Utkik 2. Arbetsbok. Facit st Söderströms

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utkik 2. Arbetsbok. Facit st. 31 61. Söderströms"

Transkript

1 Utkik 2 Arbetsbok Facit st Söderströms Uppdaterad

2 Kapitel 31: Åska i luften 1. a. A. Varm luft stiger uppåt. B. Den blir vattendroppar och sedan till iskristaller. C. Då luftströmmarna i molnet för iskristallerna uppåt och nedåt så att de gnids mot varandra. D. Då en urladdning sker: urladdningen hettar upp luften omkring och då ser vi en blixt. E. Då hettan utvidgar luften i en explosion. 2. A I fara seglet blir den högsta punkten ute på sjön. B I fara inte säkert att använda paraply vid åskväder. C I fara kan fungera som den högsta punkten i vattnet. D I säkerhet Traktorns metallskal skyddar mot blixtnedslag. E I fara inte säkert att använda metspö vid åskväder. F I säkerhet träden är låga här, blixten slår knappast ned i dem. G I fara Draken är högt uppe i luften, risken finns att blixten slår ned i den. H I fara Man ska inte stå vid enskilda höga träd, blixten kan slå ned i dem. I I säkerhet bilens metallskal skyddar mot blixtnedslag. 3. a. A. 11 km B. 9 km C. 4 km b. Man räknar sekunderna mellan den synliga blixten och mullret. Ljudet transporteras en kilometer på tre sekunder, så sekunderna ska alltså dividera med tre. Kapitel 32: Elektricitet 1. Det blir mörkt inne och alla elektriska apparater slutar fungera. 3. Elektricitet produceras i kraftverk och leds vidare via ellinjer till transformatorer. Därifrån leds strömmen vidare till husens elcentraler och vidare till eluttag och elektriska apparater metallsockel 2. glaskolv 5. b. Strömmen styrs med hjälp av strömbrytaren 6. b. En sluten krets. c. Från ett batteri d. Lampan slocknar e. En öppen strömkrets Kapitel 33: Att använda elapparater 1. Strömmen är för stark. 3. a. Hårtorken, eltandborsten, rakapparaten, locktången b. Vatten leder ström: du kan få en elstöt 4. a. Elvisp, kaffekokare, vattenkokare, dammsugare, strykjärn, brödrost, micro, elspisoch ugn b. Brödrosten står farligt nära vatten, kaninen kan bita av sladden till dammsugaren, det heta strykjärnet ligger obevakat på skjortan, barnet kan bränna sig på spisen/ ugnen, sladden till elvispen ligger farligt nära spisplattan, maten i kastrullen kan fatta eld då vätskan kokat bort. Barnet ska inte vara ensamt i köket, inte heller 16

3 kaninen. Sladdarna borde placeras mera omsorgsfullt. Kapitel 34: Elden är lös! 1. a. Elden orsakar snabbt stor skada. b. 112 c. Så att man minns det även i en nödsituation. 2. A. Kväva elden t.ex. med en brandfilt. B. Dra ut sladden och kväva elden. C. Locket på. 3. a. Eld behöver syre för att brinna. b. Elden kvävs av pulver eller vätska. c. Vatten. d. Vattnet kyler ner det som brinner och då slocknar elden. Vatten är ekonomiskt och lätt att använda. 5. b. Då bryts all ström till huset. Kapitel 35: Aggregationstillstånd 1. A. Fast form (-3 grader) B. Flytande form (15 grader) C. Gasform (100 grader) 2. a. Fast b. Gas c. Vätska 3. Stelnar smälta förångas kondenseras 4. a. Vattnet förångas b. Ångan kondenseras, eftersom fönsterglaset är svalt Kondenseras 2. stelnar 3. smälter 4. förångas Flaskan drar ihop sig, eftersom sval luft tar mindre plats än varm. 4. Flaskan bucklar ut. 7. 1: Temperaturen 2: Våt 3: Å 4: Hundra 5: Smältpunkt 6: Grader 7: Is 8: Kokpunkt 9: Noll 10: Kondensras 11: Ark 12: Land 13: Eka 14: Rent 15: Vit 16: Vak 17: Snötäcke Kapitel 36: Hur värme sprids 1. A. strålning B. ledning C. transport D. strålning E. strålning F. transport. 2. b. Golfströmmen c. Det blir varare d. Varmare vatten kommer med strömmen söderifrån. 3. a. T.ex. metaller. b. Eftersom de materialen leder värme dåligt och inte blir lika heta som kastrullen. 4. a. Då man behöver exakt information om temperaturen. 5. A. Bastutermometer (75 grader). B. Febertermometer (37,4 grader) C. Ute-/innetermometer (-17 grader). D. vattentermometer (72 grader). Kapitel 37: Ljudvågor 2. a. Högt inande 17

4 b. Lågt surrande c. Vingarna rör sig med olika hastighet. d. Myggans 3. b. Luften c. Det kastas tillbaka. 4. a. Ljudet träffar väggen och kommer tillbaka. 5. (6 x 1500 m/s : 2) = 4500 m = 4,5 km Kapitel 38: Ljus 1. b. Snövit A, dvärgarna C, djuren B. 3. b. Ljusets riktning bryts då ljusstrålarna går från ett genomskinligt material till ett annat. 4. a Snön reflekterar ljuset så starkt att ögonen kan ta skada. b. Vattenytan reflekterar solljuset så starkt att ögonen kan ta skada. 5. blå 3, gul 2, vit 1, svart 4 6. a. Då solen lyser samtidigt som det regnar. Vattendropparna bryter ljusstrålarna i sju olika färger i regnbågen Testa dina kunskaper Termer 1. Ljudvågor: Vibrationer som uppkommer av... Skugga: Ett område dit ljuset inte... Sluten strömkrets: Den ledning som strömmen... Åska: Ett ljud som uppstår... Transformator: Apparat som anpassar strömmen... Eko: Ljudvågor som... Blixt: Elektrisk urladdning i molnen. 2. 1: Termometer 2: Ekolod 3: Transport 4: Tillstånd 5: Elektricitet 6: Svart 7: Skugga 8: Spegel 9: Åska 10: Regnbåge 11: Sol Ska finnas i alla hem: Brandvarnare. Forska Genom att förena plus- och minuspolen genom en strömkabel till en lampa i en sluten strömkrets: lyser lampan är batteriet laddat. Kapitel 39: Håll dig i form 8. Då är munnen ständigt utsatt för syraangrepp, vilket skadar tänderna. Kapitel 40: Hälsovård 4. a. Polio, mässling, stelkramp, difteri b. Det skyddar mot farliga sjukdomar. 18

5 5. Spända nackmuskler, felaktigt tandbett, dålig syn, slarv med mat och sömn. Kapitel 41: Virus och löss 3. a. Influensa b. förkylning c. vattkoppor d. magsjuka 4. Man kan föra smittan vidare och/eller riskera att få någon följdsjukdom som t.ex. öroninflammation. 5. Äta hälsosamt, tvätta händerna innan måltiderna, röra på sig i friska luften 6. a. Hostmedicin b. För Fia Frisk c. 5 ml vid behov 1-4 gånger per dag. d. I Finland. e. Efter det datumet är medicinen gammal. f. Man för dem till apoteket. 7. Medicinerna kan vara farliga om de används fel. 8. a. Det kliar och lössen sprider sig lätt. b. Tvätta håret med lusschampo, storstädning hemma, mössorna i frysboxen, sängkläderna i bastun. 9. Dricka varmt, vila hemma, äta medicin om det känns nödvändigt. Kapitel 42: Första hjälp 1. a. Det dödar bakterier b. Tvättar händerna, sedan såret med vatten/desinfektionsmedel, sedan plåster eller bandage på (beroende på storlek). c. Går till en läkare som vid behov syr ihop såret. 2. a. Skadad handled. b. Det skadade stället hålls högt och kyls ner och man har lagt en linda om handleden. 3. a. Pojke A. b. Först ska man snyta sig, sen sätta en vaddtuss i den näsborre blodet kommer ifrån. Man ska sedan sitta framåtlutad och klämma åt näsborren från ovansidan. 4. Ska finnas: 2, 3, 4, 6, 7, 8, a. Skrubbsår på knän, händer, armbågar. Huvudet kan slås i marken. b. Man kan falla och slå sig ordentligt, eller få skador av pucken som kommer flygande. c. hjälm och olika skydd. 7. a. Stå ordentligt! b. Tälj inte mot dig själv! c. Använd inte en ovass kniv! d. Då du ger kniven åt någon ska du ge den med skaftet före. Kapitel 43: Rätt till ett tryggt liv 19

6 2. 1. Resa fritt inom landets gränser 2. Samlas och grunda föreningar 3. Vi får säga vår åsikt 4. Vi får välja religion. 6. Hjärnan kan ta skada om skallen skadas. Kapitel 45: Mina pengar och dina 10. Eventuellt med övervakningskameror. De som jobbar i butiken håller koll på hyllan. 11. a. Man får inte öppna eller läsa andras brev utan lov. b. Man får inte gräva i andras skolbänk utan lov. c. Man får inte läsa någon annans dagbok. d. Textmeddelanden och annat personligt i en telefon är inte till för andra. Kapitel 46: Spara på naturresurserna 1. a. A. Torravfall B. Glas C. Kartong D. Returpapper E. Bioavfall F. Metall G. Problemavfall. b. 1- Bioavfall, 2- Metall, 3- Kartong, 4- Kartong, 5- Glas, 6- Torravfall, 7- Returpapper, 8- Torravfall, 9- Problemavfall, 10-Bioavfall, 11- Problemavfall. 2. Föra dem tillbaka till butiken där det finns en apparat för återvinning av sådant. 3. a. Kan återanvändas b. Tillverkningen har inte nämnvärt skadat miljön c. Europas miljömärke 4. Man har använt råmaterial för tillverkningen och förorenat naturen så lite som möjligt. 5. b. Den kan användas många gånger. 6. a. A. Gungstol trä. B. Trasmatta tyg. C. Träslev trä. D. Nyckel metall/järn E. Handduk tyg. F. Kratta trä. b. Nyckeln. c. Man kunde ha bränt upp dem. Kapitel 47: Se upp för svaga isar! Vid farled 2. Nära utsläpp av varmt vatten 3. Vid broar 4. Strömmande vatten 5. Vid branta klippor 6. Vid uddar 7. Vid vakar 8. Vid skär 9. Vid bryggor 10. Vid sprickor 11. Där det växer vass 12. Vid bäck- /åmynningar. 4. a. Ring 112. Ta med dig ett rep, en käpp, åra eller jacka. Åla eller kryp fram till den som är i nöd. Bilda en räddningskedja ifall det finns mera folk på platsen. Se till att den räddade kommer in i värmen och får läkarhjälp. b. Håll dig lugn och ropa på hjälp. Vänd dig åt det håll du kom ifrån. Slå sönder den svaga iskanten och försök ta dig upp genom att sparka med fötterna. Uppe på isen rullar/kryper/ålar du i land. Sök dig in i värmen. 5. a. Runt halsen. b. Om du faller genom isen är det omöjligt att få fram dem. Kapitel 48: Fiskar 20

7 1. a.1.fåglar 2. Däggdjur 3. Fiskar b. De har alla strömlinjeformad kropp. c. Motståndet i vattnet är litet och gör att de lätt kan röra sig i vattnet. 2. Formen gör att vattenmotståndet är litet. 3. Slem. 4. b och c. 1. Bröstfena används då fisken simmar långsamt. 2. Bukfena används då fisken simmar långsamt. 3. Analfena balans. 4. Stjärtfena används då fisken simmar snabbt. 5. a. 2. Ryggrad 3.Ben b. Mycket smalare 6. a. Simblåsa b. 1-A, 2-B, 3-C 7. a. Människan: 37, Fågeln: 40, Minsta fisken: 20, Mellanstora fisken: 16, Största fisken: 5 b.1. Egenvarm 2. Växelvarm lukt 2. syn 3. sidolinjeorgan 4. Känner dofter 5. Se hinder och andra fiskar, hitta mat 6. Känna vibrationer i vattnet 9. a. gälar b. 2. hjärta 3. lever 4. gallblåsa 5. tarm 6. romsäck 7. simblåsa 8. njurar 9. mage 10. a. Från luften lungor, Från luften lungor, Från syrgastub lungor, Från vattnet gälar Kapitel 49: Gädda och abborre 1. a Gäddorna leker. b. Rom (äggceller) c. Mjölke (sädesceller) d. 3. Romkornen befruktas 4. Romkornen utvecklas till fiskyngel Den får mat från gulesäcken. 2. Smådjur, sedan småfisk 3. Mörtar, abborrar och små gäddor. 3. Med de stora ögonen (synsinnet) eller med sidolinjen. 4. Stor mun, strömlinjeformad kropp, gröngul 5. a. Den ligger stilla bland växterna i vattnet. b. Den gör ett kraftigt slag med stjärt-, rygg- och analfenan och överfaller sitt byte. c. Tar tag i det med de vassa tänderna och skakar det. 6. Abborre 7. Gäddan är större som fullvuxen. Abborren är en stimfisk. Gäddan lever ensam. Gäddan har ett eget revir. Abborren är Finlands vanligaste fisk. Gäddan har stort gap. Gäddan har gröngul skyddsfärg. Gäddan är en rovfisk. Abborren är grön med svarta tvärränder på sidorna. Abborren har två ryggfenor. 8. A. Bra skyddsfärg bland vattenväxterna. B. Genom att röra sig i stim (gäddan anfaller bara ensamma fiskar). 21

8 Kapitel 50: Lax 1. a. 1. Tana älv 2. Torneälven 3. Simojoki Under sommaren stiger laxarna upp i älvarna. De simmar motströms och måste hoppa uppför stora forsar. 2. På hösten leker laxarna. 3. Äggen utvecklas till laxyngel under vintern. På våren kommer ynglen fram. 4. Laxarna söker sig till älvens mynning. 5. I havet jagar laxarna fisk (främst strömming) och växer snabbt. 3. De kommer ihåg vad födelseälven luktade och hittar tillbaka med hjälp av luktsinnet. 4. b. Siklöja och lax Med nät. 2. Med ryssja 3. Med drag 4. Med fluga Kapitel 52: Fiske 1. a. lina, flöte, sänke, krok b. metspö A. 2. Med luktsinnet, synsinnet och med sidolinjen Nät: fiskarna fastnar i nätet. 2. Katsa: en nätvägg leder in fiskarna i katsan 3. Flugfiske: linan kastas ut i strömmande vatten. Flugan ska landa så nära fisken som möjligt. 4. Pilk: man pilkar i ett hål i isen, genom att sänka och höja pilken. 5. Spinnfiske: man låter draget glida efter båten. 4. Utanför uddar, inne i vikar, invid grynnor och i utkanten av vassruggar. 5. Tidigt på morgonen eller i skymningen. 6. Ellens krok: laxen. Peters krok: abborren. Linneas krok: gäddan. Snokens krok: mörten Döda fisken med ett rappt slag i huvudet. 2. Skär av blodkärlen bakom gälarna. 3. Fjälla och rensa så fort som möjligt. Kapitel 53: Kräftan och musslan 1. a. 1. gångben 2. saxklor 3. käkfötter b. 4. Till att röra sig 5. Då den kämpar mot inkräktare och då den gräver gångar på bottnen. 6. till att gripa tag i födan och bita sönder den. 2. Bra skydd. Muskler och organ är fästa i skalet. 3. För att kunna växa. 4. Med sina långa antenner och med fasettögonen (lukt och syn). 5. Men sina saxklor. Håller utkik med sina fasettögon (röd) 8. a. 1. fot. 2. skal. b. Ca 10 år 9. Näring. Kapitel 54: Östersjön 22

9 1. Det är både sött och salt. 2. a. Från Nordsjön. b. Från älvarna. 3. Brackvatten Gräslök 2. Gul fetknopp 3. Grönslick 4. Blåstång 5. Vass 5. A. Spånakäring B. Öronmanet C. Havstulpan 1. Döda fiskar 2. Små vattendjur 3. Smådjur 6. a. Gräsand b. Frön, delar av vattenväxter och små vattendjur c. Hanen är den färggranna (i vattnet på bilden). 7. a. Två alger: blåstång, grönslick. Två fiskar: abborre, storspigg, tångspigg. Två ryggradslösa djur: mussla, spånakäring b. b. Ger skydd och föda åt fiskynglen. Jaktmarker för gädda och abborre. 8. Vänster sida uppifrån: strömming, gädda, abborre, flundra. Höger sida uppifrån: braxen, gös, lax, lake. Testa dina kunskaper Benämningar 1: Musslor 2: Öronmanet 3: Rom 4: Braxen 5: Blåstång 6: Gädda 7: Flundra 8: Mjölke 9: Abborrar 10: Lax 11: Spö 12: Ö 13: Gälar 14: Havstulpan 15: Lake 16: Katsa 17: Gräslök 18: Ejder 19: Al 20: Kitin 21: Vass Kapitel 55: Fåglar 1. a. Kikare, fågelbok, vettiga kläder b. Färg, läte, storlek och flygteknik c. Fåglarna är mycket igång på våren. 2. a. Knipor. b. Hanen är den med vitt bröst. c. Spelar d. De lockar till sig en partner. 3. Boplatserna kan finnas på marken, väl skyddat av växtligheten på stranden. Boet kan också vara en flytande flotte i närheten av en strand. 4. a. Under häckningstiden. b. Så att de ska få häcka i fred och så att ungarna ska ha tid att utvecklas och lära sig att själva hitta föda. 5. Vattentät fjäderdräkt, simfötter (gör att de kan simma snabbt), en kort och kraftig näbb. 6. Den söker ätbart nere på bottnen med stjärten i vädret plockar också i sig föda på vattenytan. 7. a. 1 + gräsand skäggdopping + 4. b. 1. Simfötter 2. Flikfötter. c. 3. Till att sila föda genom lamellerna 4. rak näbb med vass spets: behövs då den dyker under vattnet för att fånga fisk och kräftdjur. 23

10 8. Vigghane. Man känner igen den på nacktofsen och på den vita strimman längs bakkanten av vingarna. Kapitel 56: Fåglar på åker och äng Skrattmås mask och andra läckerheter ur åkerjorden, men äter nästan vad som helst. 2. Tornfalk små däggdjur, ex. sorkar 3. Stare daggmaskar, insekter, bär, svamp 4. Tofsvipa maskar och insekter 5. Sånglärka insekter och frön. 2. a. Där finns mycket att äta. b. Där finns inte mycket skydd. 3. a. stare b. tornfalk c. skrattmås d. sånglärka e. tofsvipa 4. Den flyger högt uppifrån ner mot marken i snabba knyckar. 5. a. Den flyger högt. Dessutom har den bra skyddsfärg, så det är svårt att se den på marken. b. Stararna är inte så vanliga idag, eftersom det inte finns så mycket betesmark längre. c. De som kommer först får de bästa häckningsplatserna. d. Dikesrenarna, där sorkar trivs, har minskat. Åkrarna är nuförtiden oftast täckdikade. e. De lever i kolonier. Dessutom är de högljudda och syns bra: lätt för de andra måsarna att hitta fram. Kapitel 57: Grodan 1. a. På våren b. De leker Honan lägger över romkorn i vattnet och hanen befruktar dem. Gelébollarna fastnar i varandra och flyter upp till ytan. 2. Då solen värmt rommen tillräckligt mycket utvecklas den till grodpinglor. 3. Då pinglorna är 5-6 veckor börjar deras bakben utvecklas. Snart utvecklas också frambenen och svansen försvinner. 4. Lungor ersätter gälarna och grodan är färdigt utvecklad. 3. a. Livsmiljö: fuktig. Andning: lungor och genom huden. Föda: insekter, sniglar och andra smådjur. Fiender: huggormar, rävar, tranor, rovfåglar. 4. a. Morgon och kväll. b. Då är det fuktigast. c. Eftersom grodan andas genom huden. 5. a. De söker en skyddad och fuktig plats att övervintra på. b. I dyn på bottnen av t.ex. en damm. 6. b. Kraftig spark med bakbenen. c. Simfötter 7. a. Kroppstemperaturen är ungefär den samma som omgivningens. b. De övervintrar i dvala och kroppstemperaturen sjunker till noll grader. 24

11 8. Utseende: Brunaktig/gråbrun med mörkare vårtor. Hanen blir 5-8 cm lång, medan honan kan bli mellan 7,5 och 12 cm lång. Buksidan är ljusgrå, även den med mörkare vårtor. Rörelse: Tar sig vanligen fram gående. Kan ta sig upp till en kilometer från närmaste vattensamling, ibland längre. Livsmiljö: Löv- och barrskog, trädgårdar, ängar. Kapitel 58: Myggor, knott och bromsar 3. a. För att trygga utvecklingen av äggen. b. Den sprutar in saliv i såret så att blodet inte ska stelna medan den suger. I sali ven finns ämnen som får huden att klia och svida. d. nektar och andra växtsafter. 4. a. 1. ägg 2. larv 3. puppa 4. fullvuxen insekt b. i vattenpölar och diken c. fullständig metamorfos 5. Den har en tredelad kropp, tre benpar och vingar. 6. a. 1. Broms 2. Knott b. En liten mygga som påminner om en fluga: knott. En stor fluga: broms. Då den biter, biter den bort en bit av huden: knott/broms. I saliven finns ämnen som gör att blodet inte stelnar: knott. Bettet ger en svullnad på huden: broms. Kapitel 59: Buskar och lövträd 1. a. På marken i en grästuva eller i en hålighet. Celler i botten av pollen och vax. b. Lägger ägg. c. nektar och pollen d. insektpollination 3. I diken, vid åkerrenar, vid stränder och på myrar. 4. Insektpollination och vindpollination gråal 2. klibbal 6. a. Klibbal: glänsande avrundade, klibbiga blad. Gråal: spetsiga och litet håriga, gråaktiga på undersidan. b. Gråalen har grå stam, klibbalen mörk och ojämn. c. Gråal växer överallt, klibbal nära vatten. 7. Vindpollination. 8. På ljusa platser, t.ex. ängar och skogsbryn. 9. Den blommar, med stora, vita och doftande blomställningar. 10. Insekter, björktrastar, bladlöss och larver till häggspinnmalen. 11. a. Häggspinnmalens larver har ätit upp alla blad och spunnit in häggen i väv. b. den får nya blad. 12. Insektpollination. 13. Gråal och vide Kapitel 60: Växter och djur vd stranden vit näckros 2. gul näckros 3. kaveldun 4. vass 2. a. 1. blomma 2. blad 3. bladskaft 4. jordstam 5. rötter 25

12 c. bladen kan alltid flyta på ytan, även vid vind och då vattenståndet blir högre. 3. Vinterbo: boplats: en stor hög av vass och gräs nära stranden i vassen. Föda: musslor och snäckor. Sommarbo: boplats: i strandkanten. En lång gång går under marken ner i vattnet. Föda: musslor, säv och jordstammar från näckrosor och kaveldun. 4. ryggradsdjur, däggdjur, djur som jagas, sorkdjur, växtätare, egenvarm 5. Skjuter fart med svansen då den dyker Rovfåglar 2. Mink 3. Räv. 7. a. Nordamerika. b. Den hämtades för pälsnäring Åkersork 2. Mullvad 3. Näbbmus 4. Bisamråtta Kapitel 61: Vett och vatten 1. Man ska sitta stilla i båten och inte byta plats under färden, använda flytväst, ro längs med stranden. 2. rätt storlek, grann färg, flytkudde, band mellan benen, visselpipa. 3. Svidande ögon och eksem. Man kan bli sjuk om man dricker vatten som innehål ler blågröna alger. 4. a. Mattvättningen på bryggan, avloppsvattnet som leds ut i vattnet, stugan nära vattnet, gödselstacken uppe vid ladugården. b. Sommarstugor ska inte vara byggda så nära vattnet. Avloppsvatten ska renas före det släpps ut i vattnet. Mattor ska inte tvättas i sjön/havet vit näckros 2. gul näckros 3. vass 4. kaveldun 5. braxen 6. gädda 7. mört 8. abborre 9. skäggdopping 10. sothöna 11. gräsand Testa dina kunskaper Termer 1: Metamorfos 2: Växelvarma 3: Häckar 4: Blågrön 5: Leker 6: Heldykare 7: Rugg 8: Alger 9: Dvala 10: Revir 11: Övergödd 12: Pollination. Artkännedom 1. Storskrake 2. Fiskmås 3. Sothöna 4. Skrattmås 5. Tofsvipa 6. Kabbeleka 7. Gråal 8. Kaveldun 26

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor). Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Innehåll... 1 Daggmask... 2 Gråsuggor... 2 Jordlöpare... 3 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 4 Dubbelfotingar... 4 Enkelfotingar... 5 Sniglar... 5 Snäckor... 6 Tordyvel... 7 Vargspindel...

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Fiskarna var de första ryggradsdjuren Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter GRUNDSKOLA o Arskurserna 3 och 4 Internationella provuppgifter PROV A Provuppgifterna roterade i fyra grupper, eleverna har svarat på 24 av 32 uppgifter. 23 Uppgift RA101 Vilken gas i leva? luften måste

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

BRANDSKYDD I HEMMET FÖR EN TRYGG MORGONDAG. Förvara denna broschyr på en plats där du lätt hittar den. NÖDNUMMER. Kommun/stad: Gatuadress: Dörrkod:

BRANDSKYDD I HEMMET FÖR EN TRYGG MORGONDAG. Förvara denna broschyr på en plats där du lätt hittar den. NÖDNUMMER. Kommun/stad: Gatuadress: Dörrkod: FÖR EN TRYGG MORGONDAG BRANDSKYDD I HEMMET Kommun/stad: Gatuadress: Dörrkod: Telefonnummer: NÖDNUMMER 112 Förvara denna broschyr på en plats där du lätt hittar den. 1 Brandvarnare Montera en brandvarnare

Läs mer

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Skogssork (Clethrionomys glareolus) Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman

1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman 1. Grinden in Grinden stod välkomnande på glänt. Handtaget var rostigt trots att grinden var ganska nymålad. Dofter av blommor och gräs hälsade mig och fick mig att tänka på min barnsdoms trädgård, klätterträdets

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack.

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack. Månadens språkövning handlar denna månad om att texter har olika syften och skrivs för olika ändamål. De kan berätta, beskriva, förklara, instruera, återberätta eller argumentera. Övningen är hämtad från

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Vickes strandäventyr

Vickes strandäventyr Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt ämne från svamp.

1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt ämne från svamp. 1 Om du ska göra upp eld ute i naturen, så tycker en del att det kan vara bra att ha med sig papper eller lite fnöske, för att få fyr på brasan, men vad är egentligen fnöske? 1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt

Läs mer

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

Stora öron och långa fingrar

Stora öron och långa fingrar Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,

Läs mer

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Njut av att vara utomhus. Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett.

Njut av att vara utomhus. Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett. Njut av att vara utomhus Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett. Visste du det här om mygg? Han myggor dricker endast växtsafter och sticks inte. Det berömda stickandet

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Övningar flyta och glida Stjärnan Stå i ring, varannan ligger på rygg eller mage. De andra drar ringen runt. På rygg Försök att ligga stilla på rygg i vattnet.

Läs mer

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I TIPS OCH ÖVNINGAR Simning i läroplanen Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. I årskurs 1-3 ska simning finnas med i undervisningen. Det ska leda till att eleverna

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson Författare: Emmy jansson Målade bilderna: Emmy Jansson 1 Draken Kapitel:1 Drakägget Jag vaknar av att mamma smäller upp dörren och ropar till mig. - Julie det finns ingen ved! - Jag kan gå ut och fixa

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Lärarhandledning 1.0

Lärarhandledning 1.0 Lärarhandledning.0 Scener ur livet är ett pedagogiskt dataprogram som syftar till att leka och träna minnesfunktioner. Programmet innehåller också ett diskussionsunderlag som kan användas i samtal mellan

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag 2008-04-08 Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag INNEHÅLL Vår Sårbarhet (bakas in i kurspaketet) 2 tim Bostaden/närmiljön 1 tim Utomhus 1 tim Krisberedskap 1 tim Extratimme 1

Läs mer

Vandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar.

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar. Mannen som äger campingen, förklarar Maja. Han sa det när jag ringde. Fråga bara efter Gunnarsson, sa han. De går in i huset. Där inne står konserv burkar och paket på olika hyllor. Hallå, ropar Lasse.

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

Sista dagen på landet

Sista dagen på landet Sista dagen på landet Sommarlovet är snart slut. Om en vecka börjar kusinerna Joel och Irma i skolan och morfar börjar jobba. I övermorgon åker alla tillbaka in till stan. De har redan börjat packa. Joel

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer