OKTOBERRAPPORT Årsprognos för 2014 Marks kommun. Beslutad av kommunstyrelsen

Transkript

1 OKTOBERRAPPORT 2014 Årsprognos för 2014 Marks kommun Beslutad av kommunstyrelsen

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning och sammanfattning... 3 Ekonomi... 4 Ekonomiska trender... 4 Marks ekonomi i jämförelse... 4 Driftredovisning... 5 Oktoberprognos 2014 jämfört med helårsutfallet Resultaträkning Personalredovisning Sjukfrånvaro Arbetsvärdering och lönekartläggning Kompetensutveckling Medarbetarundersökningen Verksamhetsuppföljning

3 Inledning och sammanfattning Oktoberrapporten är kommunstyrelsens uppföljning av sin delårsprognos till kommunfullmäktige om kommunens totala ekonomi och verksamhet efter de första tio månaderna Den är också information till externa intressenter så som näringslivet, leverantörer, kreditgivare, samarbetspartners och andra offentliga myndigheter samt inte minst till kommuninvånarna. Ekonomi Årets resultat beräknas bli 37,6 mnkr, vilket är 28,3 mnkr högre än budgeterat och 5,8 mnkr högre än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Ökningen jämfört med delåret förklaras till del av att kommunstyrelsen och socialnämnden ökat sina budgetöverskott med 1,9 mnkr respektive 2,0 mnkr. En annan del av förklaringen är att barn- och utbildningsnämnden samt teknik- och servicenämnden gått från prognoser i enlighet med budget till överskott om vardera 2,0 mnkr. Samtidigt innebär den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting en sänkt intäktsprognos om 2,5 mnkr. Personal Sjukfrånvaron ökar jämfört med samma redovisade period för åren 2012 och Mönstret är att sjukfrånvaron är som högst under januari till och med april. Under vår och sommar sjunker sjukfrånvaron för att från september visa en stigande kurva igen. Verksamhet Nämnderna har ombetts bedöma hur väl de kommer att uppfylla sina grunduppdrag under Inga nämnder har ändrat sina bedömningar jämfört med delårsrapporten. Detta innebär att de flesta grunduppdrag förväntas bli uppfyllda helt eller i hög grad. För vatten- och avloppsförsörjning, gator, vägar, parker samt lokalförsörjning är bedömningen fortsatt att uppdragen delvis kommer att uppfyllas. 3

4 Ekonomi Ekonomiska trender Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade en uppdaterad skatteunderlagsprognos den 24 oktober. Någon ny bedömning av makroekonomin har inte gjorts för detta prognostillfälle. Den nya prognosen baseras alltså på samma samhällsekonomiska bild som låg till grund för den tidigare prognos som publicerats i höst och som beskrivits i kommunens delårsrapport. Marks ekonomi i jämförelse Ett sätt att beskriva finansiell ställning och utveckling är genom en modell som kommunforskning i Västsverige (KFi) tagit fram. Modellen bygger på jämförelser mellan kommunerna i Västsverige med ett antal ekonomiska nyckeltal. Värdena sammanställs i ett spindeldiagram för respektive kommun. Av diagrammet för Marks kommun framgår att kommunens finansiella utveckling har resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i Västsverige hade Mark vid utgången av 2013 ett starkare finansiellt utgångsläge i förhållande till Av diagrammet för 2013 framgår också att kommunen detta år hade en finansiell profil där samtliga perspektiv var lika starkt eller starkare än för genomsnittet av kommunerna i Västsverige. Finansiell profil för Marks kommun I KFIs kommentarer till Marks kommuns finansiella profil konstateras följande; Mark har haft skiftande resultat under perioden. Det är av central betydelse att kommunen även fortsättningsvis kan redovisa en resultatnivå som över tid är i paritet 2 % av kommunens bruttokostnader, annars väntar antingen en ökad lånefinansiering och/eller en ökad skatt för att finansiera framtida investeringar. Det är viktigt att kommunen fortsätter att bedriva en mycket aktiv ekonomistyrning för att undvika att hamna i en sådan situation. Inte minst mot bakgrund av att de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför stora investeringar och ökande behov till följd av befolkningsförändringar. 4

5 Driftredovisning Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2013 Budget 2014 Oktoberprognos 2014 Budgetavvikelse Förändring delår/ok tober Fullmäktige, partistöd och revision 4,4 5,0 5,0 0,0-0,1 Kommunstyrelsen 91,4 111,0 105,2 5,8 1,9 Barn- och utbildningsnämnden 705,6 731,0 729,0 2,0 2,0 Kultur- och fritidsnämnden 65,9 70,4 68,9 1,5 0,2 Miljönämnden 7,1 7,3 7,3 0,0 0,0 Plan- och byggnadsnämnden 8,4 9,4 9,2 0,2 0,0 Samrehabnämnden 23,6 24,9 24,3 0,6 0,4 Socialnämnden 637,7 681,0 670,0 11,0 2,0 Teknik- och servicenämnden 42,3 45,0 43,0 2,0 2,0 -varav skattefinansierad del 42,3 45,0 43,0 2,0 2,0 - varav va-försörjning 0,0 2,8 3,1-0,3-0,8 regleras mot tidigare års resultat 0,0-2,8-3,1 0,3 0,8 - varav avfallshantering 0,5 0,8-0,2 1,0 0,3 regleras mot tidigare års resultat -0,5-0,8 0,2-1,0-0,3 Valnämnden 0,1 2,0 1,4 0,7 0,2 Överförmyndarnämnden 1,8 2,5 2,5 0,0 0,0 Summa nämnder 1 588, , ,7 23,8 8,5 Gemensamma verksamheter 9,4 38,1 39,9-1,8-0,7 Återföring av kapitalkostnader -77,5-83,2-79,0-4,2 0,0 Disposition av tidigare överskott 0,0 0,5 0,0 0,5 0,5 Reserver - kommunstyrelsen 0,0 5,9 0,0 5,9 0,0 Gemensamma kostnader/intäkter -68,1-38,7-39,1 0,4-0,2 Nettokostnader före avskrivningar 1 520, , ,7 24,2 8,3 Avskrivningar 56,2 59,0 56,0 3,0 0,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1 576, , ,7 27,2 8,3 Årsprognos Prognosen för verksamhetens totala nettokostnader 2014 innebär ett budgetöverskott på 27,2 mnkr, vilket är 8,3 mnkr mer än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Detta förklaras av att nämndernas samlade budgetöverskott ökat från 15,2 mnkr i delårsrapporten till 23,8 mnkr i oktoberrapporten. Prognosen för de gemensamma verksamheterna (inklusive avskrivningar) innebär ett budgetunderskott om 1,8 mnkr. Jämfört med delårsrapporten beräknas kostnaderna bli 0,7 mnkr högre. Förklaringen är att semesterlöneskulden beräknas öka med 1,0 mnkr mer än tidigare prognostiserat samtidigt som pensionskostnaden beräknas bli 0,3 mnkr lägre. I övrigt är det inga förändringar av de 5

6 gemensamma verksamhetsposterna. Detta innebär att det i likhet med delårsprognosen finns en beräknad intäkt om 5,2 mnkr avseende försäkringsersättning för nedbrunna Vävarevallen samt en beräknad kostnad på grund av infriad borgen för Riksbyggens kooperativa hyresgästförening Malmsäter (6,1 mnkr) med i prognosen. Nämndernas prognoser innebär ett samlat budgetöverskott på 23,8 mnkr. För kommunfullmäktige, partistöd och revision har prognosen för kostnaderna ökat med 0,1 mnkr jämfört med delåret. Förändringen förklaras i huvudsak av ett inköp av läsplattor till fullmäktiges ledamöter som inte var kostnadsberäknat i delårsprognosen. Prognosen är nu i enlighet med budgetramen. Kommunstyrelsen har ökat det prognostiserade överskottet från 3,9 mnkr till 5,8 mnkr. Förändringar av prognosen förklaras av en rad olika orsaker. Lönekostnaderna beräknas bli 2,0 mnkr lägre än prognosen i delåret med anledning av fler tillfälligt lediga personalresurser än tidigare beräknat. Samtidigt beräknas nu de kommunövergripande anslagen för utveckling lämna ett överskott om 1,4 mnkr. Inom systemområdena ekonomi- respektive personalsystem prognostiseras ett överskott om 0,3 mnkr vilket förklaras av senareläggning av programuppdateringar. Inom systemområdet webb beräknas ett överskott om 0,5 mnkr. En flytt av kommunens drift av mark.se till extern part samt uppgradering av programvaran planeras och kommer genomföras under början Samtidigt beräknas en kostnadsökning för kommunstyrelsen om 2,9 mnkr med anledning av att det tillkommit ytterligare utgifter i samband med exploateringen av Skene 2:1. Detta innebär att en nedskrivning av exploateringsområdet bör ske under 2014, vilket är medtaget i prognosen. Enligt kommunens principer för värdering av exploateringsområden ska projekt där nedlagda utgifter överstiger förväntade inkomster vid tomtförsäljning skrivas ned till förväntad inkomst. Det som också tillkommit till kommunstyrelsens prognos är en beräknad intäkt om 0,5 mnkr avseende det arbetet som kommunledningskontoret lagt ned i samband med utredningen av Samrehabs nya organisation samt framtagande av avtal mellan huvudmännen. Dessa kostnader kommer debiteras samrehabnämnden. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett budgetöverskott om 2,0 mnkr, en minskning av nämndens nettokostnader med 2,0 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapporten. Nämndens prognos för köpta och sålda utbildningsplatser visar på ett överskott med 2,7 mnkr jämfört med budget. Prognosen i delårsrapporten var ett överskott med 1,8 mnkr. Anledningen till förändringen är att antalet elever som bor i annan kommun men valt att studera på Marks gymnasieskola har ökat samtidigt som färre ungdomar som bor i Mark valt att studera på annan gymnasieskola. 6

7 Nettokostnaderna för verksamheterna i egen regi prognostiseras till ett underskott om 0,7 mnkr år I delårsrapporten var årsprognosen ett underskott med 1,8 mnkr. Förändringen består i huvudsak av två delar. Dels beräknas 0,7 mnkr av nämndens buffert om 3,0 mnkr finnas kvar vid årets slut, i delårsrapportens prognos förutsattes att hela reserven skulle användas. Dels har grundskolan minskat sitt underskott från 6,0 mnkr till 5,6 mnkr, främst med anledning av lägre lönekostnaderna under september-oktober jämfört med årets tidigare månader. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att genomföra målhöjande insatser under höstterminen och att använda nämndens budgetreserv till kostnaderna. Planerade åtgärder bedöms kosta 2,3 mnkr, dessa kostnader är medräknade i prognosen. Kultur- och fritidsnämnden har ökat sitt prognostiserade överskott med 0,2 mnkr. Detta förklaras i huvudsak av ökade intäkter avseende EU-bidrag för ett internationellt läger som anordnades under sommaren. För samrehabnämnden prognostiseras ett budgetöverskott om 0,6 mnkr, en ökning med 0,4 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapporten. Detta överskott är 0,5 mnkr lägre än i den prognos som samrehabnämnden behandlat. Skillnaden förklaras av att kommunstyrelsen beslutat om debitera samrehabnämnden 0,5 mnkr avseende det arbete som kommunledningskontoret lagt ned i samband med utredningen av Samrehabs nya organisation samt framtagande av avtal mellan huvudmännen. Resterande överskott om 1,1 mnkr förklaras främst av att personalkostnaderna förväntas understiga budget med 1,8 mnkr vilket är en kostnadsminskning om 0,8 mnkr jämfört med delårsrapporten. Orsaken är i huvudsak personalomsättning och tillfälligt lediga tjänster i samband med rekrytering. Socialnämnden har ökat sitt prognostiserade överskott från 9,0 mnkr till 11,0 mnkr. Intäkterna förväntas öka med ytterligare 3 mnkr till ett överskott på 5 mnkr vilket främst förklaras av högre statsbidrag än förväntat, bland annat från Migrationsverket och Försäkringskassan. Nämndens personalkostnader prognostiseras bli 0,4 mnkr lägre än vad som beräknades i delåret, totalt förväntas nu ett överskott om 11,4 mnkr. Av årsavvikelsen för personalkostnaderna kan särskilt nämnas att nämndens budgetreserv bidrar med 2,8 mnkr, ej uppstartade verksamheter ger ett överskott om 2,3 mnkr. I övrigt är det vakanser och sociala avgifter som ger ett överskott. Överskottet avseende sociala avgifter förväntas bli 8 mnkr, varav större delen kan härledas till den lägre arbetsgivaravgiften för anställda under 26 år. Samtidigt visar funktionshinderverksamheten ökade kostnader för sjukfrånvaro vilket drar ned överskottet från ej uppstartade verksamheter. Till detta ska läggas ett budgetunderskott avseende kostnadsersättningar till familjehem och kontaktpersoner vilka redovisas under personalkostnader. 7

8 Nämndens övriga kostnader förväntas ge ett underskott om ytterligare 1,4 mnkr, till totalt 5,4 mnkr för året. Förändringen förklaras av att kostnaderna för bostadsanpassning och köpta vårdplatser ökat något mer än förväntat under hösten. Teknik- och servicenämnden prognostiserar ett budgetöverskott om 2,0 mnkr, en ökning med 2,0 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapporten. Förändringen förklaras i huvudsak av det överskott som nu prognostiseras inom lokalförsörjningen (1,9 mnkr). Kombination av ett varmare år än vad som beräknats i budgeten år samt av de energieffektiviseringsåtgärder som genomförts innebär att prognosen för energikostnaderna sänkts med 1,0 mnkr. I oktoberprognosen sänks även kostnaderna för fastighetsskötsel med ytterligare 0,5 mnkr beroende på tillfälligt lediga personalresurser. Även prognosen gällande kostnaden för tomställda lokaler är nu minskad med 0,4 mnkr då både lokalerna Varpen och paviljongslösningarna på Lyckeskolan nu gått in i ordinarie verksamhet. Även inom teknik- och servicenämndens taxefinansierade VA- och avfallsverksamheter redovisas en förändrad helårsprognos i oktober i förhållande till prognosen i augusti. För VA-verksamheten har underskottet ökat med 0,9 mnkr och VA-verksamhetens totala underskott beräknas nu uppgå till -3,1 mnkr. Detta är en avvikelse med 0,3 mnkr från budget. VA-verksamhetens underskott, exklusive kapitalkostnader för överföringsledningen, har ökat och uppgår nu till knappt -1,2 mnkr i förhållande till budgeterat nollresultat. Utöver de kostnadsökningar som tidigare prognostiserats tillkommer nu även nedskrivning av osäkra fordringar om knappt 0,5 mnkr. Kostnaden som belastar årets resultat blir högre då nedskrivning inte gjorts under perioden VA-verksamhetens intäkter förväntas minska med ytterligare 0,6 mnkr i förhållande till budget, bland annat avseende debitering av lakvatten. Effekten kompenseras något genom att kostnaden för omhändertagande av avloppsslam från reningsverket beräknas bli något lägre än tidigare. Resultatet för VA-verksamheten är i prognosen reglerat mot VAverksamhetens ackumulerade resultat (ingående värde 2014 är 3,4 mnkr). Ett skattetillskott är möjligt att göra under 2014 motsvarande VA-verksamhetens underskott. Hänsyn till detta är inte taget i oktoberrapporten utan frågan kommer att behandlas i årsbokslutet. Årets resultat inom avfallsverksamheten prognostiseras till ett överskott 0,2 mnkr. Detta är 1,0 mnkr högre än budgeterat underskott om 0,8 mnkr. I förhållande till prognosen i delårsrapporten är det en ökning på knappt 0,3 mnkr vilket härrör sig till minskade kostnader för lakvatten. Valnämnden prognostiserar ett budgetöverskott om 0,7 mnkr, vilket är en ökning jämfört med delårsrapporten med 0,2 mnkr. Budget- 8

9 avvikelsen likväl som prognosförändringen förklaras av att arvodena är lägre än budgeterat. För övriga nämnder har inga eller endast mindre justeringar av prognoserna gjorts jämfört med delårsrapporten. 9

10 Oktoberprognos 2014 jämfört med helårsutfallet 2013 Förändring av budget Förändring av utfall 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% Förändring 2010/2011 Förändring 2011/2012 Förändring 2012/2013 Förändring 2013/2014 Förändring 2014/2015-2,0% Det prognostiserade helårsutfallet för nämnderna i oktober 2014 jämfört med helårsutfallet 2013 innebär en kostnadsökning om 4,9 procent. I de senaste årens budgetprocesser har utgångspunkten i budgetarbetet varit att nämndernas ramar ökats med 1 procent. Utöver det har kommunfullmäktige beslutat om ytterligare satsningar för vissa av nämnderna. Mellan 2013 och 2014 ökade nämndernas totala budget med 4,2 procent. Förklaringen till att nämnderna kan ha överskott trots att nettokostnadsökningen mellan 2013 och 2014 varit högre än budgetökningen är att nämnderna hade överskott (33,2 mnkr) även De gick därmed in i verksamhetsåret med en lägre nettokostnadsnivå. Utifrån den nivån har nämnderna ökat sina nettokostnader mer än ökningen av budgeten mellan åren. Trots detta prognostiseras ett budgetöverskott enligt oktoberprognosen 2014 med 23,8 mnkr. Socialnämnden som redovisar störst avvikelse i prognosen 2014 ökar sina nettokostnader med 5,1 procent. Motsvarande ökning för barnoch utbildningsnämnden är 3,3 procent. Budgetramarna för 2015 är inte fastställda ännu men utgångsläget inför de politiska prioriteringarna är en ökning med 2,9 procent. Om nämndernas utfall för 2015 är i balans med budgeten innebär det en nettokostnadsökning för verksamheterna mellan 2014 och 2015 med i snitt 4,4 procent. Även nu är förklaringen att nettokostnadsnivån vid ingången av 2015 är lägre på grund av att inte hela budgetresursen för 2014 tagits i anspråk. 10

11 Resultaträkning Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2013 Budget 2014 Oktoberprognos 2014 Budgetavvikelse Förändring delår/okt Nettokostnader exkl avskrivning , , ,7 24,2 8,3 Avskrivningar -56,2-59,0-56,0 3,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,7 27,2 8,3 Skatteintäkter 1 255, , ,9 5,2-2,5 Utjämning 398,8 428,3 425,4-2,9 0,0 Finansiella intäkter 12,3 10,0 9,1-0,9 0,0 Finansiella kostnader -2,9-0,8-1,1-0,3 0,0 S:a skatter, utjämning o finansnetto 1 663, , ,3 1,1-2,5 RESULTAT 87,3 9,4 37,6 28,3 5,8 Verksamhetens prognostiserade nettokostnader har minskat med 8,3 mnkr jämfört med delårsrapporten (för förklaring se sidan 5-8) vilket innebär en budgetavvikelse på 27,2 mnkr. Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade en ny prognos för skatteintäkter, intäkter via utjämningssystemet och fastighetsavgift den 24 oktober. Prognosen innebär att intäkterna räknades ner med 2,5 mnkr jämfört med det som beräknades i delårsrapporten. I förhållande till budget innebär prognosen ett överskott om 2,3 mnkr. Prognosen för finansnettot är oförändrat jämfört med delåret, en budgetavvikelse -1,2 mnkr. Kommunens resultat beräknas till 37,6 mnkr, vilket är 28,3 mnkr över budget. Sveriges kommuner och landsting (SKL) meddelade den 24 oktober (cirkulär 14:40) att AFA Försäkrings styrelse på styrelsemötet i oktober 2014 inte fattat beslut om återbetalning av 2004 års premier. Nästa styrelsemöte, då ett beslut om eventuell återbetalning kan fattas, äger rum under våren

12 Personalredovisning Sjukfrånvaro I nedanstående tabell redovisas endast frånvaro relaterad till sjukfrånvaro för perioden januari till och med september. Den redovisas som andel av den totala arbetade tiden. BUN PBN MN KS KFN SAMN SN TSN Totalt kommunen ,6 5,4 3,3 2,2 2,9 3,5 6,0 6,3 5, ,0 7,1 3,7 2,1 3,8 4,3 6,3 7,8 5, ,2 1,5 9,9 2,4 4,4 4,9 7,3 8,4 6,3 Sjukfrånvaron ökar jämfört med samma redovisade period för åren 2012 och Mönstret är att sjukfrånvaron är som högst under januari till och med april. Under vår och sommar sjunker sjukfrånvaron för att från september visa en stigande kurva igen. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot hur de rehabiliteringsrutiner, som finns i kommunen, följs. Detta så att arbetsrelaterad sjukfrånvaro kan identifieras och åtgärder kan vidtas i syfte att få en snabb återgång i arbete, där så är möjligt. Arbetsvärdering och lönekartläggning Arbetet är försenat och beräknas inte kunna redovisas före sommaren Kompetensutveckling Kommunstyrelsens uppdrag, om en kompetenshöjande insats för all personal vad avser diskrimineringslagstiftningens grunder, genomförs genom att ett upphandlingsunderlag tas fram för beslut i kommunstyrelsen snarast. Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen genomfördes i slutet av september och i början av oktober. Antalet svarande uppgår till cirka 75 %, vilket är något färre än vid förra undersökningen som genomfördes Resultatet av medarbetarundersökningen ska nu analyseras och därefter presenteras för alla. Tendensen i svaren denna gång jämfört med medarbetarundersökningen från 2011 är dock klart positiv. 12

13 Verksamhetsuppföljning Inga nämnder har ändrat sina bedömningar jämfört med delårsrapporten. Detta innebär att de flesta grunduppdrag förväntas bli uppfyllda helt eller i hög grad. Nedan följer en sammanfattning av de verksamhetsförändringar som nämnderna rapporterat sedan delårsrapporten. Fuktrelaterade problem i Stommenskolans gymnastik- och slöjdbyggnad har lett till en stängning av byggnaden. Andra lokaler inom skolan område som är tillfälligt tomställda används istället. Arbetet med att iordningställa byggnaden beräknas pågå under vårterminen Ett par vattenläckor vid Industrigatan i Skene under oktober skapade störningar i produktionen hos ett livsmedelsföretag. Ett långsiktigt läsfrämjande arbete börjar visa resultat då bokutlåningen i Mark ökar. Mest ökar bokutlåningen för barn och unga. Den nya tjänsten som tillgänglighetssamordnare kartlägger inledningsvis vilka insatser som hanteras inom området tillgänglighet i den kommunala organisationen. En uppdatering av tillgänglighetsdatabasen är ett prioriterat arbetsområde. I delårsrapporten lyftes det ökade behovet av platser för mottagande och bosättning av nyanlända i Sverige och att Marks kommun skulle få svårt att nå upp till det åtagande kommunen har gentemot Migrationsverket. För de som bosätter sig på egen hand har kommunen uppnått de 25 platser som avtalats om för år personer har kommit som anhöriga eller på egen hand bosatt sig i kommunen. Mark kommer dock inte att kunna erbjuda de 50 platserna som Arbetsförmedlingen/Migrationsverket ska anvisa personer till. Hittills har 15 personer kunnat anvisas till Mark. Orsaken till att fler inte har kunnat tas emot är bristen på bostäder och i nuläget finns det inte fler bostäder att anvisa för resten av året. Det totalt sett höga mottagandet har medfört problem vad gäller svenskundervisning då det saknas både lärare och lektionssalar målet är att kursstart ska kunna ske i december. Avveckling av Malmsäters vård- och omsorgsboende slutfördes i oktober. Detta innebär att Marks kommun har 304 platser i vård- och omsorgsboende. Inom äldreomsorgen genomfördes en utbildning i sparsam körning, vilken bestod av en teorestisk del och en praktisk del för trettio medarbetare. En utbildning i hot och våld har också genomförts. 13

14 Socialnämnden fattade i oktober beslut om ett nytt boende med särskild service för funktionshindrade med plats för fem brukare. Detta kommer öka socialnämndens förmåga att framöver kunna verkställa beslut om denna insats. Det finns ett ökat behov hos brukarna av kortitidsvistelse utanför hemmet som tillgodoses genom externt köpta platser. Personalkostnaderna för sjukskrivningar ökar inom funktionshinderverksamheten och det berör både lång- och korttidssjukskrivningar. Trots en hög sjukfrånvaro har en god service kunnat ges till brukarna. 14

15 15