I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT"

Transkript

1 I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT

2

3 I eld, i blod, i frost, i svält Möten med veteraners, lottors och sjuksköterskors berättande om krig Sofie Strandén

4

5 Förord Varför, varför, varför varför ska du alltid fråga varför?, frågade pappa mig irriterat en gång när jag i tonåren inte nöjde mig med ett av hans numera glömda beslut. Jag var van vid en mamma som brukade svara på mina frågor på ett sådant sätt att jag inte ens tänkte på att jag hade ställt dem. Jag insåg då att det inte är alla som tycker det är naturligt att ställa så mycket frågor, men bestämde mig ändå för att fortsätta göra det. Småningom insåg jag också att det kanske är bäst att sluta vänta på svar av andra människor, utan i stället börja försöka hitta egna svar på alla dessa frågor. Denna frågvisa eller om man så vill nyfikna inställning till världen och allt som anses vara fast och självklart ledde mig till folkloristiken där man studerar människans sätt att tänka bland annat genom att problematisera det till synes självklara och ifrågasätta rådande ordningar. Det är en stor och oförställd glädje som fyller mig när jag nu har färdigställt min doktorsavhandling om veteraners, lottors och sjuksköterskors berättande för mig om sina erfarenheter av krig. Jag känner en likaledes djup tacksamhet inför alla som på olika sätt skapat förutsättningar för mig att göra det. Mitt första tack riktar jag till mina intervjupersoner utan vars berättande inget av detta hade kunnat skrivas. Dessvärre är det flera av dem som inte längre lever och kan ta del av resultatet av intervjuerna jag gjorde med dem under åren Professor Ulrika Wolf-Knuts initierade intervjuprojektet om mäns förhållande till Johan Ludvig Runebergs diktverk Fänrik Ståls sägner som småningom kom att utgöra delar av mitt analysmaterial. Under det fortsatta arbetet med avhandlingen har hon alltid trollat fram tid och energi för mig och mina avhandlingsbekymmer trots otaliga andra uppdrag bland annat som prorektor för Åbo Akademi. Ett av hennes motton är att alltid ge så mycket handledning skribenten ber om, och just denna frihet under ansvar har jag uppskattat enormt. Lena Marander-Eklund har som akademilektor i folkloristik fungerat som en informell andra handledare. Lena är en mästare på att läsa kritiskt, strukturera och komma med korta och kärnfulla formuleringar. Tack för allt detta! Alla mina forskarkollegor på folkloristiken förtjänar ett stort och varmt tack, särskilt Blanka Henriksson och Johanna Björkholm med vilka jag följts åt genom studierna ända sedan grundkursen hösten Under arbetet med min avhandling har jag fått åsikter och kommentarer av många kloka människor. Inledningsvis fick min studiekompis Nicklas Hägen mig att intressera mig för reflexivitetsproblematiken, intervjusituationen och intervjuarens ansvar, vilket lett till en av två huvudfrågeställningar i min avhandling. Under åren har mina studenter genom sina frågor under

6 föreläsningarna tvingat mig att tydligare formulera mina tankar och argument. Filosofikollegorna i Finlands Akademi-projektet Emotions and dialogue har vidgat mina perspektiv på känslor och berättande. Bland kollegorna på religionsvetenskapen ingen nämnd och ingen glömd är det många som osjälviskt delat med sig av sin tid och sina erfarenheter som forskare och medmänniska och därmed gett mig en större forskargemenskap att falla tillbaka på. Detta är något som jag värdesätter högt. Till historikerna Ann-Catrin Östman och Anders Ahlbäck som läst, kommenterat och diskuterat det jag skrivit vill jag också rikta ett stort tack. Utöver dessa personer som följt med mitt arbete på verkstadsgolvet finns det ytterligare två som bidragit uttryckligen med sin expertis: mina förgranskare professorerna Jorma Kalela och Alf Arvidsson. Tack för insiktsfulla och pedagogiskt framställda anmärkningar och synpunkter! Anne Holmberg och Anna-Stina Nyby har hjälpt mig att hålla reda på en hel massa saker. Anne har också under flera år varit en fast punkt i en ibland kaotisk tillvaro. I avhandlingens slutskede har både Sonja Vidjeskog på Centret för språk och kommunikation och studiechef Sanna Westerlund bistått i de byråkratiska svängarna. Tack för all hjälp och snabba åtgärder! Clara Wickström har genom otaliga diskussioner hjälpt mig att se hur historien påverkar nuet, och hur ens egna förhållningssätt till det som är och har varit är det enda som går att förändra. Det har varit värdefulla möten, som har lärt mig mycket om mig själv och andra. Tack också till Botis för intellektuell inspiration. Runt mig finns det många människor som intresserar sig för vad jag gör, som stöttat mig när livet har berett mig uppförsbackar, som oroat sig för om jag alls ska bli färdig, som glatt sig när jag håller på att bli det, som vattnat mina blommor, som gärna sovit över på en knölig bäddsoffa. Tack för att ni finns! En sista person vill jag dock omnämna med namn: Andreas min älskade, min vän och min kollega. Tack är inte nog. Åbo den 17 oktober 2010 Sofie Strandén

7 Ekonomiska bidragsgivare Arbetet med avhandlingen har möjliggjorts tack vare att jag erhållit ekonomiskt stöd från fonder och stiftelser. Jag vill tacka Finlands Akademi, Kansler Lars Erik Taxells forskningsfond vid Åbo Akademi, Nordenskiöldsamfundet, Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond vid Svenska litteratursällskapet i Finland, Stiftelsens vid Åbo Akademi forskningsinstitut, Tage Rohloffs fond vid Åbo Akademi, Traditionsvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland, Victoriastiftelsen, Waldemar von Frenckells stiftelse, samt rektor vid Åbo Akademi för de bidrag jag har fått.

8 I INTRODUKTION 1 1 Inledning 2 2 Oral history berättande om historiska händelser 6 3 Analytiska utgångspunkter 15 II INTERVJUN SOM MÖTE 23 1 Inledning 24 2 Fänrik Ståls sägner som bakgrund till intervjuerna 25 3 Möten med intervjupersonerna 27 Vapenbröder 28 Krigssystrar 37 Kontextualiserande intervjuer 49 Från fänrik Stål till berättande om krig 55 4 Empatiska intervjuer 57 Intervjun som samspel 58 Empati och sympati 60 Tillit som förutsättning för berättande 62 5 Makt och omakt i tal och skrift 70 Makt som en faktor i intervjusituationen 70 Transkribering som maktutövande 72 Makt att analysera och tolka 74 Figurer som konstrueras i intervjuer 77 6 Känslor i intervjusituationen 88 Berättande och terapi 91 Tankekontakt och känslokontakt 98 III MÖTEN MED KRIGET Inledning 108 Ny militärhistoria och oral history 109 Folkligt berättande om krig 111 En historisk kontextualisering Möten med tjänstgöringen 136 Kamratlig gemenskap 137

9 Jämlikhet och eget ansvar 154 Den hotade gemenskapen Möten med kroppen 196 Till samma svält, till samma kamp 198 Där kulor vina tätast 209 Skadade och sårade 217 Omhändertagande av sjuka, sårade och stupade Möten med de andra 244 Möten med finnen 245 Möten med tysken 263 Möten med ryssen Möten med tiden efter kriget 314 Från krig till civil 315 Den tysta tiden 323 Upprättelsen 357 IV MYTOLOGISERANDE BERÄTTANDE OM KRIGET Inledning Symboliskt laddade typfigurer och folklig moral Att sakna berättarvärda berättelser Krigsberättande som oral history eller kulturarv? 400 KÄLLOR 407 SUMMARY 433

10

11 I INTRODUKTION 1

12 1 Inledning 2 V: Jag är krigsveteran, vanlig krigsveteran (V skrattar till) men psykiskt, så att säga, så är jag nog invalid tillika. Men det är ju en annan sak. S: Mm. På vilket vis? Är det nåt som du vill berätta om, eller? V: Nå, vet du det är så långrandigt det, vet du. Alla de här hemska sakerna som man var med om så sitter kvar och är lite svårt att komma ifrån. Så har jag, jag har faktiskt en skada, fysisk skada också. Det är fötterna. Jag frös mina fötter (S: ah) Jag kan säga till och med datum om du vill (S och V skrattar) Mellan den 13 och 14, 12 och 13 april Vi var inringade, helt enkelt, och låg i snödrivorna. Det var varmt, eller töväder på dagarna och så på nätterna så blev det graders köld. Och därifrån kom vi inte och vi hade ingen mat. Vi åt snö, (V skrattar) snö de här dygnen och då förfrös jag mina fötter. Och jag var inte ensam, vi var flera andra. Det finns tre av oss kvar ännu som har samma fotbesvär (S: mm) Det plågas jag med och det har blivit värre och värre med åren och det säger läkarna också att det blir värre med åren (S: aj, ja, mm) Jå. Så att det är fotsulorna som jag har värsta problem med (S: Mm) Plågas varje natt till klockan 2 3 (S: oj) innan jag kan somna. S: Så du blir påmind om kriget varenda natt (Viktor IF mgt 2003/39 42). Några minuter efter att jag hade knäppt på bandspelaren berättade Viktor för mig om hur han förfrusit sina fötter under några iskalla vårvinterdagar Jag hade uppsökt Viktor för att intervjua honom om mäns förhållande till Johan Ludvig Runebergs diktsamling Fänrik Ståls sägner. Jag kände inte Viktor sedan tidigare och när han berättade det ovan citerade för mig var jag i färd med att försöka skapa en god kontakt med honom och framkalla en tillitsfull atmosfär för intervjun. Min uppgift var att ställa frågor om hur han lärt sig dikterna och om de hade använts under kriget, så jag frågade om han varit med i kriget och om han sårades. Han svarade att han tack och lov inte hade sårats även om det flera gånger hade varit nära. Efter detta berättade han det som citeras ovan. Och jag lyssnade och hummade där jag fann detta lämpligt. Det här är en avhandling om berättande om krig. Det är också en avhandling om att göra intervjuer och att skapa sig ett material att arbeta vidare med. Syftet är att studera veteraners, lottors och sjuksköterskors berättande för mig om sina erfarenheter av krig. Det är alltså inte kriget i sig som är föremål för mitt intresse, utan intervjupersonernas berättande om det för mig i det specifika sammanhang som utgjordes av intervjusituationen. I det allra första avsnittet av boken får läsaren stifta bekantskap med den teoretiska ramen för avhandlingen: oral history. Min metodiska apparatur

13 hänger nära samman med den teoretiska ramen i och med att man inom modern oral history har ett socialkonstruktivistiskt synsätt på intervjusituationen och det material som skapas där. Jag diskuterar även de metoder jag behöver för analys av såväl intervjusituationen som den text som skapas i mötet mellan intervjupersonen och mig. Jag analyserar intervjusituationen reflexivt och det innehållsliga temaanalytiskt. Det därpå följande avsnittet är en presentation och analys av mitt fältarbete. Först presenterar jag bakgrunden för fältarbetet och de personer tio män och tio kvinnor som jag intervjuat. Fältarbetet är intressant särskilt med tanke på att det inleddes för att dokumentera mäns förhållande till Fänrik Ståls sägner men utmynnade i ett material om mäns och kvinnors berättande om sina erfarenheter av krig. Reflexivitetstankegången genomsyrar min analys av intervjusituationen, och jag koncentrerar mig framför allt på intervjun som ett möte mellan de personer jag intervjuat och mig själv. Jag diskuterar tillit under intervjun och min egen roll som intervjuare, något som utmynnar i det jag kallar för empatiska intervjuer där såväl förnuft som känsla spelar en viktig roll i skapandet av förståelse av vad någon berättar för mig. Jag finner en lyssnarfigur när jag ser på den person som jag upplever är den bild av mig som mina intervjupersoner skapar och som de förhåller sig till. Jag diskuterar även anonymiseringen av de intervjuade personerna. Genom en kritisk granskning av de traditionella anonymiseringskraven inom folkloristiken finner jag konstruktioner som jag kallar för berättarfigurer och berättelsefigurer. Som en inledning till det avsnitt som omfattar den tematiska analysen, Möten med kriget, finns en diskussion om oral history och folkligt berättande om krig, samt en kontextualiserande bakgrund om det självständiga Finland från inbördeskriget 1918, genom vinterkriget 1939 och fortsättningskriget Under denna tidsperiod aktiverade folk sig bland annat i så kallade fosterländska 1 organisationer som skyddskåren och Lotta Svärd. Flera av de intervjuade männen hade en bakgrund inom skyddskåren och åtta av de intervjuade kvinnorna hade varit verksamma som lottor. Här finner man även tidigare forskning om veteraner och lottor. Avsnittet Möten med kriget består av fyra huvudkapitel: Möten med tjänstgöringen, Möten med kroppen, Möten med de andra och Möten med tiden efter kriget. I det första kapitlet studerar jag hur intervjupersonerna konstruerar gemenskaper. I kapitlet Möten med kroppen undersöker jag hur 1 Ordet fosterländsk är det som används när man talar om exempelvis lottorna och skyddskåristerna. Att ha en fosterländsk bakgrund betydde att man kom från en familj eller släkt som sympatiserade med den vita sidan under inbördeskriget. Det är med den specifika bibetydelsen jag använder ordet i boken. För en närmare förklaring till den speciella användningen av termen på svenska i Finland, se inledningskapitlet till den tematiska analysen: Möten med kriget. 3

14 kroppen beskrivs som verktyg eller hinder. Intervjupersonernas berättande om sina möten med olika etniska andra finnen, tysken och ryssen är föremål för granskning i det tredje kapitlet. Det fjärde och sista temaanalytiska kapitlet handlar om berättande om de förändringar som intervjupersonerna upplevt från att kriget slutade fram till våra dagar. Alla dessa teman har beröringspunkter med varandra, och samma avsnitt ur intervjuerna kunde i många fall anföras som exempel i flera teman. Som citatet ovan visar berättar Viktor på en mycket kort stund om sin tjänstgöring och om hur han förhöll sig till sitt värv som soldat, sin kropp och vad den utsattes för under vårstriderna, till fienden ryssen och dennes indirekta närvaro, samt att allt detta han då utsattes för berör honom även nu i tiden efter kriget. Vad är det då jag vill föra fram med boken? Vad är det jag vill säga? Och varför vill jag reda ut det som jag bestämt mig för att undersöka? På dessa frågor finns flera svar, som tillsammans med en utförligare diskussion förstås hittas i det avslutande kapitlet i boken. I korthet vill jag dels utveckla resonemanget kring intervjuandet och det vetenskapliga subjektets roll i det, dels vill jag visa att det i berättandet om krig finns berättande om något annat än det direkt utsagda värderingar och mönster som inte är direkt skönjbara vid en första anblick. Liksom Maria Vasenkari anser jag att det är viktigt att man inte behandlar reflexivitetsproblematiken lättvindigt som en fråga som skulle beröra endast forskarens person eller som något som man som forskare kan säga sig vara medveten om men ändå fortsätta enligt gamla strukturer där endast forskaren är ett subjekt i forskningen (Vasenkari 1999:53 54). Jag vill försöka täta några av de luckor jag anser mig ha funnit i diskussionen om reflexivitet och anonymisering. Jag menar också att känslornas roll känslomässig reflexivitet i forskningen behöver uppmärksammas ytterligare (jfr Känslornas koreografi 2007). Jag vill redan här betona att jag ser känslor som en tillgång i forskningen och inte som ett hinder, vilket jag vill göra synligt genom användningen av det jag kallar för empatiska intervjuer och de teoretiska konstruktionerna tankeoch känslokontakt. Jag upplever att det finns något utöver det direkt utsagda i berättandet om krig. Med detta i åtanke vill jag med hjälp av den tematiska analysen se efter vad detta annat är som jag håller före finns i berättandet om krig. Enligt Mats Eriksson kan berättelser om sådant man själv upplevt innebära konstruktioner av berättaren eller av hans eller hennes medmänniskor. De kan också innebära konstruktioner av den moraliska halten i händelsen eller handlingen, eller ge uttryck för ställningstaganden om hur det ligger till i världen (Eriksson 4

15 1997:34). Det är delvis tanken om att berättandet innebär konstruktioner av olika slag som ligger till grund för tankegången om att man genom närläsning och noggrann analys kan komma fram till vad som sägs mellan raderna av det rent utsagda. I krigsberättandet framträder egnas och andras modiga insatser, hjälpsamma, rättrådiga eller högfärdiga och besvärliga arbetskamrater, det nödvändiga eller onödiga i arbetet vid eller utanför fronten, eller rädslan för att det självständiga Finland skulle gå om intet. 5

16 2 Oral history berättande om historiska händelser Jag använder benämningen oral history om min forskning eftersom den baseras på intervjuer som handlar om en historisk händelse, det vill säga andra världskriget. Jag övervägde till en början att översätta oral history till muntlig historia. I Det förflutnas röst (1980) den svenska översättningen av Paul Thompsons bok The voice of the past (1978) har oral history översatts just så, och denna översättning av termen återfinns också i en antologi redigerad av Malin Thor (Thor 2006:7). I svenskspråkiga sammanhang använder man ändå oftast termen oral history, och jag har valt att behålla denna vedertagna term. Jag anser att termen är väl etablerad i sin engelska form, och dessutom konnoterar den något annat än muntlig historia. På finskt håll kallas oral history för muistitietotutkimus, vilket i svensk översättning blir forskning om kunskap producerad genom minnet minnesforskning och inte suullinen historia, vilket skulle vara den finska benämningen för muntlig historia. Både forskningsinriktningen muistitietotutkimus och den finskspråkiga termen har vunnit starkt genomslag inom såväl finsk folkloristisk som etnologisk forskning, och åtskilliga avhandlingar och andra forskningsrapporter har intresserat sig för olika frågeställningar och material inom oral history. 2 Oral history har vuxit fram efter andra världskriget på både amerikanskt och europeiskt håll, med delvis olika vinklar. Amerikansk oral history har sin grund i ett projekt där Stora Män skulle intervjuas. Avsikten var att dokumentera och bevara samtida politisk och diplomatisk historia. Man tänkte sig att sådana Stora Män inte längre skulle ha tid att föra dagbok, skriva brev och memoarer, och därför skulle man intervjua dem så att deras berättelser om sina bedrifter inte skulle gå om intet (Frisch 1990:8). Samtidigt växte sig också ett intresse för arbetarklassens och kvinnornas historia fram (Grele 2007:11 12). Den europeiska oral history-utvecklingen har skett framför allt i Skandinavien och på de brittiska öarna. I Skandinavien kunde man bygga vidare på folkminnesforskningen (folkloristiken), som sedan 1800-talet bedrivit mer eller mindre systematisk materialinsamling (Thompson 1980:65). I Finland bedrevs insamling redan så tidigt som på 1830-talet genom försorg av det nygrundande Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. I såväl Skandinavien som Tyskland hade folkminnesforskningen ett stadigt fotfäste, skriver Thompson, och den tidiga insamlingen och publiceringen av materialet följdes snart av ett metodstudium 2 Se exempelvis antologin Muistitietotutkimus 2006, som diskuterar frågor främst av metodologisk art, och Kalela 2000 som diskuterar bland annat historias offentliga framställning och folklig historia. 6

17 där man utgick från en historisk-geografisk ram för systematisk dokumentering och jämförelse. I denna mera strikta och akademiska form har folkminnesforskningen direkt bidragit till oral history som vetenskapsgren (Thompson 1980:55) (Om historisk-geografisk metod, se Krohn 1971/1926; om skillnader mellan brittisk och amerikansk oral history, se Thor 2006). Skandinavisk folkminnesforskning har, enligt Thompson, haft stor inverkan på utvecklingen av oral history i Storbritannien tack vare det gemensamma intresset för så kallat vanligt folk (Thomson 2006:51). En av anledningarna till att oral history blivit populärt i Storbritannien är enligt Orvar Löfgren att denna typ av vardagshistoriska studier fyller ett tomrum i just brittisk forskning. I Storbritannien blev etnografin och socialantropologin länkade till imperiebygget. Etnograferna och socialantropologerna sökte sig till de mest avlägsna och exotiska hörnen av imperiet för att göra sina studier där. Enligt Löfgren verkar det inte ha fallit någon in att stanna i England och bedriva etnografisk fältforskning hemmavid. I Sverige och Finland försökte man däremot rädda spillrorna från en allmogekultur som man uppfattade som döende, i en tid då industrialisering och urbanisering förändrade samhällsbilden i en allt snabbare takt. Folklivsforskningen (etnologin) blev ett stort ämne i Sverige (Löfgren 1980:244). Det etnologiska insamlingsarbetet i Skandinavien utvidgades på talen också till att omfatta stadsbefolkningen och industriarbetarna (Thompson 1980:65). Den svenska etnologen Mats Rehnberg är en av pionjärerna på nordiskt område (Lindqvist 1980:11; för en lista på äldre svenska studier, se Löfgren 1980:246). Han samlade minnen om svenskt arbetarliv under talen (t.ex. Rehnberg 1948; 1949; 1953). Oral history har vuxit fram där en historisk fältarbetstradition har levt kvar som exempelvis i politisk historia eller arbets- och lokalhistoria, eller där historiker har kommit i kontakt med andra discipliner som har byggt på fältarbete, som sociologi, antropologi, etnologi och folkloristik. Det är anmärkningsvärt, anser Thompson, att det är främst inom dessa andra ämnen inte bland historiker som det största intresset funnits för oral historyforskning (Thompson 1980:68 69). Oral historys teorier och metoder har förändrats grundligt sedan dess uppkomst, och enligt Alistair Thomson har dessa förändringar gått parallellt med och vidare influerat historiografiska och metodologiska förändringar. Han ser fyra viktiga paradigmförändringar inom oral history från dess uppkomst till nutid: 1) återupptäckten av berättade minnen som källa för folkets historia ; 2) det sena 1970-talets postpositivistiska närmanden till minne och subjektivitet; 3) förändrad hållning i synen på oral history-forskarnas roll som intervjuare och uttolkare på sent 1980-tal; samt 4) det digitala uppsvinget på sent 1990-tal och framåt, vilket 7

18 möjliggjort för folk att själva dokumentera och producera sin egen historia i större omfattning (Thomson 2006). I min forskning är det för det första enskilda individer ( vanligt folk ) som berättar om sin plats i historien. Och för det andra ser jag det som viktigt att forskarens roll som intervjuare och uttolkare problematiseras. För mig är post-positivistisk socialkonstruktivistisk oral history därför en adekvat ram som jag kan placera min egen forskning i. Något som jag tror redan framkommit mellan raderna är att oral history strävar efter att vara en historia underifrån (Thomson 2006:52). Oral history har också en ganska klart uttalad politisk och ideologisk ståndpunkt. Paul Thompson är i sin bok från slutet av 1970-talet utpräglat socialistisk i sitt närmelsesätt, och han anser att oral history är ett utmärkt alternativ till konventionell historia för de forskare som ser sig själva som socialistiska historiker (Thompson 1980:20), för historiker som vill arbeta och skriva som socialist (Thompson 1980:31). Han anser att man genom oral history kan göra historia som är mera demokratisk (Thompson 1980:22). Enligt honom handlar oral history om enskilda liv, och han anser att varje liv är av intresse (Thompson 1980:30). Thompson vill genom oral history kalla vittnen också från de undre klasserna, de underprivilegierade och de besegrade (Thompson 1980:21) och arbetare, kvinnor och svarta ges som exempel på kategorier av människor vars upplevelser länge varit bristfälligt eller inte alls dokumenterade (Thompson 1980:52). I alla sammanhang där jag stött på oral history har denna vänsterorienterade ideologi varit mer eller mindre tydligt uttalad. Intervjuer med exempelvis politiska ledare kallar Frisch för elite interviewing, och enligt honom intervjuar man dem för att rekonstruera detaljer som inte framkommer i skrivna dokument (Frisch 1990:66). Att intervjua dem verkar inte vara med mål att undersöka dessa mäns och kvinnors berättande. Även om Thompson stipulerade det socialistiska förhållningssättet på 70-talet vill jag nu, flera decennier senare gå i polemik mot detta. Jag vill använda denna uttalade vänsterideologiska, ibland till och med vänsteremancipatoriska teoretiska ram på ett material där utsagorna är gjorda av personer som inte kan klassas som vänsterinriktade tvärtom. I flera fall är mina intervjupersoner ytterst fosterländska i sin hållning. Min hypotes är att tankestrukturen inom oral history att studera personligt berättande om historiska händelser för att få syn på annat berättande än det som förs fram av statsmaktens poltik och som jag här kallar för den officiella historien 3 ska gå att använda på ett material 3 Jorma Kalela kallar officiell historia för offentlig framställning av historia (Kalela 2000:38) och ger som exempel någon eller något som myndigheter reser minnesmärken över, det som brukar ses som nationellt kulturarv, den version av historia som presenteras i skolornas läroböcker eller det som så kallade seriösa media använder som bakgrundsfakta för sina nyheter (Kalela 2000:37). Jag 8

19 med annan politisk ideologi. Om varje individs liv är av intresse, som Thompson själv hävdade, så är även berättande av sådana människor som klassats eller ser sig själva som mera högerinriktade av intresse. Jag påstår alltså här att berättande av alla människor är intressant oberoende av politisk tillhörighet. Bara för att en människa hör till den falang som i dag ligger nära den hållning som finns inom den officiella historien, innebär inte detta att deras berättande om sina upplevelser och erfarenheter skulle täckas av det som den officiella historien förmedlar. Om konventionell vetenskaplig historia intresserat sig för maktkamper mellan politiska eller religiösa kontrahenter, fokuserar oral history i stället på hur dessa maktkamper tagit sig uttryck och påverkat vanliga människors liv (Thompson 1980:18). Thompson säger så här: Den muntliga historien byggs upp kring människor. Den ger själva historien liv och vidgar dess horisonter. Den medger hjältar, inte enbart bland ledarna utan också bland de många i folkets djup. Den för historien in i och ut över det lokala samhället. Den bidrar till värdighet och självförtroende bland de mindre privilegierade, i synnerhet de gamla. Den möjliggör kontakter och därmed förståelse mellan sociala klasser, mellan generationer. [ ] Den ger möjlighet att radikalt omvärdera historiens innebörd (Thompson 1980:32). Det finns som synes en emancipatorisk tankegång inom oral history, liknande den inom feminismen (jfr Thor 2006:8). Förtryckta eller nedtystade grupper ska inse att deras historia och liv är viktiga. Genom oral history eftersträvas sociala förändringar i samhället (Frisch 1990:15; James 2000:121). Thompson slår fast att oral history ger tillgång till sådan kunskap som annars inte är tillgänglig via traditionella historiska metoder, att oral history korrigerar skriftliga dokument, samt ger mera genomträngande och grundläggande historiska kunskaper (Thompson 1980:94 95). Frisch urskiljer två problematiska förhållningar i detta, och kallar dem för föreställningar om more history och anti history. Den första, more history, där man tänker sig att oral history är en källa till ny information om upplevelser som annars vore otillgängliga, är problematisk såtillvida att man då egentligen speglar konventionell historia (Frisch 1990:187). Men som Daniel James konstaterar så kan ett muntligt intervjumaterial ge tillgång till sådan grundläggande information som inte går att få från mera konventionellt historiska källor, som tidningar, kommunala arkiv och företagsdokument. James framhåller att muntliga källor kan ta oss bakom existerande empiriska data. Ett exempel här är att man ur ett dokument vill tacka Kalela för värdefulla påpekanden om vikten av att klargöra det mångtydiga begreppet officiell historia. 9

20 om förändringarna i en fabriks organisation och struktur inte kan utläsa hur de som arbetade där upplevde dessa omställningar (James 2000: ). Den andra förhållningen, anti history, som kan ses som en föreställning om oral history som en genväg till hur det egentligen var, kan enligt Frisch leda till att forskarna undviker kritisk tolkning av det som berättas av rädsla för att påföra sin tolkning på andras upplevelser (Frisch 1990:187). Utöver denna rädsla för denna påförda tolkning finns ett mera djupgående problem, något som James varnar för och kallar för naiv realism. Han vill göra klart att ett muntligt vittnesmål om något inte är ett fönster till det subjektiva i historien. En berättelse återspeglar inte vare sig händelse, upplevelse, tankar eller känslor så som de faktiskt var vid tillfället (James 2000:124). Det som däremot framkommer i berättande om en historisk händelse är en sammansmältning och förhandling mellan individuellt och kollektivt minne, säger Grele. Repertoaren är beroende av det kollektiva minnet som är baserat på överenskommelser, och som ger uttryck för vad det omgivande samhället upplever som sanningar om det egna förflutna. I intervjuer kan man märka att individuella hågkomster inte stämmer överens med det socialt definierade minnet, och till och med motsäger det (Grele 2007:15). Frisch kallar minne för levande historia hågkomster av det förflutna som produceras i nuet. Hågkomster är enligt honom i mångt och mycket kulturella artefakter som påverkats av omgivningen som via bland annat massmedia reproducerar kulturellt lämpliga förhållningssätt till det skedda (Frisch 1990:xxii). Det som skapas i en intervju är enligt Grele inte ett dokument över tiden som undersöks då och där utan dokument som produceras här och nu. Sålunda berättar dessa dokument om hur det förflutna lever vidare och påverkar nutiden (Grele 2007:13). Oral history blir enligt Frisch ett redskap för att upptäcka, utforska och utvärdera hur folk gör det förflutna begripligt för sig själva och andra, hur de kopplar ihop egna upplevelser och erfarenheter med den sociala kontexten, hur det förflutna som en del av nutiden används för att tolka ens eget liv och världen runtomkring (Frisch 1990:188). Intervjupersoner berättar om sitt liv, och rekonstruerar selektivt sitt förflutna så att det blir begripligt och hanterbart (James 2000:123). Berättandet blir en version av det förflutna där lika mycket har utelämnats som det innehåller (James 2000:128). Det råder alltså en komplex relation mellan en händelse, erfarenheter av den, minnet av den och berättandet om den. 10

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM

RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM ELORE (ISSN 1456-3010), vol. 14 1/2007. Julkaisija: Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. [http://www.elore.fi/arkisto/1_07/str1_07.pdf] RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM Kinnunen,

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Etnografi

Etnografi Etnografi 2009 10 05 sinna@kth.se Etnografi Vad är etnografi användbart till? Kontext Reflektion Att skriva Definition av etno-begrepp Etnografi (från grekiskans ethnos, folk, och grafein, skriva) Benämningen

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson 2008 Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/29/

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer