Sjukvårdspartiet i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukvårdspartiet i Värmland"

Transkript

1 Medlemsbrev för Sjukvårdspartiet i Värmland Febr/Mars 2014 Årgång 12 Nr1 SiV Ungdoms första verksamhetsberättelse Från vänster, Linnea Utterdahl, Malin Larsson, Oscar Karlsson, Sebastian Hidén I detta nummer av Medlemsbrevet kan du läsa: Magnetröntgenkameran äntligen på gång till Torsby Sjukhus Intensivt arbete pågår för att förbättra barn och ungdomspsykiatrin Självklart jobbar vi för att mellanvårdsplatserna ska bli verklighet! Arvika sjukhus ska finnas kvar och utvecklas! Komplementära behandlingar en mänsklig rättighet enligt WHO! Läs mer på sid 6 Läs mer på sid 10 Läs mer på sid 14 Läs mer på sid 16 Läs mer på sid 22

2 Ledare Om förväntan, demokrati och politisk verklighet. Nu har den sakta, smygande, men med all tydlighet startat. Jag talar om valrörelsen. Hur märker jag som aktiv politiker det? I första hand har det blivit allt tydligare att dialogen förändras. Eller uteblir. Det är en verklighet där devisen allt du säger kan vändas emot dig får sin betydelse. På ett sätt är det ju helt naturligt. Varje parti och varje partimedlem som önskar få mandat att påverka nästa mandatperiod upplever med all tydlighet behovet av att själv framstå som förträfflig, vilket lätt innebär att låta skuggor läggas på motparten. På ett förunderligt sätt blir också detta spännande. För mig uppstår en tydlig kontrast. Framförallt får den kontrasten mig att fundera över hur vi i SiV vill fungera denna valrörelse som kommer att bestå av en skön mix av nya och etablerade valarbetare! Politikens roll är att ange mål och riktning, att fatta de beslut som är nödvändiga för att nå målen. Landstingsplanen, är ett exempel. Den kan t ex som nu förespråka att vi ska ha minst tre sjukhus i landstinget, och att samverkan med näraliggande landsting skall ske för att möta medborgarnas behov av tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Krav och kvalitetsböcker för hälsovalets (Vårdcentralerna) innehåll och mål ett annat. Här styr politiken t ex den ekonomiska ersättningen för att stimulera uppfyllandet av politiska mål och resultat. Sedan har vi våra tjänstemän (anställda chefer, administratörer etc) som tillsammans med professionen (sjukvårdspersonal, biståndsbedömare etc) har i uppgift att utifrån dessa mål och riktningar - och samtidigt all gällande lagstiftning (vilket är ganska omfattande) skall arbeta fram hur detta skall göras. Att blanda sig i det, kallas på politiskt fikonspråk för att stoppa handen i syltburken. Kurser ges ständigt för att lära politiker att vara politiker och tjänstemän att vara tjänstemän. Ändå är det lätt att som politiker falla för allmänhetens förväntningar och sin egen otålighet och gå in och peta i nämnda syltburk. Liksom det inte alltid är lätt att som tjänsteman låta bli att försöka styra politiken, vilket på samma fikonspråk kallas tjänstemannastyre. Dessa kan rubba såväl förtroende, som pågående lovvärda processer. Under tiden smyger valrörelsen sig fram. Och det är lätt att som politiker bli stressad. Hur ska mina medlemmar och väljare veta att det jag och mina medpolitiker jobbar dagligen med, faktiskt går i rätt riktning? Att det mobiliseras en vilja, en insikt och konkreta åtgärder för att ta tillvara de idéer och arbetssätt som leder mot målen? Den nuvarande politiska majoriteten har som strategi att peka mot målet, ha täta dialoger med verksamhets- och brukarföreträdare och att stödja en förändring som kommer inifrån verksamheten. Men som ska leda till de politiskt satta målen. Ett sådant är att köer till psykiatri skall försvinna. Men även om en förändring kommer inifrån ska vi inte tro att den är smärtfri. Den är alltid förenad med konflikter. De medarbetare som tror på den ställs emot dem som av olika skäl skäl inte har motivation att gå in i förändringen. Nu är det frestande att fatta nya beslut, som syns utåt mot väljarna, men som faktiskt skulle kunna fördröja resultatet. Därför att det istället för att ge arbetsro och näring till pågående processer, skulle stoppa upp dem, och starta nya. Omstart av processer tar tid, och kan också förklara den förändringströtthet och misstro som finns. Det menar jag skulle vara en destruktiv toppstyrning i brist på lyhördhet och respekt för medarbetarnas kompetens. Istället kan man som politiker berätta vad som håller på och hända för allmänheten, både för att förklara hur man förvaltat förtroendet som har getts, men också för att ge aktiva medarbetare en välförtjänt uppmuntran. Detta kan t ex berättas genom insändare i tidningar. Men då är vi lätt tillbaka till; allt du säger kommer att användas emot dig. Den vanligaste kommentaren är; det där säger du eller gör bara för att det är valår på gång! Ja, det är ju faktiskt delvis rätt. Demokratin är ju uppbyggd så. Vi behöver visa och berätta vad vi gör och vart vi ser oss vara på väg. Så att väljaren har chans att tycka till. Prioriterar vi rätt? Jobbar vi i rätt riktning? Samtidigt är jag medveten om att 2

3 först när väljaren upplever att det blivit förändring i verkligheten, i bemötande och utbud - det är då de kommer lita på det vi gör och på att vi menar det vi säger. Och då vi kommer att känna oss nöjda och tillfreds. Samtidigt är dessa skrivarstunder tillfällen för reflexion och egenkontroll. Kan jag stå för det jag säger? Är riktningen fortfarande rätt? Ja, jag tror att det är en sund del av demokratin, även om den ibland bemöts osunt. I mitt hjärta är varje dag viktig för att skapa den välfärd som jag och mina medpolitiker, i SiV och andra partier har möjlighet att påverka. Det är utan tvekan det jag längtar efter. Och som driver mig i mitt arbete varje dag. Det är ett lärande och ett skapande. Som jag hoppas ska få fortsätta utan avbrott i rätt riktning. Och tack och lov för demokratin. Äkta demokrati stimulerar mig! Det är en viktig del av välfärden, så låt oss fortsätta att reflektera. Nu kan vi välja att enbart delta i det spel som ger den sanning vi ser rättvisa. Inget enskilt parti kan som en magisk stav få allt på plats och få allt att fungera som i en utopisk värld. Jag såg nyligen en intervju med ett nytillträtt kommunalråd. Hon försökte säga att hon ville utveckla inflytande och delaktighet för medborgarna. Vad jag hörde henne säga var att alla goda krafter behövs (både hos medborgare, anställda och politiker) för att ur den verklighet de befinner sig i, tillsammans kunna skapa den klokaste och bästa tillvaro med de tillgängliga möjligheter och resurser som finns. Reportern intervjuade också andra, som dock förmedlade en helt annan förväntan. En förhoppning om att nu skulle denna nya ledare ensam åstadkomma ett slut på arbetslöshet, förbättra service och välfärd. Jag vill leda ett parti som i varje samtal, i varje debatt väljer att låta sanningen råda. När vi vinner eller förlorar mandat ska det vara genom sanna processer. Som kommunicerar det vi faktiskt vet och tror på. Jag vill leda ett parti som också vågar ställa krav på oss alla som medmänniskor. Vi behöver alla fråga oss mer hur kan jag bidra, vad kan jag göra. Självklart skall politiken ta största ansvaret! Den politiska ledningen skall leda utveckling som påverkar en vitt skild skara av individer och grupper. Ingen kan dock vara allt för alla. Jag tror det är viktigt att våga vara ett parti som inte utger sig för att veta bäst. Men som genom sina handlingar och kommunikation, visar att vi är en fena på att samverka, kommunicera och att leda! Att leda en utveckling som prioriterar människovärde, demokratiska processer och framtidstro! Jag menar att SiV redan är det! Det är en av anledningarna till att jag gärna tog på mig detta förtroende som ordförande och landstingsråd. Men vi behöver arbeta aktivt för att bevara och utveckla den biten. Hur menar jag att detta ska gå till? Jag har inte alla svaren, därför behövs just du och alla andra kära medlemmar. Jag vet dock en sak. Det gäller att börja med att medvetandegöra detta. Det handlar inte bara om att kommunicera. Utan också om att metakommunicera ; att prata om hur vi pratar. Och tänker. Så att vi alla i våra processer kan hjälpas åt att hålla riktningen! Riktningen mot ett Värmland för medmänsklighet, demokrati och välfärd! Du hänger väl med? Du behövs för Ett bättre liv med SiV! Marianne Utterdahl/Ordförande SiV 3

4 Inför valrörelse och framförallt - ny mandatperiod Under arbetet med att ta fram ett förslag på uppdaterat handlingsprogram inför valrörelse och framförallt - ny mandatperiod, har vi i arbetsgrupperna testat av våra skrivningar på bland annat några medlemmar. När jag visade texterna för medlemmen Helena Ottosson, fick jag spännande och mycket insiktsfulla reflexioner; jag tyckte det var ett så vackert sätt att beskriva det vi kämpar för; nämligen att välfärden måste styras och ledas utifrån insikten att kvalitet är resurseffektivt. Jag fick tillstånd att dela med mig av hennes ord i medlemsbladet. Varsågod: Valmanifestet ser fint och trovärdigt ut. Om frågan uppstår: Kan man kosta på sig en sådan utveckling? Naturligtvis kan man det för att det betalar sig tillbaka i längden. Motsatsen är avveckling. Ett dualistiskt samhälle utgår ifrån att om välfärden kostar för mycket, då faller hela konstruktionen samman. Men välfärd kan inte kosta för mycket. Välfärd är eller inte är. Den utgör konstruktionen. Den är bra eller inte bra. Ett axiom och kan verka självklart, men det låter inte så i den offentliga debatten, eftersom frågan är: Hur mycket kan man dra in på utan att riskera välfärden?! Alla inskränkningar riskerar välfärden. Omsorg som leder till ökad hälsa, gör oss glada, lyckliga och tillfredsställda i alla avseende. Otillfredsställande omsorg leder till det motsatta; fattigdom, sjukdom och religiösa motsättningar. I ordets rätta bemärkelse leder det till konflikter och krig, som är det ultimata misslyckandet. Det låter måhända dramatiskt, men det utspelar sig ständigt. Sådana olyckliga tillstånd vittnar om att vi lider av fattigdom, sjukdom och otrygghet. För att värna om den i hög grad goda välfärd vi lever i här hos oss, är det av största vikt att ifrågasätta och peka på när krackeleringar uppstår; men utan att ge intryck utav att den är på väg att haverera. Det skrämmer. Sjukvården och skolan är bra, men det är inte självklart och kan alltid bli bättre. Det kräver ständig kritisk utvärdering för att inte förfalla. Eftersom SiV prioriterar allas omsorg, betonar betydelsen av detta och att det alltid lönar sig i längden på alla områden att sträva efter högsta möjliga kvalitet och kompetens. SiV tänker och agerar utifrån ett helhets perspektiv och sätter människan i centrum, och det är viktigast av allt. Då får det får kosta vad det vill; det är dyrbarast. Att spara är att förebygga ohälsa, decentralisera, specialisera, värna om landsbygden, allas lika värde och mångfald. Allt vad SiV står för och mycket mer. Det låter bra och sticker ut med prioritering på det som är av egentligt värde och med betoning på hälsa sett ur ett helhetsperspektiv. / Helena Det som sticker ut och är av egentligt värde. Tack Helena, du sätter fingret på det viktigaste! Vår partislogan känns som ett fint slutord till dina reflexioner: Ett bättre liv med SiV. Nytt medlemsregister! Marianne Utterdahl Utvecklingen går framåt, och nu har SiV skaffat ett modernare medlemsregister. Det innebär bland annat att utskick av brev och övrig kommunikation med er viktiga medlemmar kan bli smidigare och effektivare. Till exempel ökar möjligheten att kommunicera via mail och textmeddelande (sms) på telefonen. Som vanligt kommer vi självklart att fortsätta skicka brev till alla medlemmar som önskar all kommunikation via posten. Nu har ju också SiV Ungdom till vår glädje startat sin verksamhet, och då kunde vi t ex konstatera att vi saknade ett sätt att säkerställa att alla medlemmar under 35 år får information och kommunikation om detta. Likadant saknar vi uppgifter om åldersstrukturen i partiet i övrigt. Därför, kära medlem önskar vi Din hjälp med att uppdatera vårt register! Hjälp oss genom att skicka in via post, sms eller mail, dina uppgifter. Eller ta med till årsmötet! Vi vill gärna veta: Namn Nuvarande adress Telefon mobilnr Ditt födelsedatum (år, månad, dag) adress 4

5 Angående smördebatt, Vad borde vi vara rädda för, naturligt fett eller kemikalier och socker? Nedanstående artikel av Malin, Lovisa och Marianne är skriven och inskickad till VF, (dock vid tryckandet av nyhetsbrevet ännu ej publicerad). Vår artikel är skriven som en reaktion på bland annat Dietisterna förespråkar lightprodukter, som var publicerad i VF Detta efter en rad insändare och artiklar i VF som handlat om möjligheten - eller som vi menar rätten till naturlig mat och produkter i skolan. Det hela handlar om vad vi kan eller bör servera våra barn i skolan. Dietisterna vid Landstinget i Värmland har reagerat på debatten om smör och mjölk i skolan, där många föräldrar kräver naturligt (riktigt) fett såsom smör och helmjölk istället för margarin och lättmjölk. Dietisterna menar att denna debatt skapar förvirring hos föräldrar och hävdar att deras kostråd, som baserar sig på Livsmedelsverkets rekommendationer inte är mossiga, utan är baserade på forskning. De menar också att man behöver ha lite på fötterna, innan man kritiserar dessa rekommendationer. Ja, här kan man verkligen använda devisen därom tvista de lärde, för sanningen är ju att det finns mycket framstående forskare som hävdar motsatsen. Frågan som många ställer sig är vilka som är mest fristående från läkemedelsbolagens kassakista? Hur man utvecklar en kunskap som är djupt rotad i den legitimerade dietistsjälen, är en annan fråga många ställer sig. Artikeln finns att läsa i sin helhet på De av oss i SiV som var på höststämman i Svaneholm i oktober, och lyssnade till Kostdoktorn Andreas Eenfeldt fick en gedigen genomgång om hur den så kallade forskningen lett till en fett-skräck genom de senaste årtiondena. Och hur detta resulterat i allt fetare befolkning. Allt mer forskning talar ju också för att det är socker och inte fett som är källan till inflammatoriska tillstånd i kroppen och nyligen publicerades forskning i British Journal of Psychiatry. Denna forskning visar ett starkt samband mellan konsumtion av raffin- 5 erat socker och psykisk sjukdom. Forskarna fann att högt intag av raffinerat socker och mejeriprodukter ökade förekomsten av schizofreni och depression. Vidare visade denna forskning att kost rik på fett och minskat intag av socker främjar de viktiga tillväxthormon som finns i hjärnan och som krävs för minne och inlärning. Andreas lärde oss att de allra flesta produkter som är reducerade från naturligt fett, har tillsatt SOCKER! Detta för att det helt enkelt inte smakar gott annars. Den som är intresserad kan t ex läsa boken Forskningsfusket, som är skriven av Docent Ralph E Sundberg, och hans blogg finns på se/#home På kan du följa en lång rad forskningsartiklar och debatt i ämnet. Eller läs Andreas bok Matrevolutionen. LCHF rörelsen har en mycket intressant hemsida: lchfevents.se Den juli kommer flera intressanta talare att finnas i Medborgarhuset i Säffle, se separat annons. Allt fler forskare och sakkunniga pekar i samma riktning. Det senaste utspelet av intresse i frågan är av fetmaforskaren och professorn Claude Marcus, som i Aftonbladet den 25 februari säger sig fått nog, och kräver krafttag från politiker: Varannan svensk är fet, och det kommer sluta med katastrof. Människor kommer att dö för tidigt och i onödan. Hans krav gäller punktskatt på läsk och godis alltså socker! Nå, allt mer forskning pekar på att det är socker och stärkelse och inte naturligt fett som vi borde oroa oss för - och för många är det självklart att mat fri från processer, socker och kemikalier alltså naturlig mat är det bästa för människokroppen. Så frågan jag ställer mig, är följande: - är det måhända inställningen från viss legitimerad personal till allmänhetens förmåga till sunt förnuft och att ta in och värdera forskning som är det mossiga i sammanhanget? / Marianne Utterdahl Läs vår artikel, som i huvudsak är skriven av vår egen smörexpert, Malin Larsson

6 Angående smördebatt, Äntligen är MR på ingång även i norra delen av länet! Dietisterna förespråkar lightprodukter i VF Dietisterna tycker att det är ett problem att det bara fokuseras på mjölk och smör. Vi i Sjukvårdspartiet i Värmland, (SiV) är väldigt glada över att den politiska ledningen i Karlstad nu reflekterar över detta och vi hoppas att det leder till att de gör om och gör rätt. Vi frågar oss varför det skulle vara ett problem att låta barnen få välja vad det vill ha på smörgåsen eller att dricka? Enligt artikeln menar dietisterna på Livsmedelsverkets uppdrag att om man skulle välja att servera smör och standardmjölk måste alla recept ändras för att barnen får i sig för mycket fett. Det är lätt att tänka att fett i mat leder till fett i och på kroppen. Men allt mindre talar för att naturligt fett skulle ha denna skadliga effekt. Dietisterna hänvisar till Livsmedelverkets rön om att det är viktigt att barnen får i sig D-vitamin och det uppfattar vi som korrekt. Det finns dock naturligt D-vitamin i smör och standardmjölk vilket det inte gör i margarin och lättmjölk. Det är framställt i en kemisk process. När barnen äter processad mat så talar allt mer forskning för en rad andra ohälsosamma effekter som t.ex. att de får inflammationer, ett tillstånd som ligger till grund för hjärt- och kärlsjukdomar och många andra sjukdomar. Det leder även till försämrad insulinkänslighet, vilket är första steget mot diabetes och fetma. På samma sätt talar allt mer för att barn som äter margariner blir allergiska i högre grad än barn som äter smör. Så denna fråga som just nu bara handlar om smör och mjölk är en viktig fråga. Vi i SiV förespråkar rätten att i största möjliga grad använda naturliga produkter i matlagningen. Debatten om det lilla margarinpaketet handlar om något mycket viktigt. Våra barn är vår framtid och vi ska tänka flera generationer framåt. Det lilla paketet påverkar även globalt eftersom det innehåller palmolja. Vi måste tänka mer regionalt och lokalt så att vi kan få svensk och naturlig mat på bordet. Politiker och kostchefen har ansvaret och vi ser fram emot att få se dem välja bort denna kostdiktatur och istället välja att genomföra kostdemokrati och låta barnen få möjlighet att välja det naturliga alternativet smör, standardmjölk och naturlig mat. För Sjukvårdspartiet i Värmland (SiV) Malin Larsson, Siv Ungdom och styrelsemedlem Lovisa Månson, Ledamot Marianne Utterdahl, Ordförande 6 Redan 2005 skrev jag en motion till landstingsfullmäktige om att Värmland verkligen var i behov av ytterligare magnetkameror. Landstingsfullmäktige tillstyrkte min motion och Värmland fick då ytterligare en kamera som blev förlagd i Arvika. Vi i Sjukvårdspartiet har sedan dess kämpat för ytterligare en MR utrustning för partiets uppfattning är att den tekniken ska finnas på alla akutsjukhus. Magnetkamerautrustningen behövs som ett komplement till nuvarande röntgen. På grund av den långa väntetiden som råder idag skickas patienten till datortomografi undersökningar(ct) och utsätts för större stråldoser än om undersökningarna gjordes med en magnetkamera (MR). (CT undersökningarna visar inte om det finns tumörer eller andra sjukdomar i kroppens mjukdelar). Magnetkameran används för att ta bilder av nästan alla organ i kroppen, även tredimensionellt. Idag har många, rygg, nacke och axelproblem, den här tekniken gör det möjligt för läkarna att ställa tidig diagnos så att de kan sätta in rätt åtgärder snabbt och effektivt. T.ex. stroke och cancersjukdomar upptäcks även de på ett tidigt stadium, vilket innebär att patienten inte behöver utsättas för mer lidande än nödvändigt. Här i norra delen av länet är vi idag väldigt glada att Sjukvårdspartiet har lyckats i sin ansträngning att få landstingsstyrelsen att tillstyrka ytterligaren en MR och att den ska förläggas på sjukhuset i Torsby. Vi har blivit lovade att allt ska stå klart i december 2014 och ta emot första patienten i januari Alla patienter från norra delen av länet slipper då den långa resan till Karlstad eller Arvika och den dryga väntan på sin diagnos. STORT TACK Till partikamraterna Från oss här i norr Birgitta Sjögren

7 Patientnämnden i Värmland Här berättar Birgitta Wessmark, SiV:s representant i Patientnämnden om hur denna för patient och närstående viktiga funktion.. Patientnämnden i Värmland är en fristående och opartisk instans som patienter och närstående kan vända sig till om det uppstått problem i kontakten med sjukvård samt tandvård. Enligt lag har patientnämnden till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom: Det är fler kvinnor än män som vänder sig till patientnämnden och det är betydligt fler kvinnor än män som anser sig dåligt bemötta. Detta är ett mönster sedan något år tillbaka, frågan är vad som ligger bakom dessa kvinnors upplevelser. den hälso- och sjukvård som bedrivs av landsting och kommuner eller enligt avtal med landsting och kommun. den allmänna omvårdnaden enligt social tjänstlagen som ges i samband med så- dan hälso- och sjukvård. Den tandvård som bedrivs av landsting. Det största antalet ärenden rör området Vård och behandling. Ofta finns orsaken att finna i bristande kommunikation och information inför behandling. Klagomål angående långa väntetider vid akutmottagningen på Centralsjukhuset fortsätter att Patientnämnden ska stödja och hjälpa patienter komma in till patientnämnden. och också bidra till kvalitetsutveckling och patientnär en skriflig anmälan inkommer begärs yttransäkerhet genom att: de från berörd verksamhet. Patienten informeras också om möjligheten att själv kontakta verksam- hjälpa patienter att få den information de hetschef för att lösa uppkomna problem. Informa behöver. tion ges också om patientförsäkring, Läkemedels- främja kontakter mellan patienter och vård försäkring och andra myndigheter. personal. Som ledamot i patientnämnden har jag fått delta - hjälpa patienter att vända sig till rätt myn- i olika utbildningsinsatser och de här åren har varit dighet. otroligt lärorika. Min personliga uppfattning om - rapportera iakttagelser och avvikelser av patientnämnden, i dess nuvarande form, är att betydelse för patienterna till vårdgivare den gör nytta. och vårdenheter. Birgitta Wessmark Av Värmlands 16 kommuner har 14 avtal med landstingets patientnämnd. Patientnämnden tar inte ställning i medicinska eller ekonomiska frågor. Sagt av barn Patientnämnden är utsedd av landstingsfull mäktige och består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Alla patienärenden registreras och dokumen teras. Patientnämndens tjänstemän och ledamöter har tystnadsplikt. Till patientnämnden kommer ca 950 ärenden per år. Under rubriken bemötande och kommunikation har det skett en viss ökning. De ärenden som finns under denna rubrik hadlar om ovänligt bemötande. OM YRKEN * Bonden är en väldigt lycklig man, först och främst för att han har traktor, men också för att han slipper jobba HÅKAN 7 ÅR 7

8 Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan Förslag till fristående patientnämndskansli och patientmottagning. Patientnämnden bör vara en fristående instans i förhållande till hälso- och sjukvården. Vår uppfattning är att den rätta placeringen av patientnämndens kansli är på samma nivå som revisionskontoret. Tjänstemannaorganisationen likställd med förtroendemannaorganisationen i patientnämnden. Resa till Norrbotten 9-12 jan. Med förväntan reser jag, Lovisa Månson, ombud för SiV och Malin Larsson, sekreterare för Siv Ungdom upp till Norrbotten för att träffa Norrbottens Sjukvårdsparti. Vi kommer först till deras kansli och träffar där Erika Sjö, ombud för partiet. Med henne åker vi sedan Jokkmokk och den Valupptakt de ska ha där. Förutom att det är mycket snö och vackra omgivningar så är det mycket politik. En sådan organisation skulle Stärka patienters och närståendes förtroende för patientnämndens oberoende ställning. Bidra till ökad patientsäkerhet. Kraven ökar på patientnämnden vad gäller återkoppling till verksamheterna. Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) respektive Myndigheten för vårdanalys ställer också ökade krav på rapportering. Genom att ta tillvara patienters och närståendes erfarenheter och upplevelser ges möjlighet till fördjupning av olika problemområden. Bättre möta ökande krav på patientnämnden från patienter och närstående respektive lagstiftare. Patientmaktsutredningen föreslår en ny patientlag som väntas träda ikraft från Lagen ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Utredningen föreslår ett förtydligande i lagen, att nämnderna ska erbjuda patienter information så att de kan ta tillvara sina intressen i sjukvården. Det innebär också en anpassning till andra landstings organisation. Effekten blir då en likartad struktur i landet vilket kan underlätta för den enskilde då patientrörligheten ökar. Vi föreslår att landstingsstyrelsen beslutar: att ett fristående kansli för patientnämnden inrättas. att skapa patientmottagning för patienterna i första hand på våra tre sjukhus. Värmlandssamverkan Jane Larsson (C), Fredrik Larsson (M) Marianne Utterdahl (SIV), Gert Ohlsson (FP) Eva Hallström (MP), Elisabeth Kihlström (KD) 8 Ordförande Kenneth Backman, Norrbottens Sjukvårdsparti, som lede mötet i Norrbotten. Slutsatser vi kan dra efter denna resa är att vi har många frågor kring sjukvården som vi delar med Norrbottens Sjukvårdsparti och som ligger oss varmt om hjärtat till exempel kortare köer. Men det som också är mycket intressant är att vi tänker mer utanför ramarna när det gäller förebyggande vård. Som till exempel friskvård, KAM och bra mat. Där blev det en del diskussioner då Norrbottens Sjukvårdsparti visade sig intresserade av våra tankar kring detta. Vi insåg att Sjukvårdspartiet i Värmland kan inspirera andra och visa på nya vägar, samtidigt som vi fortsätter att arbeta och värna om våra gamla hjärtefrågor. Lovisa Månson Ombud för SiV

9 Mycket det senaste året har varit fokus fokus på Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) Glada trygga barn, en självklar målsättning! Sjukvårdspartiet i Värmland lägger ner oerhört mycket kraft på att förbättra tillgänglighet och utbud till vård för psykisk ohälsa, både vad gäller barn och vuxna. Mycket fokus har det senaste året varit på Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) där stora problem finns och har funnits med tillgängligheten. Allt för många barn och familjer har fått vänta allt för länge, och trots återkommande löften från tjänstemannaledningen vid flertaliga fullmäktigesammanträden, när problemen diskuterats hade det inte vänt. Som nytillträdd ordförande i PPU (Primärvårds och psykiatriutskottet) efter vår Erik Jansson tog jag över hans genuina arbete för detta. För oss i SiV är denna situation fullständigt oacceptabelt. Det finns en politisk enighet över behovet att ordna detta över parti och blockgränser, så den politiska viljan eller politiskt givna uppdrag till verksamheten saknas inte. Detta är uppdrag som skall göras, och alla är medvetna om hur viktigt det är för individer och familjer men också samhällekonomiskt att vi möter barns behov i tid. Likaså inte bara vill professionen möta detta på bästa sätt själva, utan de mår mycket dåligt av att inte kunna nå upp till kraven. Frågan jag ställde mig var; varför blir det inte bättre när alla ändå säger sig vilja det? Pengar saknades inte i divisionen, då det samma år som jag tillträdde redovisades ett överskott på närmare femton miljoner kronor! Var låg problemet? Revisionsrapporter och organisationsanalyser och dialogforum har visat att det finns många förklaringar. Förändrade krav och förväntningar i samhället, såsom till exempel den explosionsartade ökningen av efterfrågan på de neuropsykiatriska utredningarna (ADHD, Asperger etc) är en sådan förklaring. Som ofta hamnar i debatter om brister bland annat i skolan och som föranleder ett enormt ökat tryck på specialistpsykiatrin. Liksom brist på samsyn och samverkan mellan landsting och kommuner, men även inom landstinget. Ett annat tydligt problem har varit styrning och ledning, och kommunikationen i organisationen. Okej, detta var sanningar som många visste och jag irriterades över att man tenderade att hamna i samhälleliga förklaringsmodeller i varje dialog om detta, med ämnen allt från analyser över hur familjesituationer såg ut och hur stressen i samhället påverkar psykisk ohälsa och det eviga ämnet är det kommunens (och då socialtjänstens eller skolans) 9 eller landstingets ansvar (och då på specialist- eller allmänmedicinsk nivå) att möta (betala)? Vad är det som andra inte gör som de borde göra? Det skall tydliggöras här att problemen med allvarlig psykisk sjukdom inte ökat, Glada trygga barn - Vår framtid! utan detta handlar om lättare till måttlig psykisk ohälsa som är tillräckligt allvarligt om det inte möts i tid! Visst är det intressant och viktigt med analyser av samhälle och så vidare - men frågan jag ställde mina medpolitiker, mig själv, profession och tjänstemannaledningen var vad gör vi här och nu? Vad kan vi konkret göra för att lösa detta för de barn och familjer som behöver hjälp nu? Oavsett vem som egentligen har betalnings- eller utföraransvar Krafttag har nu tagits på olika sätt för att komma tillrätta med detta. Och vi ser att det vänder! Till exempel har köerna näst intill försvunnit till första besök och bedömning de senaste månaderna. Ett mycket gott samarbete med ledningen med nytillträdda Karin Haster (deltog i årsmötet förra året, då som tillförordnad Divisionschef) i spetsen har gjort att mycket tagit fart. Det handlar om utveckling och tydliggörande i styrning och ledning, rutiner och arenor för kommunikation, rekrytering av kompetens och förändringar i arbetssätt. Att våga agera utifrån vad som är rätt och våga pröva. Vi måste jobba både långsiktigt och kortsiktigt för att möta dem som behöver stöd och hjälp NU! Till exempel kunde ni läsa i förra nyhetsbrevet om utvecklingen av första linjen, som skall vara samverkansenheter mellan kommun och landsting med ledorden lätt tillgänglig, enkel och med ett avdramatiserat förhållningssätt - dit barn och unga med lättare till måttlig psykisk ohälsa kan vända sig. Vi väntar till vår glädje att se de första verksamheterna i detta öppna i mars i år! Se fram emot reportage i kommande nyhetsbrev! Livbojen,

10 som du kan läsa om i detta nyhetsbrev är också en sådan åtgärd som vi också hoppas ska börja ge tydliga resultat snart! Men framförallt behövs förändrade arbetssätt, och alla tänkbara lösningar för att rekrytera kompetens, för att på bästa tänkbara sätt möta alla barn och familjer som behöver det nu. Även om alla är överens om att detta behöver lösas, är det naturligt och förklarligt att det börjar blåsa kring en sådan organisationsförändring. Utifrån detta har ett antal skrivelser inkommit, läs t ex läkargruppens skrivelse från VF med kritik om att detta problem borde varit löst för länge sen. Instämmer till fullo! Men vi är inte för länge sen nu, vi är här och nu måste vi lösa det härifrån och framåt! Chefsredaktör Peter Franke, på VF skrev en kritisk ledare i VF där han beskriver våra problem, och ifrågasätter bland annat varför den politiska ledningen förra året sa nej till oppositionens budgetförslag att lägga ytterligare tio miljoner kronor till kökortningar i Bup. Pengar är inte vad som saknas utan det är strukturella problem, motiverade de sex brokiga partierna sitt avslag, var hans helt riktiga kommentar. Samtidigt skriver han att pengar kan givetvis användas för att höja psykologernas löner så att de stannar, eller till att förbättra arbetsmiljön och ändra de dåliga strukturerna menar han vidare. Frågan, Franke är vart ska man börja? Med ett överskott i budget fanns redan möjlighet till detta. Detta är en ledningsfråga. Ska vi öka överskottet, eller ska vi åtgärda problemen, och fördela pengarna därefter? Hur vet oppositionen att det behövs tio miljoner? Det kanske är inga, två, det kanske är tjugo? Och hur vet de var de behövs som bäst? Om man gör som man alltid gjort, får man ofta mer av det man redan har. För att få nya resultat behöver man göra på nya sätt. Vi väljer att börja med behovet, barnen och familjerna i centrum. Identifiera åtgärderna och fördela pengarna sen. För kostnaden har vi i samhället redan idag. Och samma angrepps- och synsätt har vi när det gäller vuxenpsykiatrin. Få går oberörda när det kommer till psykisk hälsa. Det handlar om dig och mig, våra medmänniskor vår gemensamma framtid. Marianne Utterdahl Här kan du läsa vårt samlade svar från Värmlandssamverkan: Skutan Bup på väg vändas rätt och Peters replik i sin helhet (med källhänvisning) Vårt svar replik på detta i VF Läkargruppens artikel i VF i sin helhet med källhänvisning Livbojen ska ge barn och unga bättre psykisk hälsa Värmland Livbojen är en samverkansmodell för att förbättra barns och ungas psykiska hälsa. Modellen är ett samarbete mellan kommuner och landsting som nu startat i Östvärmland. Christina Sand, verksamhetschef vid barn- och ungdomspsykiatrin säger i ett pressmeddelande att verksamheten fått kritik för att inte ha varit så systematiska i arbetet med kommunerna. Tidigare har engagemanget hängt på enskilda personer, men nu kan vi systematisera det arbetet. Livbojen infördes först i Filipstad, Kristinehamn och Storfors som ska tjäna som pilotkommuner. Enligt planerna ska Livbojen ha införts i hela länet innan årsskiftet. Landstinget kommer att åka ut i länet för att hålla utbildningar i första hjälpen vid psykisk ohälsa. Vidare kommer det att hållas möten varje månad och personal ska finnas tillgänglig per telefon. Det kommer även att anordnas föreläsningar. Från landstingets sida betonar man vikten av att arbeta lokalt och vara med där barnen och ungdomarna finns. Landstinget kommer därför att samarbeta med personal i kommunerna, elevhälsovård och socialtjänst. VF onsdag 26 februari - vecka 09 Sagt av barn OM DJUR * Kon har fyra magar, tre inuti och en på undersidan. HANS JÖRGEN 6 ÅR * Det är de korna som springer omkring mest och skakar på sina juver som gör yoghurt ALLAN 5 ÅR 10

11 Skutan Bup på väg vändas rätt Debatt Värmlands Folkblad Publicerad: Reflexion angående Bup och Peter Frankes ledare om Bup 16/1 Värmlandssamverkan (M, C, SiV, FP, MP och KD) delar inställningen om vikten av att Barnoch ungdomspsykiatrin (Bup) lyckas möta barn och familjers behov av stöd och hjälp! Franke har delvis fått rätt i sin förhoppning om siffrorna som presenterats i nationella mätningar. Vi kan glädjas åt att färska, korrekta siffror konstaterar att vi under hösten lyckats få ner kön till förstabesök. Dock har vi inte lyckats med att möta de barn som är i behov av fördjupad utredning, vilket vi är djupt missnöjda med! att bygga ut Första linjen, den hjälp som ska finnas för lättare till måttlig psykisk ohälsa ute i hela länet. Samarbete pågår med Karlstads universitet för att få till ett psykologprogram för att förbättra tillgången på psykologer och man tittar på hur handledning och fortbildning kan förstärkas inom organisationen. Revision och annan analys har tydligt visat att problemen förutom den rikstäckande kompetensbristen legat i brister i ledarskapsstruktur, arbetsmiljö och i förankring av beslut och information. Bilden förstärks av att rekryteringsproblemen lett till köer även då divisionen haft stora överskott av ekonomiresurser. Vi ser verkligen att skutan Bup är på väg att vända åt rätt håll och att bemanningen ombord jobbar intensivt för att få den att vända på snabbaste, säkraste och klokaste vis. Vi har dock förståelse för att alla ännu inte har sett att den börjar närma sig rätt kurs, och vill uppmana desamma att rapportera allt de ser som kan påskynda denna kursändring! Att skjuta till pengar i det läget vore som att skjuta blindskott. Vi styr genom synsättet att kvalitet är resurseffektivitet. Då behövs inga fullmäktigebeslut för att låta rätt peng följa behov och åtgärder. För Värmlandssamverkan Marianne Utterdahl (SiV) Fredrik Larsson (M) Jane Larsson (C) Gert Ohlsson (Fp) Eva Hallström (MP) Elisabeth Kihlström (KD) Vi väljer att ta ansvar för helheten utifrån insikten att ledarskap börjar med politiken. Vi frågade Redaktören Peter Franke replikerade genast på oss, på vilket sätt får vårt sätt att leda genomslag följande sätt: i organisationen? Den brokiga majoriteten försöker lugna mig och alla Vi har som ett led i detta utvecklat formerna för andra värmlänningar som är oroliga för tillståndet inom dialog med verksamheterna. Vi har stort förtroen- barn- och ungdomspsykiatrin. Men deras svar lugnar de för tjänstemannaledning och medarbetare, och inte, det får snarast motsatt effekt. menar att förslag till förbättringar skall komma från Vad menar de egentligen med snömosformuleringar professionen i samverkan med brukarrepresen- som vi styr genom synsättet att kvalitet är resurseffektanter. Det är där kompetensen finns! tivitet? Eller vad betyder barnen först, vi löser strukturen av ekonomi därefter? Vid förändringsarbete är det naturligt med turbuden beska sanningen är att vare sig politiker eller lens, och det viktiga är att vi kan stödja och följa chefstjänstemän har lyssnat på larmen från läkare och det ambitiösa förändringsarbete som pågår. Vi får övrig personal, som ropat förgäves i fem år. Det stänker tydlig information om situationen för barn och de- alltså även på den förra röda majoriteten. ras familjer samt den arbetsbelastning som vår Det har inte gjorts någon seriös rekryteringssatsning, profession befinner sig i. och alldeles för lite för att behålla den kompetens de redan hade. Lösningar för kort och lång sikt börjar klarna. De skriver att skutan är på väg att vända åt rätt håll, Uppdraget är mycket tydligt. Barnen först, vi löser men med så många befälhavare ombord är risken stor strukturen av ekonomi därefter! Hela samhället att de seglar fel. De satsar hellre på dyra operationsrovinner på att vi lyckas! botar och en ännu dyrare helikopter än på att hjälpa de mest sköra barnen. Parallellt och med intensitet pågår arbetet med Peter Franke 11

12 Vi skrev då följande svar på Frankes replik. VF har dock valt att inte publicera den, men här kan du läsa vårt svar: Replik på Peter Frankes frågor ang vår artikel om Bup Följande publicerades på Landstingets hemsida i januari: Barn och ungas tillgänglighet till psykiatrisk vård förbättras i Värmland Tisdag 14 januari Pressmeddelande Franke undrar vad vi i Värmlandssamverkan menar med formuleringarna vi styr genom synsättet att kvalitet är resurseffektivitet, samt barnen först, vi löser strukturen av ekonomi därefter Vi menar helt enkelt det vi tror att de flesta förstår. Det är mänskligt rätt och en ekonomisk investering att göra så rätt som möjligt, se till att barn får rätt vård, på rätt vårdnivå, i rätt tid, på ett sätt som ger goda resultat. På så sätt minskar vi lidande, ökar möjligheten för barn att växa upp med hälsa och samtidigt kostar det mindre pengar för samhället än om vi fortsätter som förut. Det är helt oacceptabelt med de köer och väntetider som försätter barn och familjer i onödigt lidande och vi är också frustrerade över den rådande situationen. Vi har helt enkelt inte råd att misslyckas! Därför, Peter Franke - är vårt tydliga uppdrag till verksamheten; utveckla det som behöver utvecklas, för att klara de av fullmäktige fastställda i målen! Det råder ingen motsättning mellan barnen och helikoptern, som Franke antyder! Bägge är investeringar som räddar lidande, liv och onödiga utgifter! Tjänster finns - men vi saknar folket till tjänsterna! Vi säger; Tänk inte vad kan vi göra för de pengar som finns i vår lilla budgetruta, utan på vad som bäst hjälper barnen och familjerna. Vi gör sedan vårt jobb från politiken för att på bästa sätt omfördela pengarna på det sätt det visar sig behövas! Och, vi ser viljan, engagemanget och kompetensen som finns hos medarbetarna. Det vill vi uppmärksamma, stödja och ge näring. Frågan vi vill ställa tillbaka till Franke är: ska vi fortsätta fastna i gårdagens misslyckande, eller ska vi göra vårt bästa för att lära av historien och fokusera på att lösa situationen? Vi väljer det senare! För Värmlandssamverkan, Eva Hallström (MP), Gert Ohlsson (Fp), Elisabeth Kihlström (Kd), Marianne Utterdahl (SiV), Jane Larsson (C ) och Fredrik Larsson (M). 12 Fortsatt arbete med samma bedömning av alla patienter vid första kontakten, bättre underlag för resursfördelning och ökad dialog i verksamheten ska ge rätt specialiserad psykiatrisk vård i rätt tid till alla barn och ungdomar som behöver det. Den vård som ges är god, men tillgängligheten behöver förbättras samtidigt som kompetensen bibehålls så att alla barn och unga som behöver vård får tillgång till den, säger Karin Haster, divisionschef för psykiatrin inom Landstinget i Värmland. Arbetet med att erbjuda patienterna rätt vård i rätt tid intensifieras under Produktionsplanering Ny verksamhetschef Tydligare dialog och ökad delaktighet Bättre bemanningsunderlag ska tas fram Vi kommer arbeta vidare med produktionsplanering, så att medarbetarnas kompetens tas till vara på bästa sätt för barn- och unga i Värmland, säger Karin Haster. Den 13 januari tog Ing-Marie Knutsson över som verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har fått värdefulla kunskaper från fackliga organisationer och grupper av medarbetare om att dialogen och delaktigheten behöver förbättras och så kommer det bli. Och så här skrev Anders Prinz, samordnare för insatser psykisk ohälsa, Socialdepartementet i sin blogg den 20 januari: Idag träffade jag den politiska ledningen och cheferna för psykiatrin i Värmlands läns landsting. Naturligtvis blev det en del fokus på den förstärkta vårdgarantin för barn och unga eftersom Värmland är ett av tre landsting som inte klarar något av kraven i garantin. Men det är uppenbart att man satsar hårt på förändring. Genom att gå igenom

13 köer, utvärdera arbetssätt och införa ett nytt sätt att arbeta vill man åstadkomma förbättringar. Det är en svår process i alla landsting där det görs. Medarbetarna utsätts för stor press och ledarskapet blir ifrågasatt. På bilden syns Karin Haster, Divisionschef och en av de tillförordnade verksamhetscheferna Bup Magnus Hjerpe Jag tror att det gäller att lyfta rimliga väntetider som en kvalitetsaspekt. En insats som ges alldeles försent gör inte den nytta för barnet som den skulle ha gjort i ett tidigare skede. I Värmland öppnas nu en ny mottagning för första linjens psykiatri för barn och unga. Det följer ett mönster jag ser i hela landet. Det flesta landsting etablerar nu sådana verksamheter efter att frågan diskuterats under lång tid. En annan fråga vi berörde var kvaliteten i heldygnsvården där man jobbar intensivt i landstinget. Det handlar om förbättringar som behövs på områden som information till patienterna, bemötande, brukarrevision och samverkan med öppenvården. När jag arbetade med Miltonsatsningen på Socialstyrelsen konstaterade vi att slutenvården var ett bortglömt område. Så är det inte längre och det beror mycket på det arbete som framförallt SKL har gjort på uppdrag av regeringen sedan För mig är det centralt. Det handlar om patienter som ofta är i ett starkt underläge, inte sällan tvångsvårdade. Jag tycker det är skönt att man mera sällan hör de cyniska resonemangen om att det inte ska vara trevligt på sjukhus så att patienterna snabbt kommer ut i öppenvård. I Värmland var det perspektivet långt borta. Där handlade det om vikten av kvalitetsutveckling ur patienternas perspektiv. Det var en och konstruktiv dialog i Karlstad som avslutades med att vi var överens om att redan under våren ha en till och då med kommuner och brukarorganisationer närvarande. 13 Läkare varnar för kompetensflykt Värmland Läkargruppen vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken är oroade för patientsäkerheten och den kompetensflykt som pågår vid Bup. Det som pågår på Bup är en försämring av möjligheterna att ge god behandling till dem som bäst behöver den, säger de i en skrivelse till landstingsledningen. Enligt skrivelsen har en del behandlare med hög terapeutisk kompetens valt att lämna Bup vilket innebär att kliniken tappat ovärderlig kompetens för det som man anser är det viktigaste uppdraget, att erbjuda högkvalitativ psykiatrisk behandling. Läkargruppen vid Bup anser att kliniken under de senaste tio åren fått ett allt större uppdrag utan att landstingsledningen har avsatt tillräckligt med pengar för att klara uppdraget. De anser att det under minst tio år varit känt att det varit årslånga köer till de neuropsykiatriska utredningarna men att landstingsledningen inte avsatt pengar för att åtgärda väntetiderna och hjälpa familjerna i rimlig tid. Vid Bup arbetar man med neuropsykiatriska utredningar men man behandlar även barn och unga med varierande grad av psykiatriska problem. En del av dessa har svåra problem och behöver avancerad behandling. Läkargruppen anser att landstingsledningen valt att lägga fokus på att uppfylla vårdgarantin för att få statliga pengar för kortsiktiga insatser. Detta har, enligt skrivelsen, inneburit att behandlare med unik terapeutisk kompetens ålagts att delta vid nybesök och bedömningar vilket betyder mindre tid till att behandla de svårast sjuka barn och ungdomarna. Marianne Utterdahl (SIV) är ordförande i psykiatriutskottet. Jag vill starkt dementera att vi inte är medvetna om detta. Vi jobbar med det här men jag tror att det behövs mer saker än pengar. Sedan kan det ju finnas olika åsikter om det är rätt det vi gör. Marianne Utterdahl menar att arbetsmiljön är viktig och att man måste titta på strukturer och problem. Men vilka metoder som ska användas är professionens sak. Vi jobbar för att köerna ska bort men det får inte ske på bekostnad av patienterna. Det jobbas hårt med rekrytering, det jobbas hårt för att göra arbetslinjen bättre och det jobbas hårt för att få det bästa resultatet för barn och familjer. VF onsdag 26 februari - vecka 09

14 Självklart arbetar vi för att Mellanvårdsplatserna ska bli verklighet! Och det så snart vi kan! I december träffade vi i den politiska ledningen representanter för aktionsgruppen Nya Näva i Kristinehamn. För SiV deltog Marianne Utterdahl i panelen, och Görel Hopman bland publiken. Det blev ett välbesökt och mycket givande möte och från SiV är vi mycket glada för denna opinion som ju visar att vårt arbete är i helt rätt riktning. Opinionen fortsätter och följande insändare var nyligen publicerad i VF: Därför upprepar vi återigen ihärdigt: det vore väl bra och lägligt att använda redan befintliga lokaler som avlastning! Fakta är: att bara i september månad 2013 var det 65 överbeläggningar och 68 utlokaliserade patienter från CSK, det vill säga patienter som låg längst ned på behovskedjan kunde inte få en trygg och vårdanpassad vårdplats på CSK. De fick till exempel åka hem för tidigt, läggas in på patienthotellet, ligga i korridorer eller i något rum avsett för annat ändamål än direkt vårdplats. Det är bedrövligt att nära och kära ska behöva pendla till Centralasjukhuset i Karlstad när patienter skulle kunna vårdas på en Närsjuksvårdsavdelning tycker insändarskribenterna. Låt Näva bli verklighet på Kristinehamns sjukhus Insändare På mötet i församlingshemmet i Kristinehamn utlovade Värmlandsalliansen att ett förslag på organisation och tidplan för genomförande av mellanvårdsplatser bland annat i Kristinehamn kommer att presenteras under mars 2014 och med sjösättning av det beslutade förslaget under 2014/2015. Med tanke på vad vi senaste tiden har hört och sett via media beträffande skrämmande exempel på köer till prostataundersökning, barnpsykiatri och cancerbehandling uppfattar vi det som att CSK har stor brist på utrymme och kapacitet. CSK ligger långt ifrån den vårdgaranti som gäller för undersökning av urolog och möjlighet till behandling. Det kan ta upp till åtta månader enbart för att få bli undersökt av en urolog. Och om man får vänta lika länge för till exempel att operera en prostatacancer då kan det vara för sent. Vi har dessutom på CSK den längsta kötiden, av alla 21 landstingen i landet, då det gäller cancerbehandlingar. Skrämmande! 14 att många av dessa otrygga platser kunde då har ersatts med en trygg och vårdanpassad Nävaplats på något av de före detta sjukhusen. att det är orimligt att vårdbehov som kan tillgodoses på ett närliggande Näva skall trängas in på CSK. att det är bedrövligt, miljöovänligt och mycket kostsamt att nära och kära skall pendla var och varannan dag till CSK för att stötta sina närstående som skulle kunna ha en trygghet på ett närliggande Näva. Vårt förslag är att här inrätta minst 22 mellanvårdsplatser, jämförbart med de som fanns på Caremas tid. En mellanvårdsplats är avsedd för korttidsvistelse för patienter som med läkares bedömning kan lämna CSK men inte kan klara sig i hemmet. Det kan till exempel vara rehabilitering och uppföljning före och efter operationer På Näva skall det givetvis finnas läkare, sjuksköterskor och personal för övriga göromål. På Näva kan man ju dessutom få tillgång till jourläkare som kan avlasta akuten på CSK. Näva skall också ligga i anslutning till befintlig vårdcentral och här kan ju givetvis samordning på flera områden genomföras för bättre och tryggare vård samt kostnadsbesparingar. Opolitiska opinionsgruppen med medborgare (skattebetalare) och fler som ej nåddes med namnlistorna för Nya Näva i Kristinehamn genom Gunnar Edström Elisabeth Segerud Lars-Erik Jansson

15 Så här blev vårt svar tillsammans med övriga partier i Värmlandssamverkan: SKL Sveriges kommuner och landsting publicerade nyligen följande artikel på sin webbsida. Låg kunskap om att välfärden slår rekord Svar till Gunnar Edström, Elisabeth Segerud och Lars-Erik Jansson i VF den 18 februari En rapport och tillhörande undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar idag visar att vi aldrig satsat mer på välfärden än idag. Samtidigt är kunskapen om att så är fallet låg. Allmänheten tror att det satsades mer förr. Vi uppskattar ert engagemang i frågan om mellanvårdsplatser. Vi kan försäkra er om att uppdraget med utredningen om att skapa mellanvårdsplatser pågår för fullt. Utredningen innefattar dialog med föreslagna kommuner Marianne Utterdahl menar att samt förslag till orgaarbetsbelastning, kvalitet och nisation och tidplan patientsäkerhet hör ihop för genomförande av mellanvårdsplatser. Dialog med kommunerna är planerade och kommer att genomföras under vecka 8. Arbetet följer tidsplanen och redovisning är planerad på landstingsstyrelsen den 25 mars. Vi vill precis som ni att detta ärende hanteras så att vi kan förbättra vården i Värmland. Diskussionen om välfärdens finansiering är viktig och behöver baseras på fakta. Rapporten Välfärdstjänsternas utveckling visar att vi aldrig lagt mer resurser på välfärden än vad vi gör idag. Resurserna för välfärden har ökat och ligger idag på högre nivåer än någonsin tidigare. Det finns omfördelningar mellan olika delar av verksamheter men totalt sett lägger vi mer resurser på välfärden i dag än någonsin tidigare. Samtidigt ser vi att allmänheten inte har denna kunskap eftersom endast tio procent av dem tror att vi satsar mest idag, säger Annika Wallenskog, tf chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting. I en tidigare rapport från 2008 visade SKL att ökningen i satsningar på välfärden årligen låg en procent utöver befolkningens utveckling. Den rapport som presenteras idag visar att trenden står Vi vill göra följande förtydligande när det gäller sig. Vi ser att välfärden fortfarande växer snabantalet vårdplatser som omnämns i delrapporten. De fyra vårdplatserna från vår delrapport ska ses bare än utvecklingen av demografin kräver. Det om ett räkneexempel vad fyra vårdplatser skulle är angelägna satsningar på vård, skola och omkosta. Vi är väl medvetna om att en vårdavdelning sorg som gjorts och som står för över 90 procent med få vårdplatser kostar i stort lika mycket som av kommuner och landstings verksamheter. Men trots att det satsas mer än någonsin så måste vi en avdelning med större antal platser. diskutera den framtida finansieringen av välfärden I uppdraget ligger också att se över vilka verk- och dess utmaningar. Det handlar om att våra församheter som med fördel kan flyttas ut i länet. Det väntningar på välfärden blir allt högre, säger Anfinns ingen konflikt mellan köerna till barnpsykia- nika Wallenskog. Undersökningen från Ipsos visar också att alltrin, cancervården och mellanvårdplatser. Landstinget måste klara alla de uppgifterna. För att öka mänheten tror att det kommer att satsas mer på tillgängligheten i verksamheterna görs många välfärden i framtiden. Trots att det finns en brist på kunskap om att olika åtgärder med fokus på vård av hög kvalitet. resurserna ökat så ser vi tecken på en framtidstro, Värmlandssamverkan och det är tydligt att allmänheten ställer allt högre Fredrik Larsson (M) krav på välfärden. Vi har också en period framför Jane Larsson (C) oss där den demografiska utvecklingen ställer hömarianne Utterdahl (SIV) gre krav på välfärden, säger Annika Wallenskog. Gert Ohlsson (FP) Därför måste vi diskutera frågorna, och då aneva Hallström (MP) ser vi från SKL att det är angeläget att detta görs Elisabeth Kihlström (KD) utifrån korrekta fakta. Därför har vi gjort en historisk tillbakablick, säger Annika Wallenskog. 15

16 Problem vid Arvika sjukhus Under flera år har det varit problem vid Arvika sjukhus. Detta gäller såväl arbetsmiljö, svårigheter att rekrytera kompetens, i första hand läkare och kirurger och nu har även sjuksköterskebristen blivit påtaglig. Alla förstår att detta står i relation med kvalitet och patientsäkerhet. Ekonomi i balans har också lyst med sin frånvaro. För oss i SiV har det varit viktigt att bevaka sjukhusets fortlevnad, och med våra kamrater i Värmlandssamverkan har vi följt detta noga. Ny organisation, och nya tag har varit nödvändiga. Därför presenterade landstingsdirektören ny ledningsorganisation och vissa förändringar i arbetssätt och fördelning av arbetsuppgifter. För oss i SiV som med smärta minns nedläggningen av Säffle och Kristinehamns sjukhus är det kanske lätt att förstå den enorma oro som exploderat i Arvika med omnejd efter detta. Flertalet insändare och artiklar ställer frågorna om huruvida det finns en dold agenda och om detta är första steget mot att lägga ner sjukhuset. Självklart är målet det motsatta för nuvarande politiska majoritet med SiV som tredje största parti! Men vi har stor respekt för oron, och så här har vi från Värmlandssamverkan svarat i både VF och NWT samt Arvikabladet: Marianne Utterdahl Svar till I akut behov av svar i VF den 28 februari Arvika sjukhus ska finnas kvar och är en viktig del av den Värmländska hälso- och sjukvården! Vi sex partier i Värmlandssamverkan är helt eniga om att sjukhuset i Arvika ska finnas kvar. Där ska det finnas akut omhändertagande dygnet runt. Det är en viktig del av den värmländska hälso- och sjukvården. Den vård vi behöver ofta ska finnas nära och på Arvika sjukhus ska det finnas rätt kompetens för att bedöma akuta tillstånd. Vi arbetar för en långsiktig lösning så att medborgarna i västra Värmland ska känna sig trygga med sjukvården. och bli riktigt bra på just sina områden. Ett uppdrag som tjänstemännen fått är att titta på vad som med fördel kan läggas ut i länet för att få en väl fungerande sjukvård i hela Värmland. Det förändringsarbete som pågår i Arvika kommer inte att göra köerna längre utan är till för att göra verksamheten smidigare och snabbare. Vi är mycket medvetna om att det är svårt att rekrytera personal och sådan är situationen i hela Värmland. Det görs och behöver fortsätta göras stora insatser för att locka och behålla kvalificerad personal. Målet att vara oberoende av hyrläkare är något vi ständigt strävar efter och vi räknar med att minska beroendet under året. För att använda de resurser som finns på bästa sätt har en neddragning av operationsplatser gjorts fredag eftermiddag till måndag morgon. Genom detta kan tillgängligheten öka på dagtid när den behövs bäst och tillgänglig komptens används mest effektivt. Vi tar ansvar för att vården ska finnas i hela Värmland och att sjukhuset i Arvika ska utvecklas. För att ett område inte ska vara tomt på ambulanser har verksamheten organiserats så att det alltid finns någon ambulans som täcker upp. För att ytterligare utöka ambulanssjukvården kommer det från halvårsskiftet även att finnas en ambulanshelikopter som kan ge avancerad vård. Landstingets uppdrag är att ge vård med hög kvalitet, i rätt tid och till en rimlig kostnad. Detta ställer höga krav på landstingets medarbetare. En faktor som har stor påverkan på kvaliteten är antalet behandlingar. Därför är arbetet med att organisera verksamheten avgörande. För vissa operationer, mer avancerad vård och behandlingar kan patienten få resa för den högkvalitativa vård patienten har rätt till. Det innebär inte att alla behandlingar och operationer ska utföras i Karlstad, utan att våra tre sjukhus ska få specialisera sig Värmlandssamverkan Fredrik Larsson (M) landstingsråd Jane Larsson (C) landstingsråd Marianne Utterdahl (SIV) landstingsråd Gert Ohlsson (FP) landstingsråd Eva Hallström (MP) landstingsråd Elisabeth Kihlström (KD) landstingsråd 16

17 En av de största Lchf -träffarna kommer även i år gå av stapeln i Säffle i år den juli. Föreläsningarna kommer att vara på Medborgarhuset 18 och 19 juli Med flera tongivande föreläsare. De som hittills är klara är Kostdoktorn Andreas Eenfeldt. Monique Forslund Kokboksförfattaren, Montesorilärare, Zumbainstruktör. Lars-Erik Litsfeldt som ätit sej frisk från diabetes 2. Docent Ralf Er Sundberg som skrivit den mycket intressanta boken om forskningsfusket. Jag (Ann-Sofi Bengtsson) kommer att åka på Lchf- kryssningen till Åbo 5-6 april. Dels för att det är otroligt trevligt att träffa många likasinnade, dels för att lyssna på alla intressanta föreläsare och dessutom försöka locka fler intressanta föreläsare till Lchf-Eventet i Säffle. En köpp kaffe i Säffle har fått konkurret! Nu är det många runt om i Sverige, ja faktiskt Europa som förknippar Säffle med Lchf. Redan har folk börjat boka boende. De flesta vill bo på Duse och delta i grillkvällarna med många trevliga människor som kommer från när och fjärran. Hela Sverige från norr till söder, Österrike, Tyskland, Norge, Danmark, Finland finns representerade. Förra året hade vi Ann-Eva från Tromsö (42) som ätit sej fri från ADHD,jätteglad för att hon fått ett nytt liv utan en massa mediciner. Diabetiker som idag är symtomfria, magar som blivit lugna efter många år av problem, ja listan är lång på fördelar med att äta rätt Monique kommer att föreläsa om bla maten i skolan och hur viktigt den är för våra barn. Ett hett ämne som vi följer med stort intresse. Det är många intressanta levnadsöden vi får ta del av. Tommy som la om sin kost och gick ner 88 kilo på 9 månader Vi får lära oss att äta naturlig mat... maten gör dej frisk eller sjuk LCHF Betyder att vi äter mer naturligt fett och mindre av snabba kolhydrater och lite mer... Ann-Sofi Bengtsson LCHF recept: Äggmuffins med soltorkade tomater och chorizo 12 stycken 10 ägg 2 dl västerbottensost 1 dl grädde (eller vatten om du äter mejerifritt) 2 chorizo Strimlade soltorkade tomater salt, peppar Skär korven i mindre tunnare bitar och stek. Vispa ihop grädde, ost och ägg och salt, peppar och häll i muffinsformar. Toppa med chorizon och soltorkade tomater. Grädda i grader i 20 minuter. Jag höjde den sista stunden till 225 g. Sagt av barn Hönor som får gå var de vill lägger finare ägg eftersom de slipper ha hönsnät runt huvudet. - Hans 6 år En kropp är något som tar slut i skorna. - Allan 5 år Lovisa 17

18 Verksamhetsberättelse 2013 för SiV i Säffle SiV i sydväst i aktivt arbete! Styrelsen under året har varit: Ordförande Ingegerd Welin Fogelberg Övriga ledamöter: Örjan Ström Erik Jansson Inga-Lill Rosell Iréne von Dolwitz Ann Melitshenko Kjell Ohlson Ersättare: Maria Skogh Birgitta Hejll Under 2013 har Sjukvårdspartiet varit representerade i kommunfullmäktige med 6 mandat, i kommunstyrelsen (KS) med två mandat + en ersättare, i socialnämnden (SN) med två mandat och en ersättare, i barn och utbildningsnämnden (BUN) med två mandat och en ersättare, i kulturnämnden med ett mandat och en ersättare, i miljö och byggnadsnämnden med ett mandat och en ersättare. Vi tog också plats i KSs, SNs och BUNs arbetsutskott och vi har dessutom vice ordförande posten i SN. Vi har dessutom en nämndeman i tingsrätten. I kommunens bolag har vi följande representation: Säbo en ordinarie ledamot och en ersättare. Säkom, en ordinarie ledamot och en ersättare Kommunföretag i Säffle AB en ordinarie ledamot. Forskningen, en ordinarie ledamot och en ersättare. ITC, en ordinarie ledamot och en ersättare Kedjan 2, en ordinarie ledamot och en ersättare Kommunen har flera råd och vi har varit repre senterade enligt följande: I Handikapprådet har vi en ordinarie ledamot och en ersättare I Pensionärsrådet har vi två ersättarposter I Folkhälsorådet har vi en ersättare Vi har också en ledamot i kommunrevisionen. SiV i Säffle har under året flitigt deltagit i samhällsdebatten med insändare och egna förslag. Vi har lagt två motioner i Fullmäktige. Den första handlar om att införa medborgarförslag och i den andra föreslår vi att Säffle herrgård blir centrum för hembygdsforskning. Ingen av dessa motioner har 18

19 färdigbehandlats under året. Motionerna kan läsas på Vi har i kommunstyrelsen lagt ett förslag om att utnyttja kompetensen hos våra pensionerade företagsledare för att stärka näringslivsenhetens arbete med att skaffa företag och jobb till Säffle. Gruppen ingår nu i Säffle Tillväxt- & Matchningscentrum. Under hösten togs av besparingsskäl ett beslut av ledningen för socialförvaltningen tillsammans med personalavdelningen att kraftigt försämra lönevillkoren för viss personal inom LSS. Detta har vi tillsammans med M motsatt oss och yrkat på att extrapengar skall tillföras nämnden. Insändare i ärendet kan följas på Ärendet har inte slutbehandlats SiV har vidare deltagit i Säffletidningens partikoll som detta år handlade om en ersättarplats i BUN, Säkoms framtid och poliser och trygghetscentrum i Säffle. Våra svar kan återfinnas på SiVs egen hemsida siv.nu. under Nyheter. Vi har lagt ett förslag i socialnämnden om att inrätta en familjecentral i Säffle. Förslaget och diskussioner i ärendet kan läsas på hemsidan under interpellationer. SiV har i socialnämnden tagit initiativ till beslut om att ge förvaltningschefen i uppdrag att inleda gemensam utredning om behov av närvårdsplatser i samverkan mellan Säffle kommun och Landstinget i Värmland. Detta gjordes Parallellt med att SiV tillsammans med våra samarbetspartier i landstinget lade motsvarande initiativ. Utredningen är ännu inte redovisad. En gång i månaden har ledamöter från nämnderna samlats för att gå igenom ärenden som behandlas i kommunstyrelsen och fullmäktige. Dessa möten har varit välbesökta och diskussionerna har varit konstruktiva. Vår intendent Inga- Lena har tillhandahållit utsökta smörgåsar och kakor. Det var en liten sammanfattning av vårt verksamhetsår Säffle den 10 mars 2014 Ingegerd Welin Fogelberg, Örjan Ström, Erik Jansson, Inga-Lill Rosell, Iréne von Dolwitz, Ann Melitshenko, Kjell Ohlson Medlemsbrev för Sjukvårdspartiet i Värmland Ansvarig utgivare Marianne Utterdahl e-post: Redaktion Lovisa Månsson e-post: Exp. adress Fågelvik Rud Karlstad Bankgiro nr: Lay out & Tryck Anita Hedelin PalleMedia i Centrum e-post: Hemsida 19

20 Vad är kvalitet, för dig? I Värmland har vi sagt att vi ska öka kvalitet och minska onödiga kostnader. En strategi och ett tänkande som jag tycker om. Som inspirerar mig i mitt uppdrag. Onödiga är t ex kostnader som uppstår av skador som hade kunnat undvikas eller för att man inte fick rätt hjälp i tid. En grov värdering säger att vi skulle kunna spara 1,4 miljarder ja miljarder kronor varje år om vi lyckades! Därför är det inte bara människovärdigt och etiskt, moraliskt rätt att göra rätt utan också en ren ekonomisk vinst! Vi säger i våra mål att arbetsmiljön skall vara god och att vi ska ta vara på våra medarbetares kompetens i utvecklingen. Patienten eller medborgarens behov skall alltid stå i första fokus. Detta låter klokt och vist, och för de flesta förmodligen självklart. Nöjdheten går också uppåt i patientenkäter t ex vid våra vårdcentraler. Men vi har absolut mer att göra och tyvärr upplever jag inte att våra patienter, medborgare och medarbetare upplever kvalitetsmålet som en självklar och genuin målsättning i vår styrning och ledning. Var ligger konflikten? För visst är det så, att alla eller åtminstone de flesta sjukvårdsanställda liksom vi politiker i första hand vill göra det bästa för patienten, det är därför de valt sitt arbete/uppdrag, och uppfyllandet av detta ger arbetsglädje. Att patienten är helst frisk igen, eller åtminstone nöjd och upplevt nytta av sin vård. Kulturen att anmäla risker och brister har ökat, och varje vecka anmäls många ärenden till Patientnämnden, där patienter anser sig kränkta eller felaktigt behandlade. Ibland är det ett så kalllat systemfel, där orsaken ligger i strukturer, organisation och rutiner, och ibland beror det på icke uppfyllda förväntningar. Och ibland handlar det om det personliga mötet mellan vårdgivare och vårdtagare. Vi har personligt ansvar, men vi fungerar också i ett system. Så vad kan påverka detta? 20 Kan det vara så att denna jakt på kvalitet är kantad med allt för mycket kontroll? Jag tänker på alla dataregistreringar. Vi mäter och mäter och mäter. Med goda avsikter och gott syfte. Man vill kunna stimulera, motivera och jämföra kvalitet mellan landsting, mellan regioner och även mellan olika verksamheter inom samma landsting. För att lära av de som går i framkant, och för att kunna rikta energi och åtgärder till de verksamheter som halkar efter. Och framförallt för att veta. Det är en viktig vetskap att ha i minnet när man möter den uppfattning som finns i samhället utifrån publiceringar av dessa mätningar. Mätningarna är ett nytt fenomen. Förr visste vi inte. Det betyder inte att det fungerade bättre förr. Det betyder att vi vet mer nu. Frågan är om det alltid leder till avsett syfte? Medarbetare larmar allt mer om att mätningarna tar tid, allt för mycket tid från själva vårdmötet och man upplever inte alltid värdet i mätningarna. Ibland är kanske informationen om nyttan bristfällig. Faktum kvarstår dock att den sjukvårdsnära administrationen ökar allt mer. Samtidigt som läkare, sjuksköterskor och vårdadministratörer allt mer blivit en bristvara. Medvetenheten om att vi behöver selektera mellan vad vi mäter, hur vi mäter och när vi ska mäta ökar. Om jag upplever att jag mäter och mäter men inte hinner möta patienten och ge en god vård. Om jag upplever att mitt arbete är så stressande, delvis av alla dessa uppgifter men också av andra brister i arbetsmiljön så att jag bär med mig en oro över hur patientsäkert mitt arbete är. Hur ska jag då tolka styrning och ledning mot kvalitet? När jag tänker kvalitet, handlar det mycket om att göra rätt saker för rätt patient. Men också om att förvänta oss rätt utveckling av rätt verksamhet, vilket i klartext betyder att låta profession och patienter utveckla dynamiken vårdrelation, utifrån de patientgrupper som finns i samhället idag.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-10-05 Patientnämnden Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00. Marianne Utterdahl (SIV), ej närvarande 56-57 ordförande

Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00. Marianne Utterdahl (SIV), ej närvarande 56-57 ordförande Protokoll 1 (5) Primärvårds- och psykiatriutskottet Elisabeth E Jangehammar 2014-09-04 LK/140042 Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00 Beslutande Ersättare I tjänsten

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav.

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. Sid 1 Till våra medlemmar och andra intresserade Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. I detta dokument finns samtliga svar på våra 5 frågor till

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-09-03 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 28 augusti kl. 9.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken

CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2014-05-23 LK/120259 Plats CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken Närvarande: Anders Olsson, LiV Bengt Hanson,

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande

Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsen Sekretariatet 2015-03-31 LK/150727 Plats Landstingshuset Karlstad Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande Jane Larsson (C) 1:e vice ordförande Ulric Andersson (S)

Läs mer

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad PROTOKOLL 1 (5) Hjälpmedelsnämnden i Värmland Plats Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad Beslutande landstinget, Annétthe Zettergren (M) ordförande landstinget, Mona Smedman (C) landstinget, Monica Iversen

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220 LK/ccc PROTOKOLL 1 (5) Plats Beslutande I tjänsten Justering Barn- och ungdomspsykiatrin, Lagergrensgatan 3 i Karlstad, konferensrummet Glaskupan kl.09.00-12.30 Elisabeth Kihlström, (KD), ordförande Christina

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer