Förhållandena i Övre Satakunta i mitten av talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förhållandena i Övre Satakunta i mitten av 1700- talet"

Transkript

1 Pehr Adrian Gadd Förhållandena i Övre Satakunta i mitten av talet Utgiven med inledning och kommentar av Harry Lönnroth

2 Omslagsbild: Gadds lind i Tammerfors i augusti 2007 Foto: Harry Lönnroth Layout: Sirpa Randell epublications Verkkojulkaisut ISBN Tampere 2007

3 Innehåll I II Inledning Utgivarens förord 5 Professor Gadd och hans lokalskildring från Utgivningsprinciper 14 Litteratur 15 Text Företal 19 Första Afhandlingen 21 Andra Afhandlingen 29 Tredje Afhandlingen 37 Fierde Afhandlingen 45 Femte Afhandlingen 58 Sjette Afhandlingen 75 Sjunde Afhandlingen 83 Åttonde Afhandlingen 88 III Register Personregister 100 Ortregister 102

4 I Inledning

5 5 Utgivarens förord Jag kom i kontakt med Pehr Adrian Gadd och hans skildring av Övre Satakunta i samband med mina studier i idé- och lärdomshistoria vid Tammerfors universitet i början av 2000-talet. Sedan dess har jag främst för mitt eget nöje under lediga sommardagar hållit på med detta utgivningsprojekt. Intressant är dels den vetenskapliga, dels den lokala dimension som kännetecknar Gadd. Som Gaddforskningen har visat har det i princip lokalt förankrade temat dock redan på 1700-talet intresserat en vida större läsekrets. En bidragande faktor till detta var Gadds sätt att skriva tydligt och även roligt. Han skriver själv i sitt företal: Skrifarten jag brukat, är helt enfaldig; så wida mit syftemål ej warit, at öfwertala någon til at tro, hwad som här berättes, utan kan för altsammans, syn gå för sägen, som det plägar säjas. Man har även hävdat att det lokala inte var bokens viktigaste bidrag; i sin framställning kunde Gadd sammanfatta många viktiga naturvetenskapliga och ekonomiska iakttagelser. För inledning, textetablering, kommentar och register svarar jag själv. Följande personer förtjänar ett tacksamt omnämnande för att denna utgåva har blivit färdig. Docent Jari Niemelä, Gaddspecialist och forskare i landskapet Satakuntas historia, har granskat manuskriptet. Professor emerita Kristina Nikula har hjälpt till med korrekturläsningen. Publikationssekreteraren Sirpa Randell har tagit hand om ombrytningen. Till slut tackar jag min familj Katja och Eino för de promenader som vi gjort till Kaarila i Gadds fotspår. I Uppsala i augusti 2007 Harry Lönnroth

6 Professor Gadd och hans lokalskildring från Tiden utilitarismi, utilismi, hyötymoraali, -oppi, vars. brittiläisten moraalifilosofien vakiinnuttama nimitys etiikan suunnalle, jonka mukaan toiminnan tarkoitusperänä pitäisi olla yleinen hyöty. Kodin uusi tietosanakirja (1990) 1700-talet var den så kallade utilismens århundrade, man talar också om nyttans tidevarv. Under denna tid var begreppet nytta, speciellt ekonomisk nytta, av central betydelse. I Sverige såsom också ute på kontinenten blev det andliga klimatet materialiserat; man började satsa ekonomiska resurser på det som ansågs nyttigt för rikets förkovran. Avsikten var att Sverige skulle bli en stat med en blomstrande ekonomi. Satsningen på näringslivet låg i linje med tidens merkantilistiska ekonomiska politik. Ett exempel på detta var att man ville ersätta importen av utländska varor med inhemsk produktion. Detta mål skulle man nå dels genom att stödja näringslivet, dels genom att prioritera sådan forskning som skulle komma industrin till nytta. Den akademiska världen var inte något undantag. En av de mest framstående vetenskapsmännen i 1700-talets Sverige var professorn i kemi vid Kungliga akademien i Åbo Pehr Adrian Gadd. 1 1 Uppgifterna om P. A. Gadd är hämtade ur Niemelä (1998, 2004). Hans monografi Vain hyödynkö tähden? Valistuksen ajan hyötyajattelun, luonnontieteen ja talouspolitiikan suhde Pehr Adrian Gaddin elämäntyön kautta tarkasteltuna (1998) [ Bara för nyttans skull? Förhållandet mellan nyttotänkande, naturvetenskap och ekonomisk politik under upplysningstiden betraktat genom Pehr Adrian Gadds livsgärning ] är den första Gaddbiografin. Biografiartikeln (2004) baserar sig på denna. Gadd behandlas också t.ex. i historiska verk som handlar om Tammerfors (Voionmaa 1929; Alhonen et al. 1988) och det gamla Birkala (Saarenheimo 1974).

7 7 Hans liv och verk är i många avseenden representativa för den tidstypiske forskaren på 1700-talet. P. A. Gadd intar en central ställning i den finländska och svenska idé- och lärdomshistorien under upplysningstiden. Hans största insats som forskare var att han utvecklade tillämpad forskning i syfte att gagna näringslivets behov, särskilt när det gäller produktionen av råvaror. Han var en mångsidig och produktiv forskare samt handledare av akademiska lärdomsprov: dels gav han ut över 70 publikationer under sitt eget namn, dels disputerade över 100 studenter under hans presidium i Åbo. Gadd har i stil med sin samtida Carl von Linné ( ) beskrivits som en outtröttlig observatör och kartläggare men också som en systematiserare som skapade nytt. 2 Ett speciellt drag hos P. A. Gadd var att han ville främja användningen av folkets språk på latinets bekostnad, han försvarade också svenskans ställning mot franskans övermakt. En publikation om kryddgårdens örter avfattade han till och med på finska. Detta var ett tecken på att han ville göra sina forskningsresultat tillgängliga för så kallat vanligt folk på dess eget språk. Den expertis som denne kronans tjänsteman och lantbruksforskare hade kom också i flera omgångar att behövas i de stora ekonomiska projekt som statsmakten initierade under 1700-talet. 2 Niemelä 2004, 153. Min översättning.

8 8 Personen Gadd, Pehr (Pietari) Adrian ( ), kemisti. Gadd oli Turun akatemian ensimmäisenä kemian prof:na vuodesta Hän piti maanviljelyä tärkeimpänä elinkeinona ja pyrki edistämään mm. perunan, tupakan, hampun ja hedelmäpuiden viljelyä Suomessa. Gadd oli Pehr Kalmin ohella hyödyn aikakauden etevin suomalainen, joka nautti suurta arvonantoa myös ulkomailla. Suuri henkilökirja (2001) P. A. Gadd föddes den 12 april 1727 på Kaarila gård i Birkala socken. I dag är Kaarila en del av Tammerfors stad. År 1728 kom gården i släkten Gadds ägo och P. A. Gadd ägde den under åren , det vill säga i knappt 40 år. Där grundade han bland annat en botanisk trädgård som blev en av de första i Finland. 3 P. A. Gadds föräldrar var kronofogden i Övre Satakunta övre härad Jacob Gadd och Sara Gottleben. Faderns släkt härstammade från Narva, och modern hörde till en borgarsläkt i Björneborg. Pehr Adrians yngre bror Nils Kristian blev jurist och domare i Sääksmäki domsaga och han hade också tre systrar som gifte sig med tjänstemän. Den 25 oktober 1759 gifte sig Gadd med Brita Sidonia Fahlenius ( ). Hon var dotter till Åbobiskopen Jonas Fahlenius och Sara Charlotta Tepati. Utöver till den bildade klassen hörde Brita Sidonia Gadd också till de första kvinnliga författare i Finland som publicerade sina texter i tidningar. Paret fick sex barn: Jonas Adrian, Charlotta Fredrika, Agata Emerentia, Per Adam, Adam Fredrik och Edla Charlotta. Tre barn dog dock vid unga år. Av sönerna var Adam Fredrik, sedermera kollegieassessor, den ende som överlevde. Döttrarna giftes till den svenska sidan av riket. Den 19 april 1742 blev P. A. Gadd student vid akademien i Åbo. Han hade just fyllt 15 år. Hans avhandling pro exercitio granskades den 4 december 1747 och avhandlingen pro gradu den 9 juli Till 3 Se Ruoff (2001) för gamla trädgårdar i Finland.

9 9 magister promoverades han den 3 augusti samma år. Den 20-årige Gadds avhandling från 1747 blev banbrytande i ett viktigt avseende. I den introducerade Gadd en ny forskningsinriktning som gick ut på att så utförligt som möjligt kartlägga naturresurserna och de ekonomiska möjligheterna i olika delar av riket. Denna typ av akademiska lärdomsprov utarbetades och prioriterades i stor utsträckning på 1700-talet. Den bärande tanken var att naturen var skapad människan till nytta och det var naturforskningens uppgift att redogöra för de ting som Gud hade skapat. Senare använde Gadds elever sin lärares avhandling som förebild när de avfattade liknande lokalskildringar eller när de företog forskningsresor till sina hemsocknar. Utöver lokalskildringarna var forskningsresorna ett effektivt medel att bidra till kännedomen om Sveriges natur och folk. Den 11 oktober 1750 utnämndes P. A. Gadd till docent i naturalhistoria och ekonomi vid akademien i Åbo. Under åren företog Gadd på akademiens initiativ forskningsresor till skärgården i sydvästra Finland. Hans syfte var att redogöra för dess ekonomiska tillstånd och råvaror. Han var bland annat ute efter färgväxter som skulle användas vid produktionen av ylletyg. År 1755 utnämndes han till inspektör över salpetersjuderierna i Åbo och Björneborgs län; krigsmakten behövde salpeter för tillverkningen av krut. Den 13 maj 1755 blev Gadd också provincialschäfer, det vill säga inspektör över fårskötseln, i samma län. Dessa två uppdrag gav honom dels ett tillfälle att samla in material för sina undersökningar, dels att utveckla de två områdena. Följande år tilldelades han graden som ekonomiedirektör. Den 23 maj 1758 utnämndes Gadd på sitt eget initiativ till extraordinarie professor i kemi och ekonomi. Han var då 31 år gammal. År 1761 blev P. A. Gadd ordinarie professor i kemi vid akademien i Åbo. Denna lärostol innehade han till sin död. Samma år blev han medlem av Kungl. Svenska Vetenskapsakademien och året därpå, 1762, plantagedirektör för Finland. Hans uppgift var att främja odlingen av sådana växter som ansågs goda och produktiva. Under läsåren , och fungerade Gadd som rektor för akademien; under åren företog han dessutom omfattande forskningsresor i Finland. Tio år före sin död, 1787, blev han befriad från sin föreläsningsskyldighet vid akademien. Orsaken var att han skulle ges möjlighet att fördjupa sig i utforskningen av de ekonomiska förhållandena

10 10 och naturresurserna. Förslaget hade kommit från kronan som ansåg Gadd vara en av de främsta experterna på näringslivet i Sverige. På 1760-talet var P. A. Gadd ett känt namn inom sin egen vetenskapsgren både hemma och utomlands. Till exempel Vetenskapsakademien i S:t Petersburg och Köpenhamns universitet försökte förgäves kalla honom till en professur. I Åbo väckte hans framgång också avundsjuka bland professorskolleger. I slutet av talet var Gadds tid inom vetenskapen dock mer eller mindre all trots att han fortfarande var en uppskattad expert som anlitades av olika instanser. Detta hängde ihop med att den tillämpande forskningen så småningom var tvungen att ge vika för den naturvetenskapliga grundforskningen. I slutet av sitt liv vistades P. A. Gadd ofta i sin trädgård på nuvarande Kakolabacken i Åbo och på sin jordbrukslägenhet i Birkala. I sin provträdgård i Åbo odlade han bland annat färgväxter och andra nyttoväxter. Sina experiment gjorde han också på Kaarila, där han hade en fruktträdgård på cirka 200 träd. Där växer fortfarande växtarter som Gadd planterade under den senare hälften av 1700-talet. P. A. Gadd dog i Åbo den 11 augusti 1797 i en ålder av 70 år. Han begravdes i Åbo trots att släkten hade ett gravkapell i Birkala. 4 Man har sagt att Gadd vid sin död var nästan blind och bortglömd. Inte ens en minnesskrift publicerades med anledning av hans bortgång. Det var först senare som hans rykte skulle växa. 4 Kapellet var i bruk åren I dag är det den näst äldsta byggnaden i Tammerfors.

11 11 Släkten Gadds gravkapell på Harju gamla begravningsplats i Tammerfors i augusti Foto: Harry Lönnroth

12 12 Lokalskildringen Satakunta Å Satakunda (ruots.), maakunta Länsi- Suomen läänissä. Rajoittuu Varsinais-Suomen, Pirkanmaan, Etelä-Pohjanmaan ja Pohjanmaan maakuntiin. Pinta-ala 8601 km², asukasta (2000). Maakuntaan kuuluu 27 kuntaa. Keskus Pori. Ç historiallinen maakunta, joka käsitti myös osia Etelä-Pohjanmaasta ja Varsinais-Suomesta sekä nykyiseen Pirkanmaahan kuuluvan Ylä- Satakunnan. Tietojätti (2001) P. A. Gadds lokalskildring Försök, Til en Oeconomisk Beskrifning, Öfwer Satacunda Häraders Norra Del / Som innehåller Anmärckningar i Geographie, Antiquiteter, Physique, Historia Naturali, och Oeconomie &c. kom ut 1751 på Lars Salvius boktryckeri i Stockholm. Salvius var en akademisk förläggare och boktryckare som deltog aktivt i den samhälleliga debatten. Skildringen omfattade 126 sidor i oktavformat. Denna bok ges nu ut i en vetenskaplig elektronisk utgåva med titeln Förhållandena i Övre Satakunta i mitten av 1700-talet. Det är min förhoppning att Gadds idé- och lärdomshistoriskt samt lokalhistoriskt värdefulla skildring av sitt hemlandskap kan nå dagens läsare bäst med hjälp av en elektronisk utgåva. Den bok som P. A. Gadd 1751 gav ut var en svensk översättning av den avhandling som han 1747 hade lagt fram på latin vid akademien i Åbo. Avhandlingen Observationes physico-oeconomicae, in septentrionali praetura territorii superioris Satagundiae collectae granskades under professor Carl Fredrik Mennanders ( ) presidium. Man har framhållit att 1751 års svenska utgåva inte bara var en översättning utan en ny undersökning som hade utökats avsevärt. I sitt företal diskuterar Gadd bland annat varför en svensk utgåva är motiverad; hans utgångspunkt är att Academiska Disputationer, som angå

13 13 Fäderneslandet, skola på modersmålet öfwersättas. Den allmänna nyttan framgår tydligt av hans ordval. Avhandlingen anmäldes redan ett år efter sin utgivning i tidskriften Zeitungen von gelehrte Sachen (1752) i Göttingen. År 1766 kom arbetet ut i tysk översättning eller snarast i referat av D. G. Schreber i serien Neue Cameralschriften i Halle. På finska kom boken ut 1946 med titeln Ylä-Satakunnan oloja 1700-luvun puolivälissä. Av hänsyn till läsarna har översättaren Kaapo Murros dock utelämnat några onödiga latinska artförklaringar. Denna finska översättning har redan för länge sedan blivit en antikvarisk raritet. På svenska har boken alltså kommit ut bara en gång. I P. A. Gadd får 1700-talets Övre Satakunta sin hängivne skildrare. Lokalskildringen består av åtta avhandlingar som innehållsmässigt kan fördelas på följande sätt: 1. geologi, 2. vattendrag, 3. klimat och väderlek, 4. flora, 5. fauna, 6. människor (antropologi och etnologi) och näringsfång. Antikviteter och historia spelar en marginell roll i framställningen. Det vetenskapliga tillnärmelsesättet är empiriskt och ekonomisk-naturvetenskapligt. Gadd jämför sina egna intryck med de rön som andra forskare före honom har kommit fram till. Antalet hänvisningar är dock inte stort. Carl von Linnés berömda verk Flora svecica (1745) och Fauna svecica (1746) utgör dock ett undantag. Gadd var en stor beundrare av sin uppsaliensiske kollega och hänvisningarna är ett tecken på denna uppskattning. * * * Det historiska landskapet Satakunta omfattade på 1700-talet inte samma område som i dag. 5 Enligt Gadd omfattade Satakunta häraders norra del åtta socknar: Birkala, Kangasala, Keuru, Lempäälä, Messuby, Orivesi, Ruovesi och Vesilax. Därtill kommer nio kapellgäld: Eräjärvi, Etseri, Harju, Kuhmalax, Kuorevesi, Kuru, Teisko, Vesikansa och Virdois. Redan när borglänen började ta form delades det som man i dag kallar Birkaland itu. De ökade administrativa uppgifterna ledde till att borglänen indelades vidare i härad. Man har förmodat att Kumogårds län eller Satakunta 5 Uppgifterna om Övre Satakunta är hämtade ur Rasila (1993).

14 14 kring 1412 indelats i två härad: Nedre Satakunta och Övre Satakunta. Det som i dag är Birkaland hörde till övervägande del till Övre Satakunta härad. Resten hörde till Sääksmäki härad i Tavastehus län. Senare, 1785, indelades Övre Satakunta vidare i en övre och en nedre domsaga. Utgivningsprinciper Den elektroniska utgåvan ges ut enligt följande principer. Som grundtext har använts den första svenska upplagan från 1751 som är tryckt i frakturstil. I denna andra upplaga har frakturen ändrats till antikva. De ord som är skrivna i antikva i originalet återges i spärrad stil. Stavningen och interpunktionen återges oförändrade. Utgåvan är varken sid- eller radrätt, men styckedelningen följer originalet. Kustoder och anfanger återges inte. Utgivarens tillägg är införda inom klammer. Nasalstreck markeras genom kursivering. Bindestrecken, som är dubbla (=) och ställvis svaga i originalet, återges med det nutida (-). Den romerska siffran I ersätts med den latinska 1. Bråktal av typen ¹ ² återges med typen ½. De två figurerna i originalet från 1751 är skannade ur den finska översättningen från Utgåvan är försedd med kortfattade kommentarer och ordförklaringar samt två register. I kommentarerna kommenteras först och främst finska ord och vetenskapliga skrifter som Gadd hänvisar till. Latinska ord och uttryck kommenteras inte. Personregistret innehåller grundläggande information om de personer som förekommer i texten; alla personer har dock inte kunnat identifieras. I ortregistret anges en ortografisk variant av ortnamnet inom parentes i kursiv; ortregistret innehåller också några oidentifierade ortnamn. Därtill anges vad namnet enligt Gadd betecknar. 6 Gadd 1751, 65, 69; 1946, 79, 83.

15 Litteratur 15 Alhonen, Pentti & Salo, Unto & Suvanto, Seppo & Rasila, Viljo (1988), Tampereen historia 1. Vaiheet ennen 1840-lukua. Tampere: Tampereen kaupunki. Gadd, Pehr Adrian (1751), Försök, Til en Oeconomisk Beskrifning, Öfwer Satacunda Häraders Norra Del / Som innehåller Anmärckningar i Geographie, Antiquiteter, Physique, Historia Naturali, och Oeconomie &c. Jemte nödige Figurer. Tryckt på Lars Salvii kostnad. Stockholm. Gadd, Pehr Adrian (1766), Physicalisch-öconomische Beschreibung des nordlichen Theils der Kreise von Satacunda in Finnland. Aus dem Schwedischen übersetzt von D. G. Schreber. (Neue Cameralschriften.) Halle. Gadd, Pehr Adrian (1946) [1751], Ylä-Satakunnan oloja 1700-luvun puolivälissä. Suomentanut Kaapo Murros. (Tampereen Historiallisen Seuran julkaisuja 5.) Tampere: Tampereen Historiallinen Seura. Kodin uusi tietosanakirja (1990). Helsinki: Weilin+Göös. Lindroth, Sten ( ), Svensk lärdomshistoria 1 4. Stockholm: Norstedts. Linné, Carl von (1986) [1745], Svensk flora. Utgiven i samarbete med Svenska Linné-Sällskapet. Stockholm: Forum. Nationalencyklopedins Internettjänst, NE.se. <http://www.ne.se> ( ) Niemelä, Jari (1998), Vain hyödynkö tähden? Valistuksen ajan hyötyajattelun, luonnontieteen ja talouspolitiikan suhde Pehr Adrian Gaddin elämäntyön kautta tarkasteltuna. (Historiallisia tutkimuksia 199.) Helsinki: Suomen Historiallinen Seura. Niemelä, Jari (2004), Gadd, Pehr Adrian. I: Suomen kansallisbiografia 3. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. S Rasila, Viljo (1993), Pirkanmaan historia. (Kotiseutusarja 4. Pirkanmaan liiton julkaisu B:12.) Tampere: Pirkanmaan liitto. Ruoff, Eeva (2001), Vanhoja suomalaisia puutarhoja. Helsinki: Otava. Saarenheimo, Juhani (1974), Vanhan Pirkkalan historia. Nokia/Pirkkala/Tampere/ Ylöjärvi: Vanhan Pirkkalan historiatoimikunta. Suuri henkilökirja (2001). Helsinki: WSOY. Tietojätti. Gummeruksen suuri tietosanakirja A Ö (2001). Jyväskylä/Helsinki: Gummerus. Voionmaa, Väinö (1929) [1903], Tampereen kaupungin historia 1. Tampereen historia Ruotsin aikana. Toinen, tarkastettu ja lisätty painos. Tampere: Tampereen kaupunki.

16 II Text

17 17 Försök, Til en O e c o n o m i s k Beskrifning, Öfwer Satacunda Häraders Norra Del / Som innehåller Anmärckningar i G e o g r a p h i e, A n t i q u i t e t e r, P h y s i q u e, H i s t o r i a N a t u r a l i, och O e c o n o m i e &c. Jemte nödige F i g u r e r. Framgifwit af P e h r A d r i a n G a d d. P h i l. M a g. S T O C K H O L M, Tryckt på L A R S S A L V I I kostnad. År 1751.

18 18 Konglige Swenska Wetenskaps A c a d e m i e n, Som inrättad är, Til Nordens lyster / Wetenskapernes upodlande / allmänt gagn / och Fosterlandets Pris. Warder detta ringa O ec onomiske Försöket Underdån-Ödmiukast tilägnadt Af P e h r A d r i a n G a d d.

19 19 Benägne Läsare! De anmärkningar, hwilcka jag samlat och upsatt öfwer Satacunda Häraders Norra del, dem har jag härmed äran, at öfwerlemna til ditt och det allmännas omdöme. Öfwertygelsen om min egen ofullkomlighet har wid detta ämnet altid påmint mig, at heldre i tysthet nidlägga dessa Samlingar än göra dem så kunnige, som nu sker. Men som det allmänna för den del af detta arbete, som allaredan år i et A c a d e m i s k t Snillewerck, under P h y s i c e s P r o f e s s o r e n. Högwördige och Höglärde Herr C a r l F r i e d r i c h M e n n a n d e r s högtbewågne inseende, blef framgifwit, har täckts betyga en synnerlig ynnest: nu mera äfwen mina Högtwördade Förmän behagat befalla mig, at afgifwa en utförligare afhandling om altsammans; Kongl. Wetenskaps A c a d e m i e n också esomoftast, i sina wärda Handlingar åstundat beskrifningar öfwer Landsorterna: Sjelfwa Höga Öfwerheten jämwäl allernådigst täckts förordna, at A c a d e m i s k a D i s p u t a t i o n e r, som angå Fäderneslandet, skola på modersmålet öfwersättas; Ty hoppas jag at ingen lärer räkna mig för något felsteg, om jag, understödd och upmuntrad af slika skäl, med detta ringa arbete, nu wågar försöka det allmännas bewågenhet. At smickra Läsaren dermed, som skulle här förekomma, så många nya fynd, så många gagnande rön, som andre af Högt-förtjente Män upsatte Landsorters beskrifningar pråla af: det wore för mycket af mig lofwadt, och lika obilligt af någon annan påstådt. Dels hafwer sjelfwa Landsortens belägenhet, ödesmål, och ringa näringsfång ej gifwit anledning til bättre, än detta nu är: Dels har ock jag ej än kunnat förskaffa mig en så tilräckelig kunskap, som den bör äga, hwilken med behörigt eftertryck, Wetenskaperne til fördel, och det allmänna til gagn, skal wara i stånd, at lägga hand wid denna sak. Jag tror mig dock ej fara wilse, om jag påstår, at ock detta ringa försök lärer hafwa sin nytta, och om det ej mera förmår åstadkomma, så kan det likwäl lemna hwar och en något begrep om wår Finska Hus-hållning, samt äfwen gifwa andra anledning, at göra långt bättre.

20 Skrifarten jag brukat, är helt enfaldig; så wida mit syftemål ej warit, at öfwertala någon til at tro, hwad som här berättes, utan kan för altsammans, syn gå för sägen, som det plägar säjas. Finner nu den bewågna Läsaren mig för detta ringa försök ej wärdig dess gynsamma åtancka, så utber jag mig likwäl den fördel, at han om altsammans ej behagar fälla widrigare omdöme, än mit menlösa upsåt förtjent. Hwilcketdera mig wederfares, så kan jag försäkra, at jag honom på det högsta är förbunden. 20

21 21 Första Afhandlingen. Om Ortens Ålderdoms Minnesmärcken, Landets Jord-yta i gemen, de förändringar den undergått, samt hwad m i n e r a l i e r och Bergarter här på Orten finnas.. 1. Häradet, som här beskrifwes, är belägit i Biörneborgs Län; ligger ifrån Åbo Stad Nord-öster ut, och finnes på nyaste Landt C h a r t a n öfwer Swerige utsatt emellan 62 och 63 G r a d e r s P o l -högd. J sin omkrets innesluter det 8 Socknar och 9 Capelgäld, af hwilka Socknarne Keuru, Ruowesi och Oriwesi äro så store, i anseende til de öfrige 5 Cangasala, Messuby, Birckala, Lempele och Wesilax, at de utgöra mer än hälften af Häradets rymd; Men dock hysa knapt, en tredjedel så många hemman eller Landtbrukare, som de senare. Ändamålet tillåter ej, at widlyftigt uptaga slika Minnes-märken, som antingen ålderdomen efter sig lemnat härpå orten, inblandade i sagor och fråsägner, eller ock en senare tid uprest til åminnelse af åtskilliga händelser. Några få wedermälen deraf warda dock forn-älskare til tjenst, här nedanföre framtedde. (a) Det som först och främst här förtjenar en (a) Ordet Satacunda är Finskt, och bemärcker en Landsort af 100. bolag. Detta tyckes underrätta oss derom, at Finlands förra p o l i t i s k a indelning äfwen warit sådan, som Sweriges gamla afdelning i wissa Hundari. Nu är orten indelt i 3ne Härader, af hwilka detta wårt kallas Satacunda Härads öfre eller norre del. Näringsfången hafwa i Hedenhös här endast bestått i Jägeri och Fiskande, och finnes til ymnoghet än i skogarna lämningar af deras tjäll och fiskelägen, som af Jnwånarena nu kallas Lapin codat 1. En allmän sägen är här bland allmogen, at Finnar och Lappar warit et Folck; men at åtskilnaden dem emellan då upkommit, när de i Södra orterna til Christendomen omwände, begynt föröfwa fiendtlighet emot dem af sina Landsmän, som än woro stadde i sit hedna mörker, kallat dem af förackt Lappar, och med wåld inkräcktat sig deras hemwister, samt aldeles fördrifwit dem up til Norska Fjellen. Lappilaxi, en Sjöwik, i Keuru Socken skal i synnerhet derföre wara märkwärdig, at här de sidsta Lapparne som ej låtit omwända sig ifrån sin hedendom, blifwit slagne och fördrifne. 1 Fi. Lapin kota Lapplands kåta.

22 22 natur-kunnigs upmärksamhet, är sjelfwa landets Jordyta, som til utwärtes skap-lynne, lägen, och blanning förekommer mycket besynnerlig. Sällan får man här några stora Fält eller Slåtter i ögnasigte, utan ojämnheter ses allestädes i jord-läget: mäst möta widsträckta sandåsar, förstörde bärg, med backar och bråstupor, grus- och sten-blandade Jordhögder, hwilcka omsider nedböja sig med kulriga högder i skogfulla dälder, nöjsamma lundar, och ibland säncka sig i fiskrika Sjöar, strömmande Forssar, rinnande Åar och Bäckar. Märkwärdigt är, at de största Sand- och Jord- Keuru Socken är här i Häradet högst up i Norr belägen, den består nu allenast af Mantal, och begriper i sin widd likwäl in emot 27. a 29. q u a d r a t mil, har intet Capelgäld, hwarföre ock en del af Socknens Jnwånare äro wäl 8 a 9 mil ifrån sin Kyrcka belägna. Til Ruovesi Socken höra Capelgälden Etzeri, Wirdois, och Curu. Är ock mycket widsträckt, består af 29 eller 30 q u a d r a t mil, innehåller dock nu allenast Mantal. Orivesi Socken har allenast 1 Capelgäld, Eräjerfvi kalladt. Capelgäldet Cuorevesi, som lyder under Längellmäki Socken i Tawasthus Län, hwad Kyrckostyrselen angår, är dock i det öfriga tillagdt. Biörneborgs-Län och Orrivesi Tingslag, bör altså ej hållas för någon Socken, som Herr T u n e l d orätt härutinnan berättat. Socknen äger nu, jämte förenämde Cuorevesi, Mantal, och innesluter i omkretzen ungefär 16 a 18 q u a d r a t mil ifrån Sockne Kyrkan, åt Söder 1 8 mil, är en park, Ristincangas (Kårsheden) märkwärdig; hwarest ej allenast i Hedenhös, utan ock ännu i senare tider, menige man plägat wid förbigående under en stor Tall til offer nedlägga en grön qwist. Nu mera är det afskaffadt, och har för detta P a s t o r L o c i, Mäster J o s e p h u s L a u r e n t i i, til förekommande af en slik widskeppelse, lagt både tallen och den af offrandet förorsakade rishögen i aska. Om de dyrckat denne Tall såsom gamla Götherne sin Tanfan 2, eller hwad orsaken och ändamålet warit, är obekant? Cangasala Socken är den mäst bebodde och Folckrikaste här i Häradet; Under den samma lyder Capelgäldet Cuhmalax, och til Tingslaget äfwen en fjerde del af Pälkene Socken i Tawastehus Län. Består af Mantal och begriper i widden 12 a 15 q u a d r a t mil. Liuxala, en ansenlig Herregård, är fordom bebodd och ägd af C a t h a - r i n a, Kung E r i c h den XIV Gemål, hwilcken år härstädes afled, och finnes begrafwen i Åbo Domkyrcka. Lämningar äro här ock af en Träbyggning, indelt i 28 rum, som då blifwit upbyggd. J dess tid har hälften af Häradet warit lagd under detta gods. En Offer-källa finnes ock wid Gaudiala By hwari under Påfwedömet blifwit offradt; sjelfwa Byn tyckes då äfwen fått detta namn. Tomtila, et annat Hemman, föregifwes warit et Klöster. Klösterjord kallas det ock än så i äldre som nyare Jorde-böcker. Munkinaro wid Ohtola By är äfwen en lämning, som synes intyga det samma. Messuby Socken, har först warit A n n e x til Birckala, och är år den 6. A u g. först blefwen et särskildt P a s t o r a t, består af Mantal, samt är i widden wid pass 9. q u a d r a t mil, har 1. Capelgäld Teisco kalladt. 2 Tanfan, möjligen ett träd som förekommer i götisk mytologi.

23 23 högdernes utsträckning mäst altid går ifrån Norr til Söder, hwilcket, så wäl som flere Känningar, synas intyga, at dessa högder af watnet fordom blifwit hopsqwalpade. Wid Hariu Capelgäld i Birckala Socken, blir man mäst härom öfwertygad; ty derstädes föreställer sig landet liksom i wågor och tyckes icke allenast likna en gammal Sjöbotten, med den ena jord-afsättningen på den andra, utan ock lemnar för ögonen sjelfwa de förra strändernes grus- och sten-rösen, hwilcka ock än på några få ställen til 10 a 15 fots bredd ner i dälderna wisa sig. Öfwerst på Sand-åsarne och Jord-högderne får man altid se stengyttret bestå af mindre sten, än nedre i dälderna. Deras ställning på hwar annan är ock besynnerlig: Nu förekomma några med kanterna på hwar Bircala Socken tyckes wara den äldsta, ej allenast här i Häradet, utan ock i hela denna medlersta delen af Finland, hwarföre Kyrckan ock allmänt kallas Wanhakirco, (gamla Kyrckan;) J alla nästgräntzande orter, til 10 a 15 mils aflägenhet, är en allmän berättelse, at de wid Christendomens början härstädes idkadt sin Gudstjenst. Här äro ock än rundt om lämningar af Kyrckowägar hit åt, Wanhankircon Tiet, Ruminpundari, (likwägen,) kallas ock än i dag en sandås wid Pispala By, derföre at menige man ifrån Keuru och Ruowesi derstädes öfwerfört sina lik til Pyhejerfwi Sjön, och sedan Sjöledes til Bircala Kyrcka, at begrafwas. Sjelfwa Socknen tyckes hafwa sit namn af Bircka (handla eller Birkarlarne,) hwilcka förmenes här haft sit första tilhåll. Nåckia Frälssegård, i denne Socken och Liuxala i Cangasala säges här warit landets forna Regenters boningssäten. J Hedenhös är ock här wid en Tufwa på Wiks Ladugårds ägor offradt åt Finska Guden Junckari 3. Til denna Socken hörer nu Capelgäldet Harju, hwarest 1 8 mil i Nordwäst ifrån Kyrckan förekommer en högd, kallad Käräjen Törme, (Tings högden;) På detta ställe är lag och rätt fordom skipadt. Lagarne säges warit i Balkar inskurna, och har då warit i bruk, at i twetydiga saker med lottande utröna banemän til bråttmålen. Under klubbekriget 4, som i Kung S I G I S M U N D I tid sig yppade, skal här et slag stått wid Calmanahde: nyligen äro ock klubbor, samt annan krigs-redskap der fundne. Denna Bircala Socken är af 10 a 12 q u a d r a t mils widd, och äger nu 83 ½ bebodde Mantal. Lempele Socken är i anseende til sin rymd den minsta i hela Häradet: har intet Capelgäld, kan wara af 8 a 9 q u a d r a t mils widd; består nu af Mantal, har en Stenkyrcka hwars bygnad, som ock alla andra Stenkyrckors här i landet, tydeligen röjer sit ursprung ifrån Påfwedömet. Af Påfwiska lämningar förwares här ock et Rökelse-käril af koppar och et litet Messings C r u c i f i x. Wesilax Socken är mäst belägen kring Sjöar, består nu af Mantal och är wid pass af 9 eller 10 q u a d r a t mils widd, äger et Capell Wesicansa kalladt, har förr warit en Socken med Lempele; Et aflats bref gifwit af Biskop C o n r a d i, Åbo år finnes här ännu förwaradt. 3 Junkkari, finsk gud. 4 Klubbekriget, bondeupproret i Österbotten vintern

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Stockholm, uti det Kongl. Boktryckeriet, Hos Joh. Henr.

Läs mer

Makrillfisket. Vilhelm von Wright

Makrillfisket. Vilhelm von Wright Makrillfisket. I större delen af Bohuslänska Skärgården bedrifwes detta fiske på ett sådant sätt att man snarare kunde anse det för en folkfest eller ett tidsfördrif, än en winstgifwande näringsgren. Det

Läs mer

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt.

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt. Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. --- (Uppläses från predikstolen.) Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, innefattande Lag om rikets mynt; Gifwen Stockholms Slott den 30 Maj 1873. Wi OSCAR, med Guds

Läs mer

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 Nordencrantz, Anders Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

Läs mer

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963 AV Sven Rydstrand Ur Hällungen 1963 På ön Malmön i Bohusläns skärgård levde under gångna århundraden en mycket egenartad folkstam, som kallades för "Malmöpyttarna" eller "Malmö-barnen. Historieskrivaren

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Tunadalskyrkan Den levande strömmen. Hes 47: 1-12

Tunadalskyrkan Den levande strömmen. Hes 47: 1-12 1 Tunadalskyrkan 130922 Den levande strömmen Hes 47: 1-12 Det hebreiska folket var i fångenskap i Babylon. Templet i Jerusalem, symbolen för Guds närvaro bland sitt folk hade förstörts till deras stora

Läs mer

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET 1 2 Sidan. 3 Wij Ulrika Eleonora Med Guds Nåde Sweriges, Giöthes och Wendes Drottning, StorFurstinna till Finland, Hertiginna uti Skåne, Estland, Lifland,

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Terminsrapport av Visitatorn i Norra Lappmarksdistriktet L. L. Læstadius 1852

Terminsrapport av Visitatorn i Norra Lappmarksdistriktet L. L. Læstadius 1852 [ Ankomstdatum till Consistorium] Till Maxime Venerandum Consistorium! Enligt 66 af Kongl Majts nådiga Reglemente för Ecclesiastik werket i Lappmarken af den 14 de April

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766 1 Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Den 26 Junii 1766 2 Innehållet är skrivet efter Utdrag utur alla ifrån 1764 års slut utkomne publique handlingar, placater,

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Storfisket. Torsk V von Wright

Storfisket. Torsk V von Wright Storfisket företages på 2:ne årstider, wåren och wintern, hwarföre det af fiskaren fått twenne särskilta namn: Wårfisket och Winterfisket. Med bibehållande af denna urgamla delning och för mer redighets

Läs mer

Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787.

Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787. Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787. Kännedom om Människans Kropp och Hälsans Bewarande Af Hr Doct. Conr. Fr. Uden. Fortsätning fr. det föregående i detta

Läs mer

Sillfisket Sillen Hwassbuken Skarpsillen Skarpsillen

Sillfisket Sillen Hwassbuken Skarpsillen Skarpsillen Sillfisket Sillen är en så allmänt känd fisk, att en beskrifning öfwer dess utseende skulle synas öfwerflödig; men då ynglet av den vanliga sillen icke sällan förblandas med Hwassbuken, eller den så kallade

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60 Sidan 1 År 1858 den 17 December har undertecknad Kronolänsman med biträde af Nämndemännen Lars Håkansson i Fyrby och Johan Magnusson i Björklund, besett och wärderat nedannämnde åbyggnad å Fristad Östergården

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M,

Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M, Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, af Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M, Tryckt hos J. C. Holmberg, 1798. I N N E H Å L L Första Brefwet.

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 Sverige. Kungl. Maj:t Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). ---------

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Rotehållaren och Soldaten wid Indelta Infanteri-Regementerne.

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Mark.11:1-10. Det är efter en tung och lång klättring som vi här i texten möter Jesus ridande nedför oljeberget och in i Jerusalem till människors lovprisning. Ifrån

Läs mer

A RW I D. Igenom. Wäster-Norrland. Til. Åsehle Lappmark. Anstäld. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle.

A RW I D. Igenom. Wäster-Norrland. Til. Åsehle Lappmark. Anstäld. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle. A RW I D EHRENMALMS RESA Igenom Wäster-Norrland Til Åsehle Lappmark Anstäld Uti julii Månad 1741. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle. STOCKHOLM Uti thet Kongl. Boktryckeriet, hos Directeuren

Läs mer

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln)

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln) Tal till Finska Trouppen d[e]n 8. Octob[e]r 1809. Jag har samlat Arméen, at tillkännagifva, det en priliminaer freds Afhandling den 17:de September blifvit gjord emellan Svenska och Ryska magten. Denna

Läs mer

Piprapport 1, Riksvapen

Piprapport 1, Riksvapen Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist.

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. I lördags och söndags spred sig här i staden den sorgliga underrättelsen, att ångaren Dana förlist. Olyckan hade inträffat

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

STOCKHOLM/ Tryckt hos JOH. L. HORRN, Kongl. Antiquit. Archiv. Boktr. 1721.

STOCKHOLM/ Tryckt hos JOH. L. HORRN, Kongl. Antiquit. Archiv. Boktr. 1721. En Sanfärdig och på bewisliga skähl sig grundande BERÄTTELSE Om Det så kallade owäsendet i Religion och Kyrckio-Disciplin, För hwilcket Denna Uhmo Församling/igenom någras/dehls argsinnades/dehls oförståndigas

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

Anvisningar till skribenter

Anvisningar till skribenter Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om

Läs mer

Redskapsbeskrifning Garnfiske Krok- Linefiske ju finare garnet är desto bättre fiskar redskapen Splitten Waräckor

Redskapsbeskrifning Garnfiske Krok- Linefiske ju finare garnet är desto bättre fiskar redskapen Splitten Waräckor Redskapsbeskrifning Några allmänna föreskrifter, som kunna lämpas på hwarje slag af fiskredskap, torde icke böra lemnas oanmärkte. Som bekant är kan allt fiske, som idkas i Bohuslänska Skärgården eller

Läs mer

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning EVIGHET Budskap om evig räddning EVIGHET De ting som synas, äro för en tid, men de som inte synas, eviga, 2 Kor. 4: 18. Vi är vandrare på Tidens väg, varje tickande av klockan markerar ett fotsteg, varje

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 14 1755 1756 ANDRA DELEN STOCKHOLM 2011 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755 1756 Stockholm 2011,

Läs mer

Till minne av Linus dop. tack för din medverkan

Till minne av Linus dop. tack för din medverkan Till minne av Linus dop tack för din medverkan Den 14:e december 1997 döptes Linus i Grödinge kyrka. Med honom i kyrkan var mamma Maria, pappa Tobias, prästen Bo, faddrarna Ilia och Christian och ett femtiotal

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

I Ferlins fotspår. Text & Foto Petri Liljeroos

I Ferlins fotspår. Text & Foto Petri Liljeroos I Ferlins fotspår Text & Foto Petri Liljeroos I Ferlins fotspår I den trygga östjämtska landsbygden rev vinden ursinnigt upp snön från den lilla Sidsjön. Stora vita moln virvlade som i en dans framför

Läs mer

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Upp 11:15 Den sjunde ängeln blåste i sin basun.

Läs mer

Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården

Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Nionde roten, tomt 40

Nionde roten, tomt 40 Tomt 9.40 1 Nionde roten, tomt 40 Kvarteret Vadman Tjugofemte roten 1637 57v Trettonde roten 1657h 70 Spannmålsgatan under Väder- kvarnsberget Paul Persson 1658 Christopher Johansson stadstjänare 1666

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Östanåskyrkan Joh 11

Östanåskyrkan Joh 11 1 Östanåskyrkan 140323 Joh 11 Det är få skildringar i evangelierna som rymmer så många perspektiv som johannesevangeliets elfte kapitel. Det är ett yttre skeende men också ett inre skeende; vi möter Jesus

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

132. Kvarteret HANDELSMANNEN 4-6 KMK 100151. Med. Ny.

132. Kvarteret HANDELSMANNEN 4-6 KMK 100151. Med. Ny. V A D S T E N A 131. Kvarteret BORGMÄSTAREN KMK 100742. Med. Fyndår: 1971-1972. Fyndtyp:E. Arkeologisk undersökning av senmedeltida gårdskomplex och gata, utförd under ledning av Torsten Bäck aug. 1971-febr.l972.

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

S T I P E N D I E R E G L E M E N T E N

S T I P E N D I E R E G L E M E N T E N 2011-04-12 S T I P E N D I E R E G L E M E N T E N Innehåll Adolf Björkanders resestipendium sid. 2 Arpis premium sid. 3 Ellen Wedelins bostadsstipendium sid. 4 Ivar Hallbergs stipendium sid. 5 Jonas Samzelii

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

B. Tacksägelse för skörden

B. Tacksägelse för skörden B. Tacksägelse för skörden Andakten kan förrättas på skördeplatsen, i hemmet, i kyrkan någon annanstans, t.ex. i samband med skördeförsäljning. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö.

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt

Läs mer

Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks

Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks Vy västerut mot Köpingsgränden från klockstapeln i Malax på 1920-talet. Foto Ida Malmberg. Malax museiförenings bildarkiv. Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks 1863 1915 Av en tillfällighet har

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer