Följ med Skånska Gårdar till Folklivsarkivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följ med Skånska Gårdar till Folklivsarkivet"

Transkript

1 Föreningens ordf. Styrelsens ordf. Vice ordförande Sekreterare Kassör Redaktion Föreningen Eric Lilius Tommy Carlstein Christer Fahlström Tore Persson Claes-Göran Kind Marianne Rosén Skånska Gårdar St Tibbaröd Flygelvägen 89 Lunnarp 3 Ljungvägen 21 A Ljungvägen 21 A Aspgatan 10 Box Röstånga Lund Dalby Höllviken Höllviken Malmö Malmö Postgiro Informationsblad för Skånska Gårdar nr 4/1998-1/1999 Följ med Skånska Gårdar till Folklivsarkivet Den 10 mars besöker vi Folklivsarkivet i Lund. Där finns mycket som kan intressera en Skånska Gårdare, t ex Gårdsarkivet som innehåller noggrann dokumentation av många skånska gårdar. Dessutom finns Mandelgrenska samlingen med många intressanta teckningar från Nils Månsson Mandelgrens resor i Sverige. sidorna 3 och 4 Vanlig husmanskost Anna-Geta Persson har tröttnat på alla importerade maträtter. Hon bjuder i stället på sillbullar med korintsås på sidan 7 Bindingsværkshus är danska och betyder korsvirkeshus. Tommy Carlstein har läst en intressant dansk bok som handlar om vård och reparationer av sådana. sidorna 10, 11 och 12 Ett typiskt amerikanskt hus? Nja, inte riktigt kanske. Men huset finns numera i Amerika, flyttat dit från England. Läs mer om korsvirkeshus i USA på mittuppslaget Vi gör ett nytt besök i gamla Östra Tvet och lyssnar på vad Nils och August Hansson har att berätta om När den nya tiden kom till bygden sidorna 13, 14 och 15

2 Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Ett nytt år 1999 Vi drar igång det nya arbetsåret med ett ambitiöst program och börjar med ett besök på Folklivsarkivet i Lund. Sedan följer en vårmarknad på Per Hans gård den maj. Det blir trevligt att sparka igång medlemmarnas praktiska arbete med en marknad. Sen ska vi rekrytera lite nytt folk till föreningen. Vi vill få tag på dem som tänker köpa hus och längor på landet genom ett specialinslag Fråga Skånska Gårdar under vårmarknaden. Där ska folk som vill fråga om hus få träffa oss i föreningen och förhoppningsvis få svar på alla sina frågor. Dessutom ska vi också ha en liten kampanj hos ett antal skånska mäklare så att nya husägare kommer med i föreningen. Vi ska också försöka klämma in ett besök på Drakamöllan vid Maglehem i maj och sedan så vill vi gärna ha litet sommaraktiviteter, men mer om det Från Skånes Hembygdsförbunds informationsblad: Kyrkobyggnadens dag För sista gången detta århundradet firas Kyrkobyggnadens dag. Sedan 1997 har projektet Tidernas kyrka bjudit in alla församlingar, hembygdsföreningar, lokala museer och andra att delta i det rikstäckande arrangemanget som i år äger rum lördagen den 24 april. Med ett brett engagemang och ett rikt utbud av aktiviteter under Kyrkobyggnadens dag bjuder kyrkor i hela landet besökarna på spännande upplevelser. Under 1999 kommer en ny bibelöversättning och därför har man valt Bibeln i kyrkorummet som årets tema. Bjud in till vandringar i kyrkorummet, läs högt ur bibeln om människor och händelser som finns i kalkmålningar och altartavlor, titta närmre på de snidade figurerna på predikstolen eller fundera på symbolerna i interiören. För dem som önskar anordnas kursdag/kväll om hur man visar kyrkorummet, se telnr nedan. Idéer och arbetsmaterial går att beställa gratis genom Tidernas kyrka, tel och fax Anmäl ert arrangemang! Se även hemsida: eller på Riksantikvarieämbetets hemsida: 2 Kalender 10 mars Besök på Folklivsarkivet i Lund. 15 maj Årsmöte på Per Hans kl maj Vårmarknad på Per Hans. Fråga Skånska Gårdar. 19 september Öppen gård i Mellanskåne. senare. Kanske vi t o m får igång en byggkurs denna sommar om intresse finns. En annan programpunkt vi spikat blir Öppen gård i Mellanskåne den 19 september. I varje fall så har vi ambitioner och vi berättar mera i nästa blad. Ibland hinner vi inte riktigt med allt som vi vill göra. Men vi återkommer med tjurskallighet. Vi i styrelsen hoppas också att ni trivs med bladet. Och även här kommer det mer, t ex hur man gör en bra grund i sten för en tillbyggnad. Med bästa hälsningar Styrelsen GOLV, FÖNSTER, FÄRG OCH KALK heter Skånska Gårdars lilla hjälpreda i skötseln av våra hus, ut- och invändigt. Sätt in 60:- (50 + porto 10) på pg , Otto v Friesen, Så kommer kompendiet hem i brevlådan. Skriv Golv, fönster... på talongen och glöm för all del inte namn och adress!

3 Följ med till Folklivsarkivet! Skånska Gårdar besöker Folklivsarkivet onsdagen den 10 mars kl Det ligger på Finngatan 8 i Lund. Här berättar Tommy Carlstein om dess historia och om vad som finns där. Samtliga illustrationer till artikeln är hämtade ur Folklivsarkivets samlingar. Det finns en hel del dolda skatter när det gäller arkivmaterial om skånelängor och skånska gårdar. Den allra förnämaste finns på Folklivsarkivet vid Lunds universitets Etnologiska institution på Finngatan 8 i Lund, en tvärgata till Sölvegatan. En del av Folklivsarkivet är det s.k. gårdsarkivet, där det finns ett stort antal uppmätningsritningar, fotografier, konstruktionsritningar och gårdsbeskrivningar av förnämlig kvalitet. Där ligger de insorterade efter Skånes härader, vår äldre administrativa indelning ovanför sockennivå (se bifogad häradskarta). Ett annat fint arkiv inom Folklivsarkivet är den Mandelgrenska samlingen. Det hela började runt sekelskiftet år 1900 då det gått upp för somliga att industrisamhället nu skulle göra sitt intåg och att det gamla allmogesamhället skulle genomgå stora förändringar, där mycket gammalt kunde försvinna. Ungefär vid denna tid tillkom Skansen i Stockholm, som grundats av Artur Hazelius, tillika skaparen av Nordiska Museet där, som öppnades (Nordiska Museet i Stockholm har också ett Skånearkiv där en hel del foton En vacker dörr från Åkaröd i Albo härad, tecknad av Gotthard Gustafsson i juli och ritningar finns.) Skansen invigdes 1891, och i Lund hade Skansen sin motsvarighet i projektet Kulturen, ett museum som Huarödsbon Georg Karlin började dra igång med redan Bernard Olsen, en nordisk kollega till Hazelius i Köpenhamn startade det danska folkmuseet i samma anda, ett museum som först förlades till Kongens Have, som visade sig för trångt, för att senare bli Frilandsmuseet i det nya läget Kongens Lyngby. Det låg i tiden att dokumentera den försvinnande och hotade landsbygdskulturen, som många vanliga människor inte tyckte hade så stort värde. Köket, Bertilstorp nr 3c, Albo härad. Tecknat av Gotthard Gustafsson. 3 Under de första tre-fyra årtiondena av 1900-talet drog således etnologer och andra ut i fält för att studera, intervjua, mäta, fotografera och dokumentera vår kultur och historia på landsbygden innan det var för sent och innan ett antal seder försvunnit eller gamla byggnader rivits och ersatts med nya. I Skåne hade man ju blivit lite Fortsättning på nästa sida

4 Fortsättning från föregående sida nyrika under senare hälften av 1800-talet, när man med de nya plogarna kunde ta de tunga lerjordarna riktigt i besittning och när spannmålshandeln med England skjutit fart (Londons havremaskiner, läs hästdroskor, krävde mycket foder för att tjänstgöra och en hel del kom tidvis från Skåne). Nyrika skånska bönder ville riva sina gamla hus och bygga nya i ordentligt material som bränt tegel, Svart sugga sedd hoss Per Frendeson i Tygarp - Ignaberga socken Skogssvin i Skåne. Teckning av Nils Månsson Mandelgren. och gamla korsvirkeshus stod inte särskilt högt i kurs. I de lite fattigare delarna i Skåne som sandjordarnas Sjöboslätt, var bönderna inte så rika, så där underhöll man sina gamla korsvirkeshus lite bättre. I vilket fall som helst, så ville folklivsforskarna inte att något, varken i den andliga eller materiella kulturen, skulle falla i glömska. Därför genomförde man ett ambitiöst program att samla in material om folklivets alla former på landsbygden. En framstående person i sammanhanget var Gotthard Gustafsson, som uppmätt och dokumenterat mången gård och länga i Albo härad på norra Österlen. Gotthard Gustafsson blev sedermera intendent på Skansen i Stockholm, där han tillsammans med Arne Biörnstad skrev den alldeles utmärkta Skansens handbok i vården av gamla byggnader. Boken kom det en fin källa och framför allt en stor inspiration. Arkivarien och etnologen Göran Sjögård kommer att visa oss runt i gårdsarkivet och eftersom jag kan arkivet hyggligt skall jag också hjälpa till att ta fram lite material som ni i Föreningen Skånska Gårdar kan vara speciellt intresserade av på besöksdagen. Men sedan kan ni som har speciella intressen för någon trakt eller gård avtala tid för ett eventuellt uppföljningsbesök. Tommy Carlstein *** Alla dörrbeslag som är insprängda i texten är tecknade av Harald Olsson först ut i en lite magrare utgåva som sedan reviderades och gavs ut på Forums förlag år Gotthard Gustafsson finns representerad i Gårdsarkivet med åtskilliga enastående uppmätningsritningar (ofta i skala 1:20 och 1:100), skisser, foton och beskrivningar, som vi skall få se. Vissa härader ansågs ju vara lite mer välbevarade än andra vad bebyggelsen anbelangade. Dit hörde Albo och Frosta härader (det senare runt Ringsjön). Men gårdsarkivet täcker in hela Skåne och för den som vill kolla upp sin trakt eller i lyckliga fall sitt eget hus är 4 Dörr från Torrasteröd nr 3, Albo. Tecknad av Gotthard Gustafsson 1928.

5 Impregnera med järnvitriol - det billigaste som finns! Att järnvitriol ingår i vår klassiska Falu rödfärg för färgbeständighetens skull vet vi kanske lite till mans. Liksom att det tillsammans med kopparvitriol skyddar träet från att murkna och mögla och bli uppätet av små djur. Extra värdefullt kan vara att järnvitriol kan användas ensamt som ytrötskydd och därtill förmår locka fram hos trä den åldriga grå patina som är så vacker, en silvrig ton. Och det är otroligt billigt. Man kan impregnera ett hus för en kostnad om några tior. Undra på att det inte görs reklam för en sådan vara. Det hände förra sommaren. Jag läste i tidningen Land om en man som berättade om sitt självgjorda arbete att impregnera sitt hus med järnvitriol för nästan ingen kostnad alls. Klart att jag missade att ta vara på artikeln. Sen var tidningen försvunnen, men ett samtal till Lands arkiv skulle lösa problemet. Trodde jag Tyvärr Det kom en flera år gammal tidning med en utmärkt artikel om hur man lagar till sin egen rödfärg. Givetvis nämns järnvitriol. Ny påringning. Ny tidning En några år yngre med ännu ett rödfärgsrecept. Inte den heller dög. En sista förfrågan om artikel med enbart järnvitriol. Nä, Värt att veta om järnvitriol Järnvitriol är ett utmärkt ytrötskydd för trä och det enda medel som kan locka fram den silvrigt grå patina som är så vacker. Järnvitriol eller järnsulfat som det också kallas, ingår sedan gammalt som träkonserveringsmedel i Falu rödfärg. Förr var järnvitriol en biprodukt vid bergshantering, nu framställs det ur järnskrot. Ett råd är att provstryka ett stycke trä med lösningen av järnvitriol utrört i kokhett vatten och låta torka utomhus upp emot fyra veckor. Inget trä reagerar nämligen likadant, därför måste man pröva sig fram. Ett känt recept från Dalarna är ett halvt kilo järnvitriol till tolv liter vatten kokhett pulvret röres om flitigt. Järnvitriol fräter på metall. Man använder plastspann och bör nog preparera spikhuvuden där sådana förekommer. Schellack? Skyddshandskar och rejäl utstyrsel som tål stänk av impregneringsvätskan. Järnvitriol stryks på flödigt, träet ska vara torrt, och med kraftig pensen som tränger in i sprickor och springor. Detta är vad jag lyckats ta reda på när vädret blir nådigt ska jag pröva och lovar att återkomma. Om någon Skånska gårdare har något att berätta om järnvitriol, hör av er! Anna-Greta Persson den artikeln var som bortblåst Efter letande i böcker och bläddrande i egna förråd av tidskrifter och tidningsurklipp hittade jag faktiskt ett nummer av Hem och Fritid från Mer än trettio år gammal. Där en lycklig gör-det-självares redogörelse för hur han patinerat och impregnerat sitt hus med järnvitriol. Precis vad jag längtat efter. Men något diffus han hade prövat sig fram och tyckte sig ha lyckats. Därför skrev han artikeln.. Men var få tag i järnvitriol? Fiffiga mångsysslare i Göingeskogarna visste råd. Budkavlen gick. En systerson med egen skog hade just byggt upp en kolmila och lyckats få fram grillkol av vad som anses sund och frisk kvalitet. Det förde med sej en viss rörlighet i umgänget bland skogsfolket. Där uppenbarade sig en rödfärgstillverkare som hade den åtrådda ingrediensen och snart landade en plastspann med järnvitriol(pulver) i Limhamn. Då hade blåst- och regnsommaren 1998 glidit över i höst med samma outtröttliga väder och det var för sent att göra något med den åtrådda varan. Men snart ska något ske! Anna-Greta Persson Man kan patinera med järnvitriol också. Här har man använt 0,5, 1, 1,5 och 2 hekto vitriol per liter vatten. Brädan längst till vänster är obehandlad för jämförelsens skull. Träet är furu och det har gått en vecka sedan anstrykningen. Bilden kommer från Skansens handbok i vården av gamla byggnader. Till höger. Här har det gått ett halvår. Även denna bild är från Skansens bok. 5

6 Mysteriet med det spinkiga golvet löst Häromdagen fick ett gammalt bekymmer sin lösning. Brädgolvet i mitt arbetsrum har länge uppfört sig otrevligt, årsringarna spjälkar sig. Långa och vassa flisor fastnar i strumporna. Länge har jag trott att det berott på att vi lagt golvet flytande i det här rummet. Istället för att spika de breda brädorna av gran mot golvbjälkarna, limmade vi dem med trälim i sponten. Poängen skulle vara att vi slapp springor mellan brädorna, lite var det också något av ett experiment. Som alltid är det viktigt att brädorna är torra när ett golv ska läggas. Faran med ett flytande golv är att de kan vara för torra. Lägger man in ett flytande trägolv så att det inte har rörelsemarginaler vid ytterväggarna, kan det svälla och skjuta ut väggarna. Svällande trä har en enorm potential. Risken är i praktiken minimal, normalt håller virke en hel del fukt. Är det ugnstorkat kan det finnas fog för att lämna någon centimeters rörelsemarginal mot väggarna längs brädorna. Springan kan sen döljas av en gammaldags bred sockel. I mitt arbetsrum lade vi granbrädor som bredast 40 cm. Vi lämnade 30 mm breda springor vid sidoväggarna. Golvet kalkades och såpskurades. Så småningom kom det att krympa så att springorna närmast väggarna blev dubbelt så breda. Man får ju komma ihåg att alla golvets rörelser måste tas ut vid sidorna, ett spikat golv rör sig bräda för bräda. Om sommaren är springorna små, om vintern då luften är torrare inomhus blir springorna bredare. Efter en tid började golvbrädorna fnasa sig, de sprack upp i årsringarna och otäcka spinkar reste sig och fastnade i strumporna. Hittills har jag trott att fenomenet berott på att golvet lagts flytande. Jag tänkte mig att det blev spänningar i brädorna som spräckte virket med början i kärnan. Men så fick jag besök av en vän som förklarade fenomenet. Han tittade på min arbetsstol och sa att det var hjulen som förorsakade spinkorna i golvet. På ett brädgolv ska du ha mjuka hjul på stolen, förklarade han. Det var trycket av de hårda hjulen som fått golvbrädorna att resa sig. Så nu blir det till att byta hjul på stolen och sen slipa golvet. Men visst är det skönt att ha fått förklaringen på mysteriet! Otto v Friesen 6 Tänk på att gummihjulen måste vara mjuka. Stora hus och små män: En liten reflektion Dagens moderna husteknik vad gäller t.ex. skyskrapor (längor med stålstomme på höjden) är också ganska global, men här har tekniken spritts från föregångslandet USA. Ett Malmö vars politiker drabbats av simpel hybris vill numera inplantera Sveriges första skyskrapa i kanten av Söderslätt och väl synlig från Köpenhamn. Den senare huvudstaden har haft den goda smaken att inte bygga på höjden utan Köpenhamn ger mångenstädes ett intryck av småskalighet och gemytlighet, speciellt i dess absoluta centrum runt ströget och däromkring. Vad skall Malmö ha en perifer skyskrapa till? Det var ju illa nog när Sverige i all sin arrogans förlade ett kärnkraftverk i Köpenhamns omedelbara närhet utan att fråga Danmark. Vilket pinsamt och självsvåldigt övergrepp mot en granne! Skall skyskrapan få många av dess grannar att känna sig våldtagna av storskalighet och politiskt storhetsvansinne? Troligtvis. Jag kom att tänka på ett kinesiskt ordspråk när jag ser hur skyskrapan är projektionen av små mäns ego: Små män ser sig aldrig som små; stora män ser sig aldrig som stora. Tommy Carlstein

7 Vanlig enkel husmanskost Det är så man börjar älska svensk husmanskost i protest mot de nära nog orgier i pastarätter med all världens salsa, som man möter överallt. Salsa är ju sås på italienska för inte ska det låta svenskt Och för att det är lätt och roligt, lagade jag sillbullar, ja, ungefär samma smet som gratinerad under namnet Vorschmack fått fin reklam genom att den var marskalken, presidenten Mannerheims livrätt. Och jag vill ha sagt till dem som måhända reser till Helsingfors, gå till Glogatan, Fazers förtjusande restaurangkonditori där, ät, drick och kör med er hem vorschmack som finns i disken med bär-hem-mat. Mycket god är den. Och vi stannar hemma vid sillbullarna med sötsur korintsås av ny modell! Mer om det längre fram i texten. Och med brun, lite blank kokt skalpotatis! Vad den doftar gott! Sillbullarna Det behövs ingen rest av söndagssteken, helst lammsom förr var regel. Man köper malet kött, gärna lamm-, annars ox-. Såvida det inte finns en köttrest i huset. Beräkna tre hekto malet kött till en saltad limhamnssill. Ska en islandssill vara med i smeten får man öka på med ännu ett eller två hekto kött. Sillen befrias från fenor och huvud och klipps upp i buken. Den läggs i blöt över natten. Byt vattnet någon gång. Är sillen utrustad med mjölke eller rom finner många det självklart att det också får komma med som ingrediens. Andra tycker kanske inte så, och det må vara envar fritt att avgöra hur de vill ha det med de fertila exemplaren Men rakt fram saltad sill bör det vara. Alltså Spekesill. Inte manipulerad socker-saltad-kryddad med namnet Matjes, tyvärr en något efterhängsen produkt. Kyldiskarna dignar. Vad som mer behövs är ett ägg, ett par kokta potatisar som mosas, en lök, en dryg tesked potatismjöl, en gnutta vitpeppar och när smeten är färdig, kanske lite tunn grädde. Flå och filea sillen. Skär den i bitar och lägg i matberederare/mixer tillsammans med det malda köttet, ägget, löken som hackats, den mosade potatisen och potatismjölet, ett halvt kryddmått vitpeppar. Kör en halv minut, kanske en hel minut tills allt är väl blandat. Är smeten hård späd med tunn grädde. Forma färsen till små bullar som plattas till lite grann, cirka sju-åtta centimeter tvärs över. De kan paneras, mellanlanda i skorpmjöl innan de kommer i stekpannan. Måttlig värme. Korintsåsen Vi bryr oss inte om det där med ättika och sirap lika fin sötsyrlighet ger ett äpple, därtill nyttigare. Tre matskedar korinter, ett eller två skalade äpplen i bitar får komma i en kastrull med tre deciliter vatten. Låt koka tills äpplena mosar sig. Eller råriv dem i förväg. Smält två msk smör i en liten kastrull. Rör ner två-tre msk vetemjöl och späd med en deciliter kallt vatten eller buljong. Koka upp och tillsätt ytterligare en deciliter vatten. Rör eller vispa så det blir en slät sås. Sist vispas äpple-korintblandningen ner med dess spad. Avsmaka. Lagom sötsyrligt? Våra äpplen var syrliga i överkant då rörde vi ner en tesked ljus sirap till lagom sötma. Lite japansk eller kinesisk soja får ge färg och lagom sälta åt såsen. Så var färdigt att dukas fram med en skål välborstad slätskalig kokt potatis. Lingon och mjölk Förr den vanligaste av efterrätter som nya generationer inte ens hört talas om: Lingon och mjölk och små sockerskorpor, varför inte? Anna-Greta Persson 7

8 Visst finns det korsvirkeshus i USA också! Aldrig trodde väl jag att jag skulle snubbla över en bok om traditionella lanthus och gårdar i USA! När man läser den och njuter av de vackra fotografierna känns det nästan som om man vore i Europa eller i Skandinavien. Författaren David Larkin har skrivit en vacker bok som heter Farm: The vernacular tradition of working buildings, ungefär Lantgården, allmogetraditioner kring lantbrukets byggnader. Vernacular i kombination med hus på engelska betyder traditionella lägreståndsbyggnader, så slott och herresäten räknas inte till vernacular vad gäller hus. Annars stöter man ofta på termen vernacular architecture i engelska bokhandlar och boksammanhang. Ja, det är egentligen inte så konstigt om vi hittar korsvirkeshus, bålelängor och knuttimrade hus m.m. i USA. och Kanada. Det var ju européer och framför allt nordeuropéer som en gång koloniserade Nordamerika och man tog ju med sig den teknik man kunde från ursprungslandet när man slog sig ned i USA. Så gjorde ju inte bara Vilhelm Mobergs utvandrare utan alla utvandrare. Fotografen Paul Rocheleaus bilder illustrerar boken som Evergreen förlag och dess bransch Benedikt Taschen Verlag i Köln har gett ut. Det är en både vacker och billig bok (runt 250 kr) som jag köpt på Gleerups Återbruk av uttjänta hästskor som gångjärn på en dassdörr i Appalacherna. i Lund. Vissa traditionshus på USA:s landsbygd känns väldigt amerikanska och i en kolonial stil, men boken visar också på massor av exempel som känns mycket traditionellt europeiska och nordiska, speciellt många interiörer. Och det känns skönt att det finns folk även där som värnar om hustraditioner och bevarar. En del av dessa traditionella hus är mera museala, men det spelar mindre roll för principen talsstallet hos familjen Schulz som var tyska immigranter.

9 Korsvirkeshus i USA, forts Men varför känner man igen så mycket trots att det ligger en hel Atlant emellan. Jo, bl.a. är det ju en fråga om likheter i grundläggande teknik och materialval. Man kan ju inte bearbeta trä på hur många sätt som helst. Jag minns när jag runt 1988 var i USA. på besök och råkade hamna på nationalmuseet i Washington DC, som just då hade Japan och dess konst och traditioner som tema. Mitt i entréhallen hade man konstruerat ett japanskt lanthus med stråtak i vass! Vassläggningstekniken såväl som utförandet var snarlikt det i Europa liksom takvinkel och tjocklek på taket. Vass är ju en ganska globalt spridd växtart och att använda växtmaterial till tak är också mycket utbrett. Vi hittar det i Afrika såväl som Indonesiens övärld eller i Bortre Asien. Det finns inte så många vettiga sätt att lägga stråtak på. Det måste ju ligga kvar, alltså skall det bindas. Det kan inte vara för flackt för då tränger regnet in lika väl i Japan som i Skåne, och man kan inte börja lägga ett stråtak uppifrån nocken varken på Sarawak eller i England. Vi får vad kulturhistoriker Flickornas sovrum hos den stora familjen Schottler, ursprungligen från Tyskland, i Wisconsin. Rummet ser ut som det gjorde kallar en konvergens mellan tekniker i skilda världsdelar. Kommer man till Katmandu i Himalaya finner man att deras korsvirkesteknik fogningsmässigt (det danskar kallar samling ) är snarlik den för all korsvirkesteknik, och estnisk båleteknik är lik skånsk och öländsk. Man har inte vilka frihetsgrader som helst när det gäller trähusteknik eller möbelteknik, så samma teknik kan upptäckas eller utvecklas i skilda länder och världsdelar. Detta är ju mycket intressant! Tommy Carlstein Interiör från ett hus som ursprungligen stod i Worchestershire, England men som nu finns på Museum of Frontier Culture, Staunton, Virginia

10 En fantastisk bok om danska korsvirkeshus Bokhyllan Den danska och den skånska traditionella bebyggelsen har ju många gemensamma rötter men det var först förra året (1998) som jag vid ett köpenhamnsbesök upptäckte en modern bok om hur man renoverar och sköter korsvirkeslängor. Boken som kostar lite över 300 kronor är skriven av Ulf Vejlby och heter Bindingsværkshuset. Bindingsværk är alltså korsvirke på danska. Denna bok som Forlaget Skovlænge gett ut år 1991 har bara 67 sidor men är full av konstruktionsritningar i färg och massor med strategisk text från grund till stråtak. Mycket fina ritningar finner vi alltså. Visar hur man skarvar dåliga stolpar Här visas olika fogningstekniker för korsvirke (danska: samlinger), som är desamma som eller snarlika de skånska. Boken diskuterar hur man skall restaurera en timra som kommit i förfall, hur man skarvar dåliga stolpar, hur man byter fotträ och gör en ny grund till en gammal länga. Utöver detta diskuterar och illustrerar författaren hur man skall stenlägga yttersidan så det inte stänker på fasaden, och därefter hur man gjuter innergolv innan man börjar med innerväggarna bakom korsvirkesväggen. Grundläggning kallas på danska fundering, ett problem väl värt att fundera över. Takstolen beskrivs för ett hus med valmat tak, dvs. man har kapat av gavelspetsen lite grand, som ofta var fallet med danska och engelska korsvirkeshus, men som vi ser i huvudsak på skånska gods men knappast bland allmogen. Boken tar sedan upp några sidor kring tagvaerk, dvs. takverk, om vi får kalla det så eller takläggning med strå, vass eller halm liksom hur man läktar upp undertaket och gör taktassar. Danskarna har fler varianter av ryggning av stråtak än vad vi har i Skåne. Här förekom mest ryggaträ som höll ner halm av någon sort, medan man i Danmark hade torv, lolländsk ryggning, spetsryggning och brädpanel som ryggning. I Danmark ser man också hur man ibland lägger tegel längst ned vid takskägget. Det är knappast vackert men har uppenbart stöd i dansk tradition. Det finns danska böcker om stråtak och brandsäkring av stråtak som är betydligt utförligare, men illustrationerna i denna bok av Ulf Vejlby är ändå alldeles utmärkta och ganska heltäckande. Fuktskador Ett speciellt bra avsnitt av boken är sidorna 40 till 51 som behandlar olika varianter av fuktskador. Detta är naturligtvis ett stort problem i gamla hus generellt och korsvirkeshusen är inte undantagna. Själv har jag genom åren stött på ett antal varianter på temat fukt i korsvirkeshus, och jag skall återkomma till detta ständigt aktuella tema i kommande nummer. Självklart är kombinationen fukt och värme den som är allvarligast, eftersom röta är när mikroorganismer angriper trä och dessa gillar kombinationen fukt och värme. Vejby går igenom fuktuppsugning, spridning av vattenånga (vanddamp-diffusion), svampangrepp, kondens, impregnering (t.ex. med bor) och mycket annat som han relaterar till gångbara och goda konstruktionsprinciper. Hela fuktproblematiken är intimt förknippad med isolerings- och uppvärmningsfrågor, köldbryggor ( kuldebro ) och ventilationsfrågor. Utvändig dränering är ytterligare en åtgärd att genomföra. Författaren förordar att man har en luftspalt bakom tegel eller korsvirkesfasaden. Luftspalten ventileras genom små ventiler upp- och nedtill på fasaden, och huset har alltså en dubbel stomme, en yttre och en inre, där isoleringen finns (se figurer). Författaren visar också var en fuktspärr skall placeras i väggen. Även vinden kan bli föremål för isolering och inredning med brandriskhänsyn tagen och allt detta behandlas också. Kort sagt är boken inte så lång men otroligt grundlig och den har konstruktionsritningar av värde på varje sida. Den borde översättas och ges ut på svenska. Vi får väl se om någon nappar på idén med en svensk utgåva, för det är boken väl värd. Tills dess, köp den som den är, läs och lär, rekommenderar jag varmt! Tommy Carlstein På de följande sidorna visar vi några utdrag ur Ulf Vejlbys bok. Här visar författaren hur man kan skarva stolpar vars utsidor är friska. 10

11 11

12 Här visar författaren hur en stenläggning intill huset skyddar grunden från stänk när det regnar. 12

13 När den nya tiden kom till bygden Nils och August Hansson från Östra Tvet berättar Här fortsätter serien med Folklivsarkivets uppteckningar från Det var Christina Lindvall som intervjuade bl a Per Hans trädgårdsmästare Henrik Hansson och hans bröder om När den nya tiden kom till bygden. Nu har turen kommit till Henriks båda bröder Nils och August Hansson som intervjuades samtidigt. Intervjun är så lång att vi bara publicerar halva i detta numret. I nästa nummer kommer fortsättningen. Alla bilder som illustrerar artikeln kommer från Folklivsarkivet. Vid skiftet 1824 flyttades gården hit nerifrån hålan, där den öde gården ligger. Den västra längan flyttades inte förrän Vår bror Fredriks gård var sist utflyttad. Vi hade 83fi tunnland. Det var sand, lera och ängsmark. 5 till 6 var lera och resten sand. På ängarna, de var mest kärr, växte det svamp. Vi kallade dem för puggehattar, både champinjoner och fjällskivling. Ja, inne i furet fanns Karl Johan. Nej vi åt inte svamp, det är nu på senare tid folk gör det. Vi hade aldrig smakat; ingen ville heller. På kärren fick man hugga med lie runt alarna. Man kunde ju inte komma till med slåttermaskin. Den kom på 1890-talet. Den kunde man ha, sen träden och buskarna tagits bort. Först lånade vi en handdriven slåttermaskin av Anders Eljasson i Everlöv. Det var grannen till oss, som var släkt med Anders Elja, och han började med slåttermaskin. Eljasson betaldes i kontanter; några kronor fick han. Andra året hyrde vi igen av Pål Ols köpte vi själva slåttermaskin. Det var en amerikanare som hette Plano, den var kedjedriven med hästar. Agenten satte ihop den på gården här. Ja, bara de rörliga delarna. Han som sålde den hette Johan Ohlsson och senare blev han bankkamrer i Veberöd. Den maskinen hade vi till Förr tröskade man med slaga Före vår tid tröskade man med slaga. Till halmtaken skulle man ju ha plejel. Vi hade först en hästvandring och sen fick vi en Kallingetröska fick vi avläggare. Grannarna hade ingen tröska, de plejlade för inte så länge sen! Också hade vi kastmaskin; två kuggahjul bara och två vingar som blåste. Grannarna kasade på logen från en skäppa mot ett hål. Först räfsade de bort halm och annat grovt. Så gör man ju inte numer, arbetskraften är ju för dyr. Före vår tid fick man vid kastningen 1 skäppa på tunnan. Det går 35 kappor på en tunna. Den som kastade Mjölkkärl på tork på Per Hans. fick 6 kappor. De fick mat här. De började kl 4 på morgonen om vintern, när det var riktigt kallt. Husemännen hjälpte till; drängarna höll ju till i stallen hos djuren på morgonen. På åkrarna, ja man odlade inte så mycket förr, hade vi råg, potatis och sen äng i 2-3 år. Man kunde ha råg två år å rad, men det tredje blev det inte mycket. Vi hade bara naturgödsel. Sen kom konstgödslet. Så långt jag minns, sa August född 1890, hade vi chilisalt till sockerbetorna, det skulle det alltid vara. Superkalio hade man till annat. År et drev upp fårorna, kvinnorna kröb ette och plockade upp potatisarna. De hade 75 öre om dan, sen fick de 2 kr om dan. Kvinnorna hade mycket att göra, och vid slåttern skulle de ju räfsa ihop. Jag hade, sade Nils f 1892, 75 öre om dan i V. Tvet, när jag var lantbruksarbetare där i två år. Man gick hemifrån tidigt på morgonen och sen hem på kvällen. Mat fick man där blev där mejeri i Veberöd, förr lämnade vi mjölken i Hällestad. 13 De gamla var krokiga av allt arbete Ja, man slet mycket, di gamle var krokiga av allt arbete. Mor, Mätta Jönsson född i Veberöd, slet mycket. Hon gjorde ofta ost. Man slaktade ju ofta en kalv. För att löpet skulle bli bra, fick kalven inte äta gräs. Det var på sommaren hon ostade, sen lades den i osthäcken utanpå väggen. När Nils var 20 år köpte far en fin cykel utan frihjul. Den köpte i Malmö. Det var en Merkurus Ingen annan hade cykel här. Far hette Per Hansson och var född dog han. Vi hade först elektriskt ljus av alla här. Ungefär Nils hade sysslat med varjehanda, han lade själv ledningarna. Han var ju linjearbetare. Han hade exercerat vid 19 och värvade sig. Då skulle han ha papper hemifrån, Fortsättning på nästa sida

14 Forts från föregående sida eftersom han inte var myndig. Jag var en av Kronprinsens stolta husarer. August hade också varit i Malmö, Det var en härlig tid! Med Veberödsborna hade vi ingen direkt kontakt. Bara affärer, vi handlade där. Det är lika långt härifrån som till Silvåkra. Posten hämtade vi först i Veberöd. Järnvägen kom dit Far gick dagligen till Veberöd efter posten. Tidning hade vi själv, vi delade inte med de andra gårdarna. Man höll sig för sig själv. Senare kom posten med mjölkaskjussen. Brännvin köpte man i källaren till Järnvägshotellet i Veberöd. 19 öre litern kostade det. Köpte man mycket blev det billigare, innan det blev bok. Man kunde gå skickebud om någon annan också skulle ha sprit, och man kunde få 10 öre i dricks. Järnvägshotellet finns inte mer, det gick väl inte. Folk åker hellre till Östarp numera. Tivoli i Revinge Vi åkte till Ugglarp pingestda och till Revinges tivoli misommarda. Då roade man sig. När vi var mindre lekte vi i Furet, ja, även när vi var stora. Vi lekte änke-legen. Man gick alltid i flock till varandra. Drängarna spelade kort hos pigorna, som ju inte tepåg och en barnpiga, när vi var små. Far satt på bords- Här ser man bakugnen utifrån. var fria från sitt arbete på kvällen. Nu ska ju folk arbeta ändsbänken vid det stora bordet (med skiva från Komsta bara till klockan fem. och farmoderns initialer och 1844 på sargen uppteckn. Ibland spelade någon dräng harmonika, pige-lock tillägg) närmast hörnskåpet. Längs ytterväggen löpte en som vi sa. bänk. Ja, så precis har vi det ju ännu. Från far räknat satt Lantbruksutställningar har vi aldrig sett, inte heller när först störstedrängen, som alltid skar brödet, sen halkarlen. Mor satt vid fars andra sida och nära henne stod vi exercerade i Malmö. Vi eldade ett tag med torv, vi har ju själv mosse. Men pigorna och åt. De kunde ju inte sitta, de skulle passa torven tog slut sen. Farmor (Bengta) på undantaget skulle ju ha 6 lass ale-ved och 6 lass torv om året. Farfar hade köpt en del av Tvet nr 1 och far köpte Risen (ett område) från Silvåkragården, det var 13 tunnland. Så vi fick 265 tld mer. På vår gård hade vi två drängar och två pigor, en vak- En detaljbild av hörnskåpet i stugan. 14

15 opp. Vi var ju vaktepågar allihop. Man började kl 6 och mjölkade korna. Sen hem till middag och sen ut till kregen och hem om kvällen klockan 8. I Ö. Tvet låg ett ryttartorp. Man skulle ju hålla dragon. Han hette Nils Gren och var skräddare. Hästen hette Ture. Där hade vi en lertäkt också. Ingen kom till sista husförhöret Sista husförhöret i Ö. Tvet hölls här hos oss, ungefär 1905, då vi fick en ny präst, Lundberg. Det kom ingen alls till husförhöret. Den gamle prästen hette Pettersson. Nu går vi inte i kyrkan mer. Man har ju radio och TV, och där kan man ju följa högmässan vi har långt till kyrkan och är gamla, vi har ju ingen bil, ja vi har inte körkort heller. Bystämma minns vi ej. Förr hade vi många djur. Får också. Det hade alla förr i tiden. Här är någon som har får ännu. Vi brukade ha 6 moderfår. De släpptes ut den 25 mars. Då visade vi fåren hökroken den var tom då och då började gräset spira, så de fick ut. Vid pingestny skulle de klippas. De var inte utegångsfår. De skulle tvättas innan de klipptes. Man gjorde soda-lut i baljor och männen lyfte ner djuren i vattnet, sen skrapades smutsen bort. Man fick akta, att hålla uppe fårets huvud, så det inte fick vatten i öronen. Sist hälldes kallt vatten över och sköljde fåret. Sen fick de torka ett par dar, beroende på hurdant väder det var. De fick inte torka på mossa, ty då kunde den lätt fastna i den rena ullen. Vid klippningen lade kvinnorna fåret på ett täcke. Ullen klipptes av som en klänning, i ett stycke. Det ansågs finast så. Sen lades ullen i säckar på vinden. Hösten var ju kvinnornas tid att karda. De höll på ända till kl 23 ibland, då pratlådan kommit igång. De kardade till små strängar, som de sedan spann. Senare, arbetskraften blev ju alldeles för dyr, skickade vi ullen till kardning hos Borgs i Lund. Sen spann vi ullen här. Mor och våra systrar, Hanna och Anna, vävde mycket. Hanna var ju fin på flamsk. Lin odlade vi på sanden nära gården. I furet hade vi ett brydehål. Karlarna brågade och så hade kvinnorna skätteträ. När linet var vävt la mor ut det till bleke tvärs över gården. Det hölls fast vid marken av tyngder. Det kunde ligga ute en hel månad, det gjorde ingenting om det regnade. Linet använde vi själv. Malt bryggde vi alltid själv. Fortsättning i nästa nummer *** Här är Folklivsarkivets noteringar om uppteckningen: Acc nr M 19671: 1-23 Landskap: Skåne Härad: Torna Socken: Silvåkra Uppteckningsår: 1965 Upptecknare: Christina Lindvall Berättare: Bröderna Nils o August Hansson Berättarens yrke: f d linjearbetare och lantbrukare (ogifta) Födda år 1882 och 1890 i Ö Tvet Moder: Mätta Jönsson, f 1851 i Veberöd, död 1916 Fader: lantbrukaren Per Hansson f 1843 i Ö Tvet, död 1928 Per Hansgårdens östra längas södra del och södra längan. 15

16 Fråga Skånska Gårdar! Har du vänner och bekanta som planerar att köpa en gammal gård eller länga? Eller du själv kanske vill veta mer för att undvika fällor och fel? Som ett speciellt inslag på vårmarknaden på Per Hans maj svarar kunniga människor från Skånska Gårdar på dina frågor. Då kan du fråga om allt du vill veta kring köp och renovering av skånska hus. Saxat ur informationsblad från Skånes Hembygdsförbund: Intresserad av kvarnar? Flera skånska hembygdsföreningar äger och sköter kvarnar av olika slag. Liksom alla andra byggnader behöver de underhåll men det krävs också specialkunskaper vad gäller skötsel och teknik. Vill vi veta mer om underhåll och hantering? Uppropet vänder sig till er i hembygdsföreningarna som arbetar med kvarnar och vill lära mer. Om intresse finns kommer Skånes hembygdsförbund i samarbete med Föreningen Skånska Möllor att arrangera en kurs om underhåll och skötsel av kvarnar. Kursen ges under Lämna er intresseanmälan senast 1 mars till Pia Sander, Skånes hembygdsförbund. 16

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 ditt eget matteproblem Skriv ditt namn här Anneli Weiland, HepPed A och O Matematik åk 1 Problemlösning 1 Kalle hade fem gamla böcker i sin låda. Nu fick han tre

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Nu kan stugan användas nästan hela året

Nu kan stugan användas nästan hela året SJÄLVBYGGARENS SOMMARSTUGA DEL 6 FASADBEKLÄDNAD Självbyggaren gör nu i ordning husets fasad. Det arbetet handlar om mer än den snygga träpanelen, för isolering, fuktskydd och vindskydd skall arbeta ihop

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Monteringsanvisning.

Monteringsanvisning. Hustyp SMEAN Monteringsanvisning. De första bladen i denna monteringsanvisning innehåller råd som ni kan ha mycket glädje av när ni ska montera er stuga. Har ni några frågor när ni läst igenom denna text

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

STINSNYTT. Nya grannar. Sopor

STINSNYTT. Nya grannar. Sopor STINSNYTT Informationsblad till boende i Stinsparken, Tillberga Augusti 2013 Nr 7 Innehåll Nya grannar Sopor Ny Ordförande Höststädningen Målning Bilparkering Förändringar inomhus och tomt Omläggning av

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Banblogg för 2014 Luftning... igen! 2014-07-25 Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Frivilliggruppen...

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Zanzibar Café & Rökeri

Zanzibar Café & Rökeri 146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Prisa poωatisen! Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset. Tina tolkar

Prisa poωatisen! Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset. Tina tolkar Prisa poωatisen! Text & recept Tina Nordström Ass receptutvecklare benny cederberg Foto Magnus Palmér Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset Först och främst ska vi väl tacka Alströmer för att

Läs mer

Vandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Takstegen skruvades ihop men vädret var dåligt så vi beslöt att inte utmana ödet genom att klättra på det hala taket.

Takstegen skruvades ihop men vädret var dåligt så vi beslöt att inte utmana ödet genom att klättra på det hala taket. Höskörd I dagens städning vid gamla folkskolan tog vi bland annat bort höet som minsann stått där tillräckligt länge. Men lustigt nog var det inte vått annat än på ytan så det brann utmärkt. Takstegen

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Surströmmingsfest på Skånegatan 6D 14 oktober 2016

Surströmmingsfest på Skånegatan 6D 14 oktober 2016 Surströmmingsfest på Skånegatan 6D 14 oktober 2016 Ett glatt och förväntansfullt gäng på 16 personer samlades i SPF lokalen för att avnjuta den norrländska delikatessen. Margareta och Marja hade inhandlat

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar.

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar. Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar. Med ytbehandling menas att man behandlar en trä eller metallyta med något ämne så att den blir vacker, hållbar och lättskött. De tre

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning

Läs mer

ÄKTA MATGLÄDJE HUSMANS- KASSEN

ÄKTA MATGLÄDJE HUSMANS- KASSEN ÄKTA MATGLÄDJE HUSMANS- KASSEN Välkommen till en ny vecka med äkta matglädje. Denna vecka så kommer vi laga några av Sveriges mest uppskattade klassiska rätter. Smaklig måltid! VECKANS MENY VECKA 44 MÅNDAG

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 Det var en torsdag klockan 13.30 som jag förväntansfull stod utanför dörren som leder in till Casa Dei Bambini. Jag har i många år längtat tills den dagen jag skulle

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

MIDSOMMAR. med matjes. Text & recept Tina Nordström Foto Magnus Palmér Receptutvecklare Benny Cederberg

MIDSOMMAR. med matjes. Text & recept Tina Nordström Foto Magnus Palmér Receptutvecklare Benny Cederberg Tina NORDSTRÖM: MIDSOMMAR med matjes Text & recept Tina Nordström Foto Magnus Palmér Receptutvecklare Benny Cederberg Min slarvigt hackade lök Har inte ro att finhacka den. Ett personlighetsdrag helt enkelt!

Läs mer

1. Viktigt till att börja med din spis.

1. Viktigt till att börja med din spis. HETA TIPS 1 Ett kök kan se ut nästan hur som helst. Ljust eller mörkt, gammalt eller nytt spelar ingen roll där finns nästan alltid en spis. Har du sedan en stekpanna eller två, några kastruller och grytor

Läs mer

Vad jag gjorde innan

Vad jag gjorde innan Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt

Läs mer

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa? Baksidan Moa och Alex hör konstiga ljud på vinden. Ska dom våga kolla? Den elaka klasskamraten ställer till det för dom hela tiden. Moa går och kollar och sen. Hur ska det gå? Om du vill veta så får du

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

DHR ÄNGELHOLM. NR.4. 2011. Informationsblad om vad som händer i föreningen Kurser, fester, resor Och andra aktiviteter

DHR ÄNGELHOLM. NR.4. 2011. Informationsblad om vad som händer i föreningen Kurser, fester, resor Och andra aktiviteter DHR ÄNGELHOLM. NR.4. 2011 Informationsblad om vad som händer i föreningen Kurser, fester, resor Och andra aktiviteter ORDFÖRANDE. OVE JANSSON. Tel. 0435-21694 MOBIL. 070-5216941 KASSÖR. SVEN-ÅKE JÖNSSON.

Läs mer

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal När vi kom till den lilla viken Ria De Cedeira den 18 aug så blev vi liggande många nätter på svaj, vilket är det bästa vi vet (helt gratis och inga grannar

Läs mer

Tillbaka till Sjumilaskogen

Tillbaka till Sjumilaskogen Tillbaka till Sjumilaskogen Nya äventyr med Nalle Puh Översättning Lotta Olsson Av David Benedictus som tagit vid där A. A. Milne slutade. Med illustrationer av Mark Burgess, inspirerad av E. H. Shepard.

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

TRÄ- GOLV SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRÄ- GOLV SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄ- GOLV SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄGOLV Ett golv av trä ger rummet liv och atmosfär. Med rätt ytbehandling och underhåll blir golvet bara vackrare med åren. Här hittar du tydliga

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

DETALJERAD MONTERINGSANVISNING

DETALJERAD MONTERINGSANVISNING DETALJERAD MONTERINGSANVISNING Utplacering av grundstenarna Placera ut de grundstenar som friggeboden skall vila på. Se till så att Du har stadigt under grundstenarna. Var noga med att alla grundstenar

Läs mer

TRÄ- GOLV SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRÄ- GOLV SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄ- GOLV SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄGOLV Ett golv av trä ger rummet liv och atmosfär. Med rätt ytbehandling och underhåll blir golvet bara vackrare med åren. Här hittar du tydliga

Läs mer

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland Minns du: Att tvätta Användarhandledning En del av Landstinget Sörmland En del av landstinget Sörmland Box 314 611 26 Nyköping Tel 0155-24 57 00 Fax 0155-28 55 42 Bokning 0155 24 57 02 E-post info.museet@dll.se

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval Vanten Med bilder av Catarina Kruusval Det var den kallaste dagen på hela året. En liten pojke drog sin kälke genom skogen för att samla ved åt sin mormor. Ta med dej så mycket du kan hitta, sa mormor.

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

1/9. Text Påsk Nivå B.1. PÅSK

1/9. Text Påsk Nivå B.1. PÅSK 1/9 PÅSK Inom kristendomen firar man påsken till åminnelse av Jesus Kristus död och uppståndelse. Det är den största kristna högtiden. Man räknar från vårdagjämningen som är den 20. eller 21. mars, då

Läs mer

Kontinentalt på Österlen

Kontinentalt på Österlen inredning På sommaridylliska Österlen kryllar det av vackra hus. Ett av dem är med sina 100 år på nacken en stilsäker arkitekturpärla, och bakom den röda tegelfasaden gömmer sig ett vackert hem där inget

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Tips och Råd. Hör gärna av dig, så skickar vi dig en byggkalkyl och ger råd och tips i alla dessa frågor.

Tips och Råd. Hör gärna av dig, så skickar vi dig en byggkalkyl och ger råd och tips i alla dessa frågor. Tips och Råd Här får du några användbara tips för montering och skötsel av din stuga från Polhus. Läs gärna igenom hela texten, det kan finnas något litet guldkorn som underlättar arbetet och som man kanske

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 I huset vid havet var det lördag, och i köket stod mamma och diskade. Zackarina höll henne sällskap, så att hon skulle ha det lite roligare. Hon rullade omkring på golvet, fram och tillbaka, och ylade.

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Blixten och hans Vänner kapitel 12

Blixten och hans Vänner kapitel 12 Kapitel 12 Blixten och hans Vänner kapitel 12 I vilket vännerna behöver hjälp När museet öppnade lyckades Vännerna smyga sig ut och upp till sophögen utan att bli upptäckta. "Det är där hon är", sa Blixten

Läs mer

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland Med smak av Gotland Med smak av Gotland Tänk dig en glad och stolt mjölnare från Gotland. En mjölnare som älskar det han gör och som kan sitt hantverk sedan länge. Jordbrukarna som levererar spannmål

Läs mer

Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger

Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger Karen Sato Innehållsförteckning Inledning... 1 Inspiration... 2 En skiss till mitt täcke... 3 En skiss till baksidan av täcket... 4 Färgning till mitt täcke...

Läs mer

Arbetsråd utomhus, konsument. Hur gör man? Måla träfasad

Arbetsråd utomhus, konsument. Hur gör man? Måla träfasad Arbetsråd utomhus, konsument Hur gör man? Måla träfasad Så målar du träfasad 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Att måla om en träfasad är ett projekt som består av flera delmoment. Tvätten är kanske det allra viktigaste,

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Kåre Bluitgen. Sjalen. Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard. nypon förlag AB. Publicerat med tillstånd.

Kåre Bluitgen. Sjalen. Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard. nypon förlag AB. Publicerat med tillstånd. Kåre Bluitgen Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard nypon förlag AB Ska vi byta hår? Åh, vad ditt hår är fint, säger Ida. Hon drar borsten genom Aylas svarta hår. Tycker du?

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST En välskött fasad är en investering som ger dig ett hus med högre värde och med rätt isolering en bättre ekonomi. Trä är ett levande

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Tranås/Ydre Släktforskarförening

Tranås/Ydre Släktforskarförening Tranås/Ydre Släktforskarförening Medlemsblad Våren 2012 2 Ordförande har ordet Så har vi då återigen gått in i ett nytt år. Ett nytt år med nya utmaningar, med nya trender och nya drömmar. I år kanske

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Användning av gräsmattan Hemmanets färdiga gräsmatta håller att gå på genast efter utläggning. I början ska mera slitande användning undvikas tills

Läs mer