dokument. Det är ett speciellt sätt att uttrycka sig när man är i plenisalen (riksdagens möteslokal) också, det kan verka vara Medlemmarna måste veta allt som klubbstyrelsen vet och tvärs om. sa Frances Tuuloskorpi, tidigare stridbar ordförande i Livsklubben på Stockholmsbagaren på en Demokratiafton på Kommunals medlemscenter vid Gullmarsplan. Diskussionen handlade om hur medlemsdemokratin ska utvecklas i facket. ganska högtravande innan man blir van. Christina berättar också varför det ser så tomt ut i plenisalen under vissa debatter och frågestunder. Det beror på att det bara är ett av alla utskott (arbetsgrupper) som berörs i frågan. Som riksdagsledamot har man många uppdrag och gör mycket arbete som inte syns utåt. Just denna eftermiddag efter vårt besök, ska Christina besöka arbetsförmedlingen i Skärholmen. Det blir även sena kvällar med pappersarbete och Rak information, medlemsomröstningar och öppen, livlig diskussion var hörnstenar i den folkrörelselinje Livsklubben drev. De skapade en kämpande fackförening med aktiva medlemmar. Frances berättade om striderna som fackklubben genomförde för avtalsförbättringar och mot nedläggningshot. Ni är värst i Sverige sa arbetsgivaren och försökte bli av med obekväma fackliga företrädare. När arbetsgivaren varslade Frances om uppsägning varslade hennes arbetskamrater om vild strejk. Arbetsgivarens skäl för att säga upp Frances hade aldrig hållit i AD men fackklubben misstänkte att arbetsgivaren hellre skulle köpa sig fria genom skadestånd, än att låta Frances arbeta kvar. Under tryck från opinionen backade arbetsgivaren och drog tillbaka uppsägningen. När produktionen flyttade från Stadshagen till Hägersten tog klubben strid för att personalen skulle följa med. Nu driver de Visstidsupproret ett försök att ena olika personalgrupper som drabbas av vikariats- och timanställningar. Visstideriet drabbar och försvagar oss, säger Frances. De som har tillfälliga jobb oroar sig över sin framtid och den fackliga kampen försvagas när man inte vågar klaga av rädsla att inte få arbeta kvar. På Kommunals medlemscenter har man haft demokratikvällar sedan Vi har bjudit in både politiker och fackliga personer för att skapa debatt och öka vår kunskap, berättar Yvonne Chevallerau från 26:ans styrelse. Under våren blir det möten första tisdagen varje månad. Som arrangörer står sektionerna 26, 27 och 34. Alla sektioner och enskilda medlemmar är välkomna att delta. Visstidsupproret hittar du på nätet: /web.telia.com/~u / mainframe.htm medlemstidningen Stockholms län nummer Fackliga kursdeltagare i riksdagen Demokratidiskussion Kursdeltagarna från Facklig - politisk samverkan passade på att sitta på en långbänk när de besökte riksdagen. Christina Axelsson (s) som står trea från vänster var deras guide. besök ute i olika föreningar. Att säga nej till någon gör hon inte om hon inte redan är uppbokad på något annat. Men stressad verkar inte Christina vara. Så länge det är roligt så går det. Det är ett intressant och omväxlande arbete. Kunskap är viktig Deltagarna fortsätter att diskutera politikerföraktet och vikten av att man röstar. Det behövs en långsiktigt hållbar facklig organisation för hälso- och sjukvårdsanställda i Stockholms län och Landstinget. Det säger Daniel Milton, ordförande för kommunalarna i sektionen Huddinge sjukhus och Södra länets produktionsområde. Daniel ingår i den projektgrupp som bildats för att se över landstingssektionernas organisation. Idag finns ett missnöje med att Kommunal tvingas omorganisera så fort arbetsgivaren genomför förändringar. Dessa ständiga omorganisationer ta mycket kraft och energi från det egentliga fackliga arbetet, att stötta och hjälpa medlemmarna, säger Kent Wall aktiv i sektion 30 och också ledamot i styrelsen för Kommunal Stockholms län. Skall mätas För att få bättre underlag för diskussionen om hur den framtida organisationen skall se ut har Kommunal Stockholms län beställt en TEMOundersökning medlemmar, arbetsplatsombud samt 70 personer från sektionsstyrelserna har telefonintervjuats. Totalt visar undersökningen att Kommunals medlemmar inom hälso- och sjukvården i Stockholms län är mindre nöjda med sitt fackliga medlemskap än genomsnittet för Kommunal i hela landet. Men även mellan landstingssektionerna i Stockholm finns det skillnader i hur medlemmarna ser på och hur väl de känner till facket. Mycket av skillnaderna kan förklaras med att sektionerna har olika förutsättningar för sitt arbete. Det är stora skillnader när det gäller antalet arbetsplatser och hur stort det geografiska området som verksamheten omfattar är Var tredje i kontakt Var tredje medlem i landstingssektionerna har under det senaste året haft anledning att ta kontakt med facket. De som fått kontakt med facket snabbt och enkelt säger att de är nöjda med facket i större omfattning än de som inte fått en snabb kontakt. Åtta av tio arbetsplatsombud tycker att de får bra utbildning och stöd från sektionerna. Medlemmarna har förslag till förändringar och här är några av de förslag de lämnat: * Bättre närvaro på arbetsplatserna och mer arbetsplatsbesök av Kommunal. * Mer kraft i facket. Kommunal Jag blir arg när jag hör hur folk gnäller och tycker en massa, så går de inte ens och röstar, säger Robert Cestar, bussförare. Det är viktigt att man förstår sambanden mellan facket och politiken och att man vet lite om historien, säger Anna Lanner, också hon bussförare. Jag skulle uppskatta om fler arga kommunalare tog kontakt och ställde frågor om varför saker och ting är som det är, fortsätter Christina. Det tar tid att ändra saker den demokratiska vägen. Det är liksom en inbyggd tröghet i systemet man skulle önska att det ibland gick snabbare. Men det hör ju till demokratins spelregler att så många som möjligt ska kunna få möjlighet till att yttra sig över en fråga och inkomma med remissvar, för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Facket påverkar Att vara med och påverka de fackliga visionerna och driva på det fackliga besluten innebär också att facket är engagerat i politiken. Fackligpolitisk samverkan är till nytta för medlemmarna och samhällsutvecklingen. Medlemmarnas fackliga engagemang formar Kommunals ståndpunkter och inriktningen beslutas på möten på arbetsplatsen, sektionsmöten och kongress. Besluten som tas är också Kommunals mål i den fackliga kampen men det blir också underlag för socialdemokratisk politik. Att arbeta fackligpolitiskt är till nytta för medlemmarna och det ger Kommunals medlemmar en väg till att påverka. Den här kursen har varit jättebra, säger Anna, fler borde gå den. Våra diskussioner har varit givande och intressanta och man har fått en förståelse för hur saker och ting hänger ihop. Mer kraft i framtiden KERSTIN RIDDERSTEDT får inte vara mesiga eller sitta i arbetsgivarens knä. * Bättre öppettider och lättare att komma fram på telefon till fackexpeditionen. *Bättre information om vad som händer. Förslag i november Ambitionen är att ha ett förslag till ny organisation färdigt till november, säger Yvonne Chevallerau, som är avdelningsstyrelsens ansvarige för arbetet. Innan dess ska frågan naturligtvis ha diskuterats ordentligt på arbetsplatsbesök och medlemsmöten i sektionerna. Den 22 februari samlades sektionsstyrelserna från alla landstingssektioner för att diskutera nuläget, synen på framtiden och få information om medlemsundersökningen. För att ge underlag till debatten har projektgruppen skissat på några möjliga sätt att bygga upp sektionerna. I kommande nummer av MT blir det fortsatta rapporter från diskussionerna och de förslag som kommer fram. L.EH

9 Enligt statistiken har barngrupperna på fritids mellan åren , ökat från 8,3 barn per vuxen till 18,2 barn. Sanningen är nog värre än så. Det vet många barnskötare som arbetar inom skolomsorgen. På många ställen är personalstyrkan endast två eller tre personer på en barngrupp med 70 individer. Det är en omöjlighet att kunna se varje enskilt barn och bedriva en god omsorg. Lena Nyberg, BO - barnombudsman, har själv tre barn och har personlig erfarenhet av stora barngrupper. En dag för ett par år sedan kom hon för att hämta en av sina söner på fritids och möttes av personal som inte visste vem sonen var. Trots den hisnande känslan som Lena då upplevde som förälder tror hon inte på att sätta en gräns för hur stora barngrupperna ska vara på förskolan eller skolan. Det ser så olika ut i olika verksamheter beroende på vilken kompetens personalen har och beroende på hur barnen är i gruppen. Däremot tycker vi att vi ska ha kvalitetskriterier på förskolan och skolan, man måste kunna möta enskilda barns behov. Det bör vara en norm som gäller i hela landet. Vad är bra kvalitet och hur definierar man en god verksamhet? medlemstidningen Stockholms län nummer BO bevakar barnens perspektiv Tempot måste höjas lokalt Minst 650 kronor mer i månaden i linje med LO:s lönepolitiska samordning. Det preciserade kravet beskrevs av Kommunals andre vice ordförande Håkan Pettersson under mötet med Kommunals avtalsdelegerade den 17 februari. Det går trögt. Så sammanfattar Håkan Pettersson nuläget i avtalsförhandlingarna med kommuner och landsting. Samtidigt som Kommunals delegation träffades hade även arbetsgivarna en träff med sin avtalsdelegation. Jag tror på en tempohöjning i förhandlingarna, men det är viktigt att vi höjer tempot och aktiviteten lokalt, säger Håkan Pettersson. Rätten till heltid är en av de frågor som fått ett svalt mottagande från arbetsgivaren och de har för närvarande inget intresse av ett avtal som reglerar detta. Rätten till heltid var också den fråga som väckte det största intresset bland de avtalsdelegerade. Påtvingat deltidsarbete är en jämställdhetsfråga, sa Elisabeth Hammarstedt från Stockholm, i en kommentar till arbetsgivarens kallsinnighet. Men arbetsgivarna visar stort intresse att ändra i skrivningarna om arbetstider. De vill öka möjligheterna att införa ökad flexibilitet och lokala arbetstidsavtal. Ylva Thörn sammanfattar de kommande förhandlingarna: Resan kommer inte att bli lättare än Lokal start I Kommunal Stockholms län drar man nu i gång avtalsrörelsen lokalt. Sektionsordförandena kallades till en informationsträff den 24 februari när det gäller AB-HÖK avtalet. Förbundets yrkanden i korthet: * Lägsta lön i avtalet skall vara kr * Befattningslöner skall fastställas i de lokala kollektivavtalen. * Det skall finnas en förhandlingsordning som talar om hur förhandlingarna skall genomföras. Det finns även yrkanden beträffande arbetsmiljöavtal och företagshälsovård samt att det skall finnas en överenskommelse om kompetensutveckling med kompetensbevis FRÅN KOMMUNALS INFORMA- TIONSSIDOR PÅ INTERNET. - Barnskötarna har en viktig roll inom barnomsorgen, säger Lena Nyberg, barnombudsman. Hotad yrkesgrupp Barnskötarna är en hotad yrkesgrupp. Det är få som söker till barnoch fritidsprogrammet och när man tillsätter tjänster vill man för det mesta ha förskolelärare. Ska det bara vara förskolelärare inom barnomsorgen? Det är viktigt med hög kunskap, pedagogerna är jätteviktiga men omsorgen är också viktig. Barnskötarna har en kunskap som är betydande. Vi behöver båda synsätten som kompletterar varandra. Det är ett bekymmer på sikt att inte barnskötare utbildas. Frågan är om barnombudsmannen verkligen förstår hur viktig barnskötarens roll är. Vi får en känsla om det när Lena berättar om hur viktigt det är att BO ser på verkligheten ur barnens perspektiv. Lena tar ett exempel från sitt eget liv och berättar om sin femåring. Hon frågade honom vad som skulle bli bäst med att bli fem år. Att få gå ut själv när man tagit på sig alla kläder. Det är så jobbigt att sitta och vänta på alla andra. Det blir så varmt, svarade han sin förvånade mamma. Det är just i sådana situationer som barnskötarna är suveräna, de förstår barnen på deras nivå och de grundläggande behov som barnen har, samtidigt som barnskötarna kan vara tydliga och pedagogiska. Det är i omsorgen som de möter människan och kommer nära och får en unik förståelse för den enskilda individen. Barnskötaren förstår den varma femåringen och blir inte överraskad över svaret. Med tanke på alla växande barngrupper och minskade resurser Kommunal lägger fram yrkanden i 2005 års avtal om en förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering. Syftet är att man hoppas kunna minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön i landets kommuner och landsting. Ett annat skäl är att alla LO-förbund ställer liknande krav. Ibland läser arbetsgivarna avtalen bättre än lagarna, säger Lars Fischer, arbetsmiljöombudsman på förbundet. Det finns också en stor okunskap bland enhetschefer i verksamheterna. Vi vill förtydliga arbetsmiljöfrågorna och få ett avtal där arbetstagare och arbetsgivare gemensamt svarar för att skyddsombuden får erforderlig utbildning. Därför vill vi att en partsgemensam grupp ansvarar för att säkerställa att arbetsmiljöutbildning genomförs där chef och skyddsombud går utbildningen gemensamt. Många chefer har ansvar för alldeles för många arbetstagare. De ser inte hur det förhåller sig på enheterna med exempelvis bemanning och den stress som finns i verksamheten. En låg bemanning inom barnomsorg och skola undrar man hur mycket kommuner och nämnder tar hänsyn och väger in barnkonventionen i besluten som fattas? Barnperspektivet viktigt Många har goda intentioner och det finns en del kommuner som har lokala barnombudsmän. Det är klart att man ska ha ett barnperspektiv när man planerar sina verksamheter. Vi har som myndighet inga tvångsmetoder att ta till utan vi är bara rådgivande och ska driva på för Avtalsyrkanden om arbetsmiljön Lars Fischer är arbetsmiljöombudsman för Kommunal får en följdverkan av att vi inte är så trevliga mot varandra. Vi spänner oss för att vara duktiga och ändå hinna med lika mycket på kortare tid. Arbetsmiljön är otroligt viktig, vi måste påvisa för arbetsgivaren vad brister i den kostar på lång och kort sikt. Det är värt att satsa lite pengar för att människor ska må bra på jobbet. Vi ska kunna gå till jobbet utan att riskera liv eller hälsa. att myndigheter och kommuner efterlever barnkonventionen. De som är bäst på att se till barnperspektivet är faktiskt Vägverket. Mycket av arbetet vi gör handlar om attitydförändringar. Varför ska barn behöva stå ut med dålig arbetsmiljö? Ett av våra uppdrag är just att föreläsa om barns villkor och få till attitydförändringar. BO en myndighet Barnombudsmannen är en myndighet med en personalstab på 24 personer som ska föra fram barnens perspektiv i olika sammanhang. Varje år utkommer rapporter som barnombudsmannen sammanställt om barnens villkor i Sverige, till sin hjälp har BO bland annat 130 kontaktklasser. De huvudsakliga uppgifterna är att företräda barnen och unga, driva på genomförandet av barnkonventionen, lämna förslag på ändringar i lagstiftningen och att hämta in kunskap och statistik om barns levnadsförhållanden och villkor. BO har ingen formell makt att ändra något utan är bara en rådgivande instans. KERSTIN RIDDERSTEDT Företagshälsovårdens roll I det nya avtalet lägger man också fram vikten av en oberoende och partsneutral företagshälsovård som har kunskaper om arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, medicin, rehabilitering, teknik och kemiska hälsorisker. Företagshälsovården ska främst arbeta förebyggande och kunna föreslå åtgärder för hela verksamheten liksom för individer. I och med den nya lagen som trädde i kraft den 1 januari -05 ska arbetsgivarna betala 15 procent av lönen för de som är långtidssjukskrivna på heltid. Det sätter press på arbetsgivarna att rehabilitera de sjuka. Men det finns också en oro för att en del arbetsgivare säger upp långtidssjukskrivna av personliga skäl. Vi har fått in en del sådana fall som vi fört tvisteförhandlingar om. Många gånger visar det sig att arbetsgivaren inte gjort det de ska när det gäller rehabiliteringsarbetet. Därför är det viktigt att vi som fackförbund får ökat inflytande över rehabiliteringsåtgärder där det är tydliga regler för samverkan och förhandling. Kommunal har yrkanden på fyra områden till den nya huvudöverenskommelsen (HÖK). De fyra områdena är företagshälsovård, rehabilitering, arbetsmiljöutbildning och bemanningsplanering. KERSTIN RIDDERSTEDT

10 10 På boendestödet i Hässelby vill personalen avveckla sig själva. Målet är att våra klienter säger: Nu behöver jag inte er hjälp längre, nu klarar jag mig själv, berättar Barbara Lindström som arbetar i boendestödsgruppen. Metoden man arbetar efter kallas ESL, Ett självständigt liv. Den tar fasta på alla människors behov av att klara vardagssysslor och möten med andra. En ganska blygsam ambition, medlemstidningen Stockholms län nummer Boendestöd skapar trygghet och fr Hela boendestödsgruppen samlad, från vänster bakre raden Kàmel, Lena, Sven-Arne, Anders, Olof, främre raden Helen, Norma och Barbara. men för många av dem som gruppen arbetar med är vägen lång till en fungerande vardag. Boendestödet ges till psykiskt funktionshindrade mellan 18 och 65 år och ingår i socialpsykiatrin. Målgruppen skiftar och ingen individ är den andre lik. Där finns äldre personer som haft arbete och familj i många år men av någon anledning tappat fotfästet i tillvaron. Det finns även ungdomar som ännu inte kunnat forma sitt vardagsliv. Att det finns så många olika problem att lösa gör arbetet stimulerande men samtidigt psykiskt tungt. Eftersom hjälpen är helt frivillig måste boendestödjarna börja ett tålmodigt arbete med att bygga upp en relation innan man kan ta itu med problemen som klienten har. Svårt få kontakt ibland Olof Rimfors och Barbara Lindström berättar om en ung kille de haft kontakt med. Han var väldigt sjuk och isolerade sig fullständigt. Han ville inte ha hjälp och släppte inte in någon i sin lägenhet. Han fikade med boendestödjarna på en träfflokal men ingen i personalgruppen lyckades vinna hans förtroende. Öppningen kom när det visade sig att Olof och killen hade samma musiksmak, berättar Barbara. Olof och Barbara träffade honom på lokalen under lång tid. De gjorde inget särskilt, fikade och pratade. Idag är killen tillbaka i sina studier och träffar gamla kompisar. Många som har psykiska handikapp har svårt med de kognitiva funktionerna, säger Kàmel Abedy. De ser och hör samma saker som vi men uppfattar det på ett annat sätt och kan ha svårt att hantera sina intryck. Många har svårt att planera och genomföra enkla vardagsysslor som disk och dammsugning. Tillsammans med boendestödjaren lägger de upp en rutin som fungerar. Oftast blir människor med bristande kognitiva funktioner felaktigt bemötta. Förstår man inte handikappet kan det vara lätt att bli arg när någon inte kan göra något så enkelt som att slänga en pizzakartong utan låter den ligga kvar på bordet, säger Norma. En enkel sak för mig är svårt för den som har handikappet. Hjälper till med det mesta Boendestödjarna hjälper sina klienter med kontakter med myndigheter och vårdinrättningar. Ibland driver de på för att någon som behöver det ska få sjukvård eller annat boende. Ofta upplever boendestödjarna att deras klienter hamnar mellan stolarna eller att det inte finns pengar till de insatser som skulle behövas. Det kan vara någon som är lätt förståndshandikappad. Personen är för sjuk för eget boende men för frisk för en plats inom omsorgen. Många med neuropsykiatriska besvär har först som vuxna fått en korrekt diagnos. Under alla år som personen saknat rätt stöd har han eller hon mått dåligt och kanske försökt dämpa sin oro med alkohol eller tabletter. När boendestödet vill hjälpa en klient till annat boende finns det inget lämpligt för en person med denna kombination av problem. Det kan vara upp till ett års väntetid för neuropsykiatrisk utredning. Många av boendestödets klienter har dåliga erfarenheter. De har mötts av brist på förståelse och anpassat stöd. Trots bilden i massmedia av psykiskt sjuka människor som farliga och aggressiva är det ovanligt att personalen i boendestödsgruppen blir utsatta för hot i arbetet. Kan känna oron Att deras klienter som kanske fått fel medicin eller mår väldigt dåligt ibland blir aggressiva är det ingen som tycker är konstigt. Det skulle vem som helst bli om man inte ätit el- Häcken växte hög, hög som ett höghus vid Häs det sjöng Nationalteatern på ohälsan och människors iso Då var institutionsvård enda tappat fotfäste i tillvaron. Ida

11 ler sovit på flera dygn. Ibland känns det inte bra när vi kommer till en klient, säger Barbara. Han eller hon är orolig. Då föreslår vi ofta att vi ska gå en promenad eller ta en fika på stan. Vi går ut på neutral mark och försöker bryta upptrappningen av oron. Vi går inte in på deras revir om vi tror att de kan känna sig hotade av det. Att arbeta utifrån hjärtat kallar Barbara det. Andra i gruppen talar om fingertoppskänsla och förmåga att läsa av människor. Att veta hur man ska nå fram och bemöta. Att ge rätt stöd vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Boendestödjarna använder sig själva som arbetsredskap precis som de använder promenader, fikastunder och hushållsysslor för att skapa kontakt, samhörighet och förtrogenhet. Det är en balansgång mellan det personliga och det professionella. Att kunna säga till en klient att Det här är inte bara mitt jobb utan jag blir verkligen orolig när du bara låser in dig utan att lämna något meddelande. Kanske får man nästa gång bekräftelse på ett nytt steg genom ett SMS : Mår dåligt just nu. Hör av mig om några dagar. Det går inte att generalisera men snarare än att deras klienter är våldsamma och utåtagerande är det människor som är rädda och osäkra. Många av dem har dåligt självförtroende, säger Anders Klintwall, det blir den viktigaste punkten att börja på. LENA ERICSONHÖIIJER Det är en strålande vinterdag. Lena Steené och Sven-Arne Lilja ska hem till Barbro som de är kontaktpersoner för. Boendestödjarna hinner oftast besöka två klienter på förmiddagen och två på eftermiddagen. Deras arbete kan absolut inte genomföras efter fast tidsåtgång. Trots att man kan tycka att vi avsätter gott om tid för var och en missar vi ibland lunchen för att någon behöver extra tid, erkänner Sven- Arne som idag använder sin egen bil för att hinna möta Lena i Hässelby Strand. Barbro bor i en rymlig lägenhet med härlig utsikt över Mälaren. Väggarna är täckta med bokhyllor och hon använder datorn som står på några timmar varje dag. Barbro är präst och sjukpensionär men håller på med sin forskning dagligen. Ämnet är brännande aktuellt: Bibelns syn på homosexualitet. Och den synen är negativ. Det märker man på de kristna grupper som är biblicister, det vill säga bokstavstroende. Enligt biblicisterna är Bibeln den enda normen men det håller inte Barbro med om. Gud uppenbarade sig också genom Kristus och bibeln måste tolkas genom hans ord och handlingar. På tidigt 70-tal gick Barbro ut offentligt med sin homosexualitet. Det gjorde det omöjligt för henne att bli präst då. Stockholms biskop Lars Carlzon vågade gå mot strömmen och lovade henne prästvigning medlemstidningen Stockholms län nummer ramtid i Hässelby strand sselbygård å 70-talet om den psykiska olering. a alternativet för den som ag finns boendestödet. Barbro vill gärna berätta om sin situation. Hon tycker att det är viktigt att de psykiskt handikappade får ett ansikte. Sven-Arne och Lena är kontaktpersoner för Barbro. När man utser kontaktpersoner utgår man från klientens behov och försöker välja två personer som kompletterar varandra. när hon var klar med sina teologiska studier. Barbro som flyttat från Göteborg till Uppsala studerade klart till slut och hamnade i Stockholm. Avhandling gav en mening Barbro är uppvuxen under den tid då homosexualitet stämplades som en sjukdom. Men för henne själv har det aldrig känts som ett handikapp. Efter något år som präst fick hon däremot psykiska besvär som verkligen har begränsat hennes liv. När hon började märka av sjukdomen avbröt hon sin tjänstgöring och påbörjade en doktorsavhandling. Under många år gav det arbetet henne mål och mening i livet. Barbro är en modig kvinna som är beredd att gå före så jag blir inte förvånad när jag förstår att hon vid disputationen 1992 väckte uppståndelse. Avhandlingen handlade om erotiska och homosexuella motiv i Tove Janssons senare litteratur. Många såg arbetet som en pionjärinsats medan andra var upprörda över att denna sida hos allas vår Muminmamma blev offentlig. Tove Jansson själv satt på åhörarplats och hade gett Barbro sitt fullas stöd under hela forskningen. Tove hade i många år öppet levt med en kvinna men aldrig sagt rakt ut att hon var homosexuell. När avhandlingen var klar blev Barbro sjuk på allvar. Så småningom lyckades hon komma till en bra läkare, fick en diagnos och rätt medicin. Sjukdomen heter schizo-affektivt syndrom och innebär att man har korta psykoser varvat med depressioner. Med hjälp av medicin och boendestödjarna har hon nu hittat tillbaka till ett bra liv. Hon läser och skriver några timmar varje dag och åker då och då till teologiska fakulteten i Uppsala där hon deltar i ett etikseminarium och får synpunkter på sin nuvarande forskning. Hon hoppas att det så småningom ska bli en bok. När boendestödjarna kommer dricker de kaffe, tar en promenad och sitter och pratar. Innan Sven-Arne och Lena går hjälps de åt att snygga till i köket eller andra småsysslor som behöver göras. Barbro säger att hon lever och arbetar långsamt. Det känns viktigt för Barbro att berätta om sin situation. Hon vill ge de psykiskt handikappade ett ansikte och hon vill gärna visa vilket viktigt arbete boendestödet gör. Jag har lätt att isolera mig därför behöver jag boendestödet, säger Barbro. LENA ERICSON HÖIJER

12 12 Jag läser för mina barn varje kväll, säger Peter Olsson, det har alltid känts naturligt. Peter har fyra barn i åldrarna 1 till 15 år. De stora läser själva nu för tiden men de två minsta lyssnar fortfarande gärna när pappa läser Älskade gris som är en av Peters favorit bland barnböcker. I höstas var Peter och 60 andra medlemstidningen Stockholms län nummer Läs för mig, pappa! Peter läser gärna för sin dotter jasmine, och hon talar gärna om för honom att hanska göra det Debattbok pappor från olika LO-förbund på en heldag i ABF-huset i projektet Läs för mig pappa. Pappor som läser är en bra förebild för barnen. Det visar att berättelser, böcker och läsning också hör till männens värld. Det hjälper barn att få tillgång till språket och orden. Det var en rolig och inspirerande dag, berättar Peter. Även om jag redan läste för mina barn fick jag många nya tankar om hur man kan tolka berättelser. Jag har också blivit mer observant på hur vi pappor framställs i böcker. Som Alfons eller... Är pappor som Alfons Åbergs som alltid gömmer sig bakom pipan och tidningen eller är de som pappan i Älskade lilla gris som låter barnet både komma nära och vara självständig. Även om Peter tycker det är naturligt att läsa för sina barn så var det inte alla kursdeltagare som tyckte det. Det fanns de som aldrig läst för sina barn. Kanske läste de inte själva heller. Att läsa för sina barn är ett bra sätt att skapa gemenskap. Det är viktigt för hur barn uppfattar sina pappor. Avdelningens studieorganisatör Barbro Pousette är glad över det gensvar Läs för mig pappa fått bland i sektionerna inom Kommunal Stockholms län. I höst kommer det nya kurser på Ungdomsbok ABF som vi hoppas många pappor skall anmäla sig till, säger Barbro. Läs för mig pappa är ett projekt som drivs av en rad LO-förbund, ABF och En bok för alla. Är du intresserad av att gå kursen? Hör av dig till din sektion. Genom sektionen kan du också köpa böcker från En bok för alla. De har bra barn- och ungdomsböcker till lågt pris. LEH Jasmine läser gärna även själv, det kanske hon tackar papppa för en dag i framtiden Brev från en krigszon Soldater och anhöriga skriver till Michael Moore Ordfronts förlag Det är nog svårt att helt och fullt föreställa sig den desperation och vrede många soldater och deras anhöriga känner inför kriget i Irak. Brev från en krigszon är en fortsättning på Michel Moores film Fahrenheit 9/11. Många av brevskrivarna tar avstamp just i filmen, hur den fått dem att vakan till politisk medveten eller hur den formulerat just det de själva känner. Breven ger en tydlig bild av krigets klasskaraktär. Arbetarklassen dör i det och kapitalisterna tjänar pengar på det. Många brevskrivare berättar historien om hur de låtit sig värvas till armen i ungdomligt oförstånd av entusiastiska rekryterare. Andra är begåvade arbetarbarn som sett en reservtjänst som enda möjligheten att finansiera sina studier. Få hade föreställt sig möjligheten av att hamna i ett långvarigt krig som det i Irak. Många har ivrigt väntat på att deras fleråriga kontrakt ska gå ut så att de får åka hem för att få beskedet att kontraktet förlängts och de blir kvar i kriget. De hänvisar till en luddig klausul som rekryterarna inte uppehållit sig vid. Ett krig som brevskrivarna upplever som allt mer moraliskt tvivelaktigt. Några massförstörelsevapen har inte hittats istället har soldaterna hamnat i en mardrömstillvaro där deras kamrater dödas och såras och de själva skjuter ihjäl barn som kastar sten. Vi används som spelpjäser av Bush och hans anhang skriver en soldat och en annan talar om soldater som dör för att fylla fickorna hos de rika som aldrig ligger sömnlösa över det blod de utgjutit. Makteliten som aldrig satt sin fot på en krigsskådeplats kallar soldaterna som riskerar livet för opatriotiska om de vågar kritisera kriget. Breven liknar varandra mycket och från åskådarplats kan det till slut kännas snudd på enformigt. Men det är bara om man för ett ögonblick glömmer bort den fruktansvärda verklighet som breven skrivits i. Kriget i Irak har blivit en levande mardröm. Stipendier att söka Avdelningen delar årligen ut ett antal kulturstipendier på sammanlagt max kr. Stipendierna delas ut till medlemmar som på ett förtjänstfullt sätt arbetat med fackliga, kulturella och politiska frågor i sin kulturella gärning. LEH Morbror Kwesis vålnad av Janne Lundström En bok för alla 26:- Boken handlar om en väldigt stark morbror vid namn Kofi, ett barn som är mycket klokt, en snabbtänkt flicka och elva små kusiner, alla svarthyade. Dom ska lösa ut sin morbror Kwesi hos De förfärliga vitmännen (Kwesi var skuldslav för vitmännen). Att lösa ut honom skulle kosta tre pereguaner guldsand. Det blir en lång resa till Ammanforo, där De förfärliga vitmännens vita stenhus finns, så barnen, den kloka flickan och morbror Kofi får övernatta i en av byarna. Under natten tar en person guldsanden som barnen samlat ihop. Dagen efter berättar den kloka flickan om guldsanden och alla börjar gråta förutom en pojke, det var han som stulit guldsanden natten där innan. Som straff för det får han en självdöd höna i ett läderband runt halsen och så måste han följa med barnen, morbror Kofi och den kloka flickan till Ammanforo och tillbaka hem igen. Vill du veta vad som händer sen i boken så får du läsa den! Boken var spännande, hårresande och till och med så rolig att man skrattade ibland. Jag rekommenderar den att läsas! ELIN EKMAN 12 ÅR En förutsättning för att få ett stipendie är att det man söker stipendie för kommit medlemmarna inom avdelningens verksamhetsområde till del. Om du vet någon som målar, sjunger, skriver, arbetar med keramik eller har andra kulturella intressen kan du nominera personen till din sektion. Sektionen skall prioritera och motivera den stipendiesökandes ansökan/nominering

13 Anders Pihls första skrivtävling blev MT:s årliga novelltävling. Där fick han hederspriset. Jag blev mycket glad över priset, ett erkännande som ger mersmak säger han. När han fick diplomet och läst juryns motivering: Dramatiskt uppbyggd stämningsförändring som ger ett spännande perspektiv och en intressant dubbeltydighet blev han ändå gladare. Det var mer än jag hade tänkt mig. Han har gått några skrivarkurser och det tycker han är bra för då får man konstruktiv kritik och bekräftelse. Nu arbetar han vid sidan av medlemstidningen Stockholms län nummer Många strängar på lyran Träff på första försöket för Anders Pihl. Han fick ett hederspris i MT:s skrivartävling, den första skrivartävling han deltagit i. ordinarie sysslor som frilansjournalist. Han har gjort resereportage som han har sålt till SvD, Vagabond och Femina bland annat. Men det hinner han bara med på loven för Anders arbetar som specialpedagog på Stockholms stads Kulturskola. Där har han hand om film, data, video och bild & form för barn och ungdomar med funktionshinder. Ett utvecklande arbete som är viktigt. Filmprojekten är olika stora. Ibland kan produktionerna sträcka sig över hela terminen och ibland gör de kortfilmer. Eleverna är i åldrarna 8 20 år. Flera strängar Anders arbetar dessutom som personlig assistent på deltid. Han har varit hos samma person i nio år. De trivs bra tillsammans och båda har ett brinnande sportintresse. Men Anders har fler strängar på sin lyra. Han har även varit verksam som bildkonstnär och haft utställningar som fått bra recensioner. Han har spelat piano i ett jazzband, men nu förtiden blir det mest pianospel hemma. Han har skrivit manus till två pjäser, varav en har satts upp på Backstage. Det var härligt att höra sin text spelas upp och det är kul att höra folk skratta, säger Anders. Även hans novell är skriven dramaturgiskt, så det skulle gå att göra en pjäs av den också. Novellen är som en saga om medbestämmande. Vad händer om vi inte är med och bestämmer. Passitivitet kan skapa ett helvete för dem som ej vill vara med och bestämma Vi på MT önskar Anders lycka till med det fortsatta skrivandet och även de andra aktiviteter han ägnar sig åt. Och Anders, lycka till med dykcertifikatet också. EWA FELICETTI Novellen I Helvetet kan du läsa på nästa uppslag. Wallmans Intiman presenterar familjeföreställningen: Drill och Drull skapar teaterlust! Lättfastnade sånger & budskap...de äldre barnen beundrar Fame Factorystjärnorna Örebro Kuriren Söndagar kl 13 & 15 Barn: 120:- Vuxna 150:- 8 utsålda föreställningar! Nu släpper vi flera! The Jeerk Show! STEPP SHOW HUMOR Premiär 25 mars! Jeerk gör succé med galen show Karlskoga Kuriren Djärvt, nydanande och stundtals magnifikt för att inte säga genialt Expressen Sundsvalls Tidning ERBJUDANDE KOMMUNAL: 175:- (ord. pris 210:-) säljes endast i kassan JOHAN ÖSTBERG MAJA GULLSTRAND HELENA RASK BIRGITTA JOHANSSON ANDREAS ANDERSSON Fame Factory 2004 Odengatan 81, Odenplan Tel: intiman@wallmans.com ticnet.se

14 14 medlemstidningen Stockholms län nummer Novell på temat Att vara med och bestämma I helvetet... J ag dog på en måndag strax före jul och vaknade upp stående i en hiss på väg ner till helvetet. Jag hade somnat vid ratten när jag skulle hem från jobbet. Nu färdades jag alltså till min stora förvåning till ett ställe vars existens jag starkt betvivlat. Stämningen i hissen var inte så munter. Vi var fem svenskar som hade dött i samma bilkrasch. Vi småpratade lite om olyckan och kom överens om att det stora felet hade varit väglaget. Alla beklagade för varandra att det hade gått så illa. Det fanns en nervositet i luften. En spänd väntan. Jag tror nog att vi alla hade ungefär samma bilder i huvudet, en blandning av medeltiden och tredje världen. Eld och rök. Fruktansvärda plågor. Spöstraff, stegling, drunkna i sitt eget blod. Den sjätte personen i hissen hette Fredrik, en lång utåtriktad kille som dött i en bergsklättringsolycka i Nepal samtidigt som vi andra hade krockat med våra bilar på Hornsgatan i Stockholm. Han påstod att han såg fram emot kvalen, att de var som en utmaning för honom. Han talade om vikten av att vänja sig vid smärtan och närma sig smärttröskeln underifrån. Tortyr är väl ändå inte roligt, sa Greger, som varit datakonsult i jordelivet. Säg inte det, svarade Fredrik, men det lät ganska tillkämpat. Bara det är på bestämda tider menade Solveig, en före detta verksamhetsledare inom kommunen. H issdörrarna öppnades med ett svagt gnisslande. Vi ryggade alla tillbaka, beredda på det värsta. Men ingenting hände. En stor och ljus foajé låg framför oss. Det första som hördes var nedtonad julmusik. Vi gick ut med försiktiga steg. På golvet låg mjuka mattor som dämpade alla ljud. Det var rent och snyggt. En mörkhyad städare i blå rock gick mellan en rad låga soffbord och torkade av dem med en dammtrasa. Vi behövde bara vänta ett par minuter. En dörr öppnades och ut kom en trevlig tjej som presenterade sig som Lena Hovemark och som hälsade oss hjärtligt välkomna. Hon berättade att hon skulle bli vår handledare under den här första långa tiden. Lena började med att dela ut fruktkorgar till oss. Alla fick vi en välmatad fruktkorg av Lena med bananer, kiwi, äpplen och apelsiner, jämte en namnbricka med respektive namn på, en kulspetspenna och en personlig mapp med infoblad och brevpapper. Det var ju inte så farligt. Fredrik såg faktiskt lite besviken ut. Var fanns elden, skriken, lukterna? Sanningen är att det inte finns några eldar här. Inte nu för tiden. Det som finns är något som liknar ett enormt men välskött konferenscenter. Hela anläggningen, så långt som jag hann se den, liknar många moderna svenska arbetsplatser av idag. Det finns till och med brandsäkerhetsföreskrifter på väggarna. Dessutom är det som sagt väldigt rent. I gruppen skojade vi om det. Det var ett rent helvete, det här. Klart att även ett ställe som det här uppgraderas, sa Greger medan vi följde med Lena på inledande rundturen. Svenska fängelser är ju inte som på medeltiden längre, varför skulle då helvetet vara det? Vi visades runt i vad som skulle bli vår hemmiljö den närmaste evigheten, och man kunde verkligen inte klaga på standarden. TV på rummet med alla kanaler, barskåp, fem olika handdukar, åtta galgar i garderoben och utsikt mot en vacker trädgård, visserligen konstgjord med plastväxter, men smakfullt arrangerad. J ag la märke till att Canal Plus saknades i kanalutbudet och det irriterade mig ett tag, sedan vande jag mig vid tanken. Den största överraskningen var att det låg en bibel på huvudkudden, precis som på en del amerikanska motell. Det hade jag kanske inte väntat mig just här. Kanalväljaren till TV:n var förgylld och tung att hålla i handen. En skål med vitamintabletter stod framställd på nattduksbordet. I rummets garderob hängde på en galge en ljusblå lammullströja med en liten snyggt designad djävul som logotyp. Första kvällen i helvetet var rofylld. Jag var på rummet och tittade på sena Aktuellt på TV. Kunde konstatera att inget särskilt hade hänt däruppe. Jag mådde efter omständigheterna bra och tänkte att det här stället har oförtjänt dåligt rykte. J ag vaknade nästa morgon av att Lenas röst ljöd genom en liten högtalare ovanför dörren. God morgon Erik. Det här är Lena Hovemark, din handledare. Hoppas du sovit gott. Om tio minuter är det är dags för vårt första medbestämmandemöte. Var vänlig att ta på dig lammullströjan och gå till sal D. Du hittar till sal D genom att använda kartan som bifogades i din

15 medlemstidningen Stockholms län nummer personliga mapp. Jag klädde på mig, borstade tänderna och tittade på morgon-tv samtidigt. Jag skyndade mig därefter iväg. När jag kom fram var alla i gruppen samlade utanför sal D. Alla var iklädda sina ljusblå lammullströjor. Jag såg också Lena som stod framför gruppen och pekade bortåt korridoren. För er som är rökare har vi en rökruta längst ner till höger i korridoren. Cigaretter ingår givetvis i servicen. Det är bara säga till mig eller någon annan i personalen så låser vi upp till tobaksförrådet. Tänk att ni talar svenska, sa en dam som av allt att döma redan funnit sig väl tillrätta här. Här talar vi alltid medarbetarens språk. Vi ser till att alla medarbetares personliga inriktning och stil tas till vara. Det är aldrig en tillfällighet var ni Jag orkade inte lyssna. Jag märkte att jag dumt nog fortfarande höll den förgyllda kanalväljaren i handen. Jag avbröt Lena och frågade om man kunde lägga in lite grejor på sitt rum. Lena log och sa att det där med rummen kommer nog att lösa sig och erbjöd sig att ta hand om kanalväljaren. Lena delade ut nya fruktkorgar. Frukten var tydligen avsedd som frukost, vilket redan började kännas lite påvert. Men med tanke på var jag faktiskt befann mig kunde jag inte på minsta sätt klaga. Vi försåg oss med kaffe från kaffeautomaten utanför sal D. Jag valde cappuccino med extra socker. Lena öppnade dörren och bad oss kliva på. V i gick in. Rummet såg ut som en vanlig konferenssal och luktade av en mild rosendoft. En kvinna i benvit linnedräkt stod framme vid podiet. En assistent, en kort kostymklädd kille, hjälpte henne med att ställa fram en overheadapparat. En annan assistent, också kortvuxen, hade hörlurar på sig och skötte en ljudanläggning med stort för att inte säga pretentiöst allvar. Den tekniska utrustningen kunde jag inte heller beklaga mig över. Stora högtalare stod uppställda i hörnen, till synes överdimensionerade för rummets storlek. En klocka på väggen visade på tio över åtta. Det spelades instrumental julmusik i bakgrunden. Ekorren satt i granen, Tipp-tapp tipp-tapp, Hej tomtegubbar och många andra. Musiken spelades lite väl högt för att vara bakgrundsmusik, men med tanke på var vi faktiskt befann oss kunde man inte klaga. God morgon. Jag önskar er alla välkomna till hit, sa Lena, som följt med in. Detta är det sista medbestämmandemötet innan jul. Har alla papper och penna? Jag hoppas att alla har hittat sin stol eftersom era platser är väl uppmärkta. Kvinnan i linnedräkten presenterade sig med brett leende som Ylva Månberg. Hon berättade med len och välmodulerad röst att hon nu skulle redogöra för helvetets organisation och struktur. Hon gick igenom ställets olika nivåer och hierarkiska uppdelning och visade på overheaden vad hon talade om. Jag hade väntat mig en cirkelrund historia med kretsar, storslagna landskap som hos Dante och med en Lucifer någonstans i mitten. Men nej, långt därifrån. Rosa och ljusblå fyrkanter och gyllenbruna rektanglar representerade olika sektioner och verksamhetsområden i den organisation vi numera ingick i. Varje rektangel hade en bokstavsförkortning och var förbundna till varandra med ett system av pilar. Många pilar ledde ut ur bilden. Jag förstod faktiskt ingenting. Vi tror på övergripande lösningar. Det handlar om att planera varje skeende i detalj. Vi tror på en aldrig avstannande diskussion om vad som kan stimulera medbestämmandet i organisationens verksamhet. Tanken är att ni ska trivas här. Glöm aldrig det. E n värdinna som jag först inte lagt märke till gick runt och delade ut våtservetter och chokladpraliner (nästintill smaklösa) till dem som ville ha. Hon luktade av samma milda rosenparfym, bara en aning starkare om henne än rummet i övrigt. Ylva Månberg undrade om alla uppfattade vad hon sa trots bakgrundsmusiken. Hon kopplade på en liten mikrofon som hängde i kragen på linnedräkten och frågade om det nu hördes bättre. Jag längtade alltmer efter små horn i någons panna, antydan till ett par klövar, skymten av en luden svans. Men det fanns det inte tillstymmelse till något sådant här. Cirklar, indelade i pastellfärgade tårtbitar, förklarade uppdelningen i någon svårbegriplig underorganisation på overheaden. Sammanställningar om produktionsresultat visades i stapeldiagram utan att det berättades vad som producerades. Hon pekade på sifferkolumner, tabeller, kurvor. Ingenting förklarades närmare. Säkert två timmar förflöt. Stolarna började bli lite obekväma, men givetvis, med tanke på var jag faktiskt befann mig kunde jag inte på minsta sätt klaga. Det började kännas varmt i rummet. Jag märkte att lammullströjan av någon märklig anledning inte gick att ta av. Den fastnade hela tiden när jag försökte dra av den. Det kliade också av den vid armarna. Parfymdoften i rummet tycktes tillta, kanske tillsattes den genom ventilationssystemet. Ylva Månberg talade om relationer i grupp, om gruppdynamik, utan att berätta vilken grupp som avsågs. Hon upprepade gång på gång att vården av relationer är betydelsefullt och betonade vikten av trivsel i organisationen. Att vi alla är här för att utvecklas som människor. Att din utveckling är vår utveckling. Ylva skrev på ett whiteboard: Medbestämmande Lyhördhet Mångsidighet Positiv återkoppling I början hade det varit lätt att stänga ute Ylvas släpiga röst. Efter hand blev det allt svårare att höra sig själv tänka. Ljudvolymen måste ha skruvats upp i smyg av dj:n. Jag mådde illa. Men med tanke på var jag faktiskt befann mig kunde jag inte på minsta sätt klaga. Snart dags för lunch, tycker ni inte? På menyn i restaurangen har vi kyckling med dragonsås. Givetvis finns vegetariska alternativ. Äntligen mat, tänkte jag, något sinnligt och konkret att sätta tänderna i. Det vattnades redan i munnen på mig. Men lunchen lät vänta på sig. Ytterligare två timmar släpade sig fram. Föredraget hade nu övergått till de logiska principer som styr helvetet. Hoppet om att få veta något konkret om detta ställe eller om ondskans natur slocknade snart. Ylva nöjde sig med att understryka hur viktigt det var att alla kände inflytande här. Att informationen till alla och envar verkligen nådde ut. Det finns fortbildningskurser i medbestämmande och trivsel för er som känner er osäkra, sa Ylva och höll upp en penna i luften. Värdet av att alla deltar kan inte nog överskattas. Ett positivt återkopplat deltagande är faktiskt vad hela vår verksamhet bygger på. Jag svettades i lammullströjan och längtade efter en tillämpning, en antydan till ett praktiskt exempel, skymten av en konkret innebörd. Ännu minst en timme förflöt på detta vis. Jag kunde nästan inte andas längre. Såg att även Greger och de andra satt och svettades kopiöst. Fredrik hyperventilerade, det såg ut som om han skulle svimma när som helst. Till slut tystnade Ylva Månberg och undrade om vi hade några frågor. Ingen sa någonting och ingen rörde en fena. Det enda som hördes under kort stund var julmusiken. Hon tackade för sig och gick av podiet. Lena reste sig upp, tittade på sitt armbandsur och vände sig mot oss med en mikrofon i handen. Jahaja, hoppas ni funnit medbestämmandeinformationen intressant. Då är det snart dags för lunch, tycker ni inte? På menyn i restaurangen har vi kyckling med dragonsås. Givetvis finns vegetariska alternativ. Jag försökte resa på mig för att vara först ut till lunchen. Det var då jag märkte att jag inte kunde komma upp, det var som om en blytung hand pressade ner mig mot stolsitsen. Först förstod jag inte vad som höll mig kvar i stolen och tog spjärn mot armstöden för att häva mig upp. Allt som jag åstadkom var ett ljudligt knakande som fick många att vända sig om. Ett ögonblick bara, sa Lena med en kort nick åt mitt håll och fortsatte att le. Jag märkte jag att inte kunde lyfta ens armarna längre, inte heller röra benen. Till och med musklerna i fingrarna hade stelnat till orörlighet. Kaffet, tänkte jag. De måste ha preparerat kaffet med något. Den korte assistenten med hörlurarna gick fram till musikanläggningen och skruvade upp julmusiken ytterligare så att det gjorde ont i öronen, men jag kunde ändå höra vad Lena sa i de sprakande högtalarna: God morgon. Jag önskar er alla välkomna hit. Detta är det sista medbestämmandemötet innan jul. Har alla papper och penna? Jag hoppas att alla har hittat sin stol eftersom era platser är väl uppmärkta. Ylva Månberg kom upp på podiet igen. Med en stor kraftansträngning lyckades jag vrida ögonen så att jag såg klockan på väggen. Den var fortfarande tio över åtta. ANDERS PIHL

16 16 medlemstidningen Stockholms län nummer Avtalet ger dig skydd Kollektivavtalen reglerar inte bara löner och anställningsvillkor. Det garanterar också att du omfattas av avtalsförsäkringar som förstärker det grundskydd som våra lagar ger. Kollektivavtalet reglerar också att din arbetsgivare betalar till din tjänstepension som också är en del i avtalet. Skillnader i avtalspensioner Förmånsbestämd pension Landsting kommun och Svenska kyrkan PFA98, PFA01, PFA2000 Ingen Vi har gjort en liten sammanställning av händelser som du kan råka ut för under din anställningstid. Vi har kort beskrivit vilka ersättningar du kan få från de lagstadgade socialförsäkringarna och avtalsförsäkringarna (en förutsättning är att din arbetsgivare har tecknat kollektivavtal), samt från fackets gruppförsäkring som ingår i fackavgiften. Dessutom har du möjlighet att teckna fackets gruppförsäkring som du erbjuds vid inträdet i facket och som du betalar extra för. Vi har tagit med de fem vanligaste avtalsförsäkringarna i sammanställningen. Om du inte känner igen dig i något av de redovisade avtalen, fråga din arbetsgivare vilket kollektivavtal och vilket pensionssystem ni har på din arbetsplats. Har din arbetsgivare inget avtal har du förmodligen inga försäkringar eller tjänstepension. Då har du endast det försäkringsskydd som Avtalspensioner Privata vårdföretag och privata skolor ITPplanen 10% av slutlön det lagstadgade socialförsäkringssystemet erbjuder. Kooperativa daghem och skolor KTP-planen 10% av slutlön Olika pensioner Vi har även gjort en sammanställning över de vanligaste avtalspensionerna (kallas också tjänstepension) hos arbetsgivare som har avtal med Kommunal. Avtalspensionen är en komplettering till det allmänna pensionssystemet och premiepensionen. I de flesta avtalen skall du ta ställning till, liksom i premiepensionen, vem som skall förvalta din pension. Du kan välja mellan traditionell pensionsförsäkring eller fondförsäkring, återbetalningsskydd och familjeskydd eller inte. Ta kontakt med den som är pensionsadministratör för ditt pensionsavtal om du inte har valt eller om du vill ändra något. Pensionsbolagen skickar ut personliga besked en gång per år, där får du reda på vad som gäller för dig. Staten och de olika pensionsbolagen har gemensamt startat pensionsportalen där man i framtiden skall kunna se sitt samlade pensionsinnehav. här ska både den statliga pensionen, tjänstepensioner och privat pensionssparande redovisas. Den statliga pensionen och vissa tjänstepensioner finns redan på pensionsportalen. BARBRO PERSSON Försäkringar Kooperativt anställda Privatanställda hos personliga assistenter bussbolag, städbolag, sotare, djur och KAP naturföretag (LANT) SAF-LO pension Ingen Ingen Avgiftsbestämnd pension 4,5% för anställda före år 2004 och fyllda 28 år. 4% för anställda efter fyllda 21 år samt nyanställda från år 2004 Inbetalas 1 gång per år 2% av pensionsgrundande lön ITPK Inbetalas 1 gång per år 2,1% av pensionsgrundande lön KTP Inbetalas 1 gång per år 3,5% av pensionsgrundande lön Inbetalas månadsvis 3,5% av pensionsgrundande lön Inbetalas 1 gång per år Pensionsgrundande tid Från fyllda 21 år Från fyllda 28 år Från fyllda 28 år Från fyllda 21 år Från fyllda 21 år Pensionsgrundande lön All lön och skattepliktiga förmåner, vid sjukdom, föräldraledighet eller fackligt uppdrag gäller lönebortfallet som lön. Vid sjukersättning betalar AGS-KL premiebefrielseförsäkringen pensionsavgiften Månadslön och andra tillägg. Övertid är inte pensionsgrundande lön Vid sjukdom gäller lönebortfallet som lön. Vid föräldraledighet räknar de flesta arbetsgivare 11 månaders lönebortfall som lön även om det inte ingår i avtalet Månadslön och andra tillägg. Övertid är inte pensionsgrundande lön. Vid sjukdom och föräldrapenning gäller lönebortfallet som lön All lön och skattepliktiga förmåner. Vid sjukdom och för- förmåner. Vid sjukdom och All lön och skattepliktiga äldraledighet betalar AGS pensionsavgiften föräldraledighet betalar AGS pensionsavgift Förmånsbestämt familjeoch efterlevandeskydd Efterlevandepension till Make/maka/reg.partner och sambo om det finns gemensamma barn samt barnpension till barn Inget på löner under 7,5 prisbasbelopp 2 prisbasbelopp per år utbetalas månadsvis till Make/maka/partner/sambo eller barn under 5 år dock längst tills den avlidna skulle ha fyllt 65 år. 2 prisbasbelopp per år utbetalas månadsvis till Make/maka/partner/sambo eller barn under 5 år dock längst tills den avlidna skulle ha fyllt 65 år. Inget Individuellt valt familjeskydd Kan tecknas mot avgift Kan tecknas mot avgift Inget Inget Kan tecknas mot avgift Återbetalningsskydd Kan tecknas Kan tecknas Kan tecknas Kan tecknas Kan tecknas Pensionsform att välja Traditionell pensionsförsäkring eller fond. Anställda i Svenska kyrkan väljer inte pensionsform. Traditionell pensionsförsäkring eller fond Traditionell pensionsförsäkring eller fond Traditionell pensionsförsäkring eller fond Traditionell pensionsförsäkring eller fond Du som inte väljer får Traditionell pensionsförsäkring med återbetalningsskydd hos KPA Svenska kyrkans pensionskassa ITPK placeras hos Alecta utan efterlevandeskydd och till låg ränta KTPK placeras i traditionell pensionsförsäkring utan efterlevandeskydd hos KP- pension Traditionell pensionsförsäkring utan efterlevandeskydd hos KP- pension Traditionell pensionsförsäkring utan efterlevandeskydd hos AMF-pension Pensionsadministratörernas hemsidor

17 medlemstidningen Stockholms län nummer Försäkringshändelse Ersättning enligt lag Försäkringskassan Grundskydd Sjukdom Sjuklön från arbetsgivaren 80 % dag 2-14 Sjukpenning från försäkringskassan 80% från dag 15 Tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning till ålderspension vid långvarig sjukdom 64 % av en genomsnittlig inkomst beräknad under en ramtid. Arbetsolycka Lika som vid sjukdom så länge sjukskrivning pågår. Vid sjukersättning prövar försäkringskassan rätten till livränta (skillnaden mellan sjukersättning och lön) Tandläkarkostnader som uppståttpå grund av olyckan ersätts av Försäkringskassan Arbetssjukdom Lika som vid sjukdom så länge sjukskrivning pågår. Vid sjukersättning prövar försäkringskassan rätten till livränta (skillnaden mellan sjukersättning och lön) Medlem råkar ut för olycka på fritiden Lika som vid sjukdom Medlem avlider Omställningspension och barnpension Vid dödsfall på grund av arbetsskada betalas efterlevandelivränta och begravningshjälp. Ersättning genom kollektivavtal med kommun, landsting och svenska kyrkan AFA eller KPA-Liv Skydd genom kollektivavtal Ersättning genom kollektivavtal med privata vårdföretag och privata skolor Alecta Sjuklön från arbetsgivaren 10% dag Från avtalsförsäkringen AGS-KL 10% dag Månadsersättning från AGS-KL ca 15% under samma tid som försäkringskassan betalar sjukersättning. Sjuklön från arbetsgivaren 10% dag Månadsersättning från ITPsjukpension 15% av lön under samma tid som försäkringskassan betalar sjukersättning. Arbetsskadeförsäkringen -KL Ersättning för inkomstbortfall vid minst 15 dagars sjukskrivning (8 dagar vid våld/ misshandel) samt ersättning för kostnader som överstiger 500 kr, sveda och värk efter 30 dagars sjukskrivning och ersättning vid invaliditet Arbetsskadeförsäkringen Ersättning för inkomstbortfall vid minst 15 dagars sjukskrivning samt ersättning för kostnader som överstiger 500 kr, sveda och värk efter 30 dagars sjukskrivningocht ersättning vid invaliditet Arbetsskadeförsäkringen -KL Ersättning för kostnader och invaliditet när försäkringskassan har godkänt arbetssjukdomen eller om sjukdomen finns med på ILO- lista över arbetssjukdomar Arbetsskadeförsäkringen Ersättning för kostnader och invaliditet när försäkringskassan har godkänt arbetssjukdomen eller om sjukdomen finns med på ILO-lista över arbetssjukdomar Lika som vid sjukdom Lika som vid sjukdom Tjänstegruppliv TGL-KL till 67 år Omställningspension och barnpension från PFA- pensionsavtal. Dödsfall på grund av arbetsskada ersättning även från -KL Tjänstegruppliv TGL till 65 år Dödsfall på grund av arbetsskada ersättning även från Ersättning genom kollektivavtal med kooperativa daghem och skolor KP Pension och Försäkring Sjuklön från arbetsgivaren 10% dag Månadsersättning från ITP-sjukpension 15% av lön under samma tid som försäkringskassan betalar sjukersättning Arbetsskadeförsäkringen Ersättning för inkomstbortfall vid minst 15 dagars sjukskrivning samt ersättning för kostnader som överstiger 500 kr, sveda och värk efter 30 dagars sjukskrivning och ersättning vid invaliditet. Arbetsskadeförsäkringen Ersättning för kostnader och invaliditet när försäkringskassan har godkänt arbetssjukdomen eller om sjukdomen finns med på ILO- lista över arbetssjukdomar Lika som vid sjukdom Tjänstegruppliv TGL till 65 år Familjeskydd från KP-pension Dödsfall på grund av arbetsskada ersättning även från Ersättning genom kollektivavtal med kooperativt anställda personliga assistenter KP Pension och Försäkring Ersättning genom kollektivavtal med bussbolag, städbolag, sotare och djur och naturföretag (LANT) AFA Ersättning genom Kommunals försäkringar som ingår i fackavgiften, GF Folksam Skydd i fackavgiften Ersättning genom Kommunals frivilliga medlemsförsäkring, GF Folksam Frivilligt Extraskydd Från avtalsförsäkringen AGS 10% dag Månadsersättning från AGS ca 15% under samma tid som försäkringskassan betalar sjukersättning Från avtalsförsäkringen AGS 10% dag Månadsersättning från AGS ca 15% under samma tid som försäkringskassan betalar sjukersättning Ersättning för rehabilitering vid sjukdom med 788 kr per år max 3 gånger Sjukkapital 1 efter 1,5 års sjukskrivning till minst hälften är 10% av livförsäkringsbeloppet eller 18% om man har barn under 20 år. Sjukkapital 2 efter 3 års sjukskrivning till minst hälften är från 90% till 5% av livförsäkringsbeloppet beroende av ålder och grad av sjukskrivning. Sjukskrivningstiden skall ligga före 62 års ålder Arbetsskadeförsäkringen Ersättning för inkomstbortfall vid minst 15 dagars sjukskrivning samt ersättning för kostnader som överstiger 500 kr, sveda och värk efter 30 dagars sjukskrivning samt ersättning vid invaliditet. Arbetsskadeförsäkringen Ersättning för inkomstbortfall vid minst 15 dagars sjukskrivning samt ersättning för kostnader som överstiger 500 kr, sveda och värk efter 30 dagars sjukskrivning samt ersättning vid invaliditet Lika som vid sjukdom Arbetsskadeförsäkringen Ersättning för kostnader och invaliditet när försäkringskassan har godkänt arbetssjukdomen eller om sjukdomen finns med på ILO- lista över arbetssjukdomar Arbetsskadeförsäkringen Ersättning för kostnader och invaliditet när försäkringskassan har godkänt arbetssjukdomen eller om sjukdomen finns med på ILO- lista över arbetssjukdomar Lika som vid sjukdom Lika som vid sjukdom Lika som vid sjukdom Ersättning för akuta kostnader, olycksfallskapital, merkostnader, sjukvård och resor utöver självkostnadspris, tandskador, medicinsk- och ekonomisk invaliditet Lika som vid sjukdom Tjänstegruppliv AGL till 65 år Familjeskydd från KP- pension Dödsfall på grund av arbetsskada ersättning även från Tjänstegruppliv TGL till 65 år Dödsfall på grund av arbetsskada ersättning även från Begravningshjälp 7.880kr Dödsfall på grund av olycka på fritiden även begravningshjälp från olycksfallsförsäkringen kr Från livförsäkringen kr om den avlidna är under 55 år, Från 55 år sker en avtrappning med 5% per år. Om den avlidna har barn under 20 år utbetalas 120% av livförsäkringsbeloppet kr.

18 B 702 PROPRES / info@propres.se 18 Debatt / Insänt medlemstidningen Stockholms län Kan man betala sin hyra med en överklagandehandling? Det kom ett besked. Enligt 9,12 och 13 lagen om arbetslöshetsförsäkring, har vi beslutat att inte medge ersättning... En par ord, en mening, några bokstäver och min tillvaro kom i gungning. Som de säger, hela mitt liv passerade revy. Jag har arbetat sedan 16 års ålder. Fast heltid inom barnomsorg och vård sedan 1978 åt samma arbetsgivare. Facklig medlem i Kommunal sedan början av talet. Högskoleutbildad med studieskulder. Skild. Ensamstående med vuxna barn. Låglöneyrke inom kvinnodominerad sektor. Sönderstressad, utbränd och fysiskt sjuk sedan Övertalig. Halv förtidspensionär, uppsagd på grund av arbetsbrist på halvtid via avtal med arbetsgivare. Inskriven i A-kassan för första gången i mitt liv. Hej kära A-kassan svara myndighet. Genomsvensk genomvanlig tant behöver för första gången hjälp. Jag har betalat till dig i alla år. Plikttroget och tillitsfullt. Så kom det då ett besked, en månad efter inskrivning, i samband med månadskifte och helg. Hjälp! Ska det vara så här? Vem ska betala min hyra, min telefonräkning, mina mediciner, min TVlicens? min mat? Min el? Kan jag betala med överklagandehandlingen? På arbetsförmedlingen säger de att jag ska sitta här hemma och söka arbeten hela tiden, med gott mod och hög självkänsla och marknadsföra mig rätt. Men jag funderar mest på VAR tog alla pengar vägen? De pengar jag och alla andra betalat in i alla år till A-kassa och fackförbund. Mer och mer, högre och högre avgifter, för att få hjälp, när den behövdes. Den behövdes nu och vad får jag? Nästa nummer av MT kommer vecka nummer Jag är en ensamstående fattig sjuk kvinna som nu uppmanar oss alla! Vi som arbetar inom låglönesektorn, inom kvinnodominerade arbeten, deltid, med usla löner och avtal. Vi som blivit sjuka av våra arbeten och inte fått arbetsskada. Vi som kanske inte ens får A-kassa eller sjukpenning eller rehabilitering eller pension! Upp till kamp! Systemet är helt enkelt inte klokt! Det som skulle vara till stöd, blev till förtryck och alla våra pengar går åt till chefslöner, fallskärmar, tjusiga konferensresor, reseräkningar, mediauppvaktning, fyrfärgstryck,lägenheter åt chefernas barn, porrklubbsbesök och utlandsresor för styrelsen! NU är det dags att SÄGA STOPP! MEDLEM I FACKFÖRENING OCH A-KASSA SOM LEVER PÅ SIN SONS PENGAR. A-kassa betalas ut vid arbetslöshet För oss som arbetar med a-kassa så är vi skyldiga att hålla oss till det regelverk som gäller för verksamheten. Att våra beslut som grundar sig på reglerna kan drabba enskilda på det sätt som du beskriver är alltid lika beklagligt men inte ens med den bästa vilja i världen kan vi göra undantag. De paragrafer som du hänvisar till reglerar en del av villkoren för att få ersättning. Här är de paragrafer som beslutet grundar sig på och det är antagligen något av de villkoren som du inte uppfyller. 12 Arbetsvillkor måste vara uppfyllda och det är grundregel för att den sökande ska ha rätt till ersättning. 13 Annan ersättning än pension på grund av anställnings upphörande jämställs med arbete, till exempelavgångsvederlag. 9 Den sökande måste vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete. Det betyder att om man till exempel får pension eller avgångsvederlag i samband med att en anställning avslutas så påverkar det möjligheten till ersättning från a-kassan. Samma sak om man är är sjukskriven och får ersättning från Försäkringskassan. Avgångsvederlag räknas som arbete och under denna tid anses den sökande inte vara arbetslös i försäkringens mening och därför inte berättigad till ersättning. Avgångsvederlaget divideras med den sökandes genomsnittliga månadsinkomst. Den beräknade tiden läggs ut i kalenderdagar med början från och med första dagen efter anställningens upphörande. Det saknar betydelse om den sökande anmält sig vid arbetsförmedlingen denna dag men enligt försäkringskassan är det viktigt att vara anmäld på Arbetsförmedlingen för att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) hos Försäkringskassan. MVH A-KASSAN Internationella kvinnodagen 8 mars Traditionsenligt firar Långholmens folkhögskola internationella kvinnodagen den 8 mars. Alla fackligt aktiva kvinnor hälsas välkomna till en dag fylld med aktiviteter. Programmet ; Internationella kvinnodagen på Långholmens folkhögskola inleds Biståndsminister Carin Jämtin hälsar välkommen Kaffe serveras med tårta Seminarier och workshops inleds. Ett smakprov ur innehållet: - Är kvinnor och män lika eller olika? - Våldtäkt - om kvinnors livsutrymme - Kvinnor och makt - Feministiskt självförsvar - Banderoll- och plakatverkstad - Kroppsmålning och tröjtryck (ta med tröjor, örngott eller annat du vill trycka på) LUNCH Workshops och seminarier fortsätter LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin Uppträdande av Pirata Radical Cheerleaders. En tjejgrupp som tar cheerleading till nya höjder och gör ett obetalbart uppträdande. Deltagandet är kostnadsfritt och ingen föranmälan krävs. Har du frågor är du välkommen att kontakta Kerstin Engman på Långholmes folkhögskola telefon eller Välkomna eller Go grrrrrls! LO-DISTRIKTET I STOCKHOLMS LÄN OCH LÅNGHOLMENS FOLKHÖGSKOLA Mötesplatsen KOMMUNAL VÄSTRA STOCKHOLM SEKTION 28 Kallar till Årsmöte Dag: Onsdagen den 9 mars Tid: klockan Plats:Fridhemsskolan, Stora matsalen, Huvudingången, S:t Göransgatan 75 T-Fridhemsplan, uppgång Drottningholmsvägen, uppgång hörnet av Drottningholmsv / Fridhemsg, gå till höger Fridhemsg. mot S:t Göransg. Gångtid ca 5 minuter. Ur dagordningen: - Val av tre ordinarie styrelseledamöter på två år - Val av två suppleanter till styrelsen på två år KOMMUNAL RÄDDNINGSTJÄNSTEN kallar till årsmöte Tid: 14 mars klockan Plats: Franzéngatan 4 Välkommen - Val till avdelningens representantskap ordinarie och ersättare - Verksamhetsberättelse Aktuell information Vi bjuder på landgång och läsk/öl från klockan 18.00, mötet börjar klockan och beräknas sluta senast Utlottning av böcker Anmäl att du kommer, per telefon eller e-post: sektion28kmc.stockholm@kommunal.se Verksamhetsberättelsen finns på medlemscentret S:t Göransgatan 151 från den 23 februari! Du kan även få den per e-post. Varmt Välkommen Styrelsen Handlingarna delas ut på mötet Manifestation för kollektivavtalen Kollektivavtalet - Min trygghet Den senaste tiden har kollektivavatalen angripits från starka krafter i vårt samhälle. Det är därför av stor vikt att vi står enade i vår kamp för kollektivavtalen som ger ossrättvisa och trygga arbetsvillkor. Torsdagen den 17 mars Samling på Sergels Torg, kl Avmarsch kl Avslutning ca kl Tåget kommer att gå från Sergels Torg via Hamngatan, Kungsträdgården, Strömbron och till Mynttorget. På Sergels torg blir det musikunderhållning och det serveras kaffe/choklad och bullar. På Mynttorget blir det tal av bland andra arbetslivsminister Hans Karlsson och medlemmar från de arrangerande förbunden Stockholmsavdelningarna inom Byggnads, Elektrikerna, Målarna och Fastighet 1:a pris: Sex Trisslotter, Krysslösning Inger ivarsson, Stjärnhof MT 9/2004 2:a pris: Fyra Trisslotter, Karl-Erik Sandberg, Stockholm 3:e pris: Två Trisslotter, Maria Johansson, Södertälje FISK BANKS HAN VET HUR EN GÄLLER BETAL- FIN RYGG SER UT VÄXER FÖRSTÅS NINGS- I EU- LÄRD I KÖN LÖFTE VATTEN LAND R B KUNDE POPPE TITEL S KAN GÅNG BLI T U R O R D N I N G GÖR FINT I SKYLT- FÖNSTER D E K O R A T Ö R SOCIALT FÖRBUD M A M B A ÄR KATT- OST EN T A B U TVÅ SOM ANTIK LIVS- FÖRLED GREKISK FARLIG ORM KULTING- LYRIK MAMMA B I SÄNKAN M E L O S MAN ÄR BRUKAR SKJUTER ÄR ISOP SKA MINDRE BRUKAR FRISK VID EN DEL UT I HAVET OCH FODER SAK- LYCKAT ÄNGSLIG SÅDANA TILL TIMJAN LEDER KAN KUNNIG BOSTADS- DET VÄTSKOR S U N D A BUSSEN I L A VARA DET H Ö TON VARA OMRÅDE VÄRSTA ÄR JU GUDS- BENSIN DOM O R D A L BEGÄRA FORMELLT E L D F A R L I G T DESS VÄLGÖRANDE TRIVS EFFEKT UTTNYTTJAR SOL- LÄKARE ÄLSKARE GER SMAK ÅT LIKÖR S A L V A N S PÅ A L T A N E R BLIR OFTA ÅLAR GÖRS ODENS FYND- NEK SKOS DÅ NER I SON SOM HAR EN PLATSEN ÄR DEN VATTEN HÄMNAS DEL PÅ LATOXE OCH DÅ ÄLDSTE R BALDER BISTRO A ÄR SLITE- MED DE NITAS BYGDEN R E A N LAMPA K Ä R V E IBLAND S T O MÅSTE RING- DOMARE S N Ö S V Ä N G E N HAR NOG ÖVERSTE H A R LÄT B Ö R J A T VARA KAN UR- ANRIK ENGELSK LÖSAS GRÖPTA SKOLA I MATE- FARA TRAKTOR SOM MATIKEN E K V A T I O N FRAM H Å L I G A SLÄPAR VIRKE E T O N ÄGNAR SKATTER SAKNAR UPP- SIG ÅT FÖR- GNISTA TRÄDA ORD- STÄRKA SIDO- I T.EX. KONST S T I L I S T GRUND P Å L A G O R RÖRELSE L A T FILM E ÄR OFTA INSJÖ STOD FÖR MJÖLKEN SOVJET- UTANFÖR STÅR DE UNIONEN S T A K E T KAN KOCK S P I L L D I PAKTEN L A G U N FLICKA S U KAN AV- SÅDANA OM SÅDANA HAJAT GRÄNSA KÄNSLOR RÅTTOR HAR MAN ÄR FEL PRIVAT FÖDER JU HÖRT TALAS OCH SES VISSA OMRÅDE O SÅNG? T TOKIGT GÖRA VID EGENDOM S K Å L L A D E SJÖN I N S E T T METALL- FÖR- TRÅD KROPPS- I ST. F. LIGAR T R Ä H Ä S T STRÖARE L A N BETE I N K A R N E R A R MÅNGEN GICK KAN ROS PINA I EKBERG KOMMER BORT MOLAR I FONTÄN FRÅN RIKTIGT ALKOHOL- TON OCH ART DALARNA SILVER D O G ENHET E K A KISEL I L N I N G DIRECTOR A N I T A EN KAN SORTS LÄGGA GÖR MAN UPPTAR NYSILVER SIG SOM FISK FÖRE MYCKEN PUDER MÅL TID FÖR A L P A C K A S N Ö G A N A R KÄRA K E L AV- UPPFÖR GRUNDS- SIG SLET HAR ETT DJUP OFTA OCH ORD ATT OMOGEN SLÄPADE SÄGA G A P L A R V I G T A S A D E IBLAND A R A

19 Stockholms län nummer Familjekurs 2005 medlemstidningen 19 Vem kan söka till den här kursen? Du ska vara medlem i Kommunal, Du ska vara ensamstående, Du får inte ha något fackligt uppdrag, Inte varit med på kursen under de senaste 5 åren Vad Kostar det? 250 kr för dig som vuxen 150 kronor per barn (barnen ska vara mellan 5-14 år) Samt att du tar semester under denna vecka. Vad ingår i priset? Du får utbildning varje förmiddag 9-12 Under kurstiden tar våra barnledare hand om barnen och sysselsätter dem med olika aktiviteter. Mat och logi. Bussresa tur och retur Stockholm central- Birkagårdens Folkhögskola. Samvaro. Sista ansökningsdag är 18 mars Ansökningsblankett får du av din sektion och din ansökan måste gå via sektionen som ska yttra sig samt prioritera bland ansökningarna. Om du är osäker på var du finner din sektion kan du prata med ditt arbetsplatsombud. Kommunal Stockholms län Inbjuder till Medlemsutbildning Plats: Birkagårdens Folkhögskola på Marholmen De olika alternativen för familjekurs är veckorna 28,29,30 eller 31, söndag fredag medlemstidningen Stockholms län Krysset Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen MT Kommunal Stockholms län Box Stockholm 1:a pris Sex Trisslotter 2:a pris Fyra Trisslotter 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast den 21 mars 2005 för att deltaga i dragningen. EXV. TRICK- FILMNING POSTALT SAINT HELENA BRUKAR PREDIKA RELATIVT NYA HAR MAN PÅ HUS SOM SKA SÄLJAS ELYSEISK PLATS ÄR VISST MARKEN ÄR OTTE- HADE BARA STÄLLA I I VÄREND SÅNGER ETT ÖGA ORDNING Jag som löst krysset heter Adress Postadress Telefon dagtid SÄNDS VARN- ANDE HAR ETT SPJUT I NOSEN ÄR FÖRSTÅS EXPERT? HAR TAGGAR SOM EN RÖD TRÅD UTDUNST- BLIR ADE, UT- KUNG PÅ FÄRDADE BRÄDE IBLAND VATTEN- ÄLSKARE, FISKE- REDSKAP EKONOMI- BYGGNAD UPPLEVS SOM EN SMÄLL GALEN KAN BE- HANDLING AV SJUK VARA HÖGAR OCH SPRINGER BIRGITTAS HEMORT INNAN HON BLEV HELIG SÄTTS I MARKEN BÄSTIS MAJAS RÖRDE SIG SAKTA ATLANTÖ KROSSAR VISSA ÄR UPP- ODLADE RYGG- STYCKE AV BL.A. HJORT SPEL KAN GÅ ARM I ARM O- ORDNAD BOTTEN- SLAM ICKE-RÄT EN FORM AV REKLAM GLIDYTA PÅ SKIDA BRUKA HUVUD- STABBE STAD I SÄGER MAROCKO DE UNGA GÖRS PÅ GULD RYGG FÖR KEMIST MEDIE- FÖRTAG EN FORM AV UPP- REPNING TRÅKIGT, LIVLÖST DIKTAR PORTORD HÖLJT I MYSTIK KALLADES JOBBAR ROCK- IHOP KUNGEN OBE- NYGREN TYDLIGA GÖRA EN SKÅRA GREKISK BOKSTAV FYNDIG- HET GILLAR VATTEN MÖRK TID INGÅR I KRETS- LOPP HAR OFTAST STYR- ELSE ÄR AV AN- SENLIG LÄNGD HÅLLER SEGEL SPÄNT BÖN VARAR LÄNGE TILL- TYGAD LIVS- FARLIG TINGEST ÄR GASER SOM OGÄRNA REAGERAR SYSSLAR MED DET SKRIVNA ORDET MASSIVA DEN SUGER UPP BRÄNSLE HAR LAD EXV. ARSENIK INUTI I BLOD- KÄRL ÄR EN ALLVARLIG SAK FÖR FISKAR KRYDDADE SÅ DET FÖRSLÅR BRUKAR HA TOFT URFADER I NORDEN KAN BLI VACKER SAME- SLÖJD FÅR DEN SOM LIGGER I SELEN? B 746 PROPRES / info@propres.se DRICKS GÖR MAN PÅ BANA MED ETT SKOTT FAR ÖVER HAVEN MED OLJA EN KLATSCH DÄR BAK

20 medlemstidningen Stockholms län nummer 2 /2005 presslagd den 28 februari NU FORTSÄTTER VI FAJTEN FÖR HÖGRE LÖNER Undersökning efter undersökning visar att det arbete vi välfärdsarbetare gör uppskattas av alla de människor som behöver oss. Nu vill vi ha bevis även från arbetsgivarna. För att välfärdsjobben ska bli framtidsjobb kräver vi bland annat att heltid ska vara en rättighet och lägsta lönen ska vara kr i månaden. Genom ett nytt arbetsmiljöavtal vill vi påverka arbetsorganisation och bemanning. I förra lönekampen tog vi ett steg mot rättvisa och jämställda löner. Nu fortsätter vi fajten för högre löner! Läs mer på Den 8 mars startar Kommunals kampanj för högre löner med annonser och affischer i kvälls- och morgontidningar, på bussar och i tunnelbanan. Hos varje avdelning finns affischer, flygblad och kampanjmaterial.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Vision Bromma sdf INLEDNING Den 2 september 2011 bytte SKTF namn till Vision och sektionen i Bromma bytte därmed även namn till Vision Bromma sdf vid ett medlemsmöte den 9 november 2011. Under 2011 har

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program

Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > 1 nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet börjar alltid med en idé om vad som

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2012

Bromma sdf Verksamhetsplan 2012 Vision INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision är en del av Vision Stockholms Stad som är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Innehållet i detta nummer:

Innehållet i detta nummer: s FACKlan Kommunal Stockholms Län Sektion Skärholmen MEDLEMSTIDNING Nr 2 juni 2015 Postadress: Telefon- och besökstid: KOMMUNAL Sektion Skärholmen Måndag 08.30 16.00 Box 503 Tisdag 08.30 16.00 127 26 Skärholmen

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Innehåll Vanliga ord 6 Heltidsarbete som norm 8 Håll utkik! I materialet hittar du några symboler. Dessa är framtagna för

Läs mer

Fackuttrycket. Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST

Fackuttrycket. Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST Fackuttrycket Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST GS-medlem innehåll Innehållsförteckning Ordförande har ordet Sida 3 Hur gör jag? Sida 4 Vilken ersättning får jag? Sida 4 Medlemsutbildning

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST ST, 2012. Tryck: Realtryck, februari 2012. Upplaga: 10 800 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org. Ange

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Nummer 3 2014. Öppettider på sektionen INNEHÅLL

Nummer 3 2014. Öppettider på sektionen INNEHÅLL - Nummer 3 2014 INNEHÅLL Ordförande ordet sid 2 Medlemsutbildning sid 3 Sektionsstyrelsen sid 4 Lathund arbetsmiljö sid 6 Sommarhälsning sid 7 Öpptetider sid 7 Travdag, Romme sid 8 Ny medlemsavgift sid

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Vill du bli företrädare i Ledarna?

Vill du bli företrädare i Ledarna? Vill du bli företrädare i Ledarna? Är jag en företrädare? Är du chef eller ledare, medlem i Ledarna och intresserad av att påverka vad som händer på din arbetsplats? Då kanske du är rätt person för att

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

VARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse

VARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse STUDIER 2018 1 Om de tvärfackliga studierna Flera utav utbildningarna i häftet görs tillsammans med övriga LO-förbund genom ABF i Uppsala län. Vi tror på vikten av att träffas och bilda oss tillsammans

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015 Kalendarium Fackliga studier Hösten 2015 Lite om våra kurser under våren 2011 2015-02-02 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Vår verksamhetsplan för 2017 grundar sig i rapporten Vi är Vision och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2016 beslutade om. Vi har

Läs mer

Sätt agendan bli facklig företrädare

Sätt agendan bli facklig företrädare Sätt agendan bli facklig företrädare 1 Sätt agendan bli facklig företrädare, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Foto: Johan Gunséus (omslag) och Jonas Eriksson (s. 9) Tryck: Exakta Print

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING Vår verksamhetsplan för 2015 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2014 beslutade om. Vi

Läs mer

Strax dags för jobb. Om anställning och facket

Strax dags för jobb. Om anställning och facket Strax dags för jobb Om anställning och facket IF Metall din Har du eller utbildar du dig till arbete inom industrin är IF Metall din fackförening. Du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

En liten lathund till dig som arbetsplatsombud/medlem

En liten lathund till dig som arbetsplatsombud/medlem En liten lathund till dig som arbetsplatsombud/medlem Du som arbetsplatsombud har viktiga uppgifter Du förmedlar information mellan arbetsplatsen och din klubb/sektion Du kontaktar nya arbetskamrater på

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Förslag till: Verksamhetsplan & Budget 2018 IF Metall avd 27 Östra Skaraborg Avdelningens verksamhet ska bygga på följande ledord: Delaktighet Alla ger utav sitt engagemang i avdelningens verksamhet och

Läs mer

Region Stockholm Utbildningskatalog 2014

Region Stockholm Utbildningskatalog 2014 Region Stockholm Utbildningskatalog 2014 Innehållsförteckning Välkommen! Mitt jobb & min karriär Utbildning för Vision-ombud Skyddsombudsutbildning Att anmäla sig till en utbildning Visions center i Stockholms

Läs mer

Välkommen till IF Metall

Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall 1 IF Metall är en facklig organisation som arbetar för att du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och få bättre lön, bättre arbetsmiljö samt

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Vår verksamhetsplan för 2016 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2017

Verksamhetsberättelse 2017 UNIONENS TEKNIKERRÅD Verksamhetsberättelse 2017 2017 har inneburit mycket arbete för Riksklubben vid Besikta Bilprovning. Vi som är förtroendevalda i klubben har haft både trevliga och tråkiga händelser

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

handlingsplan för förändring OCH påverka? du är

handlingsplan för förändring OCH påverka? du är handlingsplan för förändring vill DU VARA MED OCH påverka? du är Vad är facket för dig? Tänk att vi skalar bort allt. Alla paragrafer och försäkringar. Alla krångliga blanketter, alla avtal. Allt för att

Läs mer

2000-talets arbetsliv

2000-talets arbetsliv Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer