Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. År 2009 är det den 12 april.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. År 2009 är det den 12 april."

Transkript

1 Vad är påsken och varför firar vi den? Påsk (hebreiska חספ - pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret. Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. År 2009 är det den 12 april. Påsk i olika religioner Judendomen Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och dödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar. Kristendomen Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet. Påsken innehåller det liturgiska firandet av den kristendomsspecifika övertygelsen att den historiska gestalten Jesus Kristus är identisk med Gud, världsalltets skapare,och därför, tre dagar efter det att han blivit avrättad och begravd, väckte sig själv till liv igen; de kristna kyrkorna räknar detta som en gemensam och grundläggande bas i deras trossystem. Skärtorsdagen är en högtidsdag som infaller torsdagen före påsk, dagen före långfredagen. Denna dag firar kristenheten att Jesus instiftade nattvarden. Bakgrunden var att Jesus den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Vissa exegeter menar att han då förklarade symboliken hos ett av bröden och en av bägarna (de som judarna menade tillhörde den stundande Elia), som Hans Kropp respektive Hans Blod. Namnet kommer av "skära" som förr betydde "rena", vilket syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före deras sista måltid Skärtorsdag är helgdag i Norge och Danmark.

2 Skärtorsdagen är enligt folktron framför allt den dag då häxorna begav sig till Blåkulla på lämpligt redskap. Detta förorsakade allehanda försiktighetsåtgärder i form av gömda kvastar och spisrakor, stängda skorstensspjäll och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden. En och annan påskeld kunde därtill råka bli för tidigt tänd. Nya asatroende använder istället denna asen Tors dag till att förbereda vårblotet. För vissa får det skära då syfta på den bleka ansiktsfärg Tor ådragit sig under vinterhalvåret. Dagens "häxor" associerar även färden med rening, i så motto att den eld som erbjuds i Blåkulla kan befria dem från den klåda, som vissa kvalster med "skärtor" likljudande benämning orsakar. Skärtorsdagens folkseder innehåller utklädningsupptåg för barn, en sed som har uppstått under 1900-talet i Stockholms villaförorter och som kan förekomma på olika dagar under påskhelgen i olika delar av landet. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas att få godis i utbyte. Ibland kan seden också innehålla penninginsamling till välgörande ändamål. Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300- talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid på den fredagen som föregår påskaftonen. På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas. Påskafton är i den kristna traditionen en tom dag. Kristus ligger i graven, och lärjungarna sitter inlåsta i rädsla för dem som avrättat honom. Inga gudstjänster firas i kyrkan denna dag. Istället väntar man till påsknatten för att fira Kristi uppståndelse. Enligt Första Petrusbrevet 3:18-19 och 4:6 nedsteg Kristus till dödsriket för att rädda de rättfärdigas själar och öppna för dem himmelrikets portar. På påskens ikoner ser man Kristus trampa på dödsrikets portar, dess lås är sprängda och Kristus räcker handen åt Adam och Eva, åt kungar och profeter. Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora firardagen under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis eller andra saker, och mat, ofta ägg.

3 Påskdagen firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på söndagen i påskhelgen. Påskdagen firas enligt olika tideräkningar i de västliga och de östliga kyrkorna. För de västliga kyrkorna infaller påskdagen den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, enligt gregorianska kalendern. De östliga kyrkorna firar emellertid påsk enligt den julianska kalenderns tideräkning, varför datumen sällan sammanfaller. Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen. Den romersk-katolska påvens påskvälsignelse kallas liksom julvälsignelsen Urbi et Orbi. Annandag påsk är inom kristendom dagen efter påskdagen. Har som ämne "Möte med den uppståndne". Tidigare innehöll hela veckan efter påsk icke-religiösa festligheter, vilket under 1800-talet minskades ner till en dag. Moderna asatroende brukar förlägga vårblotet till denna dag Påskägg Ett påskägg är ett färgat, ofta med ornament försett ägg. Huvudsakligen brukas ägg från höns. Somliga äter och skänker dessa ägg under påsken. Ibland kallar man också chokladägg och äggformade målade eller silkespappersförsedda kartonger som är fyllda med godis, för påskägg. Äggmålningen härstammar från en gammal sed. Hål kan stickas på äggen och innehållet blåsas ur, vilket gör dem så lätta att de kan hängas upp i ett påskris. Våren är tiden för återfödelse. Detta firas i de flesta kulturer genom diverse fruktbarhetsritualer. Ägg symboliserar just återfödelse och fruktbarhet. Som sådan symbol har ägget använts i mer än 3000 år i Persien. I det traditionellt kristna Europa, finns också en annan förklaring till äggätandet vid påsk. Eftersom påsken markerar slutet på fastan och lanthöns börjar värpa vid denna tid och fortsätter värpa även när människor fastar, så finns det ovanligt mycket ägg över vid denna högtid. Påskris i Sverige Utöver den religiösa grunden är ett syfte med påskriset är att det ska sättas i vatten så att bladen slår ut och man får gröna blad inomhus under en årstid när gröna blad är ovanligt i naturen. Påskris i offentliga lokaler brukar dock stå utan vatten eftersom lövsprickningen kan orsaka besvär för allergiker.

4 Påskbrasa, även påskeld eller påskfyr. Påskbrasor tänds på många ställen under påskaftonskvällen, i synnerhet på västkusten i Sverige och i Finland. Om man frågar varför man tänder brasor och även skickar upp fyrverkerier, svarar troligtvis de flesta att eldarnas syfte har varit att skrämma häxorna när de flyger tillbaka från Blåkulla under påsknatten. Vad som däremot är säkert är att man på flera av öarna i Göteborgs skärgård traditionellt tävlar om var man bygger den största brasan. Jakten på gamla julgranar och annat skräp är intensiv och ibland stjäl man brasmaterial från varandra. Påskeldar har blivit mindre vanliga på senare år. Detta kan möjligen ha samband med införandet av sommartiden år Påskaftonen inträffar ofta när sommartid råder, och då får man vänta längre innan det blir tillräckligt mörkt för att en påskeld ska komma till sin rätt. Ytterligare en faktor kan vara miljöaspekten. I östra Sverige har det varit vanligare med Valborgsmässoeldar. Påskharen är en påsktradition som förknippas med påskäggen. Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland, känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Traditionen var dock ännu 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna som en påsksymbol för barn. Harens legendariska fortplantingsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren till Påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den förargliga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg. I Sverige omtalas den, tidigast bland tyska invandrare, efter sekelskiftet 1900 och är hos oss mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Efter tyskt föredöme har man dock i en del familjer en lek, där barnen ska leta upp de ägg som påskharen lagt Som påskharens ursprung har man föreslagit sydtyska bildbröd med påskalamm som misstolkats. Ett annat ursprung kan vara häxornas mjölkhare, bjära, som i gångna tiders folktro var ett övernaturligt väsen som häxorna använde för att skaffa mjölk från grannarnas kor. Den omtalas inte sällan i häxprocessernas protokoll. Ovanstående har jag hämtat ur Wikipedia

Buddhismen. Vad betyder ordet Buddha? Det betyder den upplyste och är en titel för en upplyst person.

Buddhismen. Vad betyder ordet Buddha? Det betyder den upplyste och är en titel för en upplyst person. Buddhismen 1. Vem var prinsen Siddharta Gautama?. Siddharta Gautama, var en prins som levde i norra Indien för 2 500 år sedan. Spåmän hade sagt till hans föräldrar att om pojken mötte sjukdom, ålderdom

Läs mer

Den mångkulturella. måltiden

Den mångkulturella. måltiden Den mångkulturella måltiden 1 judendom kristendom islam Maten och måltiden har stor social och kulturell betydelse för människor i hela världen. Måltiden kan också knyta oss samman över dessa gränser.

Läs mer

Jag vill lära känna Kristus

Jag vill lära känna Kristus Jag vill lära känna Kristus Fil.3:1 11 Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja dagens predikan som är en del av vår vandring i filipperbrevet den här hösten, med ett klipp ifrån en film som heter oh, brother

Läs mer

Bygg upp ditt tempel!

Bygg upp ditt tempel! Bygg upp ditt tempel! Av: Johannes Djerf År 586 f kr. Så hade Babylons arméer lagt Jerusalems tempel i ruiner. Guds hus, beviset på Guds närvaro bland dem var förstört. Men några årtionden senare omkring

Läs mer

Judendomen. Ett litet kompendium om judendom i Sverige

Judendomen. Ett litet kompendium om judendom i Sverige Judendomen Ett litet kompendium om judendom i Sverige Judiska Församlingen i Göteborg 2009 1 Judendomen Judendomen räknas som en världsreligion och är en av de äldsta kända monoteiska religionerna. Den

Läs mer

Nya testamentet ELEVENS STUDIEVÄGLEDNING

Nya testamentet ELEVENS STUDIEVÄGLEDNING Nya testamentet ELEVENS STUDIEVÄGLEDNING Nya testamentet Elevens studievägledning Framställd av Kyrkans utbildningsverksamhet Utgiven av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 2000 Intellectual Reserve,

Läs mer

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism KALLAS Antal anhängare: Jude ca 15 miljoner Kristen ca 2 miljarder Muslim -en som underkastar sig Guds vilja ca 1,2 miljarder Hindu (= befolkningen kring floden Indus) Buddhist ca 500 miljoner SYMBOL Korset

Läs mer

Del 1. Kasualhandlingar och andakter BARNDOP

Del 1. Kasualhandlingar och andakter BARNDOP Del 1 Kasualhandlingar och andakter BARNDOP 11 1 Dop BARNDOP 13 A. Barndop Kyrkans medlemmar skall befordra sina barn till dopet utan onödigt dröjsmål (KO 2:15,1). Då man avgör om ett barn kan döpas skall

Läs mer

Vad var Jonatecknet? - av Ahmed Deedat. Kristus är inte ett namn. Mirakel som bevis. Inget tecken förutom ett

Vad var Jonatecknet? - av Ahmed Deedat. Kristus är inte ett namn. Mirakel som bevis. Inget tecken förutom ett 2002-04-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vad var Jonatecknet? - av Ahmed Deedat Kristus är inte ett namn Mer än 1000 miljoner kristna accepterar idag blint att Jesus från Nasaret är Kristus. Dem hänvisar till tusentals

Läs mer

ATT TA FARVÄL Några ord till dig som mist en nära anhörig

ATT TA FARVÄL Några ord till dig som mist en nära anhörig ATT TA FARVÄL Några ord till dig som mist en nära anhörig Till prästen och pastorsexpeditionen: Fler exemplar av Att ta farväl kan utan kostnad beställas genom närmaste begravningsbyrå auktoriserad av

Läs mer

En dag av nåd! Av: Johannes Djerf

En dag av nåd! Av: Johannes Djerf En dag av nåd! Av: Johannes Djerf Jag tror att de flesta utav oss någon gång suttit framför tv:n och varit engagerad i någon dokusåpa av något slag, även om vi kanske inte vill erkänna det. Ett program

Läs mer

Barnmöteslektioner som fungerar

Barnmöteslektioner som fungerar Barnmöteslektioner som fungerar 1 Presentation Lektioner som fungerar 2 Förord 2 Innan ni börjar 3 Bibelns syn på barn 6 2 De fyra viktigaste 4 lektioner 7 Till dig som ledare 7 1. Gud älskar mig 8 2.

Läs mer

UPPBYGGELSE OCH TRÖST

UPPBYGGELSE OCH TRÖST UPPBYGGELSE OCH TRÖST Men den som profeterar, han talar för människor, dem till uppbyggelse och förmaning och tröst. (1 Kor. 14:3) Enkel katekes från den Ortodoxa Kyrkans erfarenhet UTGIVNING VAR TREDJE

Läs mer

Gå ut. i hela din värld

Gå ut. i hela din värld Gå ut i hela din värld 2 Introduktion Välkommen till undervisningen Gå ut i hela din värld. Det är väl investerad tid. Vi vet att Gud kommer att välsigna dig som tar denna tid att låta dig utrustas. Satsa

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Jesus - vad lärde och gjorde han?

Jesus - vad lärde och gjorde han? Jesus - vad lärde och gjorde han? Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Vad var det

Läs mer

Att vara förebedjare ett material från Livskraft Norr

Att vara förebedjare ett material från Livskraft Norr Att vara förebedjare ett material från Livskraft Norr 1. Inledande tankar om förbön Först och främst uppmanar jag till bön och åkallan, till förbön och tacksägelse för alla människor (1 Tim 2:1). Denna

Läs mer

Detta material kommer att publiceras i bokform inom år 2009. Du är med mig. Handledning för kyrkliga förrättningar

Detta material kommer att publiceras i bokform inom år 2009. Du är med mig. Handledning för kyrkliga förrättningar Detta material kommer att publiceras i bokform inom år 2009. Du är med mig Handledning för kyrkliga förrättningar Innehåll Förord... 3 1 Förrättningarna i kyrkans och människans liv... 4 1.1 Om förrättningarnas

Läs mer

mångkulturella begravningsskick Olika kulturers traditioner och ceremonier vid begravningar

mångkulturella begravningsskick Olika kulturers traditioner och ceremonier vid begravningar mångkulturella begravningsskick Olika kulturers traditioner och ceremonier vid begravningar Utdrag ur lagen om trossamfund (SFS 1998:1593) Allmänna bestämmelser om trossamfund 1 Bestämmelser om religionsfrihet

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Råd och Tips till svenska skolan vid mötet med muslimska elever

Råd och Tips till svenska skolan vid mötet med muslimska elever Råd och Tips till svenska skolan vid mötet med muslimska elever Utgivare: IslamGuiden.com Råd och Tips till svenska skolan vid mötet med muslimska elever 1 Muslimska barn och den svenska skolan Under årens

Läs mer

Ur djupen ropar vi. Andakt och gudstjänst med fokus på försoning, fred, miljö och rättvisa

Ur djupen ropar vi. Andakt och gudstjänst med fokus på försoning, fred, miljö och rättvisa Ur djupen ropar vi Andakt och gudstjänst med fokus på försoning, fred, miljö och rättvisa Per Harling Lennart Henriksson Lennart Renöfält Catharina Segerbank Karin Wiborn Ur djupen ropar vi Ur djupen

Läs mer

Vägar genom sorg. CeFAM Kris- & katastrofpsykologi

Vägar genom sorg. CeFAM Kris- & katastrofpsykologi Vägar genom sorg CeFAM Kris- & katastrofpsykologi De dödas kläder som du får ta hand om på sjukhuset och lägga bakom dig i bilen och köra hemåt med, de dödas kläder är mycket tysta. Tystare än någon skog

Läs mer

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

LAGEN GENOM MOSE Joh 1:17

LAGEN GENOM MOSE Joh 1:17 LAGEN GENOM MOSE Joh 1:17 Kontrast eller kontinuitet? Ska förhållandet mellan kristendom och judendom karakteriseras som kontrast eller kontinuitet, som en motsättning eller som en fortsättning? Att det

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

KÄRLEK LOVE AMORE AMOUR KÆRLIGHED. för Clara. utan filter NY DIKT AV. MAXA LIVET inget begränsar Björn GÅR DET ATT ÄLSKA GUD?

KÄRLEK LOVE AMORE AMOUR KÆRLIGHED. för Clara. utan filter NY DIKT AV. MAXA LIVET inget begränsar Björn GÅR DET ATT ÄLSKA GUD? lunds domkyrkoförsamling 1/2013 www.lundsdomkyrka.se facebook, twitter, instagram/lundsdomkyrka finn MAXA LIVET inget begränsar Björn GÅR DET ATT ÄLSKA GUD? JOHANNESPASSION utan filter INGET TVÅNG för

Läs mer

Forntiden 800 1100- talet e.kr.

Forntiden 800 1100- talet e.kr. Forntiden 800 1100- talet e.kr. 1 Innehållsförteckning TIDSLINJE... 3 ARKEOLOGI... 3 LIVLIGT LIV... 5 ASAGUDAR... 5 SAMHÄLLET... 6 VENDELSTIDEN... 7 DE FÖRSTA STÄDERNA... 8 BIRKA... 8 SIGTUNA... 9 I ÖSTERLED...

Läs mer