Utkik 2. Arbetsbok. Facit st Söderströms

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utkik 2. Arbetsbok. Facit st. 31 61. Söderströms"

Transkript

1 Utkik 2 Arbetsbok Facit st Söderströms Uppdaterad

2 Kapitel 31: Åska i luften 1. a. A. Varm luft stiger uppåt. B. Den blir vattendroppar och sedan till iskristaller. C. Då luftströmmarna i molnet för iskristallerna uppåt och nedåt så att de gnids mot varandra. D. Då en urladdning sker: urladdningen hettar upp luften omkring och då ser vi en blixt. E. Då hettan utvidgar luften i en explosion. 2. A I fara seglet blir den högsta punkten ute på sjön. B I fara inte säkert att använda paraply vid åskväder. C I fara kan fungera som den högsta punkten i vattnet. D I säkerhet Traktorns metallskal skyddar mot blixtnedslag. E I fara inte säkert att använda metspö vid åskväder. F I säkerhet träden är låga här, blixten slår knappast ned i dem. G I fara Draken är högt uppe i luften, risken finns att blixten slår ned i den. H I fara Man ska inte stå vid enskilda höga träd, blixten kan slå ned i dem. I I säkerhet bilens metallskal skyddar mot blixtnedslag. 3. a. A. 11 km B. 9 km C. 4 km b. Man räknar sekunderna mellan den synliga blixten och mullret. Ljudet transporteras en kilometer på tre sekunder, så sekunderna ska alltså dividera med tre. Kapitel 32: Elektricitet 1. Det blir mörkt inne och alla elektriska apparater slutar fungera. 3. Elektricitet produceras i kraftverk och leds vidare via ellinjer till transformatorer. Därifrån leds strömmen vidare till husens elcentraler och vidare till eluttag och elektriska apparater metallsockel 2. glaskolv 5. b. Strömmen styrs med hjälp av strömbrytaren 6. b. En sluten krets. c. Från ett batteri d. Lampan slocknar e. En öppen strömkrets Kapitel 33: Att använda elapparater 1. Strömmen är för stark. 3. a. Hårtorken, eltandborsten, rakapparaten, locktången b. Vatten leder ström: du kan få en elstöt 4. a. Elvisp, kaffekokare, vattenkokare, dammsugare, strykjärn, brödrost, micro, elspisoch ugn b. Brödrosten står farligt nära vatten, kaninen kan bita av sladden till dammsugaren, det heta strykjärnet ligger obevakat på skjortan, barnet kan bränna sig på spisen/ ugnen, sladden till elvispen ligger farligt nära spisplattan, maten i kastrullen kan fatta eld då vätskan kokat bort. Barnet ska inte vara ensamt i köket, inte heller 16

3 kaninen. Sladdarna borde placeras mera omsorgsfullt. Kapitel 34: Elden är lös! 1. a. Elden orsakar snabbt stor skada. b. 112 c. Så att man minns det även i en nödsituation. 2. A. Kväva elden t.ex. med en brandfilt. B. Dra ut sladden och kväva elden. C. Locket på. 3. a. Eld behöver syre för att brinna. b. Elden kvävs av pulver eller vätska. c. Vatten. d. Vattnet kyler ner det som brinner och då slocknar elden. Vatten är ekonomiskt och lätt att använda. 5. b. Då bryts all ström till huset. Kapitel 35: Aggregationstillstånd 1. A. Fast form (-3 grader) B. Flytande form (15 grader) C. Gasform (100 grader) 2. a. Fast b. Gas c. Vätska 3. Stelnar smälta förångas kondenseras 4. a. Vattnet förångas b. Ångan kondenseras, eftersom fönsterglaset är svalt Kondenseras 2. stelnar 3. smälter 4. förångas Flaskan drar ihop sig, eftersom sval luft tar mindre plats än varm. 4. Flaskan bucklar ut. 7. 1: Temperaturen 2: Våt 3: Å 4: Hundra 5: Smältpunkt 6: Grader 7: Is 8: Kokpunkt 9: Noll 10: Kondensras 11: Ark 12: Land 13: Eka 14: Rent 15: Vit 16: Vak 17: Snötäcke Kapitel 36: Hur värme sprids 1. A. strålning B. ledning C. transport D. strålning E. strålning F. transport. 2. b. Golfströmmen c. Det blir varare d. Varmare vatten kommer med strömmen söderifrån. 3. a. T.ex. metaller. b. Eftersom de materialen leder värme dåligt och inte blir lika heta som kastrullen. 4. a. Då man behöver exakt information om temperaturen. 5. A. Bastutermometer (75 grader). B. Febertermometer (37,4 grader) C. Ute-/innetermometer (-17 grader). D. vattentermometer (72 grader). Kapitel 37: Ljudvågor 2. a. Högt inande 17

4 b. Lågt surrande c. Vingarna rör sig med olika hastighet. d. Myggans 3. b. Luften c. Det kastas tillbaka. 4. a. Ljudet träffar väggen och kommer tillbaka. 5. (6 x 1500 m/s : 2) = 4500 m = 4,5 km Kapitel 38: Ljus 1. b. Snövit A, dvärgarna C, djuren B. 3. b. Ljusets riktning bryts då ljusstrålarna går från ett genomskinligt material till ett annat. 4. a Snön reflekterar ljuset så starkt att ögonen kan ta skada. b. Vattenytan reflekterar solljuset så starkt att ögonen kan ta skada. 5. blå 3, gul 2, vit 1, svart 4 6. a. Då solen lyser samtidigt som det regnar. Vattendropparna bryter ljusstrålarna i sju olika färger i regnbågen Testa dina kunskaper Termer 1. Ljudvågor: Vibrationer som uppkommer av... Skugga: Ett område dit ljuset inte... Sluten strömkrets: Den ledning som strömmen... Åska: Ett ljud som uppstår... Transformator: Apparat som anpassar strömmen... Eko: Ljudvågor som... Blixt: Elektrisk urladdning i molnen. 2. 1: Termometer 2: Ekolod 3: Transport 4: Tillstånd 5: Elektricitet 6: Svart 7: Skugga 8: Spegel 9: Åska 10: Regnbåge 11: Sol Ska finnas i alla hem: Brandvarnare. Forska Genom att förena plus- och minuspolen genom en strömkabel till en lampa i en sluten strömkrets: lyser lampan är batteriet laddat. Kapitel 39: Håll dig i form 8. Då är munnen ständigt utsatt för syraangrepp, vilket skadar tänderna. Kapitel 40: Hälsovård 4. a. Polio, mässling, stelkramp, difteri b. Det skyddar mot farliga sjukdomar. 18

5 5. Spända nackmuskler, felaktigt tandbett, dålig syn, slarv med mat och sömn. Kapitel 41: Virus och löss 3. a. Influensa b. förkylning c. vattkoppor d. magsjuka 4. Man kan föra smittan vidare och/eller riskera att få någon följdsjukdom som t.ex. öroninflammation. 5. Äta hälsosamt, tvätta händerna innan måltiderna, röra på sig i friska luften 6. a. Hostmedicin b. För Fia Frisk c. 5 ml vid behov 1-4 gånger per dag. d. I Finland. e. Efter det datumet är medicinen gammal. f. Man för dem till apoteket. 7. Medicinerna kan vara farliga om de används fel. 8. a. Det kliar och lössen sprider sig lätt. b. Tvätta håret med lusschampo, storstädning hemma, mössorna i frysboxen, sängkläderna i bastun. 9. Dricka varmt, vila hemma, äta medicin om det känns nödvändigt. Kapitel 42: Första hjälp 1. a. Det dödar bakterier b. Tvättar händerna, sedan såret med vatten/desinfektionsmedel, sedan plåster eller bandage på (beroende på storlek). c. Går till en läkare som vid behov syr ihop såret. 2. a. Skadad handled. b. Det skadade stället hålls högt och kyls ner och man har lagt en linda om handleden. 3. a. Pojke A. b. Först ska man snyta sig, sen sätta en vaddtuss i den näsborre blodet kommer ifrån. Man ska sedan sitta framåtlutad och klämma åt näsborren från ovansidan. 4. Ska finnas: 2, 3, 4, 6, 7, 8, a. Skrubbsår på knän, händer, armbågar. Huvudet kan slås i marken. b. Man kan falla och slå sig ordentligt, eller få skador av pucken som kommer flygande. c. hjälm och olika skydd. 7. a. Stå ordentligt! b. Tälj inte mot dig själv! c. Använd inte en ovass kniv! d. Då du ger kniven åt någon ska du ge den med skaftet före. Kapitel 43: Rätt till ett tryggt liv 19

6 2. 1. Resa fritt inom landets gränser 2. Samlas och grunda föreningar 3. Vi får säga vår åsikt 4. Vi får välja religion. 6. Hjärnan kan ta skada om skallen skadas. Kapitel 45: Mina pengar och dina 10. Eventuellt med övervakningskameror. De som jobbar i butiken håller koll på hyllan. 11. a. Man får inte öppna eller läsa andras brev utan lov. b. Man får inte gräva i andras skolbänk utan lov. c. Man får inte läsa någon annans dagbok. d. Textmeddelanden och annat personligt i en telefon är inte till för andra. Kapitel 46: Spara på naturresurserna 1. a. A. Torravfall B. Glas C. Kartong D. Returpapper E. Bioavfall F. Metall G. Problemavfall. b. 1- Bioavfall, 2- Metall, 3- Kartong, 4- Kartong, 5- Glas, 6- Torravfall, 7- Returpapper, 8- Torravfall, 9- Problemavfall, 10-Bioavfall, 11- Problemavfall. 2. Föra dem tillbaka till butiken där det finns en apparat för återvinning av sådant. 3. a. Kan återanvändas b. Tillverkningen har inte nämnvärt skadat miljön c. Europas miljömärke 4. Man har använt råmaterial för tillverkningen och förorenat naturen så lite som möjligt. 5. b. Den kan användas många gånger. 6. a. A. Gungstol trä. B. Trasmatta tyg. C. Träslev trä. D. Nyckel metall/järn E. Handduk tyg. F. Kratta trä. b. Nyckeln. c. Man kunde ha bränt upp dem. Kapitel 47: Se upp för svaga isar! Vid farled 2. Nära utsläpp av varmt vatten 3. Vid broar 4. Strömmande vatten 5. Vid branta klippor 6. Vid uddar 7. Vid vakar 8. Vid skär 9. Vid bryggor 10. Vid sprickor 11. Där det växer vass 12. Vid bäck- /åmynningar. 4. a. Ring 112. Ta med dig ett rep, en käpp, åra eller jacka. Åla eller kryp fram till den som är i nöd. Bilda en räddningskedja ifall det finns mera folk på platsen. Se till att den räddade kommer in i värmen och får läkarhjälp. b. Håll dig lugn och ropa på hjälp. Vänd dig åt det håll du kom ifrån. Slå sönder den svaga iskanten och försök ta dig upp genom att sparka med fötterna. Uppe på isen rullar/kryper/ålar du i land. Sök dig in i värmen. 5. a. Runt halsen. b. Om du faller genom isen är det omöjligt att få fram dem. Kapitel 48: Fiskar 20

7 1. a.1.fåglar 2. Däggdjur 3. Fiskar b. De har alla strömlinjeformad kropp. c. Motståndet i vattnet är litet och gör att de lätt kan röra sig i vattnet. 2. Formen gör att vattenmotståndet är litet. 3. Slem. 4. b och c. 1. Bröstfena används då fisken simmar långsamt. 2. Bukfena används då fisken simmar långsamt. 3. Analfena balans. 4. Stjärtfena används då fisken simmar snabbt. 5. a. 2. Ryggrad 3.Ben b. Mycket smalare 6. a. Simblåsa b. 1-A, 2-B, 3-C 7. a. Människan: 37, Fågeln: 40, Minsta fisken: 20, Mellanstora fisken: 16, Största fisken: 5 b.1. Egenvarm 2. Växelvarm lukt 2. syn 3. sidolinjeorgan 4. Känner dofter 5. Se hinder och andra fiskar, hitta mat 6. Känna vibrationer i vattnet 9. a. gälar b. 2. hjärta 3. lever 4. gallblåsa 5. tarm 6. romsäck 7. simblåsa 8. njurar 9. mage 10. a. Från luften lungor, Från luften lungor, Från syrgastub lungor, Från vattnet gälar Kapitel 49: Gädda och abborre 1. a Gäddorna leker. b. Rom (äggceller) c. Mjölke (sädesceller) d. 3. Romkornen befruktas 4. Romkornen utvecklas till fiskyngel Den får mat från gulesäcken. 2. Smådjur, sedan småfisk 3. Mörtar, abborrar och små gäddor. 3. Med de stora ögonen (synsinnet) eller med sidolinjen. 4. Stor mun, strömlinjeformad kropp, gröngul 5. a. Den ligger stilla bland växterna i vattnet. b. Den gör ett kraftigt slag med stjärt-, rygg- och analfenan och överfaller sitt byte. c. Tar tag i det med de vassa tänderna och skakar det. 6. Abborre 7. Gäddan är större som fullvuxen. Abborren är en stimfisk. Gäddan lever ensam. Gäddan har ett eget revir. Abborren är Finlands vanligaste fisk. Gäddan har stort gap. Gäddan har gröngul skyddsfärg. Gäddan är en rovfisk. Abborren är grön med svarta tvärränder på sidorna. Abborren har två ryggfenor. 8. A. Bra skyddsfärg bland vattenväxterna. B. Genom att röra sig i stim (gäddan anfaller bara ensamma fiskar). 21

8 Kapitel 50: Lax 1. a. 1. Tana älv 2. Torneälven 3. Simojoki Under sommaren stiger laxarna upp i älvarna. De simmar motströms och måste hoppa uppför stora forsar. 2. På hösten leker laxarna. 3. Äggen utvecklas till laxyngel under vintern. På våren kommer ynglen fram. 4. Laxarna söker sig till älvens mynning. 5. I havet jagar laxarna fisk (främst strömming) och växer snabbt. 3. De kommer ihåg vad födelseälven luktade och hittar tillbaka med hjälp av luktsinnet. 4. b. Siklöja och lax Med nät. 2. Med ryssja 3. Med drag 4. Med fluga Kapitel 52: Fiske 1. a. lina, flöte, sänke, krok b. metspö A. 2. Med luktsinnet, synsinnet och med sidolinjen Nät: fiskarna fastnar i nätet. 2. Katsa: en nätvägg leder in fiskarna i katsan 3. Flugfiske: linan kastas ut i strömmande vatten. Flugan ska landa så nära fisken som möjligt. 4. Pilk: man pilkar i ett hål i isen, genom att sänka och höja pilken. 5. Spinnfiske: man låter draget glida efter båten. 4. Utanför uddar, inne i vikar, invid grynnor och i utkanten av vassruggar. 5. Tidigt på morgonen eller i skymningen. 6. Ellens krok: laxen. Peters krok: abborren. Linneas krok: gäddan. Snokens krok: mörten Döda fisken med ett rappt slag i huvudet. 2. Skär av blodkärlen bakom gälarna. 3. Fjälla och rensa så fort som möjligt. Kapitel 53: Kräftan och musslan 1. a. 1. gångben 2. saxklor 3. käkfötter b. 4. Till att röra sig 5. Då den kämpar mot inkräktare och då den gräver gångar på bottnen. 6. till att gripa tag i födan och bita sönder den. 2. Bra skydd. Muskler och organ är fästa i skalet. 3. För att kunna växa. 4. Med sina långa antenner och med fasettögonen (lukt och syn). 5. Men sina saxklor. Håller utkik med sina fasettögon (röd) 8. a. 1. fot. 2. skal. b. Ca 10 år 9. Näring. Kapitel 54: Östersjön 22

9 1. Det är både sött och salt. 2. a. Från Nordsjön. b. Från älvarna. 3. Brackvatten Gräslök 2. Gul fetknopp 3. Grönslick 4. Blåstång 5. Vass 5. A. Spånakäring B. Öronmanet C. Havstulpan 1. Döda fiskar 2. Små vattendjur 3. Smådjur 6. a. Gräsand b. Frön, delar av vattenväxter och små vattendjur c. Hanen är den färggranna (i vattnet på bilden). 7. a. Två alger: blåstång, grönslick. Två fiskar: abborre, storspigg, tångspigg. Två ryggradslösa djur: mussla, spånakäring b. b. Ger skydd och föda åt fiskynglen. Jaktmarker för gädda och abborre. 8. Vänster sida uppifrån: strömming, gädda, abborre, flundra. Höger sida uppifrån: braxen, gös, lax, lake. Testa dina kunskaper Benämningar 1: Musslor 2: Öronmanet 3: Rom 4: Braxen 5: Blåstång 6: Gädda 7: Flundra 8: Mjölke 9: Abborrar 10: Lax 11: Spö 12: Ö 13: Gälar 14: Havstulpan 15: Lake 16: Katsa 17: Gräslök 18: Ejder 19: Al 20: Kitin 21: Vass Kapitel 55: Fåglar 1. a. Kikare, fågelbok, vettiga kläder b. Färg, läte, storlek och flygteknik c. Fåglarna är mycket igång på våren. 2. a. Knipor. b. Hanen är den med vitt bröst. c. Spelar d. De lockar till sig en partner. 3. Boplatserna kan finnas på marken, väl skyddat av växtligheten på stranden. Boet kan också vara en flytande flotte i närheten av en strand. 4. a. Under häckningstiden. b. Så att de ska få häcka i fred och så att ungarna ska ha tid att utvecklas och lära sig att själva hitta föda. 5. Vattentät fjäderdräkt, simfötter (gör att de kan simma snabbt), en kort och kraftig näbb. 6. Den söker ätbart nere på bottnen med stjärten i vädret plockar också i sig föda på vattenytan. 7. a. 1 + gräsand skäggdopping + 4. b. 1. Simfötter 2. Flikfötter. c. 3. Till att sila föda genom lamellerna 4. rak näbb med vass spets: behövs då den dyker under vattnet för att fånga fisk och kräftdjur. 23

10 8. Vigghane. Man känner igen den på nacktofsen och på den vita strimman längs bakkanten av vingarna. Kapitel 56: Fåglar på åker och äng Skrattmås mask och andra läckerheter ur åkerjorden, men äter nästan vad som helst. 2. Tornfalk små däggdjur, ex. sorkar 3. Stare daggmaskar, insekter, bär, svamp 4. Tofsvipa maskar och insekter 5. Sånglärka insekter och frön. 2. a. Där finns mycket att äta. b. Där finns inte mycket skydd. 3. a. stare b. tornfalk c. skrattmås d. sånglärka e. tofsvipa 4. Den flyger högt uppifrån ner mot marken i snabba knyckar. 5. a. Den flyger högt. Dessutom har den bra skyddsfärg, så det är svårt att se den på marken. b. Stararna är inte så vanliga idag, eftersom det inte finns så mycket betesmark längre. c. De som kommer först får de bästa häckningsplatserna. d. Dikesrenarna, där sorkar trivs, har minskat. Åkrarna är nuförtiden oftast täckdikade. e. De lever i kolonier. Dessutom är de högljudda och syns bra: lätt för de andra måsarna att hitta fram. Kapitel 57: Grodan 1. a. På våren b. De leker Honan lägger över romkorn i vattnet och hanen befruktar dem. Gelébollarna fastnar i varandra och flyter upp till ytan. 2. Då solen värmt rommen tillräckligt mycket utvecklas den till grodpinglor. 3. Då pinglorna är 5-6 veckor börjar deras bakben utvecklas. Snart utvecklas också frambenen och svansen försvinner. 4. Lungor ersätter gälarna och grodan är färdigt utvecklad. 3. a. Livsmiljö: fuktig. Andning: lungor och genom huden. Föda: insekter, sniglar och andra smådjur. Fiender: huggormar, rävar, tranor, rovfåglar. 4. a. Morgon och kväll. b. Då är det fuktigast. c. Eftersom grodan andas genom huden. 5. a. De söker en skyddad och fuktig plats att övervintra på. b. I dyn på bottnen av t.ex. en damm. 6. b. Kraftig spark med bakbenen. c. Simfötter 7. a. Kroppstemperaturen är ungefär den samma som omgivningens. b. De övervintrar i dvala och kroppstemperaturen sjunker till noll grader. 24

11 8. Utseende: Brunaktig/gråbrun med mörkare vårtor. Hanen blir 5-8 cm lång, medan honan kan bli mellan 7,5 och 12 cm lång. Buksidan är ljusgrå, även den med mörkare vårtor. Rörelse: Tar sig vanligen fram gående. Kan ta sig upp till en kilometer från närmaste vattensamling, ibland längre. Livsmiljö: Löv- och barrskog, trädgårdar, ängar. Kapitel 58: Myggor, knott och bromsar 3. a. För att trygga utvecklingen av äggen. b. Den sprutar in saliv i såret så att blodet inte ska stelna medan den suger. I sali ven finns ämnen som får huden att klia och svida. d. nektar och andra växtsafter. 4. a. 1. ägg 2. larv 3. puppa 4. fullvuxen insekt b. i vattenpölar och diken c. fullständig metamorfos 5. Den har en tredelad kropp, tre benpar och vingar. 6. a. 1. Broms 2. Knott b. En liten mygga som påminner om en fluga: knott. En stor fluga: broms. Då den biter, biter den bort en bit av huden: knott/broms. I saliven finns ämnen som gör att blodet inte stelnar: knott. Bettet ger en svullnad på huden: broms. Kapitel 59: Buskar och lövträd 1. a. På marken i en grästuva eller i en hålighet. Celler i botten av pollen och vax. b. Lägger ägg. c. nektar och pollen d. insektpollination 3. I diken, vid åkerrenar, vid stränder och på myrar. 4. Insektpollination och vindpollination gråal 2. klibbal 6. a. Klibbal: glänsande avrundade, klibbiga blad. Gråal: spetsiga och litet håriga, gråaktiga på undersidan. b. Gråalen har grå stam, klibbalen mörk och ojämn. c. Gråal växer överallt, klibbal nära vatten. 7. Vindpollination. 8. På ljusa platser, t.ex. ängar och skogsbryn. 9. Den blommar, med stora, vita och doftande blomställningar. 10. Insekter, björktrastar, bladlöss och larver till häggspinnmalen. 11. a. Häggspinnmalens larver har ätit upp alla blad och spunnit in häggen i väv. b. den får nya blad. 12. Insektpollination. 13. Gråal och vide Kapitel 60: Växter och djur vd stranden vit näckros 2. gul näckros 3. kaveldun 4. vass 2. a. 1. blomma 2. blad 3. bladskaft 4. jordstam 5. rötter 25

12 c. bladen kan alltid flyta på ytan, även vid vind och då vattenståndet blir högre. 3. Vinterbo: boplats: en stor hög av vass och gräs nära stranden i vassen. Föda: musslor och snäckor. Sommarbo: boplats: i strandkanten. En lång gång går under marken ner i vattnet. Föda: musslor, säv och jordstammar från näckrosor och kaveldun. 4. ryggradsdjur, däggdjur, djur som jagas, sorkdjur, växtätare, egenvarm 5. Skjuter fart med svansen då den dyker Rovfåglar 2. Mink 3. Räv. 7. a. Nordamerika. b. Den hämtades för pälsnäring Åkersork 2. Mullvad 3. Näbbmus 4. Bisamråtta Kapitel 61: Vett och vatten 1. Man ska sitta stilla i båten och inte byta plats under färden, använda flytväst, ro längs med stranden. 2. rätt storlek, grann färg, flytkudde, band mellan benen, visselpipa. 3. Svidande ögon och eksem. Man kan bli sjuk om man dricker vatten som innehål ler blågröna alger. 4. a. Mattvättningen på bryggan, avloppsvattnet som leds ut i vattnet, stugan nära vattnet, gödselstacken uppe vid ladugården. b. Sommarstugor ska inte vara byggda så nära vattnet. Avloppsvatten ska renas före det släpps ut i vattnet. Mattor ska inte tvättas i sjön/havet vit näckros 2. gul näckros 3. vass 4. kaveldun 5. braxen 6. gädda 7. mört 8. abborre 9. skäggdopping 10. sothöna 11. gräsand Testa dina kunskaper Termer 1: Metamorfos 2: Växelvarma 3: Häckar 4: Blågrön 5: Leker 6: Heldykare 7: Rugg 8: Alger 9: Dvala 10: Revir 11: Övergödd 12: Pollination. Artkännedom 1. Storskrake 2. Fiskmås 3. Sothöna 4. Skrattmås 5. Tofsvipa 6. Kabbeleka 7. Gråal 8. Kaveldun 26

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Stora öron och långa fingrar

Stora öron och långa fingrar Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag 2008-04-08 Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag INNEHÅLL Vår Sårbarhet (bakas in i kurspaketet) 2 tim Bostaden/närmiljön 1 tim Utomhus 1 tim Krisberedskap 1 tim Extratimme 1

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Sista dagen på landet

Sista dagen på landet Sista dagen på landet Sommarlovet är snart slut. Om en vecka börjar kusinerna Joel och Irma i skolan och morfar börjar jobba. I övermorgon åker alla tillbaka in till stan. De har redan börjat packa. Joel

Läs mer

Elektriska signaler finns i våra kroppar.

Elektriska signaler finns i våra kroppar. Ellärans grunder Elektriska signaler finns i våra kroppar. Från örat till hjärnan när vi hör Från ögonen till hjärnan när vi ser När vi tänker och gör saker sänds elektriska signaler från hjärnan till

Läs mer

6 Djur en myllrande mångfald

6 Djur en myllrande mångfald 6 Djur en myllrande mångfald 6.1 OH1 Djurens släktträd 1 Djur finns överallt 2 Ryggrad eller inte? 3 Ägg med skal en anpassning till landliv 4 Växelvarm eller jämnvarm? 6.3 5 Snäckor och sniglar i terrarium

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår Om åska. Om åska Om åska Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår när jordytan värms upp av solen. Den fuktiga luften stiger uppåt och träffar på kall luft. Kraftiga vertikala rörelser bildas,

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Elev: SESSION 19. Fisketuren

Elev: SESSION 19. Fisketuren Fisketuren Lyssna efter [l] Det är vindstilla och vattnet är spegelblankt av den neråtgående solen. Jag tar ett till kraftfullt och långsamt årtag. Spetsen på spöet böjs lätt varje gång båten far framåt.

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning Gjuta egna mjukbeten Detta med plastgjutning har konstigt nog aldrig riktigt blivit något hit i Sverige. Trots att det är väldigt enkelt att göra när man väl har fått prova. Kanske är det avsaknaden av

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen HYGIENANVISNINGAR Dusch- och bassängavdelningen Användarnas hygien och agerande har den största betydelsen för renligheten gällande badvattnet i bassängerna och de fuktiga utrymmenas ytor. 1. TVÄTTNING

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

Spot, röd, på pulserande hjärta. (violett sidoljus) Fade.

Spot, röd, på pulserande hjärta. (violett sidoljus) Fade. Publik på plats. Black. Följespot på två ansikten. (två teaterelever) Text: Tårene mine lager glade och triste blomster Jeg vanner med kirkeklokker Å drukne er som en spennende bok Jeg hörer stemmer fra

Läs mer

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet.

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. OM EL Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. 2 EL El är en förädlad form av energi som dagens samhälle behöver för att fungera. För att ingen

Läs mer

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen liknar en blomma av ljus. Det finns blommor som liknar solen. Det är solen som gör natt till dag NATT MORGONRODNAD

Läs mer

Elsäkerhet. Lagstiftning och information

Elsäkerhet. Lagstiftning och information Elsäkerhet v2 Det bedrivs ett ganska omfattande arbete i Sverige för att få ner antalet olycksfall och dödsfall som beror på el. Från att ha varit ca 20 dödsfall per år för 10 år sedan, är det nere i hälften

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer