o r d f ö r a n d e n h a r o r d e t

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "o r d f ö r a n d e n h a r o r d e t"

Transkript

1 2 NR MARS 2009 LÄKEMEDELSINFORMATION FRÅN NORRA STOCKHOLMS LÄKEMEDELSKOMMITTÉ o r d f ö r a n d e n h a r o r d e t I samband med förhandlingarna mellan staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) om den statliga ersättningen till landstingen för läkemedelsförmånskostnaden i öppen vård tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att föreslå åtgärder för en optimering av de hälsoeffekter som borde kunna uppnås med de stora ekonomiska resurser som ska utbetalas. Arbetsgruppen, bestående av tio inom området kunniga personer, är nu färdiga med sina förslag som dokumenterats i en skrift på 89 sidor med titeln Effektivare läkemedelsanvändning en handlingsplan, (kan erhållas från redaktionen). Flera av förslagen rör TLV (Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket) varvid det initialt konstateras att endast fem procent av från industrin inkomna ansökningar om läkemedelsförmån innehåller beräkningar om samhällsnyttan av ansökningsläkemedlet. TLV uppmanas att i ökad omfattning kräva sådana beräkningar eftersom myndigheten själv åläggs att i högre utsträckning än hittills knyta samhällsnytta till beslutet om förmån och prissättning. Andra förslag i skriften rör den fria förskrivningsrätten av läkemedel, som det ännu inte bedöms som ändamålsenligt att inskränka. Det skulle bli för komplicerat och det decentraliserade ekonomiska ansvaret för läkemedelsförmånen, som har eller är på väg att införas i flera landsting, anses kunna stävja oansvarig förskrivning av dyra läkemedel på ett bättre sätt än en inskränkt förskrivningsrätt. I uppdraget till arbetsgruppen anges också att landets läkemedelskommittéer bör ha en nyckelroll för att informera förskrivarna om TLV:s förmånsbeslut särskilt de begränsade och villkorade besluten, eftersom följsamheten (=signeringen i rabattrutan ) faktiskt är upp till den enskilda förskrivaren och inte möjliga att kontrollera. Läkemedelskommittéernas fortbildningar och informationer utgår från de lokala rekommendationslistorna och till dem kopplade förskrivningsmål hos oss Kloka Listan och de Kloka Råden. Dessa har positvt nog ernått en allt större acceptans bland förskrivarna. Men inte hos alla som då kan anse att kommittéerna och listorna endast utgör landstingsekonomernas redskap för att pressa läkemedelskostnaderna och dessa kritiker är i allmänhet inte mottagliga för den viktiga upplysningen om att behandlingseffekter avvägda mot behandlingsrisker (= patientnyttan ) hos olika läkemedel alltid utgör första prioritet vid rekommendationsarbetet. Först vid likhet härvidlag får prissättningen betydelse och därefter kan läkemedlets miljöeffekter vägas in om substantiell kunskap finns. Men patientnyttan är ofta en svårvärderad mjukvara och förresten är även den kunskapen otillräcklig eftersom även den totala hälsoekonomin, det vill säga samhällsnyttan måste värderas innan ni kan ta ställning till priset envisas den fortsatt kritiske. Jag är den första att erkänna att dessa kunskaper vore ytterst värdefulla om de fanns tillgängliga i önskad omfattning. Men se ovan om TLV:s aktuella förutsättningar och i avvaktan på successiv kommande förbättring vore passivitet oförsvarligt! Det som skulle kunna bli bättre får ju inte tillåtas att bli det bästas fiende. Läkemedelskommittéernas kollegiala dialog med förskrivarna om läkemedelsbehandling baserad på bästa tillgängliga kunskap om patientnytta och samhällsnytta, avvägt mot kostnad är i grunden uppskattad och har en fortsatt stor uppgift att fylla. Detta är min absoluta övertygelse. Vad tycker våra läsare? Daniel Schmidt, docent, överläkare, Capio S:t Görans sjukhus, ordförande, Norra Stockholms läkemedels kommitté Foto: Solveig Edlund

2 Kan sängfösare vara ett alternativ till sömntablett? Av: Sven Wåhlin, specialist i allmänmedicin, projektledare i Riskbruksprojektet Statens folkhälsoinstitut Alkoholens effekter på sömnen är komplex och olika för olika individer. Förväntningar på effekter betyder mycket, placebo med andra ord. Det har dock gjorts en hel del studier, även välkontrollerade studier, som klargör alkoholens effekter på sömn. Det visar sig att på det flesta individer har alkohol en stimulerande effekt initialt, under stigande promille. Men redan efter någon halvtimme börjar alkoholens dämpande effekt att dominera man somnar gott. Hurra sängfösaren fungerar! En mer kortsiktig medicin får man dock leta efter. Adaptationen sker betydligt snabbare på alkohol än på något sömnläkemedel. Redan efter tre dygn börjar sängfösarens sömngivande effekt att avta! Så regelbunden självmedicinering med alkohol fungerar inte. En orsak till den snabba adaptationen misstänkt vara alkoholens påverkan på cirkadiska- (dygns-) rytmen där viloperioden förskjuts framåt. Ett uttryck för detta är att alkohol orsakar en förhöjd kroppstemperaturen på efternatten, då vi normalt har som lägst kroppstemperatur. Kroppen är aktiv när den ska vila. Sömnmönstret påverkas Men vad händer mer i kroppen när vi druckit alkohol på kvällen? När vi somnat med alkohol i blodet påverkas sömnmönstret på ett likartat sätt hos alla människor. Första halvan av natten får vi hämning av drömsömnen, mer av de djupare sömnstadierna, minskade kroppsrörelser och en sänkt kroppstemperatur. Vi sover tungt och medvetslöst. Sängfösaren fungerar ofta så här långt. Påverkan på andra halvan av natten är inte lika behaglig. Sömnen blir då ytligare, och med fler uppvaknanden. Vi rör oss mer i sängen och drömmer mer. EEG visar de ytligaste sömnstadierna och frekventa uppvaknanden. Att kroppstemperaturen också är förhöjd har vi konstaterat. Dessa förändringar registreras även vid en ganska liten alkoholförtäring och även om all alkohol Fungerar det med en sängfösare? har gått ur kroppen. Sammantaget får vi en ytligare sömn, sämre sömnkvalitet och en förskjutning av vår biologiska klocka. De beskrivna förändringarna är generella biologiska mekanismer men hur mycket de slår igenom kan variera. Känsligheten är större hos äldre och hos människor med sömnstörning. Alkoholens påverkan på sömnkvaliteten återspeglas också i prestationer följande dag, vilket visats i ett flertal studier. I flera studier har man testat piloter i flygsimulator, i andra studier har man testat simultankapacitet och förmåga att lösa komplexa uppgifter. Det visar sig att även enstaka och måttliga alkoholintag (ca 0,6 promille) har inverkan på prestationer dagen efter även om vi själva inte märker detta. Neuroendokrina förändringar Alkohol har betecknats som en smutsig drog i den betydelse att det påverkar ett stort antal receptorer och hormonsystem. Några exempel som har samband med sömn och vakenhet: GABA är en viktig broms i många neurotransmittorsystem. Alkohol, liksom sömnmedel, ökar GABA-aktiviteten, vilket bidrar till dess sedativa effekter. Alkoholen hämmar dessutom glutamat-nmda systemet samt stimulerar adenosinproduktion vilket även bidrar till alkoholens dämpande och sedativa effekter. Alkoholens hypothalamuspåverkan är ansvarig för sänkt kroppstemperatur första hälften av natten och förhöjd andra hälften, vilket är tvärtemot den fysiologiska temperaturvariationen. Temperaturhöjningen och den ytliga sömnen med ökad aktivitet under andra hälften av natten tolkas som en reboundeffekt på alkoholens hämning i transmittorsystemen, där kroppen strävar att återskapa balans. Reboundeffekten medför också en adrenerg stimulering och RAS-aktivering. RAS-aktiveringen medför katekolamininsöndring och dessa stresshormon bidrar till Ågren dagen efter. Flera hypofyshormon påverkas. Tillväxthormon är ett anabolt hormon som normalt har en utsöndringstopp tidigt i sömnperioden. Den har tolkats ha roll i sömnens reparativa processer. Denna utsöndring inhiberas av alkohol. Transmittorsubstanser som berörs är bland annat glutamat, acetylkolin, dopamin och serotonin. Det anses att SSRI får försämrad effekt vid regelbundet alkoholintag då alkohol tömmer presynaptiska serotonindepåer. Det är tyvärr inte tillräckligt välkänt att alkohol kan motverka SSRI. Ytterligare en möjlig sömnstörande effekt av alkohol är behov av nattlig vattenkastning. Alkoholens hämmande effekt på utsöndring av ADH från hypofysen är orsak till den ökade urinproduktionen. Alkohol och sömnapné Man uppskattar att tre procent av svenska befolkningen lider av sömnapné. Alkohol har betydelse på flera sätt. Hos alla människor leder, även en måttlig, alkoholkonsumtion till viss svullnad av nässlemhinnan. Därutöver sker en större muskelavslappning, mindre optimering av kroppsläge samt djupare sömn i början av natten. Samtliga dessa faktorer bidrar till ökad snarkning, obstruktion och längre apnéperioder. Sömnapné är också betydligt vanligare hos alkoholberoende personer. Sömnstörning vid alkoholberoende Fem till sju procent av befolkningen är alkoholberoende (punktprevalens). Sömnstörning är mycket vanlig hos dem, såväl i form av förlängd tid till insomnande som frekventa uppvaknanden samt konsekvenser med en ökad dagtrötthet. Tyvärr kvarstår denna sömnstörning även efter åratals nykterhet, vilket bidrar till ökad risk för återfall. Man somnar ju gott av alkohol i början. Dagtröttheten medför också sänkta kognitiva förmågor och därmed sänkt coopingförmåga att behålla nykterheten. Således särskilt viktigt att behandla sömnstörningar hos alkoholberoende personer. Alkohol och läkemedel Alkohol betraktas ibland som en medicin för olika åkommor. Detta kan vara rätt även såtillvida att det finns många möjliga interaktioner mellan alkohol och läkemedel av klinisk relevans. Här nämns några interaktioner som är av betydelse för sömnen. Vanligast är interaktionen där alkohol och läkemedlet additativt förstärker varandras hämmande effekter på kroppsfunktioner som andning, vakenhet och reaktionsförmåga. Detta sker för många smärtstillande läkemedel såsom morfin, kodein, dextropropoxyfen. Normal läkemedelsdos i kombination med alkoholhalter på 1-2 promille kan leda till Foto: Rick Gomes/GettyImages forts sidan 4 2 3

3 forts från sidan 3 andningsförlamning och död, speciellt riskabla därvidlag är dextropropoxyfen och barbiturater. Barbiturater kan man fortfarande stöta på vid utlandsresor. Även allergiläkemedel i form av antihistaminer samt bensodiazepiner, neuroleptika och tricyklica med flera läkemedel som kan ge dåsighet får en förstärkt biverkan i kombination med alkohol, men andningspåverkan är osannolik för dessa. Så kallade paradoxala, stimulerande effekter såsom agitation och aggressivitet kan också förekomma, ibland kombinerat med hämning av psykiska spärrar. Detta är välkänd effekt av kombinationer mellan alkohol och bensodiazepiner samt anabola steroider. Efter några dagars regelbunden alkoholanvändning minskas leverns förmåga bryta ner till exempel diazepam och amitriptylin. Detta medför ökad koncentration av läkemedlet. Efter längre tids alkoholkonsumtion sker motsatsen, det vill säga enzyminduktion medför snabbare nedbrytning. Diskutera alkohol med patienten Det finns således flera goda skäl att ta upp frågan om alkohol med patienter som har sömnstörning. De flesta läkare upplever det svårt att fråga om alkohol. I primärvården söker ofta patienterna för nytillkomna besvär eller oro för symtom. Dessa besvär, och patientens tankar kring dem, är utgångspunkten i den patientcentrerade konsultationen. Då kan det ibland upplevas irrelevant att fråga ut patienten om alkohol eller andra levnadsvanor. Många av oss har också märkt hur svårt det kan vara att få bra svar på frågan om hur mycket en patient dricker. Det leder lätt till en upplevelse av granskning och ett försvar. Det är heller inte alltid nödvändigt att vi vet, viktigast att patienten blir medveten. Det är ofta mer framgångsrikt att utgå från det besvär patienten söker för. Man kan till exempel fråga om patienten vill veta mer om vad som påverkar besväret. När man informerar blir det naturligt att berätta om såväl alkoholens som övriga levnadsvanors betydelse. Vid lämpligt tillfälle kan man bolla över till patienten: Är det något av detta som du tror kan ha betydelse för din del? Kanske leder det till att patienten själv vill diskutera alkoholens roll. Grattis i så fall! Annars har patienten säkert fått sig en tankeställare. Vi vet att de flesta patienter ändrar sina vanor själva bara de blir medvetna om ett skadligt alkoholbruk. Interaktioner med patientens mediciner är en annan naturlig utgångspunkt för en diskussion om alkohol. Att träna sin konsultationskonst, öva patientcentrerad metodik är bland den värdefullaste vidareutbildning vi kan ägna oss åt. Patienten känner sig förstådd och mer nöjd, doktorn slipper mycken frustration med svåra patienter. Levnadsvanor är av största betydelse för många sjukdomar, och speciellt för sömnstörning. Behandling som inriktar sig på ändrade levnadsvanor bör vara grundläggande, då biverkningar är få och den positiva effekten på hela hälsan är så stor. Vill man bli riktigt slipad i behandling med livsstilsförändringar kan jag också varmt rekommendera en utbildning i motiverande samtal. En lättillgänglig webbaserad kurs finns på Referenser: National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism NIAAA, Alert No. 41 July 1998 T. Roehrs and T Roth, Sleep, Sleepiness, and Alcohol Use, Alcohol Research & Health, vol. 25, No 2, 2001 J. Wasielewski, F. Holloway, Alcohols Interaction With Circadian Rhythms, Alcohol Research & Health, vol. 25, No 2, Folke Sjöqvist, Läkemedel och hälsa, Alkohol och läkemedel, publ LÄSARFRÅGA Hur påverkas INR vid Waranbehandling av alkohol i olika doser, till exempel hos periodare? Av: Specialistläkare Eva Wikström-Jonsson, överläkare Thomas Bradley, klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset? Tillfällig alkoholkonsumtion motsvarande g etanol/dag anses inte påverka warfarinets antikoagulantiaeffekt. Akut intag av alkohol kan dock potentiera warfarinets antikoagulantiaeffekt genom kompetitiv inhibition av den enzymatiska metabolismen av warfarin i levern. I andra källor har effekten av kort tids intag av stora etanolmängder angivits okänd (1). Regelbundet högt alkoholintag kan också minska halveringstiden för warfarin på grund av induktion av mikrosomala leverenzym (1,2) och därmed minska antikoagulantiaeffekten, åtminstone hos patienter med normal leverfunktion. I en studie av åtta warfarinbehandlade individer under tre veckor gav 56,4 g etanol vid måltider (vitt Californiskt bordsvin) ingen effekt på S-warfarin eller antikoagulantiaeffekt (5). Mer än 250 g etanol/dag i över tre månader har visats minska halveringstiden för warfarin från 40,1 till 26,5 timmar. Förvånande nog sågs dock ingen effekt på protrombintid (4). Patienter med leverdysfunktion som är väl inställda på warfarin kan efter period av hög alkoholkonsumtion få ökad antikoagulantiaeffekt (6,7). Sammanfattning: Alkoholkonsumtion i kombination med warfarinbehandling kan få olika effekter beroende på alkoholintagets storlek och duration. Beroende på enzyminduktion respektive kompetitiv hämning av levermetabolismen har både minskad och ökad antikoagulantiaeffekt iakttagits. Referenser 1. Drugdex drug evaluations Warfarin, Micromedex Healthcare services, Griffin JP, D Arcy PF, Speirs CJ. A manual of adverse drug interactions. 4th ed. Amsterdam: Elsevier; Cropp JS, Bussey HI. A review of enzyme induction of warfarin metabolism with recommendations for patient management. Pharmacotherapy 1997;17(5): Kater RM, Roggin G, Tobon F, Zieve P, Iber, FL. Increased rate of clearance of drugs from the circulation of alcoholics. Am J Med Sci 1969;258(1): O Reilly RA. Warfarin and wine. Clin Res 1978;26:145A. 6. Udall JA. Drug interference with warfarin therapy. Clin Med 1970;77: Breckenridge A, Orme M. Clinical implications of enzyme induction. Ann N Y Acad Sci 1971;179:

4 Hur doserar vi läkemedel på ett klokt sätt till våra äldre multisjuka patienter? Av: Pia Thylén, med. dr., överläkare, Karolinska Institutet Äldre multisjuka patienters medicinska problem skapar en ökande efterfrågan på adekvat kunskap inte bara hos geriatriker och allmänläkare utan även hos andra specialister. Multisjuklighet innebär flera samtidiga sjukdomar med akut försämring och patienterna har sammansatta medicinska behov ofta med en svårtolkad sjukdomsbild. Kardiovaskulär sjukdom är en vanlig intagningsorsak till sjukhusvård hos de äldre patienterna och hypertension, ateroskleros och åldrande är viktiga riskfaktorer för kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Prevalensen av hypertension och ateroskleros ökar med åldern och hjärtat, njurarna och hjärnan är kända målorgan som därmed skadas. Eftersom njuren spelar en viktig roll i vätske- och elektrolytbalans kan en åldersbetingad nedgång i njurfunktionen bidra till en ökad kardiovaskulär risk hos den äldre patienten. Avsaknad av fullgoda kardiovskulära kompensationsmekanismer med nedsatt förmåga att såväl utsöndra som att bevara vatten och salter bidrar till att den geriatriska patienten är extra känslig för såväl hyper- som hypovolemi, hyper- och hypotension samt hjärtsvikt (1,2). orsakad av ålder och diabetes drabbar även andra organ än njurarna. Glomerulosklerosprocessen startar redan i 40-årsåldern vilket medför en minskande fungerande filtrationsyta i njuren, förlust av fungerande nefron och slutresultatet blir ett minskat fungerande njurparenkym (6). Karaktäristiskt för den åldrande njuren är att den är vulnerabel och de funktionella åldersförändringarna i njuren gör den multisjuka patienten känslig för snabba förändringar i salt/vattenbalans och hemodynamik. Enzymet renin som bildas i njuren har en avgörande betydelse för regleringen av vätske- och elektrolytbalans. Både plasmareninaktiviteten och plasmaaldosteronkoncentrationen minskar successivt med ökande ålder och förmågan att koncentrera urinen minskar och njuren får svårt att upprätthålla balans avseende vätska och elektrolyter (7). Flera typer av läkemedel bidrar till hyperkalemiutveckling, till exempel kaliumtillskott, kaliumsparande diuretika, tiaziddiuretika, ACE- och AII-hämmare samt antiflogistika. Bland de riskfaktorer som påskyndar njurens åldersförändringar kan nämnas hypertension, diabetes, hyperlipidemi och nikotinexponering (8,9). Hos njurinsufficienta äldre diabetiker kan behandling med perorala antidiabetika medföra risk för långvarig svår hypoglykemi och laktacidos. Man bör även hålla i minnet att röntgenkontrastmedel är njurtoxiskt. Kontrastmedel framkallar vasokonstriktion vilket minskar njurgenomblödningen samt ger samtidigt en toxisk påverkan på tubulicellerna. Den sjukhusvårdade patienten kan innan röntgenundersökningen ha varit föremål för kirurgisk intervention vilket kan medföra komplikationer i form av blödning, sepsis och hypotension vilket ytterligare predisponerar för akut tubulär nekros och njursvikt (10, 11). Sammantaget gäller att vi måste göra överväganden vid dosering av läkemedel till de äldsta patienterna. Behandlingsstudier bygger ofta på patienter med en medianålder betydligt lägre än vad som ses hos våra geriatriska patienter och det finns svårigheter att extrapolera det farmakologiska beslutsunderlaget. Tag även hänsyn till läkemedelsinteraktioner, njurfunktion, kognitiv nivå, ortostatism och allmäntillstånd. ACE-hämmare kan orsaka hypotension särskilt vid pågående diuretikabehandling, aorta/mitralisstenos samt njurartärstenos (12). Det finns också risk för njurpåverkan särskilt vid dehydrering, feber, kräkning och diarré. Starta med en låg dos, överväg vad som är måldos och vid svår multiorgansjukdom prioritera symtomatisk behandling med diuretika och välj ACE-hämmare när tillståndet tillåter. Liksom kroppens övriga organ genomgår njurarna fysiologiska åldersförändringar och det fungerande njurparenkymet minskar med ökande ålder. Åldrandet i sig resulterar i ett förtjockat glomerulärt basalmembran och det sker även en gradvis nedsättning i den tubulära funktionen på grund av atrofi och ökad fibrös omvandling. Basalmembranförtjockning 6 Pia Thylén Foto: Solveig Edlund Det fysiologiska åldrandet medför försämrad organfunktion, påverkad läkemedelsmetabolism, avtagande njurfunktion, minskad muskelmassa och en ökad mängd fettväv. Med stigande ålder förändras receptorsystemen och leverns storlek och blodflöde minskar samtidigt som njurarnas förmåga att eliminera läkemedel avtar. Äldre har ofta ett stort antal läkemedel och det gäller att anpassa medicineringen efter individens farmakokinetik och farmakodynamik. För läkemedelskinetiken är förändrad distributionsvolym, halveringstid samt nedsatt elimination av betydelse (3,4,5 ). En kartläggning av sjukhusvårdade geriatriska patienter på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge visade att 2/3 är kvinnor med en medelålder kring 85 år samt att patienterna har många olika diagnoser. Multisjuklighet i kombination med ett stort antal läkemedel medför risk för läkemedelsrelaterade problem. Det är välkänt att läkemedelsbiverkningar är vanliga hos äldre patienter och flertalet av dessa är dos- och koncentrationsberoende samt kan förebyggas ( ) Illustrattion: Stefan Karlsson För fyra år sedan startades en ALF-finansierad studie som ett samarbetsprojekt mellan Geriatriska Kliniken, Klinisk Farmakologi och Klinisk Kemi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Det ursprungliga syftet med studien var att studera njurfunktionen hos sjukhusvårdade äldre patienter samt att kartlägga läkemedelsbehandlingen och läkemedlens inverkan på njurfunktionen. Patienternas läkemedel registrerades vid inkomsten, efter en vecka samt vid utskrivningen och läkemedlen registrerades enligt ATC-registrets gruppöversikt. En sammanställning av resultaten pågår nu och preliminära delresultat från studien har visat att C-gruppen, innefattande läkemedel avseende hjärta- och kretslopp dominerar följd av N-gruppen som omfattar läkemedel som berör nervsystemet. Patienterna hade cirka 10 läkemedel i snitt. Läkemedel som kräver anpassning till njurfunktionen, bör användas med försiktighet eller som helt bör undvikas hos äldre patienter med nedsatt njurfunktion identifierades som riskläkemedel. I resultat från delstudier fann vi att de vanligaste riskläkemedlen var diuretika, antibiotika, opioider och ACE-hämmare/Angiotensin II-receptorblockare (16). Den glomerulära filtrationen bestämdes med iohexolclearance, golden standard, plasmakreatinin bestämdes och njurfunktionen skattades också forts sidan 8 7

5 forts från sidan 7 Huvudlöss ett folkproblem! med formler enligt Cockcroft Gault och MDRD (Modification of Diet in Renal Disease) samt baserad på plasma Cystatin C (17,18,). Utvärdering av en pilotstudie visade att vi fick divergerande resultat av estimerat clearance jämfört med golden standard och att det är svårt att mäta njurfunktionen hos denna patientgrupp. Vi såg också att majoriteten av patienterna hade sänkt njurfunktion motsvarande stadium 3-5 vid kronisk njursvikt (19) och att avsaknad av korrelation mellan ålder och njurfunktion talat för att multisjuklighet spelar större roll än ålder hos denna patientgrupp. Det är av stor vikt att bevara njurfunktionen och att identifiera riskläkemedel som ska dosanpassas eller sättas ut. Generella råd avseende läkemedel och multisjuka äldre är att eftersträva lägsta möjliga verksamma dos och att beakta att äldre kan vara extra känsliga för läkemedel som påverkar nervsystemet. Se också över och ompröva läkemedelsbehandlingen regelbundet. Evidensbaserad läkemedelsförskrivning förutsätter att effekten utvärderas och att doserna modifieras och det är av stor vikt med utbildning i läkemedelsförskrivning samt att det utförs kontrollerade studier på äldre multisjuka patienter för att minska läkemedelsrelaterade problem. Referenser 1. Kang DH, Anderson S, Kim YG et al. Impaired angiogenesis in the aging kidney: Vascular endothelial and trombospodin -1 in renal disease. Am J Kidney Dis 2001; 37: Blacher J, Guerin AP, Panner B, Marchias SJ et al. Arterial calcifications, arterial stiffness and cardiovascular end-stage renal disease. Hypertension 2001; 38: Muhlberg W, Platt D. Age dependent changes of the Kidneys. Gerontology 1999;45: Massry&Glossock s Textbook of Nephrology: Kidney and aging 5. Turheim K. Pharmacokinetics and pharmacodynamics in the elderly. Exp. Gerontol. 2003;38:8: Lindeman RD. Renal physiology and patophysiology of aging. Am J Kidney Dis 1990;16: Luft FC, Fineberg NS, Weinberger MH: The influence of age on renal function and renin and aldosteron responses to sodium-volume expansion and concentration in normotensive and mildly hypertensive humans. Am J Hypertens 1992;5(8): Hasslacher C, Ritz E, Wahl P. Similar risks of nephropathy in patients with type I or Type II diabetes mellitus. Nephrol Dial and Transplant 1989;4(10): Perazella MA, Mahnensmith RL. Hyperkalemia in the elderly: drugs exacerbate impaired potassium homeostasis. J Gen Intern Med 1997;12(10) Berg K J. Nephrotoxicity related to contrast media. Scand J Urol Nephrol 2000;34: Konen E, Konen O, Matz M. Are referring clinicians aware of patients at risk from intravenous injection of iodinated contrast media? Clinical Radiology 2002; 57: Alexander K P, Newby LK. Circulation 2007;115: Stewart RB, Cooper JW. Drugs Aging 1994;4(6): Pirmohamed M et al. BMJ 1998;316; Odar-Cederlöf I, Tesfa Y, Oskarsson P et al. Läkemedelsbiverkan som orsak till inläggning på sjukhus. Läkartidningen 2008;105(12-13): Thylén P, Klarin I, Bergman U et al. Geriatric patients are often treated with renal risk drugs and have renal function impairment. Advances in Gerontology 2007.Vol.20,No3, VI European Congress abstract book, p.191, Sankt Petersburg, Russia. 17. Cockcroft DW, Gault MH. Prediction of creatinine clearance from serum creatinine. Nephron 1976; 16: Levey AS, Adler S, Caggiula et al. A more accurate method to estimate GFR. Ann Intern Med. 1999; 130: K/DOQI clinical practice guidelines för chronic kidney disease: Evaluation, classification and stratification. Am J Kidney Dis. 2002;39(Suppl 1):S1-S266. Av: Berit Magnusson, informationssjuksköterska, Norra Stockholms läkemedelskommitté Huvudlöss har under senare år återuppträtt som en sjukdom som orsakar mycket oro, skam och uppståndelse. Medvetenhet om att alla kan drabbas liksom öppenhet att tala om lusproblem underlättar en effektiv bekämpning. Kunskap om löss och deras spridningssätt är bästa förebyggande åtgärd. Barn upp till tio år som går på förskola eller skola är de som är mest utsatta för huvudlöss men löss förekommer även hos äldre barn, främst inom skolan. Flickor drabbas oftare än pojkar, men pojkar kan precis som flickor vara symtomfria bärare, så undersök barnen noga oavsett kön och ålder och även er själva. En huvudlus är 2 4 mm lång, smutsgul, nästan genomskinlig och ganska platt. Den har tre par kloliknande ben som den klättrar på hårstråna med. Den biter hål på huden och suger blod någon gång per dag. En lus lever ungefär i en månad. Varje hona lägger under denna tid 200 till 300 millimeterstora ägg, så kallade gnetter, som klistras fast vid hårstråna, nära hårbotten. Efter cirka en vecka kläcks de till nya löss. Huvudlusen kan varken hoppa eller flyga. Den sprids från person till person nästan bara genom direkt kontakt hår mot hår. Vuxna fungerar ofta som reservoarer för löss. Så länge vi tror att huvudlöss är ett barnproblem, när det i själva verket är ett folkproblem, kan vi aldrig bekämpa lössen på ett riktigt sätt! Klåda i hårbotten är vanligt men många får förrädiskt nog inga symtom alls och sådana personer är alltså ofta ovetande om sin infektion, vilket innebär en ökad smittrisk. Det är därför man noga måste granska hårbotten på alla medlemmar av ett hushåll där någon drabbats. Diagnos kan ibland ställas av patienten själv eller närstående, annars av till exempel distriktssköterska, skolsköterska, distriktsläkare. Berit Magnusson Flera medel för behandling av löss förekommer på marknaden. Läkemedelsverket har i många år rekommenderat Prioderm kutan lösning som förstahandsval vid huvudlöss. Smittskyddsinstitutet har i en studie visat att huvudlössen i Sverige nu börjar bli resistenta, motståndskraftiga, mot malation som ingår i läkemedlet Prioderm. Smittskyddsinstitutets studie ger inte svar på hur utbredd resistensen är i Sverige, men de bedömer inte att det gäller majoriteten av löss. Innan Läkemedelsverket vet mer om förekomsten av resistens har man inte tagit ställning till om Prioderm också fortsättningsvis ska vara förstahandsval. För läkemedlet Nix har man sett stark resistensutveckling i många länder och det rekommenderas därför endast till vissa patientgrupper, till exempel spädbarn. Om behandlingen med Prioderm inte fungerar rekommenderas i stället läkemedlet Tenutex. Det är viktigt att i samband med behandlingen byta sängkläder och tvätta annat som kommit i kontakt med håret. Om någon i en familj eller barngrupp har huvudlöss måste även övriga noggrant kammas helst under 14 dygn. Alla som har angripits bör behandlas samtidigt för att undvika återinfektion. Vill man aktivt döda eventuella löss och gnetter på ett föremål kan det antingen uppvärmas till minst +50 C under 1/2 timme eller förvaras i kyla vid -10 C under 24 timmar. Löss är mycket temperaturkänsliga och klarar sig inte länge ute i det fria. Vill du läsa mera kan du gå in på loppor-loss-och-vaggloss/ nyhetsarkiv/2008/rad-for-behandling-av-loss-/ Foto: Alberg Llea/Scanpix 8 9

6 LÄSARFRÅGA Några statiner förlorar subventionen Om jag som förskrivare bedömer att en patient bör byta från en angiotensinblockerare (ARB) till en ACE-hämmare, hur ska jag göra? Vad är ekvipotenta doser?? Av: Ulrika Nörby, leg.apotekare, Janusredaktionen Generiskt simvastatin är alltid det billigaste och mest kostnadseffektiva behandlingsvalet jämfört med andra statiner. Det fastslår Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) efter sin genomgång av läkemedel vid blodfettrubbningar. Atorvastatin (Lipitor) i styrkan 10 mg och rosuvastatin (Crestor), 5 mg, utgår ur förmånssystemet. TLV anser att de är för dyra i dessa låga styrkor. Myndigheten tycker att det är anmärkningsvärt att hälften av de patienter i Sverige som medicinerar med Lipitor använder styrkan 10 mg, när det går att sänka LDL-kolesterol lika effektivt med simvastatin. Om alla patienter som idag använder storsäljaren Lipitor i styrkan 10 mg istället använde det billigaste alternativet skulle läkemedelskostnaden vara nästan 120 miljoner kronor lägre om året, säger TLV:s nya generaldirektör Gunilla Hulth-Backlund. När det gäller Lipitor och Crestor i högre styrkor ska de vid nyinsättning subventioneras endast om generiskt simvastatin först har prövats och behandlingsmålet inte har uppnåtts. Detsamma gäller om patienten tidigare har använt Lipitor 10 mg eller Crestor 5 mg. Högre styrkor av preparaten får inte heller då förskrivas med rabatt om inte generiskt simvastatin först har prövats. De svårast sjuka patienterna som i dag behandlas med de högsta doserna Lipitor (40-80 mg) eller Crestor (20-40 mg) ska däremot inte behöva byta till simvastatin. Men TLV anser ändå att patienter som behandlas med framför allt Crestor 10 mg respektive Lipitor 20 mg bör byta till simvastatin 40 mg, om de inte har använt den substansen tidigare. Ett annat beslut efter genomgången är att kolesterolabsorptionshämmaren ezetimib (Ezetrol) endast ingår i läkemedelsförmånerna om patienten inte tål statiner eller när simvastatin först har prövats med otillräcklig effekt. Originalpreparaten fluvastatin (Lescol, Lescol Depot), pravastatin (Pravachol) och simvastatin (Zocord) blir av med subventionerna förutom en förpackning Zocord som ryms inom TLV:s pristolerans. Totalt räknar TLV med att besluten kan minska läkemedelskostnaderna med 170 miljoner kronor per år. De nya reglerna träder i kraft den 1 juni i år. Källa TLV. Höga blodfetter. Rapport Skulle det vara möjligt att göra en lathund för att underlätta för oss förskrivare? Till exempel, patienten står på xx mg av en viss sorts ARB (har aldrig provat ACE-hämmare) byt till xx mg enalapril eller ramipril. Jag efterlyser alltså en översättningslista från ARB till ACE-hämmare. Svar: Vi har inom expertgruppen diskuterat denna fråga och kommit fram till att någon lathund knappast behövs. Ett byte kan vanligen styras utefter var i dosområdet (startdos-intermediär dos- måldos) patienten befinner sig. Måldoser finns för de vanliga preparaten (till exempel 20 mg enalapril och 10 mg ramipril dagligen vid hjärtsvikt eller hypertoni). Hallå där! Blir du också trött när du inte vet hur du ska komma åt E-dos? Vill du få utbildning på din arbetsplats kontakta Står patienten till exempel på halv måldos av en ARB kan skifte vanligen ske till halv måldos ACE-hämmare. Analogt, för patienter med uppnådd måldos av ett preparat kan man oftast direkt byta till måldos av det nya preparatet. Att försöka titrera upp mot rekommenderad måldos är alltid klokt och gäller även när man byter klass. Läksaks expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar 10 11

7 Aktuellt onsdagsseminarium Hälsoråd och hälsorisker på resan Onsdag 1 april Föreläsare: Målgrupp: Per Hedman, med.dr., överläkare, informationsläkare, Infektionskliniken, Södersjukhuset Holger Behr, sjuksköterska, vo Kirurgi, Södersjukhuset Läkare, sjuksköterskor Lokal: Konferensvalvet/Praktikertjänst, Holländargatan 10 Anmälan till Hallå där! Kalendarium våren 2009 Onsdag 6 maj Statinbehandling Onsdag 3 juni Hur hanterar vi nya, ofta extremt dyra läkemedel i vården? Behöver du och dina arbetskamrater veta mer om E-dos? Vill du få utbildning på din arbetsplats kontakta Redaktör/layout Anna-Lena Forssén Telefon: Telefax: Norra Stockholms läkemedelskommitté Läkemedelscentrum Box Stockholm E-post: Ansvarig utgivare: Daniel Schmidt, ordförande, Norra Stockholms läkemedelskommitté Redaktionsråd: Daniel Schmidt, Kristina Aggefors, Ingrid Brinkmanis, Ingrid Jägre, Yvonne Gillback, Kristina Johansson, Birgitta Norstedt Wikner, Carolina Romanus, Berit Magnusson 12

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Läkemedel nytta och risker hos äldre

Läkemedel nytta och risker hos äldre Läkemedel nytta och risker hos äldre Arne Melander Professor emeritus Klinisk Farmakologi och Läkemedelsepidemiologi, Lunds universitet Läkemedelssakkunnig SPF (F d Överläkare Klinisk farmakologi, Malmö

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudlöss

Apotekets råd om. Huvudlöss Apotekets råd om Huvudlöss Lusen har alltid varit en trogen följeslagare till människan och den finns över hela världen. Den lever av vårt blod och är beroende av värmen och fuktigheten i vår hårbotten.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se Läkemedelsrevisioner Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv BAKGRUND Allmänläkare förskriver mer än hälften av alla läkemedel Allmänläkare förskriver 2/3 av alla läkemedel som förskrivs till

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Läkemedelskommittén i Östergötland

Protokoll fört vid sammanträde med Läkemedelskommittén i Östergötland PROTOKOLL 1 ( 5) Protokoll fört vid sammanträde med Läkemedelskommittén i Östergötland Närvarande: Förhindrade: Adjungerade: Kjell Gunnarsson Ewa Hellberg Solveig Johansson Fredin Kjell Jansson ordförande

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år.

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glukosamin Pharma Nord 400 mg, hårda kapslar 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 kapsel innehåller glukosaminsulfat-kaliumkloridkomplex motsvarande 400 mg glukosamin

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glucosine 625 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller glukosaminsulfat-natriumklorid-komplex motsvarande 625 mg glukosamin

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008.

Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008. 1(9) Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken Projektgrupp: Anders Christensson, Erland Erlandsen, Anders Grubb, Lars-Olof Hansson, Anders Larsson, Kjell Lindström, Johan Malm,

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Vetoryl. Innehåll. Egenskaper. LÄKEMEDELSFAKTA: FASS Vet. Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Vetoryl. Innehåll. Egenskaper. LÄKEMEDELSFAKTA: FASS Vet. Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. Vetoryl Dechra Veterinary Products Kapsel, hård 30 mg (benvit och svart, med uppgift om styrka på kapselhöljet) Medel mot hyperadrenokorticism (Cushings syndrom).

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer