o r d f ö r a n d e n h a r o r d e t

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "o r d f ö r a n d e n h a r o r d e t"

Transkript

1 2 NR MARS 2009 LÄKEMEDELSINFORMATION FRÅN NORRA STOCKHOLMS LÄKEMEDELSKOMMITTÉ o r d f ö r a n d e n h a r o r d e t I samband med förhandlingarna mellan staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) om den statliga ersättningen till landstingen för läkemedelsförmånskostnaden i öppen vård tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att föreslå åtgärder för en optimering av de hälsoeffekter som borde kunna uppnås med de stora ekonomiska resurser som ska utbetalas. Arbetsgruppen, bestående av tio inom området kunniga personer, är nu färdiga med sina förslag som dokumenterats i en skrift på 89 sidor med titeln Effektivare läkemedelsanvändning en handlingsplan, (kan erhållas från redaktionen). Flera av förslagen rör TLV (Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket) varvid det initialt konstateras att endast fem procent av från industrin inkomna ansökningar om läkemedelsförmån innehåller beräkningar om samhällsnyttan av ansökningsläkemedlet. TLV uppmanas att i ökad omfattning kräva sådana beräkningar eftersom myndigheten själv åläggs att i högre utsträckning än hittills knyta samhällsnytta till beslutet om förmån och prissättning. Andra förslag i skriften rör den fria förskrivningsrätten av läkemedel, som det ännu inte bedöms som ändamålsenligt att inskränka. Det skulle bli för komplicerat och det decentraliserade ekonomiska ansvaret för läkemedelsförmånen, som har eller är på väg att införas i flera landsting, anses kunna stävja oansvarig förskrivning av dyra läkemedel på ett bättre sätt än en inskränkt förskrivningsrätt. I uppdraget till arbetsgruppen anges också att landets läkemedelskommittéer bör ha en nyckelroll för att informera förskrivarna om TLV:s förmånsbeslut särskilt de begränsade och villkorade besluten, eftersom följsamheten (=signeringen i rabattrutan ) faktiskt är upp till den enskilda förskrivaren och inte möjliga att kontrollera. Läkemedelskommittéernas fortbildningar och informationer utgår från de lokala rekommendationslistorna och till dem kopplade förskrivningsmål hos oss Kloka Listan och de Kloka Råden. Dessa har positvt nog ernått en allt större acceptans bland förskrivarna. Men inte hos alla som då kan anse att kommittéerna och listorna endast utgör landstingsekonomernas redskap för att pressa läkemedelskostnaderna och dessa kritiker är i allmänhet inte mottagliga för den viktiga upplysningen om att behandlingseffekter avvägda mot behandlingsrisker (= patientnyttan ) hos olika läkemedel alltid utgör första prioritet vid rekommendationsarbetet. Först vid likhet härvidlag får prissättningen betydelse och därefter kan läkemedlets miljöeffekter vägas in om substantiell kunskap finns. Men patientnyttan är ofta en svårvärderad mjukvara och förresten är även den kunskapen otillräcklig eftersom även den totala hälsoekonomin, det vill säga samhällsnyttan måste värderas innan ni kan ta ställning till priset envisas den fortsatt kritiske. Jag är den första att erkänna att dessa kunskaper vore ytterst värdefulla om de fanns tillgängliga i önskad omfattning. Men se ovan om TLV:s aktuella förutsättningar och i avvaktan på successiv kommande förbättring vore passivitet oförsvarligt! Det som skulle kunna bli bättre får ju inte tillåtas att bli det bästas fiende. Läkemedelskommittéernas kollegiala dialog med förskrivarna om läkemedelsbehandling baserad på bästa tillgängliga kunskap om patientnytta och samhällsnytta, avvägt mot kostnad är i grunden uppskattad och har en fortsatt stor uppgift att fylla. Detta är min absoluta övertygelse. Vad tycker våra läsare? Daniel Schmidt, docent, överläkare, Capio S:t Görans sjukhus, ordförande, Norra Stockholms läkemedels kommitté Foto: Solveig Edlund

2 Kan sängfösare vara ett alternativ till sömntablett? Av: Sven Wåhlin, specialist i allmänmedicin, projektledare i Riskbruksprojektet Statens folkhälsoinstitut Alkoholens effekter på sömnen är komplex och olika för olika individer. Förväntningar på effekter betyder mycket, placebo med andra ord. Det har dock gjorts en hel del studier, även välkontrollerade studier, som klargör alkoholens effekter på sömn. Det visar sig att på det flesta individer har alkohol en stimulerande effekt initialt, under stigande promille. Men redan efter någon halvtimme börjar alkoholens dämpande effekt att dominera man somnar gott. Hurra sängfösaren fungerar! En mer kortsiktig medicin får man dock leta efter. Adaptationen sker betydligt snabbare på alkohol än på något sömnläkemedel. Redan efter tre dygn börjar sängfösarens sömngivande effekt att avta! Så regelbunden självmedicinering med alkohol fungerar inte. En orsak till den snabba adaptationen misstänkt vara alkoholens påverkan på cirkadiska- (dygns-) rytmen där viloperioden förskjuts framåt. Ett uttryck för detta är att alkohol orsakar en förhöjd kroppstemperaturen på efternatten, då vi normalt har som lägst kroppstemperatur. Kroppen är aktiv när den ska vila. Sömnmönstret påverkas Men vad händer mer i kroppen när vi druckit alkohol på kvällen? När vi somnat med alkohol i blodet påverkas sömnmönstret på ett likartat sätt hos alla människor. Första halvan av natten får vi hämning av drömsömnen, mer av de djupare sömnstadierna, minskade kroppsrörelser och en sänkt kroppstemperatur. Vi sover tungt och medvetslöst. Sängfösaren fungerar ofta så här långt. Påverkan på andra halvan av natten är inte lika behaglig. Sömnen blir då ytligare, och med fler uppvaknanden. Vi rör oss mer i sängen och drömmer mer. EEG visar de ytligaste sömnstadierna och frekventa uppvaknanden. Att kroppstemperaturen också är förhöjd har vi konstaterat. Dessa förändringar registreras även vid en ganska liten alkoholförtäring och även om all alkohol Fungerar det med en sängfösare? har gått ur kroppen. Sammantaget får vi en ytligare sömn, sämre sömnkvalitet och en förskjutning av vår biologiska klocka. De beskrivna förändringarna är generella biologiska mekanismer men hur mycket de slår igenom kan variera. Känsligheten är större hos äldre och hos människor med sömnstörning. Alkoholens påverkan på sömnkvaliteten återspeglas också i prestationer följande dag, vilket visats i ett flertal studier. I flera studier har man testat piloter i flygsimulator, i andra studier har man testat simultankapacitet och förmåga att lösa komplexa uppgifter. Det visar sig att även enstaka och måttliga alkoholintag (ca 0,6 promille) har inverkan på prestationer dagen efter även om vi själva inte märker detta. Neuroendokrina förändringar Alkohol har betecknats som en smutsig drog i den betydelse att det påverkar ett stort antal receptorer och hormonsystem. Några exempel som har samband med sömn och vakenhet: GABA är en viktig broms i många neurotransmittorsystem. Alkohol, liksom sömnmedel, ökar GABA-aktiviteten, vilket bidrar till dess sedativa effekter. Alkoholen hämmar dessutom glutamat-nmda systemet samt stimulerar adenosinproduktion vilket även bidrar till alkoholens dämpande och sedativa effekter. Alkoholens hypothalamuspåverkan är ansvarig för sänkt kroppstemperatur första hälften av natten och förhöjd andra hälften, vilket är tvärtemot den fysiologiska temperaturvariationen. Temperaturhöjningen och den ytliga sömnen med ökad aktivitet under andra hälften av natten tolkas som en reboundeffekt på alkoholens hämning i transmittorsystemen, där kroppen strävar att återskapa balans. Reboundeffekten medför också en adrenerg stimulering och RAS-aktivering. RAS-aktiveringen medför katekolamininsöndring och dessa stresshormon bidrar till Ågren dagen efter. Flera hypofyshormon påverkas. Tillväxthormon är ett anabolt hormon som normalt har en utsöndringstopp tidigt i sömnperioden. Den har tolkats ha roll i sömnens reparativa processer. Denna utsöndring inhiberas av alkohol. Transmittorsubstanser som berörs är bland annat glutamat, acetylkolin, dopamin och serotonin. Det anses att SSRI får försämrad effekt vid regelbundet alkoholintag då alkohol tömmer presynaptiska serotonindepåer. Det är tyvärr inte tillräckligt välkänt att alkohol kan motverka SSRI. Ytterligare en möjlig sömnstörande effekt av alkohol är behov av nattlig vattenkastning. Alkoholens hämmande effekt på utsöndring av ADH från hypofysen är orsak till den ökade urinproduktionen. Alkohol och sömnapné Man uppskattar att tre procent av svenska befolkningen lider av sömnapné. Alkohol har betydelse på flera sätt. Hos alla människor leder, även en måttlig, alkoholkonsumtion till viss svullnad av nässlemhinnan. Därutöver sker en större muskelavslappning, mindre optimering av kroppsläge samt djupare sömn i början av natten. Samtliga dessa faktorer bidrar till ökad snarkning, obstruktion och längre apnéperioder. Sömnapné är också betydligt vanligare hos alkoholberoende personer. Sömnstörning vid alkoholberoende Fem till sju procent av befolkningen är alkoholberoende (punktprevalens). Sömnstörning är mycket vanlig hos dem, såväl i form av förlängd tid till insomnande som frekventa uppvaknanden samt konsekvenser med en ökad dagtrötthet. Tyvärr kvarstår denna sömnstörning även efter åratals nykterhet, vilket bidrar till ökad risk för återfall. Man somnar ju gott av alkohol i början. Dagtröttheten medför också sänkta kognitiva förmågor och därmed sänkt coopingförmåga att behålla nykterheten. Således särskilt viktigt att behandla sömnstörningar hos alkoholberoende personer. Alkohol och läkemedel Alkohol betraktas ibland som en medicin för olika åkommor. Detta kan vara rätt även såtillvida att det finns många möjliga interaktioner mellan alkohol och läkemedel av klinisk relevans. Här nämns några interaktioner som är av betydelse för sömnen. Vanligast är interaktionen där alkohol och läkemedlet additativt förstärker varandras hämmande effekter på kroppsfunktioner som andning, vakenhet och reaktionsförmåga. Detta sker för många smärtstillande läkemedel såsom morfin, kodein, dextropropoxyfen. Normal läkemedelsdos i kombination med alkoholhalter på 1-2 promille kan leda till Foto: Rick Gomes/GettyImages forts sidan 4 2 3

3 forts från sidan 3 andningsförlamning och död, speciellt riskabla därvidlag är dextropropoxyfen och barbiturater. Barbiturater kan man fortfarande stöta på vid utlandsresor. Även allergiläkemedel i form av antihistaminer samt bensodiazepiner, neuroleptika och tricyklica med flera läkemedel som kan ge dåsighet får en förstärkt biverkan i kombination med alkohol, men andningspåverkan är osannolik för dessa. Så kallade paradoxala, stimulerande effekter såsom agitation och aggressivitet kan också förekomma, ibland kombinerat med hämning av psykiska spärrar. Detta är välkänd effekt av kombinationer mellan alkohol och bensodiazepiner samt anabola steroider. Efter några dagars regelbunden alkoholanvändning minskas leverns förmåga bryta ner till exempel diazepam och amitriptylin. Detta medför ökad koncentration av läkemedlet. Efter längre tids alkoholkonsumtion sker motsatsen, det vill säga enzyminduktion medför snabbare nedbrytning. Diskutera alkohol med patienten Det finns således flera goda skäl att ta upp frågan om alkohol med patienter som har sömnstörning. De flesta läkare upplever det svårt att fråga om alkohol. I primärvården söker ofta patienterna för nytillkomna besvär eller oro för symtom. Dessa besvär, och patientens tankar kring dem, är utgångspunkten i den patientcentrerade konsultationen. Då kan det ibland upplevas irrelevant att fråga ut patienten om alkohol eller andra levnadsvanor. Många av oss har också märkt hur svårt det kan vara att få bra svar på frågan om hur mycket en patient dricker. Det leder lätt till en upplevelse av granskning och ett försvar. Det är heller inte alltid nödvändigt att vi vet, viktigast att patienten blir medveten. Det är ofta mer framgångsrikt att utgå från det besvär patienten söker för. Man kan till exempel fråga om patienten vill veta mer om vad som påverkar besväret. När man informerar blir det naturligt att berätta om såväl alkoholens som övriga levnadsvanors betydelse. Vid lämpligt tillfälle kan man bolla över till patienten: Är det något av detta som du tror kan ha betydelse för din del? Kanske leder det till att patienten själv vill diskutera alkoholens roll. Grattis i så fall! Annars har patienten säkert fått sig en tankeställare. Vi vet att de flesta patienter ändrar sina vanor själva bara de blir medvetna om ett skadligt alkoholbruk. Interaktioner med patientens mediciner är en annan naturlig utgångspunkt för en diskussion om alkohol. Att träna sin konsultationskonst, öva patientcentrerad metodik är bland den värdefullaste vidareutbildning vi kan ägna oss åt. Patienten känner sig förstådd och mer nöjd, doktorn slipper mycken frustration med svåra patienter. Levnadsvanor är av största betydelse för många sjukdomar, och speciellt för sömnstörning. Behandling som inriktar sig på ändrade levnadsvanor bör vara grundläggande, då biverkningar är få och den positiva effekten på hela hälsan är så stor. Vill man bli riktigt slipad i behandling med livsstilsförändringar kan jag också varmt rekommendera en utbildning i motiverande samtal. En lättillgänglig webbaserad kurs finns på Referenser: National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism NIAAA, Alert No. 41 July 1998 T. Roehrs and T Roth, Sleep, Sleepiness, and Alcohol Use, Alcohol Research & Health, vol. 25, No 2, 2001 J. Wasielewski, F. Holloway, Alcohols Interaction With Circadian Rhythms, Alcohol Research & Health, vol. 25, No 2, Folke Sjöqvist, Läkemedel och hälsa, Alkohol och läkemedel, publ LÄSARFRÅGA Hur påverkas INR vid Waranbehandling av alkohol i olika doser, till exempel hos periodare? Av: Specialistläkare Eva Wikström-Jonsson, överläkare Thomas Bradley, klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset? Tillfällig alkoholkonsumtion motsvarande g etanol/dag anses inte påverka warfarinets antikoagulantiaeffekt. Akut intag av alkohol kan dock potentiera warfarinets antikoagulantiaeffekt genom kompetitiv inhibition av den enzymatiska metabolismen av warfarin i levern. I andra källor har effekten av kort tids intag av stora etanolmängder angivits okänd (1). Regelbundet högt alkoholintag kan också minska halveringstiden för warfarin på grund av induktion av mikrosomala leverenzym (1,2) och därmed minska antikoagulantiaeffekten, åtminstone hos patienter med normal leverfunktion. I en studie av åtta warfarinbehandlade individer under tre veckor gav 56,4 g etanol vid måltider (vitt Californiskt bordsvin) ingen effekt på S-warfarin eller antikoagulantiaeffekt (5). Mer än 250 g etanol/dag i över tre månader har visats minska halveringstiden för warfarin från 40,1 till 26,5 timmar. Förvånande nog sågs dock ingen effekt på protrombintid (4). Patienter med leverdysfunktion som är väl inställda på warfarin kan efter period av hög alkoholkonsumtion få ökad antikoagulantiaeffekt (6,7). Sammanfattning: Alkoholkonsumtion i kombination med warfarinbehandling kan få olika effekter beroende på alkoholintagets storlek och duration. Beroende på enzyminduktion respektive kompetitiv hämning av levermetabolismen har både minskad och ökad antikoagulantiaeffekt iakttagits. Referenser 1. Drugdex drug evaluations Warfarin, Micromedex Healthcare services, Griffin JP, D Arcy PF, Speirs CJ. A manual of adverse drug interactions. 4th ed. Amsterdam: Elsevier; Cropp JS, Bussey HI. A review of enzyme induction of warfarin metabolism with recommendations for patient management. Pharmacotherapy 1997;17(5): Kater RM, Roggin G, Tobon F, Zieve P, Iber, FL. Increased rate of clearance of drugs from the circulation of alcoholics. Am J Med Sci 1969;258(1): O Reilly RA. Warfarin and wine. Clin Res 1978;26:145A. 6. Udall JA. Drug interference with warfarin therapy. Clin Med 1970;77: Breckenridge A, Orme M. Clinical implications of enzyme induction. Ann N Y Acad Sci 1971;179:

4 Hur doserar vi läkemedel på ett klokt sätt till våra äldre multisjuka patienter? Av: Pia Thylén, med. dr., överläkare, Karolinska Institutet Äldre multisjuka patienters medicinska problem skapar en ökande efterfrågan på adekvat kunskap inte bara hos geriatriker och allmänläkare utan även hos andra specialister. Multisjuklighet innebär flera samtidiga sjukdomar med akut försämring och patienterna har sammansatta medicinska behov ofta med en svårtolkad sjukdomsbild. Kardiovaskulär sjukdom är en vanlig intagningsorsak till sjukhusvård hos de äldre patienterna och hypertension, ateroskleros och åldrande är viktiga riskfaktorer för kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Prevalensen av hypertension och ateroskleros ökar med åldern och hjärtat, njurarna och hjärnan är kända målorgan som därmed skadas. Eftersom njuren spelar en viktig roll i vätske- och elektrolytbalans kan en åldersbetingad nedgång i njurfunktionen bidra till en ökad kardiovaskulär risk hos den äldre patienten. Avsaknad av fullgoda kardiovskulära kompensationsmekanismer med nedsatt förmåga att såväl utsöndra som att bevara vatten och salter bidrar till att den geriatriska patienten är extra känslig för såväl hyper- som hypovolemi, hyper- och hypotension samt hjärtsvikt (1,2). orsakad av ålder och diabetes drabbar även andra organ än njurarna. Glomerulosklerosprocessen startar redan i 40-årsåldern vilket medför en minskande fungerande filtrationsyta i njuren, förlust av fungerande nefron och slutresultatet blir ett minskat fungerande njurparenkym (6). Karaktäristiskt för den åldrande njuren är att den är vulnerabel och de funktionella åldersförändringarna i njuren gör den multisjuka patienten känslig för snabba förändringar i salt/vattenbalans och hemodynamik. Enzymet renin som bildas i njuren har en avgörande betydelse för regleringen av vätske- och elektrolytbalans. Både plasmareninaktiviteten och plasmaaldosteronkoncentrationen minskar successivt med ökande ålder och förmågan att koncentrera urinen minskar och njuren får svårt att upprätthålla balans avseende vätska och elektrolyter (7). Flera typer av läkemedel bidrar till hyperkalemiutveckling, till exempel kaliumtillskott, kaliumsparande diuretika, tiaziddiuretika, ACE- och AII-hämmare samt antiflogistika. Bland de riskfaktorer som påskyndar njurens åldersförändringar kan nämnas hypertension, diabetes, hyperlipidemi och nikotinexponering (8,9). Hos njurinsufficienta äldre diabetiker kan behandling med perorala antidiabetika medföra risk för långvarig svår hypoglykemi och laktacidos. Man bör även hålla i minnet att röntgenkontrastmedel är njurtoxiskt. Kontrastmedel framkallar vasokonstriktion vilket minskar njurgenomblödningen samt ger samtidigt en toxisk påverkan på tubulicellerna. Den sjukhusvårdade patienten kan innan röntgenundersökningen ha varit föremål för kirurgisk intervention vilket kan medföra komplikationer i form av blödning, sepsis och hypotension vilket ytterligare predisponerar för akut tubulär nekros och njursvikt (10, 11). Sammantaget gäller att vi måste göra överväganden vid dosering av läkemedel till de äldsta patienterna. Behandlingsstudier bygger ofta på patienter med en medianålder betydligt lägre än vad som ses hos våra geriatriska patienter och det finns svårigheter att extrapolera det farmakologiska beslutsunderlaget. Tag även hänsyn till läkemedelsinteraktioner, njurfunktion, kognitiv nivå, ortostatism och allmäntillstånd. ACE-hämmare kan orsaka hypotension särskilt vid pågående diuretikabehandling, aorta/mitralisstenos samt njurartärstenos (12). Det finns också risk för njurpåverkan särskilt vid dehydrering, feber, kräkning och diarré. Starta med en låg dos, överväg vad som är måldos och vid svår multiorgansjukdom prioritera symtomatisk behandling med diuretika och välj ACE-hämmare när tillståndet tillåter. Liksom kroppens övriga organ genomgår njurarna fysiologiska åldersförändringar och det fungerande njurparenkymet minskar med ökande ålder. Åldrandet i sig resulterar i ett förtjockat glomerulärt basalmembran och det sker även en gradvis nedsättning i den tubulära funktionen på grund av atrofi och ökad fibrös omvandling. Basalmembranförtjockning 6 Pia Thylén Foto: Solveig Edlund Det fysiologiska åldrandet medför försämrad organfunktion, påverkad läkemedelsmetabolism, avtagande njurfunktion, minskad muskelmassa och en ökad mängd fettväv. Med stigande ålder förändras receptorsystemen och leverns storlek och blodflöde minskar samtidigt som njurarnas förmåga att eliminera läkemedel avtar. Äldre har ofta ett stort antal läkemedel och det gäller att anpassa medicineringen efter individens farmakokinetik och farmakodynamik. För läkemedelskinetiken är förändrad distributionsvolym, halveringstid samt nedsatt elimination av betydelse (3,4,5 ). En kartläggning av sjukhusvårdade geriatriska patienter på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge visade att 2/3 är kvinnor med en medelålder kring 85 år samt att patienterna har många olika diagnoser. Multisjuklighet i kombination med ett stort antal läkemedel medför risk för läkemedelsrelaterade problem. Det är välkänt att läkemedelsbiverkningar är vanliga hos äldre patienter och flertalet av dessa är dos- och koncentrationsberoende samt kan förebyggas ( ) Illustrattion: Stefan Karlsson För fyra år sedan startades en ALF-finansierad studie som ett samarbetsprojekt mellan Geriatriska Kliniken, Klinisk Farmakologi och Klinisk Kemi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Det ursprungliga syftet med studien var att studera njurfunktionen hos sjukhusvårdade äldre patienter samt att kartlägga läkemedelsbehandlingen och läkemedlens inverkan på njurfunktionen. Patienternas läkemedel registrerades vid inkomsten, efter en vecka samt vid utskrivningen och läkemedlen registrerades enligt ATC-registrets gruppöversikt. En sammanställning av resultaten pågår nu och preliminära delresultat från studien har visat att C-gruppen, innefattande läkemedel avseende hjärta- och kretslopp dominerar följd av N-gruppen som omfattar läkemedel som berör nervsystemet. Patienterna hade cirka 10 läkemedel i snitt. Läkemedel som kräver anpassning till njurfunktionen, bör användas med försiktighet eller som helt bör undvikas hos äldre patienter med nedsatt njurfunktion identifierades som riskläkemedel. I resultat från delstudier fann vi att de vanligaste riskläkemedlen var diuretika, antibiotika, opioider och ACE-hämmare/Angiotensin II-receptorblockare (16). Den glomerulära filtrationen bestämdes med iohexolclearance, golden standard, plasmakreatinin bestämdes och njurfunktionen skattades också forts sidan 8 7

5 forts från sidan 7 Huvudlöss ett folkproblem! med formler enligt Cockcroft Gault och MDRD (Modification of Diet in Renal Disease) samt baserad på plasma Cystatin C (17,18,). Utvärdering av en pilotstudie visade att vi fick divergerande resultat av estimerat clearance jämfört med golden standard och att det är svårt att mäta njurfunktionen hos denna patientgrupp. Vi såg också att majoriteten av patienterna hade sänkt njurfunktion motsvarande stadium 3-5 vid kronisk njursvikt (19) och att avsaknad av korrelation mellan ålder och njurfunktion talat för att multisjuklighet spelar större roll än ålder hos denna patientgrupp. Det är av stor vikt att bevara njurfunktionen och att identifiera riskläkemedel som ska dosanpassas eller sättas ut. Generella råd avseende läkemedel och multisjuka äldre är att eftersträva lägsta möjliga verksamma dos och att beakta att äldre kan vara extra känsliga för läkemedel som påverkar nervsystemet. Se också över och ompröva läkemedelsbehandlingen regelbundet. Evidensbaserad läkemedelsförskrivning förutsätter att effekten utvärderas och att doserna modifieras och det är av stor vikt med utbildning i läkemedelsförskrivning samt att det utförs kontrollerade studier på äldre multisjuka patienter för att minska läkemedelsrelaterade problem. Referenser 1. Kang DH, Anderson S, Kim YG et al. Impaired angiogenesis in the aging kidney: Vascular endothelial and trombospodin -1 in renal disease. Am J Kidney Dis 2001; 37: Blacher J, Guerin AP, Panner B, Marchias SJ et al. Arterial calcifications, arterial stiffness and cardiovascular end-stage renal disease. Hypertension 2001; 38: Muhlberg W, Platt D. Age dependent changes of the Kidneys. Gerontology 1999;45: Massry&Glossock s Textbook of Nephrology: Kidney and aging 5. Turheim K. Pharmacokinetics and pharmacodynamics in the elderly. Exp. Gerontol. 2003;38:8: Lindeman RD. Renal physiology and patophysiology of aging. Am J Kidney Dis 1990;16: Luft FC, Fineberg NS, Weinberger MH: The influence of age on renal function and renin and aldosteron responses to sodium-volume expansion and concentration in normotensive and mildly hypertensive humans. Am J Hypertens 1992;5(8): Hasslacher C, Ritz E, Wahl P. Similar risks of nephropathy in patients with type I or Type II diabetes mellitus. Nephrol Dial and Transplant 1989;4(10): Perazella MA, Mahnensmith RL. Hyperkalemia in the elderly: drugs exacerbate impaired potassium homeostasis. J Gen Intern Med 1997;12(10) Berg K J. Nephrotoxicity related to contrast media. Scand J Urol Nephrol 2000;34: Konen E, Konen O, Matz M. Are referring clinicians aware of patients at risk from intravenous injection of iodinated contrast media? Clinical Radiology 2002; 57: Alexander K P, Newby LK. Circulation 2007;115: Stewart RB, Cooper JW. Drugs Aging 1994;4(6): Pirmohamed M et al. BMJ 1998;316; Odar-Cederlöf I, Tesfa Y, Oskarsson P et al. Läkemedelsbiverkan som orsak till inläggning på sjukhus. Läkartidningen 2008;105(12-13): Thylén P, Klarin I, Bergman U et al. Geriatric patients are often treated with renal risk drugs and have renal function impairment. Advances in Gerontology 2007.Vol.20,No3, VI European Congress abstract book, p.191, Sankt Petersburg, Russia. 17. Cockcroft DW, Gault MH. Prediction of creatinine clearance from serum creatinine. Nephron 1976; 16: Levey AS, Adler S, Caggiula et al. A more accurate method to estimate GFR. Ann Intern Med. 1999; 130: K/DOQI clinical practice guidelines för chronic kidney disease: Evaluation, classification and stratification. Am J Kidney Dis. 2002;39(Suppl 1):S1-S266. Av: Berit Magnusson, informationssjuksköterska, Norra Stockholms läkemedelskommitté Huvudlöss har under senare år återuppträtt som en sjukdom som orsakar mycket oro, skam och uppståndelse. Medvetenhet om att alla kan drabbas liksom öppenhet att tala om lusproblem underlättar en effektiv bekämpning. Kunskap om löss och deras spridningssätt är bästa förebyggande åtgärd. Barn upp till tio år som går på förskola eller skola är de som är mest utsatta för huvudlöss men löss förekommer även hos äldre barn, främst inom skolan. Flickor drabbas oftare än pojkar, men pojkar kan precis som flickor vara symtomfria bärare, så undersök barnen noga oavsett kön och ålder och även er själva. En huvudlus är 2 4 mm lång, smutsgul, nästan genomskinlig och ganska platt. Den har tre par kloliknande ben som den klättrar på hårstråna med. Den biter hål på huden och suger blod någon gång per dag. En lus lever ungefär i en månad. Varje hona lägger under denna tid 200 till 300 millimeterstora ägg, så kallade gnetter, som klistras fast vid hårstråna, nära hårbotten. Efter cirka en vecka kläcks de till nya löss. Huvudlusen kan varken hoppa eller flyga. Den sprids från person till person nästan bara genom direkt kontakt hår mot hår. Vuxna fungerar ofta som reservoarer för löss. Så länge vi tror att huvudlöss är ett barnproblem, när det i själva verket är ett folkproblem, kan vi aldrig bekämpa lössen på ett riktigt sätt! Klåda i hårbotten är vanligt men många får förrädiskt nog inga symtom alls och sådana personer är alltså ofta ovetande om sin infektion, vilket innebär en ökad smittrisk. Det är därför man noga måste granska hårbotten på alla medlemmar av ett hushåll där någon drabbats. Diagnos kan ibland ställas av patienten själv eller närstående, annars av till exempel distriktssköterska, skolsköterska, distriktsläkare. Berit Magnusson Flera medel för behandling av löss förekommer på marknaden. Läkemedelsverket har i många år rekommenderat Prioderm kutan lösning som förstahandsval vid huvudlöss. Smittskyddsinstitutet har i en studie visat att huvudlössen i Sverige nu börjar bli resistenta, motståndskraftiga, mot malation som ingår i läkemedlet Prioderm. Smittskyddsinstitutets studie ger inte svar på hur utbredd resistensen är i Sverige, men de bedömer inte att det gäller majoriteten av löss. Innan Läkemedelsverket vet mer om förekomsten av resistens har man inte tagit ställning till om Prioderm också fortsättningsvis ska vara förstahandsval. För läkemedlet Nix har man sett stark resistensutveckling i många länder och det rekommenderas därför endast till vissa patientgrupper, till exempel spädbarn. Om behandlingen med Prioderm inte fungerar rekommenderas i stället läkemedlet Tenutex. Det är viktigt att i samband med behandlingen byta sängkläder och tvätta annat som kommit i kontakt med håret. Om någon i en familj eller barngrupp har huvudlöss måste även övriga noggrant kammas helst under 14 dygn. Alla som har angripits bör behandlas samtidigt för att undvika återinfektion. Vill man aktivt döda eventuella löss och gnetter på ett föremål kan det antingen uppvärmas till minst +50 C under 1/2 timme eller förvaras i kyla vid -10 C under 24 timmar. Löss är mycket temperaturkänsliga och klarar sig inte länge ute i det fria. Vill du läsa mera kan du gå in på loppor-loss-och-vaggloss/ nyhetsarkiv/2008/rad-for-behandling-av-loss-/ Foto: Alberg Llea/Scanpix 8 9

6 LÄSARFRÅGA Några statiner förlorar subventionen Om jag som förskrivare bedömer att en patient bör byta från en angiotensinblockerare (ARB) till en ACE-hämmare, hur ska jag göra? Vad är ekvipotenta doser?? Av: Ulrika Nörby, leg.apotekare, Janusredaktionen Generiskt simvastatin är alltid det billigaste och mest kostnadseffektiva behandlingsvalet jämfört med andra statiner. Det fastslår Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) efter sin genomgång av läkemedel vid blodfettrubbningar. Atorvastatin (Lipitor) i styrkan 10 mg och rosuvastatin (Crestor), 5 mg, utgår ur förmånssystemet. TLV anser att de är för dyra i dessa låga styrkor. Myndigheten tycker att det är anmärkningsvärt att hälften av de patienter i Sverige som medicinerar med Lipitor använder styrkan 10 mg, när det går att sänka LDL-kolesterol lika effektivt med simvastatin. Om alla patienter som idag använder storsäljaren Lipitor i styrkan 10 mg istället använde det billigaste alternativet skulle läkemedelskostnaden vara nästan 120 miljoner kronor lägre om året, säger TLV:s nya generaldirektör Gunilla Hulth-Backlund. När det gäller Lipitor och Crestor i högre styrkor ska de vid nyinsättning subventioneras endast om generiskt simvastatin först har prövats och behandlingsmålet inte har uppnåtts. Detsamma gäller om patienten tidigare har använt Lipitor 10 mg eller Crestor 5 mg. Högre styrkor av preparaten får inte heller då förskrivas med rabatt om inte generiskt simvastatin först har prövats. De svårast sjuka patienterna som i dag behandlas med de högsta doserna Lipitor (40-80 mg) eller Crestor (20-40 mg) ska däremot inte behöva byta till simvastatin. Men TLV anser ändå att patienter som behandlas med framför allt Crestor 10 mg respektive Lipitor 20 mg bör byta till simvastatin 40 mg, om de inte har använt den substansen tidigare. Ett annat beslut efter genomgången är att kolesterolabsorptionshämmaren ezetimib (Ezetrol) endast ingår i läkemedelsförmånerna om patienten inte tål statiner eller när simvastatin först har prövats med otillräcklig effekt. Originalpreparaten fluvastatin (Lescol, Lescol Depot), pravastatin (Pravachol) och simvastatin (Zocord) blir av med subventionerna förutom en förpackning Zocord som ryms inom TLV:s pristolerans. Totalt räknar TLV med att besluten kan minska läkemedelskostnaderna med 170 miljoner kronor per år. De nya reglerna träder i kraft den 1 juni i år. Källa TLV. Höga blodfetter. Rapport Skulle det vara möjligt att göra en lathund för att underlätta för oss förskrivare? Till exempel, patienten står på xx mg av en viss sorts ARB (har aldrig provat ACE-hämmare) byt till xx mg enalapril eller ramipril. Jag efterlyser alltså en översättningslista från ARB till ACE-hämmare. Svar: Vi har inom expertgruppen diskuterat denna fråga och kommit fram till att någon lathund knappast behövs. Ett byte kan vanligen styras utefter var i dosområdet (startdos-intermediär dos- måldos) patienten befinner sig. Måldoser finns för de vanliga preparaten (till exempel 20 mg enalapril och 10 mg ramipril dagligen vid hjärtsvikt eller hypertoni). Hallå där! Blir du också trött när du inte vet hur du ska komma åt E-dos? Vill du få utbildning på din arbetsplats kontakta Står patienten till exempel på halv måldos av en ARB kan skifte vanligen ske till halv måldos ACE-hämmare. Analogt, för patienter med uppnådd måldos av ett preparat kan man oftast direkt byta till måldos av det nya preparatet. Att försöka titrera upp mot rekommenderad måldos är alltid klokt och gäller även när man byter klass. Läksaks expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar 10 11

7 Aktuellt onsdagsseminarium Hälsoråd och hälsorisker på resan Onsdag 1 april Föreläsare: Målgrupp: Per Hedman, med.dr., överläkare, informationsläkare, Infektionskliniken, Södersjukhuset Holger Behr, sjuksköterska, vo Kirurgi, Södersjukhuset Läkare, sjuksköterskor Lokal: Konferensvalvet/Praktikertjänst, Holländargatan 10 Anmälan till Hallå där! Kalendarium våren 2009 Onsdag 6 maj Statinbehandling Onsdag 3 juni Hur hanterar vi nya, ofta extremt dyra läkemedel i vården? Behöver du och dina arbetskamrater veta mer om E-dos? Vill du få utbildning på din arbetsplats kontakta Redaktör/layout Anna-Lena Forssén Telefon: Telefax: Norra Stockholms läkemedelskommitté Läkemedelscentrum Box Stockholm E-post: Ansvarig utgivare: Daniel Schmidt, ordförande, Norra Stockholms läkemedelskommitté Redaktionsråd: Daniel Schmidt, Kristina Aggefors, Ingrid Brinkmanis, Ingrid Jägre, Yvonne Gillback, Kristina Johansson, Birgitta Norstedt Wikner, Carolina Romanus, Berit Magnusson 12

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång

Läs mer

BESLUT. ASTRAZENECA SVERIGE Södertälje. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

BESLUT. ASTRAZENECA SVERIGE Södertälje. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. 2009-02-11 BESLUT Vår beteckning 1 (6) ASTRAZENECA SVERIGE 151 85 Södertälje SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet 2009-02-11 1 (5) Vår beteckning BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Maj/juni 2009 Klinisk Farmakologi - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll TLV-genomgång blodfetter. Tredaptive nytt läkemedel mot höga blodfetter.

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN BESLUT 1 (5) NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. 2009-02-11 1 (5) Vår beteckning NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30 1/8 Tentamen DX5 160511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 21 frågor. Den första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering/studiegranskning. MEQ = max 15 p, dina poäng Om vi efterfrågar

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig

Läs mer

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Läkemedel och nedsatt njurfunktion Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Särskilda läkemedelsgrupper Digoxin ACE-hämmare + ARB Diuretika Hypertonimediciner NSAID Diabetesmedel Antibiotika Trombocythämmare

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lipitor Tuggtablett 20 mg Blister, ,85 414,00

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lipitor Tuggtablett 20 mg Blister, ,85 414,00 2012-02-23 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden

Läs mer

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 Genomgången av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Presenterades 1 juli 2010 Presenterades 1 juli 2010 Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 De granskade läkemedlen De granskade läkemedlen

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna - TLV

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna - TLV Sundbyberg 2015-09-01 Dnr.nr: S2014/3698/FS Vår referens: Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

2010-03-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Firazyr Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta. 30 mg Förfylld spruta, 1 st (30 mg)

2010-03-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Firazyr Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta. 30 mg Förfylld spruta, 1 st (30 mg) 2010-03-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Smerud Medical Research Norway AS Drammensvejen 41 N-0271 Oslo SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter 2010-12-02 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Abcur AB Campus Gräsvik 5 371 75 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT 2013 Ylva Böttiger Idag Introduktion till klinisk farmakologi Introduktion till kursen (momentet) Läkemedelsval

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Beredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska

Beredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska Beredskapsplan vid värmebölja! Särskilda råd till läkare och sjuksköterska Allvarliga hälsoeffekter av värmebölja Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall hos känsliga befolkningsgrupper.

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,

Läs mer