Förhållandena i Övre Satakunta i mitten av talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förhållandena i Övre Satakunta i mitten av 1700- talet"

Transkript

1 Pehr Adrian Gadd Förhållandena i Övre Satakunta i mitten av talet Utgiven med inledning och kommentar av Harry Lönnroth

2 Omslagsbild: Gadds lind i Tammerfors i augusti 2007 Foto: Harry Lönnroth Layout: Sirpa Randell epublications Verkkojulkaisut ISBN Tampere 2007

3 Innehåll I II Inledning Utgivarens förord 5 Professor Gadd och hans lokalskildring från Utgivningsprinciper 14 Litteratur 15 Text Företal 19 Första Afhandlingen 21 Andra Afhandlingen 29 Tredje Afhandlingen 37 Fierde Afhandlingen 45 Femte Afhandlingen 58 Sjette Afhandlingen 75 Sjunde Afhandlingen 83 Åttonde Afhandlingen 88 III Register Personregister 100 Ortregister 102

4 I Inledning

5 5 Utgivarens förord Jag kom i kontakt med Pehr Adrian Gadd och hans skildring av Övre Satakunta i samband med mina studier i idé- och lärdomshistoria vid Tammerfors universitet i början av 2000-talet. Sedan dess har jag främst för mitt eget nöje under lediga sommardagar hållit på med detta utgivningsprojekt. Intressant är dels den vetenskapliga, dels den lokala dimension som kännetecknar Gadd. Som Gaddforskningen har visat har det i princip lokalt förankrade temat dock redan på 1700-talet intresserat en vida större läsekrets. En bidragande faktor till detta var Gadds sätt att skriva tydligt och även roligt. Han skriver själv i sitt företal: Skrifarten jag brukat, är helt enfaldig; så wida mit syftemål ej warit, at öfwertala någon til at tro, hwad som här berättes, utan kan för altsammans, syn gå för sägen, som det plägar säjas. Man har även hävdat att det lokala inte var bokens viktigaste bidrag; i sin framställning kunde Gadd sammanfatta många viktiga naturvetenskapliga och ekonomiska iakttagelser. För inledning, textetablering, kommentar och register svarar jag själv. Följande personer förtjänar ett tacksamt omnämnande för att denna utgåva har blivit färdig. Docent Jari Niemelä, Gaddspecialist och forskare i landskapet Satakuntas historia, har granskat manuskriptet. Professor emerita Kristina Nikula har hjälpt till med korrekturläsningen. Publikationssekreteraren Sirpa Randell har tagit hand om ombrytningen. Till slut tackar jag min familj Katja och Eino för de promenader som vi gjort till Kaarila i Gadds fotspår. I Uppsala i augusti 2007 Harry Lönnroth

6 Professor Gadd och hans lokalskildring från Tiden utilitarismi, utilismi, hyötymoraali, -oppi, vars. brittiläisten moraalifilosofien vakiinnuttama nimitys etiikan suunnalle, jonka mukaan toiminnan tarkoitusperänä pitäisi olla yleinen hyöty. Kodin uusi tietosanakirja (1990) 1700-talet var den så kallade utilismens århundrade, man talar också om nyttans tidevarv. Under denna tid var begreppet nytta, speciellt ekonomisk nytta, av central betydelse. I Sverige såsom också ute på kontinenten blev det andliga klimatet materialiserat; man började satsa ekonomiska resurser på det som ansågs nyttigt för rikets förkovran. Avsikten var att Sverige skulle bli en stat med en blomstrande ekonomi. Satsningen på näringslivet låg i linje med tidens merkantilistiska ekonomiska politik. Ett exempel på detta var att man ville ersätta importen av utländska varor med inhemsk produktion. Detta mål skulle man nå dels genom att stödja näringslivet, dels genom att prioritera sådan forskning som skulle komma industrin till nytta. Den akademiska världen var inte något undantag. En av de mest framstående vetenskapsmännen i 1700-talets Sverige var professorn i kemi vid Kungliga akademien i Åbo Pehr Adrian Gadd. 1 1 Uppgifterna om P. A. Gadd är hämtade ur Niemelä (1998, 2004). Hans monografi Vain hyödynkö tähden? Valistuksen ajan hyötyajattelun, luonnontieteen ja talouspolitiikan suhde Pehr Adrian Gaddin elämäntyön kautta tarkasteltuna (1998) [ Bara för nyttans skull? Förhållandet mellan nyttotänkande, naturvetenskap och ekonomisk politik under upplysningstiden betraktat genom Pehr Adrian Gadds livsgärning ] är den första Gaddbiografin. Biografiartikeln (2004) baserar sig på denna. Gadd behandlas också t.ex. i historiska verk som handlar om Tammerfors (Voionmaa 1929; Alhonen et al. 1988) och det gamla Birkala (Saarenheimo 1974).

7 7 Hans liv och verk är i många avseenden representativa för den tidstypiske forskaren på 1700-talet. P. A. Gadd intar en central ställning i den finländska och svenska idé- och lärdomshistorien under upplysningstiden. Hans största insats som forskare var att han utvecklade tillämpad forskning i syfte att gagna näringslivets behov, särskilt när det gäller produktionen av råvaror. Han var en mångsidig och produktiv forskare samt handledare av akademiska lärdomsprov: dels gav han ut över 70 publikationer under sitt eget namn, dels disputerade över 100 studenter under hans presidium i Åbo. Gadd har i stil med sin samtida Carl von Linné ( ) beskrivits som en outtröttlig observatör och kartläggare men också som en systematiserare som skapade nytt. 2 Ett speciellt drag hos P. A. Gadd var att han ville främja användningen av folkets språk på latinets bekostnad, han försvarade också svenskans ställning mot franskans övermakt. En publikation om kryddgårdens örter avfattade han till och med på finska. Detta var ett tecken på att han ville göra sina forskningsresultat tillgängliga för så kallat vanligt folk på dess eget språk. Den expertis som denne kronans tjänsteman och lantbruksforskare hade kom också i flera omgångar att behövas i de stora ekonomiska projekt som statsmakten initierade under 1700-talet. 2 Niemelä 2004, 153. Min översättning.

8 8 Personen Gadd, Pehr (Pietari) Adrian ( ), kemisti. Gadd oli Turun akatemian ensimmäisenä kemian prof:na vuodesta Hän piti maanviljelyä tärkeimpänä elinkeinona ja pyrki edistämään mm. perunan, tupakan, hampun ja hedelmäpuiden viljelyä Suomessa. Gadd oli Pehr Kalmin ohella hyödyn aikakauden etevin suomalainen, joka nautti suurta arvonantoa myös ulkomailla. Suuri henkilökirja (2001) P. A. Gadd föddes den 12 april 1727 på Kaarila gård i Birkala socken. I dag är Kaarila en del av Tammerfors stad. År 1728 kom gården i släkten Gadds ägo och P. A. Gadd ägde den under åren , det vill säga i knappt 40 år. Där grundade han bland annat en botanisk trädgård som blev en av de första i Finland. 3 P. A. Gadds föräldrar var kronofogden i Övre Satakunta övre härad Jacob Gadd och Sara Gottleben. Faderns släkt härstammade från Narva, och modern hörde till en borgarsläkt i Björneborg. Pehr Adrians yngre bror Nils Kristian blev jurist och domare i Sääksmäki domsaga och han hade också tre systrar som gifte sig med tjänstemän. Den 25 oktober 1759 gifte sig Gadd med Brita Sidonia Fahlenius ( ). Hon var dotter till Åbobiskopen Jonas Fahlenius och Sara Charlotta Tepati. Utöver till den bildade klassen hörde Brita Sidonia Gadd också till de första kvinnliga författare i Finland som publicerade sina texter i tidningar. Paret fick sex barn: Jonas Adrian, Charlotta Fredrika, Agata Emerentia, Per Adam, Adam Fredrik och Edla Charlotta. Tre barn dog dock vid unga år. Av sönerna var Adam Fredrik, sedermera kollegieassessor, den ende som överlevde. Döttrarna giftes till den svenska sidan av riket. Den 19 april 1742 blev P. A. Gadd student vid akademien i Åbo. Han hade just fyllt 15 år. Hans avhandling pro exercitio granskades den 4 december 1747 och avhandlingen pro gradu den 9 juli Till 3 Se Ruoff (2001) för gamla trädgårdar i Finland.

9 9 magister promoverades han den 3 augusti samma år. Den 20-årige Gadds avhandling från 1747 blev banbrytande i ett viktigt avseende. I den introducerade Gadd en ny forskningsinriktning som gick ut på att så utförligt som möjligt kartlägga naturresurserna och de ekonomiska möjligheterna i olika delar av riket. Denna typ av akademiska lärdomsprov utarbetades och prioriterades i stor utsträckning på 1700-talet. Den bärande tanken var att naturen var skapad människan till nytta och det var naturforskningens uppgift att redogöra för de ting som Gud hade skapat. Senare använde Gadds elever sin lärares avhandling som förebild när de avfattade liknande lokalskildringar eller när de företog forskningsresor till sina hemsocknar. Utöver lokalskildringarna var forskningsresorna ett effektivt medel att bidra till kännedomen om Sveriges natur och folk. Den 11 oktober 1750 utnämndes P. A. Gadd till docent i naturalhistoria och ekonomi vid akademien i Åbo. Under åren företog Gadd på akademiens initiativ forskningsresor till skärgården i sydvästra Finland. Hans syfte var att redogöra för dess ekonomiska tillstånd och råvaror. Han var bland annat ute efter färgväxter som skulle användas vid produktionen av ylletyg. År 1755 utnämndes han till inspektör över salpetersjuderierna i Åbo och Björneborgs län; krigsmakten behövde salpeter för tillverkningen av krut. Den 13 maj 1755 blev Gadd också provincialschäfer, det vill säga inspektör över fårskötseln, i samma län. Dessa två uppdrag gav honom dels ett tillfälle att samla in material för sina undersökningar, dels att utveckla de två områdena. Följande år tilldelades han graden som ekonomiedirektör. Den 23 maj 1758 utnämndes Gadd på sitt eget initiativ till extraordinarie professor i kemi och ekonomi. Han var då 31 år gammal. År 1761 blev P. A. Gadd ordinarie professor i kemi vid akademien i Åbo. Denna lärostol innehade han till sin död. Samma år blev han medlem av Kungl. Svenska Vetenskapsakademien och året därpå, 1762, plantagedirektör för Finland. Hans uppgift var att främja odlingen av sådana växter som ansågs goda och produktiva. Under läsåren , och fungerade Gadd som rektor för akademien; under åren företog han dessutom omfattande forskningsresor i Finland. Tio år före sin död, 1787, blev han befriad från sin föreläsningsskyldighet vid akademien. Orsaken var att han skulle ges möjlighet att fördjupa sig i utforskningen av de ekonomiska förhållandena

10 10 och naturresurserna. Förslaget hade kommit från kronan som ansåg Gadd vara en av de främsta experterna på näringslivet i Sverige. På 1760-talet var P. A. Gadd ett känt namn inom sin egen vetenskapsgren både hemma och utomlands. Till exempel Vetenskapsakademien i S:t Petersburg och Köpenhamns universitet försökte förgäves kalla honom till en professur. I Åbo väckte hans framgång också avundsjuka bland professorskolleger. I slutet av talet var Gadds tid inom vetenskapen dock mer eller mindre all trots att han fortfarande var en uppskattad expert som anlitades av olika instanser. Detta hängde ihop med att den tillämpande forskningen så småningom var tvungen att ge vika för den naturvetenskapliga grundforskningen. I slutet av sitt liv vistades P. A. Gadd ofta i sin trädgård på nuvarande Kakolabacken i Åbo och på sin jordbrukslägenhet i Birkala. I sin provträdgård i Åbo odlade han bland annat färgväxter och andra nyttoväxter. Sina experiment gjorde han också på Kaarila, där han hade en fruktträdgård på cirka 200 träd. Där växer fortfarande växtarter som Gadd planterade under den senare hälften av 1700-talet. P. A. Gadd dog i Åbo den 11 augusti 1797 i en ålder av 70 år. Han begravdes i Åbo trots att släkten hade ett gravkapell i Birkala. 4 Man har sagt att Gadd vid sin död var nästan blind och bortglömd. Inte ens en minnesskrift publicerades med anledning av hans bortgång. Det var först senare som hans rykte skulle växa. 4 Kapellet var i bruk åren I dag är det den näst äldsta byggnaden i Tammerfors.

11 11 Släkten Gadds gravkapell på Harju gamla begravningsplats i Tammerfors i augusti Foto: Harry Lönnroth

12 12 Lokalskildringen Satakunta Å Satakunda (ruots.), maakunta Länsi- Suomen läänissä. Rajoittuu Varsinais-Suomen, Pirkanmaan, Etelä-Pohjanmaan ja Pohjanmaan maakuntiin. Pinta-ala 8601 km², asukasta (2000). Maakuntaan kuuluu 27 kuntaa. Keskus Pori. Ç historiallinen maakunta, joka käsitti myös osia Etelä-Pohjanmaasta ja Varsinais-Suomesta sekä nykyiseen Pirkanmaahan kuuluvan Ylä- Satakunnan. Tietojätti (2001) P. A. Gadds lokalskildring Försök, Til en Oeconomisk Beskrifning, Öfwer Satacunda Häraders Norra Del / Som innehåller Anmärckningar i Geographie, Antiquiteter, Physique, Historia Naturali, och Oeconomie &c. kom ut 1751 på Lars Salvius boktryckeri i Stockholm. Salvius var en akademisk förläggare och boktryckare som deltog aktivt i den samhälleliga debatten. Skildringen omfattade 126 sidor i oktavformat. Denna bok ges nu ut i en vetenskaplig elektronisk utgåva med titeln Förhållandena i Övre Satakunta i mitten av 1700-talet. Det är min förhoppning att Gadds idé- och lärdomshistoriskt samt lokalhistoriskt värdefulla skildring av sitt hemlandskap kan nå dagens läsare bäst med hjälp av en elektronisk utgåva. Den bok som P. A. Gadd 1751 gav ut var en svensk översättning av den avhandling som han 1747 hade lagt fram på latin vid akademien i Åbo. Avhandlingen Observationes physico-oeconomicae, in septentrionali praetura territorii superioris Satagundiae collectae granskades under professor Carl Fredrik Mennanders ( ) presidium. Man har framhållit att 1751 års svenska utgåva inte bara var en översättning utan en ny undersökning som hade utökats avsevärt. I sitt företal diskuterar Gadd bland annat varför en svensk utgåva är motiverad; hans utgångspunkt är att Academiska Disputationer, som angå

13 13 Fäderneslandet, skola på modersmålet öfwersättas. Den allmänna nyttan framgår tydligt av hans ordval. Avhandlingen anmäldes redan ett år efter sin utgivning i tidskriften Zeitungen von gelehrte Sachen (1752) i Göttingen. År 1766 kom arbetet ut i tysk översättning eller snarast i referat av D. G. Schreber i serien Neue Cameralschriften i Halle. På finska kom boken ut 1946 med titeln Ylä-Satakunnan oloja 1700-luvun puolivälissä. Av hänsyn till läsarna har översättaren Kaapo Murros dock utelämnat några onödiga latinska artförklaringar. Denna finska översättning har redan för länge sedan blivit en antikvarisk raritet. På svenska har boken alltså kommit ut bara en gång. I P. A. Gadd får 1700-talets Övre Satakunta sin hängivne skildrare. Lokalskildringen består av åtta avhandlingar som innehållsmässigt kan fördelas på följande sätt: 1. geologi, 2. vattendrag, 3. klimat och väderlek, 4. flora, 5. fauna, 6. människor (antropologi och etnologi) och näringsfång. Antikviteter och historia spelar en marginell roll i framställningen. Det vetenskapliga tillnärmelsesättet är empiriskt och ekonomisk-naturvetenskapligt. Gadd jämför sina egna intryck med de rön som andra forskare före honom har kommit fram till. Antalet hänvisningar är dock inte stort. Carl von Linnés berömda verk Flora svecica (1745) och Fauna svecica (1746) utgör dock ett undantag. Gadd var en stor beundrare av sin uppsaliensiske kollega och hänvisningarna är ett tecken på denna uppskattning. * * * Det historiska landskapet Satakunta omfattade på 1700-talet inte samma område som i dag. 5 Enligt Gadd omfattade Satakunta häraders norra del åtta socknar: Birkala, Kangasala, Keuru, Lempäälä, Messuby, Orivesi, Ruovesi och Vesilax. Därtill kommer nio kapellgäld: Eräjärvi, Etseri, Harju, Kuhmalax, Kuorevesi, Kuru, Teisko, Vesikansa och Virdois. Redan när borglänen började ta form delades det som man i dag kallar Birkaland itu. De ökade administrativa uppgifterna ledde till att borglänen indelades vidare i härad. Man har förmodat att Kumogårds län eller Satakunta 5 Uppgifterna om Övre Satakunta är hämtade ur Rasila (1993).

14 14 kring 1412 indelats i två härad: Nedre Satakunta och Övre Satakunta. Det som i dag är Birkaland hörde till övervägande del till Övre Satakunta härad. Resten hörde till Sääksmäki härad i Tavastehus län. Senare, 1785, indelades Övre Satakunta vidare i en övre och en nedre domsaga. Utgivningsprinciper Den elektroniska utgåvan ges ut enligt följande principer. Som grundtext har använts den första svenska upplagan från 1751 som är tryckt i frakturstil. I denna andra upplaga har frakturen ändrats till antikva. De ord som är skrivna i antikva i originalet återges i spärrad stil. Stavningen och interpunktionen återges oförändrade. Utgåvan är varken sid- eller radrätt, men styckedelningen följer originalet. Kustoder och anfanger återges inte. Utgivarens tillägg är införda inom klammer. Nasalstreck markeras genom kursivering. Bindestrecken, som är dubbla (=) och ställvis svaga i originalet, återges med det nutida (-). Den romerska siffran I ersätts med den latinska 1. Bråktal av typen ¹ ² återges med typen ½. De två figurerna i originalet från 1751 är skannade ur den finska översättningen från Utgåvan är försedd med kortfattade kommentarer och ordförklaringar samt två register. I kommentarerna kommenteras först och främst finska ord och vetenskapliga skrifter som Gadd hänvisar till. Latinska ord och uttryck kommenteras inte. Personregistret innehåller grundläggande information om de personer som förekommer i texten; alla personer har dock inte kunnat identifieras. I ortregistret anges en ortografisk variant av ortnamnet inom parentes i kursiv; ortregistret innehåller också några oidentifierade ortnamn. Därtill anges vad namnet enligt Gadd betecknar. 6 Gadd 1751, 65, 69; 1946, 79, 83.

15 Litteratur 15 Alhonen, Pentti & Salo, Unto & Suvanto, Seppo & Rasila, Viljo (1988), Tampereen historia 1. Vaiheet ennen 1840-lukua. Tampere: Tampereen kaupunki. Gadd, Pehr Adrian (1751), Försök, Til en Oeconomisk Beskrifning, Öfwer Satacunda Häraders Norra Del / Som innehåller Anmärckningar i Geographie, Antiquiteter, Physique, Historia Naturali, och Oeconomie &c. Jemte nödige Figurer. Tryckt på Lars Salvii kostnad. Stockholm. Gadd, Pehr Adrian (1766), Physicalisch-öconomische Beschreibung des nordlichen Theils der Kreise von Satacunda in Finnland. Aus dem Schwedischen übersetzt von D. G. Schreber. (Neue Cameralschriften.) Halle. Gadd, Pehr Adrian (1946) [1751], Ylä-Satakunnan oloja 1700-luvun puolivälissä. Suomentanut Kaapo Murros. (Tampereen Historiallisen Seuran julkaisuja 5.) Tampere: Tampereen Historiallinen Seura. Kodin uusi tietosanakirja (1990). Helsinki: Weilin+Göös. Lindroth, Sten ( ), Svensk lärdomshistoria 1 4. Stockholm: Norstedts. Linné, Carl von (1986) [1745], Svensk flora. Utgiven i samarbete med Svenska Linné-Sällskapet. Stockholm: Forum. Nationalencyklopedins Internettjänst, NE.se. <http://www.ne.se> ( ) Niemelä, Jari (1998), Vain hyödynkö tähden? Valistuksen ajan hyötyajattelun, luonnontieteen ja talouspolitiikan suhde Pehr Adrian Gaddin elämäntyön kautta tarkasteltuna. (Historiallisia tutkimuksia 199.) Helsinki: Suomen Historiallinen Seura. Niemelä, Jari (2004), Gadd, Pehr Adrian. I: Suomen kansallisbiografia 3. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. S Rasila, Viljo (1993), Pirkanmaan historia. (Kotiseutusarja 4. Pirkanmaan liiton julkaisu B:12.) Tampere: Pirkanmaan liitto. Ruoff, Eeva (2001), Vanhoja suomalaisia puutarhoja. Helsinki: Otava. Saarenheimo, Juhani (1974), Vanhan Pirkkalan historia. Nokia/Pirkkala/Tampere/ Ylöjärvi: Vanhan Pirkkalan historiatoimikunta. Suuri henkilökirja (2001). Helsinki: WSOY. Tietojätti. Gummeruksen suuri tietosanakirja A Ö (2001). Jyväskylä/Helsinki: Gummerus. Voionmaa, Väinö (1929) [1903], Tampereen kaupungin historia 1. Tampereen historia Ruotsin aikana. Toinen, tarkastettu ja lisätty painos. Tampere: Tampereen kaupunki.

16 II Text

17 17 Försök, Til en O e c o n o m i s k Beskrifning, Öfwer Satacunda Häraders Norra Del / Som innehåller Anmärckningar i G e o g r a p h i e, A n t i q u i t e t e r, P h y s i q u e, H i s t o r i a N a t u r a l i, och O e c o n o m i e &c. Jemte nödige F i g u r e r. Framgifwit af P e h r A d r i a n G a d d. P h i l. M a g. S T O C K H O L M, Tryckt på L A R S S A L V I I kostnad. År 1751.

18 18 Konglige Swenska Wetenskaps A c a d e m i e n, Som inrättad är, Til Nordens lyster / Wetenskapernes upodlande / allmänt gagn / och Fosterlandets Pris. Warder detta ringa O ec onomiske Försöket Underdån-Ödmiukast tilägnadt Af P e h r A d r i a n G a d d.

19 19 Benägne Läsare! De anmärkningar, hwilcka jag samlat och upsatt öfwer Satacunda Häraders Norra del, dem har jag härmed äran, at öfwerlemna til ditt och det allmännas omdöme. Öfwertygelsen om min egen ofullkomlighet har wid detta ämnet altid påmint mig, at heldre i tysthet nidlägga dessa Samlingar än göra dem så kunnige, som nu sker. Men som det allmänna för den del af detta arbete, som allaredan år i et A c a d e m i s k t Snillewerck, under P h y s i c e s P r o f e s s o r e n. Högwördige och Höglärde Herr C a r l F r i e d r i c h M e n n a n d e r s högtbewågne inseende, blef framgifwit, har täckts betyga en synnerlig ynnest: nu mera äfwen mina Högtwördade Förmän behagat befalla mig, at afgifwa en utförligare afhandling om altsammans; Kongl. Wetenskaps A c a d e m i e n också esomoftast, i sina wärda Handlingar åstundat beskrifningar öfwer Landsorterna: Sjelfwa Höga Öfwerheten jämwäl allernådigst täckts förordna, at A c a d e m i s k a D i s p u t a t i o n e r, som angå Fäderneslandet, skola på modersmålet öfwersättas; Ty hoppas jag at ingen lärer räkna mig för något felsteg, om jag, understödd och upmuntrad af slika skäl, med detta ringa arbete, nu wågar försöka det allmännas bewågenhet. At smickra Läsaren dermed, som skulle här förekomma, så många nya fynd, så många gagnande rön, som andre af Högt-förtjente Män upsatte Landsorters beskrifningar pråla af: det wore för mycket af mig lofwadt, och lika obilligt af någon annan påstådt. Dels hafwer sjelfwa Landsortens belägenhet, ödesmål, och ringa näringsfång ej gifwit anledning til bättre, än detta nu är: Dels har ock jag ej än kunnat förskaffa mig en så tilräckelig kunskap, som den bör äga, hwilken med behörigt eftertryck, Wetenskaperne til fördel, och det allmänna til gagn, skal wara i stånd, at lägga hand wid denna sak. Jag tror mig dock ej fara wilse, om jag påstår, at ock detta ringa försök lärer hafwa sin nytta, och om det ej mera förmår åstadkomma, så kan det likwäl lemna hwar och en något begrep om wår Finska Hus-hållning, samt äfwen gifwa andra anledning, at göra långt bättre.

20 Skrifarten jag brukat, är helt enfaldig; så wida mit syftemål ej warit, at öfwertala någon til at tro, hwad som här berättes, utan kan för altsammans, syn gå för sägen, som det plägar säjas. Finner nu den bewågna Läsaren mig för detta ringa försök ej wärdig dess gynsamma åtancka, så utber jag mig likwäl den fördel, at han om altsammans ej behagar fälla widrigare omdöme, än mit menlösa upsåt förtjent. Hwilcketdera mig wederfares, så kan jag försäkra, at jag honom på det högsta är förbunden. 20

21 21 Första Afhandlingen. Om Ortens Ålderdoms Minnesmärcken, Landets Jord-yta i gemen, de förändringar den undergått, samt hwad m i n e r a l i e r och Bergarter här på Orten finnas.. 1. Häradet, som här beskrifwes, är belägit i Biörneborgs Län; ligger ifrån Åbo Stad Nord-öster ut, och finnes på nyaste Landt C h a r t a n öfwer Swerige utsatt emellan 62 och 63 G r a d e r s P o l -högd. J sin omkrets innesluter det 8 Socknar och 9 Capelgäld, af hwilka Socknarne Keuru, Ruowesi och Oriwesi äro så store, i anseende til de öfrige 5 Cangasala, Messuby, Birckala, Lempele och Wesilax, at de utgöra mer än hälften af Häradets rymd; Men dock hysa knapt, en tredjedel så många hemman eller Landtbrukare, som de senare. Ändamålet tillåter ej, at widlyftigt uptaga slika Minnes-märken, som antingen ålderdomen efter sig lemnat härpå orten, inblandade i sagor och fråsägner, eller ock en senare tid uprest til åminnelse af åtskilliga händelser. Några få wedermälen deraf warda dock forn-älskare til tjenst, här nedanföre framtedde. (a) Det som först och främst här förtjenar en (a) Ordet Satacunda är Finskt, och bemärcker en Landsort af 100. bolag. Detta tyckes underrätta oss derom, at Finlands förra p o l i t i s k a indelning äfwen warit sådan, som Sweriges gamla afdelning i wissa Hundari. Nu är orten indelt i 3ne Härader, af hwilka detta wårt kallas Satacunda Härads öfre eller norre del. Näringsfången hafwa i Hedenhös här endast bestått i Jägeri och Fiskande, och finnes til ymnoghet än i skogarna lämningar af deras tjäll och fiskelägen, som af Jnwånarena nu kallas Lapin codat 1. En allmän sägen är här bland allmogen, at Finnar och Lappar warit et Folck; men at åtskilnaden dem emellan då upkommit, när de i Södra orterna til Christendomen omwände, begynt föröfwa fiendtlighet emot dem af sina Landsmän, som än woro stadde i sit hedna mörker, kallat dem af förackt Lappar, och med wåld inkräcktat sig deras hemwister, samt aldeles fördrifwit dem up til Norska Fjellen. Lappilaxi, en Sjöwik, i Keuru Socken skal i synnerhet derföre wara märkwärdig, at här de sidsta Lapparne som ej låtit omwända sig ifrån sin hedendom, blifwit slagne och fördrifne. 1 Fi. Lapin kota Lapplands kåta.

22 22 natur-kunnigs upmärksamhet, är sjelfwa landets Jordyta, som til utwärtes skap-lynne, lägen, och blanning förekommer mycket besynnerlig. Sällan får man här några stora Fält eller Slåtter i ögnasigte, utan ojämnheter ses allestädes i jord-läget: mäst möta widsträckta sandåsar, förstörde bärg, med backar och bråstupor, grus- och sten-blandade Jordhögder, hwilcka omsider nedböja sig med kulriga högder i skogfulla dälder, nöjsamma lundar, och ibland säncka sig i fiskrika Sjöar, strömmande Forssar, rinnande Åar och Bäckar. Märkwärdigt är, at de största Sand- och Jord- Keuru Socken är här i Häradet högst up i Norr belägen, den består nu allenast af Mantal, och begriper i sin widd likwäl in emot 27. a 29. q u a d r a t mil, har intet Capelgäld, hwarföre ock en del af Socknens Jnwånare äro wäl 8 a 9 mil ifrån sin Kyrcka belägna. Til Ruovesi Socken höra Capelgälden Etzeri, Wirdois, och Curu. Är ock mycket widsträckt, består af 29 eller 30 q u a d r a t mil, innehåller dock nu allenast Mantal. Orivesi Socken har allenast 1 Capelgäld, Eräjerfvi kalladt. Capelgäldet Cuorevesi, som lyder under Längellmäki Socken i Tawasthus Län, hwad Kyrckostyrselen angår, är dock i det öfriga tillagdt. Biörneborgs-Län och Orrivesi Tingslag, bör altså ej hållas för någon Socken, som Herr T u n e l d orätt härutinnan berättat. Socknen äger nu, jämte förenämde Cuorevesi, Mantal, och innesluter i omkretzen ungefär 16 a 18 q u a d r a t mil ifrån Sockne Kyrkan, åt Söder 1 8 mil, är en park, Ristincangas (Kårsheden) märkwärdig; hwarest ej allenast i Hedenhös, utan ock ännu i senare tider, menige man plägat wid förbigående under en stor Tall til offer nedlägga en grön qwist. Nu mera är det afskaffadt, och har för detta P a s t o r L o c i, Mäster J o s e p h u s L a u r e n t i i, til förekommande af en slik widskeppelse, lagt både tallen och den af offrandet förorsakade rishögen i aska. Om de dyrckat denne Tall såsom gamla Götherne sin Tanfan 2, eller hwad orsaken och ändamålet warit, är obekant? Cangasala Socken är den mäst bebodde och Folckrikaste här i Häradet; Under den samma lyder Capelgäldet Cuhmalax, och til Tingslaget äfwen en fjerde del af Pälkene Socken i Tawastehus Län. Består af Mantal och begriper i widden 12 a 15 q u a d r a t mil. Liuxala, en ansenlig Herregård, är fordom bebodd och ägd af C a t h a - r i n a, Kung E r i c h den XIV Gemål, hwilcken år härstädes afled, och finnes begrafwen i Åbo Domkyrcka. Lämningar äro här ock af en Träbyggning, indelt i 28 rum, som då blifwit upbyggd. J dess tid har hälften af Häradet warit lagd under detta gods. En Offer-källa finnes ock wid Gaudiala By hwari under Påfwedömet blifwit offradt; sjelfwa Byn tyckes då äfwen fått detta namn. Tomtila, et annat Hemman, föregifwes warit et Klöster. Klösterjord kallas det ock än så i äldre som nyare Jorde-böcker. Munkinaro wid Ohtola By är äfwen en lämning, som synes intyga det samma. Messuby Socken, har först warit A n n e x til Birckala, och är år den 6. A u g. först blefwen et särskildt P a s t o r a t, består af Mantal, samt är i widden wid pass 9. q u a d r a t mil, har 1. Capelgäld Teisco kalladt. 2 Tanfan, möjligen ett träd som förekommer i götisk mytologi.

23 23 högdernes utsträckning mäst altid går ifrån Norr til Söder, hwilcket, så wäl som flere Känningar, synas intyga, at dessa högder af watnet fordom blifwit hopsqwalpade. Wid Hariu Capelgäld i Birckala Socken, blir man mäst härom öfwertygad; ty derstädes föreställer sig landet liksom i wågor och tyckes icke allenast likna en gammal Sjöbotten, med den ena jord-afsättningen på den andra, utan ock lemnar för ögonen sjelfwa de förra strändernes grus- och sten-rösen, hwilcka ock än på några få ställen til 10 a 15 fots bredd ner i dälderna wisa sig. Öfwerst på Sand-åsarne och Jord-högderne får man altid se stengyttret bestå af mindre sten, än nedre i dälderna. Deras ställning på hwar annan är ock besynnerlig: Nu förekomma några med kanterna på hwar Bircala Socken tyckes wara den äldsta, ej allenast här i Häradet, utan ock i hela denna medlersta delen af Finland, hwarföre Kyrckan ock allmänt kallas Wanhakirco, (gamla Kyrckan;) J alla nästgräntzande orter, til 10 a 15 mils aflägenhet, är en allmän berättelse, at de wid Christendomens början härstädes idkadt sin Gudstjenst. Här äro ock än rundt om lämningar af Kyrckowägar hit åt, Wanhankircon Tiet, Ruminpundari, (likwägen,) kallas ock än i dag en sandås wid Pispala By, derföre at menige man ifrån Keuru och Ruowesi derstädes öfwerfört sina lik til Pyhejerfwi Sjön, och sedan Sjöledes til Bircala Kyrcka, at begrafwas. Sjelfwa Socknen tyckes hafwa sit namn af Bircka (handla eller Birkarlarne,) hwilcka förmenes här haft sit första tilhåll. Nåckia Frälssegård, i denne Socken och Liuxala i Cangasala säges här warit landets forna Regenters boningssäten. J Hedenhös är ock här wid en Tufwa på Wiks Ladugårds ägor offradt åt Finska Guden Junckari 3. Til denna Socken hörer nu Capelgäldet Harju, hwarest 1 8 mil i Nordwäst ifrån Kyrckan förekommer en högd, kallad Käräjen Törme, (Tings högden;) På detta ställe är lag och rätt fordom skipadt. Lagarne säges warit i Balkar inskurna, och har då warit i bruk, at i twetydiga saker med lottande utröna banemän til bråttmålen. Under klubbekriget 4, som i Kung S I G I S M U N D I tid sig yppade, skal här et slag stått wid Calmanahde: nyligen äro ock klubbor, samt annan krigs-redskap der fundne. Denna Bircala Socken är af 10 a 12 q u a d r a t mils widd, och äger nu 83 ½ bebodde Mantal. Lempele Socken är i anseende til sin rymd den minsta i hela Häradet: har intet Capelgäld, kan wara af 8 a 9 q u a d r a t mils widd; består nu af Mantal, har en Stenkyrcka hwars bygnad, som ock alla andra Stenkyrckors här i landet, tydeligen röjer sit ursprung ifrån Påfwedömet. Af Påfwiska lämningar förwares här ock et Rökelse-käril af koppar och et litet Messings C r u c i f i x. Wesilax Socken är mäst belägen kring Sjöar, består nu af Mantal och är wid pass af 9 eller 10 q u a d r a t mils widd, äger et Capell Wesicansa kalladt, har förr warit en Socken med Lempele; Et aflats bref gifwit af Biskop C o n r a d i, Åbo år finnes här ännu förwaradt. 3 Junkkari, finsk gud. 4 Klubbekriget, bondeupproret i Österbotten vintern

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). ---------

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Rotehållaren och Soldaten wid Indelta Infanteri-Regementerne.

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist.

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. I lördags och söndags spred sig här i staden den sorgliga underrättelsen, att ångaren Dana förlist. Olyckan hade inträffat

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Om fiskens saltning, torkning m. m.

Om fiskens saltning, torkning m. m. Om fiskens saltning, torkning m. m. All fisk, i synnerhet den, som skall beredas till handelswara, bör, så snart den är fiskad, och medan han ännu lefwer, slagtas, d. ä.: skäras djupt twertöfwer strupen,

Läs mer

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. .

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. . Stadgar för Öfvermarkunderstödsförening för förolyckade hästar, nötkreatur ochsvin..-^nl^-o" lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902 Guweruörens öfwer Wasa län resolution i anledning af Öfwermark kommuns

Läs mer

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö.

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

När grundades Stockholm?

När grundades Stockholm? Introduktion Detta är en kort övning som syftar till att introducera källkritikens principer. Grundmaterialet för övningen är hämtat från s. 58 59 historieläroboken Tider (1995) av Harald Gustafsson och

Läs mer

ALLMÄN BILDNING YRKESSKOLNING OCH . - 88. Två reformförslag. utgivna av. ALBERT WIBERG och G UST AF KALEEN

ALLMÄN BILDNING YRKESSKOLNING OCH . - 88. Två reformförslag. utgivna av. ALBERT WIBERG och G UST AF KALEEN U N l V.- B 113 L. 1 l Al]fsBJ{Pc {ER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA UP-PSALA. - 88 ALLMÄN BILDNING OCH YRKESSKOLNING Två reformförslag utgivna av ALBERT WIBERG och G UST AF KALEEN STOCKHOLM 1954 Expedieras

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 1

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 1 Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 1 Snabbfrågor Lag Lag 1. Vilken manlig fotbollsspelare blev utsedd av Fifa till bästa fotbollsspelare 2011? Efternamnet räcker som svar. Svar: Messi, Lionel Messi (Kommentar:

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693.

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Tullerum Torp under Brokulla (märkt 2004) Rågångskarta 1786: Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Då fann man en ganska stor olikhet mot Hester

Läs mer

Piprapport 1, Riksvapen

Piprapport 1, Riksvapen Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk

Läs mer

Carl von Linnés Inställning till Sex och Äktenskap

Carl von Linnés Inställning till Sex och Äktenskap Nina Mosey Sommaren 2003 Carl von Linné 5 p Uppsala Universitet Att: Mariette Manktelow Carl von Linnés Inställning till Sex och Äktenskap Sexualsystemet Carl von Linné är som botaniker mest känd för sitt

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter

Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter av Jacob Albrecht Flintberg, Notarius i Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce - Collegio. Boken från 1795 redovisar förhållanden bl.a.

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Katalogisering av handpresstryck

Katalogisering av handpresstryck Katalogisering av handpresstryck Börja med att fundera ett ögonblick på vad man egentligen gör när man katalogiserar en bok: Man beskriver ett fysiskt föremål som utgör en manifestation av ett verk, normalt

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Israel Lindahl BESKRIVNING ÖVER UMEÅ SOCKEN OCH UMEÅ STAD ÅR 1771

Israel Lindahl BESKRIVNING ÖVER UMEÅ SOCKEN OCH UMEÅ STAD ÅR 1771 URKUNDEN NR 10 Källserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet Red. Karin Snellman ISSN 0284-2734 Israel Lindahl BESKRIVNING ÖVER UMEÅ SOCKEN OCH UMEÅ STAD ÅR 1771 UTG. AV MARGIT WENNSTEDT & KARIN

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Jag träffade upphovsmannen av Linköpingspirken, Börje Nilsson, en vacker sommardag hemma i hans trevliga lägenhet i södra Linköping. När vi

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Anvisningar till skribenter

Anvisningar till skribenter Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Ulvövisan. Refr: E de Ulvöhamn det

Ulvövisan. Refr: E de Ulvöhamn det Ulvövisan Visan är skriven av Werner och Lennart Söderberg. Ursprungligen gjordes den till en lokalrevy på Ulvön på 50-talet. Sedan många år sjungs den på gemensamma fester ute på ön. Jag vet en plats

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

N:»3. Djurskyddoch. nationalekonomi. Gösta von. Schoultz. Aktiebolaget. ~Finlandß djurskydd och djurwärd's" förlag Wasa. Plts 25 penni.

N:»3. Djurskyddoch. nationalekonomi. Gösta von. Schoultz. Aktiebolaget. ~Finlandß djurskydd och djurwärd's förlag Wasa. Plts 25 penni. N:»3. Djurskyddoch nationalekonomi. Gösta von Schoultz Aktiebolaget ~Finlandß djurskydd och djurwärd's" förlag Wasa. Plts 25 penni. 1W cxpl. 20 malt. V!1383 8llmu!!8liMlMtul' ll!(tllklll3l!. Telegrafadress:,»««Telefonnummer:

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

M. G. 11 TANCKAR. o OM HUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE UNDER. Mathef. PROFESSORENS, JOHAN KRAFTMANS INSEENDE, YTTRADE ÖFWERLÄMNADE AF JOHAN LAGUS,

M. G. 11 TANCKAR. o OM HUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE UNDER. Mathef. PROFESSORENS, JOHAN KRAFTMANS INSEENDE, YTTRADE ÖFWERLÄMNADE AF JOHAN LAGUS, M. G. 11 TANCKAR o OM HUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE C AR ÉLEN, MED WEDERBÖRANDES TILSTÅDJELSE, Extraord. UNDER Mathef. PROFESSORENS, JOHAN HERR KRAFTMANS INSEENDE,, FÖR LAGERKRANTSEN, YTTRADE OCH TIL ALMAN

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

BOHUSLÄNSK "^' FISKERITIDSKRIFT. UTGIFVEN AF AXEL. YIIxH. LJUNGMÄN. II. 1885. N:o IX XVI. o o ÖÖf EfcOfcG. ÜÖTKB0KG8 HANDELSTIDNINGS AKTIEBOLAGS TItYCKER.1 1885. Icke blott den förestäende behandlingen

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer