Antagen i socialnämnden Riktlinje för vårdhygien

Transkript

1 Antagen i socialnämnden 97 Riktlinje för vårdhygien

2 Dokumentet utgår från Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m och Socialstyrelsens rapport Att förebygga vårdrelaterade infektioner Artikelnr Dokument beskriver hur man kan förhindra smittspridning inom vård och omsorg i Klippans kommun. Kompendiet beskriver inte det tekniska genomförandet av varje moment. För detta hänvisas till Handbok för hälso- och sjukvård på För information om vård av personer med antibiotikaresistenta bakterier se Vård av patient med antibiotikaresistent bakterie i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne utarbetat av Vårdhygien, Smittskydd samt infektionskliniker i Skåne Riktlinje för vårdhygien Sid 2 av 23

3 INNEHÅLL 1. SMITTVÄGAR 4 2. RENHETSGRADER, DESINFEKTION, STERILISERING 5 3. BASALA HYGIENRUTINER 7 4. TVÄTT 9 5. AVFALL SÅROMLÄGGNING URINKATETER LIVSMEDEL SONDMATNING ANDNINGSVÅRD HUDDESINFEKTION, INFARTSVÄGAR BLODBUREN SMITTA SKABB DIARRÉ MRSA 23 Riktlinje för vårdhygien Sid 3 av 23

4 1. SMITTVÄGAR Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker vare sig från Exempel: virusinfektioner som förkylning eller magsjuka orsakad av calicivirus (vinterkräksjuka). Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från dem som är friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (t ex virus, bakterier) kan utveckla en infektion, men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt: Kontaktsmitta direkt Direkt kontakt mellan smittkällan, som kan vara en infekterad person eller en smittbärare utan sjukdomstecken och en mottaglig person. Exempel: Stafylokocker som finns i sår på personalens händer förs över till vårdtagarens sår vid omläggning. indirekt Smittämnet hamnar på föremål, ytor, händer, kläder etc. och förs vidare till mottagaren. Exempel: Stafylokocker från vårdtagarens sår hamnar på sängkläderna och förs vidare med personalens händer till en mottaglig person. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs genom god handhygien, rätt personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar och kräkningar ger stora tunga droppar som sprids inom armlängds avstånd från ansiktet. Dropparna når mottagarens ögon, nässlemhinna eller munslemhinna. Dropparna kan också falla ned på föremål, ytor etc. och föras vidare med föremålet eller via händer och därigenom leda till indirekt kontaktsmitta. Luftburen smitta från luftvägarna Små droppar sprids till luften och torkar ihop till mindre droppkärnor som och kan andas in. Dessa är så små att de kan hålla sig svävande en längre tid. Exempel: virusinfektioner som influensa, mässling, vattkoppor. från huden Bakteriebärande hudpartiklar sprids till luften i rummet och faller ner på ytor. Därifrån sker den fortsatta smittspridningen via kontakt. Bakteriebärande hudpartiklar sprids till luften i rummet och andas in. Bakterierna stannar i näsan och förorsakar i regel ingen infektion. Exempel: denna spridning sker enbart från personer med flagande hudskador t.ex. brännskador, kroniska hudsjukdomar. Riktlinje för vårdhygien Sid 4 av 23

5 Tarmburen smitta (fekal-oral smitta) Smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, genom direkt eller indirekt kontakt eller via vatten och livsmedel. Exempel: Calicivirus, Clostridium difficile, Salmonella, Hepatit A. Blodburen smitta se kapitel 11. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Smitta och smittspridning. 2. RENHETSGRADER, DESINFEKTION, STERILISERING Medicintekniska produkter är produkter som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom samt kompensera skada eller funktionshinder. I praktiken kan nästan alla produkter som används inom vården betraktas som medicintekniska produkter. För medicintekniska produkter finns tre definierade renhetsgrader: Ren, höggradigt ren och steril. Ren = för ögat synligt ren Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som endast berör oskadad hud skall vara för ögat synligt rena. Exempel: blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel och föremål som används av sjukgymnast. Vissa föremål kan dock bli så förorenade att de också måste desinfekteras, se nedan. Höggradigt ren = desinfekterad Höggradig renhet uppnås bäst genom behandling i spol- eller diskdesinfektor genom upphettning. I andra hand kan kemisk desinfektion eller kokning användas. Vid kemisk desinfektion och kokning måste föremålet först göras rent mekaniskt. Tänk då på risken för stänk mot ansiktet. Produkter som kommer i beröring med skadad hud och/eller slemhinnor utan att penetrera dem, skall vara höggradigt rena. Exempel: förband, instrument. Spoldesinfektorn tömmer, sköljer och desinfekterar. Spoldesinfektorn är till för föremål med hela ytor utan skrymslen och vrår såsom bäcken, urinflaskor, tvättfat, sugflaskor och städhinkar. Spoldesinfektorn har ett öppet avlopp där man kan tömma bäcken med avföring, urin och toalettpapper (ej tvättlappar) men också innehåll från sugflaska och liknande. För bland annat handfat och sugflaskor bör man välja ett program med diskmedel. Det behövs däremot vanligen inte för bäcken, urinflaskor och städhinkar. Riktlinje för vårdhygien Sid 5 av 23

6 Diskdesinfektorn sköljer, diskar och desinfekterar. Diskdesinfektorn är till för föremål såsom saxar, peanger, pincetter, utrustning för andningsapparater, vacutainerhållare och rörformade instrument. Diskdesinfektorn har ingen avloppsfunktion och tillåter inte utslag av vätskor. Verksamhetschefen ansvarar för att regelbundna (helst dagliga) funktionskontroller görs på desinfektorerna av särskilt utbildad person avseende bottensil, spolvingar, munstycken, kammare och diskmedelsåtgång. Alla kontroller dokumenteras och signeras. Förebyggande underhåll bör göras minst en gång per år. Kemisk desinfektion. Instrument kan också bli höggradigt rena genom att de läggs i kärl med kemiskt desinfektionsmedel, t.ex. Lysetol AF. 1. Desinfektionen måste föregås av noggrann diskning med rengöringsmedel och vatten 2. Skölj under rinnande vatten 3. Lägg instrumenten i Lysetol AF brukslösning 5% i 10 minuter. 4. Skölj av lösningen under rinnande vatten 5. Torka torrt med rent papper 6. Torka instrumenten med alkoholbaserad ytdesinfektion utan tensider 7. Lägg instrumenten i en höggradigt ren förvaringslåda/förpackning. Kokning. Ett acceptabelt höggradigt rent resultat kan uppnås (om diskdesinfektor ej finns) genom att man mekaniskt rengör instrumentet och därefter kokar det i en särskilt avdelad kastrull med lock under 5 minuter. Desinfektionsrum Desinfektionsrummet bör vara uppdelat så, att man lätt kan hålla rena föremål separerade från orena föremål. Markera tydligt ren respektive oren yta. Instrument och utensilier plockas ur desinfektorn med höggradigt ren plockpeang eller med desinfekterade händer. Instrument förvaras i lådor med lock i stängt skåp så att renhetsgraden bibehålls. Instrument som inte används under en längre tid, bör desinfekteras om igen före användning. Steril = fri från bakterier, virus, svamp och alger, sporer, prioner Produkter med denna renhetsgrad har genomgått någon typ av steriliseringsprocess, t.ex. ångsterilisering (autoklavering), formalinsterilisering, gammasterilisering etc. Produkter som penetrerar hud eller slemhinna eller genomströmmas av vätskor vilka tillförs normalt sterila områden, skall vara sterila. Exempel: Kanyler, kirurgiska instrument för ingrepp. De sterila produkterna (från fabrik eller sterilcentral) skall förvaras i ett stängt skåp, (om möjligt i ett separat förråd för sterila produkter) skyddat från solljus, fukt, damm och onödigt plock av personalhänder. Blanda inte med andra produkter. De fabrikssteriliserade produkterna skall förvaras i avdelningsförpackning. Tag inte ut produktförpackningen ur sin avdelningsförpackning förrän produkten skall användas. Riktlinje för vårdhygien Sid 6 av 23

7 Transportförpackningen (vari avdelningsförpackningen ligger under transport) skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras, eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med transportförpackningen. All hantering av sterilt och höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer. Kemisk desinfektion av förorenade ytor Punktdesinfektion Mindre spill av blod eller kroppsvätskor torkas upp med ett torkpapper som genast läggs i en soppåse. Därefter tas ett nytt torkpapper indränkt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid och den nedsmutsade ytan rengörs. Använd handskar då ytdesinfektionsmedel är uttorkande. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad. För att förhindra inhalation av desinfektionsmedel, skall medlet aldrig hällas över i någon form av sprayflaska eller liknande, utan ska hällas direkt ur flaskan. Det är också viktigt att använda originalförpackning för att undvika förväxlingar av innehåll. Desinfektion av större ytor Vid större förorenade ytor skall inte alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel användas ur arbetsmiljösynpunkt. Då rekommenderas andra desinfektionsmedel för ytor t.ex. VirKon. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet, Medicintekniska produkter, Hantering, förvaring, hållbarhetstider och grafiska symboler, Värme-desinfektion, Kemisk desinfektion. 3. BASALA HYGIENRUTINER Basala hygienrutiner skall alltid tillämpas där vård och omsorg bedrivs, oavsett om det finns en känd smitta eller ej. Basala hygienrutiner tillämpas alltid i det personnära omvårdnadsarbetet. Utrustning för basala hygienrutiner skall finnas så nära till hands som möjligt och vara lätt tillgänglig vid omvårdnadsinsatser. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete och omfattar: Handdesinfektion Handdesinfektion är en snabb och effektiv metod för att uppnå bakteriereduktion. Desinfektera händer och underarmar före rent arbete samt före och efter alla vård- och omvårdnadsinsatser, även om du skall använda handskar. Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, kupa handen och fyll den rikligt (2-4 ml). Fördela medlet överallt på händerna genom att gnida in det i handflatorna, på handryggarna, fingertopparna, runt alla fingrar, tumgrepp och handlederna ca 15 cm upp på underarmarna. Fortsätt att gnida händerna mot varandra tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Full effekt har då uppnåtts. Handdesinfektionsmedlet innehåller en återfettande komponent som gör att huden inte torkar ut. Använd vid behov handkräm för att förebygga torra och nariga händer. Riktlinje för vårdhygien Sid 7 av 23

8 Handkräm används i samband med raster, efter arbetspassets slut eller på fritiden. Handtvätt Använd flytande tvål och vatten före handdesinfektionen när du är smutsig så att det syns eller känns. Torka alltid händerna ordentligt torra med engångshandduk i papper. Desinfektera sedan händerna. Vid kontakt med vårdtagare med gastroenterit/magsjuka skall händerna tvättas före handdesinfektion, eftersom effekten av alkohol mot calici- och rotavirus samt Clostridium difficile är begränsad. Ringar, armband eller armbandsur skall inte användas i personnära vårdarbete. Dessa samlar mikroorganismer och hindrar en god handhygien Håll naglarna korta och använd inte lösnaglar,uppbyggda naglar eller nagellack. Långa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskar, färgat nagellack döljer smuts och allt nagellack krackelerar snabbt så att bakterier kan samlas i sprickorna. Handskar Använd alltid handskar vid kontakt med blod, sekret, urin och avföring. Skyddshandskar är för engångsbruk och ska aldrig desinfekteras eller återanvändas utan kastas direkt efter användning. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som händer utan handskar. Byt handskar mellan olika vårdmoment, även hos samma vårdtagare. Desinfektera alltid händerna efter att du har tagit av handskarna. Skyddskläder Plastförkläde eller skyddsrock skall användas i omvårdnadsarbetet vid direktkontakt med vårdtagaren eller dennes säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta kan vara personlig omvårdnad, bäddning, byte av blöjor, byte av urinuppsamlingspåse, sugning av luftvägar, hantering av smutstvätt, hantering av avfall. Plastförkläde eller skyddsrock skyddar arbetsdräkten mot förorening, och därigenom minskas risken för att smittämnen förs vidare. Förkläde och skyddsrock är bundet till en vårdtagare. Plastförklädet slängs efter användning. Skyddsrock byts dagligen och då den blivit synligt förorenad eller våt. Eftersom plastförklädet alltid är engångs och dessutom tål väta är det i regel förstahandsvalet. Stänkskydd Vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet används visir, alternativt skyddsglasögon och munskydd. Riktlinje för vårdhygien Sid 8 av 23

9 Personalhygien Arbetsdräkt Arbetsdräkten skall vara kortärmad i det personnära omvårdnadsarbetet. Arbetsdräkten tillhandahålls av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte kan tillhandahålla arbetskläder avdelar arbetstagaren sina egna kläder som arbetskläder. Dessa arbetskläder skall hålla samma standard som de arbetsgivarägda (se de övriga punkterna ovan och nedan). Arbetsgivarägd arbetsdräkt är att föredra. Arbetsdräkten skall endast användas på arbetsplatsen. Arbetsdräkt byts dagligen samt då den blivit våt eller synligt förorenad. Tvätt skall ske i minst +60ºC och torktumlas alternativt torkas i torkskåp genast eftersom fukt utgör grogrund för bakterietillväxt. Arbetsgivaren ansvarar för tvätt av arbetsdräkten Förvara inte rena arbetskläder tillsammans med smutsiga arbetskläder eller privata kläder. Övrigt Långt hår (och skägg) skall vara uppsatt. Om huvudduk används skall den inte hänga ned och riskera att bli förorenad när man utför personnära omvårdnadsarbete (jämför med långt hår). Huvudduk byts dagligen och tvättas i minst +60ºC. Vid sjukdom Om du har en pågående infektion som t.ex. ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller diarré, bör du kontakta din arbetsledare som bedömer vilka åtgärder som bör vidtas. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Basala hygienrutiner och personlig hygien. Se även AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. 4. TVÄTT Basala hygienrutiner tillämpas alltid vid hantering av tvätt. Använd plastförkläde eller skyddsrock och vid behov handskar vid hantering av smutstvätt. Noggrann handhygien utförs efter all tvätthantering. Underkläder, handdukar, draglakan, sänglinne, skyddsrockar tvättas i minst +60 C och torktumlas (alt. torkskåp) genast. Golvmoppar tvättas i ºC och torktumlas genast. På tvätteri sker tvättning i regel vid +70ºC eller högre. Avlägsna fasta föroreningar, föremål och dylikt från tvätten innan den skickas iväg. Riktlinje för vårdhygien Sid 9 av 23

10 Smutstvätt från ej infekterad vårdtagare förvaring Tvätten förvaras helst i tvättkorg på vårdtagarens toalettrum eller i badrum. Tvätten läggs direkt i tvättkorg. Lägg aldrig tvätten på golvet. Om tvätten förvaras i tvättstuga, läggs den i tvättkorg med lock. temperatur vid tvätt Tvätt från flera vårdtagare kan blandas om den tål minst +60 C. Tvätt som endast tål +40ºC eller lägre bör ej blandas med annan vårdtagares tvätt. Smutstvätt från infekterad vårdtagare T.ex. vid smittsam diarré, känd MRSA, utbredda hudskador, känd blodsmitta (gäller endast blodig tvätt). förvaring Tvätten förvaras som ovan men skall tvättas så snart som möjligt. temperatur vid tvätt Tvättas separat, helst i +60 C och blandas ej med annan vårdtagares tvätt. Torktumla (alt torkskåp) genast efter tvätt. Dynor och annat som ska användas till annan vårdtagare, tvättas i minst +60ºC. Följ lokala anvisningar för textilier som har förorenats med en större mängd utsöndringar. Omhändertagande av ren tvätt Se till att den rena tvätten inte kommer i kontakt med den smutsiga tvätten. Gör en markering i tvättstugan för ren respektive smutsig sida. Arbeta alltid med desinfekterade händer. Tvätten sorteras på en ren bänk. Tvätten läggs direkt in i vårdtagarens egna skåp och skall inte förvaras i tvättstuga. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Smutstvätt. 5. AVFALL Basala hygienrutiner tillämpas alltid vid hantering av avfall. Smittrisken vid hantering av avfall är liten, om hanteringen sker på ett riktigt sätt. Konventionellt (vanligt) avfall Det mesta av det avfall som uppkommer inom vården är så kallat konventionellt avfall. Detta medför inga särskilda smittrisker och är jämförbart med vanligt hushållsavfall. Exempel på konventionellt avfall: blöjor, använda förband, tomma urinuppsamlingspåsar, tomma blodpåsar, tomma behållare för infusionsvätska, använda infusionsaggregat, sprutor för engångsbruk utan kanyl. Riktlinje för vårdhygien Sid 10 av 23

11 Hantering av konventionellt avfall Lägg avfallet direkt i en avfallspåse av plast. Knyt ihop påsen. Lägg den förslutna påsen i behållare för hushållsavfall eller i en avfallssäck av plast eller papper. Avfallssäckar förvaras i soprum, sköljrum eller motsvarande med bra ventilation. Urinuppsamlingspåsar skall tömmas innan de kastas. Töm aldrig en fylld avfallspåse för att användas på nytt tag alltid en ny. Föremål som varit i kontakt med kroppsvätskor eller läkemedel (t.ex. urinuppsamlingspåsar, katetrar, infusionsaggregat och plastpincetter efter sårvård) får inte gå till återvinning. Farligt avfall Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa och miljö. Hit räknas: smittförande avfall, skärande och stickande avfall och miljöfarligt avfall. Med smittförande avfall avses bl.a.: Stickande, skärande avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor. Kraftigt nedblodat/förorenat material från vårdtagare. Följ dokumenterad rutin för hur farligt avfall ska hanteras. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Avfall i vården, Konventionellt avfall, Farligt avfall. Se även AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. 6. SÅROMLÄGGNING Ordination Vilken typ av omläggningsrutin som skall användas för ett sår hos en vårdtagare skall ordineras av patientansvarig läkare. Därutöver kan också medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) fatta beslut om att ren rutin är praxis på enheten och att steril rutin endast tillämpas på särskild ordination. Såromläggningsrutin dokumenteras i patientjournal/omvårdnasjournal. Basala hygienrutiner tillämpas i all sårvård. Ren rutin Ren rutin kan tillämpas vid alla sår som inte kräver steril omläggning. Ren rutin innebär att sår rengörs med färsktappat, kroppstempererat kranvatten och höggradigt rena (desinfekterade) instrument. Såromläggning vid ren rutin Tag fram de höggradigt rena instrument och utensilier som behövs för varje separat omläggning. Uppdukningen sker på en rengjord och desinfekterad yta. Lägg om alla sår aseptiskt och tänk på att inte gå omväxlande mellan rent och orent. Tag bort det använda förbandet och lägg det i en plastpåse som försluts. Riktlinje för vårdhygien Sid 11 av 23

12 Spola ur vattenkranen cirka en minut och tappa upp kroppstempererat vatten eller duscha om möjligt såret rikligt med vatten. Hantering av omläggningsmateriel Förvara omläggningsmateriel torrt och dammfritt, helst i slutna lådor och i stängda skåp. Hantera omläggningsmaterielet så att renhetsgraden bibehålls från förpackning till vårdtagare. Hantera materielet med desinfekterade händer eller plockpeang/pincett. Återförslut förpackningen noggrant mellan de olika användningstillfällena. Lagra bara den mängd omläggningsmateriel som beräknas gå åt hos den boende. Materiel som inte längre behövs och som förvarats hos den boende, måste kasseras. Efter såromläggningen Materiel som skall kasseras läggs direkt i soppåse som knyts ihop och slängs. Punktdesinfektera använda arbetsytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel, använd skyddshandskar. Rengör och desinfektera instrument/utensilier för flergångsbruk i diskdesinfektor omedelbart efter avslutad omläggning. Om diskdesinfektor inte finns, kan engångsutrustning användas. Andra alternativ är: Mekanisk rengöring och därefter kemisk desinfektion alt. kokning i kastrull med lock under fem minuter, se kapitel 2. Steril rutin Vid steril rutin används sterila instrument, materiel och vätskor under hela omläggningen. Steril rutin tillämpas för: Operationssår som kräver omläggning den första tiden Operationssår så länge det finns dränage eller om såret vätskar eller blöder Sår som står i förbindelse med en led eller annan djupare normalt steril vävnad Infektionskänsliga patienter. Följ anvisning för förvaring och kassering av öppnade förpackningar med steril vätska. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Sårbehandling, Värmedesinfektion, Kemisk desinfektion. Riktlinje för vårdhygien Sid 12 av 23

13 7. URINKATETER Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som äldrevård i hela världen. Vårdrelaterad urinvägsinfektion är ofta en följd av kateterisering av urinblåsan. Risken är större då blåskatetern lämnas kvar. Noggrann hygien är därför alltid av största vikt under hela behandlingstiden. Vid all hantering av urinkateter tillämpas basala hygienrutiner. Ordination, indikation Ordination med katetertyp, indikation, behandlingsmetod och beräknad liggtid skall göras av behandlande läkare och dokumenteras i patientjournal/omvårdnadsjournal. Indikationen för behandlingen ska omprövas kontinuerligt, så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. Ren eller steril metod Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) beslutar om och hur steril eller ren metod ska tillämpas. I regel tillämpas ren metod. Steril metod tillämpas ofta för patienter med nedsatt immunförsvar, liksom vid operativa ingrepp i urinvägarna. Vid tveksamheter ska den patientansvarige läkaren besluta vilken metod som ska användas. Vid steril metod används sterila instrument, sterilt materiel och sterila vätskor genomgående under hela insättningen. Katetern skall hanteras aseptiskt och basala hygienrutiner tillämpas både när steril eller ren metod används. Insättning och skötsel Tvätta underlivet noggrant. Byt handskar. Tillämpa aseptisk teknik vid införandet av katetern. För in katetern i urinröret direkt från förpackningen med handskbeklädd hand (steril handske) eller med pincett (steril pincett). Noggrann, daglig hygien runt urinrörsmynningen. Urinuppsamlingspåsar slutet system (tömbar påse) Detta system rekommenderas i första hand. Systemet fördröjer uppkomsten av bakterier i urinen. Påsen töms via urinuppsamlingspåsens bottenventil. Påsen byts vid kateterbyte och vid behov, dock minst en gång per vecka. Märk påsen med datum för bytet. På natten kan en ej tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara. Riktlinje för vårdhygien Sid 13 av 23

14 halvöppet system (ej tömbar påse) Påsen töms och kasseras när den är fylld. Blåssköljning Blåssköljning utförs enligt ordination med steril spruta (alt spolampull) och med steril, ordinerad spolvätska. sköljning med spolampull Desinfektera spolampullens hals med medföljande desinfektionstork, och bryt av spetsen. Undvik att spolampullens mynning kommer i beröring med kateterns utsida. sköljning med sårspruta Använd steril engångs sårspruta. Häll vätskan i sårsprutans förpackning/steril skål och dra därefter upp den i sprutan. Undvik att sårsprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Katetrisering av urinblåsan. 8. LIVSMEDEL Livsmedel kan orsaka sjukdom om livsmedlet är förorenat med smittämnen och om smittämnena får möjligheter att föröka sig. Smittämnen Smittämnen tillväxer inom temperaturintervallet +8ºC - +60ºC, men växer snabbast mellan +20ºC - +40ºC. Trots lämplig förvaringstemperatur kan smittämnena växa till om de får tillräckligt med tid på sig var noga med hållbarhetsdatum. Smittämnen i livsmedel kan orsaka matförgiftning eller smittsam gastroenterit. Vid matförgiftning har bakterier fått växa till, ett giftämne (toxin) bildas av bakterierna och orsakar diarré, kräkningar, buksmärtor och ev. feber. Matförgiftning smittar inte från person till person. Vid misstänkt eller konstaterad matförgiftning kontaktas miljö- och hälsoskyddskontoret. Vid smittsam gastroenterit har smittämnet tillförts livsmedlet av en person som är sjuk eller har fört smittämnet vidare från annan person, föremål etc. p.g.a. bristande hygien. Det är viktigt att livsmedel hanteras på rätt sätt och att god hygien iakttas. I vård och omsorg finns stor risk för smittspridning via personalens händer och kläder, då arbetsuppgifterna fort kan växla mellan vårdarbete och mathantering. Sträva efter att så få som möjligt hanterar maten. Riktlinje för vårdhygien Sid 14 av 23

15 Personlig hygien (gäller även för vårdtagare som deltar i matlagningsaktiviteter) Hantera inte livsmedel vid hudinfektion, sår på händerna, diarré, kräkningar, halsont. Desinfektera händerna före livsmedelshantering. Tvätta händerna mellan hantering av olika slags livsmedel. Använd pappershandduk när du torkar händerna. Använd rent köksförkläde vid mathantering. Redskap/ytor Använd noggrant rengjorda redskap. Använd olika skärbrädor till olika slag av livsmedel t.ex. rått kött, rå fisk och kyckling, grönsaker och tillagade livsmedel. Rengör skärbrädor och redskap mellan olika moment i matlagningen. Byt disktrasa dagligen eller använd disktrasa för engångsbruk. Rengör arbetsytor regelbundet, dock minst en gång om dagen. Tillagning och hantering Skölj frukt och grönsaker. Vid tillagning och uppvärmning skall maten hettas upp till +70ºC i minst 2 minuter. Varm mat på bricka ska serveras snarast så att den lägsta serveringstemperaturen på +60 C inte underskrids. Varm kantinmat ska serveras inom 2 timmar från produktionstillfället. Serveringstemperaturen får inte understiga +60ºC. Varm mat som inte skall ätas direkt efter tillagning skall kylas ned snabbt. Blanda inte nylagad mat med matrester. Alla former av bufféer ska upphöra vid magsjuka, detta gäller även i personalrum. Förvaring Förvara livsmedel i kyl ( ºC) eller frys (-18ºC) före och efter tillagning. Se till att nedkylning går snabbt efter tillagning. Läs av temperaturen i kylskåpet minst en gång i veckan. Mat som förvarats kallt bör stå på kylbricka vid servering. Ta inte fram mer mat än vad som går åt. Skivat pålägg som stått framme skall kasseras. Förvara mjölk och mjölkprodukter, fisk- och köttvaror, grönsaker och rotfrukter, ris, mjöl och gryn åtskilda och tydligt märkta. Krav Livsmedelshantering på vårdboende faller inom ramen för sådan yrkesmässig hantering som avses i livsmedelslagen. Avdelningskök skall godkännas av den lokala Miljö- och hälsoskyddsnämnden i enlighet med gällande regler för den verksamhet och den omfattning som köken är avsedda för. Detta gäller bl.a. krav på lokal, arbetsytor, kylar, diskmaskin och annan utrustning samt egenkontrollprogram. Ny eller ändrad hantering av livsmedel skall anmälas till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd som också kan ge råd i dessa frågor. På varje vårdboende skall det finnas en person som är ytterst ansvarig för alla kök och den mathantering som sker där. En ansvarig skall finnas för varje kök. Riktlinje för vårdhygien Sid 15 av 23

16 Husdjur får ej vistas i livsmedelslokal. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Livsmedelshygien. Gällande lagstiftning se Livsmedelsverkets hemsida 9. SONDMATNING För att undvika att sondmat förorenas krävs strikta hygienrutiner. Arbeta alltid med desinfekterade händer vid allt arbete med sond, aggregat och näringslösningar. Tillväxt av bakterier sker snabbare i sondnäring än i de flesta intravenösa lösningar. Sondnäring Sondnäringar finns sterila och ej sterila. Sterila, färdigblandade produkter bör väljas. Sterila produkter Färdigberedd kost i sin ursprungliga flaska/burk/påse. Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad förpackning skall förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas senast inom 24 timmar. Öppnad förpackning som stått i rumstemperatur i mer än 4 timmar skall kasseras. Sterila produkter som hälls över i annan behållare/sondspruta, övergår genom hanteringen till att bli icke-steril. Storpåse som ges kontinuerligt kan ges under 24 timmar om den inte kopplas från patienten. Vid frånkoppling håller lösningen i max 4 tim. från frånkopplingstillfället. Tänk på att varje frånkoppling innebär en ökad risk för kontamination. Icke-sterila produkter Icke-sterila produkter i pulverform blandas med vatten. Om pulvret ska blandas i varmt vatten ska kallvattnet upphettas. Använd ej varmvatten direkt ur kranen. Produkten bör konsumeras direkt. Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang Aggregat Aggregatet är en medicinteknisk engångsprodukt och får därmed inte återanvändas. Vid intermittent tillförsel byts aggregatet efter varje matningstillfälle. Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregatet minst en gång per dygn. Behållare till icke-steril produkt Flergångsbehållaren diskas i maskin eller för hand med handdiskmedel mellan varje måltid. Skölj noggrant och låt lufttorka. Behållaren kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion dock minst en gång per månad. Riktlinje för vårdhygien Sid 16 av 23

17 Sondspruta (flergångs) Sondsprutan tas isär och rengörs i diskmaskin eller för hand med handdiskmedel efter varje måltid. Skölj sprutan noggrant. Låt den lufttorka isärtagen och upprättstående och förvara sedan torrt och dammfritt. Sondsprutan byts då den blivit repig, missfärgad, trög eller otät eller minst en gång per månad. Matningsslang (flergångs) Använd en flergångsspruta och spola igenom matningsslangen med kallt vatten efter varje måltid. Spruta igenom med luft och låt slangen lufttorka. Förvara den i en ren och märkt plastpåse/plastburk med lock i kylskåp. Slangen byts minst en gång per månad. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Enteral nutrition. 10. ANDNINGSVÅRD Tillämpa alltid basala hygienrutiner. Sugning av luftvägar Använd en ny sugkateter vid varje sugtillfälle. Använd inte samma sugkateter för övre och därefter nedre luftvägar. Efter avslutad sugning samlas sugkatetern i handen. Dra sedan handsken över sugkatetern innan den kastas. Efter avslutad sugning spolas sugslangen igenom med kranvatten. Sugkoppen fylls endast med lite vatten som byts flera gånger dagligen. Koppen byts dagligen. Byt sugslangen 1-2 gånger/dygn. Den gamla sugslangen kasseras. Sugflaskan rengörs och desinfekteras dagligen (samt vid tömning) i spol- eller diskdesinfektor. Saknas desinfektor diskas sugflaskan för hand med rengöringsmedel och separat diskborste. Om möjligt kan sugflaskan diskas i diskmaskin. Sugflaska/påse av engångstyp kan ibland vara ett alternativ. Filtret på sugflasklocket byts 1 gång/veckan och före användning till ny vårdtagare eller enligt tillverkarens anvisning. Syrgasbehandling Om anfuktning av oxygen ska utföras ska den vara ordinerad. Används flergångsflaskor fylls de till hälften med sterilt vatten. Vattnet byts dagligen. Rengör och värmedesinfektera flaskan dagligen. Metalldelarna torkas av med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel. Fuktflaskan förvaras torrt när den inte används. Inhalationsbehandling Följ instruktioner från den som ordinerat behandlingen samt läs och följ tillverkarens anvisningar om användning, rengöring och skötsel. Skriftlig anvisning, på svenska, ska alltid medfölja apparaten. Rengör och desinfektera alltid nebulisatorn efter varje inhalationsbehandling i en diskdesinfektor. Om diskdesinfektor inte finns rengörs delarna med oparfymerat Riktlinje för vårdhygien Sid 17 av 23

18 handdiskmedel, använd gärna en liten borste, alternativt kan rengöring ske i vanlig diskmaskin. Därefter desinfekteras delarna genom kokning i vatten under lock i fem minuter, låt torka isärtagna på ren och torr plats. Trakeostoma och trakealkanyl Tracheostomat och området runt omkring ska skötas aseptiskt för att förhindra bakterietillväxt i den fuktiga miljön. Förbandet byts vid behov eller enligt ordination. Området runt stomat rengörs med en väl urkramad kompress med klorhexidinlösning 2mg/ml, eller med steril, isoton natriumklorid 9 mg/ml. Området runt patientens hals och nacke rengörs med tvål och vatten. Håll huden runt stomat ren och torr för att undvika bakterie- och svamptillväxt. Innerkanyl rengörs och desinfekteras 1-2 gånger/dag och vid behov. I hemmet kan glesare intervall förekomma, enligt ordination. Innerkanyl tas ur och rengörs i diskdesinfektor om materialet i kanylen tål värme. Annars görs den ren under rinnande vatten med flytande, oparfymerat handdiskmedel och desinfekteras därefter med 70%-ig etanol utan tensidtillsats. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Sugning av luftvägar, Oxygenbehandling, Andningsvård samt Trakeostomi. Se även tillverkarens anvisningar för rengöring och desinfektion. 11. HUDDESINFEKTION, INFARTSVÄGAR Basala hygienrutiner tillämpas alltid. Infektionsrisken är stor när man sätter eller hanterar så kallade kvarliggande katetrar i blodbanan (ven och artär) eller i epiduralrummet. Det gäller även vid injektioner och punktioner i leder, vid biopsier, benmärgspunktion och liknande undersökningar och när subkutana venportar används. Vid prov för blododling finns risk för att proverna kontamineras med ex. hudbakterier, vilket kan ge felaktiga provsvar. Huddesinfektion Hudytan desinfekteras flödigt och omsorgsfullt (gnuggas in) med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Invänta inverkningstiden om 0,5-2 minuter. Detta är den tid det tar för medlet att torka in och för att desinfektionen ska uppnå sin fulla effekt. Huddesinfektion vid övriga tillfällen Klorhexidinsprit 5 mg/ml används med fördel vid alla hudpunktioner som huddesinfektion. Vid subkutana och intramuskulära injektioner, venprover (ej blododling) och kapillära prover kan även s.k. injektionstork med minst 70 % etylalkohol användas. Riktlinje för vårdhygien Sid 18 av 23

19 Perifer venkateter Det är viktigt att venkateterns inneliggande tid blir så kort som möjligt. Arbeta aseptiskt. Sätt alltid på en ny steril propp om proppen avlägsnats. Undvik att i onödan beröra kopplingar, sidoingångar och förband. För att minska risken för bakteriell tromboflebit och bakteriemi, rekommenderas byte minst var 3:e dygn. Vid risk för kemisk eller irritativ tromboflebit bör byte ske tätare; var 12-24:e tim. Använd förband som gör det möjlig att se insticksstället och inspektera det flera gånger dagligen. Central venkateter Varje gång det slutna systemet från infusionsbehållare till kateter bryts, ökar infektionsrisken. En noggrann aseptik vid skötsel minskar denna risk. Inspektera insticksstället minst en gång/dag. Använd klorhexidinsprit 5 mg/ml för rengöring och desinfektion runt insticksstället. Om insticksstället är torrt och komplikationsfritt, byts förbandet vanligen var 5:e dygn. Subkutan venport (ex Port-a-Cath) Inspektera insticksstället dagligen och byt förband vid behov. Huden desinfekteras alltid omsorgsfullt innan kanylen sätts i porten. Använd klorhexidinsprit 5 mg/ml och invänta inverkningstiden. Om kanylen används under en längre tid ska den bytas vart 5:e dygn. Följ lokala anvisningar för byte av trevägskranen. Följ vidare anvisningar för central venkateter/subkutan venport från vårdenhet som ansvarar för vårdtagarens medicinska behandling. Byte av infusionsaggregat, trevägskranar se resp. avsnitt i Handbok för hälso- och sjukvård. Övrigt se Handbok för hälso- och sjukvård på under Huddesinfektion, Perifer venkateter, Central venkateter och Subkutan venport. 12. BLODBUREN SMITTA Betrakta allt blod som smittsamt. Du kan aldrig vara säker på att en vårdtagare inte bär en blodburen smitta. Till de viktigaste blodburna smittämnena hör hepatit B och C samt HIV. Med fungerande arbetsrutiner är risken för blodburen smitta mycket liten. Smittvägar Stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål (föroreningen är inte alltid synlig för blotta ögat). Blod och blodtillblandad kroppsvätska på skadad hud eller på slemhinnor (mun, näsa, ögon). Riktlinje för vårdhygien Sid 19 av 23

20 Sociala kontakter med vårdtagare eller arbetsmoment där det inte finns risk för kontakt med blod eller andra kroppsvätskor kräver inga särskilda skyddsåtgärder. Basala hygienrutiner tillämpas alltid. För att minska risken för blodburen smitta från förorenat föremål/vätska till annan vårdtagare Vårdtagare skall inte dela rakhyvel, tandborste o dyl. med andra vårdtagare. Blodprovtagare för flergångsbruk är bunden till den vårdtagare som den är utskriven till och skall inte lånas ut. I annat fall använd blodtagningslancett för engångsbruk. Desinfektera alltid vacutainerhållare för flergångsbruk efter varje provtagning. Diskdesinfektor med insatskorg för vacutainerhållare (där den kan desinfekteras i upprättstående position) används i första hand. I andra hand desinfekteras vacutainerhållaren med kemisk desinfektion t.ex. Lysetol. Undvik användning av injektionsläkemedel/flushvätskor för flerpatientsbruk med kvarsittande uppdragningskanyler. Använd engångsampuller. Vårdtagare med känd eller misstänkt blodburen smitta: Desinfektion av ytor Mindre spill av blod eller kroppsvätskor torkas upp med ett torkpapper som genast läggs i en soppåse. Därefter tas ett nytt torkpapper indränkt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid och den nedsmutsade ytan rengörs. Hepatit B-virus (även C) kan överleva länge på ytor, men på detta sätt bryts smittkedjan effektivt. För spill av större mängder blod eller kroppsvätskor används t.ex. VirKon 1 %. Desinfektion av föremål Alla instrument och föremål desinfekteras i diskdesinfektor. Värmekänsliga instrument och andra föremål desinfekteras i kemiskt medel. Disk Porslin o dyl. diskas i vanlig diskmaskin. Städning Vid städning används vanligt rengöringsmedel. Tvätt Kraftigt nedblodad tvätt från person med känd blodsmitta, ska tvättas vid minst +60ºC och inte blandas med annan vårdtagares tvätt. Tvätt utan blod eller blodtillblandad kroppsvätska, hanteras som vanlig tvätt. Kraftigt förorenad tvätt som ska till tvätteri läggs i särskild säck enligt lokala föreskrifter. Avfall Nedblodat avfall läggs i dubbla plastpåsar, som knyts ihop och kastas som konventionellt avfall. Stickande och skärande avfall, se nedan. Riktlinje för vårdhygien Sid 20 av 23