Tanum. Information från Tanums kommun Nummer 22 Juni TEMA: Skola. BILAGA: Novell i tanumsmiljö. av Camilla Läckberg SEGER TILL VARJE PRIS!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tanum. Information från Tanums kommun Nummer 22 Juni 2006. TEMA: Skola. BILAGA: Novell i tanumsmiljö. av Camilla Läckberg SEGER TILL VARJE PRIS!"

Transkript

1 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 22 Juni 2006 TEMA: Skola BILAGA: Novell i tanumsmiljö av Camilla Läckberg SEGER TILL VARJE PRIS!

2 Mat i Tanum Tanums kommun har sedan en tid tillbaka samarbete med lokala restauranger. Varje månad presenteras på vår hemsida ett nytt recept från någon av våra krögare. Ibland hör receptet till årstiden, ibland inte. Tryter fantasin så ta en titt på Här hittar du allt från grilltillbehör och fisk till bröd. Temat i denna tidning är Skola, så vad passar bättre än att bjuda på två recept från Sivan Hansson skolköket på Tanumskolan. Dansk sjömansbiff 4 pers. Steg 1: Börja med att tillreda pannbiffarna. Gerhard Milstreu 400 gr. nötfärs 1 st. medelstor finhackad lök 2 ägg 1/2 dl. potatismospulver 1 dl. köttbuljong smaksätt med salt/peppar. (eller använd färdigköpt och tinad pannbiff) Steg 2: Råstek potatis/lök/ morötter. Skala och skiva 7 st medelstora potatisar 2 morötter 2 gula lökar. Varva allt i en ugnsfast form och krydda med allroundkrydda och vänd ner med lite rapsolja. In i ugnen i min på 225. Under tiden steks pannbiffarna. Lägg pannbiffarna ovanpå den råstekta potatis-/morotsblandningen och häll över 2 dl lättöl blandat med 2 dl köttbuljong. In i ugnen 5 min på 175. Servera med saltgurka och råkost. Smaklig måltid! Fena på Lax 4 pers. Laxfilé 120 gr./pers. Börja med att tillreda Gunnar Rasmusson potatismoset: Koka 8 10 potatisar + salt. Mosa potatisen med 2 msk smör, späd med 5 dl kokande mjölk och smaksätt med salt och vitpeppar. Krydda laxen med salt och citronpeppar och ugnsbaka den i en väl tilltagen ugnsfast form på 175 ungefär 10 min. Ta ur och klicka/spritsa moset runt om och dekorera med potatischips på moset. In i ugnen på 250 i 5 minuter och gratinera moset med laxen. Servera med mixad persilja/ vitlök blandad med olivolja och valfria grönsaker/råkost. Smaklig måltid! INNEHÅLL TEMA: Skola Förskola för kropp och själ...4 Musikskolan blir kulturskola...5 Tanums Gymnasieskola...6 Nils Holgersson på Hedeskolan...7 Jämställdhet på dagordningen...8 Projektet Genväg i Tanum...9 Landets bästa grundskola här i Tanum...10 Entreprenörskap i Tanums skolor...12 Tanum en kommun i rörelse...13 Ett gott exempel - Särskolan i Tanum...14 Päronprojektet...15 Inte pengarna som är det viktiga...16 Pernille vid rodret...18 Besöksmål Hamburgö...19 Farligt avfall...20 Vart tar vårt sopberg vägen?...22 Fakta om vatten och avlopp...23 Kultursidor med Bokmärket och mycket mer...24 Notiser Tanums Bostäder...28 Bokslut OMSLAGSBILD: Adam Reimbert Ahlin på Naturförskolan Lunden Grebbestad. Foto Magnus Lindström. 4 Årets FÖRETAGARTRÄFF äger rum den 13 juli på TanumStrand. Inbjudan finns på

3 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 22 Juni 2006 Företagsamhet Demokrati Tanums kommunfullmäktige antog för några år sedan visionen, att kommunen skall ha landets bästa grundskola. Med olika medel drivs arbetet i den riktning visionen anger. Givetvis finns det mycket kvar att göra innan vi når fram. Mer om visionen finns på sidan 10. Såväl i grundskolan som i gymnasiet, sett ur ett nationellt perspektiv, utbildas eleverna för en anställning och löntagare. På gymnasiet i Tanum och i flera kommuner i landet finns nu möjlighet till lärlingsutbildning inom ett antal yrkesområden. Ett initiativ som har blivit mycket populärt bland sökanden till gymnasieutbildning och hos de företag som genomför lärlingarnas praktik. En utveckling av lärlingsutbildning borde vara en utbildning till entreprenörer företagare. Utbildning som syftar till att driva eget företag bör införlivas mycket tidigt i grundskoleutbildningen, för att intensifieras under gymnasietiden och vid eventuell eftergymnasial utbildning. Ett pilotprojekt inom grundskolan i Tanum som syftar till att utbilda företagare skulle förstärka visionen; landets bästa grundskola. Invånarna i Tanums kommun har lång tradition på att driva egna företag, framförallt inom områden som jord, skog och fiske samt i många hantverksyrken. Det finns i kommunen cirka företag, det är en mycket bra siffra som kan bli ännu högre. Fler företagare skulle stärka näringslivet i Tanums kommun ytterligare. Det finns säkert både kvinnor och män som funderar i banorna om att starta någon egen verksamhet. Tjänsteföretagandet ökar och tillhör inte den tradition av företagande som vi har i Tanum. Därför finns behov av utbildning även inom denna sektor. Med en grundläggande företagareutbildning i skolan som komplement till den traditionella utbildningen, skulle det förmodligen vara naturligare att satsa på eget företagande. Till hösten är det dags för val till kommun, region/landsting och riksdag. Demokrati är en usel form av statsskick, men jämfört med alla andra alternativ är den det överlägset bästa, ungefär så uttryckte sig Winston Churchill. Demokratin är tidskrävande, den är trög och kräver kompromisser. Folkvalda politiker och alla de ideellt arbetande partipolitiskt aktiva som bär upp hela systemet, lägger fram sina förslag, deltar i diskussioner, tar intryck av kritik, tar hänsyn till konsekvenser och helheter och enas så småningom i en majoritet. Så formas demokratiska beslut. Svensken är mest demokratisk i världen enligt internationella undersökningar. 97 procent av svenskarna stöder demokratin med alla de problem och brister som Churchill talade om. De i kommunen verksamma politiska partierna har under vintern och våren förberett sig för höstens val genom att inventera medlemsregister och sympatisörer. Därutöver har partiarbetarna sökt nya och unga kandidater genom olika nätverk, genomfört medlemsomröstningar och provval. När man ser på de förslag till kommunfullmäktigelistor som presenteras i den lokala pressen så är det inga stora sensationer. Det är i högsta grad varierande hur man lyckats engagera nya politiker. Många av de nominerade namnen är gamla kändisar inom politiken i Tanum. Partiernas nomineringar till kommunfullmäktigelistorna fastställdes i slutet av april. Det demokratiska systemet behöver din delaktighet, därför är det viktigt att du röstar den 17 september 2006 Jag önskar dig trevlig sommar med mycket sol och bad! Clas-Åke Sörkvist. Ordförande kommunstyrelsen REDAKTÖR: Anette Karlström ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström POSTADRESS: Tanums Kommun, Ekonomikontoret, Tanumshede BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede TELEFON: VX Fax: E-POST: PAPPER: 115 g Munken Cream Bra miljöval TRYCKERI: CW Carlssons Eftr Tryckeri AB FOTOGRAFIER: Omslag, sid 4-7, 10, Magnus Lindström, sid 5 Gerlesborgsskolan, sid 8 Karin Gabrielsson sid 12 Hans Schub, sid 13 Hamburgsundskolan, sid 18 Anders Eklund, sid 19 Karl-Rune Pettersson. TEXTER: Sid 4-7, 10-11, Magnus Lindström, sid 13 Lars Skoglund

4 TEMA: SKOLA Förskola för kropp och själ Jag bakar en kaka, upplyser Adam självklart och inbjudande. Han sitter i sanden på Naturförskolan Lunden i Grebbestad tillsammans med en massa kompisar. På andra sidan huset gungar några andra, lite större kompisar i den gemensamma gungan. Ensamgungandet är det slut på och därmed också många konflikter. Just de färre konflikterna är en av vinsterna med Naturförskolan, säger Helene Nilebo, en av förskollärarna. När barnen är utomhus använder de sin egen kropp mycket mer i leken. De behöver inte kivas så mycket om saker. De infektioner som vi haft har inte spridit sig så snabbt som de brukar på en inomhusförskola. Inomhuslekandets höga ljudnivå slipper vi också. UTOMHUSPEDAGOGIK Men det där är i själva verket spin off-effekter, i och för sig positiva. Det är den utomhuspedagogiska metoden som är det viktiga och det som ligger personalen varmt om hjärtat. Det är få saker vi inte gör utomhus. Från 8.30 till är vi ute. Vi lagar och äter lunch ute. Vi leker och målar på staffli, vi bygger och fantiserar, allting. Bara att vistas utomhus ger helt andra och rikare sinnesupplevelser. Det är bra för både kropp och själ. Vi hade en liten flicka som började här i höstas. Hon kunde knappt ta sig fram i sina gummistövlar. Efter ett par veckor sprang hon omkring överallt i dem, med klart bättre fysisk förmåga och betydligt större självförtroende. Naturligtvis är det viktigt att personalen gillar att vara ute. Och det gör Helene och hennes kollega Charlotta Johansson. De ringde direkt och anmälde sitt intresse när Naturförskolan sökte personal. Båda hade jobbat flera år inom barnomsorgen och hade varsin färsk mastersexamen i utomhuspedagogik respektive småbarnspedagogik. Vi tycker om naturen vi är ju alla en del av den. Själva tycker vi att det är en belöning att få vara ute och det vill vi gärna överföra till barnen. Vi ska trivas ute och lära oss att vårda och nyttja naturen. Huvudmålet kan man säga är det uthålliga samhället. Det är självklart bra att börja när barnen är små. Här har vi 23 barn och av dem är tio blöjbarn. Många önskar sig hit och föräldrarna vill verkligen att deras barn ska vara ute. Det är ingen som gnäller, tvärtom. BARNENS RYTM Vi försöker tänka fritt, kritiskt och självständigt och ifrågasätta vad både vi själva Helene Nilebo och Kajsa Bartmar har fått bra sväng på gungbarnen. och andra gör. Vi tycker det är viktigt att försöka anpassa verksamheten till barnens rytm, utan att för den skull släppa ledningen. Ett exempel är komposten som vi byggde i höstas. Innan den kom igång att användas hade barnen tagit över och gjort en jättefin koja av den. Självklart fixade vi en ny kompost. Det är också lättare att bryta gamla mönster när man startar en ny verksamhet. Här arbetar vi konsekvent med hälsa, miljö och kost. Socker och sött, till exempel, är helt borta. När vi har födelsedagskalas är det inte kakorna som är huvudsaken utan födelsedagsbarnet. Ett traditionellt förskoleinslag som Lunden i alla fall håller på, är samlingen. Den äger rum i kåtan, bakom huvudbyggnaden, varje morgon. Just den här dagen fortsatte några av de äldsta barnen en stund med disco. Men de är snart ute de också och matar sina sinnen med vinden, dofterna och bäckens porlande. Eller kanske som Adam, med känslan att baka en kaka av sand, som blir så fin, så fin. 4

5 TEMA: SKOLA Musikskolan blir kulturskola Till hösten tar musikskolan ett första steg som kulturskola. Närmare 20 elever har valt att följa den nya konstkursen på Gerlesborg. Och det är bara början. Flera möjligheter väntar bakom knuten: dans, drama, media och keramik till exempel. Ja, vi har mycket tankar på vad, hur och vilka ämnen, säger Per Lagerberg, rektor för musikskolan. Vad vill eleverna och föräldrarna? Diskussionerna med Gerlesborgsskolan startade i början av förra året och ett år senare kom man överens. Musikskolan kan alltså numera erbjuda eleverna ytterligare ett estetiskt/praktiskt tillval konst under Gerlesborgsskolan. I början av april hade vi en prova pådag med konst i stora ateljén på Gerlesborg. Den var välbesökt. Sedan fick vi in ansökningar så det räcker, både från mel- Prova på i Gerlseborgsskolans ateljé. lanstadiet och högstadiet. Så vi startar, kanske två grupper. Konstkursen kommer att gå med tre tillfällen per termin och två heltimmar varje gång, på kvällstid. Cecilia Darle och Gunilla Hansson, huvudlärare på Gerlesborg, står för undervisningen. Eleverna tar sig till lektionerna själva, precis som vid musikskolans ensemblespel. Det är ett mycket positivt klimat för verksamheten och det har känts bra hela tiden, säger Per som tillträdde sin tjänst för sex år sedan. Elevantalet i skolan sjunker, men musikskolans elever är fortfarande runt 400. När jag började var det ungefär hälften. Vi har både blåsorkester, stråkorkester och rockgrupper. Sedan två år har vi också en kör med 30 medlemmar på Hamburgsunds högstadium. Utöver den frivilliga verksamheten har musikskolan hand om den ordinarie musikundervisningen på grundskolan och friskolan på Resö, liksom på gymnasiet. Med vänorterna Årslev, Hole och Holmavik har skolan ett livligt kör- och orkestersamarbete. Sedan Per började som rektor har personalen utökats med mer än en heltidstjänst. Sammanlagt arbetar nio personer inklusive Per på musikskolan, från kvartstill heltid. Med tanke på skolans vitalitet känns det som om kulturskolan får goda förutsättningar att växa den också. 5

6 TEMA: SKOLA Tanums Gymnasieskola förebild för Skolverket När Skolverket utarbetade ett förslag till ny gymnasial lärlingsutbildning var Torgny Greveby från Futura i Tanumshede bland de tio rektorerna i arbetsgruppen. Så som vi arbetar på Futura, så blev också det färdiga förslaget. Det var tydligen en bra modell för Skolverket, konstaterar Torgny, inte utan viss tillfredsställelse. Torgny Greveby är biträdande rektor på Tanums Gymnasieskola, som det egentligen heter, och har varit med från början. Då var detta helt nytt. Ingen hade provat det förut. Vi hade inget att gå efter, inga förebilder. Barnsjukdomarna fick vi klara av själva. Första året hade vi två elever på bygg. Det var allt. Idag, bara några år senare, har vi 60 elever på yrkesprogrammen bygg, fordon, hotell och restaurang av 120 elever totalt. Det betyder sju elever per program och årskurs i det treåriga gymnasiet. Det speciella med yrkesprogrammen i Tanum är att utbildningen till stor del sker ute på olika arbetsplatser. Första året är eleverna ute två dagar i veckan och de två sista åren tre dagar. KONTAKT MED YRKET På det här sättet får eleverna en helt annan kontakt med sitt blivande yrke. Det skapar en relation mellan eleverna och företagen. När gymnasiet är över har eleverna redan etablerade kontakter med arbetslivet. Faktum är att så gott som varenda en som har gått den här arbetsplatsanpassade utbildningen har fått jobb inom sitt område. På byggprogrammets kurs i husbyggnad till exempel, tar vi ut de metoder som kursen ska ge och jobbar ute på företagen med dem. Vi validerar kursen på plats, lärare, elev och handledare tillsammans. Lärartjänstens normalt 16 undervisningstimmar har blivit åtta, plus åtta på arbetsplatsen. Det här gör att lärandet blir en naturlig del när man arbetar med olika moment på arbetsplatsen. Att utbildningen äger rum ute i verkligheten gör också att man alltid är uppdaterad med senaste teknik. Motivationen ökar och både statusen och resultatet höjs med de realistiska förhållandena. SKOLAN TAR ANSVARET Särskilt i början var företagen skeptiska till att ta emot gymnasieelever. Nu blir det bättre och bättre med den saken. Många var rädda att binda sig vid löften och ta ansvaret för eleverna. Men efterhand har man insett att det inte är fråga om det. Skolan tar fullt ansvar för eleverna. Skulle det vara så att elev och företag inte stämmer, så kan vi se om det kanske går bättre med en annan elev på just det företaget och vice versa. Det har ett annat värde också för företagen, när de kan se vad en elev går för. Det finns ju ett jättebehov av hantverkare, så det behövs unga som kommer in. Den här formen av utbildning kan vuxna också få, genom Komvux. Ett års utbildning med fyra dagar i veckan på arbetsplatsen och en dag på skolbänken ger lika många poäng. Dessutom är skolan fri att specialdesigna kurser för företag. FLER PROGRAM Nu går vi vidare med den här modellen också för de studieförberedande programmen. De erfarenheter vi har är så positiva, så det är inget att tveka om. En dag i veckan planerar vi att få ut samhällsvetarna på ekonomiavdelningar, naturvetarna på reningsverk och så vidare. Så kopplar vi ihop teori och praktik. Behovet i höst är kanske tio platser, i privata företag, organisationer och offentlig förvaltning. Vi hoppas på fortsatt gott samarbete. Det tjänar vi på allihop, skola, elever, samhälle och näringsliv. 6

7 Intressant. Skönt att lyssna. Jobbigt. Roligt. Bättre att lyssna än att jobba och läsa och redovisa. TEMA: SKOLA Nils Holgerssons underbara resa på Hedeskolan Sjätteklassarna på Hedeskolan tycker olika om projektet som de har arbetat med hela läsåret ett par timmar i veckan. Men ingen verkar likgiltig inför det. Det är en imponerande prestation de har åstadkommit. Initiativet kom från Bent Johnsen, filatelist och posthistoriker, som tillsammans med klassens lärare Ewa Arvidsson drog igång det hela. Jag tyckte att många barn faktiskt hade svårigheter med att läsa och förstå vad de läste. Jag började fundera över vad man kunde tillföra, säger Bent, som har medverkat på Hedeskolan i många år. Vi kom överens om att göra ett gemensamt arbete i klassen kring Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf, berättar Ewa. Vi gillade tonen av samarbete och värdegrunden som är inbyggd i texterna. Genom boken kunde vi också arbeta med Sveriges historia och geografi. Så vi planerade och körde igång. Eleverna fick verkligen någonting att bita i. Språket i sagan är från 1917, så bara det kan nog sägas vara en bragd att ta sig igenom och förstå. Men inte nog med det. Dessutom har alla läst högt ur boken Hela klass 6 på Hedeskolan med dagens presentatörer Johan Anneflod, Yahye Ali Nor, Linnéa Jirasek och Frida Johansson i centrum. för klassen. Vissa delar har Ewa och Bent hjälpt till med att återberätta, så att det inte blev för mastigt. OMFATTANDE UTSTÄLLNING Till detta kom att söka illustrationer till platser och händelser från boken. Här kom Bents kunskaper väl till pass, liksom möjligheten att söka på internet. Bilderna har eleverna sedan monterat tillsammans med snyggt textade sammanfattningar och sedan gruppvis redovisat var sina avsnitt. Arbetet mynnade ut i en ganska omfattande utställning: 128 sidor blev det! Medan vi har arbetat med att komma fram till redovisningen och utställningen har vi gjort en massa annat på vägen, berättar Ewa. Vi har diskuterat historien och småsagorna i den och försökt förstå syftet med dem. Nils Holgersson blev ju till exempel straffad av tomten för att han var lat och stygg mot djuren. Det har väckt frågan om hur vi själva är mot våra medvarelser. SAMARBETE Redovisningen just den här dagen handlade om Dalälven och sagan ville säga att man når längre med samarbete och kommer lättare till målet. Det är en erfarenhet som den här sjätteklassen också har gjort, med sitt samarbete för att till exempel hitta illustrationer till alla sidorna. Vi har fått fram vad vi ville säger Ewa och Bent. Genom att eleverna har fått göra sin komprimerade Nils Holgerssonsaga har vi kommit långt. Elevernas läsförståelse är bättre, högläsningen är bättre, att läsa mellan raderna och förstå symbolik. De har lyssnat tysta på sina kamraters presentationer. Alla elever har förbättrat sin kunskapsnivå i ämnet svenska. 7

8 TEMA: SKOLA Jämställdhet på dagordningen Jämställdhet är ett område som ofta är eftersatt i utvecklingsarbetet. I Tanum har vi lyckats få upp frågan på dagordningen. Vi har god draghjälp av Anna Kellet, genuspedagog, och förskollärarna Yvonne Glaés och Susanne Kinhult i projekt Genväg. För några år sedan höll Ingemar Gens, som då arbetade med jämställdhet på länsstyrelsen i Gävleborg, en föreläsning som riktade sig till hela lärargruppen. Hösten 2005 hade vi en studiedag för all förskolepersonal och förskollärare som arbetar i förskoleklass. Eva Wiklund-Dahl föreläste om förskolans läroplan och Yvonne och Susanne fick möjlighet att presentera projekt Genväg och sitt jämställdhetsarbete i Backa skola. Kontakten med Eva ledde till att Genusarbetet i Tanum fick ett stort utrymme i Förskoletidningens temanummer om genuspedagogik. (Artiklarna på detta uppslag är bearbetade versioner av det som publicerats i Förskoletidningen). Under kompetensutvecklingen i seminarieform under fortbildningsdagarna i november höll Yvonne, Susanne och Anna i ett av seminarierna. Rubriken var Blåmärken och glittersmink - hur pojkar blir busiga och flickor duktiga - en introduktion i genusteori och genuspedagogik. Av fyra valbara seminarier hade detta absolut flest deltagare. Förskollärare från förskoleklasserna hade tidigare hört Yvonne och Susanne och berättat för sina lärarkollegor. Det blev en givande förmiddag, lokalpressen kom och rapporterade och intervjuade seminarieledarna. Under våren 2006 har Kajsa Svaleryd varit här och föreläst. Kajsa är förskollärare och författare till boken Genuspedagogik, som används flitigt som kurslitteratur och även som diskussionsunderlag i arbetslag i skola och förskola. Kajsa arbetar på Jämrum som sprider goda exempel på hur Susanne, Kajsa och Yvonne på studiedag i Tanum man kan arbeta med jämställdhet. På två välbesökta föreläsningar fick förskolepersonal, dagbarnvårdare och lärare mycket ett fundera över. Nu är det viktigt att inte tappa farten utan att lägga upp en strategi för hur arbetet ska gå vidare. Yvonne och Susanne kommer att träffa rektorerna för att presentera sitt arbete och i förlängningen kunna sprida det till fler arbetslag i kommunen. Fyrbodal vill ändra mönster för yrkesval - pilotprojekt från förskola till högskola ska ge kunskap och verktyg Projekt GENVÄG ska bidra till att ändra mönster för manligt och kvinnligt yrkesval. Fler pojkar och flickor ska i framtiden välja otraditionella utbildningsvägar och yrken. Fler arbetsplatser ska bli genusneutrala så att både män och kvinnor kan trivas och stanna kvar i yrket. Det är syftet med projekt GENVÄG som nu fortsätter att arbeta med aktiviteter inom Fyrbodal till och med den 30 juni Projektet är unikt på flera sätt: Elva kommuner i Fyrbodal samverkar genom Från och med augusti 2006 t.o.m. mars 2007 har Tanums kommun fått 20 % genuspedagogtjänst genom Genväg att förfoga över. Den delas av Yvonne och Susanne. Detta gör att det finns ännu bättre förutsättningar för att de skall kunna användas i genusarbetet i kommunen. Förhoppningsvis ökar då chanserna för att alla barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar oavsett kön. sina respektive barn- och utbildningsförvaltningar på ett nytt sätt i hela lärkedjan. Pilotprojektet har ett brett finansiellt stöd och GENVÄG är ett av de största enskilda projekt som Svenska ESF-rådet i Fyrbodal beslutat stödja. Pedagogerna i projektet bildar ett nätverk som träffas regelbundet och utbyter erfarenheter. Huvudman för projekt GENVÄG är Fyrbodals kommunalförbund. Inger Jarnkvist Schalander är projektledare och Monica Nordh är koordinator/projektledare. Genväg Jämrum 8

9 TEMA: SKOLA Genväg i Tanum, jämställdhetsarbete i skolan GENUS DET SOCIALA KÖNET Genus är socialt betingat och något vi kan påverka och förändra. Kön föds vi med, det är biologiskt. Man börjar konstruera genus redan från födseln och det följer och förstärks genom hela livet. Vårt förhållningssätt, röstläge, val av kläder, leksaker, förväntningar och föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara påverkar barnens sociala kön. Här har samhället ett stort ansvar och massmedia spelar en stor roll i påverkan av våra barn! Jämställdhetsarbete är en fråga för både flickor och pojkar eftersom trycket på barnen är stort och de tvingas leva upp till föreställningar och förväntningar om hur man ska vara. Mallarna för respektive kön är mycket snäva även i pedagogiska verksamheter. I läroplanen står det tydligt att pedagogerna ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. PROJEKT GENVÄG Kontaktpersoner för Tanums kommun i projekt Genväg är Susanne Kinhult och Yvonne Glaés, förskollärare på Backa skola och de berättar: Mötet med projektet blev för oss en verklig kick och vi kände ett stort behov av mer kunskaper och metoder i ämnet. Här började också den långsamma processen med vårt förhållningssätt ur ett genusperspektiv. Nätverksträffarna gav oss utmärkta möjligheter att utbyta erfarenheter, tips och tankar. Genom projektet fick vi möjlighet att läsa 5p genuspedagogik via Göteborgs universitet och blev färdiga december Kompetenshöjning med universitetspoäng kändes självklar och tillfredsställande. Den teoretiska bakgrunden gav oss mer att hänvisa och referera till i förändringsarbetet. Stöd och uppmuntran från rektor Gunnel Narfgren och övrig ledning har gett oss ökade möjligheter att kunna arbeta med jämställdhet. ATT SKAPA RINGAR PÅ VATTNET Från start var Backa skola och vår egen förändringsprocess med i detta arbete men att vara genusinspiratörer för Tanums kommun och finnas bara på Backa skola kändes inte tillfredställande. Vi ville få med oss alla förskolor och skolor i kommunen i detta viktiga förändringsarbete och tog kontakt med fortbildningsansvarig i kommunen. Backa skolas pedagoger har fått ta del av kompetensutvecklingen i genuspedagogik under projekttiden. Barn- och utbildningsnämnden har fått möjlighet att få fortbildning genom föreläsare i ämnet. Projektet har gett Tanums kommun del av genuspedagogtjänst vilket ger ytterligare möjlighet till att nå ut till andra enheter. VERKSAMHETEN OCH METODER Behovet av att synliggöra genusproblematiken och att se möjligheten att ändra på små saker, framförallt i sitt förhållningssätt finns. Det finns inga färdiga metoder för att arbeta med genus och jämställdhet, man måste utarbeta en egen modell för varje barn/elevgrupp. En sådan liten del som sagoböcker ger möjligheter att visa på otraditionella könsmönster. Vem har huvudrollen? Vilka karaktärer tillskrivs flickor respektive pojkar? Biblioteket är till stor hjälp att hitta barnlitteratur, så kallade tvärtomböcker där pojkar visar känslor och flickor är aktiva och modiga. Barnen får ökade möjligheter att identifiera sig med lämpliga huvudrollsinnehavare ur genusperspektiv. Visst ska flickor få ha rosa och leka med dockor och pojkar leka med bilar. Men det ska inte ske på grund av omvärldens förväntningar och fördomar, utan utifrån barnets egna intressen som individ. Vi ska låta barnen göra könstypiska val men också ge möjligheter till val utanför den traditionella ramen. Bredda könsrollerna och höja toleransnivån! Det finns så många vinster med att arbeta med jämställdhetspedagogik. Barn som utvecklat god självkänsla och självkännedom kan göra aktiva val utifrån egna intressen. Är man trygg som individ kan man också acceptera olikheter. Om vi kan stärka varje individ och öka toleransnivån för olikheter bland barnen så att de vågar vara/välja annorlunda och acceptera och bli accepterade, då har vi tagit ett stort steg i riktning mot jämställdhet! Möt varje barn utifrån dess unika person och inte som flicka eller pojke. 9

10 TEMA: SKOLA Landets bästa skola ska finnas i Tanums kommun Inför 2003 beslutade Tanums kommunfullmäktige att satsa särskilt på tre utvecklingsområden framöver: Boende, näringsliv och skola. Barn- och utbildningsnämnden fick uppdraget att skapa landets bästa skola. Det är bra att politikerna håller fram skolan som ett av de tre utvecklingsområdena, säger Lennart Christensson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen. En bra skola är viktig för varumärket Tanum. Vi hade ingen bruksanvisning när vi fick det här uppdraget, säger Lennart. Vad menar man med en bra skola? Hur mäter man hur bra en skola är? Vem bestämmer vad som är bra? Det finns många aspekter behörighet, trygghet, trivsel, sociala frågor, avnämarönskemål och många fler. Vi fick sätta oss ner, politiker och tjänstemän, och ta oss an uppgiften från grunden. Vi frågade till att börja med föräldrarna i ett par omgångar. Vi ville veta deras åsikter om skolan och vad de tyckte att vi borde koncentrera oss på att förbättra, vad som är viktigast och hur vi klarar av det. Svaren visade att det mesta faktiskt var bra eller mycket bra. Tryggheten är viktigast och föräldrarna anser att deras barn är trygga i skolan och trivs bra. De tycker att lärarna verkar kunniga, ser barnen och arbetar flexibelt. Den inre miljön är okej, skolskjutsarna likaså. Utemiljön och matsituationen var det sämre med, och det ska vi förbättra. VIKTIGA FAKTORER Lägger man tyngdpunkten på vilket resultat skolan ger, finns det forskning som visar vilka faktorer som ligger bakom en bra skola i det avseendet: För det första är ledarskapet viktigt. Det måste finnas en tydlig ledning, som pekar ut vägen. För det andra måste det vara ordning och reda i lokalerna. Det måste finnas tydliga strukturer och sampratade vuxna som fångar upp elever. För det tredje ska det vara lika höga krav och förväntningar på alla elever, kunskapsmässigt och socialt. Kombinationen där är viktig. För det fjärde ska det finnas en samsyn på uppdraget vad det är man ska göra i skolan, vart man ska och hur man tar sig dit. Mycket pekar överhuvud taget på att ledarskap och organisation är grundläggande frågor. Därför jobbar vi med kompetensutveckling för ledningen och fortbildning för lärarna. Frågor kring hur ledarskapet är organiserat och hur samsynen kring uppdraget ser ut är vikiga i sammanhanget. Vi har en läroplan som är tolv år gammal och det finns fortfarande få skolor 10

11 i landet som uppfyller den. När den kom vände den upp och ned på allting så till den grad att inte många lyckats följa den. Den tidigare mekanistiska kunskapssynen är i den gällande läroplanen ersatt av en konstruktivistisk. INFLYTANDE Eleven ska få en formativ bedömning, där läraren talar om hur eleven lyckas i sitt utvecklande av kvaliteter. Eleven ska också ha inflytande, kunna välja innehåll och lära sig att analysera till exempel. Sedan ligger det ju i skolans väsen att förmedla tidigare generationers erfarenheter till de kommande. Men det är här, kring innehåll, inflytande och samsyn som vi kan förbättra mycket. Förhållandet mellan skola och omvärld är ett annat område där vi kan göra en hel del. Tillsammans med nio andra kommuner inom Fyrbodal arbetar vi i ett projekt kring entreprenörsskap som förhållningssätt. På liknande sätt arbetar vi med genusperspektivet. Vår skola är ganska väl försedd med resurser. Det handlar inte om pengar för att den ska bli bättre. Den är fullt jämbördig med andra i likvärdiga kommuner. Lärartätheten i höst är högre än snittet. Men vi jobbar också med lärarnas arbetsbelastning och tid. Det är viktigt att klarlägga hur vi använder tiden och om vi kan ta tillvara kompetenserna bättre genom att differentiera arbetsuppgifterna. Att göra utveckling möjlig handlar mycket om att ha rätt bemanning. BRA BETYG Skolverket gav oss bra betyg på många områden vid sin inspektion i höstas. Tanums kommun ligger till exempel över snittet i gymnasiebehörighet, jobbar bra med värdegrunder och särskilt stöd och bevakar att alla lär sig läsa. Nu ska vi gå vidare. TEMA: SKOLA När vi drog igång mot målet att skapa landets bästa skola var det många som tyckte att det var orealistiskt och löjeväckande. Det går aldrig att bestämma när man är där. Men det är lite det som är grejen: Det går alltid att bli bättre. Den dag vi säger att allt är bra vill vi nog inte uppleva. Men vi ska arbeta på att bli landets bästa skola! Sommaraktiviteter/läger 2006 Vi på kultur och fritid har under tre år haft ett IT-café öppet sommartid, när fritidsgårdarna varit stängda. I år vill vi aktivera ungdomarna genom att arrangera sommarläger för dem mellan 13 och 17 år med olika aktiviteter under fyra veckor. Det kommer att vara aktiviteter på dagtid, men även några möjligheter till övernattning kommer att erbjudas. Lägret sträcker sig över veckorna 26, 27, 28 och 29. Temat är friluftsliv och vi ska vara ute så mycket bara vädret tillåter. Vecka 26 provar vi på kajak. Två dagar med att prova på och sedan en övernattning då vi utforskar Grebbestads kust. Vecka 27 kan man få prova på att dyka, klättra och spela golf. Vecka 28 tillbringar vi uppe på Ranebo där det finns möjlighet till att vandra i naturen med ev. övernattning. Sedan kan man gå en runda med frisbeegolf, spela volleyboll, fiska, bada, grilla, paddla kanot med mera. Vecka 29 finns det möjlighet till att göra en längre vandring, med flera övernattningar, på någon av våra fina vandringsleder i vår hemmiljö. En del aktiviteter och övernattningarna kommer att kosta, men då till en mycket subventionerad summa. Om vädret inte tillåter oss att vara ute kan man umgås och hitta på något mysigt i B- hallens lokaler. Vid funderingar kontakta någon av oss: Jonas Nilsson, ungdomsvägledare tfn Roger Andersson, ungdomsvägledare och fritidsledare, tfn el Malin Stenelind, fritidsassistent tfn Vi ser fram emot en härlig sommar med glada och solbrända ungdomar! 11

12 TEMA: SKOLA Entreprenörskap i Tanums skolor Som återkommande läsare av denna tidning har du i olika artiklar de senaste åren kunnat läsa om hur skolorna i Tanums kommun arbetar med sitt lokalsamhälle. Det har handlat om samverkan med det lokala arbetslivet såväl som samverkan med vårt föreningsliv. Samhället är satt under ett mycket kraftigt förändringstryck. Vi kan se det lokalt, regionalt och globalt. En del klassiska näringar liksom vissa yrken finns nästan inte längre, medan andra nya branscher och yrken växer fram. Ungdomars intressen och attityder har också förändrats. Gamla metoder leder numera oftast till gamla resultat. Skolorna i Tanum har med sina aktiva handlingar och deltagande i utvecklingsprojekt visat att de behöver förnya formerna för utbildning och undervisning. Det grundläggande är att skapa en helhetssyn på skolan och det omkringliggande samhället. Det handlar mycket om att skolan behöver förändra sina attityder och sitt förhållningssätt, ibland säger man att varje individ föds till entreprenör men att det sedan är miljön som antingen förstärker, eller försvagar, denna medfödda egenskap. Skolan behöver alltså i högre grad än tidigare utgå ifrån, stödja och stärka detta personliga entreprenörskap hos varje elev. VAD HAR VI GJORT? Hösten 2002 arrangerade Tanumskolans åk 9-elever en mässa där de presenterade sina PRAO-platser. Det var ett nytt sätt att tydliggöra det breda utbud av yrken och företag som finns i vårt lokalsamhälle. Det blev dock ingen fortsättning på mässan året därpå utan istället valde vi att påbörja ett arbete för att bygga strukturer för en mer långsiktig samverkan skola-omvärld. Det första strategiska steget blev att inrätta en grupp med chefer från företag och kommunen. Denna grupp kom att kallas SKA-rådet (skola-kontakt-arbetsliv) och har som uppgift att komma med förslag, söka resurser och på annat sätt styra arbetet för mer kunskap om entreprenörskap och samverkan mellan parterna. Nästa steg blev att dra igång Onsdagsprojektet, se nästa sida. Tredje strategiska åtgärden bestod i inrättandet av en projekttjänst som omvärldspedagog inom Tanums skolor. Förutom arbetet i grundskolorna har vårt eget gymnasium under de gångna åren startat upp sitt unika och framgångsrika koncept med arbetsplatsförlagda utbildningar. Denna utbildningsform får allt mer uppmärksamhet och gymnasieskolan utvecklar den fortsatt. NÅGRA EXEMPEL FRÅN LÄSÅRET Under den gångna vintern har årskurs 6- eleverna på Backa skola knutit kontakt med Ung Företagsamhet. UF, som det också kallas, arbetar normalt bara med gymnasieskolor men i ett samverkansprojekt med norska Östfold finns nu resurser och metoder som även grundskolan kan ta del av. Det ledde för Backa-elevernas del till att klassen bestämde sig för att skapa nya produkter, bli uppfinnare. Några inledande övningar i kreativitet släppte loss en väldig skaparglädje och resultatet lät inte vänta på sig. I februari reste halva klassen till Ung Entrepenörskaps-mässa i Fredrikstad och med sig i bagaget hade de 11 olika nya produkter som de arbetat fram. Vid dagens slut fick två av eleverna ta emot 2:a pris för Bästa produkt! Den 2 april var det dags igen för hyllningar då samma produkt vann tre olika priser på UF:s regionfinal i Bengtsfors. Ett stort grattis till alla elever i klass 6 på Backa skola! I södra kommundelen har det också hänt spännande saker. Hogane och Uddens årskurser 1 och 2 har arbetat med teknik som tema. Eleverna åkte med sina lärare till Innovatum i Trollhättan och lät sig inspireras och väl hemma igen iscensatte de några s.k. Pillardagar. Konceptet finns runt om i Sverige och går ut på att stimulera små barns upptäckarglädje genom att låta dem skruva och plocka isär gamla apparater och prylar. Vid ett senare tillfälle gör man tvärtom sätter ihop nya saker av alla lösa pinaler. Kreativiteten flödade under den heldag som 40 st 7-8-åringar skapade nytt. Ingen hade tid att tänka på rast utan koncentrationen låg på att skapa nya, roliga och fantasifulla produkter. Under maj En av de nya produkterna. 12

13 månad arrangerade förskolorna i Grebbestad liknande Pillardagar. Under läsåret har lärarna på de två 7-9- skolorna funderat en hel del över nya former för PRAO. Det handlar om att hitta bättre och effektivare sätt att låta eleverna möta arbetsplatser för att ge dem en bredare bild av yrkeslivets villkor. En trolig utveckling är att skolorna på sikt lämnar den traditionella modellen en elev på en praktikplats till att istället arbeta mer med organiserade studiebesök och grupp-praktik. En handledarutbildning, liknande den som erbjuds företag i Göteborgsregionen, planeras också inför nästa läsår. Onsdagsprojektet (beskrevs i tidning nr 17) utökades under läsåret att också omfatta årskurs 7-9 på Hamburgsundskolan. Sparbanken Tanum, Riksidrottsförbundet och skolorna finansierar den koordinatortjänst som hittills behövts för att fånga upp och knyta ihop alla idéer som ungdomarna ständigt producerar. Under sin fritid, oftast onsdagseftermiddagar, pågår en mängd aktiviteter. Det kan vara företagsbesök eller en handbollsträning, men det kan också handla om att en grupp ungdomar samlas runt en egen idé som de vill utveckla. I grunden handlar det inte om att hjälpa ungdomarna till aktiviteter utan att istället visa dem på kraften i deras egna idéer och stötta dem till egen handling och genomförande. TEMA: SKOLA FYRBODAL Nationellt är entreprenörskapsfrågorna i skolan högprioriterade. Näringslivets organisationer, Skolverk, Nutek och andra myndigheter och organisationer har samtliga dessa frågor högt upp i sina agendor. Även vårt kommunalförbund Fyrbodal har valt att satsa på detta. Därför ingår Tanums skolor nu i ett projekt tillsammans med nio andra kommuner i Fyrbodal kallat Entreprenörskap som förhållningssätt. De medverkande kommunernas skolor kan här samordna sina idéer och de får en möjlighet till utbyte av erfarenheter. Gemensam fortbildning är ett annat inslag i projektet. En regional mässa planeras för TANUM -en kommun i rörelse Tanums Folkhälsoråd startade år 2003 projektet Tanum en kommun i rörelse med målsättning att så många som möjligt i kommunen skulle motionera. Som stimulans får de som är fysiskt aktiva delta i utlottning av priser varje månad. Startkort finns att hämta och lämna in i ICA- och Konsumaffärer. Priserna är skänkta av olika företag i kommunen. År 2004 kom Korpen med som medarrangör och då blev projektet också inriktat på att få skolungdomar mer fysiskt aktiva. Genom stöd från Tanums Folkhälsoråd, Tanums kommun och Riksidrottsförbundets kampanj Handslaget har satsningen på skolungdomar blivit en succé. Nu har ungdomarna blivit mycket mer aktiva på både korta och långa raster under skoltid. Badminton, bordtennis, innebandy, promenader, lek med hopprep och rockringar samt mjukisbollar har blivit mycket populärt. I Hogane och Uddens skolor är deltagandet 100 %, både elever och personal är ute varje skoldag och promenerar eller leker. I Korpens handslagsprojekt ingår också Backa skola, Fjällbacka skola, Hamburgsundskolan och Rabbalshede skola. Vuxnas attityder och intresse för motion och en positiv livsstil sprider sig till barnen, vilket nu visar sig i många skolor. Genom Korpen har 20 högstadieelever i Hamburgsund fått genomgå ungdomsledarutbildning. Dessa ungdomar skall nu i samarbete med Korpen och de lokala idrottsföreningarna i Fjällbacka, Hamburgsund och Rabbalshede leda någon form av aktiviteter under sommarlovet. 13

14 TEMA: SKOLA Särskolan i Tanum 2005 gjorde Skolverket en inspektion av skolorna i Tanums kommun. En verksamhet lyftes fram som ett särskilt gott exempel, kommunens särskola. Det som särskilt lyftes fram var uppföljningen av elevernas kunskaper och informationen till föräldrarna. Även arbetet med värdegrunden; demokrati, respekt, ansvar osv. bedömdes som mycket gott. Med anledning av detta resultat ställdes några frågor till rektor för särskolan, Janne Andersson, för att be honom utveckla hur man arbetar för att kunna få ett så gott omdöme. Skolverket uppmärksammade särskilt hur ni följer upp kunskaperna inom särskolan. Kan du utveckla detta? Eleverna på särskolan har en inlärningsproblematik som ställer stora krav på lärarnas kompetens och på uppföljningen av elevernas lärande. För att göra en uppföljning på ett bra sätt använder vi hela tiden kursplanerna i ämnena och ämnesområdena. Det finns en särskild Skolutvecklingsgrupp inom särskolan i Tanum, som består av pedagogerna och rektor. Kursplanerna har tagits fram av den gruppen och bygger på de planer som regering och riksdag har antagit. Vårt mål var att arbeta fram kursplaner som kan läsas och förstås av såväl föräldrar som de flesta eleverna. Eleverna på Tanumskolan i arbete. Kursplanerna är olika för varje skola eftersom eleverna är olika gamla och har olika förutsättningar. Dessutom är planerna olika för grundsärskolan och träningsskolan. Det gör att det i dagsläget finns mer än 20 stycken för särskolans ämnen och ämnesområden. Vi använder dem på följande sätt: Aktuella kursplaner delas ut till föräldrarna inför starten i särskolan eller vid byte av stadium och används vid utvecklingssamtalen för att följa upp vad som gjorts sedan förra samtalet. En gång per månad gör varje elev också en uppföljning tillsammans med läraren i sin egen kursplan och en planering av den kommande månadens inriktning på sitt arbete. Den ligger sedan som grund för vecko- och dagsplaneringar. Hur är särskolan i Tanum organiserad? Tanum har en lång tradition när det gäller att ordna särskola inom kommunen. Tidigt startade träningsskola på Ekdungeskolan som ett alternativ för eleverna att kunna bo hemma och inte behöva åka till Uddevalla. Eftersom Ekdungeskolan har funnits under många år i Tanum och är en egen skolbyggnad blir det lätt så att den identifieras med särskolan, men under åren har fler verksamheter tillkommit. Grundsärskolans låg- och mellanstadium ligger på Hedeskolan sedan länge och grundsärskolans högstadium har funnits på Tanumskolan i snart sex år. Vuxenundervisning, Särvux, sker på Tanumskolan och Ekdungeskolan beroende på de studerandes behov av undervisning. Särskolan bildar ett eget rektorsområde med egen rektor. Inom Tanums särskola arbetar idag 16 personer med olika kompetenser. Där finns specialpedagoger, speciallärare, förskollärare, särskoleassistenter och kanslist. Särskolan har naturligtvis också samma tillgång till Barn- och ungdomsstödet som övriga rektorsområden. Eftersom särskolan är unik i kommunen har vi satsat mycket på utbildningar ihop med Specialpedagogiska institutet och Göteborgs universitet för personalen. 14

15 TEMA: SKOLA Hur ser framtiden för särskolan ut? I den så kallade Carlbecksutredningen, där för övrigt särskolan i Tanum var inbjuden som en av remissinstanserna, förordas följande: Särskolan som skolform skall finnas kvar. Samarbete med andra skolformer skall öka. Valfriheten inom gymnasiesärskolan skall öka. Den regeringsskrivelse som kom i mars i år tar fasta på dessa punkter och går på samma linje. Vi har noga studerat utredningen och vårt arbete kommer även fortsättningsvis att vara inriktat på att förverkliga intentionerna i regeringsskrivelsen. För tillfället har vi en liten uppgång när det gäller antalet elever i särskolan i Tanum. Vi har en särskola i kommunen som på många sätt har en god kvalitet och FAKTA OM SÄRSKOLAN Särskolan är en egen skolform och är ett alternativ för elever som inte når upp till grundskolans mål. Den är organiserad i två delar: grundsärskola och träningsskola. I grundsärskolan läser eleverna enligt kursplaner för tolv olika ämnen. Ämnena sammanfaller med grundskolans. Efter genomgången grundsärskola ges intyg och, om elev och förälder önskar, betyg från år åtta. Eleverna har möjlighet att gå ett tionde skolår. vår uppgift är att behålla denna kvalitet och att ytterligare förbättra möjligheterna för eleverna att få en god utbildning. I träningsskolan läser eleverna enligt kursplaner för fem ämnesområden. Exempel på sådana är kommunikation, motorik och omvärldsorientering. I träningsskolan ges inte betyg. Möjlighet att gå ett tionde skolår finns även här. Efter den obligatoriska särskolan har eleven rätt till att gå på en gymnasiesärskola eller på Individuellt program på gymnasiet. Kursplaner för särskolan och rutiner för mottagandebeslut finns på kommunens hemsida. Päron -projektet bär frukt i framtiden Under de senaste åren har alkoholkonsumtionen bland våra ungdomar i kommunen ökat. Folkölet är inte längre berusningsdrycken nummer ett, utan det är det tyska starkölet. Vi ungdomsvägledare har även, under våra vandringar på storhelgerna, sett ungdomar kliva ut ur föräldrars bilar med gröna plastpåsar i händerna. Någonstans har vi vuxna blivit mer liberala till ungdomsfylleriet. Jag kommer ihåg hur jag själv var i den åldern. Se på mig nu, det har ju gått bra för mig och Köper jag ut till mitt barn vet jag i alla fall vad han/hon dricker är vanliga ursäkter från vuxna idag. Ungdomarna har idag bl.a. skolan, datorer och mobiltelefoner som arenor där de träffas och kommunicerar. Vilka arenor har man som förälder? Päron-projektets enkla tanke är att skapa ett forum för föräldrar till barn i samma högstadieklass. Det finns många vinster med att föräldrar träffas och pratar med varandra. Har alla föräldrar i klassen samma synsätt på t.ex. läxor, regler, datorer, tobak, alkohol och mopeder så minskar möjligheterna att ungdomarna spelar ut föräldrarna mot varandra. Känner klassens föräldrar varandra blir det lätt att slå en signal och kolla vad andra föräldrar tycker och tillåter. Effekterna av Päron-projektet hoppas vi blir att ungdomsfylleriet minskar i kommunen. Ungdomarna blir lugnare eftersom de vet vilka regler som gäller, vilket medför minskad mobbing och bättre betyg. Kort och gott; en ökad gemenskap bland föräldrar minskar risken att våra ungdomar råkar illa ut. Päron-projektet ska ha olika teman för varje gång man träffas. Teman som passar in där deras ungdomar är just nu. Det är föräldrarna själva som ska vara med och forma Päron-projektets innehåll. Just nu testas Päron-projektet på Hamburgsundskolan. Där träffas föräldrar i en sjua och pratar om sina ungdomar. Initiativtagare till detta är klassens mentorer tillsammans med kommunens ungdomsvägledare och kurator. Ungdomsvägledarnas vision i Tanums kommun är att tillsammans med skolan, föreningarna och framförallt föräldrarna ha två alkoholfria högstadieskolor Päron-projektet är en del av den visionen. FAKTARUTA Päron-projektet kommer från engelskans parents som betyder föräldrar. Man träffas fyra kvällar per läsår under hela högstadiet. Föräldrasamverkan gör att ungdomsfylleriet minskar drastiskt i kommunen. Tanken är att Päron-projektet ska vara förankrat och färdigt att sjösättas till skolåret 06/07. 15

16 TEMA: SKOLA Inte pengarna som är det viktiga utan organisationen. Kommunalrådsfrågorna är hårda och gäller ofta tuffa och obekväma besparingar. Skolfrågorna, som det mest handlar om i barnoch utbildningsnämnden (bun), är jämförelsevis mjuka, säger Bengt Mattsson. Som tidigare kommunalråd och nu ordförande i Bun känner han frågornas karaktär. Kontakten med kommunledningens hårda frågor håller han till viss del fortfarande på med som ledamot av kommunstyrelsens arbetsutskott. Bun har uppdraget att ansvara för förskola, grundskola, gymnasium, bibliotek, särskola, musikskola och AMI. Här är det inte pengarna som är det viktiga utan organisationen. I vårt arbete har vi målet att skapa landets bästa skola. De enkätundersökningar vi gjort har gett positiva svar. Barnen är trygga och trivs. Men vi kan inte säga: Nu är det bra! Vi måste hela tiden göra det bättre. Själv tror jag verkligen på vår skolas möjligheter. BRA KVALITET Våra undersökningar pekar också på bra kvalitet i barnomsorgen, med familjedaghem, förskola, fritidshem och kooperativ. Vi har till exempel inga köer. Naturförskolan i Hamburgsund med några år på nacken har fått en efterföljare i Grebbestad. Vi letar också i Tanumshede efter möjligheter. Mer utevistelse är bland annat ett sätt att göra barnen friskare. Det är viktigt att personalen tycker om och kan hantera utelivet med barnen som förstås också ska gilla att vara utomhus. Familjedaghemmen har haft en stark verksamhet som gått ner nu. Ur kommunalt perspektiv är det en bra tillsynsform, speciellt i områden med få barn. Men dels har det blivit svårare att rekrytera dagbarnvårdare och dels vill till exempel nyinflyttade från städerna ha dagis, som förskolan brukar kallas. Det är ofta det enda de känner till. Vi känner också ett växande motstånd från staten. Enligt ett nytt förslag ska föräldrar har rätt att kräva förskola. Det känns lite storstadsfixerat. SE HELHETEN Kooperativen är ett sätt att möta kraven på valfrihet och det är bra verksamheter. Vi höll på att få problem i Lur med färre barn, men där ökar vi samverkan mellan kooperativ och kommun i den allmänna förskolan för fyra-femåringar. Friskolan på Resö är ett annat exempel på en verksamhet som är bra men kanske svår att motivera ekonomiskt. Resöborna vill ha ett komplett samhälle som alla andra med skola och förskola. Det bidrar bland annat till att butiken finns kvar. Vi måste se till helheten. Vi har glesbygdsskolor i Lur och Rabbalshede och även Fjällbacka utvecklas åt samma håll. Men att lägga ner utarmar orten. Det handlar inte bara om att spara pengar utan också om att hålla kvalitet. Vem ska avgöra vad som är bäst? Man får 16

17 TEMA: SKOLA tänka sig för som politiker också. Födandet ligger på barn per år mot 200 i slutet av 80- och början av 90- talet. 80-talskullarna är nu i gymnasieåldern. En grundskoleelev kostar per år och en gymnasieelev Vi har 600 elever i gymnasiet nu och vill därför satsa på det. KONKURRENSUTSATTA Ett eget gymnasium höjer utbildningsnivån i kommunen. De som vill stanna kvar efter grundskolan får det bättre. Det kommer också elever från andra kommuner. Säkert lockar möjligheten att ta körkort och att få tillgång till en bärbar dator. Gymnasierna är idag mer konkurrensutsatta än tidigare. Vi anser att vår typ har klara fördelar, bland annat en liten slimmad organisation. En annan konkurrensutsatt verksamhet är särskolan. Vår särskola är kvalificerad med bästa tänkbara personal, lokaler, utveckling och ledning. Det är naturligtvis viktigt med tanke på barnens problem. Många är multihandikappade. Det är bra för föräldrarna också, som är noga med att få en bra verksamhet för sina barn. OBEFOGAD ORO Musikskolan har haft en fantastisk utveckling de senaste åren och går nu mot att bli en kulturskola. Det är ett bra exempel på att en liten verksamhet inte behöver strypas av att hamna i en stor organisation. Mycket hänger på ledningen och organisationen. Biblioteket är ett annat exempel. Den nya organisationsutredningen föreslår att kultur- och fritidsnämnden upphör och bun tar över kultur- och fritidsfrågorna. Det kan innebära att kulturen också utvecklas åt samma håll som musikskola och bibliotek och att ungdomsverksamheten få en skjuts framåt genom närmare kontakt med skolan. Det finns inget belägg för att de här områdena skulle drunkna i en stor nämnd. Den oron är obefogad. Det strategiska ansvaret kommer att ligga på kommunstyrelsen och det operativa på bun. Ansvaret för ungdomarna kommer att ligga på rektorsområdena från morgon till kväll. Organisationsöversyn Kommunstyrelsen beslutade i februari 2005 att tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp med uppdrag att göra en översyn av nämnd- och förvaltningsorganisationen i Tanums kommun. Uppdraget har senare utvidgats att också omfatta demokratifrågor. En särskild arbetsgrupp har utsetts för detta ändamål. De båda arbetsgrupperna har redovisat sina arbeten i en gemensam utredning. Utredningen finns att läsa på Utredningen föreslår att kultur- och fritidsnämnden upphör från och med den 1 Parkeringsskivor i Grebbestad även sommaren 2006 För att förbättra parkeringssituation i Grebbestad under sommarmånaderna provade kommunen parkeringsskiva under perioden 15 juni 15 augusti sommaren Systemet med parkeringsskivor fungerade i huvudsak bra och medverkade till en januari I samband därmed föreslås att hamnverksamheten och de operativa delarna av turismverksamheten överförs till ett gemensamt kommunalt bolag. Nämndens övriga verksamheter föreslås överföras till barn- och utbildningsnämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade den 24 april 2006 att i enlighet med utredningsförslaget avveckla kultur- och fritidsnämnden fr o m den 1 januari 2007, men att uppdra åt kommunstyrelsen att göra fördjupade studier av följande frågor bättre genomströmning på de aktuella parkeringsplatserna. Det underlättade också för parkeringsövervakningen. Kommunen har därför beslutat att parkeringsskivor även ska gälla under sommaren På följande parkeringsplatser/områden gäller parkeringsskiva: Hamnplanen Ica-parkeringen Konsum-parkeringen Torget förutsättningar för ett kommunalt bolag för hamn- och turismfrågor ekonomisk ersättning för den politiska oppositionen De fördjupade utredningsuppdragen skall redovisas vid kommunstyrelsens sammanträde i maj Kommunfullmäktige beräknas därefter fatta slutligt beslut i dessa frågor vid sammanträde den 19 juni Ångbåtskajen Parkering vid Sportshopen Badplatsen Parkeringsskivor lämnas ut gratis hos ICA- Ekan, Konsum, Turistinformationen samt Hedströms Färg. Vissa andra företag kan också bli aktuella. Tillfälliga parkeringsskivor finns att tillgå i speciellt uppsatta behållare på respektive parkeringsplats. Anvisningar hur den används finns på respektive skiva. Parkeringsövervakningen sköts av Securitas. 17

18 Pernille vid rodret för kommunens hamnar Den 1 januari 2006 började Pernille Silfverberg Utgaard som hamnchef efter Roy Ohlson. Vad är då Pernillas tankar med det nya jobbet? I första hand gäller det att sätta sig ordentligt in i nya jobbet, att gripa bollarna i luften medan de svävar och jonglera vidare med existerande tankar och idéer kring skötsel och utveckling av hamnarna i Tanums kommun. Det finns många utmaningar att ta tag i - långa båtplatsköer, reparationsbehov av kajanläggningar och mycket mer. Jag har ambitionen att bidra till att förutsättningarna förbättras så att fler människor kan få glädja av vår vackra skärgård under så bra hamnförhållande som möjligt. Säkerhetsfrågor kommer jag att prioritera högt. UTBILDNING Pernille är 34 år och har en gedigen sjöerfarenhet. Efter gymnasieutbildning började Pernille utbildningen till en framtid som styrman och sjökapten. Utbildningen pågick i 7 månader som elev på danska statens fullriggade skolfartyg Danmark. Sedan blev det 1-års aspiranttid i handelsflottan följt av 3 år på navigationsskola. Pernille har dessutom vid sidan om läst ekonomi vid Syddansk Universitetscenter. ARBETSLIVSERFARENHET Totalt sett har Pernille 7 års yrkeserfarenhet från sjön, varav 4 år som styrman och 1 år som kapten. Som styrman och kapten har Pernille seglat med 3-mastskonerten Marilyn Anne, en skola för skoltrötta ungdomar, och därefter som båtsman och styrman på de stora fullriggade segelfartygen Sörlandet och Christian Radich. Efter att Pernille och maken Gunnar bildade familj och de tre barnen föddes har hon arbetat som maritim personalkonsulent i Oslo fram till vintern år FAMILJ OCH BOENDE Tillsammans med maken Gunnar (känd som kapten på Ostindiefararen Götheborg) och parets tre barn - Elisa 5 år, Marie 4 år och Ole 2 1/2 år - bor Pernille en mil söder om Strömstad på en liten gård. Här bor också ett par shetlandsponnies, en handfull katter, en liten flock får och mohairgetter samt 65 angorakaniner. Vid sidan av intresset för hav och skepp är jag väldigt glad i djur och har stort intresse och glädje av att använda den exklusiva ullen från djuren, speciellt kaninerna, till garnproduktion och stickade samt tovade produkter. Jag har alltid haft stort intresse för naturen i allmänhet, men njuter speciellt av att uppehålla mig på och vid havet säger Pernille. 18

19 Besöksmål Hamburgö På initiativ från Hamburgsunds Samhällsförening startades under 2003 projektet Besöksmål Hamburgö. Möjligheter fanns att söka medel från EG strukturfond Mål2 Öarna som riktar sig till bebodda öar utan fast landförbindelse. Syftet med projektet var att öka tillgängligheten och den turistiska aktiviteten på Hamburgö så att allmänheten, bofasta och besökande, kan ta del av en unik och intressant kultur- och kustmiljö. Vidare skulle projektet bidra till en förbättrad miljösituation genom satsningar på en offentlig toalett med anslutning till va-nät eller alternativt en miljövänlig lösning. Genom att iordningsställa vandringsleden Elefantstigen, som p g a igenväxta diken och sly inte varit tillgänglig under senare år, skulle detta stimulera till att komma ut i naturen och många som inte tidigare haft denna möjlighet att verkligen få ta del och njuta av den Bohuslänska naturen och framförallt Hamburgö. Vidare var projektets mål att iordningsställa tre rast- och utsiktsplatser på ön. Målgrupp för projektet var både besökande och helårsboende och då också den växande skaran av semestrande båtgäster som härigenom kan få inspiration till friluftsliv. Genom att handikappanpassa toaletter och vandringsled skapas också möjlighet för rullstolsburna och andra rörelsehindrade att ta del av Hamburgös säregna natur. För projektledning bildades en styrgrupp bestående av ledamöter från kom- Vy från Elefantstigen. munens kultur- och fritidsnämnd, Hamburgsunds Samhällsförening och Hamburgsunds Köpmannaförening samt en projektledare från kultur- och fritidsförvaltningen. PROJEKTET STARTAR Projektet inleddes med att upprusta Elefantstigen. Medlemmar från Samhällsföreningen röjde området varefter nya diken grävdes och stigen fick en beläggning med krossmaterial. Sedan sattes belysningsstolpar upp. Stigen har fått en standard som möjliggör för rullstolsburna att med lätthet ta sig fram vilket blivit mycket uppskattat. Vid Vändigen har det byggts en ny toalett som är handikappanpassad. Från början var det tänkt att den skulle bli ansluten till den planerade va-systemet men då detta har blivit senarelagt, blev det en torr lösning. På utsiktsplatsen vid TV-masten har det uppförts ett utsiktstorn och i anslutning till närmaste allmänna väg har det anlagts en mindre parkeringsplats. En mindre utsiktsplats har också röjts och gjorts iordning vid Tullbod knattar på öns norra del och på badplatsen vid Vändigen har det röjts och tagits bort en del träd för att det skall bli mera sol. Järnstigen heter en vandringsled som går söderut från färjeläget och denna har röjts och märkts ut. Leden passerar Berge Liar där bl a naturförskolan håller till och där finns en ny grillplats. Då inte den planerade toaletten vid Vändigen blev va-ansluten och det fanns ekonomiskt utrymme, ansöktes hos Strukturfondsdelegationen om att inom projektet få uppföra en ny servicebyggnad med dusch och toaletter vid färjeläget. Den nya byggnaden skall ersätta en äldre anläggning som p g a ålder och slitage var i behov av upprustning. Servicebyggnaden betjänar såväl båthamnens besökare som andra besökare till ön. Arbetet har utförts under vintern på totalentreprenad. På långfredagen hölls en enkel invigning av servicebyggnaden och i samband med detta presenterades vad som åstadkommits inom projektet. Totalkostnaden för hela projektet är tkr, varav servicebyggnaden svarar för 621 tkr. Till detta har bidrag erhållits från Västra Götalandsregionen med 290 tkr EU strukturfond 348 tkr Hamburgsunds Samhällsförening har gjort ca 650 ideella arbetstimmar som värderats till 105 tkr Tanums kommuns insats är 537 tkr, varav 254 tkr genom egen personal. 19

20 20

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Välkommen till Östbergsskolan och Klockhusets fritidshem Östbergsskolan är uppdelad på två fritidshem, Västerhus samt Österhus. Det finns två avdelningar på respektive

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Välkommen till. Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y

Välkommen till. Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y Välkommen till Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Agneberg - Östrabo Y Uddevalla Gymnasiesärskola Elevens bästa Vad är gymnasiesärskolan? Gymnasiesärskolan är en egen skolform med egna kursplaner

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Gnesta Waldorfförskola

Gnesta Waldorfförskola Gnesta Waldorfförskola Gnesta Waldorfförskola Systematiskt kvalitetsarbete 2014-2015 Om detta dokument Detta är en presentation av det systematiska kvalitetsarbetet vid Gnesta waldorfförskola. Dokumentet

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Tydligt genusperspektiv, social eller kulturell bakgrund vid genomförande av aktiviteter Jag-stärkande Utveckla ta-sig-församhet Lära

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats: Bullarsalen, Kommunhuset Tid: måndag 20 oktober kl. 13.00-16.00 Justerare utses. Dagordningen godkännes. Ärenden 1. Föregående möte och protokoll 2. Rapporter 3. Rapporter

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER All personal på fritidshemmet är väl förtrogna med fritidshemmets uppdrag. Vi diskuterar

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Arbetsplan för 2011. Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3

Arbetsplan för 2011. Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3 DNR: 2010-000480 Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3 310 20 Knäred Arbetsplan för 2011 Ärendet Enligt Skollagen är varje enhet skyldig att årligen upprätta en arbetsplan för genomförandet av de fastställda

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer