Ännu mer fena på fisk 150 nya medarbetare på kroken >> s Nya ordföranden om framtiden >> s. 3. Hon kombinerar idrott med studier >> s.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ännu mer fena på fisk 150 nya medarbetare på kroken >> s. 12 15. Nya ordföranden om framtiden >> s. 3. Hon kombinerar idrott med studier >> s."

Transkript

1 ESURS 2.11 FÖR MEDARBETARE VID SLU Ännu mer fena på fisk 150 nya medarbetare på kroken >> s Nya ordföranden om framtiden >> s. 3 Hon kombinerar idrott med studier >> s. 8 9 Professorer installerade >> s

2 Redaktörensruta Vårens andra nummer av Resurs ägnas bland annat åt den kraftiga ökning av medarbetarantalet som det innebär att SLU tillförs omkring 150 personer från gamla Fiskeriverkets laboratorier. Nya arbetskamrater, nya kompetenser som vi välkomnar. När denna tidning utkommer har vi installerat Uppsalaprofessorerna och Alnarps dito står i tur. Dessutom ska två ryttarstjärnor bli adjungerade professorer knutna till hippologutbildningen. Och så får vi möta ett par studenter med litet ovanligare bakgrund en som sadlade om mitt i livet och en som kombinerar elitidrottande med studier. Som vanligt mottages tips, tankar och idéer till kommande nummer från denna den bästa av läsekretsar! MIKAEL JANSSON CHEFREDAKTÖR RESURS NR april Chefredaktör och ansvarig utgivare Mikael Jansson, Formgivare Viktor Wrange, Bildredaktör Julio Gonzalez, LOKALREDAKTÖRER Alnarp Anette Neldestam, Skara Vanja Sandgren, Umeå Susanne Sjöberg MEDARBETARE I DETTA NUMMER Kommunikationsavdelningens medarbetare samt Richard Hopkins, Sune Lindh, Daniel Lundberg, Lisa Sennerby Forsse, Anna Strom. Papper Arctic Paper Munken Lynx Rough 100 g Tryck Davidssons tryckeri AB, Växjö, 2011 Omslag Foto Istockphoto.com KOMMUNIKATIONSAVDELNINGEN Box, 7077, Uppsala https://internt.slu.se/resurs ISSN: TIPSA REDAKTIONEN 2 «RESURS 2.11 INNEHÅLL Utbildning och rekrytering... 3 Agronomen som bytte fåra... 4 nationellt nötforskningsprogram... 6 (Jäg)Mästarnas mästare... 7 Hjälper elitidrottare i mål... 8 Framtidens grödor är multifunktionella...10 ännu mer fena på fisk...12 ryttarstjärnor blir professorer...16 doktorand: Back Tomas Ersson etiska aspekter på extrem avel korsord: eternal Glory...19 in brief...22 rektor: I skrivande stund...23 vilka blir Årets slu-medaljörer Utbildning och rekrytering SLU:s stora framtidsfrågor Ingrid Petersson även kallad IP kort och gott är sedan årsskiftet ordförande i SLU:s styrelse. Hon är till vardags Director Science Relations på AstraZeneca och var ledamot i styrelsen under den föregående mandatperioden. Och hon känner SLU väl sedan tidigare, då hon bland annat var statssekreterare på Jordbruksdepartementet. Text Mikael Jansson Vad kan du tillföra SLU som ordförande i styrelsen? Det är framför allt tre saker: För det första har jag länge arbetat i regeringskansliet i olika positioner och jag har därmed god kännedom om processerna i regering och riksdag. För det andra följer jag genom mitt nuvarande arbete på AstraZeneca forskning och forskningspolitik framför allt i Europa. För det tredje har jag bland annat varit överdirektör i Riksförsäkringsverket, så jag har erfarenhet av att leda stora organisationer. Vilka styrkor ser du hos SLU? Universitetet har goda förutsättningar, eftersom man arbetar med frågor av stor vikt för framtiden: miljö, livsmedel, djurhållning, råvaror, energi och så vidare. Det är också en hög kvalitet inom stora delar av verksamheten. Ser du några svagheter inom SLU? Man får aldrig sätta sig och vara nöjd, det pågår en ständig kamp med andra universitet och högskolor om de bästa forskarna, de bästa studenterna och om forskningsmedel. Jag tror att det de kommande åren kommer att bli särskilt tufft när det gäller studentrekryteringen. Vad tror du om SLU:s möjligheter att bli mer internationellt? Som jag ser det har SLU stora möjligheter inom sina styrkeområden. Arbetet med SLU:s internationalisering och globalisering måste inte bara fortsätta utan också intensifieras, och aktiviteter pågår ju redan, som Arvid Ugglas PGU-program kring samarbete för utvecklingsländerna. Arbetet med EU-ansökningar är också allt viktigare. SLU är inte en egen ö. Universitetet måste samarbeta med andra universitet och högskolor, både nationellt och internationellt, vi kanske måste bilda konsortier av olika slag. Det är inte säkert att den internationella akademiska miljön alltid är anpassad till hur vi har styckat den svenska universitetskartan. Vilka utmaningar ser du väntar SLU härnäst nu när de stora byggena i Uppsala börjar komma i hamn? Vi måste även se över situationen på övriga orter, vi kan inte slå oss till ro. En bra arbets- och studiemiljö gör universitetet mer attraktivt för både forskare och studenter. Hur ser du på SLU:s relation till sektorerna? Det är viktigt att universitetet har god kontakt med det omgivande samhället och med näringslivet. Det är viktigt att vi för en diskussion kring sponsring. Jag kan tänka mig att vi har olika slag av adjungerade professorer, industridoktorander, uppdragsforskning och liknande. Det handlar inte bara om pengar, det är en form av ömsesidigt utbyte och näringslivet är en viktig partner när det gäller att formulera problem som behöver en lösning. Jag ser inga större risker i att forskningen skulle bli beroende. Man kan få fakultets- eller rådspengar om man inte vill ta pengar utifrån, man kan välja hur man samarbetar med näringslivet; det finns en karta av möjligheter. Och man kan alltid säga nej. Under min kommande period som ordförande tror jag att frågor kring utbildningarna blir centrala. Om till exempel AstraZeneca, där jag arbetar, eller de andra läkemedelsföretagen inte kan få tag i kemister i Sverige så får vi packa ihop och flytta någon annanstans, så är det bara. Kan vi göra utbildningarna attraktiva så tror jag också att de blir efterfrågade. Men kampen om studenterna kommer att bli hård. Till sist den eviga frågan: departementstillhörigheten? Jag hoppas att detta är en ickefråga under de kommande åren. Jag vill inte att den diskussionen ska ta nödvändig energi från SLU. << RESURS 2.11» 3

3 PORTRÄTTET Agronomen som bytte fåra och blev veterinärstudent Fantastiskt! Jag får göra det jag vill göra för min egen skull och det är gratis. Veterinärstudent Aime Ambrosen drivs av nyfikenhet. Hon gillar universitetsmiljön, utveckling, nytänkande och forskning. Att hon är lite äldre än kurskamraterna, fyller 50 i höst, spelar mindre roll. Text Mikael Propst Aime Ambrosen, 49 år, är en av SLU:s äldsta studenter just nu. Men åldern har ingen betydelse, menar hon. Mitt i livet kom hon till en korsväg. Hon behövde börja om. Jag var i en ohållbar arbetssituation, mådde jättedåligt, säger Aime Ambrosen. Jag tänkte att ja, järnspikar, jag gör högskoleprovet. Det ger alltid ingångar! Med hjälp av bra poäng på högskoleprovet kom hon in på veterinärprogrammet via kvotgruppen för arbetslivserfarenhet. En gammal dröm var uppfylld. Det var 2007, sista året den möjligheten fanns. Då var Aime 45 år gammal. Envis har hon alltid varit, och hundtjej. Allt började egentligen med att hon tjatade till sig en hund vid tolv års ålder. Det grundlade djurintresset, särskilt för hundar. Har du alltid velat bli veterinär? Självklart. Naturligtvis jobbade jag på det och fick bra betyg. Jag försökte två gånger tidigare men kom inte in på utbildningen. Det kom i stället att bli agronomstudier för henne, vilket egentligen var nummer två. Efter att ha flyttat till Uppsala gjorde hon först sitt obligatoriska (på den tiden), propedeutiska år på Jälla naturbruksgymnasium. Fördelen där var att hon fick möjlighet att skaffa sig en hund. Hon började sedan läsa till markväxtagronom Namn: Aime Ambrosen Bakgrund: Född den 22 september 1961 i Norrköping. Mamman och pappan flydde var för sig från Estland i slutet av andra världskriget och träffades första gången i Sverige. Aime lärde sig svenska först vid åtta års ålder. Har arbetat som tjänsteman vid Länsstyrelsen i Linköping, som miljösamordnare och senior advisor i miljöfrågor i både Uppsala och Knivsta kommuner. Varför inte husdjursagronom? Jag är envis och tjurskallig. Får jag inte läsa till det jag vill så väljer jag inte nästan rätt. Jag har också ett biologiintresse, är också intresserad av flora och fauna. Första jobbet efter utbildningen blev ett vikariat som tjänsteman på miljövårdsenheten på Länsstyrelsen i Linköping. Arbetet bestod i att inspektera större lantbruk. Efter en flytt tillbaka till Uppsala gick hon arbetslös ett tag, fick en dotter och sedan arbete på Uppsala kommun. Det var bra att jag fick jobb, men jag hamnade på miljöbiten på kommundelsnämnden som miljösamordnare. Mitt uppdrag var att arbeta med remisser och påverka människor att välja en miljöadekvat livsstil. Det var inte min grej, säger Aime. Helst hade hon velat arbeta med rådgivning, växtodling eller på något foderföretag. Fortfarande levde drömmen om att bli veterinär. Under tiden fick hon en ny tjänst på kommunen och började arbeta med planeringsfrågor. Eftersom en kommundelning var på gång fick Aime 2001 vara med och bygga upp miljö-, hälsovårds- och tekniska förvaltningarna för det blivande Knivsta kommun. Vi var väldigt få och jag var skraj men det var spännande! Det var utredningsfrågor som jag fann intressanta och arbete i projekt tillsammans med andra. När den nya kommunen bildades officiellt 2003 fick hon välja arbetsplats och valde då att bli senior advisor och återgå till Uppsala kommun. Hon kom att arbeta med miljö- och luftvårdsprogrammen, som i slutändan bland annat ledde fram till förbudet mot dubbdäck på Kungsgatan. Men så småningom, i en ohållbar arbetssituation, ställdes hon inför ett val. Jag kunde söka ett liknande jobb i Stockholm eller så göra om mitt liv helt. Är jag klok i huvudet, tänkte jag, men jag sökte till veterinärprogrammet. Man kan ju tacka nej. Och kommer jag inte in så är problemet löst, funderade jag. Men detta med att vara 45 år och börja en ny krävande utbildning hur vågade du? Innan jag tackade ja så undrade jag över om jag skulle mötas av problem på grund av detta. I dag tänker jag aldrig sådana tankar. Jag har inte heller dåligt samvete för att jag utnyttjar en utbildningsplats. Många hoppar av av hundra platser är det 85 som används, säger Aime. Jag går fjärde året nu. De första tre Examen: Gjorde det då obligatoriska praktikåret på Jälla naturbruksgymnasium Gick ut agronomprogrammet mark-växt 1989 och tog ut examen Aktuell: En av de nu äldsta, aktiva programstudenterna vid SLU. Läser till veterinär sedan åren var ungefär som jag trodde. Det var grundutbildning i den omfattning som jag har erfarenhet av från agronomprogrammet. Men är det inte svårare att lära sig saker när man börjar närma sig 50? Jag har gått kurser hela tiden, vid sidan av mitt heltidsjobb. Jag läste till exempel Hundens beteendebiologi under ett och ett halvt år, på kvartsfart på distans vid Linköpings universitet. Hjärnan fungerar alldeles utmärkt, och jag kan fokusera. En 17-årig dotter håller i gång mig. Vad vill du jobba med? Smådjur, som klinikveterinär och gärna på djursjukhus. Initialt behöver jag stöd från kollegor. Men jag funderar även mycket på forskning Jag kontaktade doktor Ragnvi Hagman och sa att jag har erfarenhet av livmoderinflammationer på hundar och var intresserad av att doktorera. Vi satt och spånade och kom fram till att man borde titta på den genetiska bakgrunden till dessa inflammationer. Så jag har fått börja med att samla in lite prover. Jag har ju kennel och kontakter i hundvärlden. I höst fyller Aime Ambrosen 50 år, men hon fortsätter att smida nya planer och utveckla sig. Hon har betydelsefullt stöd av sin sambo Gunnar, som hunnit bli pensionär. Åldern har ingen betydelse. Jag har både betydligt yngre och äldre vänner. << Fotnot: Vid SLU studerar just nu på programutbildningar en person som är född 1952, en född 1960, två födda 1961 (däribland Aime) samt två födda Familj: Sambo med Gunnar, dotter Maria, 17 år, samt storpudlarna Tova, Ulrika och Trassla. Bor i Lagga, söder om Linnés Hammarby. Fritid: Hundar, driver egen hobbykennel för storpudlar. 4 «RESURS 2.11 RESURS 2.11» 5

4 AKTUELLT David Johansson och Anna Hessle. Vi är 14 personer som arbetar med forskning kring nöt- och lammköttproduktion, forskare inom husdjursvetenskap och ekonomi samt försökstekniker. Götala används också inom SLU:s grund- och forskarutbildningar, säger Anna Hessle (t h), här tillsammans med djurskötaren David Johansson. Global livsmedelsproduktion en utmaning för SLU Hur ska maten räcka till i en värld med växande befolkning? I dagsläget är det en miljard människor som svälter. Går det att förändra den utvecklingen? Text Carin Wrange Götala med i nationellt nötforskningsprogram Svenskarna vill äta svenskt nötkött, de känner sig trygga med djuromsorg och kontroll. Dock ökar importen av nötkött, bara drygt hälften av det nötkött som konsumeras har svenskt ursprung. Nu planeras ett nationellt tillväxtprogram för nötköttsproduktion som bygger på starka regionala noder. Text och foto Vanja Sandgren SLU:s bidrag till en stärkt svensk animalieproduktion sker till stor del genom forskning, säger Anna Hessle, forskare vid Husdjurens miljö och hälsa vid VHfakulteten. SLU:s forskningsstation för nöt- och lammköttsproduktion är Götala utanför Skara. SLU har haft försök här sedan 1960-talet, förra året köpte SLU hela egendomen. Nu vill vi anpassa stallarna efter framtidens krav för försök med nötkreatur och får. På Götala finns det djur i försök både på stall och på bete. Just nu är djurskötaren David Johansson i full färd med att utfodra nyavvanda bagglamm. De ingår i ett försök med majsenslage till växande tjurar och lamm. God slakterikontakt De får majsensilage från olika skördar i olika blandningar med vallfoder och kraftfoder, säger David. I försöken registreras alltid foderkon- sumtion, tillväxt och slaktkroppsegenskaper. Djuren slaktas i Skövde och en god kontakt med slakteriet gör effektivt för forskarna att ta tillvara kött, organ eller klövar när slaktkroppar har styckats. För övrigt så kan djurens beteende filmas och träck- och blodprov tas vid parasitundersökningar. Genom ett fiffigt samarbete med en lammproducent har Götalas forskare tillgång till 250 tackor, de som behövs lånas in till Götala. SLU:s personal utfodrar och sköter lamningen med benäget bistånd av tackornas ägare. Slipper bekosta besättning I försök är det viktigt att få en så homogen grupp som möjligt, det kan vara ras, ålder och antalet foster, säger Anna Hessle. För att veta hur många foster tackorna bär så ultraljudas de i hembesättningen, bara de som är dräktiga med lika antal foster används i försök. När lammen är slaktfärdiga skickas de till slakt och tackorna lämnas tillbaka till ägaren. SLU behöver inte bekosta någon stor besättning med djur som inte behövs, producenten får djuren uppfödda och dessutom slaktavräkningen. Vi vill göra på samma sätt i försök med dikor. I sommar tittar vi på betesburna parasiter och längre fram vill vi titta vinterutfodring. Även om forskarna har goda erfarenheter av forskning i fält, på gårdar, är forskningsstationen ändå den plats där forskningen går i första hand. Det finns rätt djur på plats, personalen är van vid försök och kan lagar och förordningar, vem som helst får till exempel inte ta blodprov. Försöken ska också vara godkända av en försöksdjursetisk nämnd. Och inte minst är kontroll över djurens uppväxtförhållanden en viktig parameter. << Ett seminarium vid SLU i Uppsala, med rubriken Global livsmedelsförsörjning utmaningar för Sverige, greppade om svåra och komplicerade frågor kring livsmedelsförsörjningen i världen. I en fullsatt hörsal på Loftet gav fyra namnkunniga talare sin syn på frågan; biståndsminister Gunilla Carlsson, statssekreterare Magnus Kindbom, Rufaro Madakadze från AGRA och rektor Lisa Sennerby Forsse, SLU. Befolkningsökningen i dag sker i Afrika och Asien. Trots att det sker en stor inflyttning till städerna är jordbruksproduktionen oerhört viktig. Den sysselsätter många människor och kvinnorna har en viktig nyckelroll i sammanhanget, särskilt inom det småskaliga jordbruket. Att investera i ökad kunskap hos kvinnor är att investera i framtiden. Kvinnorna har en klar nyckelroll, sammanfattade Lennart Båge som var moderator för seminariet. Gunilla Carlsson pekade på att många människor i Afrika lever i länder där fattigdomen förvärras genom bristande demokrati med ständiga konflikter och dålig infrastruktur. Dessutom har dessa länder drabbats hårt av klimatförändringarna genom torrare och mer magra jordar, brist på vatten och andra störningar. Ökad produktion räcker inte för att lösa svälten, det behövs också en fungerande marknad för att bonden ska kunna sälja sina produkter. Även utbildningen måste bli bättre. Forskning och utbildning har en central roll för ökad kompetens i u-länder. Riktade satsningar Gunilla Carlsson förklarade hur alliansregeringen nu gjort riktade satsningar på utvecklingen i framför allt Afrika. I slutet av 2010 beviljades AGRA (Alliance for a Green Revolution in Africa) 60 miljoner kronor i bistånd. Även SLU har fått ett ökat ansvar för utvecklingen i u-länderna genom PGU, Sveriges Politik för global utveckling, en satsning från biståndsministern med 40 miljoner kronor för mer forskning inom området livsmedelsförsörjning. SLU:s engagemang inom CGIAR är ytterligare ett bidrag till utvecklingen i Afrika, vilket uppmärksammades av flera talare under seminariet. Gunilla Carlsson betonade att svenska forskare kan bidra med värdefulla kunskaper och kontakter. Det behövs även mer forskning om bioteknik. GMO kan vara ett viktig redskap för att lösa många problem inom jordbruket och här tycker jag att den svenska debatten har snedvridits till vetenskapens nackdel. Lisa Sennerby Forsse presenterade hur den globala livsmedelsproduktionen blivit en allt viktigare verksamhet vid SLU. Varje år har SLU många disputerade forskare från Afrika och Asien. Utmaningen är att öka produktiviteten per hektar och öka avkastningen från lantbrukets djur och det ska göras med vetenskap, betonade SLU:s rektor. << Forskning och utbildning har en central roll för ökad livsmedelsproduktion i u-länderna, sade biståndsminister Gunilla Carlsson. 6 «RESURS 2.11 RESURS 2.11» 7

5 UTBILDNING UTBILDNING (JÄG) MÄSTARNAS MÄSTARE Jag har en gräns vid minus 18 grader, så vi kanske kan vänta till efter klockan tolv, säger 23-åriga Viktoria Tegenfeldt när jag en kall vintermorgon undrar om jag kan få komma med och fotografera när hon löptränar utomhus. Hon springer medeldistans på elitnivå och pluggar på jägmästarprogrammet vid SLU i Umeå. Hjälper elitidrottare i mål TEXT & FOTO ANNA STROM Jag har föreslagit att vi träffas vid Campus Umeås nya utomhusidrottsarena, med sin 400 meter bana och närhet till IKSU, en av Norden största träningsanläggningar. Viktoria tycker varken det är för kallt eller jobbigt: Det blir perfekt. Genom ett nytt avtal mellan S-fakulteten och Umeå centrum för idrottsvetenskap (UCIV) kommer Viktoria, och andra elitidrottare som vill kunna arbeta brett med skogliga frågor, att kunna studera till jägmästare vid SLU Umeå samtidigt som de utövar sin sport på elitnivå. Det krävs att man idrottar, eller tränar idrottare, på nationell eller landlandslagsnivå, och att man är villig att ta ansvar för att studierna blir genomförda med gott resultat. Gör man det kan man få hjälp både med att anpassa studietakten, se till att man kan ta sina tentor, och ha en egen studievägledare att diskutera sin studiegång med. Studenter som skriver elitidrottsavtal med fakulteten har även tillgång till vissa stödfunktioner vid UCIV på Campus Umeå. Centret anordnar idrottsluncher och föreläsningar, bland annat. Ett av Nordens största träningscentrum och campus nya utomhusarena finns båda på gångavstånd från SLU. Fungerar det i praktiken att studera och idrotta på elitnivå? Jag tyckte det var bäst att göra en ren chansning. Jag tänkte att jag provar. Det har varit jättebra hela vägen, säger Viktoria Tegenfeldt. Det gäller att ha stuktur på tiden. Jag brukar planera hela veckan. Jag har ju mitt träningsprogram så jag vet vad jag skall köra. När man tränar löpning kan man välja mycket när man vill träna, utan att behöva åka någonstans. Det är bara att snöra på skorna! På så sätt kan man vara effektiv. Vad krävs för att hålla motivationen uppe? Man måste ha ett genuint intresse för sin sport för att träna över huvud taget. Det bästa med att träna är att få bli riktigt trött. Det är en sådan himla skön känsla. Mitt mål är att fortsätta trivas med det jag gör och att ha kul i min idrott. Och att fortsätta utvecklas. Och utvecklas har Viktoria gjort. Efter ett uppehåll på knappt tre år började hon träna igen. I februari 2011 sprang hon 800 meter på 2.07 minuter och 1500 meter på Tränar gör hon sex dagar i veckan, under högst nio pass. Det blir fem tävlingar i vinter, i Sverige och utomlands. Under sommarsäsongen är det som regel många fler. - Jag har slagit personligt rekord i varje tävling sedan omstarten. Jag förstår att det inte kan fortsätta så. Det hade varit jätteroligt att tävla i ett mästerskap men så länge jag gör mitt bästa så kommer jag att vara nöjd. Varför ville du studera på jägmästarprogrammet, och vad vill du arbeta med? Jag har alltid varit intresserad av naturen. Drömmen är att få vara ute i skogen och att ha ett praktiskt arbete som har att göra med miljövård och den biten. Det är en bred utbildning så jag kommer nog att hitta rätt. Vad tycker du om att elitidrottare numera kan studera till jägmästare vid SLU med anpassad studietakt och individuellt stöd? Nu kommer jag att få hjälp. Det är jättevärdefullt. Det verkar som om alla som är inblandade från universitetets sida är väldig engagerade och vill att det skall fungera, säger Viktoria Tegenfeldt. << Bland SLU:s jägmästarstudenter återfinns elitidrottare som springer medeldistans, åker skidor och orienterar. Studievägledaren Thomas Lindström hoppas att fler skall få upp ögonen för möjligheten att kombinera studier och elitidrott. TEXT & FOTO ANNA STROM Han har varit delaktig i att SLU nu kan erbjuda elitidrottare möjligheten att studera vid jägmästarprogrammet samtidigt som de fortsätter att utöva sin idrott. I och med att Umeå universitet också erbjuder den här möjligheten ska alla elitidrottande studenter på campus ha chansen att vara med. De har möjlighet att få anpassad studietakt, extra tentamina och rätt till studieplanering. Det blir där jag kommer in. Thomas har själv från en bakgrund som fotbollspelare bredvid heltidsarbete och vet hur viktigt det är att kunna planera sitt schema för att både träna och tävla. Han har dessutom arbetat som studievägledare på en idrottsfolkhögskola. Här på SLU behöver man inte avsluta sin karriär som elitidrottare för att kunna studera. Man kan få bägge delarna på en gång. Det är väl det absolut bästa, säger han om SLU:s nya avtal för elitidrottare vill som läsa till jägmästare. Nu för tiden håller man ju på med elitidrott längre och då kanske det tar emot att sätta sig på skolbänken efter 15 år som idrottskvinna eller idrottsman. Han efterlyser personer som kan lära sig att planera, är villiga att lägga ner arbete på att behålla sin elitidrottsliga nivå och samtidigt kan hålla en god nivå på studierna. Någon som brinner för sin idrott och som vill bli jägmästare, tillägger Thomas Lindström. Jag har jobbat med liknande grejer förut och det är roligt att kunna hjälpa studenterna att kombinera. << Viktoria Tegenfeldt, medeldistansare och jägmästarstudent, 8 «RESURS 2.11 börjar dagen med ett träningspass på 400-metersbanan i Umeå. RESURS 2.11» 9

6 FORSKNING AKTUELLT Framtidens grödor är multifunktionella Ultunaprofessorer installerade TEXT David stephansson FOTO JULIO GONZALEZ Tänk dig själv på ett kafé. Du har precis köpt dig en smörgås och satt dig tillrätta i en soffa. Medan du äter surfar du på din dator. Förutom brödet, bakat på vetemjöl, består smörgåsens förpackning, soffans stoppning och klädsel samt datorhöljet av produkter från vete. TEXT KARIN NILSSON Det här kan bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid. Vid SLU i Alnarp håller Eva Johansson och hennes forskargrupp på att ta fram grödor, till exempel spannmåls- och oljeväxter, för multianvändning. De odlar och korsar grödor för att förstå hur odlingssätt och genetiskt material påverkar grödans kvalitet. Vi analyserar olika ämnen från grödorna, till exempel innehållet av antioxidanter och proteiner, för att se hur näringsinnehållet varierar. Vi håller också på att ta fram nya material och produkter baserade på proteiner, i samarbete med Lunds tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan, där vi studerar hur olika proteinstrukturer i växten och i det färdiga materialet påverkar materialets kvalitet och egenskaper. Syftet med Eva Johanssons forskning är att odla fram grödor av högsta kvalitet oavsett om de produceras för livsmedel eller andra ändamål, och att även restprodukterna ska kunna användas till produkter av hög kvalitet. Vetegluten blir hårdplast Ett exempel är etanolproduktion av vetekärnor, som ger restprodukterna gluten och drank. Drank är urkokt mäsk och består främst av proteinrika skaldelar. Dranken skulle kunna bli ett förpackningsmaterial. Gluten är ett vitt pulver som består av omkring 80 till 100 olika proteiner. Från gluten kan proteiner med olika egenskaper extraheras fram för tillverkning av olika produkter, till exempel frigolitliknande material, skum för husisolering, hårdplastliknande material till datorhöljen och lamparmaturer och läderliknande material för möbelklädslar. Problemet med många av de här materialen i dag, är att de bryts ner när de kommer i kontakt med vatten. Produkterna måste vara hållbara under den tid de används samtidigt som de måste vara naturligt nedbrytbara. Intresse finns för biomaterial Det finns ett stort intresse hos företag för biologiska råvaror och biomaterial, som kan ersätta produkter som i dag görs av råolja, bland annat plaster. Men det är också ett stort steg för ett företag att ställa om sin produktion. Det måste vara ekonomiskt lönsamt. Lättast är att få mindre företag intresserade och att satsa på att producera en viss produkt, menar Eva Johansson. Det behövs entreprenörer. Som forskare kan du inte vara företagare också, tiden är begränsad. Det vi kan göra är att ta fram prototyper och visa, och se om någon nappar. När produkterna kommer ut på marknaden är svårt att säga. Det kan dröja allt mellan ett till tio år, säger Eva Johansson. Till stor del beror det på tillgången på olja och hur väl produktionskostnaderna kan konkurrera med de för oljebaserade produkter. << Eva Johansson är sedan den 22 mars 2010 professor i jordbruksvetenskap, med inriktning på produktkvalitet. Hon deltar vid årets professorsinstallation i Alnarp den 6 maj. Installationsceremonin på Ultuna ägde rum i Loftets hörsal och inleddes med processionens intåg med studenternas fanborg i spetsen. Efter rektor Lisa Sennerby Forsses hälsningsanförande presenterades de nya professorerna av VH-fakultetens dekanus Kerstin Svennersten-Sjaunja och NL-fakultetens dekanus Kristina Glimelius. Rektor överlämnade diplom och installerade professorerna. För musiken svarade Linnékvintetten. Vid den efterföljande middagen på Ultunarestaurangen hölls tal av rektor, ordförande i SLUSS Maria Andersson och professor Carl Johan Lagerkvist. För middagsgästernas tacktal stod kommunfullmäktiges ordförande, prof emeritus Lars Bäcklund. Under middagen bjöds gästerna på skönsång av personalkören Ultunae klara röster, som introducerades på svenska, engelska och tyska av dirigent Erik Hellerstedt. Efter middagen följde dans på Loftet till musik av dansorkestern Rezår. Två av de installerade professorerna har rekryterats från utländska lärosäten: Maria Ignatieva (ovan och överst till höger) och DJ de Koning (nederst till höger) med släkt och vänner. Carl Johan Lagerkvist, Dirk-Jan de Koning, Mikael Berg, Maria Ignatieva, rektor Lisa Sennerby Forsse, Lotta Rydhmer, Britt Berglund, Birgitta Åhman & Lars Andersson. Vid middagsbordet syns bl.a. UNT:s chefredaktör Lars Nilsson och Sveriges Veterinärförbunds informationschef Johan Beck-Friis. 10 «RESURS 2.11 RESURS 2.11» 11

7 AKTUELLT AKTUELLT Nu blir SLU ännu mer fena på fisk Mätning av otoliten används för att kartlägga fiskens vandring, berättar Anne Odelström. Otoliten, fiskens hörselben, används för att bestämma fiskens ålder. I laboratoriet två trappor upp i det gamla skolhuset i Öregrund mäter Anne Odelström och hennes arbetskamrater åldern på mer än fiskar varje år. De tillhör Europas främsta experter på att mäta hur gammal en fisk är. TEXT ULLA AHLGREN FOTO KARIN NILSSON Fiskarnas ålder är en viktig nyckel när man uppskattar fiskbeståndens storlek. Vi tittar på tio olika arter, säger Anne Odelström som har huvudansvaret för mätningarna på ål. Genom att känna till fiskarnas ålder kan experterna förutse hur fisksamhällena kommer att se ut i framtiden. Men de tittar också bakåt i tiden. Genom att veta vilka år som gett speciellt rika årsklasser av fisk, kan de ta reda hur förhållandena ser ut ett bra fiskår. Otoliten avslöjar åldern Åldersbestämningen görs på fiskens hörselben, den så kallade otoliten. Efter att ha sågat itu otoliten med en diamantsåg och förbehandlat provet kan experterna räkna årsskikten i benet nästan som årsringar på ett träd. Just nu arbetar vi även med metodutveckling. Vi preparerar otoliter för en kemisk analys, som kan ge ett slags fingeravtryck av fiskens vandring. På så vis kan vi kartlägga vandringsfiskens vandringsvägar och se om de återvänder till samma lekvatten, säger Anne Odelström. Räknar fiskar längs kusten Från och med den 1 juli i år blir Fiskeriverkets avdelning för forskning och utveckling (FoU) en del av SLU. Detta innebär omkring 150 nya SLU:are, en ny stor institution och åtta nya verksamhetsorter. De delar som förs till SLU är Kustlaboratoriet i Öregrund, Sötvattenlaboratoriet i Drottningholm, Havsfiskelaboratoriet i Lysekil plus laboratoriernas filialer. Just i Öregrund arbetar man framför allt med frågor som rör hur kustfiskbestånden mår och påverkas av miljön och fisket. Huvuduppgiften är att ge råd till den svenska fiskeriförvaltningen och vid internationella samarbeten. En grundförutsättning för verksamheten är labbets långsiktiga datainsamling med tillhörande analyser. Vi provfiskar längs med hela Sveri- ges kust. Det är en övervakning som vi genomför varje sensommar och höst. Vi väger, mäter och artbestämmer fiskarna. Abborren är en referensart så på den gör vi extra mätningar, till exempel åldersbestämningar, säger fiskeribiolog Anders Adill som både planerar och deltar i provfiskena. Provfiskena sker med speciella nät som gör att man fångar olika arter och olika stora fiskar. Kustlaboratoriet ansvarar också för ett kontrollprogram vid kärnkraftverket i Forsmark, där man studerar ifall fisksamhällena störs av kärnkraftsindustrin. Motsvarande kontrollprogram finns vid lokalkontoren i anslutning till kärnkraftverken i Oskarshamn och Ringhals. Labbet får en friare roll Magnus Appelberg är chef för Kustlaboratoriet. Han berättar att det var en lättnad när beskedet om vart de skulle hamna äntligen kom. Jag tror att SLU är en lösning som passar oss bra. Många var oroliga för att laboratoriet skulle behöva flytta, men den frågan är helt borta nu. SLU verkar inte tycka att det är några problem med att driva verksamhet på flera orter, säger Magnus Appelberg. En oro som ändå i viss mån finns kvar är frågan om hur man passar in på SLU. För de som har valt att jobba inom en myndighet kan det kännas ovant att hamna vid ett universitet. Vår verksamhet vid Fiskeriverket har varit styrd. Vi har bedrivit miljö- och resursövervakning och forskning inom myndighetens ramar. Nu när vi blir en institution får vi i högre utsträckning forma vår egen verksamhet, vilket också är positivt, säger Magnus Appelberg. De olika laboratorierna kommer att öka SLU:s kompetens om fisk och marina miljöer. Redan i dag finns det samarbeten mellan SLU och Fiskeriverket, men Magnus Appelberg skissar tillsammans med andra kollegor på fler sådana gemensamma projekt ihop med SLU-forskare, bland annat vid Vilt, fisk och miljö. Bra stämning på arbetsplatsen Teija Aho är chef för forskargruppen Resurs och fiske. Där arbetar man med att ta reda på hur mycket fisk som finns och vad som påverkar bestånden till exempel den allt större sälstammen. Forskarna undersöker bland annat om man kan klara fisket i sältäta områden genom >> Läs mer om överföringen av Fiskeriverkets FoU till SLU https://internt.slu.se/fiv-till-slu 12 «RESURS 2.11 RESURS 2.11» 13

8 AKTUELLT AKTUELLT Labbcheferna tycker till om SLU plus och minus Magnus Appelberg, Kustlaboratoriet, Öregrund: Vi har varit väl styrda ibland, vilket har haft både för- och nackdelar, men nu får vi en lite friare roll. Det tror jag även min personal känner. Jag tror också att det är positivt att frikoppla rådgivningen från förvaltningen, även om det kan innebära problem. En risk, när vi blir en institution, är att långsiktigheten i vårt arbete försvinner om vi i alltför hög utsträckning måste söka forskningsmedel. En annan risk, om det blir en alltför akademisk miljö, är personalflykt eftersom vissa kanske hellre jobbar inom förvaltning än i en akademisk miljö. Teija Aho att använda andra sorts fiskeredskap. Men vid sidan av sitt gruppledarskap är Teija Aho engagerad inom Kustlaboratoriets personalvård. Vi har en bra stämning på arbetsplatsen där alla drar åt samma håll. En farhåga som jag ser om det blir en alltför akademisk miljö, med mycket inbördes konkurrens, är att vi tappar sammanhållningen. Det är något som vi måste jobba aktivt för att behålla när vi blir en institution, säger Teija Aho. Teija Aho berättar att det är en ganska jämn könsfördelning på Kustlaboratoriet med en blandad åldersfördelning. I vintras hade de med två lag i Stafettvasan, i julas tovade de fiskar till Fiskeriverkets adventsfönster i Öregrund och för några somrar sedan deltog de i Gräsö runtrodden. Ingen i min grupp är orolig inför flytten. De flesta tycker att det ska bli spännande. Alla har också uppfattat kontakten med SLU som mycket positiv. SLU tog tag i alla viktiga frågor snabbt, säger Teija Aho. << Anders Adill Sofia Johansson Hur känner du inför att hamna på SLU? Teija Aho, chef för forskargruppen Resurs och fiske: Jättespännande! Det är en jättebra lösning för forskningen som blir mer fri. Vi får göra annat än vad myndigheten vill. En nackdel är att vi hamnar längre bort från förvaltningen. Några har valt att vara nära förvaltningen för att lättare kunna påverka. Anders Adill, fiskeribiolog: Jag hoppades på SLU. Jag vill gärna fortsätta med våra kärnkraftsmätningar vid Forsmark, vilket vi förmodligen inte kunnat göra om vi hamnat på den nya havs- och vattenmyndigheten. Jag hoppas också på bra samarbeten mellan institutionerna och att vi kan få in lite undervisning på vår institution. Anne Odelström, åldersanalytiker: Roligt! Jag har varit SLU-anställd tidigare. För labbet är det en fördel att bli friare och kunna bredda verksamheten. Det vore roligt om vi fick in lite studenter och kanske doktorander. Sofia Johansson, ekonom: Joakim Hjelm, Havsfiskelaboratoriet: Jag har lite svårare att se hur vi - när vi är utanför en myndighet - skall medverka aktivt i den rådgivningsfunktion som vi har idag. Mycket av vårt arbete är kopplat till EU och internationella förhandlingar, och där händer det ofta att vi måste svara på frågor från en dag till en annan. Eftersom vi har suttit nära förvaltningen har vi kunnat snappa upp vad som är på gång och ställa om vår verksamhet i tid. Det kanske blir svårare nu. Men det beror såklart på hur våra kontaktytor sätts upp mot den nya myndigheten. Bjarne Ragnarsson, Fiskeriförsöksstationen, Älvkarleby: Alla här blev väldigt glada över beslutet. Jag ser det här som en nystart och en omstart. Vi sysslar mycket med vattenbruk och de problem som uppstår i samband med det. Nu kommer vi att hamna i en forskningsmiljö som vi gärna vill vara i. Det som känns positivt är att vi håller ihop labben och kan driva den nya institutionen med gemensamma krafter. Jag hoppas att vi kan göra den till en attraktiv institution på SLU. Jag är positiv. Det känns spännande. Den stora biten var vart vi skulle hamna, men nu när vi vet att vi blir kvar här i Öregrund känns det bra. Agneta Blom, administratör: Joep de Leeuw, Sötvattenlaboratoriet: Vi studerar främst fiskbestånden, men nu kan vi i högre utsträckning utveckla vårt arbete mot ekosystemanalyser och socioekonomiska frågor. Jag ser det också som positivt om vi kan bidra till undervisning och få hit studenter. Jag är också positiv. Den enda oron är väl att få alla bitar att falla på plats innan den första juli. Vi har mycket jobb med att få vår ekonomi att fungera i SLU:s ekonomiska system innan övergången, sen blir det nog lite lugnare. Personalen är mest positiv över beskedet, men visst finns det vissa frågor. Frågorna handlar till exempel om hur vi ska få vår verksamhet, som till stor del även handlar om information till våra avnämare och till allmänheten, att passa in bra på SLU. Agneta Blom 14 «RESURS 2.11 RESURS 2.11» 15

9 UTBILDNING Forskarskolan länk till näringslivet Ryttarstjärnor SLU-professorer blir AKTUELLT När Back Tomas Ersson var färdigutbildad jägmästare vid SLU blev det jobb i näringslivet och tanken på att doktorera fanns inte alls. Men när tillfället dök upp kändes det svårt att motstå erbjudandet om SLU:s forskarskola FIRST under fem år. TEXT & FOTO SUSANNE SJÖBERG Back Tomas Ersson delar sin tid mellan arbetsgivaren Södra och SLU:s forskarskola FIRST. Tanken med forskarskolan är att näringslivet aktivt ska delta under hela doktorandperioden. Forskningen ska ligga nära och i samarbete med företag. Helhetspaketet med både näringslivet och SLU lockade Back Tomas Ersson: För mig är det viktigt att forskningen är verklighetsförankrad och tilllämpbar, berättar han. Han är anställd hos skogsägarföreningen Södra och tiden delas mellan Södra i Växjö och skogsfakulteten i Umeå. Back Tomas arbetar med koncept för framtida maskinell skogsplantering och markberedning som ska gagna Södra, något som han trivs mycket bra med. Det är en rolig utmaning att omvandla forskning till hur det fungerar i verkligheten. När man befinner sig ute på ett företag förstår man de verkliga hindren. Det blir en bra tvåvägskommunikation mellan forskningen och företaget och det är något som gagnar båda, säger han. Kyra Kyrklund och Jan Jönsson har bägge varit internationella ryttarstjärnor inom ridsport. Nu blir de adjungerade professorer i ridkonst vid SLU. Text Carin Wrange Foto Walter Ernst Foto istockphoto.com Kontakter i näringslivet En av fördelarna med forskarskolan är de många kontakterna i näringslivet. Back Tomas konstaterar att han för sin del får träffa de flesta som är ansvariga för skogsteknik inom Sveriges skogsföretag. Inom FIRST ges också möjligheter till bra internationella kontakter. En av Back Tomas biträdande handledare är finländare, och under forskarskolans fem år kommer minst tre internationella studieresor att genomföras. Detta för att skapa en förståelse för de skogstekniska förutsättningarna utanför Norden och sätta in skogsmaskinforskningen i ett större sammanhang. Ryssland, Sydafrika och Kanada kommer att besökas, något som borde passa Back Tomas Ersson som vuxit upp i Kanada, tillbringat ett av sina studieår i Sydafrika och tidigare rest tvärs genom Ryssland. internationella kontakter En av Back Tomas biträdande handledare är finländare, och under forskarskolans fem år kommer minst tre internationella studieresor att genomföras. Detta för att skapa en förståelse för de skogstekniska förutsättningarna utanför Norden och sätta in skogsmaskinforskningen i ett större sammanhang. Ryssland, Sydafrika och Kanada kommer att besökas, något som borde passa Back Tomas Ersson som vuxit upp i Kanada, tillbringat ett av sina studieår i Sydafrika och tidigare rest tvärs genom Ryssland. << Kort fakta om FIRST: FIRST, Forest Industry Research School on Technology, är ett samarbete mellan tre universitet, SLU samt universiteten i Joensuu och Helsingfors, samt tre institut, Skogforsk i Sverige och Metla och Metsäteho i Finland. Forskarskolans målsättning och vision är att göra de nordiska länderna till världsledande inom skogsteknologi fram till 2020/2025. De åtta svenska FIRST-doktorander som startade 2009 disputerar enligt planerna Läs mer: Genom att knyta två mycket etablerade och erfarna utövare inom ridsport tar verksamheten inom hippologenheten vid SLU och Hästnäringens riksanläggningar ett stort kliv framåt. Till arbetsuppgifterna som adjungerande professorer kommer Kyra Kyrklund och Jan Jönsson att stödja hippologlärarnas utveckling och undervisning i ridkonst vid riksanläggningarna Flyinge och Strömsholm. De ska också hålla clinics för lärare och studenter samt initiera och delta i forskningsprojekt inom ridkonst. UNIK SATSNING Kyra Kyrklund blir professor i ridkonst (10 procent) med inriktning dressyr och Jan Jönsson blir professor i ridkonst (20 procent) med inriktning unghästutbildning, coachning samt ledarskap. Tjänsterna inrättas vid SLU och finansieras av Hästnäringens Nationella Stiftelse. De rekryteringar vi nu har gjort till SLU är ett fantastiskt sätt att lyfta svensk ridsport, säger Jan Philipsson vid SLU. Det ger även en fortsatt hög kvalitet på hippologprogrammet. Hippologi är numera ett huvudämne vid SLU och sedan 2010 är utbildningsprogrammet treårigt. Det var också i Hästarnas mästare Kyra Kyrklund, internationell ryttarstjärna, blir nu adjungerad professor i ridkonst vid SLU. och med den förändringen som förslag konkretiserades om att knyta till sig två utövare med internationellt högt anseende inom ridkonsten. Det resulterade i den nu unika satsningen på Kyra Kyrklund och Jan Jönsson. STORA FRAMGÅNGAR Kyra Kyrklund är en av världens mest kända dressyrryttare och tränare med framgångar vid såväl OS som VM. På hingsten Matador tog hon ett silver vid VM i Stockholm 1990 samt vann världscupen i dressyr med samma häst Master, Amiral, Edingburgh och Max är andra hästar hon har haft stora framgångar med. Kyra Kyrklund tävlar fortfarande aktivt men största delen av sin tid ägnar hon i dag åt träning av internationellt mycket framgångsrika dressyrryttare i flera länder. Bland annat har hon regelbundet tränat Jan Brink och Briar, under ett antal år Sveriges mest kända ekipage. Jan Jönsson är fälttävlansryttare sedan lång tid. Hans främsta framgång är ett brons vid OS i München 1972 då han red hästen Sarajevo. Jan Jönsson har varit svensk mästare i fälttävlan fem gånger, bland annat med hästen The Noble Man. Jan Jönsson har precis som Kyra Kyrklund varit mycket engagerad i träning av ryttare på elitnivå och även varit lagkapten för de svenska fälttävlansryttarna och fört både ungdomar och seniorer till många internationella framgångar. Jan Jönsson har ända sedan starten av hippologprogrammet 1994 varit engagerad i utbildningens delar som hålls i skånska Flyinge. << 16 «RESURS 2.11 RESURS 2.11» 17

10 KORSORD VI SATT KLISTRADE då som nu och undrar nog fortfarande vad som hände. Med trollbundna ögon följde vi varje sekund som om ETERNAL glory av DL det var en evighet. Nu är alla(?) idolerna på banan igen men denna gång kan bara en vinna - vem blir det till slut? Foto istockphoto.com Etiska aspekter på extrem avel Helena Röcklinsberg, SLU:s nyanställda lektor i djuretik, har undervisat och forskat kring djur och människors relation under många år. Vid en kvällsfika på Science Café i Skara träffade hon gäster och studenter kring ämnet Extrem avel av djur. Text Vanja Sandgren Diskussionerna rörde sig kring människans mål och avsikter med att förändra ett djurs utseende. Det kan vara att extremavlade djur kan användas för att få fram läkemedel mot sjukdomar eller att större djur som äter mindre blir billigare i produktion. Men någonstans måste vi sätta gränsen för vad som är okej eller inte. Frågan är om vi har blivit fartblinda? En engagerad publik efterlyste mer styrning från till exempel Svenska Kennelklubben (SKK). Exempel gavs på hundar med trånga andningsvägar, det innebär för vissa människor ett mysigt snusande ljud, men för hunden kan det vara plågsamt. SKK, Jordbruksverket och Veterinärförbundet har samlats för att börja bringa reda i frågan, det finns mycket att jobba med, sa Helena Röcklinsberg Runt kaféborden, bland caffe latte och toast, hördes ljudliga diskussioner och konstateranden. Lejonhunden, som avlades för jakt, är i dag den populäraste hunden på Östermalm, helst med täcke på. Många menade att köparen har ett ansvar att inte stötta extremavel, det vill säga köpa en frisk hund. Men vem bestämmer hur det ska vara? Och vad ville man från början? Det är komplexa frågor som belystes från många perspektiv. Och rent principiellt måste vi också ställa oss frågan om vi har rätt att lägga oss i individens beslut, frågade Helena Röcklinsberg. Djuren betraktas ju i lagen som egendom var drar vi gränsen för att avgöra vad någon får äga? När det gäller regler så är det strängare när det gäller produktionsdjur. Belgian Blue får vi inte ha i Sverige, men det är accepterat att ha en bulldog. Helena Röcklinsberg är teolog och har disputerat på en avhandling i djuretik, och har i samband med det läst några poäng etologi vid SLU. Nu finns hon i SLU:s värld. Jag har alltid varit intresserad av relationen djur och människa och min förhoppning är att man så småningom ska kunna ta poäng i ämnet djuretik på SLU. << Foto Vanja Sandgren Helena Röcklinsberg (till vänster) ställde många svåra frågor kring avel och etik. Till höger Sofia Wiberg som är lokal arrangör av Science Café i Skara. LoDRäTT 1 betvivlande interjektion 2 salsorna 3 franskt vete 4 kvalgräns i golf 5 enhet för sprängverkan (förk.) 6 darras det som 7 initialerna för The King of Pop 8 är vågrätt 20 9 beskriva ögon 10 ses med ögon 11 Bill & His Comets 12 upplaga 13 är anmälan till påbörjad kurs 15 bör man inte straffen 16 Festfolks mer kända akronym 19 P som Pekka, ej L som Langer 21 den var MB:s liv i åratal 22 erbjuder logi i Nacka 25 andranamn för vågrätt org. som utlyste Kemiåret tilltalsorden 32 S (se vågrätt 56) 36 kompletterar yin 37 lantanoid, einsteinium & nickel 40 M som firade hjulen i Schweiz 41 kan träd stå i 44 väldigt lite magnesium? 45 norrländskt universialverb 46 är GS vid måttagning 47 politikens tidigare Messing 48 har MHW kallats länge 50 utbyggnad med skyddsräcke 54 hårt övre skikt under vintern 57 gadolinium, ytterbium & radon 58 blir nog selleristaven 60 kommer i fri-, hörn-, in- och straffvariant i fotboll 62 kampsport med svärd 65 tennisklubbsförk. 67 friidrottaren Geir 70 belle 73 höjdhopperskan Acuff 74 står för Unalaska Airport 76 en av Nalle Puhs kompisar 77 ryskt medhåll 78 kör i huvudstaden 80 trafikplatssignatur för Alväng VågRäTT 1 finns till 3 brädspel 11 har raspig röst 14 där bondbrudar dansar? 17 riktning 18 strulade till det 20 R som pytzade tretton gånger 22 på såsflaska och skrivare 23 ett slags tvål kaz. tyngdlyftare i Peking-OS 25 engelsk kam 26 stället där bragderna frodas 27 titelförsvararen 29 gör nime till finskt nominativ 30 kronodomän 31 fryser lervälling till? 33 enkelsträngad nukleinsyra 34 engelskt saftsuffix 35 hon sprang rakt in i hjärtat på svenska folket 38 övertid (eng. förk.) 39 tecknarinit. 40 kort för fr. kvinna 41 Bachelor of Laws i titel 42 bindestreksfri titel på alfabetisk stikkordsliste? 43 heter likt som en själv 45 född i norr, fast i Väster; gick på Östra, fick boll av Syd 49 Camargo, brasiliansk målare 51 på whiskeyflaska? 52 elektronikföretag 53 gör basil till ödlemonster 54 nationell tävling (förk.) 55 saltmetall (bet.) 56 idolen med stort I - en sann 56:a - både här och nu! 59 armbågslängd 60 kommer att 61 -Seltzer 63 gräddmått 64 var Bings önskejul 66 L (se vågrätt 73) 68 nog ä KB gla va? 69 namn på ett kommunfritt område i Arkansas 70 fartgrensspecialisten Lindsey 71 brom i system 72 norpa 73 A med brons från chassi 78 toppen för San Marino? 79 obehagliga och instängda 81 Boy ( ) 82 svepskäl 83 så hamnar Överståthållareämbetet sist! Vill du vara med och tävla? Hitta det rätta svaret genom att kasta om bokstäverna i de gula rutorna. Skicka in det till Resurs, Box 7077, Uppsala eller En vacker träskärbräda står på spel! Vi behöver ditt svar senast 23 maj SJäLV är BäSTE DRäNg I Resurs nr fick lösarna sträva efter eget styre. Bland svaren dolde sig nämligen såväl SToRFURSTENDÖME (V1) och DIK- TATUR (L10), som MoNARKI (L24) och DIREKTDEMoKRATI (V55), fyra väldigt olika typer av självstyren. Då var nog namnet på den kardassiska rymdstationen TERoK (V37) Nor svårare att hitta och kanske även Diego Maradonas egen guds HAND (L14) som trots allt var rätt MäNSKLIg (L17). Styrde i rätt riktning mot AUToNoMI gjorde svaret från Anna-greta Haglund, Husdjurens utfodring och vård, Ultuna. Vi gratulerar till vinsten! 18 «RESURS 2.11 RESURS 2.11» 19

11 NOTISER Kraftsamling kring svenskt nötkött Svenska konsumenter efterfrågar svenskt nötkött för att de känner sig trygga med djuromsorg och kontroll. Samtidigt ökar importen av nötkött och bara drygt hälften av det nötkött som konsumeras har svenskt ursprung. Värdet av de svenska böndernas livsmedelsproduktion behöver öka med minst en procent per år, sade LRFs vice ordförande Helena Jonsson när hon inledde det rådslag om Tillväxt Nötkött, som LRF och SLU ordnade tillsammans med Sveriges Nötköttsproducenter i Stockholm nyligen. Med ett nationellt tillväxtprogram vill SLU:s forskare tillsammans med näringen skapa en långsiktigt hållbar nötköttsproduktion i landet genom att vässa företagandet och med konsumenterna i fokus öka förädlingsvärdet längs hela kedjan från gräs till grill, förklarade Håkan Schroeder, prodekan på SLU Alnarp och samordnare av initiativet. Vi vill också lyfta fram den miljönytta som våra betande köttdjur gör genom att hålla markerna öppna och skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna leva upp till de nationella miljömålen. Planen är att det nationella tillväxtprogrammet för svenskt nötkött, som bygger på starka regionala noder, ska inledas med en förstudie som ska lägga grunden till satsningens innehåll, arbetsform och finansiering med start Den arbetsgrupp som har förberett initiativet har bedömt att det krävs minst miljoner kr per år fram till 2020 för att satsningen ska göra skillnad och bidra till att lösa den svåra situationen i branschen. Geladi mest citerad Professor Paul Geladi, Biomassateknologi och kemi, har en artikel som citerats gånger. Därmed är inte Henrik Andréns, Ekologi, artikel som citerats gånger den mest citerade artikel som publicerats av en forskare nu verksam vid SLU, vilket påstods i förra numret av Resurs. Geladis artikel heter Partial Least-Square Regression A Tutorial och publicerades 1986 i Analytica Chimica Acta. Foto Kjell-Arne Nilsson SLU medverkade på turistmässa Drygt besökare kom till TUR 2011 i slutet av mars, en årligen återkommande mässa om turism, resor och professionella möten. SLU fanns på plats i Uppsalamontern. Utställarna kom från 95 olika länder, men merparten av de 975 utställarna, cirka 750, kom från Sverige. SLU var väl parkerat i den moderna Uppsalamontern tillsammans med Uppsala universitet. Från den övriga högskolevärlden fanns även Linnéuniversitetet och Karlstad universitet representerade i andra montrar. Kemins år uppmärksammades i Uppsalamontern. Det var både väl synliga och hörbara experiment. Många yngre mässbesökare lockades av detta. SLU bidrog med profilprodukter som vinster i en tävling. Totalt delade SLU ut 200 så kallade buffar med SLU-loggan på. Friberg hyllad för livsgärning Per Friberg, 90 år och professor emeritus i landskapsarkitektur vid SLU i Alnarp, erhåller en Lifetime Achievement-utmärkelse för sina excellenta insatser inom landskaparkitektur och undervisning. Per Friberg blev 1964 landets förste professor i trädgårdskonst och naturvård. Han ses som en av landets främsta landskapsarkitekter under senare delen av 1900-talet och har vunnit många arkitekttävlingar samt varit gästprofessor vid Harvard- och Berkeleyuniversiteten i USA. Priset delas ut av ECLAS (European Council of Landscape Architecture Schools). SLUare leder internationellt analysnätverk SLU-forskaren Erik Bongcam-Rudloff, Husdjursgenetik, är koordinator i ett COSTfinansierat forskarnätverk, SeqAhead, vars huvuduppgift är att utveckla samarbetet mellan de stora aktörerna inom NGS-området (Next Generation Sequencing). Ny storskalig sekvenseringsteknologi har revolutionerat biomedicinsk forskning och har expanderat till många nya forskningsfält. Den nya storskaliga sekvensteknologin ger bland annat forskarna möjlighet att förstå arvsmassans betydelse för sjukdomars uppkomst hos djur, växter och människa. Frågor kan ställas på helt nya sätt med mer storskaliga metoder. Tack vare genomsekvensering ges nya möjligheter att studera olika livsvetenskapsproblem i varelser från växter och bakterier och uppåt i utvecklingskedjan, till människa och andra däggdjur. Problemen är bland annat hur man tar hand om dessa enorma mängder av data, säger Erik Bongcam-Rudloff. Det här är ett projekt där spjutspetsforskare från hela Europa samarbetar över gränserna. Nu kan de ledande forskningslaboratorierna samarbeta i stället för att var och en ska uppfinna sina egna hjul, säger Erik Bongcam-Rudloff. Mark och miljö miljöcertifierad I december förra året blev institutionen för Mark och miljö miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO Det innebär att institutionen har sett över sin resursanvändning och tagit fram ett miljöledningssystem. Institutionen har bland annat bedömt och formulerat mål för kemikalieanvändning, pappersanvändning och resande. Miljöledningssystemet är ett levande dokument som bygger på att vi ständigt ska förbättra oss, säger Mats Olsson, tidigare prefekt vid institutionen och initiativtagare till arbetet. Som ett led i miljöcertifieringen har institutionen bland annat tagit fram kriterier för uppföljning av hur mycket man reser. De har investerat i en videokonferensutrustning och planerar också att arrangera en kurs i energisnål bilkörning för institutionen. Själva certifieringen görs av ett oberoende certifieringsorgan som med jämna mellanrum kommer att granska institutionens miljöarbete. Monica Östman och Mats Linde har genomfört det praktiska arbetet med miljöcertifieringen. Text Ulla Ahlgren augusti januari maj december september februari ÅRET SOM GICK juni 2010 Populär årsberättelse tryckt oktober mars Nu finns Året som gick 2010 tryckt. Det är en lättsam och populär sammanställning av stora och små SLU-händelser under föregående år. En engelsk version är på väg i skrivande stund. Nyhet denna gång är att Siffror & fakta med aktuella resultat ur årsredovisningen ingår. Liksom övriga informationsblad om SLU går även denna broschyr att antingen beställa från Publikationsservice eller ladda ned via nätet: juli november april SLU-biolog tjänar bäst Lönen på första jobbet efter högskoleexamen kan skilja mycket från person till person, beroende på vilket lärosäte man studerat vid, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv. För biologämnet, där SLU omnämns, gäller att den som studerat vid Lantbruksuniversitetet vanligen får högst ingångslön av jämförda lärosäten. Biologi, avancerad nivå (magister/master), månadslön: SLU: kr Göteborgs universitet: kr Uppsala universitet: kr (Källa: Svenskt Näringsliv) Är du en fena på alla arter? Under ytan i de till synes oändliga världshaven finns marina djur som är lika vackra som gåtfulla. Det myllrar av liv. Och här finns en uppsjö unika livsformer utan motsvarighet på land. För en landkrabba kan det i drömmen vara höjden av lycka att se ett stim av hundratals hammarhajar som rör sig kalejdoskopiskt i ett tropiskt hav. Och tänk om man kunde få hälsa på hos håkäringen där den lever i djupets mörker. Eller varför inte lära sig känna igen tarmsjöpungen, en våra vanligaste sjöpungar som växer i stora klasar på rep, bryggor och stenar. Allt om svenska hajar, rockor, lansettfiskar, pirålar, nejonögon och sjöpungar i nationalnyckelvolymen Ryggsträngsdjur: Lansettfiskar broskfiskar som kommer i maj Foto Jenny Svennås-Gillner NOTISER UDS först i landet med DT på stordjur Universitetsdjursjukhuset i Uppsala blir först i Sverige med att kunna undersöka hästar med datortomografi, DT. Den avancerade tekniken att göra skiktröntgen finns nu på plats vid avdelningen för bilddiagnostik. Hittills har utrustningen vid UDS mest använts till att undersöka smådjur, främst hundar, men nu kan datortomografen också användas på häst. Genom storleken på datortomografen är det möjligt att undersöka såväl fram- och bakben som huvud på häst. För smådjur finns sedan tidigare möjligheten att undersöka med datortomograf på ett antal veterinärkliniker i Sverige. Men för häst har det inte varit möjligt förrän nu eftersom det krävs ett speciellt bord som klarar vikten av en häst, säger Margareta Uhlhorn, chefsveterinär på bilddiagnostiska kliniken vid UDS. Inom humanvården används datortomografi för undersökningar av i princip alla organ. Med hjälp av datortomografi kan patienten avbildas i både två och tre dimensioner och man får ingen överlappning av strukturer som vid vanlig röntgen. Nu kan även veterinärvården erbjuda utökade möjligheter inom diagnostik. Det här ger fantastiska möjligheter att se skador hos djuret som annars kan vara svåra att upptäcka med vanlig röntgen, säger Margareta Uhlhorn. Bilddiagnostiska kliniken vid UDS har sedan tidigare tillgång till flera avancerade tekniker som magnetresonanstomografi och scintigrafi. Datortomografen, en investering på 3,5 miljoner kronor, blir ett bra tillskott till klinikens utrustning för att kunna undersöka sjuka och skadade djur på ett effektivt sätt. Även inom den veterinärmedicinska forskningen kommer DTtekniken att bli värdefull, ett aktuellt projekt är forskning kring artros i hasled hos häst. 20 «RESURS 2.11 RESURS 2.11» 21

12 IN BRIEF Foto Jenny Svennås-Gillner The Vice-Chancellor Writes The days are growing longer, and on Sunday I heard larks singing in the fields around Ultuna. There was excellent attendance at the Global Food Seminar, where we explored our role in poverty reduction, food, climate and the environment. The newly appointed professors will better equip us to meet these challenges. We will also improving communication, with greater efforts being made to spread information in English. Whilst we strive to improve quality, it is encouraging that for the third year in a row that we came in at the top of the Urank university ratings. Education & Recruitment From the start of 2011, the Director of Science Relations at AstraZeneca, Ingrid Petersson, is chair of the SLU Board. IP, as she is known, sees SLU as an organisation which works with important issues for the future, including food, livestock, energy, raw materials and the environment. At the same time, the immediate future holds challenges in securing finances and particularly in student recruitment, where competition is expected to be fierce in the coming years. Future Crops In Alnarp Eva Johansson and her research group are involved in collaborative research into new products, and tells us that The more we can get out of crops, the better. Produce must be of high quality for food and preferably have multiple functions. Plant products are valuable for industry, but are often sensitive to water. The challenge is to make them robust for use, yet biodegradable and economical. Götala Beef Götala, the SLU research station for beef and lamb production lies just outside Skara, in the heart of the Swedish meat production area. Nearly half of the beef we eat in Sweden is imported, and import are increasing. SLU contributes to Swedish meat production through strong research says Anna Hessle, researcher at Department of Animal Environment and Health. Researchers here collaborate with producers, loaning ewes during lambing for feeding research. SLU Medals It is time for the SLU medals to be awarded for service to SLU or to the sectors with which we work. The medals were awarded for the first time last year, and the highest award went to Prof. Sune Linder. Anyone from SLU can nominate candidates, and in addition to the highest award there are medals in silver and bronze. Feeding the World The world population continues to grow, and feeding them is a challenge for everyone, but especially for SLU. A packed Loft listened to speakers which included the Government Aid Minister, Gunilla Carlsson, and Rufaro Madakadze from pan-african organisation AGRA. Lisa Sennerby Forsse reminded us that every year SLU has many PhDs from Africa and Asia, who can contribute to increasing productivity when they return home. Gone Fishing In a laboratory in the old school-house in Öregrund, Anne Odelström and her colleagues confirm the age of fish every year. From 1st of July 2011, the 150 staff of The Swedish Board of Fisheries, Research & Development Department will join SLU. Magnus Appelberg, Head of the Coastal Laboratory sees good opportunities, and looks forward to building links with other parts of SLU. Ethics & Breeding Helena Röcklinsberg has a history of research on the relationship between humans and animals, and is the new lecturer in Animal Ethics at SLU. There are many ethical issues in animal breeding. Breeding can alter animals for production, for the medicine industry or simply for looks. Sweden does not allow the Belgian Blue for beef production, but permits us to breed bulldogs. The ownership of these extreme animals is a complex issue. Sporting Students Amongst the Forestry students in Umeå there are elite athletes, combining their studies at SLU with their sport. Thomas Lindström, a former elite footballer, is one of the staff planning to help students with the drive to compete and complete their studies says It s fun to help students to combine their interests. One of the students is 23 year old Viktoria Tegenfeldt, a middle-distance runner, who benefits from an agreement between SLU and Umea Sport Sciences Center, where she trains 6 days per week. Mature Vet Student Age has no meaning according to Aime Ambrosen. But at the age of 50, she feels a little older than her fellow veterinary students. Her interest for animals started as a child, and she twice applied to the SLU veterinary education in the normal way. Despite good grades, she didn t get in, and she started as an agronomy student in After working in Linköping and Uppsala, she returned as a mature student and will soon fulfil her dream. foto julio gonzalez Nu randas ljusare tider och under söndagens promenad över åkrarna vid Ultuna sjöng lärkorna i skyn. Fortfarande kallt nattetid men solen värmer på dagen och istapparna har ersatts av takdropp. Nu har vi också gått över till sommartid hör bara hur härligt det låter. Sommartid! Upp en timme tidigare och i säng en timme senare, eller hur var det nu? En spännande nyhet är att vi nu på SLU utvidgar vår verksamhet och kompetens inom området vatten och fisk. I samband med bildandet av den nya myndigheten för hav och vatten läggs Fiskeriverket ned och SLU övertar då, enligt regeringsbeslut, Fiskeriverkets forskningsenhet. Jag ser det som mycket positivt för universitetet och SLU:s ledning ser fram emot att hälsa våra nya medarbetare välkomna till SLU. Verksamheten har mycket gemensamt med vår fortlöpande miljöanalys, vilket också är en anledning till varför vårt universitet ansågs vara den bästa basen för den forskning och de uppdrag som hänger samman med övertagandet. Vårt seminarium Global livsmedelsförsörjning utmaningar för Sverige var mycket välbesökt och visar att det finns ett stort intresse för de globala frågorna både inom och utanför universitetet. Att såväl biståndsministern som statssekreteraren deltog visar att Sverige är aktivt i kampen för den globala livsmedelsförsörjningen. SLU liksom även AGRA fick under 2010 ett större anslag från UD för att arbeta med livsmedelsproduktion i låginkomstländer och seminariet blev också inledningen till ett kommande samarbete med AGRA inom högre utbildning och forskning. Vid seminariet konstaterade såväl biståndsminister som statsekreterare att SLU är en viktig resursbas för en bred, integrerad agenda av fattigdomsminskning, livsmedelssäkerhet, miljö- och klimatanpassning. Några ord om vår internationaliseringsstrategi: SLU arbetar målmedvetet med denna och det innebär att vår verksamhet måste ses över inom flera olika områden. Vi har beslutat I SKRIVANDE STUND AV REKTOR LISA SENNERBY FORSSE: Nya medarbetare och nya utmaningar att SLU ska vara tvåspråkigt, vilket bland annat innebär att en stor del av vår information på nätet och annorstädes ska finnas på engelska. Det innebär mycket arbete liksom betydande kostnader. Vi tar därför genomförandet i steg och prioriterar så, att den viktigaste informationen för våra utländska studenter och medarbetare finns tillgänglig på engelska först. Vår engelska hemsida riktar sig både till studenter och medarbetare men också till andra intresserade från andra länder och där ska finnas relevant och bra information. Ett viktigt område förutom språket är förstås hur vi tar emot utländska studenter inte minst nu när avgifter införs och förväntningar och krav ökar på både mottagande och boende. Nyligen installerades åtta nya professorer här på Ultuna. Lite senare i vår blir det LTJ-fakultetens tur, då vi installerar ytterligare sex nya professorer. De har en viktig roll, att bidra till att vi når våra högt satta mål inom forskning och utbildning. Framtidens utmaningar för SLU handlar om att ständigt öka vår konkurrenskraft och det får vi genom att hålla höga krav på kvalitet, relevans och nytta i allt vad vi gör. Och vi är definitivt på rätt spår ett tecken är att SLU för tredje året i rad hamnade i topp på Uranks rankning över landets bästa lärosäten. I övrigt kan jag rekommendera att bläddra i Årsredovisningen för 2010 (ligger på hemsidan). Det är övervägande positiv läsning då vi ökar antalet vetenskapliga publikationer, tar hem stora externa anslag från forskningsråd och stiftelser och har fortsatt god ekonomi. Jag kan konstatera att det går bra för SLU! Och det kära medarbetare och studenter är er förtjänst. Ert engagemang och kompetens är en förutsättning för universitetets fortsatta framgångar. 22 «RESURS 2.11 RESURS 2.11» 23

13 POSTTIDNING B SLU, Kommunikationsavdelningen Box Uppsala ISSN Vilka blir årets SLU-medaljörer? SLU delar i år ut sin förtjänstmedalj för andra gången. Den stora förtjänstmedaljen är förbehållen forskningsinsatser medan den mindre guldmedaljen är avsedd att belöna vidare insatser. Förtjänstmedaljen i silver är avsedd för en ung lovande talang i vid bemärkelse. År 2010 utdelades medaljerna till professor emeritus Sune Linder, f d byråchefen Hans Lindén och professor Afaf Kamal-Eldin. Alla anställda vid SLU har rätt att nominera innehavare av medaljen. En nominering ska vara skriftlig, högst två sidor lång och innehålla dels en presentation av den som föreslås, dels en motivering till förslaget. Särskild vikt bör läggas vid att formulera på vilket sätt den föreslagnas insatser har gagnat SLU eller den sektor som SLU verkar inom. Om fler än en anställd har undertecknat nomineringen ska det anges vem som är huvudförslagsställare och kontaktperson i händelse av frågor. Medaljen instiftades genom ett beslut i styrelsen i april 2009 och finns i tre valörer. Det är också styrelsen som beslutar om vilka personer som ska belönas med medaljen. Styrelsens beslut kommer att beredas av ett belöningsutskott som består av rektor, de fyra dekanerna, ordföranden i SLUSS och akademisekreteraren Sune Lindh som verkställande ledamot, tillika sekreterare. Frågor om medaljen kan ställas till Sune Lindh, tel , Nomineringarna lämnas till Registrator, Box 7070, Uppsala i slutet kuvert senast den 28 april Skriv Nominering förtjänstmedalj på kuvertet. SLU:s stora förtjänstmedalj SLU:s stora förtjänstmedalj, i guld och med en diameter av 43 mm, kan förlänas en forskare som med stora personliga insatser på ett synnerligen förtjänstfullt sätt utfört handlingar som för lång tid gagnar SLU eller den sektor inom vilken SLU verkar. Den som tilldelas medaljen ska befinna sig i slutet av yrkeskarriären, eller ha avslutat den, och ha gjort en föredömlig, exceptionell insats av i princip livslång karaktär. För att erhålla medaljen krävs att forskningen som bedrivits är enastående i ett internationellt perspektiv. SLU:s förtjänstmedalj i guld SLU:s förtjänstmedalj i guld har en diameter av 31 mm och kan förlänas den som har gjort en föredömlig, exceptionell insats av bestående värde för SLU eller den sektor inom vilken SLU verkar. SLU:s förtjänstmedalj i silver SLU:s förtjänstmedalj i silver har en diameter av 31 mm och kan förlänas en lovande talang som är anställd vid SLU och som ska uppmuntras att fortsätta sin verksamhet på ett lika föredömligt sätt i framtiden. Den används med fördel för att belöna insatser inom området innovationer och samverkan. 24 «RESURS 2.11

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

SLU:s ämnesområden. djur ekonomi bioteknik livsmedel teknik miljö lantbruk skog. natur stad u-land trädgård landskap landsbygd hälsa

SLU:s ämnesområden. djur ekonomi bioteknik livsmedel teknik miljö lantbruk skog. natur stad u-land trädgård landskap landsbygd hälsa SLU SLU:s ämnesområden djur ekonomi bioteknik livsmedel teknik miljö lantbruk skog natur stad u-land trädgård landskap landsbygd hälsa Studieorter Jägmästare Studieort - Umeå Campus nära stan Trevliga

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Arvid Uggla, Oslo 28 jan 2008 VH-fakulteten rustar för framtiden Veterinärmedicin och husdjursvetenskap inom samma fakultet 2004 Ny institutionsstruktur

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012 NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS Va$enbrukets nästa steg! Uppsala 25-26 januari! NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS - VABR Vattenbrukets nästa steg! Datum: Den 25-26 januari Plats: Uppsala Lokal: & Loftets stora

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Lokalisering av utbildningarna vid SLU

Lokalisering av utbildningarna vid SLU 1(5) Dnr SLU ua Fe 2012.3.0-303 Exp den 21/2-13/KJ Styrelsen BESLUT 2013-02-20 Sändlista Lokalisering av utbildningarna vid SLU Beslut Styrelsen beslutar: att uppdra åt rektor att i samråd med fakultetsnämnden

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer

Lorem ipsum suas. Dubbla karriärer. Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö

Lorem ipsum suas. Dubbla karriärer. Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö Dubbla karriärer Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö 1 ADC/TDC Växjö är en satsning för framtiden Athletics Development Center (ADC) och Tennis Development Center (TDC) i Växjö erbjuder dig

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Vad gör en naturvetare?

Vad gör en naturvetare? Vad gör en naturvetare? HÖGSKOLAN I Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se/set FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum

Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum Kunskapsdagar kring hästar och ridsport 14-16 november 2014 Västmanlands- och Södermanlands Ridsportförbund tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, hälsar dig

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag den 22 januari 2010 NORRBOTTEN Kvinna blir präst i Övertorneå Birgitta Pirhonen blir präst i Övertorneå. I torsdags bestämde kyrkorådet i Övertorneå att hon får jobbet. Det

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Inte många sekunder utanför dörren idag. Så naturen får komma ifrån Eric! http://www.elgebrant.se/fotodagbok.html

Inte många sekunder utanför dörren idag. Så naturen får komma ifrån Eric! http://www.elgebrant.se/fotodagbok.html www.fysioteamet.se Idag har det varit en hel del FysioTeamet på schemat. Först klinikmöte med oss Alla fem sjukgymnaster. Sedan var Anna, Majsan och jag i Båstad på Båstad Bjäre Läkarpraktik och presenterade

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Vill du ha en aha-upplevelse bland djur, natur och växter och få chansen att smaka, känna och klappa på det moderna svenska lantbruket? Boka in ett bondgårdsbesök!

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 7 Fredag 5 mars 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 7 Fredag 5 mars 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 7 Fredag 5 mars 2010 NORRBOTTEN Nya IT-jobb till Luleå Ungefär 2 000 personer arbetar idag vid olika IT-företag i Luleå. IT-företag arbetar med datorer, internet och mobil-telefoner.

Läs mer

Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler

Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler Avdelningen för infrastruktur 2011-11-01 Dnr SLU ua Fe.2011.2.4.4-3581 Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler INNEHÅLL 1. Bakgrund 1.1 Uppdrag 1.2 Avgift för nyttjande

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan Jag Hästföretagare Har du en plan? Vill du få struktur på din vardag, ditt arbete och ditt företagande, har du svårt att skilja

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Inbjudan till. Träningsläger. Österrike Wipptal. 8-16 augusti 2015

Inbjudan till. Träningsläger. Österrike Wipptal. 8-16 augusti 2015 Inbjudan till Träningsläger Österrike Wipptal 8-16 augusti 2015 Info: Den andra veckan i augusti är det dags för årets stora klubb-händelse. Då drar nämligen OK Hammaren till Wipptal i Österrikiska alperna

Läs mer

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling travcentrum för uppfödning och träning under utveckling Rundbana Tränlingsanläggning Fornminne Rakbana Sisyfos Välkommen till Sisyfos på Söderby Gård, en anläggning för människor och travhästar. Gården

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet Unionens Karriär & utvecklingstjänster Förbättra dina chanser på jobbet Våra karriärtjänster passar inte en enda människa. De passar olika sorters människor. Hur vill du jobba imorgon? Jobbar du med det

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 tips och råd om ansökningar! Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) har mellan 1 januari och 31 december 2013 drygt

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer