av Sigvard d Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "av Sigvard d Nilsson"

Transkript

1 av Sigvard Nilsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Det sjätte barnet INLEDNING... 4 Familjen Nilsson... 5 Tiden Brösarp...7 Vitaby...7 Everöd...9 Örtofta...9 Det sjätte barnet, förskoleåldern V. Kärrstorp...11 Degeberga, Genarp...11 Bramstorp, Genarp Anderslöv...14 Skolåldern Anderslöv...24 Örtofta...24 Anderslöv...25 Everöd...40 Fjälkinge nr Fjälkinge by...45 Ut i arbetslivet Fjälkinge - Landön...47 Rosagården, Vanneberga...47 Fjälkinge - Kristianstad...49 Militärtjänstgöring...57 Villabygge i Fjälkinge...65 Repetitionsövning Familj - Arbetsliv - Fritid Sölvesborg...70 Flyttning till Sölvesborg Bräkne Hoby...72 Arboga...72 Kungsör...74 Arboga...76 Militär repetitionsövning

3 Allans flyttning till Malmö...83 Våra föräldrars diamantbröllop...91 Halvtid...92 Ulla 50 år...93 Föräldrarnas flyttning till Höllviken...93 Fars bortgång...94 Jubileum "Sveriges Riksdag 550 år"...94 Mors bortgång Inträde i senioråldern (60-år) Finurlige Oscar Ulla 60 år Pensionering

4 INLEDNING På följande sidor följer en sammanfattning "öfver vad som sig tilldragit hafver" dels för familjen Nilsson och dels det sjätte barnet i familjens "leverne" under de cirka sextiofem levnadsår som dennes hjärna ("kom ihåg") omfattar. Beträffande händelser och skeenden på de tidigare boplatserna och årtalen tiden 1918 och fram till mitten av 1930-talet så har dessa sammanfattats med stöd från äldre syskon och deras särskilda minnen har markerats som citat. Minnesfrekvenserna är sorterade i någorlunda tidsordning. Några dagböcker har jag inte fört under min livstid och därför kan årtal och datum vara något osäkra. Utöver vad som nedtecknats finns det säkert en hel del som utelämnats eller glömts bort. Sammanfattningen skulle kunna skrivas på ett annat sätt men jag föredrar att skriva enligt mitt sätt att se, mina minnesbilder och med en del kanske säregna skånska uttryck, ordvändningar mm. Avsikten är inte att åstadkomma ett litterärt alster som ska kunna kandidera till Nobelpriset utan endast en nedtecknad sammanställning över hur det var i vår generation som underlag till de efterlevande som sysslar med forskning och tankar om "vad som tilldragit sig hafver före min (deras) tid". Övriga som skulle få ögonen på denna skrift får ta den som en vardaglig och hastigt hopkommen minnesskildring. Illustrationerna till denna sammanfattning är utförda av vår nioårige sonson Oscar Anund Björnsson Nilsson, Västerhaninge. "Pippi" som ung "Pippi" något äldre 4

5 Familjen Nilsson Familjen Nilsson var en helt vanlig standardfamilj på landet i det svenska bondesamhället. Familjen bildades under 1900-talets tidigare del med den tidens stora barnaskara och allmänna levnadsstandard. Livet för denna föräldrageneration började i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet med en något knaper skolgång och därefter i de flesta fall startande med jordbruksarbete som dräng eller piga genom "städsling" med kost, logi och en liten kontant ersättning för ett år i taget. När den åldern inträdde och följande av gamla sedvänjor ( ) blev det familjebildning och det viktigaste villkoret för överlevnad var att skaffa arbete för att få mat, kläder på kroppen och tak över huvudet åt den nybildade familjen. Arbetstillfällen med tillgång till drägliga bostäder växte inte på träd och fanns inte i överflöd och de flesta hade väl på den tiden liksom dagens ungdom en dröm om att skaffa sig ett eget hus och helst vara oberoende. Att få tag i arbete och ett rum och kök till en familj var rena lyckan (trångboddheten på den tiden var legio, först i slutet av nittonhundrafemtiotalet och fram till nittonhundrasjuttiotalet började det att finnas en bättre tillgång till moderna och rymligare bostäder). Utan eget kapital eller stöd från garanter fanns det inte heller så stora möjligheter för småfolket att skaffa eget hus, högre utbildning eller att genom eget arbete starta företag. Det var ej heller vanligt att människor på landsbygden sökte in vid skolor med högre utbildningsmöjligheter i de s.k. universitetsstäderna. För detta fordrades kapital som vanlig arbetarbefolkning som regel inte hade tillgång till och statligt stöd i dagens omfattning fanns inte. Dessutom tillkom rätt hårda tider efter första världskrigets slut (1918) där hela det raserade och kaotiska Europa skulle byggas upp på nytt, en dålig, för att inte säga en mycket svår arbetsmarknad, både på landsbygden och i tätbebyggelser, med depressionstiderna i slutet på nittonhundratjugo- och början av trettiotalet, jordbrukets allt snabbare omstrukturering till maskinell drift och därmed friställande av de fast anställda inom denna näringsgren. Industrins snabba utveckling, där arbetstagarna utbildades inom respektive företag mot mycket låga löner, gav inte landsbygdsbefolkningen med sin bristande industriella utbildning någon större chans eller snabbare förutsättning att svinga sig upp till någon högre social nivå. Endast de som var ensamstående och obundna, hade stöd av garanter, lite tur och en obändig vilja kunde svinga sig uppåt i hierarkin på den sociala stegen men för övriga redan "etablerade" arbetare var denna chans minimal. Familjen Nilsson kom med åren att bestå av följande medlemmar: Vår far Albert, föddes den 11 februari 1893 i Everöds församling, Kristianstads län, äldste son till fjärdingsman Nils Olsson och hans hustru Gertrud, Everöd. Far jobbade redan i unga år först inom jordbruket (som svin- och fårherde redan i nioårsåldern och därefter fortsatt lantarbete) och började som lärling i 17- årsåldern vid Widtskövle Ångkraftverk som eldare och reparatör. Skolutbildning pågick under fyra år med början 1900 med tillfälliga avbrott för diverse göromål för familjens försörjning. Gjorde sin värnplikt 1915 efter första världskrigets utbrott 1914 (tillhörde årsklass års äldre) vid Kustartilleriet i Karlskrona som eldare på sambandsfartyg som gick med förnödenheter till Kronans anläggningar på öarna i skärgården inom Karlskrona örlogsområde. Vår mor Hilma, föddes den 11 oktober 1896 i Lyngby, Everöds församling, Kristianstads län, dotter till cementfabriksarbetaren Jon Andersson och hans hustru Ingar, Lyngby, Everöd. Hennes skola varade också i cirka fyra år. Mor hade före sitt giftermål ett antal anställningar i familjer bl a i Everöd (gården Nyhem), Klagshamn och Fosie i trakten av Malmö. 5

6 Barn: Karl Georg född den 8 mars Sonja Ingeborg född den 13 dec. Ella Solveig född den 6 okt. John Allan född den 16 feb. Nils Agne född den 13 april Tage Sigvard född den 27 juli Erik Werner född den 31 maj 1920, i Brösarp, Kristianstads län 1921, i Brösarp, Kristianstads län 1923, i Brösarp, Kristianstads län 1925, i Vitaby Kristianstads län 1927, i Vitaby Kristianstads län 1929, i Örtofta, Malmöhus län 1931, i Genarp, Malmöhus län Alla ungarna hade familjära "tillnamn" som användes av syskonen emellan: Guff Storken = Georg (Övriga familjedata se även bifogad fil) Pelle = Sonja Nalle = Ella Ankan = Allan Pippi = Agne Kirre = Sigvard = Erik 6

7 Tiden Brösarp Far och mor gifte sig den 27 maj 1918 i Everöds församling, Kristianstads län, och skaffade sig samma år en mindre jordbruksfastighet i Norra Björstorp, Brösarps församling, Kristianstads län. Förutom det lilla jordbruket med en häst, ett par kor, gris, får och getter försörjde sig familjen på ett till gården hörande skifte skogsmark av mindre god beskaffenhet. Genom att avverka skog som via den egna hästforan fraktades och försåldes som ved i Kivik och Vitemölla erhölls en del kontanter. På återvägen från dessa vedleveranser inköptes, i mån av tillgång, fisk i Vitemölla fiskehamn som sedan såldes med en mindre förtjänas på hemvägen i trakterna av Vitaby och Brösarp. I Björstorp utökades familjen med tre medlemmar: Georg, föddes den 8 mars 1920, Sonja född den 13 december 1921 och Ella född den 6 oktober Med så stor familj och dåliga tider för dessa näringar och dålig tillgång på andra arbeten på orten gick det inte längre ihop ekonomiskt. Amorteringar, räntor och dålig lönsamhet gjorde att skuldbördan till sist blev för stor. Det sista året som egen jord- och skogsbrukare åtog far sig även försäljning av symaskiner och tillbehör som agent för ett symaskinsföretag fanns det inte längre ekonomiska möjligheter kvar att behålla jordbruket och det stod klart att jordbruksfastigheten måste avyttras för flyttning till annan ort där arbete fanns att få som gick att "livnära" familjen på. Vitaby Far tog på hösten 1924 anställning som kreatursskötare "på stat" och mor som mjölkerska på Grevlunda Nygård i Vitaby dit familjen flyttade och inhystes i en enrumslägenhet i det till gården hörande stathuset. För de fasta jobben inom jordbruket fanns vid denna tid de två vanligen förekommande anställningsformerna, dels årsanställning på "stat" som var det vanliga för fast anställning och dels anställningsformen daglönare s.k. säsongsarbetare och ej fast anställda. (Med "Stat" avsågs anställning på årsbasis med kontant lön av 50 kronor per månad plus naturaförmåner (1924)). Som naturaförmåner räknades bostad av dåtida "godtagbar standard", ett antal liter mjölk per dag, ett antal kilo råg- och vetemjöl per år, ett mindre odlingsland för potatis och grönsaker till eget hushåll, en viss mängd ved/ris för uppvärmning av bostad/matlagning/bakning, samt en svinstia och fodersäd för en gris om året. Därav benämningen "statare" på dem som innehade sådan anställning. Normalt innefattade statarens avtal också fri sjukvård. Vid denna tid ansågs lönen tillsammans med naturaförmånerna ("staten") som god? (Det var i knappaste laget eller rättare sagt en svältlön för en familj på 5 personer även efter den tidens mått.) För de familjer som tog stataranställning under tjugo- och trettiotalen skulle oftast hustrun i familjen åta sig att utföra mjölkning tre gånger per dag vilket ingick i den lön som noterats ovan, därutöver skulle hon helst åta sig att delta i förekommande säsongsarbeten d v s rensning och 7

8 upptagning av rotfrukter, potatis socker- och foderbetor samt delta i förekommande skördearbeten ute på fälten dock mot extra betalning för dessa göromål. Med "daglönare" avsågs kontant betalning per arbetad timme men ingen fast anställning, i huvudsak säsongsarbete. Inom jordbruksnäringen utfördes praktiskt taget allt arbete manuellt. Endast enklare och hästdragna redskap förekom vid bearbetning och beredning av jorden, för skötsel av grödorna på fälten eller vid skörd. För tröskning användes ångmaskinsdrivna tröskverk. Den tröskade spannmålen bars som regel i hundrakilos säckar från tröskstället av speciella bärare på ryggen till gårdens magasin som ofta låg en trappa upp och den pressade halmen i balar till logen eller till stackning för senare användning till foder och strö för kreaturen. Att hela dagar bära spannmål i 100-kg säckar från tröskverket till magasinet var ett av de allra tyngsta jobben som förekom vid gårdarna och endast de starkaste pallade för detta arbete. Övergången till maskinell bearbetning och beredning av jord och grödor påbörjades under trettiotalet men ändrades mera markant och i ökande takt först efter andra världskrigets slut Anställningsformen "på stat" upphörde helt 1945 då nya lagar stiftades. Citerar nu framförallt Georgs och delvis Sonjas berättelser om familjens upplevelser och öden under andra hälften av tjugotalet och första hälften av trettiotalet. Georg, som nu 1995 har uppnått den aktningsvärda åldern av 75 år och till professionen är en rutinerad pensionär och hobbybiodlare (utan att för den delen vara snarstucken) har fortfarande ett skarpt minne och en vass penna. Sonja vill inte gärna skriva ned sina minnen och därför har jag försökt komplettera Georgs nedtecknade minnen och återge Sonjas berättelser så gott minnet och min "spökskrivarkonst" räcker. På Grevlundagården (ägare Mattsson) bedrevs förutom jordbruk även nötkreatursavel i rätt stor omfattning bl a för att få fram en kreatursstam med hög produktion av mjölk och kött. För fars del ingick i arbetsvillkoren daglig utfodring och skötsel av 6 hästar, cirka 50 kor och ungdjur, 60-talet svin, ett tiotal får och daglig transport av mjölken till mejeriet. Denna delvis experimentella sysselsättning var intressant och far trivdes ganska bra med jobbet så länge Mattsson d ä höll i gårdens verksamhet. För mors del ingick mjölkning av 30-talet mjölkkor tre gånger om dagen i anställningsvillkoren. På gården fanns redan vid denna tid en mjölkmaskin installerad som i hög grad underlättade den annars mycket slitsamma handmjölkningen. Under åren i Vitaby utökades familjen med ytterligare två medlemmar: Allan, född den 16 februari 1925 och Agne, född den 13 april Då gårdens ägare, Mattson d.ä. med ålderns rätt gick i pension våren 1927 överläts gården på sonen (som oftast gick under benämningen "pågadrulen") som saknade hum om både ingångna avtal och hur dessa skulle efterlevas. "Sprättens" (sonens andra benämning i folkmun) tolkning av gällande avtal gick ut på att arbete som utfördes ute på fälten parallellt med ordinarie sysslor skulle utföras gratis. Men i dessa tolkningsfrågor, helt i enlighet med sitt avtal, hade far en helt annan uppfattning. Arbetsdagen var tillräckligt lång så som den var inskriven i anställningsavtalet från kl till med en något längre rast mitt på dagen. Således uppstod snart en schism mellan farsan och den nye gårdsägaren vilket slutade med att farsan med omedelbar verkan "tog sin Mats ur skolan" försommaren 1927 och flyttade med hela sin familj till Everöd. 8

9 Everöd I Everöd bodde familjen hos våra farföräldrar i cirka ett halvår. Försörjningen försökte far klara av med jobb i en torvmosse i trakten av Satserup, på Linderödsåsen, vilket säkert gått bra om inte den "Hin Onde" ordnat med stora mängder regn som vräkte ner under hela sommaren. Det var ett tungt, surt och vått arbete även sett efter den tidens arbetsmetoder och arbetsredskap, mestadels grävning i mossen och handlastning på hästkärra i ur och skur. Skyddskläder var det inte så mycket bevänt med och man var glad om man hade lyckats skaffa sig ett par gummistövlar. Usla dräneringar av mossen och ständiga regn hela sommaren omöjliggjorde alla utsikter till goda förtjänster och förstörde ett jobb som normalt på den tiden var en bra inkomstkälla under sommarhalvåret. Då säsongsarbetet inte var så vidare givande söktes ny och fastare anställning med tillhörande bostad för den växande familjen. Örtofta I slutet av oktober 1927 gick flyttlasset till Örtofta, Malmöhus län, där far erhållit arbete på det till Örtofta fideikommiss (baron Benett) hörande jordbruket, Örtofta Sätesgård. Far hade fått jobb på stat som kördräng, d v s handha ett par av gårdens hästar att använda vid alla förekommande sysslor i jordbruket. Mor deltog som vanligt i mjölkningen vid gården, men bara vid behov som avbytare, och det blev inga nämnvärda förtjänster för hennes vidkommande. Vid ankomsten till Örtofta den 24 okt 1927 uppläts bostad om ett rum och kök i en "omkullvräkt skyskrapa" (lång stathuslänga i en våning) som inrymde 14 stycken likadana lägenheter avsedda för statarna på gården. Bakom huslängan fanns de obligatoriska uthusen med plats för höns, gris och de vanliga utedassen. På längans framsida fanns en brunn med hävstång för upphämtning av vattnet, på lokalt mål benämnd "vädur". Till varje lägenhet fanns också ett litet grönsaksland. 9

10 Det sjätte barnet, förskoleåldern Enligt hörsägen och vad som nedtecknats i kyrkoböckerna började livet för det sjätte barnet i familjen i denna jämmerdal vid niotiden den 27 juli (Sjusovardagen) 1929, i Örtofta socken, Malmöhus län, då en gosse föddes i en av slottets statarbostäder, Det sjätte barnet i familjen och fjärde sonen till paret Albert och Hilma Nilsson, anställda på stat på den till Örtofta slott hörande Sätesgården. Gossen döptes sedermera till Tage Sigvard och fick av någon anledning tillnamnet "Pippi" av sina äldre syskon, antagligen för att han i deras ögon var liten och gnällig. "Pippi" växte emellertid till sig med åren, blev så småningom längst och tanigast i familjen och fick ett "skapligt kom i håg vilket nu sätts på prov. Första flyttningen för det sjätte barnet Eftersom endast en i familjen hade stadig inkomst måste man söka något "bättre" för att öka familjens inkomster där båda föräldrarna hade inkomst av arbete. Detta medförde nytt jobb och flyttning denna gång till gården Torkelstorp i V Kärrstorp. Det blev en flytt som de flesta i familjen aldrig glömmer. Flyttlasset gick från Örtofta till Torkelstorps gård i Västra Kärrstorp, Malmöhus län. Har av förklarliga skäl själv (cirka två månader gammal) inga minnen från denna plats men citerar Georgs och Sonjas beskrivning av händelser upplevda under flyttresan och på denna ort. De var vid detta tillfälle tio och nästan åtta år gamla. Flyttbilen en öppen mindre lastbil som skulle ombesörja transporten från Örtofta till Torkelstorp anlände till Örtofta först vid halvsjutiden på kvällen den 24 oktober 1929 efter en dag med hällande regn. Fars efterträdare hade anlänt med sitt flyttlass på förmiddagen samma dag så vårt bohag ställdes på förmiddagen ut på gårdsplanen under bar himmel utan något som helst skydd så att efterträdaren kunde flytta in. Mor var inte glad och farsan var helförbannad och ungarna fick känna av både väta, kyla och hunger. Några brödbitar bredda med "pellerin" (margarin) var det enda de fick att förtära denna dag, stående ute i hällregnet, våta och frusna. Minstingen "förvarades" inne hos en granne under eftermiddagen. När bohaget nästan var lastat vid halvåttatiden på kvällen kom gårdens bokhållare fram till bilen och uttryckte helt spontant till mor: "Fy fan Hilma, inte ska ni väl ge er av i detta vädret? "Gå istället upp till gårdskontoret och prata med baronen så får ni stanna här, vi har ju fler lägenheter tillgängliga. Åtminstone någon som kände att man hade hanterat den avflyttande familjen en "aning" bryskt. Men det var så dags när det mesta av det genomsura bohaget fanns på lastbilsflaket och dagen genomlidits under de mest vidriga förhållanden. Fortsättningsvis förlöpte inte flyttningen hellre enligt önskad rutin utan allt skulle djävlas in i det sista. Flyttresan startade i det usla vädret och som vanligt fanns far och ungar placerade överst på lasset sittande på en tvärställd soffa under en presenning som mest liknade ett hönsnät och fungerade ungefär likadant mot den strilande nederbörden. Mor med minstingen (Sigvard) satt i förarhytten och var skyddade åtminstone från väta och den värsta kylan. Resan mot gården Torkelstorp i V Kärrstorp började med att flyttlasset så när sopats av från flaket då bilen skulle passera en trång och låg järnvägsviadukt. Då föraren av bilen upptäckte den trånga passagen i mörkret "tvärbromsades" ekipaget och de bristfälligt 10

11 surrade möblerna och den övriga lasten på flaket pressades framåt med påföljd att de störda husdjuren i sina burar satte igång en skräckfylld serenad. "Julagrisen ojade sig i högan sky, hönsen flaxade och kacklade som om mickel räv ville kela med dom" och ungarna blev rädda och började grina och gny. Ingen kom dock till skada och något omskakade kom vi därifrån med blotta förskräckelsen och fick ta en omväg på någon mil för att komma vidare. V. Kärrstorp Väl framkomna till bestämmelseorten påbörjades inflyttningen med att far tog med sig sockerlådan innehållande det mesta av vårt "dyrbara" porslin och köksattiraljer som han för övrigt hade balanserat mellan fötterna under den vådliga transporten. Ytterdörren öppnades och han klev in i mörkret och åtföljdes av ett ordentligt brak. Några tysta sekunder förflöt och därefter tonade en del grövre tillmälen ut från mörkret innanför dörren till den utanför väntande familjen. En ängslig undran hördes från mor: Hur gick det med armar och ben och med "postelinet" (porslinet)? Farsan gav ett lugnande besked om att armar och ben hade klarat sig och tillade med ett något ödmjukt" röstläge i förbigående om hur och var "bonntjyven" borde jordas. Far hade nämligen i mörkret trampat in på ett golv som var genomruttet eller inte fanns alls och hade hamnat en dryg halvmeter ner i trossbottnen. Båda underarmarna skinnflåddes uppåt armbågarna men som sagt armar, ben och "postelinet" klarade sig från en större katastrof. Efter denna incident täcktes hålet med ett par lösa bräder och bohaget kom raskt på plats. Så småningom spikades ett par gamla bräder över hålet i golvet. I övrigt var det som vanligt med bostadens kvalitet, utan elektricitet, vatten och avlopp, dragigt och fuktigt med minimala uppvärmningsmöjligheter och övriga bekvämligheter helt enligt den tidens bostadsstandard. Så kom trampkvarnen igång igen med far som kördräng vid gården och mor med sin mjölkning. De skolmogna ungarna fick traska en sex kilometer lång väg till Kärrstorps skola utefter ett dike som utgjorde ägogräns -"gränsflod"- mellan de olika gårdarna. I skolan insöps den visdom som en B-skola på bonnvischan förmådde delge sina elever. Kunskaperna därifrån var lätta att bära. Tyngre var de fysiska påfrestningarna under dessa vintermånader med mycket snö, kyla, tvärdrag och brist på det mesta av livets goda. En bostad vars väggar mest liknade ett leröverstuket spjälstaket och en mycket dålig inkomst gjorde inte livet bättre. Sådana villkor önskas inte den värste ovän. Fram i mars månad hade far drabbats av ohälsa och hade behov av läkarhjälp som enligt stataravtalet skulle bekostas av husbonden. Men denne dumdryge herre lyssnade inte på det örat, hans likvida medel tärdes svårt av alkoholbehovet och han hade därför inte råd att bestrida några läkarkostnader för sina statare, avtal eller ej. Far blev efter denna behandling "lite sur" och uppsökte därför en "slavhandlare" (dåtidens privata arbetsförmedlare) i Lund och erhöll omgående ett nytt jobb på Degeberga gård i Genarp dit familjen flyttade i april lagom till det årets egentliga vårbruk. Degeberga, Genarp Från V. Kärrstorp gick flyttlasset till Degebergagården i Genarp den 30 april Själv 9 månader gammal har jag inga som helst minnen från denna vistelseort (av förklarliga 11

12 skäl räcker inte mitt komihåg så långt tillbaka i tiden). Jag fortsätter därför att citera Georgs och Sonjas minnen även från denna boplats. Familjen hade flyttat in i statarlängan som inrymde fyra lägenheter om två rum och kök jämte källare. Att ha egen källare var inte vanligt och innebar därför en viss "status" på 30- talet. Emellertid hade föregående statare inhyst sina höns i denna källare eftersom råttor och vildillrar hårt beskattade det till hönshållning avsedda uthuset. Till värn mot vinterkölden hade hönsskiten fått ligga kvar på källargolvet och som följd av detta en ordentlig odör i lägenheten och en gynnsam miljö för produktion av horder med loppor. Efter utgödsling rengjordes hela källaren med Lysol, en vätska som bl a användes för desinfektion efter mul- och klövsjukeepidemier i ladugårdar och svinhus. Mor lade ner mycken möda för att göra lägenheten något drägligare och efter en omständig och grundlig rengöring försvann både lopporna och skitosen. Far fick ta sig an ett par rangliga selbrutna hästar till hjälp i sin dagliga gärning i jordbruket och mor handmjölkade som vanligt ett tjugotal kor tre gånger om dagen. Anställningen blev inte särskilt långvarig då gårdsägaren gick i konkurs alldeles före julhelgen Konkursförvaltaren lät avyttra gårdens hela kreatursbesättning, redskap, årets kvarvarande spannmålsskörd och allt lösöre. Någon slutlön till de anställda fanns inte. Samtliga statare friställdes automatiskt och fick varken stat eller lön vilket innebar att de ställdes på "bar backe". Den enda humana gesten gentemot de anställda och arbetslösa statarna, som var utan inkomst, var att de fick bo kvar i den fallfärdiga statarlängan över vintern. Att ha samlat på sig en sparad slant för att gardera sig mot sådana här händelser hade inte varit möjligt varför försörjningssituationen således var mycket skral. Denna vinter blev också den mest påfrestande av dem som familjen råkat ut för. Familjeförsörjare som blev arbetslös och inte hade sparmedel att ta till kunde få ett visst kontant lån från kommunens fattigvårdsstyrelse (f n kommunal socialnämnd) till uppehälle men endast avsett för familjens barn. (Vuxna medborgare utan arbete hade inget värde vid denna tid, de fick gärna svälta ihjäl och det var inte märkvärdigt att familjeförsörjare fick dra ut på vägarna som s.k. luffare och tigga sig fram.) Familjen överlevde dessa vintermånader på s.k. Återbetalningsbelagd fattighjälp" som pga. familjens storlek utgjordes av 10 kronor i månaden. Eftersom det föll på Georgs lott att gå till affären och göra inköpen när han traskade hem från skolan minns han mycket väl vad som köptes. Det var mjöl, salt, socker, såpa och tvål, lite kaffebönor och emellanåt någon rulle sytråd att reparera och hålla ihop våra paltor med. Det familjeöverhuvud (låntagaren) som anlitade fattigvården var dock alltid återbetalningsskyldig. Röstberättigad medborgare som häftade i skuld till kommunen genom sådant understöd fråntogs sin rösträtt intill dess denne kunde verkställa återbetalning av "understödsbeloppet" fullt ut. (Val till första kammaren och till landstinget eller till andra kammaren i riksdagen och kommunen förekom vartannat år.) Att försöka bevara rösträtten var just vad familjen råkade ut för vid denna tidpunkt, men problemet redde ut sig till nästkommande val efter en del lånetransaktioner av facklig och privat natur för att betala skulden till kommunen och därmed kunde rösträtten utnyttjas vid 1932 års val. Georg och Sonja berättar också om ett bittert minne från denna epok när Degebergaskolan för sina elever ordnade ett slädparti till den närliggande huvudorten Genarp. Traktens bönder stod för kälkar, kuskar och dragare. Skolungdomarna packades tätt ihop på kälkarna för att hålla värmen under färden. Framkomna till Genarp fick de bese kyrkan med sin 1600-tals orgel (som fortfarande är i bruk i S: t Petri kyrka Malmö) och även höra hur den lät. Därefter forslades de till ortens hotell för utspisning med varm 12

13 chokladmjölk med vispgrädde och en fralla (för övrigt deras första någonsin). För att få delta i utspisningen skulle varje barn erlägga 10 öre, kontanter som varken Sonja eller Georg hade. Medan alla välbeställda bänkade sig vid borden stod Sonja och Georg kvar vid dörren och tittade på, tills en bonde med viss möda plockade fram vars en tioöring för dem, varefter de också bjöds till bords. Bondens generösa gest och chokladen värmde nog lika mycket den gången. Denna snörika vinter blev far emellanåt erbjuden snöröjningsjobb vilket gav ringa, men dock ett tillskott till familjens usla budget, dessutom blev snöfogden (en av byns bönder) intresserad av fars arbetskapacitet och ordnade en ny anställning inför vårbruket på Bramstorps gård dit familjen flyttade i april Bramstorp, Genarp. Flyttningen från Degebergagården till den cirka 3 kilometer därifrån belägna gården Bramstorp, också i Genarps församling, företogs den 1 april Arrendatorn hette Ola Hansson och hans söner, som egentligen drev gården, hette Nils och Herved Olsson. Även här citeras Georgs minnesbilder. Flyttningen företogs i ett grått, ruggigt väder, med hästförspänd "bultavagn" (vagn med järnskodda hjulringar) och med ungarna sittande på den brunmålade soffan som alltid vid flyttningar placerades på tvären längst bak på vagnen stickande ut över vagnens sidolämmar. När flyttlasset kommit nästan ända fram till det nya stället visade det sig att flyttlasset var för brett och högt för att kunna passera under den smala byvägens järnvägsviadukt. Ekipaget fick vända om och köra en rätt lång omväg för att komma fram till bestämmelseorten. Vid framkomsten till den nya platsen lyftes småungarna ned på marken och visades in i den lägenhet i denna fyrkantiga statlänga (inrymmande fyra lägenheter) som skulle bli vårt nya hem. Detta var en lägenhet som påminde mor om hur det var att flytta in på Torkelstorp och därför vägrade hon att ta in bohaget i denna kåk och få bohaget översållat med "väggmadamer" (kackerlackor) och andra små "trevliga" husdjur. Varje lägenhet bestod av en s.k. förstuga med cementerat golv, kök med tegelgolv och ett rum med trägolv. Skafferiet var inrymt i förstugan och råtthålen i klineväggarna hade nödtorftigt reparerats med överspikade plåtbitar. Väggarna i rummet var delvis tapetserade med tidningspapper. Problemet vid inflyttningen löstes genom att innan möblerna flyttades in fick Georg springa till affären och köpa ett par kilo gipspulver så att de värsta skavankerna kunde fyllas ut och kackerlackornas bospringor och råtthålen i väggarna kunde hjälpligt tätas till med överspikade plåtbitar. I denna lägenhet inhystes således familjen, vid tillfället bestående av föräldrar och barn inalles åtta personer, som samsades om utrymmet vilket innebar sovplatser tätt sammanträngda i både kök och det s.k. finrummet. Möblemanget bestod av ett antal sängar (utdragssoffor/-sängar) av olika slag, ett högt skåp för kläder, en buffé, ett matbord, ett större och mycket ömtåligt väggur med pendel, ett köksbord, ett antal stolar, symaskin och förutom sängkläder, linne, porslin och köksutrustning. Här fick mor förbruka mycket tid, kraft och såpa för rengöring samt ett nogsamt letande för att ta död på ohyran och få "kyffet" någorlunda beboeligt. Bonden bistod med tapeter som familjen själv kunde sätta upp och få bostaden någorlunda fräsch och beboelig enligt dåtida standard. Familjen utökades med den siste i syskonskaran, Erik, som föddes den 31 maj Jag fortfar att citera Georgs och Sonjas berättelser från denna boplats. 13

14 En 7-8 dagar efter Eriks inträde i denna jämmerdal återgick mor till sitt mjölkningsarbete av tjugotalet kor tre gånger om dagen vid gården och det var de äldre syskonens uppgift att delta i passningen och skötseln av de yngre syskonen och speciellt den nya "gaphalsen". Sonja fick som vanligt dra den tyngsta biten av den inre ordningen samt passning av minstingen. Georg utförde inköpsärenden och tillsammans med Ella hade de det övergripande ansvaret för att "se efter" syskonskarans leklust i "sandlådan" runt statarkåken. Dessutom skulle ju minstingen om möjligt också vädras ute så att det eventuella behovet av frisk luft tillgodosågs. Oftast blev han skjutsad runt kåken i en höghjulig "prinsessevagn" till en början med en viss aktsamhet. Emellertid blev det snart uppenbart för den åkande ynglingen att man med tilltagande röstresurser kunde påverka farten (rörelsen) på fordonet. Vid ett tillfälle råkade vi (läs Georg) missa en "helböj" runt knuten så att lillebror jämte sängkläder beskrev en båge ur vagnen och hamnade helt osynlig i potatislandets grönskande blast dock utan att ta någon annan skada än att "gaphalsen" höll sig tyst resten av dagen. Efter den incidenten blev det förbjudet att idka racersport med "prinsessevagnen, i synnerhet inte med "lillprinsen" som passagerare. Mitt eget enda minne från denna uppehållsstation kan förknippas med förberedelser för och genomförandet av flyttningen från Bramstorp till Anderslöv som alldeles säkert var en lättnad i tron att vi skulle få bättre boendeförhållanden. Även små öron kan uppfatta stämningen bland de äldre och barn kan tydligen fantisera om "härligheten" rätt tidigt. Orsaken till flyttningen från Bramstorp lär ha varit att arrendetiden för arrendatorn upphörde och att arrendatorn inte ville förnya arrendekontraktet för en ny period. Anderslöv De på stat anställda vid Bramstorpsgården följde med arrendatorn till dennes nästa arrendegård, Ålholmen i Anderslöv, den 14 mars Gården Ålholmen, var en arrendegård under Markie fideikommiss, med innehavaren baron Curt Stjernblad boende på Markiehage slott vid Börringesjön i Anderslövs kommun. Flyttningen till Ålholmen var ett stort och arbetskrävande företag även efter den tidens mått. Arrendator, anställda statare vid gården, jordbruksredskap och kreatursbesättning skulle flyttas på några få dagar och under tiden skulle djurbesättningens skötsel fungera som vanligt med mjölkning och utfodring "i rättan tid". Smådjur och jordbruksredskap lastades på hästdragna vagnar som i långa karavaner körde ett flertal turer till den nya gården. Den stora kreatursbesättningen om drygt ett hundratal kreatur drevs tidigt i gryningen, på bästa cowboymanér, den mer än två mil långa genvägen genom bokskogarna runt Börringesjön till gården Ålholmen och var ett stort och omfattande företag. Den för djuren påfrestande drivningen ledde till att ett par äldre mjölkkor inte klarade strapatserna utan måste nödslaktas under vägen. Arrendegården Ålholmen omfattade cirka 400 hektar odlad åkermark samt en mindre areal skog. För gårdens skötsel anställdes en del statare samt ett antal daglönare. På gården fanns sex familjer anställda på stat och resterande, tiotalet personer, var anställda som daglönare. Djurbesättningen bestod av 16 par draghästar, unghästar och föl, drygt hundratalet mjölkkor och en mängd ungkreatur samt särskilda får- och svinstallar med en hel del djur. Hela flyttningen av statarna, deras bohag och husdjur utfördes också med häst och vagn. Som vanligt var detta stathus inte mycket bättre än de vi bott i tidigare. Cement- och trägolv även här, trasiga tapeter i det s.k. finrummet och spåren om ohyrans närvaro fanns på väggar, i tak och golv, i form av hål eller med plåtbitar nödtorftigt överlappade råtthål. 14

15 I statlängan, där vår familj inhystes, fanns fyra större och en mindre enrumslägenhet. Intill denna statlänga fanns ett uthus med vedbodar inkl. grisstior, en till varje lägenhet, gemensam tvätt- och bagarstuga på ena gaveln och på andra gaveln fanns de obligatoriska torrdassen. Vi var uppfostrade att inte smutsa ner, vara rädda om våra ägodelar och hålla oss rena, så det var kanske inte så konstigt att det protesterades mot att flytta in i denna fallfärdiga och med olika "kryp" bemängda kåk (råttor, möss, loppor och kackerlackor, m.m.) och en lerig gårdsplan. Att protesterna från oss ungar var högljudda, inte minst från "Pippi", som inte ens ville gå in i den s.k. lägenheten utan slängde sig på marken, sparkade och skrek och till sist fick bäras in och placeras i den inburna soffan i innersta rummet, är ett väl inetsat minne. Jag var inte så förtjust i stora skabbiga råttor och hade åtminstone respekt för kliande loppbett redan vid denna tidiga ålder och ville inte ha dessa kryp vare sig i kläderna eller till sängkamrater. Att jag sedermera på nätterna hade mardrömmar och "såg ormar" i väggklockan, skrek och väsnades hysteriskt, var kanske ett utslag för att min trivsel var minimal i denna kåk. Övriga syskon som hade en viss vana vid dåligt förhållande och flyttningar, fann sig lättare tillrätta och accepterade den tidens plågoris och verklighet. Elektricitet fanns inte i dessa hus, för belysning användes fotogenlampor. Vatten och avlopp fanns inte i husen. Kommunalt organiserat renhållningssystem eller speciella krav för vatten och avloppshantering fanns inte vid denna tid utanför den tättbebyggda delen av städer och samhällen. En gemensam brunn fanns på gårdsplanen framför stathuslängan. Avlopp ersattes med tömning av hushålls- och tvättvatten direkt utburet till befintlig gödselhög bakom uthuset eller på lämplig plats omkring huset. Avträdet från utedasset grävdes oftast ner i det till huset hörande trädgårdslandets gurk- och pumpsängar och det som inte användes där hamnade på gödselhögen som gårdsfolket transporterade bort någon gång på höst- eller vårsidan varje år meter från stathuset fanns en rätt stor och mycket djup märgelgrav omgiven på tre sidor av pilbuskar (märgelgrav = schakt från upptagning av kalkrik jord som i gångna tider användes som gödningsmedel och spreds ut på lerrik åkermark). På den fjärde och grundaste sidan av märgelgraven närmast statlängan fanns en liten rank träbrygga där grovtvätt av kläder och mattor förekom under den isfria årstiden. Far hade sitt jobb vid gården som kördräng med normal arbetstid från kl på morgonen till kl på kvällen med en timmes lunchrast (middag) kl utom vid skördetid då arbetsdagen kunde börja kl och pågå tills mörkret föll. Mor deltog i mjölkningen tre gånger per dag. Varje försommar hade mor för det mesta åtagit sig att rensa och gallra något/några tunnland sockerbetor och på hösten upptagning av desamma. Ett ganska drygt jobb att krypa eller gå dubbelvikt längs långa betrader i regn såväl som soligt väder. Frös man inte så tänderna skallrade, blev genomsur vid regnväder, så blev man sönderbränd av solen. Så det var lika illa med bra eller dåligt väder. Ömma knän och ryggvärk hörde alltid ihop med denna typ av arbete. Den vårliga betskötseln skulle alltid vara klar före midsommarhelgen innan höbärgningen satte igång och upptagningen startade i oktober och var klar i början av november innan frosten kom på allvar. I brist på tillsyn hemma fick vi småungar oftast vara med ute på betfälten både vår och höst. Under ett dylikt "betpass" en vårkväll fick jag för första gången se en svartvit stork med röda långa ben vila ut balanserande på ett ben på toppen av en ledningsstolpe. På hösten samma år då ärtor och vickor skördades kom storkarna i ett större antal och plockade i sig av det spill som spreds ut på marken vid skördehanteringen. Normalt sett var storkar rätt sällsynta redan då men det fanns ett antal storkfamiljer i södra Skåne som häckade där varje år. 15

16 Under tiden juni-september gick alltid gårdens kor ute på bete antingen tjudrade eller fritt på inhägnat område. Mjölkningen av korna under utegångsperioden sköttes alltid utomhus oavsett väderlek. Om det kom lite regnvatten i mjölkhinken under mjölkerskornas arbete hade inte så stor betydelse. Värre var det nog för mjölkerskorna att sitta ute "i ur och skur" och handmjölka sina tilldelade 15 till 20 kor ett arbete som tog ungefär två timmar och utfördes tre gånger varje dag. Varje år i oktober och början av november då sockerbetor, foderbetor och rabborna (kålrötter för foderbruk) skulle tas upp fick vi jämt vara med ute på betfälten där mor tog upp betor på "beting". (Beting = fast pris per tunnland betor.) Det var som regel alltid kallt, blåsigt, vått, lerigt och ruggigt vid denna tid på året. Att gummistövlarna fastnade och vi trampade omkring i bara strumpsockorna i leran var nära nog en dagligt förekommande händelse. Och inte var det roligt heller då vi inte kunde leka i den kalla och smetiga leran. Själva uppgrävningen av betorna med den kortskaftade, krumma tvåhornade "bedegreben" (betgrepen) gjorde mor själv eftersom vi var för små för att klara ett så tungt jobb. Sockerbetan, som är konformad och växer praktiskt taget med hela roten (cirka cm lång) under jordytan, får helst inte brytas av vid upptagningen. Att lämna halva betan kvar i jorden "tycker inte" en bonde om och vid slarv kunde det bli avdrag på betinget. De av syskonen som skulle orkat hjälpa till gick i skolan och när dom kom hem var det sent på eftermiddagen och oftast för mörkt. Den hjälp vi, ej skolmogna ungar, kunde bistå med och för att själva hålla värmen var att de av mor med "bedekniven nackade betorna plockades ihop i högar efterhand som mor "nackat" (=skurit eller huggit av blasten). (Bedekniv=större kniv oftast tillverkad av ett avkortat lieblad försett med runt eller ovalt trähandtag, en ganska grov, klumpig men vass tingest.) Den avhuggna blasten på betan lades av upptagaren i strängar på fältet. Blasten kördes sedan hem till gården där den utgjorde foder till korna så länge den kunde hållas någorlunda "grön" (innan förruttnelsen inträdde helt och hållet). Själva sockerbetan transporterades från de leriga fälten med mindre hästfordon fram till närmaste farbara väg för att där omlastas på större hästdragna vagnar eller i vissa fall på lastbil för vidare transport till järnvägsstationen i Anderslöv eller direkt till Sockerfabriken i Jordberga. (SSA hade på trettiotalet sockerfabriker på ett flertal orter i Skåne, en fabrik i Blekinge och en i Mörbylånga på Öland samt en fabrik på Gotland). Hushållsgöromålens fördelning inom familjen Utöver sitt arbete på gården hade mor också matlagning, städning mm (bl a att knäskura golven varje lördagseftermiddag) och var den som alltid bakade allt "grovt" och "fint matbröd till familjen. Bakning av grovt rågbröd utfördes i den till stathuset hörande stenugnen och startades alltid med degsättning på kvällen som omfattade en deg som räckte till tolv stora rågbröd och täckte familjens behov under cirka en månad. Vid tretiden på morgonen tillsattes jästen och en viss ältning utfördes innan mor gick till sin mjölkning. Under tiden mor mjölkade satte far "fyr" i bakugnen och eldade med ris och grenar till dess ugnen var "vit" av hetta invändigt. När mor kom hem efter sin morgonmjölkning plockades maten fram på köksbordet till "gubbe och ungar" varefter hon fortsatte med att göra i ordning deg för "fint" bröd, ältade och formade degen till de "grova" bröden. Efter sin frukost rakade farsan ut askan ur ugnen och stolpade iväg till sitt jobb. Under tiden det "grova" brödet "stod i ugnen" (gräddades) bearbetades den "fina" degen och formades till lagom stora 16

17 deglimpor. När det grova brödet var färdigt sattes det "fina" brödet in i ugnen utan att den på nytt behöva eldas upp igen. När sista "fina" brödkakan var uttagen ur ugnen, penslad och lagd till avsvalning var det oftast dags för mor att ila iväg till middagsmjölkningen som skulle utföras klockan 10,00-11,30 varje förmiddag. Utöver dessa bakdagar minns jag också att mor, som regel varje lördagseftermiddag, bakade vetebröd i ugnen på den vedeldade köksspisen för kommande veckas behov av kaffebröd. Ibland när tillgång på ägg var bra kunde även en sockerkaka se dagens ljus. Mors arbetsdag startade med morgonmjölkningen kl och kom vid sextiden hem och ordnade med frukost till familjen och att de ungar som skulle till skolan såg någorlunda fräscha ut, fick matsäck med sig och kom iväg till skolan. Under den ljusare delen av året fortsatte hon som regel sitt arbete ute på fälten vid åttatiden på morgonen till kl och efter den s.k. middagmjölkningen gällde det för henne att sno hem och laga middag till dess far kom hem strax efter kl och de hemmavarande ungarna. Sedan var det till att hålla maten någorlunda varm till dess skolungarna kom hem successivt under eftermiddagen, utföra hushållsgöromål eller att ge sig iväg ut på fälten igen några timmar innan kvällsmjölkningen startade vid 16-tiden för att komma hem igen kl då familjens kvällsmål skulle iordningställas. Stortvätt gjordes som regel utomhus där tvätten koktes i en fristående tvättgryta, eller på de ställen där det fanns en "bryggstuga" i den där inmurade tvättgrytan. Allt vatten fick pumpas upp från gårdsbrunnen och bäras till tvättstugan/-platsen. Tvätten sköljdes alltid i kallt vatten sommar som vinter och torkades på uppspända linor utomhus. Torkning kunde också under vissa väderleksförhållanden få göras på stathusets loft (vind) och kunde då ta nära en vecka innan all tvätt var torr (frystorr). Mor hade vid stortvätt oftast lite hjälp av töserna så fort dessa var så pass gamla att de kunde hjälpa till och till dess dom flyttade hemifrån. Vid något tillfälle kunde vi grabbar få bära vatten från brunnen till tvättplatsen. Dessa tyngre hushållsgöromål utfördes under många år efter samma rutiner och på samma sätt på alla de ställen vi bodde fram till Varje år i mitten av december slaktades den egenhändigt uppfödda hushållsgrisen. Något år slaktades också en hushållsgris i slutet av april eller början av maj månad. En slaktfärdig gris skulle på den tiden ha mycket fett inombords och väga kg (helst mer än 140 kg) innan den togs av daga. Normalt konsumerade familjen en sådan gris på cirka fem månader. Som regel beställdes den s.k. byslaktaren för att avliva, skålla griskroppen i ett tråg med hett vatten, skrapa av grisborsten, ta ur inälvorna och hänga upp den uppfläkta griskroppen på en stege. Själva styckningen brukade far utföra. Som små föstes vi ungar undan och fick inte se på när byslaktaren tog grisen av daga men grisens tjut när den fick "trynebandet" om nosen och drogs ut från stian hördes lång väg så vi visste allt för väl vad som pågick. Första gången jag (12 år gammal) var med om en grisslakt var i Hessleberga där jag fick delta vid själva slakten. Min uppgift var att hålla i grisens bakben efter det att slaktaren hade bedövat kräket genom att drämma sin träklubba i skallen på den och sedan skar av halspulsådern. Grisblodet tappades från grisen i en skål och överlämnades direkt till mor som tog hand om blodet för att vispa om det och blanda i något för att det inte skulle levra sig innan det skulle förberedas för blodkorvs-/blodpuddingstillverkning. Mor tog alltid hand om gristarmarna för rensning, invändig skrapning, rengöring och sköljning för att sedan användas till att stoppa korvsmeten i. Även övriga inre organ tog hon till vara för användning i den vidare beredningen av charkuterier, lever-och lungkorv. Grishuvudet kokades och tillsammans med kaninkött användes det som regel som ingrediens i pressyltan. En del av den tillverkade korven röktes men fläsk-, lung- och leverkorv och en hel del köttbullar konserverades i glasburkar. När grisfötterna eller de s.k. 17

18 "lortomtramparna" koktes och kallnade utgjorde de en delikatess för älskarna av denna rätt (bl. a. farsan). Som regel röktes en skinka och en bog. Den andra skinkan och bogen blev till julskinka respektive stekar. Största delen av resterande griskropp saltades ner i ett speciellt med trälock försett "saltakar" för att succesivt förbrukas innan fläsket blev härsket eller själv "kröp ur" karet. Istret smältes till "fitt" (isterflott), kryddades och användes i stället för margarin att bre på brödsskivor (s.k. "fittamad") eller att steka i. En kvällsrätt som var rätt mycket omtyckt var "galtar". Av cirka en centimeter tjocka skivor av den rökta skinkan, bogen eller "spegefläsket" (= rökt sidfläsk) gjordes "galtar" genom att skära fläskskivan i små bitar. En rågbrödsskiva bröts i mindre bitar som försågs med en till två centimeter lång fläskbit direkt på brödbiten utan flott eller "pellerin". När dessa "galtar" konsumerades var det alltid de fläskigaste bitarna som åts först och de köttigare bitarna, som var godast, sparades alltid till sist. Mjölk eller drickablandning dracks som regel till denna festmåltid. För att inte tala om en riktig rejäl "fittamad" som bestod av en skiva grovt rågbröd bredd med isterflott och hemlagad rökt korv eller leverkorv. När pålägg saknades, vilket förekom ibland, ströddes lite salt på "fittamaden". Kan än idag känna "snålvattnet" rinna när jag tänker på sådana delikatesser med eller utan pålägg. Sovlet till middagen portionerades alltid så att alla ungar fick samma mängd, vanligen två skivor fläsk, två köttbullar, två korvskivor etc. beroende av vad menyn för dagen bestod av, däremot fick vi alltid så mycket sås, potatis och bröd vi kunde stoppa i oss. Salt sill eller fisk överhuvud taget var inte något som behövdes portioneras ut bland ungarna det räckte såväl bara vi kände oset av fisken. Måltidsdrycken bestod oftast av mjölk eller svagdricka blandad med mjölk. Vatten användes oftast inte enbart för att tvätta sig i utan också att släcka törsten för oss själva eller till törstiga skördearbetare ute på fälten på somrarna. Eftersom vi hade egna höns och deras värpperiod var bäst på sommaren konserverades även ägg genom att förvara dem inlagda i en vätska som kallades vattenglas. På så sätt kunde ägg sparas under en längre tid. Ett annat "sovel" som förekom rätt ofta på söndagarnas middagsbord (som alltid var lite extra påkostat) var stekta höns eller kaniner som vi alltid födde upp själva. Att nacka och "ta ur" en höna eller kanin hade vi grabbar fått lära oss av farsan och vi var väl inte mer än en elva - tolv år när vi klarade detta på egen hand. Under krigsåren hade vi även tamduvor som kunde ge sovel till ett och annat middagsmål i stället för det vanliga grisköttet/fläsket/hönan/kaninen. Obs! Ät inte kyckling allt för ofta det kan så småningom yttra sig som antydningar till vingar på konsumentens rygg. Kavajer eller jackor kommer inte att "sitta" så bra över axlarna och änglar blir vi ändå aldrig. Det var endast en liten del av våra kläder som köptes in nya och färdigsydda. Som regel sydde mor nya eller ändrade gamla klädespersedlar till oss allihopa. En hel del begagnade kläder köptes av den kringresande "Lumpa-Ida" från Malmö för någon krona per styck. De inköpta begagnade plaggen tvättades, sprättades isär, vändes och syddes om att passa den unge som hade behov. Och behov fanns det ju alltid. Vi var mestadels friska och ganska livaktiga och slita kläder och skor klarade vi "över förväntan". Det var också ganska vanligt att vi ärvde kläder och skodon efter varandra. Alla strumpor, halsdukar och vantar stickade mor eller Sonja till oss och därutöver stoppades alla utslitna strumpor och vantar så länge detta var möjligt. Sy, sticka och laga var som regel mors "kvällsnöje" till långt in på nätterna, ibland med hjälp av Sonja och/eller Ella, under alla dessa (20-tal) år. Även om vi grabbar hade lärt oss i skolans tredje klass att sticka, sy enklare saker och stoppa strumpor så gjorde vi det sällan eller aldrig hemma. Hantera nål och tråd skulle gå undan och enligt mors uttryck "seda där och pela" (sitta där och peta) dög vi inte till. 18

19 Ett annat minne från uppväxtåren är att vi grabbar redan från 9-10 årsåldern ganska ofta sågade och högg den ved som användes för uppvärmning av bostaden. Sågningen utfördes som regel alltid två och två, antingen tillsammans med mor eller med någon av bröderna i andra ändan av sågen. Att klyva veden klarades alltid av en av oss då det av "säkerhetsskäl" inte fick vara någon i närheten när vedklabbarna yrde omkring eller när yxan for ur huggarens handgrepp. Att veden höggs efterhand som behov uppstod berodde oftast på att veden införskaffades i mindre poster efter råd och åtgång eller under "stattiden" då det berodde på när och om arbetsgivaren skötte sina leveranser. Mor hade en speciell egenhet när det gällde kvällsrutiner. Hennes sista aktivitet, om det var aldrig så sent, var att dricka en kopp kokkaffe "på bit" innan sängdags. Om sedan kaffet var varmt, kallt eller ljummet hade ingen betydelse, en kaffeskvätt var alltid dagens avslutning för henne. Statarlängan på Ålholmen Händelser och episoder från tiden i gamla stathuset Ålholmen Georg skulle konfirmeras efter sin sexåriga folkskola på våren Det var alltid sed att alla pojkar bar mörk kostym vid konfirmationen. Normalt sett var det ingen yngling som hade haft kavaj tidigare i sitt liv eller kläder av den typen och därför var det sed att pojkar fick sin första kostym till konfirmationsdagen. Statarlönen, som vid denna tid var uslare än någonsin, räckte inte till sådana utsvävningar så far gjorde sig omaket att be kommunen om hjälp. Svaret från myndigheten (dåvarande socialnämndsordf) kan gott räddas åt eftervärlden då det ger en god bild om den tidens uppfattning av de s.k. fattigas behov. Far fick beskedet att citat: "Någon ekonomisk hjälp kunde icke beviljas enär det inte förelåg något konfirmationstvång. Detta klara besked levererades av en herre som i sin dagliga gärning fungerade som rektor i Anderslövs Samrealskola. Uttalandet kan helt enkelt bara tolkas på ett sätt - att den som inte hade råd att skaffa sig sedvanliga konfirmationskläder inte heller behövde konfirmeras -. För vilken konfirmand ville vara den som i utseende helt avvek från övriga klasskamrater när han eller hon gick fram till konfirmation i kyrkan? Nu ordnades klädseln ändå på något sätt och Georg var inte speciellt avvikande beträffande klädseln och han blev konfirmerad som de andra i sin klass. 19

20 Sjukhusvård Det sjätte barnet På sommaren 1934 råkade lillbrorsan ut för en infektion i en halskörtel. Först medicinerades han under en längre tid men blev därefter inlagd under en treveckorsperiod och opererad på Trelleborgs lasarett. Vid hemkomsten hade han fortfarande ett långt öppet vätskefyllt sår som skulle rengöras och vars bandage skulle bytas varje dag. Efter det att såret långt om länge läkts utvändigt uppstod en ny infektion och operationen fick göras om på Lunds lasarett. Vid den andra operationen konstaterades att förbandsartiklar från den första operationen glömts kvar i såret och därför uppkom den förnyade infektionen. Först långt fram på hösten läktes såret för gott men än i dag bär han på ett fult ärr efter ingreppen. Läkarnas slarv förorsakade inte bara onödigt lidande utan också en hel del kostnader som familjeekonomin hade svårt att inrymma. Friluftsliv Då märgelgraven hade höga, branta och leriga kanter var det väldigt lätt att halka ner i vattnet och få ett ej riskfritt ofrivilligt dopp. Den som ramlade i behövde hjälp om han/hon skulle ta sig upp igen eftersom simkunnigheten var minimal hos de flesta ungarna och de ständigt fuktiga tvärbranta lerkanterna inte erbjöd något bra grepp. En tillfrusen märgelgrav är alltid mycket lömsk vintertid (källåder) och var av naturliga skäl även en förbjuden lekplats för gårdens alla statarungar. Men förbud har alltid överträtts och naturligtvis åktes det både kana, kälke och "spiskrokar" (skridskor) på märgelgraven. Fiske och "försiktiga dopp" från tvättbryggan i märgelgraven var också något som praktiserades sommartid men i skymundan så att våra föräldrar helst skulle vara ovetande om dessa företag. De äldre ungarna som behärskade simkonsten kunde vid de tillfällen de inte gick i skolan, passade ungar eller deltog i enklare arbetsuppgifter på fälten, traska ett par tre kilometer genom skogen till Börringesjön för ett bad på söndagseftermiddagen eller någon kväll i veckan. Sommartid drogs många "tusenbröder" (inavel av abborre) upp ur märgelgraven av oss ungar. Till metspö användes en avskuren pilkäpp försedd med segelgarn (en tunn bomullslina) som metrev och med en krökt knappnål eller en tunn vässad spik som krok. Som bete användes en bit daggmask eller en bit bröd utslängd i vattnet som fisken samlades omkring i stora stim och det var lätt att rycka upp dem med den hemgjorda "fiskekroken". Fisken var liten och oanvändbar till människoföda, dög möjligtvis till katten om denne inte var alltför kräsen, därför var fisket endast ett otillåtet och spännande nöje för oss ungar. Visst hände det att någon "stod på öronen" i märgelgraven under dessa fiskafängen men blev uppdragen av de andra ungarna. Eftersom förbud rådde att fiska, leka eller uppehålla oss intill den oinhängnade märgelgraven blev det också ett kännbart straff vid överträdelse av förbudet. Som straff blev det oftast ett ordentligt kok stryk med livrem eller käpp både för den som ramlat i och den eller de som dragit upp den oförsiktige då de "olovligt hade varit med" vid märgelgraven. Själv råkade jag ut för detta vid två tillfällen, halkade en söndagsförmiddag från bryggan ner i märgelgraven i farsans åsyn, drog upp Agne vid ett fiskafänge då ingen annan var hemma den andra gången. Genomblöta klädespersedlar röjde våra förbjudna förehavanden och ordentligt med stryk blev det båda gångerna. Ett särskilt åskådarnöje hade vi då grannens något äldre pojkar sjösatte sin familjs cirka en och en halv meter långa baktråg i märgelgraven, riggad med en mast gjord av en pilegren och försedd med segel av säckväv. Vid dessa tillfällen var märgelgravens kanter "välbefolkade" med statarungar. Seglatserna brukade oftast resultera i att baktråget slog runt för första bästa vindpust eller rörelser i "båten" med åtföljande dopp för de båda 20

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Art nr

Art nr Camilla Jonsson Vem bryr sig av Camilla Jönsson 1. Ett nytt hem Äntligen! Pappa sträckte på sig så att det knakade i ryggen. Det var den sista lådan, sa han och log. Skönt, sa jag och såg mig omkring.

Läs mer

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem VIMARHEM AB Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem Besittningsskydd Du har rätt att bo kvar i Din lägenhet så länge Du följer de regler och föreskrifter som finns och betalar Din hyra i tid. Du kommer att bli uppsagd

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång

Läs mer

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval Vanten Med bilder av Catarina Kruusval Det var den kallaste dagen på hela året. En liten pojke drog sin kälke genom skogen för att samla ved åt sin mormor. Ta med dej så mycket du kan hitta, sa mormor.

Läs mer

Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik

Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik För oss lite äldre Västerhaningebor är namnet Sandra Hägerstrand väl känt. Hon var gift med kyrkvaktmästaren Viktor och bodde på Klockargatan med döttrarna

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Till minne av min Farmor Jenny Liljedahl

Till minne av min Farmor Jenny Liljedahl Till minne av min Farmor Jenny Liljedahl Viola Hjalmarsson Jenny Liljedahl. Till minne av min kära Farmor Jenny Liljedahl, som jag minns som en stark, modig, och mycket bestämd kvinna. Som vuxen har jag

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland Minns du: Att tvätta Användarhandledning En del av Landstinget Sörmland En del av landstinget Sörmland Box 314 611 26 Nyköping Tel 0155-24 57 00 Fax 0155-28 55 42 Bokning 0155 24 57 02 E-post info.museet@dll.se

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Någon kanske tycker att den här sortens förord är onödiga. De är lika onödiga som tråkiga, brukar min mentor och gamle vän Hammar säga om långa

Någon kanske tycker att den här sortens förord är onödiga. De är lika onödiga som tråkiga, brukar min mentor och gamle vän Hammar säga om långa Eber Det stod klart när tränaren för knattelaget ropade: Jonas, dräll inte omkring med bollen. Hör du vad jag säger, Jonas, och en handfull grabbar lydigt vände sig mot tränaren och undrade vad som stod

Läs mer

En historisk beskrivning av Nämndemansgården

En historisk beskrivning av Nämndemansgården En historisk beskrivning av Nämndemansgården Nämndemansgården eller Karhojagården som den tidigare kallades har anor från sent 1700-tal. Gården har vårdats och utvecklats under fem generationer och var

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Statarlängan på Överjärva gård. Överjärva gård

Statarlängan på Överjärva gård. Överjärva gård STATARMUSEET Statarlängan på Överjärva gård. Överjärva gård Intill E4:an strax norr om Järva krog ligger Överjärva gård. Gården är en fin kulturmiljö och ett omtyckt utflyktsmål. Här finns gårdskafé, gårdsbutiker,

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Studsmatta 512x305 cm

Studsmatta 512x305 cm SÄKERHETSANVISNINGAR OCH MONTERINGSANVISNINGAR Art. 9053595 Studsmatta 512x305 cm Studsmatta, fyrkantig - Art. 9053595 Beskrivning: Fyrkantig studsmatta med nät, matta och stege. Innehåll Inledning...

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga Det hade hon inte. Och nu blev det ett liv i Katthult. Kalaset fick vänta. Alla måste ut och leta efter Emil. Han måste vara i snickarboden, kan du väl förstå, sa Emils mamma, och alla rusade dit för att

Läs mer

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland Med smak av Gotland Med smak av Gotland Tänk dig en glad och stolt mjölnare från Gotland. En mjölnare som älskar det han gör och som kan sitt hantverk sedan länge. Jordbrukarna som levererar spannmål

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Beredd på det värsta Arbetsmaterial för läsaren Författare: Lou Allin

Beredd på det värsta Arbetsmaterial för läsaren Författare: Lou Allin Beredd på det värsta Arbetsmaterial för läsaren Författare: Lou Allin Arbeta med ord Beskrivande ord 1) Gör en lista med de ord från ordlistan (se slutet av det här materialet) som du använder för att

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Det nya hemmet ETT RUM OCH KÖK

Det nya hemmet ETT RUM OCH KÖK ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Hans Peterson ORDLISTA avlopp (s 3, rad 7) som vatten rinner ut i, i badrum och kök kommit till världen (s 3, rad 13) var född värnplikt (s 5, rad 4) militärtjänst kakelugn (s

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer. 1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

På uppdrag i spökhuset

På uppdrag i spökhuset Erik Magntorn På uppdrag i spökhuset ett sommaräventyr Illustrerad av Petter Lawenius Lindskog Förlag Denna bok tillägnas min pappa, Knut. En fantastisk berättare. E M Lindskog Förlag www.lindskogforlag.se

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

Ön Av: Axel Melakari

Ön Av: Axel Melakari Av: Axel Melakari Ön Kapitel 1 Jag sitter på mitt plan. Jag är på väg till thailand när det börjar skaka. Den ena motorn börjar brinna och jag tänker att jag kommer dö. Planet sjunker långsamt neråt. Långt

Läs mer

Israelssons tid. Hesslingby i slutet på 1950-talet

Israelssons tid. Hesslingby i slutet på 1950-talet Hesslingby under Israelssons tid familjen Hesslingby i slutet på 1950-talet Sista ägarna som bebor, brukar och driver gården Hesslingby som traditionellt lantbruk blir Axel Israelssons familj. De köpte

Läs mer

Granby kvarnstuga. Min barndomstid vid Granby kvarn. på kartan bildsida. Av Britta Bergfors =>Bildtext TORP I ORKESTA:

Granby kvarnstuga. Min barndomstid vid Granby kvarn. på kartan bildsida. Av Britta Bergfors =>Bildtext TORP I ORKESTA: TORP I ORKESTA: Granby kvarnstuga Sidnr Version 2003-10-25 på kartan bildsida Min barndomstid vid Granby kvarn Av Britta Bergfors =>Bildtext Jag vill berätta lite om min barndomstid, jag växte upp som

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren. Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Vad tiden går! tänker Ellen. Minsta barnbarnsbarnet har just börjat skolan och själv har jag blivit en gammal

Vad tiden går! tänker Ellen. Minsta barnbarnsbarnet har just börjat skolan och själv har jag blivit en gammal SKRIVEN AV GULL ÅKERBLOM FAKTAMATERIAL INLÄMNAT AV KARL ARDEBERG Hon föddes i början på augusti 1902, Ellen Nilsson, yngst av fem syskon. Ellens föräldrar var statare på Sireköpinge säteri utanför Landskrona.

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Vi har bott här på Morkullevägen sedan år 1958. När vi flyttade hit var adressen dock Granvägen 3, men i enlighet med

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

13 dagar gav 14 säckar

13 dagar gav 14 säckar 13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades

Läs mer

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra.

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra. Den hemliga roboten Asta, Bea och Cesar har fått ett uppdrag av deras lärare Olle. Uppdraget var att de skulle hitta en bok i skolbiblioteket som Olle skulle läsa som högläsning på morgonen i klassrummet.

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 I huset vid havet var det lördag, och i köket stod mamma och diskade. Zackarina höll henne sällskap, så att hon skulle ha det lite roligare. Hon rullade omkring på golvet, fram och tillbaka, och ylade.

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi Ön Annie & Pernilla Made by: Hossai Jeddi Kapitel 1 Alla passagerare har kommit ombord nu. Jag är väldigt spänd över att åka flygplan med folk för första gången. Allting går som planerat, men det börjar

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

NILS-PETTER OCH KRISTINA

NILS-PETTER OCH KRISTINA NILS-PETTER OCH KRISTINA Det har funnits vissa människor som man aldrig kan glömma. Det är de som under sin livstid satte så djupa spår i sanden efter sig som inga vindar kunnat blåsa igen. Ibland frågar

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer