Eknäs har fått kvitto på vårdens resultat/3 5/2004. Tillbaka på Lunden som vikarie/14. SiStone möter socialchefer/16

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eknäs har fått kvitto på vårdens resultat/3 5/2004. Tillbaka på Lunden som vikarie/14. SiStone möter socialchefer/16"

Transkript

1 5/2004 Eknäs har fått kvitto på vårdens resultat/3 SiStone möter socialchefer/16 Tillbaka på Lunden som vikarie/14 Sune fick hjälp att hitta glädjen i jobbet/11

2 Den nödvändiga dialogen SiS är i sin verksamhet beroende av samverkan och dialog med flera andra samhällsorgan. Hit hör i första hand den kommunala socialtjänsten och landstingens hälso- och sjukvård, inte minst psykiatrin. Hit hör också polisen och domstolarna, liksom utbildningsväsendet och forskarvärlden. Redan när SiS bildades för tio år sedan stod det klart att en nära dialog med framför allt socialtjänsten behövdes. SiS institutioner har därför ett permanent uppdrag att hålla dialogen och samarbetet levande. De dagliga Sture Korpi generaldirektör kontakterna i enskilda elev- och klientärenden är därför omfattande och de vetenskapligt säkrade enkäter vi fortlöpande genomför med socialtjänsten tyder på en betydande och växande uppskattning av samarbetet. Även till psykiatrin vävs trådarna tätare. När SiS bildas prövade vi också att inrätta det vi kallade socialtjänstråd på några ställen i landet för att vidga dialogen i mera övergripande och principiella frågor. Idén rann emellertid ut i sanden, möjligen beroende på att SiS var en så ny aktör på vårdområdet. I dag är situationen en helt annan. Tioårsjubileet blev starten för en livlig kommundialog. Regionala konferenser för erfarenhets-och kunskapsutbyte har arrangerats på flera håll och fler är planerade. Inte sällan är länens kommunförbund involverade. Det regeringsuppdrag som SiS fått att tillsammans med några kommuner bedriva försöksverksamhet med en sammanhållen vårdkedja i missbrukarvården skapar också ett fördjupat samarbete och förståelse för varandras förutsättningar. Dialogen och samarbetet är alltså på gång på bred front. Det ökar möjligheterna för en bättre planering, ett bättre resursutnyttjande och ett konstruktivt genomförande av de enskilda vårduppdragen. SiStone är en tidskrift från Statens institutionsstyrelse Adress SiStone Box Stockholm Telefon Telefax E-post sistone@stat-inst.se Besöksadress Drottninggatan 29 Webbadress Chefredaktör Birgitta Hedman-Lindgren Medarbetare i detta nummer Caroline Ardbo, Maria Korpskog, Eva Lie, Cecilia Mellberg, Jessica Rydén Ansvarig utgivare Sture Korpi Layout Lotta Hedeby Omslagsbild Cecilia Mellberg Tryck Tryckindustri Information AB, Solna 2004 ISSN [ INNEHÅLL ] 3 Bra resultat av vård på Eknäs 6 Efterlyses: Metoder mot missbruk! 8 Vägen till ett nytt arbetsliv 12 När barnen försvinner behöver föräldrarna stöd 14 Från dröm till verklighet på Lunden 16 Samtal med socialchefer 20 Birgitta Stenberg om tvånget att skriva 22 Skola + tolvsteg = sant! 26 Ta fast rymmaren! 28 SiS vrider och vänder på kvalitetsbegrepp 2 SiStone nr

3 Behandling som lyckas. Eknäs utvärdering av den egna vården visar att hälften av pojkarna som vårdats där klarar sig ganska bra ett år efter utskrivningen. De studerar eller arbetar, missbrukar mindre än tidigare och begår inga brott. Eknäs går i täten har utvärderat den egna vården För första gången har ett ungdomshem gjort en egen utvärdering och uppföljning med hjälp av ADAD-intervjuer. Resultatet ger en bild av både kulturkrockar och bra behandlingsresultat. Hälften av pojkarna som vårdats på behandlingsavdelning på särskilda ungdomshemmet till en sådan. trots att bara en tiondel av ungdomarna skrivs ut > Text: Birgitta Hedman- Lindgren Foto: Cecilia Mellberg Eknäs utanför Enköping klarar sig ganska bra ett år efter utskrivningen. De går i skolan eller jobbar, missbrukar inte i nämnvärd omfattning och begår inga brott. Resten går det inte lika bra för. De pojkarna har betydande problem ett år efter utskrivningen och återfinns ofta på någon annan institution. Och det Bilden av ungdomshemmets resultat bygger på den uppföljning och utvärdering med utgångspunkt från ADAD-intervjuer som Eknäs gjort av de pojkar som blivit intagna, utskrivna och/eller uppföljda under åren 1998 till SiS har i flera år gjort gemensamma och centrala sammanställningar av de intervjuer som görs med ungdomarna >> SiStone nr

4 >> under och efter institutionsvistelsen, men det här är första gången ett ungdomshem gör en sammanställning på lokal nivå. Jan-Olov Josephson, som tidigare var biträdande chef för Eknäs, har lett projektet och han är nöjd med resultatet: Med tanke vilka problem pojkarna har när de kommer hit så tycker jag att det är bra. Det finns naturligtvis inga garantier för att situationen inte kan försämras när mer än ett år gått, men det intressanta är att personalen redan när ungdomarna skrevs ut ansåg att drygt 40 procent inte var färdigbehandlade. Att det därför inte gått bra för så många var på något sätt väntat, säger han och får medhåll av Eknäs institutionschef Jan-Erik Häljebo. Socialtjänsten har av någon anledning skrivit ut de här pojkarna. Skälen kan vara flera. Man kanske tycker att det är dyrt att placera här eller att pojkarna blivit i så gott skick att de går att klara på hemmaplan. Man tackar för den hjälp man fått och säger att nu finns det andra bra alternativ och då är vi maktlösa, förklarar han. Utvärderingen av vården på Eknäs har många syften. Den ska vara ett kvitto på vad insatserna resulterat i, men visar också hur de olika avdelningarnas målgrupper skiljer sig åt. Dessutom ger sammanställningen en bild av vad pojkarna själva vill ha hjälp med när de kommer till Eknäs, i vilken mån de tycker sig ha fått den hjälpen när de skrivs ut och hur de tycker att livet blivit ett år efter utskrivningen. Om vi ska göra så stora ansträngningar som vi gör när vi matar in ADAD-intervjuerna så vore det väl skräp om vi inte plockade ut någonting ur systemet också. Nöjd projektledare. Jan-Olov Josephson tycker att utvärderingen varit både väckarklocka och bekräftelse. Förvånad institutionschef. Jan-Erik Häljebo upptäckte att föreställningen att pojkarna stannade för länge på akutoch utredningsavdelningarna inte stämde. Institutionen består av fyra avdelningar, två akut- och utredningsavdelningar och två behandlingsavdelningar, och tar emot pojkar i åldern 14 till 18 år med tung psykosocial problematik, kriminalitet och missbruk. Just missbruk brukar inte vara den huvudsakliga anledningen till en placering på Eknäs, och av de pojkar som under den aktuella perioden gått vidare till en behandlingsavdelning hade bara 38 procent missbruk som placeringsorsak. Pojkarna själva skattade sina drogproblem som ganska små och när de ett år efter utskrivningen fick berätta vad som förbättrats efter Eknäs hamnade alkohol och narkotika relativt lågt. Inte minst i jämförelse med områdena skola, familj och brottslighet där drygt 75 procent av pojkarna tyckte att situationen blivit bättre eller mycket bättre. en kombination av att de som inte hade problem inte heller fått någon hjälp och att avdelningspersonalen inte uppfattat hjälpbehovet hos vissa elever i tillräckligt hög grad skriver Jan-Olov Josephson i sin rapport. En relevant kommentar med tanke på att 38 procent av pojkarna bedömdes ha betydande narkotikaproblem ett år efter utskrivningen från Eknäs. Alltså lika många som placerades med missbruk som orsak. Vad betyder det här? Missar behandlarna på Eknäs att jobba med ett missbruk som faktiskt finns? Det kan vara så. Vi fokuserar så mycket på kriminalitet, utåtagerande och den sociala kompetensen att vi inte specifikt behandlar missbruket. Vi tror att om pojkarna varit i skolan och om de arbetat med sin aggressivitet så har de fått en stor del av en missbruksbehandling. Samtidigt tar vi många urinprover på våra pojkar och de är alltid gröna. Vi funderade på att dra ner på proverna men efter den här rapporten får vi kanske tänka om, säger Jan- Erik Häljebo. Han är däremot inte särskilt villig att satsa på en generell drogbehandling för alla på Eknäs behandlingsavdelningar. Även om den skulle kunna öka chansen att behandla oupptäckta drogproblem och kanske minska risken för framtida missbruk. Nackdelarna överväger. Vi är inne i en utvecklingsfas där vi verkligen anstränger oss att individualisera behandlingen. Vi försöker lämna den mer kollektivistiska kulturen där alla behandlas på samma sätt och då skulle det vara svårt att säga att nu ska alla ha missbruksbehandling vare sig de behöver eller inte. Eknäsrapporten visar också att en stor majoritet av pojkarna på behandlingsavdelningarna under den aktuella perioden, 71 procent, hade invandrarbakgrund. Invandrarpojkarna på samtliga avdelningar var mer nöjda än de svenskfödda pojkarna med vistelsen på Eknäs och den hjälp de fått med skola, brottslighet och narkotika. Däremot tyckte de i mindre grad än de svenska pojkarna att de fått 4 SiStone nr

5 komma till tals och kunnat påverka vården. Något som kan tyda på kommunikationsproblem och kulturkrockar. Jan-Erik Häljebo berättar att även om Eknäs numera ökat andelen behandlare som har annan bakgrund än den svenska så finns fortfarande kompetensproblem när det gäller att förstå andra kulturer. Det kan göra det knepigt att bygga de så viktiga allianserna med föräldrarna. Men större fokus än tidigare läggs på familjearbetet som hör till ungdomshemmets viktigaste förbättringsområden. Det är ofta finliret vi inte lyckas med. Som attityder och att pojkarna tycker att vi gör saker som de inte förstår. Vi lägger ner mycket tid på kvinnosynen och där är det inte alltid så lätt att samarbeta med familjerna. Samtidigt kan vi i rapporten se att ungdomarna ofta bagatelliserar sina problem. De säger Varför ska jag lära mig att samtala med en vuxen och lära mig att ta kritik? Jag kan ju det där. Jag är en väluppfostrad kille. Då tycker de att vi behandlar saker som de inte behöver hjälp med. En Vi försöker lämna den mer kollektivistiska kulturen där alla behandlas på samma sätt. viktig kunskap vi fått är att vi inte riktigt kan kommunicera med varandra. En annan viktig och mer glädjande sak som rapporten visar, är att föreställningen att pojkarna tillbringar alldeles för lång tid på akut- och utredningsavdelningarna inte stämmer. I snitt stannar de bara strax under två månader innan de går vidare till andra insatser. Något som faktiskt förvånade Jan-Erik Häljebo. Vi säger ofta att pojkarna fastnar i systemet. Nöjda ungdomar. Pojkar med invandrarbakgrund var mer nöjda med vistelsen på Eknäs än de svenskfödda pojkarna, trots att de inte tyckte att de kunnat påverka vården. Nu visar det sig att det bara är något vi fått för oss för att det funnits några exempel som orsakat myter. Det var jätteskönt att få papper på det, säger han. Resultatet av uppföljningen och utvärderingen av Eknäspojkarna har gjorts tillgängligt för all personal på ungdomshemmet. Rapporten blir ett viktigt redskap när det gäller vad som bör förbättras och utvecklas, och Jan-Olov Josephson tycker att fler institutioner borde följa Eknäs exempel. Resultatet kan både bli en väckarklocka och en bekräftelse på vad man anat. Jan-Erik-Häljebo håller med. Om vi ska göra så stora ansträngningar som vi gör när vi matar in ADAD-intervjuerna så vore det väl skräp om vi inte plockade ut någonting ur systemet också. Birgitta Hedman-Lindgren [ ADAD ] Ett strukturerat diagnossystem för ungdomar ADAD, Adolescent Drug Abuse Diagnosis, är ett strukturerat diagnossystem för ungdomar som ger information om nio livsområden: fysisk hälsa, skolgång, arbete/sysselsättning, fritid och kamratkontakter, familjeförhållanden, psykisk hälsa, brottslighet samt användning av alkohol och narkotika. För varje område erhålls tre centrala mått: a) ungdomarnas skattning av sina problem, b) ungdomarnas skattning av sina behov av hjälp, c) intervjuarens skattning av ungdomarnas behandlingsbehov. Inskrivningsintervjun innefattar även placeringsuppgifter samt uppgifter om bakgrund och behandlingshistoria, och i dokumentationssystemet ingår även att vid utskrivning från institutionen låta ungdomarna besvara frågor om institutionsvistelsen. Personalen redovisar vilka insatser som har genomförts. Vid uppföljning intervjuas ungdomarna igen och ett antal frågor ur ADAD:s inskrivningsintervju ställs på nytt för att kunna jämföra problematiken vid inskrivning och efter avslutad behandling. SiS mål är att ett år efter utskrivning följa upp de ungdomar som genomgått behandling på en SiS-institution. Eknäsrapporten grundar sig på 528 kompletta ADAD-intervjuer. SiS FoU-direktör Nils Åkesson betonar att Eknäs fått särskilda projektpengar för att kunna göra sin genomgång och uppföljning. Nu finns dock ett särskilt system med statistikmoduler som gör att varje institution enkelt kan sammanställa sina data på lokal nivå. Än så länge hanterar systemet bara in- och utskrivningsintervjuer men informationen från dessa är ändå viktig för institutionerna. Den kan med stor fördel användas i verksamhetsplaneringen och lägesbeskrivningen, säger Nils Åkesson. En majoritet av SiS ungdomsinstitutioner gör intervjuer med ungdomarna ett år efter utskrivningen. I fjol hade 23 särskilda ungdomshem gjort uppföljningsintervjuer och i snitt hade 74 procent av ungdomarna intervjuats. Läs mer om ADAD. SiStone nr

6 Utredare efterlyser forskning om missbrukande kvinnor Utredaren Mia Körlof är klar med sin kartläggning av LVM-vården för kvinnor. En av hennes slutsatser är att det krävs fler konkreta behandlingsmetoder mot just missbruket. Inte minst för de yngre kvinnornas skull. De unga kvinnorna inom LVM-vården har det fruktansvärt tufft. Deras > bakgrund är betydligt svårare än de äldre klienternas, de missbrukar framför allt tung narkotika och de har ofta kommit långt i utslagningsprocessen. Kvinnorna under trettio har utsatts för fler övergrepp av olika slag, deras föräldrar är oftare missbrukare och de har mer psykiska problem än de som är äldre. Jag får nästan ont i magen när jag tänker på de yngre tjejerna på LVM-hemmen. De lever så destruktivt. Mia Körlof är utredare på SiS och har tidigare bland annat undersökt problemsyndromen hos flickor på särskilda ungdomshem. Nu har hon tittat på kvinnorna inom LVM-vården, hur deras problem och behov beaktas, om differentieringen mellan institutioner och avdelningar är tillräcklig, hur vården och behandlingen skiljer sig åt på de olika LVM-hemmen och vilken metodutveckling som behövs. Med hjälp av egna intervjuer, institutionsbesök, fakta från SiS dokumentationssystem KIA och DOK och tidigare utredningar har Mia Körlof fått en bild av hur LVM-vården för kvinnor ser ut och vilka kvinnor som vårdas. Under åren 2001 till 2003 gjordes 877 intagningar på de sex institutioner och avdelningar som tar emot kvinnor. Differentiering efter ålder är uttalad för två av LVM-hemmen, Lunden och Rebecka, som enbart tar emot yngre kvinnor. Alla LVM-hem tar emot en stor andel kvinnor Lundens kvinnor klarar sig bra >> Flertalet av de kvinnor som tvångsvårdats för sitt narkotikamissbruk vid SiSinstitutionen Lunden i Lund klarar sig bra. Det visar en studie som Iréne Jansson, psykolog vid Lunden, gjort. Sammanlagt drygt 130 kvinnor som vårdades enligt LVU eller LVM på Lundens ungdomshem eller LVM-hem ingår i studien som ännu inte är klar. De preliminära resultaten baserar sig på 94 personer. 65 av dem uppger att de har varit drogfria den senaste månaden, 47 det senaste året och 34 de senaste två åren. Två tredjedelar uppgav när de kom till Lunden att de försörjde sig genom kriminalitet. I dag säger endast en kvinna att hon begår brott medan åtta försörjer sig på prostitution. Nästan en tredjedel av de intervjuade uppger att de får sin försörjning genom exempelvis studier eller föräldrapenning och ungefär hälften lever på socialbidrag, sjukpenning eller pension. En majoritet av kvinnorna har i dag egen bostad. med psykiska problem, men Runnagården har specialiserat sig på missbrukande kvinnor med utagerande beteende och psykisk störning. I stort sett är man på LVM-hemmen nöjda med den differentiering som finns. Däremot finns ett behov av en mellanform för de unga kvinnor som behandlas på låsbara platser och som inte klarar av att bo på öppna avdelningar utan att rymma. En halvöppen variant skulle göra övergången till 27-placeringen mindre dramatisk. Gemensamt för alla institutionerna är att de, oavsett åldersgrupper och inriktning, arbetar mycket relationsinriktat. Starka band knyts till behandlare och kontaktmän, och stor vikt läggs vid omsorg. Motiverande intervju (MI), återfallsprevention och kognitiv- och jagstödjande terapi är metoder som används, men Mia Körlof skulle gärna se att man satsade ännu mer på manualbaserade behandlingsmetoder mot missbruk. Inte minst för de unga kvinnornas skull. Kanske är man för mycket inriktad på relationer och för lite på missbruk. Det är möjligt att arbetet med relationer måste finnas för att en metod ska fungera, men jag föreslår att man konkretiserar sina behandlingsprogram, följer upp dem och provar olika program på olika åldersgrupper för att se vad som är verksamt. Det här är ett ypperligt tillfälle för våra LVMinstitutioner att ta reda på vad som fungerar. Det är det ingen som vet, säger Mia Körlöf som tycker att forskning om missbrukande kvinnor Illustration: Caroline Ardbo saknas. Även om kvinnorna är i minoritet i de studier som görs så antas resultaten gälla för båda könen. Det finns en trend inom behandlingsforskning, och inom forskning om antisocialt beteende över huvud taget, att klumpa ihop pojkar och flickor och män och kvinnor. Helt plötsligt är vi väldigt lika och det säger man utifrån forskning som inte tittat på könen separat. När jag som flickforskare går igenom den litteratur som finns så ser jag att mäns och kvinnors problem skiljer sig mycket åt. Både när det gäller riskfaktorer och problemutveckling. Så här finns en chans för LVM-institutionerna att bidra med ny kunskap? Exakt. De kan ta hjälp av FoU-staben, definiera det egna arbete och se om det fungerar. Birgitta Hedman-Lindgren 6 SiStone nr

7 På Kollektivet Falken i Göteborg samarbetar SiS och socialtjänsten för att ge fyra LSU-dömda pojkar en bra eftervård. De somaliska tonåringarna och deras familjer får hjälp att hitta en vardag med innehåll och struktur. Kontrasten mellan sluten ungdomsvård och tiden efter muck blir > ibland alldeles för stor. Någon lagreglerad eftervård finns inte. I värsta fall traskar unga killar och tjejer ut från LSU-avdelningar till en tillvaro som är densamma som innan de dömdes. Institutionens höga struktur ersätts med ingenting. Ibland beror det på att socialtjänsten i ungdomarnas hemkommuner kommer in sent i planeringen. Ibland är det de unga själva och deras familjer som säger nej till fortsatt hjälp. Oavsett orsak är det viktigt att SiS och kommunerna hittar bra sätt att tillsammans jobba vidare med de ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Ett exempel på samarbete är Kollektivet Falken, eller Falken, som de flesta säger i vardagslag. Falken hör till Björkbackens ungdomshem och är en lägenhet som ligger mitt i Göteborg. Här har tidigare ungdomar De här killarna känner varandra, deras föräldrar känner varandra och de har en gemensam historia. Kan man göra någonting positivt av det så är det bra. som vårdats enligt LVU bott under utslussningsskedet av sin tid på Björkbacken, men nu får avdelningen en ny målgrupp. Fyra somaliska pojkar i årsåldern som alla dömts för inblandning i samma gängbråk, och som avtjänat sina straff på olika SiS-institutioner, ska slussas ut i samhället igen med hjälp av Falken. De ska bo på avdelningen de sista veckorna av sin LSU-tid och sedan stanna kvar ytterligare omkring ett halvår, då som SoL-placerade, alltså frivilligt placerade enligt Socialtjänstlagen. Falken ger fyra pojkar chans till ny framtid Den första delen av vistelsen står SiS för medan socialtjänsten betalar den senare, och tanken är att pojkarna ska få massivt stöd så att de klarar sig efter tiden på Falken. Nätverksarbete, familjearbete och ART (Aggression replacement training)är viktiga delar, liksom hjälp att hitta bra fritidssysselsättningar och vägar till skolarbete, praktikplatser eller jobb. Sammanlagt åtta behandlare arbetar på Falken, personal finns på plats dygnet runt och man har tillgång till både psykolog och psykiatriker. Pojkarna kommer från samma stadsdel som tillhör Lärjedalens stadsdelsförvaltning. Nu ska de bo tillsammans och behandlas både enskilt och i grupp, och förhoppningen är att pojkarnas negativa påverkan på varandra ska försvinna och ersättas av en mer positiv. Maria Hagberg är vikarierande föreståndare på Falken. Hon berättar att två av pojkarna redan finns på plats och att de andra två fått information och ska komma på besök. Därefter får de bestämma sig för om de vill flytta in. För behandlarna på Falken är sluten ungdomsvård något nytt, och till dess att verkställigheten gått ut och SoL-placeringen tar över gäller det att hålla hårt på reglementet. Därför har personalen fått utbildning om lagen och även lärt sig mer om islam och Somalia och om de problem som somalierna har som invandrargrupp. Nu handlar mycket om att hålla pojkarna inne, men samtidigt slussa ut dem i närområdet. Några hade redan börjat på gymnasiet när de dömdes, så vi måste ta reda på om de kan börja skolan redan nu och hur vi ska kunna hjälpa dem att komma i kapp. Meningsfull sysselsättning på dagarna är A och O för de här pojkarna. Det betonar Ferydoon Tahmasebi som är socialsekreterare i resursteamet Hammarkullen. Han har följt de fyra pojkarna under lång tid och har bra kontakt med föräldrarna. Det är Ferydoon Tahmasebi som fått familjerna att komma till de inledande mötena på Falken, och han berättar att föräldrarnas inställning betyder mycket för hur det kommer att gå för pojkarna. Somalierna är en grupp som känner sig väldigt utsatt och den känslan har nästan blivit en del av de vuxnas identitet. Det återspeglar sig i ungdomarnas syn på sig själva. De behöver få känna lite framtidstro och att det finns alternativ till det ingenmansland de tycker sig ha varit i. Efter bråket började föräldrarna engagera sig i området för de var oroliga för sina barn. Visar man pojkarna att man satsar på dem genom att hjälpa till med sysselsättning, och det bli något positivt, så tror jag att föräldrarna ser det. Och ser de det så återspeglar det sig väldigt snabbt på barnen. Ferydoon Tahmasebi ska hålla kontakt med pojkarna och familjerna under den tid som ungdomarna bor på Falken. Det gäller att planera noga för hemflytten. Det är viktigt att man är med på resan De har inget missbruk och ingen kriminell identitet, så om de får hjälp med strukturen i vardagen kan de andra delarna börja fungera. och ser vad som händer. Vilka går det bra för och vilka behöver mer resurser? Vad ska vi förbereda tills de kommer ut? För mig är det viktigast att inte sysselsättningen bara är något på pappret. De måste ha skola, praktik eller jobb. De här ungdomarna har inget missbruk och de har inte någon kriminell identitet, så om de får hjälp med strukturen i vardagen kan de andra delarna börja fungera, säger Ferydoon Tahmasebi som tror på behandling i grupp. De här killarna känner varandra, deras föräldrar känner varandra och de har en gemensam historia. Det finns mycket som knyter ihop dem. Kan man göra någonting positivt av det så är det bra. Birgitta Hedman-Lindgren > Tips till redaktionen? Kontakta oss! sistone@stat-inst.se SiStone nr

8 Vägen till ett nytt arbetsliv blir lättare med rätt hjälp Ibland behöver behandlare hitta ett nytt arbetsliv utanför SiS. Inte minst när sjukskrivningar dragit ut på tiden och det känns omöjligt att komma tillbaka till jobbet. Hans Sahlén och Lennart Persson som jobbar med rehabilitering ser till att vägen ut blir så bra som möjligt. Att jobba med behandling hos SiS är > att ha ett givande men krävande arbete. Ett arbete där den egna personen är redskapet och mycket handlar om tajta relationer med ungdomar och klienter liksom med arbetskamrater. Det händer att orken och lusten tar slut. Tempot kan kännas snabbt och hårt eller så säger kroppen ifrån av olika skäl. Kanske ser klient- eller ungdomsgruppen helt annorlunda ut än när man började på institutionen och kanske finns rädsla och osäkerhet med i bilden. Till exempel hos personal som utsatts för hot, eller till och med våld, i jobbet. Hans Sahlén Ibland är det svårt att hitta en bra väg framåt. Resultatet kan i värsta fall bli långa sjukskrivningar och det är då, när problemen inte går att lösa på institutionen och en lokal rehabilitering tillbaka inte är möjlig, som Hans Sahlén och Lennart Persson kopplas in. De arbetar med struktur- och rehabiliteringsärenden inom SiS, och har bland annat som uppgift att lotsa vidare till nya arbetsliv. Lennart Perssons grundinställning är glasklar: Vi ska visa respekt och inte leta fel hos den enskilde. Med respekt menar jag att människor måste få stöd och hjälp att komma härifrån. Det är så enkelt för oss att säga Är du trött på arbetet så sök ett nytt jobb? Men så kan man inte göra. Det handlar om folk som gjort ett bra jobb hos oss under lång tid och vi ska respektera, bistå och stötta, säger Lennart Persson. Hans Sahlén berättar att situationen var annorlunda för några år sedan. För personal som inte längre ville behandla fanns inte sällan möjliga reträttposter. Som exempelvis vaktmästare, växthusansvarig eller fastighetsskötare. Så är det inte längre. Med sämre tider och bristande efterfrågan har vi slimmat organisationen. Det innebär att det inte längre finns sådana hål att stoppa in personer i och det är ett dilemma för oss. I stället är Hans Sahléns och Lennart Perssons uppgift att ta reda på de verkliga önskemålen hos de personer de ska hjälpa. Sedan gäller det att hitta lösningar. När det gått så långt att Hans Sahlén och Lennart Persson får ärendet på sitt bord händer det ytterst sällan att den anställde kan gå tillbaka till sitt gamla jobb eller till någon annan tjänst hos SiS. I stället gäller det att hitta en ny framtid. Är man sjukskriven och säger upp sig så har man stöd både från försäkringskassan och arbetsförmedlingen och den kombinationen kan vara väldigt värdefull. Ofta när jag träffar personer som är sjukskrivna och inte vill vara kvar, frågar jag om de skulle kunna tänka sig att säga upp sig så att vi kan åstadkomma ett bra samarbete med just arbetsförmedlingen och försäkringskassan, säger Hans Sahlén. Lennart Persson Han berättar om den kvinnliga behandlingsassistent som misshandlades svårt på ungdomshemmet där hon arbetade. Efter att ha stannat hemma i två år är hon nu på väg ut på arbetsmarknaden. Hon hade en väldigt bra handläggare på försäkringskassan som påpekade att de hade ett projekt tillsammans med arbetsförmedlingen. Hon fick tillfälle att arbetspröva och vi kom överens om att hon faktiskt skulle säga upp sig själv och få några månadslöner. Sedan fortsatte hon i projektet. För tillfället arbetar Hans Sahlén med en kvinna som fått en pisksnärtskada och varken kan stå eller gå. Hon behöver ett sittande jobb och sådana är det av naturliga skäl ont om på en behandlingsinstitution. Därför har SiS tagit hjälp av en konsultfirma som gör utredningar om tjänstbarhet och som kan vaska fram attraktiva jobb. Här handlar det om att rekrytera bort. Vägarna till ett arbetsliv utanför SiS kan se olika ut. Delpension kan vara en lösning, uppsägning en annan. Antingen >> 8 SiStone nr

9 Fungerande samarbete lösningen. Med stöd från försäkringskassan och arbetsförmedlingen kan en anställd som är sjukskriven och inte kan gå tillbaka till sitt gamla jobb få hjälp att hitta nya vägar ut i arbetslivet. Illustration: Caroline Ardbo SiStone nr

10 >> att man som anställd säger upp sig själv, eventuellt med viss ekonomisk ersättning, eller att det blir en uppsägning på grund av arbetsbrist. Huvudsaken är att alla beslut är väl genomtänkta och diskuterade och att ingen lämnas utan fortsatt hjälp och stöd. Försäkringskassor och arbetsförmedlingar jobbar olika bra på olika håll, inte minst gäller det deras samarbete med varandra. Att Lennart Persson eller Hans Sahlén hjälper till med myndighetskontakterna kan betyda mycket för hur fortsättningen blir. Det är svårt att ta beslutet att lämna jobbet. Beslutet måste få värka fram med hjälp av samtal och funderingar hit och dit. Många känner dessutom en rädsla eftersom de vet vad de har men inte vad de får. De vi kommer i kontakt med är ofta är årsåldern och tror inte att de ska kunna få något annat arbete, vilket är en stor missuppfattning. Våra anställda är duktiga och de har väldigt mycket att komma med när de söker jobb. De har en stor fördel i och med att de har erfarenhet av att jobba med människor, säger Lennart Persson och påminner om hur det såg ut på 1990-talet när antalet LVM-hem minskades drastiskt och många anställda fick gå. Innan uppsägningstiderna var slut hade 87 procent fått en ny lösning på sin situation. Ändå var arbetsmarknaden sämre än i dag. Både Hans Sahlén och Lennart Persson betonar vikten av att institutionschefer och anställda handlar snabbt. När någon varit sjukskriven i flera år kan det vara svårt att hitta konstruktiva lösningar. Skräckexempel på fem års sjukskrivning finns. Det är också viktigt att alla tänker förutsättningslöst. Vägarna till nya jobb kan se helt olika ut. Ta bara den behandlare som hade dyslexi. Han fick hjälp till en utbildning på en folkhögskola och kunde sedan hitta arbete utanför SiS. Det bästa är förstås om så få som möjligt tappar ork och lust och försvinner bort i sjukskrivning. En pågående satsning på utbildning för rehabiliteringsansvariga på institutionerna har som mål att få till så snabba ingripanden som möjligt. Det är bättre att anställda får hjälp när de börjar tröttna än att hjälpen kommer när allt redan har blivit svart. Lennart Persson tror att det behövs mycket stöd om människor ska orka med det allt tyngre behandlingsarbetet. Utagerande ungdomar och missbrukare med dubbeldiagnoser hör till vardagen och han blir ibland nästan förvånad över den kraft som finns hos personalen. Jag beundrar de här människorna. Birgitta Hedman-Lindgren Rätt stöd från chefen bra hjälp mot utbrändhet Staffan Linder som är chef för Ryds brunns skola jobbar mycket med rehabilitering. Bättre resurser och mer realistiska förväntningar på jobbet är några viktiga verktyg, men ibland återstår bara det svåra samtalet. Vid Ryds brunns skola är sjukskrivningstalen betydligt lägre än inom > SiS i stort. Inflytande och medvetenhet är ledord för institutionschef Staffan Linder som gärna avfärdar myten om den besvärliga medarbetaren som mest har sig själv att skylla för att han eller hon inte klarar av behandlingsarbetet längre. Ibland hör jag att Hade vi bara ungdomarna och inte personalen att jobba med, så skulle det inte vara några problem. Det vänder jag mig starkt emot. Trötthet och problem hos personalen beror ofta på att ungdomarna givits makten att söndra och splittra personalgruppen. Staffan Linder understryker vikten Staffan Linder av att arbetsledningen fungerar på alla nivåer. Brister det där fortplantas lätt de negativa och svåra känslor som ungdomarna lägger ut i personalgruppen och det kan leda till att enskilda medarbetare eller i värsta fall en hel avdelning inte orkar längre. Institutionschefen måste ständigt kolla av situationen på golvet och våga vara självkritisk. För ett tag sedan tvingades jag konstatera att jag sparat för mycket i personalresurser, säger Staffan Linder. Resultatet blev att en avdelningsföreståndare höll på att gå in i väggen. Situationen löstes genom att man tillsatte ytterligare en tjänst om trettio procent. Föreståndaren fick en stöttande ställföreträdare och välbehövlig vila ordnades genom semester och kompledighet. Någon sjukskrivning behövdes inte. Staffan Linder ger fler exempel på hur institutionsledningen på olika sätt underlättat för personal som varit i riskzonen för utbrändhet. Ibland handlar det om att lösa praktiska problem. Genom att bygga om en avdelning kunde föreståndarna äntligen stänga dörrarna om sig och få den arbetsro de behövde. Obalans i personalgruppen kan också uppstå när en person splittras av för många uppdrag. En biträdande avdelningsföreståndare var en fena på datorer, men hann inte stötta i behandlingsarbetet. Han fick en ny tjänst med datoransvar och avdelningen en ny biträdande som kunde vara aktiv i ledningen av behandlingen. Arbetsbördan fördelades bättre. Ibland är det dock läge för det som Staffan Linder kallar det svåra samtalet. Att våga konfrontera någon som absolut inte kan fortsätta som behandlare. Kanske en kontaktperson som ätits upp av klientens problem. Inte sällan handlar det om personer som vid sidan av arbetet har det tungt privat. Trots att problemen finns både hemma och på jobbet hamnar ofta arbetssituationen i fokus. Det är fortfarande mer accepterat att inte orka med sitt arbete än att ha privata problem. Som chef gäller det att hjälpa den som är berörd att sätta ord på hur situationen ser ut. Det är verkligen inte lätt, därav det svåra samtalet, men mycket är vunnet om man vågar, menar Staffan Linder. Människor är inte besvärliga av illvilja, men vi behöver stöd i processen att acceptera att vi för en period förlorar den trygghet i försörjning och tillhörighet som anställningen ger. Just nu har Staffan Linder fyra rehabiliteringsärenden på sitt bord. Förut fanns det något som kallades personlig tjänst inom staten, där personer som blivit vad vi nu kallar utbrända placerades. Jag tror inte att det är någon bra idé. Då är det bättre att försöka hjälpa någon till vidareutbildning eller ett nytt arbete. Engagerad personal har ibland orealistiska förväntningar på vad behandlingsarbetet ska resultera i. Infrias de inte, kan det leda till uppgivenhet. Det lönar sig därför att satsa på kontinuerlig utbildning och handledning, tycker Staffan Linder. För kunskap är friskvård. Ett exempel på det är att vi har anställt en psykolog med specialkunskaper i neuropsykiatri. Han kan förklara vad en neuropsykiatrisk diagnos innebär och ge rimliga förväntningar på hur ungdomar med sådana diagnoser kan utvecklas. Jessica Rydén 10 SiStone nr

11 Vad som helst är bättre än att bli sjukskriven För Sune Sjöstrand blev övergången från LVM-vård till ungdomsvård svår. Genom delvis nya arbetsuppgifter fick han hjälp att hitta glädjen i jobbet. När arbetet som behandlingsassistent blev för tungt för Sune Sjöstrand > ställde arbetskamraterna upp. I stället för en medarbetare som gick hemma och väntade på pensionen fick Ryds brunns skola en extra vaktmästare. Det där huset kallas Societeten efter brunnstiden. Och där har du skolan. Jag har målat alla husen invändigt och så tog jag fram de gamla glasdörrarna som var igenspikade och täckta med masonit. Sune Sjöstrand pekar med stolthet på de byggnader som utgjorde hans arbetsplats i närmare fyrtio år. Ovanför stranden vid sjön Åsnen breder en klunga vita trähus ut sig. En gång en vallfärdsort för människor ur dåtidens societet som kom för att leva hälsosamt och dricka brunn, sedermera alkoholistanstalt, LVM-hem och i dag ungdomshem inom SiS. Jag började i verkstan på Ryds brunn i maj Där satt gubbarna och sorterade råttfällor för export. Den längsta dagen i mitt liv! Jag hade tidigare jobbat på bageri och var van att sluta framåt morgonkvisten. Sune Sjöstrand trivdes bra på Ryds brunn och stannade kvar trots förändringar i verksamheten. Vid åttiotalets början inleddes en inspirerande period i hans arbetsliv. Det terapeutiska synsättet slog igenom. Nu skulle personalen arbeta nära människorna ute på avdelningen. Det var annat än att bara dela ut medicin. Det var roligt med större ansvar, att samarbeta med socialtjänsten och att göra behandlingsplaner, säger Sune Sjöstrand. Och det var många intressanta människor som kom hit för behandling. Som konstnärer och andra, tillägger han. Bytte avdelningen mot vaktmästeriet. Tack vare förstående chefer och arbetskamrater kunde Sune Sjöstrand arbeta kvar på Ryds Brunns skola fram till pensionen. Foto: Eva Lie När Ryds brunn i mitten av nittiotalet blev ungdomshem valde många att gå. Sune Sjöstrand stannade kvar, men omställningen blev svår. Arbetspassen blev tyngre och rörelsefriheten begränsad. Personalen som var van vid vuxna missbrukare hade liten kunskap om utagerande ungdomar. Sune Sjöstrand skruvar olustigt på sig. Det märks att han blir illa berörd när han talar om den första killen som placerades. Ett krigsbarn med svåra trauman. Skillnaden mellan vården av vuxna missbrukare och ungdomsvården märktes tydligt och det förekom ofta våldsamheter som ledde till polisanmälningar från både personal och ungdomar. När möjligheten att få delpension öppnade sig tackade Sune Sjöstrand ja. Genom en överenskommelse med ledning och arbetskamrater fick han ett särskilt schema och kunde kombinera tid på avdelningen med andra arbetsuppgifter. Flera år tidigare hade Sune Sjöstrand målat om delar av byggnaderna med gott resultat, något som arbetskamraterna kände till. Jag hade kvar min plats på avdelningen men ägnade delar av tiden åt att måla om, lägga in nytt golv och sköta andra praktiska sysslor. Tjänsten som extravaktmästare finansierades genom att kollegorna på avdelningen gick med på överbeläggning. Något som Sune Sjöstrand inte betraktar som en uppoffring. Å ena sidan förlorade de pengar på att jag inte var kvar i behandlingen och bidrog på det sättet, å andra sidan fick de något tillbaka i och med att jag restaurerade avdelningarna. Jag tror att både parter tjänade på lösningen. Trots det nya schemat kändes sig Sune Sjöstrand efterhand alltmer ur form. Kanske en föraning om det som skulle ske en novembereftermiddag för några år sedan. Jag var på väg till Konsum för att handla tillsammans med två elever. Plötsligt började det göra förskräckligt ont i ena armen. Några timmar senare befann jag mig på lasarettet i Växjö. Jag hade fått så kallad instabil kärlkramp och var nära en hjärtinfarkt, förklarar han och blicken vandrar oroligt fram och tillbaka när han berättar om smärtan och ångesten. Sune Sjöstrand klarade sig. Men upplevelsen satte spår. Efter händelsen fick jag panikångestattacker. Det är fruktansvärt. Du kan sitta bland kollegorna på kafferasten och så plötsligt får du ingen luft, kan inte andas. Du försvinner bort och hör inte vad någon säger. När Sune Sjöstrand klappade igenom hade han bara några månader kvar till pension. Trots det var det aldrig tal om att han inte skulle komma tillbaka i arbete. Genom pensionsavtalet för statligt anställda fanns möjligheten att arbeta halvtid, men ändå få lön för åttio procents tjänstgöring. Tanken på hur det skulle varit att gå hemma den sista tiden får honom att rysa. Det hade varit hemskt. Jag tror vad som helst är bättre än att bli sjukskriven. Jessica Rydén SiStone nr

12 Föräldrar behöver stöttas när deras barn omhändertas Carina Bjurling har forskat om hur föräldrarna till tvångsomhändertagna barn klarat separationen. I hennes intervjuer berättar mammor och pappor om obearbetade kriser och obefintligt stöd. Att mista barnen. Att uppleva att de > försvinner i någon annans vård utan att man som förälder vet riktigt när, hur eller om de kommer tillbaka. En fasansfull tanke för de flesta föräldrar. Separationer från barn är traumatiska upplevelser som gör att vi hamnar i kristillstånd, och det alldeles oavsett om vi är skötsamma och duktiga föräldrar eller mammor och pappor som inte klarat av att ta hand om oss själva och våra barn. När samhället omhändertar barn är det inte bara barnen som behöver omvårdnad, stöd och hjälp. Föräldrarna måste också stöttas. Det hävdar socialpedagogen Carina Bjurling i sin magisteruppsats Föräldrars upplevelser av separationen från sina barn sett ur ett kristeoretiskt perspektiv. Efter många år som behandlare, på institution och som nu, i Vårljus mobila enhet, ville Carina Bjurling forska kring hur föräldrar till barn som omhändertas och placeras egentligen mår. Hur upplever de separationen? Hamnar de i kris när barnen försvinner? Hon intervjuade tio familjer som fått ett eller flera barn omhändertagna. I nio av de tio fallen omhändertogs barnen enligt 2 LVU, alltså på grund av brister i föräldrarnas omsorg. Bara i en familj var det barnets eget beteende som låg till grund för tvångsomhändertagandet. Föräldrar hamnar i kris när deras barn omhändertas. De behöver stöd och hjälp och ska inte, som i dag, lämnas ensamma med sitt trauma, säger socialpedagogen Carina Bjurling. Foto: Cecilia Mellberg För föräldrarna och för Carina Bjurling blev intervjuerna, två med varje familj, intensiva och viktiga samtal. Flera föräldrar hade aldrig talat om separationen tidigare, och sorg och smärta som tryckts undan fick äntligen komma fram. För första gången satt någon där och undrade hur det egentligen varit. 12 SiStone nr

13 Det som var så starkt var att de sa att ingen någonsin frågat. Att de tyckte att det var så oerhört skönt att få berätta för någon. De flesta hade ju aldrig bearbetat separationen och kunnat uttrycka hur livet blivit och hur det känts. Men det kunde vi prata om, säger Carina Bjurling. Bilden som växte sig allt tydligare under intervjuerna var att det här var föräldrar som lämnats ensamma med sina förluster. Sorg, handlingsförlamning, ilska och andra krisreaktioner i kombination med starka skamkänslor gjorde bland annat att flera föräldrar med missbruksproblem dövade sig med ett ökat missbruk som dämpade och sköt undan sorgen. Andra stängde in sina obearbetade känslor och försökte gå vidare. Gemensamt för nästan alla var att de känt sig helt oförberedda på att deras barn skulle omhändertas. Något som kan verka märkligt. Det handlar ju om familjer med stora sociala problem som haft lång kontakt med socialtjänsten. Carina Bjurling tror att det handlar om tydlighet. Att omhänderta barn är nog en av de svåraste arbetsuppgifter man kan ha. När ett besked är svårt att framföra kanske man inte blir så tydlig utan lindar in i stället. Det var i alla fall föräldrarnas upplevelse. En mamma som missbrukade men som dolt sitt missbruk länge och fungerat ganska väl i samhället sa att De kunde väl ha sagt väldigt tydligt till mig att om du inte slutar nu så tar vi ditt barn. Hon hade inte upplevt att någon gjort det utan tyckte mest att allt handlat om att hon skulle göra olika saker och gå på olika samtal. Föräldrarna såg inte sammanhanget, säger Carina Bjurling som tror att det finns sätt att ha bra och raka samtal även med upprörda och ibland även missbrukande föräldrar. Det är nödvändigt för att informationen om vad de riskerar verkligen ska gå in. Efter varje samtal borde man ställa frågan Vad har vi pratat om? Vad är det vi har gjort?. Ännu viktigare är att föräldrarna har med sig en person de litar på till samtalen, någon som kan hjälpa till att lyssna. Men ansvaret för att budskapet går fram måste så långt det går ligga på socialsekreterarna. I dag vet vi mycket om kriser. Särskilda krisgrupper börjar omedelbart jobba när något våldsamt inträffat och många förväntas behöva tröst och stöd. Ofta betonas vikten av att människor får möjlighet att prata om det som hänt. En mamma eller pappa som inte klarat av att ta hand om sitt barn, som känner sig kränkt och full av skamkänslor och som ofta saknar riktiga nätverk får sällan vare sig krishjälp eller möjlighet att träffa någon som verkligen lyssnar. Föräldrarnas ilska mot socialtjänsten gör att den fortsatta kontakten försämras och i värsta fall går det ut över kontakten med det placerade barnet. Inte minst därför, och för att inte föräldrarnas obearbetade kriser och trauman ska leda till psykisk sjukdom, är det livsviktigt att både föräldrar och barn får hjälp vid ett omhändertagande, förklarar Carin Bjurling. Frågan är vem som ska ha ansvaret för föräldrarnas krisbearbetning. En socialsekreterare som jobbat länge med en problemfylld familj där barnen farit alltmer illa känner kanske mest lättnad när omhändertagandet blir av. Barnen är trygga och att mamman är i kris och behöver hjälp är kanske inte den tanke som ligger allra närmast. Nej, den ligger nog långt borta. Man är så fokuserad på att ta hand om barnen och de egna känslorna. Kanske finns det en poäng i att det är en helt annan person som pratar med föräldrarna om det som hänt, säger Carina Bjurling. Hon kan tänka sig team med fristående personer, ungefär som personliga ombud, som kopplas in när ett barn ska omhändertas. Deras roll skulle kunna vara att Det var skönt att du kom hit och att vi pratade om hur det var när mitt barn omhändertogs. Jag berättade allt, tömde mig till dig och tänkte, vad skönt, nu har jag lämnat det där så nu kan hon ta hand om det. Det var så skönt och jag sov så gott hela natten. Jag vet inte när jag sov så bra sist. En mamma om hur det var att bli intervjuad av Carina Bjurling tränga sig på föräldrarna med erbjudande om samtal, lyssnande och stöd men också att hjälpa till praktiskt med myndighetskontakter och besök hos det placerade barnet. Alla skulle vinna på att de vuxna verkligen fick hjälp vid ett tvångsomhändertagande. I dag vet man att föräldrar är oerhört viktiga för sina barn, även om de är till exempel missbrukare. Har deras liv varit fullt av kriser så måste man ändå börja någonstans. Börjar man då med separationen från barnen så att föräldrarna ser att de kan få hjälp och känner att det blir en skillnad, så kanske de vågar försöka lite till, säger Carina Bjurling. Birgitta Hedman-Lindgren SiStone nr

14 Lunden blev vändpunkten och början på Annas dröm I våras gjorde 25-åriga Anna praktik på det ungdomshem där hon själv varit intagen. Nu, som utbildad undersköterska, vill hon komma tillbaka som behandlare. När jag har haft hemska dagar så > har jag tänkt att jag ska komma tillbaka till Lunden på andra sidan. Det har varit det största målet i mitt liv och jag ska klara det. Jag är lite envis och det brukar bli som jag vill. Det märks. Anna som är 25 år, lång och stilig och utstrålar kraft och styrka, är en kvinna som man tror på. Vi träffas i den lilla mellansvenska stad där hon bor sedan några år, och när snart treårige Simon kommit tillrätta med sina legobitar och leksaker kan vi sätta oss ner och prata. Det blir ett samtal om många år av missbruk och om en vändning. Jag rökte heroin när jag var fjorton och började skjuta intravenöst när jag var sexton. Jag åkte in på två avgiftningar våren och sommaren 1998 och ville verkligen bort från skiten. Sedan slutade jag självmant i oktober det året och fick mitt LVU i november. Jag kom till Lunden den 18 november och var där i sex månader och fyra dagar, berättar Anna och drar fakta, månader och datum snabbt och avskalat. Senare får jag historien om tjejen från ett hem med missbruksproblem som förlorade sin mamma när hon var femton, som skar sig och gjorde självmordsförsök, hamnade på barnpsyk, rymde från ett öppet behandlingshem och höll sig undan gatulangningsgruppen med hjälp av en äldre släktings legitimation. Hela tiden med en längtan efter att slippa heroinet. Det gick inte att sluta. När jag fått en fix och mådde bra ville jag sluta men när jag blev dålig var det otänkbart. På sommaren 1998 tänkte jag Nu skiter jag i detta, det håller inte och tog en liten överdos. Och så klarade jag inte ens det utan vaknade på morgonen och blev så besviken. Jag kunde inte ens ta livet av mig, hur kass är man inte då? För Anna blev självmordsförsöket en slutpunkt. Visserligen hamnade hon hos en läkare som skrev ut stesolid och rohypnol att tända av med, men till slut kom ändå ett omedelbart omhändertagande enligt LVU. Anna hamnade på Lunden. Först likgiltig och mest sysselsatt med att läsa av personalen. Sedan alltmer intresserad av att prata med sina behandlare. Och successivt märkte hon att det fanns människor som var intresserade av annat än missbruk. På något sätt började jag ganska snabbt att se upp till de flesta i personalen och de man ser upp till, det är dem man lyssnar på. Det som lät vettigt tog jag till mig och när jag gått igenom helvetet med avtändningen bestämde jag mig för att jag måste klara mig. Och sedan hålla mig drogfri också. När man kommer utifrån och inte har någon att se upp till och de möter en som på Lunden Jag tycker att det var underbart att komma dit för man kände respekten. Den hade jag inte känt på många år. Det blev en trygghet att vara på Lunden. Jag ville inte därifrån och bara tanken på ett öppet behandlingshem fick mig att rysa i hela kroppen. Tänk om jag ville rymma, skulle jag kunna stå emot det? Jag var rädd för att det inte skulle gå med tanke på vad som hände sist jag var frivilligt placerad. Men dina behandlare trodde på dig? Ja, det gjorde de och då måste man visa att de har rätt. Folk har alltid sagt till mig att en gång knarkare alltid knarkare. Då blir jag bara mer bestämd. Faktum är att jag har haft stöd från Lunden i alla år, också när jag inte varit där. Efter ett halvår var det dags för Anna att lämna tryggheten, även om livlinor i form av täta telefonkontakter med Lunden fanns kvar. Hon flyttade till ett nu nedlagt behandlingshem där hon stannade i nästan ett och ett halvt år och fick sedan en utslussningslägenhet i den stad där hon fortfarande bor. Sedan hände mycket. Anna träffade en man, blev gravid, började läsa upp sina grundskolebetyg och såg för ett par år sedan att det behövdes fler undersköterskor. Hon sökte och kom in. Nu är hon färdig undersköterska med inriktning på psykiatri och jobbar med dementa på ett av kommunens ålderdomshem. Arbetet är bra och Anna trivs, men drömmen om Lunden finns fortfarande. Redan i våras infriades en liten del av den. Då gjorde hon sin praktik på den avdelning där hon själv varit intagen, och kom tillbaka i en helt annan roll än tidigare. När jag fick beskedet att jag fick komma blev jag gladast i hela världen. Jag hade kommit en bit på vägen. När jag kom in på Lunden första dagen, med nyckelknippan i handen Det var så verkligt och overkligt på samma gång. Blev de glada att se dig? De bara slängde sig om halsen på mig. Jag gick bredvid två i personalen och var med på kontaktpersonssamtal, teamträffar, studiebesök, handledningar och behandlingskonferenser. Och så var jag självklart ute bland ungdomarna, säger Anna som var sparsam med hur mycket avslöjade om sig själv för flickorna. Hon berättade att hon själv bott på Lunden och att hon missbrukat heroin. Det var allt. Däremot pratade hon mycket med flickorna om hur hon själv känt det och om hur hennes eget liv blivit. Jag brukade säga åt dem att använda tiden, även om det kändes svårt. Det var 14 SiStone nr

15 På väg mot ungdomsvården från andra hållet. För Anna kom vändningen när hon var intagen på Lundens ungdomshem. I våras var hon där igen, som praktikant och en i personalgruppen. Foto: Eva Lie speciellt en tjej som var likadan som jag när hon skulle flytta. Hon skulle till ett öppet hem och var jättenervös och jag sa att hon skulle slå en signal till Lunden varje dag. En annan tjej var jätteintresserad och sa att hon också skulle bli mentalskötare. Sedan var det en som sa att hon alltid skulle vara knarkare. Jag sa att man kan om man vill, men när jag åkte därifrån så var hon fortfarande omotiverad. Senare, när jag hälsade på, sa hon att nu skulle hon sluta. Praktikantveckorna på Lunden gav mersmak. Anna tycker visserligen om sitt jobb med dementa eftersom deras oförmåga att kommunicera tränar henne i problemlösning, något hon gillar. Men framtiden finns ändå inte på ålderdomshemmet. Och inte i den småstad hon nu bor i. Jag tänker söka sommarjobb på Lunden nästa år. Går det bra ska jag dra mig neråt till någon bonnahåla som Svedala eller Oxie. Jag har mitt nätverk därnere och det är litet men bra. Jag får allt jag behöver, säger Anna, packar ihop Simon, leksaker och barnvagn och gör sig klar att traska till eftermiddagspasset hos de gamla. Än så länge är det de som gäller. Sedan väntar ungdomsvården. För som Anna säger: Vill jag något, så blir det så. Birgitta Hedman-Lindgren Fotnot: Anna och Simon har egentligen andra namn. Annas praktik gav flickorna hopp >> Det här är en solskenshistoria som aldrig var självklar. Men när Anna ringde och frågade såg vi att hennes praktik kunde bli en möjlighet på många sätt. Elisabeth Andersson är avdelningsföreståndare på Lundens ungdomshem. Hon kände sig genast positiv till Annas förfrågan, inte minst för att hon haft kontakt med henne sedan utskrivningen, men hon var noga med föreberedelserna. Lundens institutionschef och hela personalgruppen var med i diskussionerna om för- och nackdelar, och det var viktigt att alla ställde sig bakom beslutet att säga ja. Elisabeth Andersson hade många samtal med Anna om vad som skulle kunna hända, och var noga med att diskutera rollen som en i personalgruppen och vilka känslor som skulle kunna dyka upp. Efter en lång och genomarbetad process kunde Annas praktik börja, och den blev mycket lyckad. Både för henne själv, för personalen och för de intagna ungdomarna. Det var häftigt att se flickorna. De mötte Anna som personal och fick sedan veta att hon varit placerad här. För vissa blev det en signal om hur livet kan gestalta sig, och det ingav hopp. För mig blev det en mycket positiv upplevelse att ha Anna som kollega. Lika positiv är Gabriella Konstantinou, behandlingsassistent och en av Annas två handledare. Hon berättar om glädjen i att ha arbetat tillsammans med Anna och om mervärdet i Annas olika erfarenheter. Hon kände sig inte främmande för att ifrågasätta vårt arbetssätt vilket jag upplevde som positivt och hon var heller inte rädd för att ställa frågor. Det gav oss möjlighet att reflektera över vissa situationer. Anna ser ju allting från en annan sida. Det var fantastiskt kul att jobba tillsammans med henne. Hon är välkommen som vikarie till sommaren. SiStone nr

16 [ SOCIALCHEFER OM MISSBRUKARVÅRD ] Rapporterna om den nedrustade missbrukarvården är många. Kommunerna får ofta hård kritik och inte sällan sägs att tunga missbrukare måste böna och be för att få någon hjälp. För att inte tala om hur svårt de har att hitta avgiftningsplatser och vård för sina psykiska problem. Placeringarna inom LVM-vården blir allt färre, något som socialtjänsten förklarar med att vården är dyr och ger dåligt resultat. Så händer just ingenting. Trots tal om samarbete, vårdkedjor och gemensamt ansvar. Varför är det så? Vad krävs egentligen för att det ska bli en förändring? SiStone har träffat tre socialchefer, Anita Brynje från Tyresö kommun, Karin Lindgren från Nynäshamns kommun och Yngve Sundin från Skellefteå. Socialchefer vill ha dialog med SiS om LVM-vården Har vården av missbrukare försämrats > under senare år? Anita Brynje: I hela samhället är klimatet mycket hårdare nu än för tjugo år sedan. Det gäller allt. Det finns en helt annan diskussion om pengar nu och självklart gäller det missbrukarvård också. Man frågade aldrig vad saker kostade förut. Yngve Sundin: Samtidigt är man mycket mer resultatorienterad i dag. Det är inte säkert att det bara är negativt att ekonomin hårdnat för det har inneburit att vi byggt upp andra alternativ och blivit noggrannare när vi väljer. Jag vill påstå att det både är sant och falskt att missbrukarvården försämrats. Karin Lindgren: Missbrukarna syns tydligare nu men problemen handlar inte bara om missbruk. Tittar man tio femton år tillbaka så bodde väldigt många av dem som nu syns ute i kommunerna på institutioner och mentalsjukhus. Jag har jobbat i tre olika kommuner de senaste tio åren och det är uppenbart att vi lägger förhållandevis mindre resurser på missbrukarvården och satsar mer på andra områden inom socialtjänsten. Men jag tycker att vi nu har bättre metoder. Hur fungerar vården av missbrukare i era kommuner? AB: Vi har en bra vård i Tyresö. De senaste åren har det hänt mycket när det gäller metodutveckling. Vi har flera strukturerade drogbehandlingsprogram i Vi tänker inte bara på pengar, vi tänker på missbrukarna. öppenvård för unga narkomaner och många besökare kommer till vår beroendevård varje dag för stöd och kontroll. Vi har ett bra samarbete med frivilligorganisationerna och driver tillsammans med den lokala psykiatrin ett boende för ett tiotal gravt psykiskt störda missbrukare. Men samarbetet med landstingets slutenvård behöver bli bättre. Där finns mycket kvar att göra. KL: Jag instämmer i mycket. I Nynäshamn har vi en beroendemottagning gemensam med landstinget där socialsekreterare sitter tillsammans med läkare och sjuksköterskor och klarar avgifting för nästan alla i öppenvård. Det absolut största bekymret är den ökade droganvändningen och vad den kommer att betyda för oss. YS: Vi har haft en väldigt kraftig omställning från institutionsvård till öppenvård. Filosofin bakom den var inte så mycket pengarna som att missbrukarvården inte fungerade. I stort sett 90 procent återföll efter institutionsvistelser och i princip började man skicka iväg folk av andra skäl än att göra dem friska. Man ville göra omgivningen lugn eller tillfredsställa polisen. Resultatet var förödande. Vi har mer än halverat insatserna under 1990-talet men genom att bygga upp egen öppenvård har vi ändå bättre resultat. Ser man till SiS är min erfarenhet att det finns mycket mindre kritik mot ungdomsvården än mot vuxenvården när det gäller samarbete och verksamhetens innehåll. Jag tror att man nu börjar tänka mer i termer av vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag har en käpphäst och det är att man ska ha garanti för vad man ska få. Egentligen spelar det ingen roll om vården >> 16 SiStone nr

17 [ SOCIALCHEFER OM MISSBRUKARVÅRD ] LVM Vems är felet? Det har blivit allt svårare för missbrukare att få den hjälp de behöver och har rätt till, anser många. Men vad det beror på finns det olika uppfattningar om. Beror det bara på pengar? SiStone mötte tre socialchefer för ett samtal om socialtjänsten, SiS och samarbete. Illustration: Caroline Ardbo SiStone nr

18 [ SOCIALCHEFER OM MISSBRUKARVÅRD ] INBJUDAN TILL DIALOG! >> kostar kronor dygnet eller kronor bara den lyckas. För då är den en lönsam investering. Kommunerna motiverar ofta de minskade institutionsplaceringarna med att man satsar på egen öppenvård i stället. Både Socialstyrelsen och socialtjänstminister Morgan Johansson har kritiserat en alltför ensidig satsning på en öppenvård som inte alltid håller måttet. KL: Ibland kan det nog vara så att man avstår från att placera när det behövs för att man vill fortsätta pröva öppenvård lite längre än vad som är bra. Jag tror att LVM behövs men att vårdtiderna ska vara korta och att diskussionen bör handla om hur vårdperioden ska se ut och vilka krav man kan ställa. Vi har vant oss från ungdomsvården vid att man beställer vad man vill ha eller gör en överenskommelse om vad man kan få för pengarna. Där tror jag att LVM-vården halkat efter lite. Den känns på något sätt lite gammaldags. Vi lämnar människor till statens vård, vi får ta vad som bjuds, och så kommer de tillbaka igen. AB: Vår uppfattning är att LVM-vården ser olika ut på olika institutioner. Felet är att det saknas bra samarbete. I tidningar, teve, överallt säger man att kommunerna inte gör någonting men varför frågar man inte oss? När jag körde bil nyligen hörde jag på radio någon som sa att kommunerna bara tänker på pengar. Jag kände mig orättvist anklagad och tänkte är det genom massmedia och på detta sätt som SiS vill föra en dialog med oss kommuner? För det första är det helt fel, vi tänker inte bara på pengar, vi tänker på missbrukarna och på att de ska få det bra. För det andra behöver inte SiS tänka på pengar? För första gången har vi nu fått en inbjudan till dialog med SiS och det är otroligt bra. I andra verksamheter har man redan ett kund brukarperspektiv och man samarbetar med dem som är uppdragsgivare Namn: Ja, kontakta mig! Befattning: Förvaltning: Gatuadress: Postadress: Telefon/mobil: E-post: Tack för din medverkan! Var vänlig lämna talongen i SiS monter eller skicka den till: Ola Panzar Karlsson, SiS, Box , Stockholm! Dialog önskas. SiS har inbjudit socialtjänsten i hela landet till ett samtal om hur man tillsammans ska nå bättre resultat. och som köper ens tjänster. Man pratar absolut inte illa om dem. Och ta det här med forskningen. SiS har en stor forskningsstab men hur mycket dialog har man Det borde inte vara så att vi sitter på var sitt håll och säger: Gud vad förskräckliga de är. med kommunerna om vilken forskning som ska prioriteras? Man borde vara intresserad av vad uppdragsgivarna vill ha. YS: Om jag vore chef för SiS skulle jag skaffa mig en kommunpanel med företrädare för kommuner runt om i landet. Jag skulle träffa dem med en viss regelbundenhet för att stämma av och för att informera. Jag tror att den bild många har av SiS är en historisk bild som delvis är fel. KL: En utmärkt idé. På så sätt kunde SiS aktivt fånga upp synpunkter, idéer och förslag. Just samarbete är någonting som även SiS vill ha mer av. Bland annat genom satsningen på det nyligen startade vårdkedjeprojektet. Ändå verkar det så svårt att samarbeta. Varför? AB: För att det fortfarande är så stort glapp mellan stat och kommun, och att inställningen Ni klarar ingenting och förstår ingenting inte är någon bra utgångspunkt. Sedan kan man fråga sig vem det är som styr. Hur lägger man pengarna i det här? Ska vi satsa på eftervård och strukturerad dagvård, tak över huvudet och olika trappstegsmodeller så kan man väl lägga ihop pengarna och arrangera gemensamma utbildningar för personal hos SiS och i kommunerna. Göra gemensamma planer för vad vi vill och hur vi ska tänka. Jag vet att det finns kompetent personal inom SiS och på samma sätt finns det kompetens inom kommunerna. Samtidigt är det personalomsättning på båda sidorna så att personalstyrkor byts ut, men där måste vi också ha en beredskap och en vi-känsla. Vad gör vi när det krisar? Det borde inte vara så att vi sitter på varsitt håll och säger Gud vad förskräckliga de är. YS: Bilden av dålig SiS-vård är historia men forskning visar hur viktigt det är med samarbete och kommunikation. SiS måste ha en utvecklingsdialog med kommunerna och jag tror att de gemensamma diskussionerna under vårdtiden kan bli bättre. Nu är det enkelt att upprätthålla kontakten med hjälp av ny teknik och där tycker jag att det brister på båda håll. 18 SiStone nr

19 [ SOCIALCHEFER OM MISSBRUKARVÅRD ] AB: Jag tror att man först och främst måste bestämma sig för att vi står på samma sida. Uppdraget är vårt gemensamma. Det är en styrnings- och ledningsfråga men problemet är att vi inte fått ett gemensamt uppdrag som går ut på att vi ska jobba ihop och att vi får pengar som ska användas på bästa möjliga sätt. Och psykiatrin är hopplös att över huvud taget försöka få tag på. Man vet inte ens vem man ska prata med om uppdrag inom slutenvården. Det finns numera möjlighet för kommuner och landsting att skapa gemensamma nämnder och samarbeta på så sätt. Intresset har hittills varit obefintligt. AB: Det där handlar bara om en omväg och ett merarbete i stället för att slå ihop kommuner och landsting. Det tar bara kraft och energi. YS: Jag tror att man i stället för gemensamma nämnder som bara innebär en överbyggnad skulle peka ut kraven på samverkan tydligare i lagstiftningen. Det står i socialtjänstlagen att man ska samarbeta med än den ena, än den andra, men det går att skriva tydligare. Man kunde skriva att vårdplanen ska vara gemensam och att psykiatrin måste medverka. Socialtjänstlagen är väldigt luddig när det handlar om samarbete. AB: Jag är så inte säker på att lagarna behöver ändras, jag tror mer på tydligare Jag tror på ett uppdrag med gemensamma pengar. uppdrag. Ett uppdrag med gemensamma pengar. Ta Morgan Johansson till exempel. Om han nu ger missbrukarvården så enormt mycket pengar så har i alla fall inte jag hört talas om att han bjudit in till ordentliga diskussioner där kommunerna, psykiatrin, SiS och alla andra parter fått vara med och säga hur pengarna kan användas. Nedlagt regemente kan bli nya LSU-platser A 9 i Kristinehamn hör till de regementen som ska läggas ner. SiS kan bistå med ersättningsjobb och planerar en ny institution för sluten ungdomsvård. >> Nedläggningen av artilleriregementet A 9 i Kristinehamn kan leda till att SiS öppnar en ny institution med inriktning på sluten ungdomsvård. Regeringen föreslår i försvarspropositionen en kraftig bantning av försvaret, och de statliga myndigheterna har fått i uppgift att bistå med ersättningsjobb till de orter som drabbas. För SiS del kan det innebära ett fyrtiotal platser på en ny institution som ska öppna år Vi har i budgetunderlaget vid två tillfällen begärt att får fler finansierade platser till sluten ungdomsvård. Vi har inte fått det och inte heller någon uppräkning av anslaget för de platserna. Samtidigt ökar antalet dömda väldigt kraftigt och vi behöver nu ha sammanlagt hundra LSUplatser, säger SiS generaldirektör Sture Korpi. Han berättar att i diskussionerna om nya arbetstillfällen utkristalliserade sig så småningom Kristinehamn som en lämplig ort att bistå med ersättningsjobb. Jag har sagt att eftersom vi behöver fler platser och under förutsättning att vi får full finansiering av den nya institutionen, så är vi beredda att arbeta vidare med Kristinehamn. Vi har skissat på fyrtio platser för ungdomsvård varav huvuddelen ska vara LSU-platser. Det betyder i så fall 130 jobb. Om det här blir verklighet eller inte beror på om försvarspropositionen antas av riksdagen, så i slutet av året får vi veta hur det blir. Fram till dess händer ingenting. Så fort beslutet kommer ska vi ta kontakt med representanter för Kristinehamns kommun och prata med dem i första hand, säger Sture Korpi. Att SiS bidrar med ersättningsjobb för förlorade arbetstillfällen inom försvaret kan väcka frågor. Ska det inte vara utbildade behandlare som arbetar på det nya ungdomshemmet? Självklart, säger Sture Korpi. Det ska vara en jättefin institution. Vi kommer att söka kvalificerad personal med bra utbildning och bra moral. Birgitta Hedman-Lindgren Kommunerna har oftast varit i försvarsställning när det gäller missbrukarvården. Kraven och kritiken har kommit från andra håll. Har ni varit för dåliga på att föra fram de egna önskemålen och förslagen? KL: Det är klart att vi inte varit tillräckligt bra på det eftersom vi inte har hörts. Vi behöver använda våra kommunförbund så att vi blir en tydligare röst. Vi socialchefer skulle kunna ta en tydligare plats i den socialpolitiska debatten. Det var länge sedan vi hade en sådan och vi skulle säkert kunna vara en bra röst i utvecklingen. AB: Som socialchefer har vi en uppgift att föra diskussionerna uppåt till politikerna. Vi kan bli mycket bättre på det. YS: Ska man se någon utveckling så är det uppdrag kommunerna har, och det sätt man är organiserade på, helt fel. Jag tror att kommunerna som de ser ut i dag är dödfödda. Hela ansvarsfördelningen kommer rimligen att förändras för att möta morgondagens behov. Birgitta Hedman-Lindgren LSU-platser räcker inte till >> Antalet ungdomar som döms enligt lagen om sluten ungdomsvård, LSU, ökar stadigt. När påföljden infördes 1999 för ungdomar i åldern år som begått grova brott inrättades tio LSU-platser på SiS institutioner. I dag finns 78 platser och inte heller de räcker. I början av oktober fanns 92 intagna ungdomar som dömts enligt LSU, och ytterligare ett tjugotal var på väg in. De var dömda men hade fortfarande möjlighet att överklaga sina domar till hovrätten. SiS har alltså fler ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård än vad det finns LSU-platser. Det innebär att även LVUplatser måste användas. Platser som SiS, till skillnad från LSU-platserna, inte får hel finansiering för. > Tips till redaktionen? Kontakta oss! sistone@stat-inst.se SiStone nr

20 Språket kan bli ett strålande vapen Nu har resultatet av den andra skrivartävlingen på SiS särskilda ungdomshem kommit ut i bokform. SiStone mötte författaren Birgitta Stenberg för ett samtal om den glädje orden ger, och om kraften i att berätta och skapa. Var inte rädd för vad någon ska > tycka och tänka om vad du skriver, är författaren Birgitta Stenbergs råd till en ung människa som vill skriva. Och vänta inte med att skriva om det du upplever. Skriv direkt! Vi sitter i vestibulen på Hotell Gothia i Göteborg och Birgitta Stenberg bläddrar intresserat i boken med förra årets bidrag från SiS skrivartävling. På avstånd hörs surret av röster från hallen intill, där årets bokmässa pågår för fullt. Birgitta Stenberg är här för att lansera sin senaste roman Alla vilda, en efterlängtad fortsättning på den självbiografiska svit som inleddes med Kärlek i Europa. Här i Göteborg möts vi för ett samtal om glädjen i att författa, skrivandet som katarsis och varför det är så viktigt att skriva om sitt liv i jagform: Det handlar om uppdraget jag givit mig själv att beskriva hur det är att vara en sådan som jag i den här patriarkala världen och vad som händer i den under årens lopp. Och har man någon sorts talang på det här området, så tycker jag att man är skyldig att göra något av den. Talangen och viljan att berätta har hittills resulterat i ett drygt tjugotal utgåvor: romaner, noveller, lyrik och barnböcker. Birgitta Stenberg debuterade som 24- åring med romanen Mikael och Poeten, utan att ha publicerat en rad någon annanstans, men debuten var frukten av en mycket medveten strävan att bli författare. Dagböcker och arbetsböcker var fulltecknade. En opublicerad roman fanns på pränt. Bilden av författaren präglades delvis av grevinnan Aline, som Birgitta var inneboende hos som gymnasist. I den tjusiga våningen vid Humlegården satt Aline och skrev flickböcker, och Birgitta Stenberg berättar med mild självironi om arbetsrummet som gjorde henne salig; stora mörka bokhyllor, böcker överallt, ett Jag tror inte att en normal, stark, frisk och glad människa sätter sig och skriver. Den älskar och så sover den. opraktiskt antikt skrivbord. Då hade hon redan skrivit under många år. Hon minns fortfarande den oerhörda känslan när hon erövrade orden. Det finns en saga av Zacharias Topelius om Sampo Lappelill som jag ville höra varje kväll. Mamma, daddan och hembiträdet turades om att läsa den för mig. När jag vid fyra års ålder kunde läsa själv upptäckte jag att de hade prickat för flera partier som de hoppat över! Det var en sådan lycka att själv kunna ta över, att själv bestämma över vad jag skulle läsa. Den känslan sitter i än. Lyckan över orden födde genast egna berättelser. Omgivningen var inte lika entusiastisk. Jag minns inte exakt vad jag skrev, berättar hon, men jag minns att det inte dög. Hur kommer det sig att du fortsatte skriva trots motståndet, undrar jag, och påpekar att det krävs en stark tro på sin egen röst för att våga satsa på författarskapet som livsväg. Nja, inte bara det. Du vet, livet är så fantastiskt händelserikt att man vill bekräfta att det hänt. Man tänker att andra måste tycka att det är lika fantastiskt som jag tycker. Kommer man in i skrivandet, får man också ett extraliv bredvid ens eget som är väldigt rikt. Men ändå Hon funderar en kort stund: Jag tror inte att en normal, stark, frisk och glad människa sätter sig och skriver. Den älskar och så sover den. Vi talar om skrivandet som katarsis. För att förklara vad som händer när en smärtsam upplevelse förvandlas till litteratur citerar hon vännen Märta Tikkanen, som just kommit ut med en bok, Två, om sitt stundtals svåra äktenskap med Henrik Tikkanen. När man har skrivit en sak som har hänt, så blir den med tiden det skrivna. Det känslomässiga träsket finns där på pappret, men man behöver inte ligga i det. 20 SiStone nr

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Du har begått ett brott, men eftersom du är så ung har du blivit dömd till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Därför har du kommit till ett av

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson Statens institutionsstyrelse plats för förändring PRF 17-03-24 Alwa Nilsson Statens institutionsstyrelse, SiS är en Statlig myndighet som bildades 1993 vårdar de allra mest utsatta som förvaltningsrätten

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

ADAD. Sverige. Utskrivning och Överflyttning

ADAD. Sverige. Utskrivning och Överflyttning ADAD Sverige Utskrivning och Överflyttning Version November 2003 Utskrivning och Överflyttning 1 M1 Namn: M2 Personnummer: bbbbba bbba M10 Datum för inskrivning på enheten: aaa M3 Ärendenummer: M4 Datum

Läs mer

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Dina rättigheter för dig som bor på ett hem för vård eller boende (HVB) Alla barn har lika värde. Du och alla andra barn har rätt att växa

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

ADAD utskrivning. Formulärversion: Ut 2015:1 Statens institutionsstyrelse

ADAD utskrivning. Formulärversion: Ut 2015:1 Statens institutionsstyrelse ADAD utskrivning Formulärversion: Ut 2015:1 Statens institutionsstyrelse ADAD utskrivning Formulärversion: Ut 2015:1 Syftet med ADAD utskrivningsintervju är att ge ungdomarna möjlighet att berätta hur

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140311 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2017

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2017 INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR 10 2018 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2017 En sammanställning av ADAD utskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2016

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2016 INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR 2 2018 Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2016 En sammanställning av ADAD utskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2015-03-03 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Sommarpraktik - Ungdom

Sommarpraktik - Ungdom Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Socialsekreterare om sin arbetssituation Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2013-06-20 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Standard, handlggare

Standard, handlggare Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999 Sammanställning av utvärderingar från Föräldramöten och, vårterminen 1999 Inledning På uppdrag av hälso- och sjukvårdens folkhälsoenhet i Borås, har nio föräldramöten genomförts på försök under vårterminen

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer