Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 1 (3) Kallelse/föredragningslista Kommunstyrelsen kallas till sammanträde Tid: 08:30-12:00 OBS! STARTTIDEN! Plats: Vävaren Sammanträdet är offentligt och allmänheten hälsas välkommen att närvara. Föredragningslista Upprop Val av justerare Fråga om det finns jäv Ärende Dnr Föredragande Ärenden till kommunfullmäktige 1. Förslag till sammanträdestider för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Avgränsning miljöbedömning länstransportplan KS/2016:294 KS/2016:213 Christina Andersson 3. Förslag på VA-taxa för Vadstena kommun 2017 KS/2016:266 Christina Andersson 4. Vadstena stadshus AB KS/2016:270 Mats Wahrén 5. Vadstena kommunfastigheter AB KS/2016:271 Mats Wahrén 6. Vadstena förvaltnings AB KS/2016:272 Mats Wahrén 7. Reviderad bolagsordning och ägardirektiv Vadstena Fastighets AB 8. Samhällsbyggnadsnämndens äskande av pengar för nya tjänster KS/2016:7 KS/2016:163 Mats Wahrén 9. Styrsystemet för Vadstena kommun upphävs XKS/2012:197 Mats Wahrén 10. Förslag till flaggningspolicy för Vadstena kommun KS/2016:282 Hanna Samuelsson KOMMUNSTYRELSEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

2 2 (3) Ärende Dnr Föredragande 11. Svar på medborgarförslag om att utveckla samarbete för Vadstenas väl med andra organisationer och föreningar 12. Medborgarförslag om förbättringar av hamnområdet i Borghamn KS/2015:19 KS/2015:497 Christina Andersson Christina Andersson 13. Delårsbokslut för Vadstena Fastighets AB KS/2016:7 Ärenden till kommunstyrelsen 14. Bildande av Försvarsmaktsråd Östergötland KS/2016:197 Christina Andersson 15. Upphörande av avtal med personuppgiftsombudet KS/2016:279 Christina Andersson 16. Upphörande av avtal med personuppgiftsombudet för kultur- och utbildningsnämnden 17. Upphörande av avtal med personuppgiftsombudet för samhällbyggnadsnämnden 18. Upphörande av avtal med personuppgiftsombudet för socialnämnden KS/2016:279 KS/2016:279 KS/2016:279 Christina Andersson Christina Andersson Christina Andersson 19. Blockförhyrning av Vätterngården KS/2016:302 Mats Wahrén 20. Samråd detaljplan Vadstena 4:132 och 4:133 KS/2015:38 Christina Andersson 21. Förslag på utredning om samarbete med Motala inom miljö- och hälsoskyddsområdet 22. Redovisning av underlag för tillgänglighetsanpassning av sporthallen 23. Förenklad budgetuppföljning till och med oktober 2016 KS/2016:268 KS/2016:20 KS/2016:49 Christina Andersson Christina Andersson Information och övriga ärenden 24. Information från Integrationsrådet Mats Wahrén 25. Information om hanteringen av medborgarförslag och motioner Martin Berry KOMMUNSTYRELSEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

3 3 (3) Ärende Dnr Föredragande 26. Information om hanteringen av uppdrag till kommunstyrelsen och kommunstyrelsens förvaltning Christina Andersson 27. Information om beslut att Vadstena kommun sponsrar seniorgalan 28. Anmälan av delegationsbeslut KS/2016:21 Christina Andersson 29. Kurser och inbjudningar Christina Andersson 30. Redovisning av meddelanden/handlingar för kännedom KS/2016:290, KS/2016:4, KS/2016:7, KS/2016:8, KS/2016:9 Christina Andersson Mats Wahrén ordförande Handlingar finns att hämta på kommunens webbplats och medborgarservice i kommunhuset, Klosterledsgatan 35, Vadstena. Vid frågor om ärenden/handlingar eller vid förhinder kontakta: Christina Andersson Kommunsekreterare Telefon: E-post: christina.andersson@vadstena.se KOMMUNSTYRELSEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

4 1 (3) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Förslag till sammanträdestider för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 2017 Vår beteckning: KS/2016: Sammanträden Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Sammanträdestider för kommunstyrelsen 2017 godkänns. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänns sammanträdestider för kommunfullmäktige Beslutet justeras omedelbart. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Sammanträdestider för kommunfullmäktige 2017 godkänns. Sammanfattning Förslag till sammanträdestider ska ses som en helhet i kommunen. Tanken är att ärenden vid behov ska kunna behandlas av flera instanser, exempelvis facknämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige, så snabbt som möjligt. Den politiska majoriteten har bestämt att antalet sammanträden per nämnd ska vara maximalt nio stycken för Detta avser sammanträden under halvdagar. Förslag till sammanträdestider 2017 för samtliga nämnder och kommunfullmäktige följer nedan. Kommunfullmäktige 1 mars 29 mars 26 april 31 maj 21 juni 27 september 25 oktober 29 november 20 december Kommunstyrelsen Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

5 2 (3) februari 15 mars 19 april 17 maj 14 juni 13 september 11 oktober 15 november 13 december Kultur- och utbildningsnämnden 30 januari 6 mars 10 april 8 maj 12 juni 4 september 2 oktober 6 november 4 december Samhällsbyggnadsnämnden 31 januari 7 mars 11 april 2 maj 13 juni 5 september 3 oktober 7 november 5 december Socialnämnden 1 februari 8 mars 12 april 3 maj 7 juni 6 september 4 oktober 8 november 6 december Beslutsunderlag Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

6 3 (3) Tjänsteskrivelse Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunikatör Finansiering Handläggning av ärendet sker inom ramen för kommunstyrelsens befintliga budget. Samråd Samråd har skett på tjänstemannanivå mellan samtliga nämnder och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

7 1 (2) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Samråd om avgränsning till miljöbedömning av Länstransportplan för Östergötland län Vår beteckning: KS/2016: Fysisk planering, långtidsplanering Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen har inget att erinra mot avgränsning för miljöbedömning av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Östergötland Beslutet justeras omedelbart. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige har inget att erinra mot Avgränsning för miljöbedömning av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Östergötland Sammanfattning Region Östergötland har tagit fram en avgränsning för miljöbedömning av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Östergötland När en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller i annan författning, ska en miljöbedömning göras om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (Miljöbalken 6 kap 11 ). En länsplan för regional transportinfrastruktur antas generellt medföra betydande miljöpåverkan och behovet av en miljöbedömning är lagstadgat. Innan beslut om avgränsning av miljöbedömningen fattas ska samråd ske med bl a länets kommuner. Avgränsning av miljöbedömningen identifierar vilka miljö- och transportpolitiska mål samt miljöaspekter som är viktigast att behandla. Region Östergötland förslår att de miljöaspekter som ska bedömas delas in i tre fokusområden klimat, hälsa och landskap och presenterar vad bedömningen mer konkret ska avse liksom koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Vidare avgränsas vilket geografiskt område och vilket tidspespektiv bedömningen ska behandla. Vadstena kommun har tagit del av handlingarna och har inget att erinra mot avgränsning för miljöbedömning av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Östergötland Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse KS/2016:213 Avgränsning för miljöbedömning av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Östergötland Beslutet expedieras till Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

8 2 (2) Region Östergötland Samråd Samråd har skett med Plan- och bygglovavdelningen. Kommunstyrelsen Tommy Nilsson Kommundirektör Annika Toll Samhällsbyggnadschef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

9 Avgränsning för miljöbedömning av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Östergötland Samrådshandling Handläggare: Eleonor Mörk Verksamhet: Regional utveckling, enheten för Samhällsbyggnad Datum: Diarienummer: TSN

10 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Övergripande mål Avgränsning av miljöbedömningen Avgränsning i sak Fokusområden och miljöaspekter Kontrollfråga Koppling till nationella och regionala miljökvalitetsmål Alternativhantering Åtgärder som ej genomgår enskild miljöbedömning Avgränsning i tid Avgränsning i rum

11 1 Bakgrund Regeringen har beslutat att nya planer för transportinfrastruktur ska tas fram för perioden på nationell och regional nivå. När en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall myndigheten eller kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kravet är lagstadgat enligt 6 kap 11 i Miljöbalken. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas 1. Länsplaner för regional transportinfrastruktur ska enligt förordning 1997:263 alltid antas innebära risk för betydande miljöpåverkan. Region Östergötland är planupprättare och har i den rollen ansvaret för att en miljöbedömning av länstransportplanen för Östergötland genomförs. Följande är ett förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Östergötland För att miljöbedömningen ska kunna påverka planens innehåll och främja att en hållbar utveckling behöver arbetet med miljöbedömningen ske parallellt med själva utvecklandet av planen. För att möjliggöra detta har Region Östergötland bedömt det nödvändigt att genomföra samrådet för avgränsningen före dess att regeringens direktiv för transportinfrastrukturens planeringsomgång presenterats. När direktiven presenterats kommer en avstämning göras för att bedöma om avgränsningen i någon del behöver justeras. Enligt Naturvårdsverkets (2009) ska miljöbedömningsprocessen ske i följande steg: Avgränsning av miljöbedömningen Samråda om avgränsningar Utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning Samråda om miljökonsekvensbeskrivningen Överväga resultaten från miljökonsekvensbeskrivningen och samrådet i beslutsprocessen Anta planen eller programmet Redovisa hur man kommit fram till valet av alternativ Inom ramen för miljöbedömningsprocessen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen ska enligt Miljöbalken 6 kap 12 identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som planförslaget kan förväntas medföra. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas. Miljökonsekvensbeskrivningen kan ses som en dokumentering av hela miljöbedömningsprocessen. Avgränsningar av miljöbedömningen har initialt skett i en dialog med Länsstyrelsen i Östergötland och Trafikverket på regional och nationell nivå. De referensgrupper som är kopplade till framtagandet av länstransportplanen kommer fortlöpandet informeras om miljöbedömningen. Referensgrupperna omfattas av tjänstemän från länsstyrelsen, länets tretton kommuner och trafikverket, samt regionpolitiker i Trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Kommunpolitiker informeras om processen vid dialogmöten. 1 Miljöbalken 6 kap (12)

12 2 Övergripande mål År 2010 beslutade riksdagen om en ny miljömålsstruktur i Sverige innehållande generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Generationsmålet visar vilka värden som ska skyddas och den samhällsorientering som krävs för att den önskade miljötillståndet ska kunna nås 2. Generationsmålet Generationsmålet är den övergripande målbilden för den svenska miljöpolitiken som fastslår att det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Nationella miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det nationella miljömålssystemet består av 16 miljökvalitetsmål. Till varje miljökvalitetsmål finns ett antal preciseringar för vad som avses, med tillhörande målnivåer. För de kvalitetsmål som bedöms vara mest relevanta för bedömning i infrastrukturtransportplanen se vidare avsnitt 4.3. Nationellt klimatmål I regeringens proposition En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik Klimat (prop. 2008/09:162) presenteras den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot visionen för De transportpolitiska målen Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet delas upp i två områden, funktion och hänsyn, vars grundprinciper beskrivs kortfattat nedan. Funktionsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Regionala miljömål Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala miljömål för Östergötlands län som fastställdes År 2007 skedde en mindre revidering och år 2012 utvecklades helt nya regionala mål för miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. De nyantagna målen för begränsad klimatpåverkan löper fram till år Regeringskansliet Länk: 3 Fullständig beskrivning av Östergötlands regionala miljömål finn på Länsstyrelsen i Östergötlands hemsida: (12)

13 Målkonflikter Infrastrukturinvesteringar bidrar till ökad mobilitet och tillgänglighet, vilket skapar förutsättningar för snabbare och effektivare resor och transporter. Den största andelen resor och transporter sker på väg och Trafikverkets trafikprognoser visar fortsatt trafiktillväxt. Resenärer och godstransportörer drar nytta av tillkommande infrastruktur, vilket kan generera samhällsekonomisk nytta i form av bland annat kortare restider och minskad risk för olyckor. Den minskade restiden som investeringarna ska leda till är viktig bland aspekter som gör det samhällsekonomiskt lönsamt att investera i ny infrastruktur. Samtidigt kan ny väginfrastruktur generera mer vägtrafik och ökade utsläpp 4. Med ökad trafik ökar även utsläppen av koldioxid, vilket motverkar riksdagens klimatmål. Här finns tydliga målkonflikter mellan miljömål och mål för tillgänglighet, ökad framkomlighet, trafiksäkerhet och kapacitetsutbyggnad. Vidare genererar högre tillåtna hastigheter på vägarna också ökade utsläpp av växthusgaser. Dessa målsättningar kan också innebära svårigheter att tillämpa fyrstegsprincipen, vars första steg innebär att man ska "överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt". På samma sätt finns en konflikt mellan målen om regionförstoring och ökad arbetspendling (som medför ökade persontransporter och medföljande utsläpp) å ena sidan, och klimatmål å andra sidan. Även ökad utrikeshandel kan innebära ökade godstransporter och därmed ökad miljöbelastning. Det handlar inte bara om utsläpp av växthusgaser utan också om andra luftföroreningar, buller, biologisk mångfald, landskapsfrågor m.m. 3 Avgränsning av miljöbedömningen Avgränsning av miljöbedömningen innebär att Region Östergötland i samråd med Länsstyrelsen, länets tretton kommuner och övriga remissinstanser identifierar vilka miljö- och transportpolitiska mål samt miljöaspekter som är viktigast att behandla samt vilken utbredning i geografiskt område (rum) och i vilket tidsperspektiv bedömningen ska behandla. Avgränsningen syftar till att få en effektiv och verkningsfull besluts- och genomförandeprocedur med relevant och rimligt beslutsunderlag. Ett syfte är att koncentrera miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivning till de miljöfrågor som har störst betydelse. Innehållsmässigt ska en miljökonsekvensbeskrivning avgränsas enligt de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: 1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap, 2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad, 3. var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig, 4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och 5. allmänhetens intresse. Region Östergötland har i val av avgränsningar utgått från det metodunderlag av planer och program inom transportsystemet som tagits fram av Trafikverket, samt beskrivna rimlighetsaspekter, som har fastställts enligt Miljöbalken 6 kap 13. Avgränsning av miljöbedömningen redovisas i tre dimensioner: Avgränsning i sak, avgränsning i tid och avgränsning i rum. Det är ännu oklart vilket underlag till bedömningsgrunder som länsplaneupprättarna kommer få från Trafikverket. Avgränsningarna påverkars även av hur andra regioner väljer att avgränsa. För att bedömningarna ska vara jämförbara bör det finnas en samstämmighet mellan regionerna 4 Riksrevisionen, (12)

14 kring framför allt tidsavgränsningar och vilka miljöaspekter som ska bedömas. Under hösten kommer regionernas nätverksträffar behandla miljöbedömningen och Trafikverket kommer delge metoder och de avgränsningar som planeras för den nationella planen för transportinfrastrukturen Mot denna bakgrund ska följande förslagna avgränsningar ses som Region Östergötlands viljeinriktningar utifrån rådande kunskap och information. En möjlighet med att vara tidig i avgränsningsprocessen är att inkomna synpunkter kan användas i dialog med andra regioner och Trafikverket. I kontakten med Länsstyrelsen och Trafikverket kan konstateras att de vägledningar som låg till grund vid förra planeringomgången kommer vara densamma; Miljöbedömningsguiden (Banverket, Boverket, RAÄ, Naturvårsverket, SIKA, Vägverket, Komexp, 2001), Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program (Naturvårdsverket) och Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet (Trafikverket). Trafikverket förslag till metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet finns samlat här: De regionala och nationella övergripande miljömålen är även de vid dags datum densamma som vid föregående planupprättande. 4 Avgränsning i sak 4.1 Fokusområden och miljöaspekter Trafikverket föreslår att de miljöaspekter som ska bedömas delas in i tre fokusområden: Klimat, Hälsa och Landskap. Region Östergötland förslag är att utgå från denna indelning. Vilka miljöaspekter som läggs inom respektive fokusområde framgår i figur 1. Figur 1. Miljöbalkens miljöaspekter som ska miljöbedömas samt sortering i fokusområden. Källa: Trafikverket, 2011 Miljöaspekterna Biologisk mångfald, växtliv, djurliv slås utifrån Trafikverkets rekommendationer ihop till en miljöaspekt. Samma sak gäller för aspekterna bebyggelse, forn- och kulturlämningar, annat kulturarv. 6 (12)

15 Figur 2. Definition av fokusområdena. Trafikverket har för varje miljöaspekt/fokusområde utarbetat bedömningsgrunder som förtydligar vad bedömningen mer konkret ska avse 5. Bedömningsgrunderna fokusera på de områden där transportinfrastrukturen har störst påverkan på miljön. Indikatorer och analysmetoder utgår från följande huvudområden; a) Transporterna står för en stor del av utsläppen av koldioxid. b) De utsätter mer än 2 miljoner människor för buller, där t ex järnvägstrafiken står för ca en femtedel. c) De står för en hög andel av de svenska utsläppen till luft. d) De tar mark i anspråk för infrastruktur och har en påverkan på natur- och kulturmiljö inklusive skyddade områden (miljöbalken kap. 7). e) De har en strukturbildande funktion som har påverkan på det övriga samhällsbyggandet och formar därmed människors livsmiljö men även framtida transportbehov. 5 Trafikverkets bedömningsgrunder finns här: (12)

16 Med stöd i Trafikverkets metodunderlag föreslår region Östergötland en uppdelning av miljöaspekter som ska behandlas med ett större djup och miljöaspekter som behandlas mer summariskt. Bedömningar med större djup föreslås för klimatfaktorer, människors hälsa, luft, landskap och bebyggelse. Summariska bedömningar föreslås för miljöaspekterna befolkning, mark, vatten, biologisk mångfald, växtliv, djurliv, forn- och kulturlämningar, och annat kulturav. Bedömningsgrunderna för Östergötlands länstransportplan föreslås utgå från det nationella förslaget, men omarbetats och anpassats till den regionala nivån. Program och guider som tagits fram sedan förra planeringsomgången t ex Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen i Östergötland (2014), Regionalt handlingsplan för klimatanpassning i Östergötland (2014), Guide för värderingar av ekosystemtjänster (2016) kommer att nyttjas för att tillföra ny kunskap och aspekter i bedömningarna. 4.2 Kontrollfråga Någon generell avgränsning av hur djupt olika miljöaspekter ska bedömas har inte gjorts. De olika åtgärdsförslag som kan komma ingå i förslag till Länstransportplan kan skilja sig väsentligt åt till sin natur. En åtgärd för att stärka ett resecentrum för kollektivtrafik kan exempelvis inte behandlas på samma sätt som en om- eller nybyggnation av en väg. För att avgränsa bedömningen av enskilda åtgärdsförslag till de mest relevanta miljöaspekterna används en kontrollfråga: Kan åtgärdsförslaget ge risk eller möjlighet för en positiv eller negativ påverkan på miljöaspekten? Om svaret på kontrollfrågan är ja tas aktuell miljöaspekt med vidare i bedömningsprocessen. Om svaret är nej tas frågan ej vidare. Begreppen risk eller möjlighet ska tolkas som låga trösklar. Föreligger misstanke om att åtgärdsförslaget kan medföra en påverkan resulterar det i ett jasvar. 4.3 Koppling till nationella och regionala miljökvalitetsmål Region Östergötland föreslår enligt nationella rekommendationer att effekter analyseras i relation till följande nationella mål: Begränsad klimatpåverkan (CO 2) Frisk Luft (NO x, partiklar) Bara naturlig försurning (SO 2, något mindre relevant) Ingen övergödning (något mindre relevant) God bebyggd miljö (buller, trafiksäkerhet, föroreningar) Ett rikt växt- och djurliv (barriärer, föroreningar) Region Östergötland avser avgränsa kopplingen mot miljökvalitetsmålen till dessa mål, med tillägg för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Att Giftfri Miljö läggs till motiveras med att farligt gods transporteras på väg- och järnvägsnätet, samt att spridning/exponering av miljögifter kan förekomma i samband med anläggning av vägar och förändrade transportflöden. Fördelen med en koppling till nationella och regionala miljökvalitetsmål bedöms framförallt vara att målen anger en målnivå, vilket kan underlätta bedömning av i vilken grad en miljöeffekt, positiv eller negativ, ska anses leda till måluppfyllelse eller inte. 8 (12)

17 4.4 Alternativhantering Miljöbedömningen ska hantera rimliga alternativ till åtgärdsförslagen. Med rimliga alternativ avses olika vägval som är möjliga med hänsyn till planens syfte och geografiska avgränsning. Med alternativ avses inte flera olika förslag på planen som helhet, utan alternativa lösningar inom ramen för samma plan. Alternativ kan vara av två olika huvudtyper: Den ena typen är olika lösningar för att uppnå den önskade funktionen eller bristen, medan den andra typen är nollalternativet som ska ge en referenspunkt för att utvärdera planens effekter. Genom att bedöma olika alternativ kan målkonflikter i planeringen tydliggöras. Nollalternativet utgår från en för riket gemensam beskrivning av samhällets troliga utveckling av transportarbetet om inga ytterligare åtgärder genomförs eller ändras. Nollalternativet är inte detsamma som nuläget, utan bygger på prognoser och antaganden för befolkningsutveckling, ekonomisk utveckling, bränslepriser med mera. Som underlag för nollalternativet finnas en prognos från Trafikverket beskrivande trafikflöden år 2030 på väglänkar i Östergötlands län. Utöver nollalternativet beskrivs miljökonsekvenserna för två olika alternativ. Det första är bedömning ett åtgärdsalternativ, innehållande tänkta åtgärdsförslag. Med tänkta åtgärdsförslag avses de förslag som har förts fram av Östergötlands kommuner eller Östgötatrafiken, förslag som legat med sedan föregående plan, diskuterats i kommunala översiktsplaner eller liknande. Flera av åtgärderna är föremål för åtgärdsval, där möjliga lösningar djupare ska analyseras utifrån fyrstegsprincipen. Det andra åtgärdsalternativet är ett hållbarhetsalternativ där uppfyllnad av miljömål och transportpolitiska hänsynsmål sätts i fokus. Hållbarhetsalternativet försöker främst se till alternativ för att minska den mest negativa påverkan som har identifierats vid bedömning av åtgärdsalternativet och utgår från en tillämpning av fyrstegsprincipen. Bedömningen av detta alternativ kan resonera kring om den betydande miljöpåverkan blir mer positiv eller mindre negativ om: Delar av tänkt åtgärdsförslag lyfts bort eller omformas Ytterligare åtgärder i transportsystemet genomförs Åtgärder som ligger inom ramen för andra planeringsprocesser genomförs 4.5 Åtgärder som ej genomgår enskild miljöbedömning För de objekt som redan har hunnit mycket långt i planeringsprocessen är den tidigare miljöbedömningen utgångspunkten. Det är projekt som i stort sett redan är framme vid byggstart och är därmed ur ett strategiskt perspektiv redan fastlåsta. En miljöbedömning på strategisk nivå har i praktiken liten möjlighet att förändra genomförandet. För att kunna bedöma planförslagets totala och kumulativa effekter ingår dock även de fastlåsta objekten i den samlade miljöbedömningen av planen. 9 (12)

18 5 Avgränsning i tid Förarbetena till miljöbalken anger att den betydande miljöpåverkan ska identifieras och beskrivas i princip inkluderar effekter på kort medellång och lång sikt i6. Vid förra planeringsomgången anpassade sig regionerna i viss mån till Trafikverkets avgränsning gällande tid. Då bedömdes den nationella planen endast utifrån planperiodens slutår, Skälet var brist på data för bedömning av åtgärder efter år Region Östergötland använde vid förra planeringsperioden år 2050 för att bedöma det långsiktiga perspektivet. I samtalen med representanter för Trafikverket ges indikationer mot att kommande nationella transportinfrastrukturplans effekter kommer beskrivas på kort, medellång och lång sikt. Bedömningar på kort sikt avser 4-5 år i planen då effekter framför allt förväntas bli tydliga genom att en omfördelning av medlen mot vidmakthållande av transportinfrastrukturen från nyinvestringar genomförts. Medellång sikt föreslås vara i samband med planperiodens slut, Utifrån långsiktiga miljöpolitiska ambitioner, exempelvis nollnettoutsläpp av växthusgaser år 2050, bedöms 2050 vara en lämplig bedömningshorisont på lång sikt. Trafikverkets avgränsningar för tid bedöms vara användbara även på regional nivå och för att skapa enhetlighet mellan den nationella planen och länstransportplanen föreslår Region Östergötland att effekterna redovisas enligt samma tidsintervall som den nationella planen. De första fyra första åren består i stora delar av projekt som kommit långt i planeringsprocessen och lösningar är i stor utsträckning kända. För de objekten är inte strategiska jämförelsealternativ aktuella, däremot kan om objektet är i vägplaneskedet en mer detaljerad MKB finnas. För år 5-9 åren kan objekt finnas som genomgått ÅVS:er och alternativ med övergripande konsekvenser relativt kända. Ju längre fram i planperioden desto större osäkerhet i vilka objekt som kommer att bli aktuella, och miljöbedömningen blir mer översiktlig och ett underlag till nästa planeringsomgång. 6 Avgränsning i rum Den betydande miljöpåverkan som Länstransportplanen kan medföra utgår från ett stråkperspektiv och inte strikt begränsas till Östergötlands länsgränser. Att avgränsa utifrån ett stråkperspektiv är särskilt relevant med hänsyn till att bedömningen av det samlade planförslaget ska uppmärksamma kumulativa effekter. Viktiga, statistiskt vederlagda länsöverskridande stråk ur ett östgötskt perspektiv är: Nationella stråk N1: Nyköping Norrköping Linköping Mjölby Ödeshög Jönköping N2: Katrineholm Norrköping Söderköping Valdemarsvik Västervik N3: Örebro Askersund Motala Mjölby (E4:an) 6 Prop. 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer och program 10 (12)

19 Regionala stråk R1: Norrköping Finspång Örebro R2: Linköping Kisa Vimmerby R3: Linköping Åtvidaberg - Västervik R4: Mjölby Boxholm Tranås Utpekade stråk särskilt viktiga ur ett inomregionalt perspektiv: L1: Motala Vadstena Ödeshög L2: Vadstena Skänninge Linköping L3: Motala Borensberg/Fornåsa Linköping L4: Österbymo Tranås L5: Norsholm Skärblacka Finspång L6: E4 V Husby Söderköping Karta 1. Funktionella transportstråk i Östergötland. Vilket stråk som är relevant varierar med vart åtgärden äger rum och vilken typ av åtgärd det handlar om. I den samlade bedömningen av planen tas hänsyn till åtgärder i den nationella planen i de fall då det är praktiskt möjligt (12)

20 Bedömningen avgränsas till miljöpåverkan som äger rum inom Sveriges gränser. Det är med nuvarande underlag inte möjligt att bedöma miljöpåverkan i andra länder som sker till följd av länstransportplanen (12)

21 1 (1) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Förslag på VA-taxa för Vadstena kommun 2017 Vår beteckning: KS/2016: Taxor, avgifter, anslutningsavgifter Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta VA-taxan för 2017 för Vadstena kommun. 2. Beslutet justeras omedelbart. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. VA-taxa för 2017 för Vadstena kommun antas. Sammanfattning Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd har antagit VA-taxa för 2017 för Vadstena kommun. Den nya taxan innebär att de fasta avgifterna höjs med cirka tio procent och ändringar i de särskilda avgifterna, enligt bilaga 4. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse från Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Protokoll från Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Bilaga 1-4 Styrdokument VA-taxa Beslutet expedieras till För kännedom Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

22 Tjänsteskrivelse Sida 1 (3) Tekniska förvaltningen Vatten och Avfall Abonnentingenjör Marcus Lundqvist Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Telefon Mobiltelefon Telefax e-postadress marcus.lundqvist@motala.se Diarienummer 16/RN 0052 Förslag på ny VA-taxa 2017 för Vadstena kommun Sammanfattning De fasta kostnaderna för att driva en kommunal vatten- och avloppsanläggning uppgår till 80 % - 90 % av alla kostnader. Fasta kostnader är i stort sett oberoende av mängden förbrukat vatten. Enligt beslut för 2015 års taxa ska taxan sträva mot 80 % fast intäkter och 20 % rörliga intäkter. Då en räntesänkning ska genomföras för 2017 ser verksamheten inget behov av att genomföra höjning av de totala VA- intäkterna för I och med detta har verksamheten tittat på tre alternativ: Alternativ 1: Noll alternativ, ingen förändring genomförs Alternativ 2: Höjer de fasta intäkterna med ca 5 % vilket medför att fasta intäkterna hamnar på 68 % Alternativ 3: Höjer de fasta intäkterna med ca 10 % vilket medför att fasta intäkterna hamnar på 71 % Förslagen finns redovisade i bilagor 1-3. Verksamheten har ett behov av att göra vissa mindre justeringar i styrdokumentet för VA-taxa i lista över särskilda avgifter. Verksamheten föreslår en prisjustering samt tillägg av avgift i listan, se bilaga 4. Verksamheten samt arbetsutskottet förordar alternativ 3 för att fortsätta sträva mot 80% fasta intäkter. Förslag till beslut Motala och Vadstenas Vatten- och Avfallsnämnd godkänner förslag enligt alternativ 3 med höjning av de fasta avgifterna med ca 10% från Motala och Vadstenas Vatten- och Avfallsnämnd godkänner förslag på ändring av listan för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG.NR Motala Kommunhuset Drottninggatan 2 E-POST WEBPLATS motala.kommun@motala.se

23 särskilda avgifter i förskrift Taxa för Vadstena kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning gällande från Bakgrund Vattenverksamheten är en helt taxefinansierad och särredovisad verksamhet med egen balansräkning. Det innebär att samtliga intäkter och kostnader behandlas och redovisas i en egen balans- och resultaträkning och att taxan justeras utifrån kostnadsredovisning. Dricksvattenförbrukningen varierar med samhällets ekonomiska och resursförbrukande utveckling. Detta innebär att förbrukningen minskar i samband med nedgång i industriell produktion och med att hushållen effektiviserar sin resursanvändning. De fasta kostnaderna för att driva en kommunal vatten- och avloppsanläggning uppgår till 80 % - 90 % av alla kostnader. Fasta kostnader är i stort sett oberoende av mängden förbrukat vatten. Enligt beslut för 2015 års taxa ska taxan sträva mot 80 % fast intäkter och 20 % rörliga intäkter. Enligt beräkningar för 2016-års VA-taxa ligger det idag på 63% fasta intäkter för Vadstena kommun. Då en räntesänkning ska genomföras för 2017 ser verksamheten inget behov av att genomföra höjning av de totala VA- intäkterna för I och med detta har verksamheten tittat på tre alternativ: Alternativ 1: Noll alternativ, ingen förändring genomförs Alternativ 2: Höjer de fasta intäkterna med ca 5 % vilket medför att fasta intäkterna hamnar på 57 % Alternativ 3: Höjer de fasta intäkterna med ca 10 % vilket medför att fasta intäkterna hamnar på 61 % Alternativ 2 och 3 innebär att fasta avgifterna höjs och förbrukningsavgiften ( m 3 vatten) sänks. Alternativ % Förändring fast % Förändring rörlig % Förändring typhus A % Förändring typhus B Fördelning fasta intäkter % 2 ca +5 ca -14,6 ca -1,4 ca -7,2 68 % 3 ca +10 ca -22,5 ca -0,8 ca -10,2 71 % Definition: En normalvilla "Typhus A" omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten.

24 Definition: TyphusB är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m 3 /år. 2 st parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m 3 /h. Bilagorna 1-3 innehåller mer information om alternativen med priser och dess fördelning. Verksamheten ser en fördel att genomföra alternativ 2 eller 3, då ingen höjning av de totala intäkterna genomförs. Efter diskussion med Vatten och Avfallnämndens arbetsutskott anses alternativ 3 som det förslag som är att föredra för att kontinuerligt sträva mot att öka de fasta intäkterna och inte tappa takten i det arbetet. Till 2016 genomfördes en större revidering av förskrift Taxa för Vadstena kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Verksamheten har ett behov av att göra vissa mindre justeringar i styrdokumentet för VA-taxa i lista över särskilda avgifter. Verksamheten föreslår en prisjustering samt tillägg av avgift i listan, se bilaga 4. Fredrik Feldt Teknisk chef Marcus Lundqvist Abonnentingenjör Bilaga: Bilaga 1: Alternativ 1, oförändrad VA-taxa för 2017 Vadstena Bilaga 2: Alternativ 2, förslag om att höja fasta avgifterna med ca 10 % för VA-taxa 2017 Vadstena Bilaga 3: Alternativ 3, förslag om att höja fasta avgifterna med ca 20 % för VA-taxa 2017 Vadstena Bilaga 4: Förslag med vissa ändringar i lista med särskilda avgifter i styrdokumentet för VA-taxa för Vadstena Beslutsexpediering Vadstena kommunfullmäktige. Godkänd av: Fredrik Feldt Titel: Teknisk chef Datum: :31:47

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum Plats och tid Motala Convention Centre kl. 08:30-16:30 Beslutande ledamöter Arvid Sjögedahl (S) (ordförande) (Motala) Urban Tellström (KD) (Vadstena) Leif Jernér (S) (Vadstena), ersätter Ryno Berg (K) (vice ordförande) Agneta Niklasson (MP) (Motala) Hanna Almérus (M) (2:e vice ordförande) (Motala) Underskrifter Sekreterare... Jessica Henulin Ordförande.... Arvid Sjögedahl Justerande.... Agneta Niklasson Urban Tellström ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Beslutsinstans Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Tekniska förvaltningen... Jessica Henulin Datum för anslags nedtagande Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Kjell-Arne Karlsson (S) (Motala) Lars-Johan Sunnerberg (KD) (Motala) Gary Sparrborn (M) (Vadstena) Fredrik Feldt (Teknisk chef) Anders Edholm (Verksamhetschef Vatten & avfall) Ulf Lundqvist (Enhetschef avfall) Stefan Johansson (Controller) Kenth Ottosson (Personalkonsult) Jens Lövgren (Miljösamordnare) Åsa Ståhlkloo (Miljösamordnare) Jessica Henulin (Nämndsekreterare) Andreas Bengtsson (Enhetschef nät) Erika Weddfelt (Avfallsingenjör) Anna-Karin Pålsson (Projektledare Revaq) Marcus Lundqvist (Abonnentingenjör) Anders Karlsson (Norrköpings vatten och avfall) Agneta Niklasson Urban Tellström Justeringens plats och tid Tekniska förvaltningen, :00 Protokollet omfattar Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum ÄRENDELISTA 56 Upprop, val av justerare och godkännande av dagordning 57 Seminarium om fastighetsnära insamling och fyrfackskärl 58 Förslag till avfallstaxa Information om framtagande av ny avfallsplan 60 Ytttrande gällande samråd för områdesbestämmelser för del av Södra Freberga/Tuddarp 61 Yttrande gällande förnyad granskning av detaljplan för kvarteret Linden 62 Information om remissvar på delbetänkande från Miljömålsberedningen 63 Information om Revaq 64 Förslag på ny VA-taxa 2017 för Motala kommun 65 Förslag på ny VA-taxa 2017 för Vadstena kommun 66 Fördjupad verksamhetsanalys, lägst prioriterat 67 Uppföljning av internkontroll Internkontrollpunkter Delårsrapport Val av ny ledamot i arbetsutskottet 71 Information från verksamheten 72 Rapport från Avfall Sveriges årsmöte 73 Kännedomsärenden 74 Redovisning av delegationsbeslut 75 Rapport av enskilt uppdrag Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 56 Upprop, val av justerare och godkännande av dagordning (15/RN 0095) Sammanfattning 1. Upprop genomförs av nämndsekreterare. 2. Agneta Niklasson och Urban Tellström väljs att justera protokollet. 3. Dagordningen godkänns. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 57 Seminarium om fastighetsnära insamling och fyrfackskärl (15/RN 0050) Sammanfattning Avfallschef Anders Karlsson från Norrköpings Vatten och avfall informerar om hur införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i form av fyrfackssystem har genomförts i Norrköping. I andra delen av seminariet berättar miljösamordnare Jens Lövgren och enhetschef Ulf Lundqvist om hur förvaltningen tänkt sig att systemet ska införas i Motala och Vadstena kommuner. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 58 Förslag till avfallstaxa 2017 (16/RN 0067) Sammanfattning Med anledning av avfallsenhetens utjämningsfond planeras ingen generell höjning av avfallstaxan för Däremot förändras taxan i tre delar literskärlet innebär ett arbetsmiljöproblem för chaufförerna. Det har tidigare subventionerats, och subventionen tas nu bort. Inga nya abonnemang med detta kärl får tecknas. 2. En taxa för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar hos småhus och fritidshus införs. 3. En taxa för matavfallskvarnar i skolkök och restauranger införs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Avfallstaxa 2017 Förslag till Avfallstaxa 2017 Yrkanden Agneta Niklasson yrkar på en omformulering av beslutssatsen för att tydliggöra att det är kommunfullmäktige som beslutar om taxan. Beslut Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till ny avfallstaxa Yttranden Utöver ordförande yttrar sig Gary Sparrborn, Leif Jernér och Agneta Niklasson. Expedieras till Kommunstyrelsen Motala Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 59 Information om framtagande av ny avfallsplan (16/RN 0066) Sammanfattning Avfallsingenjör Erika Weddfelt informerar om arbetet med att ta fram en ny renhållningsordning/avfallsplan för Motala och Vadstena, som hon är projektledare för. Det finns ett lagkrav på att kommunerna ska ha en renhållningsordning. Dagens gällande renhållningsordning togs från början fram för åren men giltighetstiden har förlängts. Den behöver nu revideras för att leva upp till nya lagkrav och dagens visioner inom avfallsområdet. Renhållningsordningen består av avfallsplan, som är ett strategiskt dokument, och föreskrifter, som mer detaljerat reglerar olika områden. Den ska antas av kommunfullmäktige i respektive kommun för att bli gällande. Arbetet befinner sig just nu i planeringsskedet och ett utkast på projektplan är ute för granskning. Yttrande Utöver ordförande yttrar sig Lars-Johan Sunnerberg. Beslut Nämnden noterar och tackar för informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 7

32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 60 Ytttrande gällande samråd för områdesbestämmelser för del av Södra Freberga/Tuddarp (16/RN 0058) Sammanfattning Enhetschef för nät, Andreas Bengtsson, föredrar ärendet. Områdesbestämmelsernas syfte är att möjliggöra byggande av en ny, bättre och säkrare återvinningscentral i ungefär samma läge som den befintliga. En väl fungerande avfalls- och återvinningsanläggning är av stort kommunalt intresse. Vidare kräver sluttäckningen av Tuddarps gamla deponi större utrymme, och områdesbestämmelserna måste därför utökas i denna del. Återvinningscentralen är belägen utanför beslutat verksamhetsområde för vatten-, spill- och dagvatten. Verksamheten Vatten och avfall har tagit del av samrådshandlingarna och har inget att erinra. Beslutsunderlag Yttrande gällande samråd för områdesbestämmelser för del av Södra Freberga/Tuddarp, Motala kommun Samrådsmissiv - Områdesbestämmelser för del av Södra Freberga/Tuddarp, Motala kommun Samrådshandling - Områdesbestämmelser för del av Södra Freberga/Tuddarp, Motala kommun Plankarta - Områdesbestämmelser för del av Södra Freberga/Tuddarp, Motala kommun Beslut Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd godkänner skrivelsen som nämndens yttrande gällande samråd för områdesbestämmelser för del av Södra Freberga/Tuddarp, Motala kommun. Expedieras till Samhällsbyggnad, Motala kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande 8

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 61 Yttrande gällande förnyad granskning av detaljplan för kvarteret Linden (15/RN 0049) Sammanfattning Enhetschef för nät, Andreas Bengtsson, föredrar ärendet. Coop Utvecklingsfastigheter AB avser att förvärva mark på kvarteret Linden för att bygga en ny dagligvarubutik. Linden är idag planlagt för motortrafikändamål och den pågående markanvändningen är huvudsakligen parkering. Syftet med detaljplanen är att ge förutsättningar för handel, centrumändamål, bostäder och vård samt att möjliggöra en högre bebyggelse som stärker kvartersstrukturen. Vatten och avfall har tagit del av granskningshandlingarna för kvarteret Linden, Östermalm. Verksamheten hänvisar till tidigare yttranden och har inget att erinra i granskning 2 av detaljplanen. Beslutsunderlag Yttrande gällande granskning av detaljplan för kv Linden, Östermalm, Motala kommun Kungörelse om förnyad granskning - Detaljplan för kv Linden Granskningshandling förnyad granskning - Detaljplan för kv Linden Plankarta förnyad granskning - Detaljplan för kv Linden Granskningsutlåtande förnyad granskning - Detaljplan för kv Linden Granskningsutlåtande - Detaljplan för kv Linden Beslut Motala-Vadstena Vatten- och avfallsnämnd godkänner förvaltningens svar på den förnyade granskningen av detaljplan för kvarteret Linden, Östermalm, Motala kommun. Expedieras till Samhällsbyggnad, Motala kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande 9

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 62 Information om remissvar på delbetänkande från Miljömålsberedningen (16/RN 0069) Sammanfattning Miljösamordnare Åsa Ståhlkloo föredrar ärendet. Ett delbetänkande från Miljömålsberedningen med en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige har gått ut till 203 remissinstanser, varav Motala kommun är en. Tjänstemän från olika delar av kommunen jobbar med olika delar av yttrandet. Tekniska förvaltningen har inte hunnit ta fram ett förslag till yttrande till nämndens sammanträde, utan ordföranden får ta ett ordförandebeslut på delegation för att det ska hinna antas politiskt i tid. Ett slutgiltigt yttrande, som sammanställs av kommunens miljöstrateg, kommer att antas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslutsunderlag Följebrev - Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Remiss - Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Beslut Nämnden noterar och tackar för informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 10

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 63 Information om Revaq (16/RN 0050) Sammanfattning Projektledare för Revaq, Anna-Karin Pålsson, informerar om arbetet med certifiering av avloppsslam enligt Revaq-systemet. Syftet är att få en bra kvalitet på slammet så att det kan spridas på åkermark. I Motala har man problem med att få slammet godkänt på grund av förhöjd kadmiumhalt, och i Vadstena är det ofta förhöjd silverhalt som gör att slammet underkänns. Projektledaren jobbar intensivt med att kartlägga källorna till de skadliga ämnena och försöka få dem att minska utsläppen och därmed öka kvaliteten på slammet. Beslut Nämnden noterar och tackar för informationen. Yttranden Utöver ordförande yttrar sig Urban Tellström, Hanna Almérus, Lars-Johan Sunnerberg och Gary Sparrborn. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 11

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 64 Förslag på ny VA-taxa 2017 för Motala kommun (16/RN 0051) Sammanfattning Abonnentingenjör Marcus Lundqvist föredrar ärendet. De fasta kostnaderna för att driva en kommunal vatten- och avloppsanläggning uppgår till procent av alla kostnader. Fasta kostnader är i stort sett oberoende av mängden förbrukat vatten. Enligt beslut om 2015 års taxa ska taxan sträva mot 80 procent fasta intäkter och 20 procent rörliga intäkter. Då en räntesänkning ska genomföras för 2017 ser verksamheten inget behov av att höja de totala VA- intäkterna för 2017, men en omfördelning av intäkterna från rörliga till fasta rekommenderas av både förvaltningen och arbetsutskottet för att komma närmare den beslutade fördelningen. Verksamheten har även ett behov av att göra vissa mindre justeringar i styrdokumentet för VA-taxa i listan över särskilda avgifter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Förslag på ny VA-taxa 207 för Motala kommun Bilaga 1 - Alternativ 1 oförändrad VA-taxa för 2017 Motala Bilaga 2 - Alternativ 2, förslag om att höja fasta avgifterna med ca 10 % för VA-taxa 2017 Motala Bilaga 3 - Alternativ 3, förslag om att höja fasta avgifterna med ca 20% för VA-taxa 2017 Motala Bilaga 4 - Förslag med vissa ändringar i lista med särskilda avgifter i styrdokumentet för VA-taxa för Motala Beslut 1. Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd ställer sig bakom förvaltningens förslag att höja de fasta avgifterna med cirka 20 procent i taxan från , samt att göra de föreslagna ändringarna i listan för särskilda avgifter. 2. Kommunfullmäktige föreslås att anta VA-taxan för 2017 för Motala kommun. Yttranden Utöver ordförande yttrar sig Gary Sparrborn och Lars-Johan Sunnerberg. Expedieras till Kommunstyrelsen Motala Justerandes sign Utdragsbestyrkande 12

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 65 Förslag på ny VA-taxa 2017 för Vadstena kommun (16/RN 0052) Sammanfattning Abonnentingenjör Marcus Lundqvist föredrar ärendet. De fasta kostnaderna för att driva en kommunal vatten- och avloppsanläggning uppgår till procent av alla kostnader. Fasta kostnader är i stort sett oberoende av mängden förbrukat vatten. Enligt beslut om 2015 års taxa ska taxan sträva mot 80 procent fasta intäkter och 20 procent rörliga intäkter. Då en räntesänkning ska genomföras för 2017 ser verksamheten inget behov av att höja de totala VA- intäkterna för 2017, men en omfördelning av intäkterna från rörliga till fasta rekommenderas av både förvaltningen och arbetsutskottet för att komma närmare den beslutade fördelningen. Verksamheten har även ett behov av att göra vissa mindre justeringar i styrdokumentet för VA-taxa i listan över särskilda avgifter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Förslag på ny VA-taxa 2017 för Vadstena kommun Bilaga 1 - Alternativ 1, oförändrad VA-taxa för 2017 Vadstena Bilaga 2 - Alternativ 2, förslag om att höja fasta avgifterna med ca 10% för VA-taxa 2017 Vadstena Bilaga 3 - Alternativ 3, förslag om att höja fasta avgifterna med ca 20% för VA-taxa 2017 Vadstena Bilaga 4 - Förslag med vissa ändringar i lista med särskilda avgifter i styrdokumentet för VA-taxa för Vadstena Beslut 1. Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd ställer sig bakom förvaltningens förslag att höja de fasta avgifterna med cirka 10 procent i taxan från , samt att göra de föreslagna ändringarna i listan för särskilda avgifter. 2. Kommunfullmäktige föreslås att anta VA-taxan för 2017 för Vadstena kommun. Expedieras till Kommunstyrelsen Vadstena Justerandes sign Utdragsbestyrkande 13

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 66 Fördjupad verksamhetsanalys, lägst prioriterat (16/RN 0044) Sammanfattning Förvaltningschef Fredrik Feldt föredrar ärendet. De två senaste åren har verksamheten gjort framtidsanalys med inriktning på kund, medarbetare och ekonomi. Detta redovisades för nämnden i april som grund för kommande förslag till taxor för vatten och avfall. På liknande sätt har alla verksamheter i Motala kommun jobbat med att ta fram ett material till planeringsförutsättningar och mål och resursplan (MoR) som nämnderna beslutar om i december. Svårigheten har varit att verksamheten idag endast får ta ut nödvändiga kostnader via taxan idag och därför lämnas ett begränsat utrymme till vad som går att plocka bort till förmån för något viktigare. Till nämnden i april redovisades en lista på sådant som skulle vara möjligt att sluta göra. Nämnden uppdrog åt verksamheten att utreda några förslag vidare samt beskriva konsekvenser av förslagen. De förslag som närmare studerats är produktion av fordonsgas vid Karshults avloppsreningsverk, avtalskunder utanför verksamhetsområdet samt utbud av servicetjänster som inte är direkt lagstadgat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Fördjupad verksamhetsanalys, lägst prioriterat Beslut 1. Vidare utredning kring frågan om fordonsgasproduktion vid Karshults avloppsreningsverk 2. Fortsatt erbjuda möjlighet att teckna avtal utanför verksamhetsområdet 3. Fortsatt erbjuda ej lagstadgade avfallstjänster som en servicehöjning till kunderna Yttranden Utöver ordförande yttrar sig Kjell-Arne Karlsson, Urban Tellström, Gary Sparrborn och Leif Jernér. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 67 Uppföljning av internkontroll 2015 (15/RN 0014) Sammanfattning Verksamhetscontroller Stefan Johansson föredrar de internkontrollpunkter som återstår från Det gäller exempelvis kassadokumentation, ärendehanteringsprocessen, kontroll av bisysslor och servicegarantier. Sammanfattningsvis är utfallet av kontrollpunkterna inte så allvarliga att de inte kan hanteras med åtgärder inom verksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Uppföljning internkontroll 2015 Uppföljning internkontroll 2015 Beslut Uppföljningen av internkontroll 2015 godkänns. Yttranden Utöver ordförande yttrar sig Leif Jernér, Kjell- Arne Karlsson, Hanna Almérus och Gary Sparrborn. Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 68 Internkontrollpunkter 2016 (16/RN 0011) Sammanfattning Verksamhetscontroller Stefan Johansson föredrar ärendet. Han har tagit fram ett förslag till internkontrollpunkter Kontrollområdena är otillåten direktupphandling, projektredovisning, beställare av varor/tjänster, fordonsförare tunga fordon och servicegarantier. Arbetet med internkontroll har förändrats inom kommunen. Till exempel har internkontrollgruppen med politiska representanter tagits bort. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Internkontrollpunkter 2016 Internkontrollpunkter 2016 Beslut Förvaltningens förslag till internkontrollpunkter 2016 godkänns. Yttranden Utöver ordförande yttrar sig Gary Sparrborn, Kjell-Arne Karlsson, Agneta Niklasson och Hanna Almérus. Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 69 Delårsrapport 2016 (16/RN 0010) Sammanfattning I delårsrapporten ska nämnden följa upp kostnaden för drift, investeringar, verksamhetsplan och personalsituationen. Förvaltningschef Fredrik Feldt informerar om den ekonomiska uppföljningen. Avfallsenheten prognostiserar ett underskott på 3,9 miljoner kronor, vilket är 0,3 miljoner mer än budget. Det negativa resultatet balanseras med hjälp av utjämningsfonden. Vatten Motala beräknar att man gör ett resultat som är bättre än budget. Vatten Vadstena prognostiserar ett överuttag från taxekollektivet på 1,9 miljoner kronor, vilket är 1 miljon mer än budget. Gällande investeringarna prognostiseras ett underskott med 0,2 miljoner kronor. Verksamhetscontroller Stefan Johansson går i uppföljningen av verksamhetsplanen igenom verksamhetens aktiviteter som stödjer kommunens övergripande aktiviteter, vilka i sin tur ska stödja de antagna resultatmålen. Personalkonsult Kent Ottosson informerar om personaluppföljningen. Den totala sjukfrånvaron ligger på cirka fyra procent, vilket är något mer än förra året. Det är dock relativt få anställda i verksamheten vilket gör att enskilda personers sjukfrånvaro får stort genomslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Delårsrapport 2016 Investeringsuppföljning Delår 2016 per projekt Investeringsuppföljning Delår 2016 per område Ekonomisk uppföljning Delår 2016 Drift Uppföljning av verksamhetsplan Personaluppföljning delårsrapport Beslut Delårsrapport 2016 inklusive bilagor godkänns i sin helhet. Yttranden Utöver ordförande yttrar sig Hanna Almérus, Gary Sparrborn och Agneta Niklasson. Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 70 Val av ny ledamot i arbetsutskottet (14/RN 0066) Sammanfattning Kennet Simonsson har avsagt sig uppdraget som ledamot i Vatten- och avfallsnämnden. Kommunfullmäktige har utsett Hanna Almérus till ny andra vice ordförande i vatten- och avfallsnämnden. Hon ska i den rollen också sitta i nämndens arbetsutskott. Beslut Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd utser Hanna Almérus till ny ledamot i nämndens arbetsutskott. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 18

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 71 Information från verksamheten (16/RN 0002) Sammanfattning Anders Edholm är ny verksamhetschef för verksamhetsområdet Vatten & avfall. Han har tidigare jobbat som enhetschef för verk inom verksamheten. En ny enhetschef för verk ska rekryteras. Andreas Bengtsson kommer under ett år att vara tillförordnad enhetschef för ledningsnätet. Kundtjänst är stängt på onsdagar året ut på grund av hög arbetsbelastning för personalen. Ny ekonom börjar den 1 oktober för att ersätta Marina Aronsson som är föräldraledig. Enkäten Kritik på teknik har genomförts för att ta reda på vad kommuninvånarna anser om tekniska förvaltningens verksamhet. Resultatet redovisas för nämnden på kommande sammanträde. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 19

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 72 Rapport från Avfall Sveriges årsmöte (16/RN 0045) Sammanfattning Kjell-Arne Karlsson rapporterar från Avfall Sveriges årsmöte. Den stora frågan var fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, antingen i form av fyrfackssystem eller med optisk sortering. Även samarbete mellan olika aktörer var en viktig fråga. Årsmötet beslutade om en höjning av avgiften för att vara medlem i branschorganisationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 20

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 73 Kännedomsärenden (16/RN 0005) Sammanfattning Nedanstående handlingar har inkommit till nämnden för kännedom. Beslutsunderlag Nyhetsbrev från Avfall Sverige # 12/2016 Nya allmänna lokala ordningsföreskrifter för Motala kommun inkl bilagor, gäller fr.o.m KS 162 Antagande av dokumenthanteringsplan för personalhandlingar. KS 163 Ändring av kommunstyrelsens delegationsordning. KS 164 Ändring av föreskrift om undertecknande av kommunstyrelsens handlingar. KS 168 Ekonomisk uppföljning för Motala kommun 2016, Uppföljning 2. KS 169 Planeringsförutsättningar 2017 Dokument: Kommunstyrelsens delegationsordning Dokument: Föreskrift om undertecknande av handlingar inom kommunstyrelsens område Protokoll fört vid Motala Ströms vattenvårdsförbunds föreningsstämma 3 juni 2016 Nyhetsbrev från Avfall Sverige # 14/2016 Motala kommuns postrutin. Beslut Informationen noteras. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 21

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 74 Redovisning av delegationsbeslut (16/RN 0006) Beslutsunderlag Redovisning av delegationsbeslut september 2016 Beslut Informationen noteras. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 22

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motala-Vadstena vatten- och avfallsnämnd Sammanträdesdatum VAN 75 Rapport av enskilt uppdrag (16/RN 0007) Beslutsunderlag Redovisning av enskilt uppdrag september 2016 Beslut Informationen noteras. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 23

48 VATTEN VADSTENA, TAXA 2017 Bilaga 1 Alternativ 1, Oförändrad taxa Mätaravgift (inkl.moms) per mätare (per år): Småhusenhet: Qn 2,5 m3/h 4 275,00 kr 5 125,00 kr 5 125,00 kr - kr 0,0% Utan mätare 4 275,00 kr 5 125,00 kr 5 125,00 kr - kr 0,0% Rörlig avgift per m3 17,10 kr 17,10 kr 17,10 kr - kr 0,0% Flerbostadshus samt Annan fastighet: Taxehöjning 1* Qn 2,5 m3/h 8 400,00 kr ,00 kr ,00 kr - kr 0,0% 2* Qn 2,5 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr - kr 0,0% 3* Qn 2,5 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr - kr 0,0% 1* Qn 6,0 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr - kr 0,0% 2* Qn 6,0 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr - kr 0,0% 1* Qn 10 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr - kr 0,0% > Qn 10 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr - kr 0,0% Rörlig avgift per m3 17,10 kr 17,10 kr 17,10 kr - kr 0,0% Dagvatten Dagvattenavgift per 100-tal m2 och år 56,00 kr 56,00 kr 56,00 kr - kr 0% Anläggningsavgift dagvatten allmän p.mark kr/m2 12,50 kr 12,50 kr 12,50 kr - kr 0% Brukningsavgift dagvatten allmän platsmark kr/m2 0,55 kr 0,55 kr 0,55 kr - kr 0% Anläggningsavgifter bostadsfastighet Servisledningar V, S, och Df kr kr kr - kr 0% Förbindelsepunktsavgift V, S och Df kr kr kr - kr 0% Avgift per m2 tomtyta 25,00 kr 25,00 kr 25,00 kr - kr 0% Avgift per lägenhet kr kr kr - kr 0% Anläggningsavgift annan fastighet Servisledningar V, S, och Df kr kr kr - kr 0% Förbindelsepunktsavgift V, S och Df kr kr kr - kr 0% Avgift per m2 tomtyta 22,50 kr 25,00 kr 25,00 kr - kr 0% Avgift per lägenhet kr kr - kr 0% Avgifter typhus Typhus A brukningsavgift kr kr kr - kr 0% Typhus A anläggningsavgift kr kr kr - kr 0% Typhus B brukningsavgift kr kr kr - kr 0% Total höjning av brukningsavgifterna (exklusive anläggningsavgifter) jämfört med 2016 beräknade utfall ca: 0,0% Alla priser inkluderar moms. % Fördelningen av totala intäkterna fast/rörlig Fast: 63% Rörlig: 37%

49 VATTEN VADSTENA, TAXA 2017 Bilaga 2 Alt 2 med 5% ökning av de fasta avgifterna Mätaravgift (inkl.moms) per mätare (per år): Småhusenhet: Qn 2,5 m3/h 4 275,00 kr 5 125,00 kr 5 382,00 kr 257 kr 5,0% Utan mätare 4 275,00 kr 5 125,00 kr 5 382,00 kr 257 kr 5,0% Flerbostadshus samt Annan fastighet: Taxehöjning 1* Qn 2,5 m3/h 8 400,00 kr ,00 kr ,00 kr 513 kr 5,0% 2* Qn 2,5 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 5,0% 3* Qn 2,5 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 5,0% 1* Qn 6,0 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 5,0% 2* Qn 6,0 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 5,0% 1* Qn 10 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 5,0% > Qn 10 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 5,0% Rörlig avgift per m3 17,10 kr 17,10 kr 14,60 kr -2,50 kr -14,6% Dagvatten Dagvattenavgift per 100-tal m2 och år 56,00 kr 56,00 kr 56,00 kr - kr 0% Anläggningsavgift dagvatten allmän p.mark kr/m2 12,50 kr 12,50 kr 12,50 kr - kr 0% Brukningsavgift dagvatten allmän platsmark kr/m2 0,55 kr 0,55 kr 0,55 kr - kr 0% Anläggningsavgifter bostadsfastighet Servisledningar V, S, och Df kr kr kr - kr 0% Förbindelsepunktsavgift V, S och Df kr kr kr - kr 0% Avgift per m2 tomtyta 25,00 kr 25,00 kr 25,00 kr - kr 0% Avgift per lägenhet kr kr kr - kr 0% Anläggningsavgift annan fastighet Servisledningar V, S, och Df kr kr kr - kr 0% Förbindelsepunktsavgift V, S och Df kr kr kr - kr 0% Avgift per m2 tomtyta 22,50 kr 25,00 kr 25,00 kr - kr 0% Avgift per lägenhet kr kr - kr 0% Avgifter typhus Typhus A brukningsavgift kr kr kr -118 kr -1,4% Typhus A anläggningsavgift kr kr kr - kr 0% Typhus B brukningsavgift kr kr kr kr -7,2% Total höjning av brukningsavgifterna (exklusive anläggningsavgifter) jämfört med 2016 beräknade utfall ca: 0,0% Alla priser inkluderar moms. Höjning görs av de fasta avgifterna för att öka skillnaden mellan fasta och rörliga avgifter i enlighet med beslut om att sträva mot 8 % Fördelningen av totala intäkterna fast/rörlig Fast: 68% Rörlig: 32%

50 VATTEN VADSTENA, TAXA 2017 Bilaga 3 Alternativ 3 10% ökning av de fasta avgifterna Mätaravgift (inkl.moms) per mätare (per år): Småhusenhet: Qn 2,5 m3/h 4 275,00 kr 5 125,00 kr 5 638,00 kr 513 kr 10,0% Utan mätare 4 275,00 kr 5 125,00 kr 5 638,00 kr 513 kr 10,0% Flerbostadshus samt Annan fastighet: Taxehöjning 1* Qn 2,5 m3/h 8 400,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 10,0% 2* Qn 2,5 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 10,0% 3* Qn 2,5 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 10,0% 1* Qn 6,0 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 10,0% 2* Qn 6,0 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 10,0% 1* Qn 10 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 10,0% > Qn 10 m3/h ,00 kr ,00 kr ,00 kr kr 10,0% Rörlig avgift per m3 17,10 kr 17,10 kr 13,25 kr -3,85 kr -22,5% Dagvatten Dagvattenavgift per 100-tal m2 och år 56,00 kr 56,00 kr 56,00 kr - kr 0% Anläggningsavgift dagvatten allmän p.mark kr/m2 12,50 kr 12,50 kr 12,50 kr - kr 0% Brukningsavgift dagvatten allmän platsmark kr/m2 0,55 kr 0,55 kr 0,55 kr - kr 0% Anläggningsavgifter bostadsfastighet Servisledningar V, S, och Df kr kr kr - kr 0% Förbindelsepunktsavgift V, S och Df kr kr kr - kr 0% Avgift per m2 tomtyta 25,00 kr 25,00 kr 25,00 kr - kr 0% Avgift per lägenhet kr kr kr - kr 0% Anläggningsavgift annan fastighet Servisledningar V, S, och Df kr kr kr - kr 0% Förbindelsepunktsavgift V, S och Df kr kr kr - kr 0% Avgift per m2 tomtyta 22,50 kr 25,00 kr 25,00 kr - kr 0% Avgift per lägenhet kr kr - kr 0% Avgifter typhus Typhus A brukningsavgift kr kr kr -65 kr -0,8% Typhus A anläggningsavgift kr kr kr - kr 0% Typhus B brukningsavgift kr kr kr kr -10,2% Total höjning av brukningsavgifterna (exklusive anläggningsavgifter) jämfört med 2016 beräknade utfall ca: 0,0% Alla priser inkluderar moms. Höjning görs av de fasta avgifterna för att öka skillnaden mellan fasta och rörliga avgifter i enlighet med beslut om att sträva mot 80% % Fördelningen av totala intäkterna fast/rörlig Fast: 71% Rörlig: 29%

51 Förslag revidering i Taxa för Vadstena kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning där ändringar är markerade i listan nedan. 15 Särskilda avgifter Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 60 % av ovan angivna belopp. Exkl. moms Inkl. moms Nedtagning av vattenmätare 540 kr 675 kr Uppsättning av vattenmätare 540 kr 675 kr Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare kr kr Undersökning av vattenmätare kr kr Länsning av vattenmätarbrunn kr kr Förgäves besök 400 kr 500 kr Sönderfrusen mätare, nedtagning och uppsättning av ny kr kr Uppgrävning och proppning per servis kr kr Vattenkiosk, pris/m 3 vatten 40 kr 17,60 kr 50 kr 22 kr Tillfälligt vattenuttag- startavgift kr kr Tillfälligt vattenuttag- månadsavgift 400 kr 500 kr Tillfälligt vattenuttag- pris/m 3 vatten 15,28 kr 19,10 kr Olovligt öppnat eller stängt servis Om huvudmannen medgivit anslutning av sprinkleranläggning eller motsvarande anläggning för brandvattenförsörjning tas årlig avgift ut enligt: Dimension <100 mm Dimension mm Dimension > 150 mm 2500 kr 3125 kr kr kr kr 5000 kr kr kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 60 % av ovan angivna belopp.

52 TAXA FÖR VADSTENA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016 Giltighetstid Tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum December 2017 Beteckning Kategori Taxa Ansvarig handläggare Motala- Vadstena Vatten- och Avfallsnämnd Uppföljningsansvarig Motala- Vadstena Vatten- och Avfallsnämnd

53 INNEHÅLL Taxa för vadstena kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning...3 1Avgiftsskyldig Avgiftstyper Definitioner Vattentjänster och tidpunkt för avgiftsskyldighet och betalning Särtaxa och avtal vid avvikelser...5 Anläggningsavgifter Anläggningsavgift för bostadsfastighet och annan fastighet Anläggningsavgift för obebyggd fastighet Betalning med fördelning och reducering av anläggningsavgift Anläggningsavgift för ansvarig för allmän platsmark Serviser på annat sätt...9 Brukningsavgifter Brukningsavgift för fastigheter Brukningsavgift för ansvarig för allmän platsmark Tillförsel av större spillvattenmängd än levererad vattenmängd Brukningsavgift för obebyggd fastighet Särskilda avgifter Debitering av brukningsavgift Avtal vid särskild användning av VA-anläggning...14 Taxans införande Ikraftträdande...15

54 3 (16) TAXA FÖR VADSTENA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Vadstena kommun. Förvaltningen av vatten- och avloppsanläggningen handhas under Vatten- och avfallsnämnden av Tekniska förvaltningen, Vatten och avfall i Motala kommun. 1Avgiftsskyldig För att täcka nödvändiga kostnader för Motala kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgiftstyper Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften är en engångsavgift. Brukningsavgift är periodiska. 3 Definitioner I dessa taxeföreskrifter avses följande definitioner gäller för både anläggnings- och brukningsavgifter. Bebyggda fastigheter Bostadsfastighet: är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Bostadsfastighet delas i sin tur in i: Småhusenhet, enfamiljsfastighet o Max upp till två lägenheter för en småhusenhet. o Vid jordbruksfastighet där försörjning är endast för bostadsändamål (normal bostadsförbrukning) och kan jämställas med småhusenhet. Flerbostadshus, tre eller flera lägenheter Annan fastighet: Fastighet som inte omfattas av definitionen för bostadsfastigheter och är uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas. Obebyggda fastigheter Obebyggd fastighet: Fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

55 4 (16) Avgiftsfaktorer Lägenhet: Ett enfamiljhus bildar en bostadsenhet. Lägenhet är ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i fastighet där begreppet lägenhet inte är tillämplig för viss typ av byggnad räknas varje påbörjat 150-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. Allmän platsmark: Mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. Tomtyta: är fastighetens areal enligt fastighetsregistret eller enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter 1 fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Förbindelsepunkt (FP): är den punkt, som huvudmannen har bestämt, där den allmänna anläggningen slutar och fastighetens VA-installation börjar. 1 Sedan den 1 januari 2004 är det möjligt att bilda s.k. tredimensionella fastigheter, vilket innebär att fastigheter kan avgränsas i höjd och djupled så att våningsplan och anläggningar inom samma fastighet kan ha olika ägare (Lantmäteriet). 4 Vattentjänster och tidpunkt för avgiftsskyldighet och betalning 4.1 Avgift tas ut för följande vattentjänster: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja D f, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja D g, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja 4.2 Fastighetsägarens avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och D f inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Om dagvatten från fastigheten (D f ), avleds till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

56 5 (16) 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet D g inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet D g gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 4.6 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning. 4.7 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 4.8 Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster ska en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta ska erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen ska ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska erläggas enligt Avgiftsskyldighet enligt 6.6, 6.7 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 4.7 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 5 Särtaxa och avtal vid avvikelser Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa för anläggnings- och brukningsavgifter. Då kostnaden överstiger med mer än 50 % för intäkten vid normal anläggningstaxa ska huvudmannen ta ut särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 6 9 eller får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

57 6 (16) Anläggningsavgifter 6-10 gäller anläggningsavgifter Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 6 Anläggningsavgift för bostadsfastighet och annan fastighet 6.1 Avgift ska betalas för bostadsfastighet och annan fastighet. I avgiften ingår mervärdesskatt (moms 25%). Avgift utgår per fastighet med: a) Servisavgift: en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och D f b) Förbindelsepunktsavgift: en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och D f Utan moms om kr om kr Med moms om kr om kr c) Tomtyteavgift: en avgift per m 2 tomtyta om 20,00 kr om 25,00 kr d) Lägenhetsavgift: en avgift per lägenhet om kr om kr e)* Grundavgift D f utan fp: en grundavgift för bortledande av D f, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för D f upprättats. om kr om kr * Avgift enligt 6.1 e) tas ej ut om avgift uttages för D f enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. Gemensam förbindelsepunkt förutsätter godkännande av huvudmannen. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 6.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 6.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för D f inte upprättats, summan av avgifterna enligt 6.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 6.5, 6.6, 6.7 och 6.8 tas ut ytterligare avgift enligt 6.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet/bostadsenhet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

58 7 (16) 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, ska erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b) och etableringsavgift enligt Ökas fastighets tomtyta ska erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet ska erläggas avgift enligt 6.1 d) för varje tillkommande lägenhet/bostadsenhet. 6.8 Tillkommer bortledning av D f till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för D f upprättats, ska erläggas avgift enligt 6.1 e). 7 Anläggningsavgift för obebyggd fastighet 7.1 Avgift ska betalas för obebyggd fastighet. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 6.1 a) 100 % 6.1 a) 100 % Förbindelspunktsavgift avgift per uppsättning 6.1 b) 100 % 6.1 b) 100 % Tomtyteavgift 6.1 c) 100 % 6.1 c) 70 % Lägenhetsavgift 6.1 d) 0 % 6.1 d) 0 % Grundavgift för D f, om FP för D f inte upprättats 6.1 e) 100 % 6.1 e) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 6.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 6.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för D f inte upprättats, summan av avgifterna enligt 6.1 a), b) och e), jfr 6.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet ska erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift 6.1 c) *) 6.1 c) 30 % Lägenhetsavgift 6.1 d) 100 % 6.1 d) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. * Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 6.1 c) om föreskriften i 6.3 andra stycket så medger. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

59 8 (16) 8 Betalning med fördelning och reducering av anläggningsavgift 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning: En ledning 70 % av avgift enligt 6.1 a) Två ledningar 85 % av avgift enligt 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S D fdrän D fdag D g Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30 % 50 % 10 % 10 % - Tomtyteavgift 6.1 c) 30 % 50 % % Lägenhetsavgift 6.1 d) 30 % 50 % % Grundavgift D f utan FP 6.1 e) % 50 % - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 6.1 b) respektive 6.1 e). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgiften D f delas in i två delar en för dagvatten som är takvatten (D fdag ) och en del som är dräneringsvatten (D fdrän ). 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 6.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten ska, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 60 % av avgiften enligt 6.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. Då avtal ingås med fastighetsägare utanför verksamhetsområde tas alltid en etableringsavgift ut. 9 Anläggningsavgift för ansvarig för allmän platsmark Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala anläggningsavgift. Avgift utgår med: Utan moms Med moms en avgift per m 2 allmän platsmark för om 10 kr om 12,50 kr Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

60 9 (16) anordnande av dagvattenbortledning 10 Serviser på annat sätt 10.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, ska fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Om en fastighetsägare begär att ny servisledning ska utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

61 10 (16) Brukningsavgifter gäller brukningsavgifter Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 11 Brukningsavgift för fastigheter 11.1 Brukningsavgifter ska betalas för bebyggd fastighet. I avgifterna ingår mervärdeskatt (moms 25 %). Avgift utgår per fastighet med: 2016 Utan moms 2016 Med moms 2017 Utan moms 2017 Med moms a) en fast avgift per år och mätare Småhusenhet Fast avgift utan mätare kr kr 4 510,4 kr kr Qn 2,5 m 3 /h kr kr 4 510,4 kr kr Flerbostadshus samt Annan fastighet Qn 2,5 m 3 /h kr kr kr kr Qn 6,0 m 3 /h kr kr kr kr Qn 10,0 m 3 /h kr kr kr kr Qn >10,0 m 3 /h kr kr kr kr b) en avgift per m 3 levererat vatten 13,68 kr 17,10 kr 10,60 kr 13,25 kr c) en dagvattenavgift per år och varje påbörjat 100-tal m 2 tomtyta 44,00 kr 55,00 kr 44,00 kr 55,00 kr 11.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 11.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter ska därvid erläggas för respektive ändamål: V S D fdrän D fdag D g Avgift per m b 35 % 65 % Avgift efter tomtyta 11.1 c 25 % 25 % 50 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Enligt 11.1c) för dagvatten kan reducering av avgiften ske för dagvatten fastighet, D f, om fastighetsägare ordnar avrinning och avledning av takvatten (D fdag ) eller dränvatten (D fdrän ) inom den egna tomten utan att belasta det allmänna avloppssystemet. Anläggningen ska godkännas av Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

62 11 (16) huvudmannen. Ansökan om reduktion ska skriftligen göras till huvudmannen. Förslag på lösningar på egen tomt finns att läsa på huvudmannens hemsida. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

63 12 (16) 11.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte ska fastställas genom mätning, tas avgift enligt 11.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 200 m 3 /lägenhet och år i permanentbostad och med 100 m 3 /lägenhet och år för fritidsbostad För s k byggvatten ska erläggas brukningsavgift enligt 11.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 /(bostadsenhet/lägenhet) Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs, gällande vid tidpunkten, föreskrifter om vatten- och värmemätare. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos statlig nämnd med ansvar för VA-frågor Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av För levererad vattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), ska erläggas avgift med 10 % av avgiften enligt 11.1 b). 12 Brukningsavgift för ansvarig för allmän platsmark Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala brukningsavgift. Avgift utgår med: en avgift per m 2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten Utan moms om 0,44 kronor Med moms om 0,55 kronor 13 Tillförsel av större spillvattenmängd än levererad vattenmängd Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

64 13 (16) En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 14 Brukningsavgift för obebyggd fastighet För obebyggd fastighet inom detaljplan ska betala brukningsavgift enligt 11.1 a). Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter ska därvid erläggas för respektive ändamål: V S D f D g Fast avgift 11.1 a) 40 % 40 % 10 % 10 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

65 14 (16) 15 Särskilda avgifter Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Exkl. moms Inkl. moms Nedtagning av vattenmätare 540 kr 675 kr Uppsättning av vattenmätare 540 kr 675 kr Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare kr kr Undersökning av vattenmätare kr kr Länsning av vattenmätarbrunn kr kr Förgäves besök 400 kr 500 kr Sönderfrusen mätare, nedtagning och uppsättning av ny kr kr Uppgrävning och proppning per servis kr kr Vattenkiosk, pris/m 3 vatten 40 kr 17,60 kr 50 kr 22 kr Tillfälligt vattenuttag- startavgift kr kr Tillfälligt vattenuttag- månadsavgift 400 kr 500 kr Tillfälligt vattenuttag- pris/m 3 vatten 15,28 kr 19,10 kr Olovligt öppnat eller stängt servis 2500 kr 3125 kr Om huvudmannen medgivit anslutning av sprinkleranläggning eller motsvarande anläggning för brandvattenförsörjning tas årlig avgift ut enligt: Dimension <100 mm Dimension mm Dimension > 150 mm kr kr kr 5000 kr kr kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 60 % av ovan angivna belopp. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

66 15 (16) 16 Debitering av brukningsavgift Avgift enligt 11.1 a) och c) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av VA-huvudmannen. Avgift enligt 11.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd eller annan grund som anges i 11 och 13. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 4.4. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning ska ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering ska därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 17 Avtal vid särskild användning av VA-anläggning Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

67 16 (16) Taxans införande 18 Ikraftträdande Denna taxa träder i kraft De brukningsavgifter enligt 11.1, 11.3 och 11.6 samt 13, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av statlig nämnd med ansvar för VA-frågor jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

68 1 (2) Tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen Förslag till bildande av Vadstena stadshus AB Vår beteckning: KS/2016: Kommunal verksamhet i bolags-, stiftelse-, föreningsform Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: 1. Att bilda Vadstena stadshus AB. 2. Aktiekapitalet för Vadstena stadshus AB fastställs till kronor. 3. Föreslagen bolagsordning för Vadstena stadshus AB antas. 4. Föreslagna ägardirektiv för Vadstena stadshus AB antas. 5. Styrelsen i Vadstena stadshus AB ska bestå av fem ledamöter med lika många suppleanter. Till ordinarie ledamöter i styrelsens väljs X. Till ersättare i styrelsen väljs X. 6. Till revisor för Vadstena stadshus AB utses X. 7. Som lekmannarevisorer för Vadstena stadshus AB väljs X och Y. Som suppleant till lekmannarevisorerna för Vadstena stadshus AB utses Z. 8. Som ägarombud vid Vadstena stadshus AB:s stämma väljs X och Y. 9. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett komplett beslutsunderlag för bildande eller förvärv av Vadstena stadshus AB. Vid kommunstyrelsens sammanträde föredrog Anita Agerfjell från PWC utkast till bolagsordning och ägardirektiv för Vadstena stadshus AB. Arbetsmaterialen är nu genomarbetade och presenteras för kommunstyrelsen som beslutsunderlag inför det föreslagna bildandet av Vadstena stadshus AB. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till bolagsordning för Vadstena stadshus AB Förslag till ägardirektiv för Vadstena stadshus AB Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Kommundirektör Revisorerna Finansiering Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

69 2 (2) Samråd Samråd har skett med PWC och Vadstena fastighets AB. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Martin Berry Kanslichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

70 Bolagsordning för Vadstena Stadshus Aktiebolag, org nr XXXX-XXXX 1 Firma Bolagets firma är Vadstena Stadshus Aktiebolag. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Vadstena kommun, Östergötlands län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget ska övergripande samordna de kommunala bolagens verksamheter genom att äga och förvalta aktier och andelar, direkt eller indirekt, i kommunala företag inom Vadstena kommun. 4 Ändamålet med verksamheten Bolagets syfte är att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen utöva ägaransvaret i de bolag där Stadshus AB innehar aktier eller andel, direkt eller indirekt, i syfte att optimera och samordna verksamheterna. Bolaget skall dessutom anta samt verkställa sådana kompetensenliga uppdrag som Vadstena kommun tilldelar bolaget från tid till annan. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Vadstena kommun. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Vadstena kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Vilka frågor som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt framgår av kommunfullmäktige utfärdade och bolagsstämman fastställda ägardirektiv. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier Antal aktier skall vara lägst 500 stycken och högst 2000 stycken. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter med lika många suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Vadstena kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande i bolagets styrelse. Avgår styrelseledamot eller styrelsesuppleant under mandatperioden skall kommunfullmäktige snarast förrätta fyllnadsval för den återstående tiden av mandatperioden. 1

71 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning nomineras en revisor av kommunfullmäktige i Vadstena kommun för en mandatperiod. Den av kommunfullmäktige nominerade revisorn väljs på årsstämman. 10 Lekmannarevisor För granskning av om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig utses två lekmannarevisorer med suppleant av kommunfullmäktige i Vadstena kommun. För uppdraget som lekmannarevisor gäller samma tidsperiod som för styrelsen. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske skriftligen till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på årsstämma På årsstämma skall följande ärende förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en persona att jämte ordföranden justera protokollet 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Godkännande av dagordning 7. Framläggning av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkningen samt i förekommande fall koncernresultat- och koncernbalansräkning b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Anmälan av arvoden åt styrelsen och lekmannarevisorerna med suppleanter 10. Beslut om ersättning till revisor 11. Anmälan av kommunfullmäktiges beslut om val av styrelse och ersättare 12. Val av revisor och revisorssuppleant, i förekommande fall 13. Anmälan av kommunfullmäktiges beslut om val av lekmannarevisorer 14. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 2

72 13 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Dessutom har verkställande direktören rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder. 15 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Vadstena kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt att i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Vadstena kommun. 3

73 13 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Dessutom har verkställande direktören rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder. 15 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Vadstena kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt att i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Vadstena kommun. 4

74 1(4) Ägardirektiv för Vadstena Stadshus AB Dessa ägardirektiv gäller för verksamheten i Vadstena Stadshus AB, (org nr xxxx-xxxx), nedan kallad bolaget, och är antagna av kommunfullmäktige i Vadstena kommun den xx och fastställda av årsstämman den xx. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs av Vadstena kommun. Bolaget är en del av kommunens verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen, fastställda av bolagsstämma. 2. Kommunens direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 3. Kommunens ledningsfunktion Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsens reglemente. Ledningsfunktionen har i kommunen även förtydligats med en särskild företagspolicy. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 4. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 5. Bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen.

75 2(4) Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. 6. Bolagets ändamål Syftet för och ändamålet med bolagets verksamhet anges i bolagsordningen, 7. Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. Uppstår tveksamhet huruvida ställningstagande krävs, ska bolaget samråda med kommunstyrelsen. 8. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorns granskning. 9. Granskningsrapporten Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med kommunstyrelsen. 10. Ekonomiska mål Skälig avkastning på eget kapital behandlas årligen vid ägardialog och fastställs i samband med fullmäktiges behandling av budgeten. 11. Finansiell samordning Bolaget skall upprätta egna riktlinjer för medelsförvaltningen med de regler som fastställts av kommunfullmäktige för den kommunala verksamheten som grund. Vad som i dessa regler anges gälla för de kommunala bolagen skall ingå i bolagets riktlinjer. Bolagets behov av rörelsekapital skall, om det inte täcks av tillgängliga medel, tillgodoses genom checkräkningskredit inom ramen för kommunens koncernkonto. Långfristiga lån skall upphandlas. Kommunen tecknar borgen på bolagets långfristiga lån inom ramen för av kommunfullmäktige fastställd borgensram och fastställda principer. Önskar bolaget få borgensramen utökad skall bolaget göra framställning där om till kommunfullmäktige. På utökad borgensram skall bolaget till kommunen betala en avgift motsvarande en procent av det utökade borgensåtagandet.

76 3(4) 12. Budget och ekonomisk rapportering Bolaget skall årligen upprätta budget för det kommande verksamhetsåret. Budgeten skall för kännedom överlämnas till kommunstyrelsen vid den tidpunkt som kommunstyrelsen bestämmer, för behandling i kommunfullmäktige. Av budgeten skall skälig avkastning på eget kapital framgå. Budgeten skall förutom en plan för ekonomin under budgetåret också innehålla en ekonomiskt bedömning för den kommande treårsperioden. Bolaget ingår i kommunens s.k. sammanställda redovisning. Kommunstyrelsen skall för varje år fastställa tidsplan för den ekonomiska rapportering, inklusive årsredovisning, som bolaget skall lämna till kommunen. 13. Information och ägardialog Ägaren ska fortlöpande hållas informerad av bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunen om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska till kommunstyrelsen redovisa bolagets ställning och resultat per den 30/4, 31/8 och 31/12. Bolaget ska därvid uppmärksamma kommunen på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Kommunstyrelsen ska utan dröjsmål få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). Bolaget skall även agera ägarombud på dotterbolagens stämmor samt där fastställa de ägardirektiv som utfärdats av kommunfullmäktige. 14. Revision Med utgångspunkt från den ansvarsfördelning som enligt Aktiebolagslagen skall gälla för revisorer och lekmannarevisorer, krävs att samverkan sker under granskningsprocessens alla moment så att onödigt dubbelarbete undviks. 15. Personalpolitik Bolaget skall teckna branschspecifika kollektivavtal. Kommunen skall efter begäran ta del av bolagets personalpolitik i övrigt. Rekrytering och upphörande av anställning av verkställande direktör sker efter samråd med kommunstyrelsen. 16. Suppleanter För suppleants inträde i styrelsen skall kommunens ordning för suppleants inträde i nämnder tillämpas. Suppleant som ej tjänstgör ska åläggas att iaktta samma tystnads- och lojalitetsplikt som ledamot. Ersättning till förtroendevalda styrelseledamöter skall utgå enligt av kommunfullmäktige

77 4(4) antagna regler. 17. Taxa för utlämnande av allmänna handlingar Bolaget ska tillämpa den för Vadstena kommun vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 18. Arkivreglemente Bolaget har ansvar att upprätta arkivreglemente.

78 1 (2) Tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen Förslag till bildande av Vadstena kommunfastigheter AB Vår beteckning: KS/2016: Kommunal verksamhet i bolags-, stiftelse-, föreningsform Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: 1. Att bilda Vadstena kommunfastigheter AB. 2. Aktiekapitalet fastställs till kronor. 3. Föreslagen bolagsordning för Vadstena kommunfastigheter AB antas. 4. Föreslagna ägardirektiv för Vadstena kommunfastigheter AB antas. 5. Styrelsen i Vadstena kommunfastigheter AB ska bestå av fem ledamöter med lika många suppleanter. Till ordinarie ledamöter i styrelsens väljs X. Till ersättare i styrelsen väljs X. 6. Till revisor för Vadstena kommunfastigheter AB utses X. 7. Som lekmannarevisorer för Vadstena kommunfastigheter AB väljs X och Y. Som suppleant till lekmannarevisorerna för Vadstena kommunfastigheter AB utses Z. 8. Som ägarombud vid Vadstena kommunfastigheter AB:s stämma väljs X och Y. 9. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett komplett beslutsunderlag för bildande eller förvärv av Vadstena kommunfastigheter AB. Vid kommunstyrelsens sammanträde föredrog Anita Agerfjell från PWC utkast till bolagsordning och ägardirektiv för Vadstena kommunfastigheter AB. Arbetsmaterialen är nu genomarbetade och presenteras för kommunstyrelsen som beslutsunderlag inför det föreslagna bildandet av Vadstena kommunfastigheter AB. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till bolagsordning för Vadstena kommunfastigheter AB Förslag till ägardirektiv för Vadstena kommunfastigheter AB Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Kommundirektör Revisorerna Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

79 2 (2) Finansiering Samråd Samråd har skett med PWC och Vadstena fastighets AB. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Martin Berry Kanslichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

80 Bolagsordning för Vadstena Kommunfastigheter Aktiebolag, org nr XXXX-XXXX 1 Firma Bolagets firma är Vadstena Kommunfastigheter Aktiebolag. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Vadstena kommun, Östergötlands län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Vadstena kommun äga, förvalta, bebygga eller med tomträtt uppföra, förvalta och tillhandahålla lokaler för i första hand kommunala verksamheter som exempelvis förskolor, skolor, idrottsplats, ishall och därmed förenlig verksamhet. Bolaget äger också rätt att avyttra fastigheter. Föremålet för verksamheten bedrivs i enlighet med 1 kap 3 och 3 kap 6 Lagen om vissa kommunala befogenheter. 4 Ändamålet med verksamheten Bolagets syfte är att, med iakttagande av kommunal likställighetsprincip och lokaliseringsprincipen tillhandahålla lokaler och fastigheter av god kvalitet till i första hand kommunala verksamheter. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Vadstena kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Vilka frågor som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt framgår av kommunfullmäktige utfärdade och bolagsstämman fastställda ägardirektiv. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier Antal aktier skall vara lägst 100 stycken och högst 400 stycken. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter med lika många suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Vadstena kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande i bolagets styrelse. Avgår styrelseledamot eller styrelsesuppleant under mandatperioden skall kommunfullmäktige snarast förrätta fyllnadsval för den återstående tiden av mandatperioden. 1

81 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning nomineras en revisor av kommunfullmäktige i Vadstena kommun för en mandatperiod. Den av kommunfullmäktige nominerade revisorn väljs på årsstämman. 10 Lekmannarevisor För granskning av om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig utses två lekmannarevisorer med suppleant av kommunfullmäktige i Vadstena kommun. För uppdraget som lekmannarevisor gäller samma tidsperiod som för styrelsen. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske skriftligen till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på årsstämma På årsstämma skall följande ärende förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en persona att jämte ordföranden justera protokollet 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Godkännande av dagordning 7. Framläggning av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Anmälan av arvoden åt styrelsen och lekmannarevisorerna med suppleanter 10. Beslut om ersättning till revisor 11. Anmälan av kommunfullmäktiges beslut om val av styrelse och ersättare 12. Val av revisor och revisorssuppleant, i förekommande fall 13. Anmälan av kommunfullmäktiges beslut om val av lekmannarevisorer 14. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 2

82 13 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Dessutom har verkställande direktören rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder. 15 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Vadstena kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt att i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Vadstena kommun. 3

83 1(4) Ägardirektiv för Vadstena Kommunfastigheter AB Dessa ägardirektiv gäller för verksamheten i Vadstena Kommunfastigheter AB, (org nr xxxxxxxx), nedan kallad bolaget, och är antagna av kommunfullmäktige i Vadstena kommun den xx och fastställda av årsstämman den xx. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs av Vadstena kommun. Bolaget är en del av kommunens verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen, fastställda av bolagsstämma. 2. Kommunens direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 3. Kommunens ledningsfunktion Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsens reglemente. Ledningsfunktionen har i kommunen även förtydligats med en särskild företagspolicy. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 4. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 5. Bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva

84 2(4) verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. 6. Bolagets ändamål Syftet för och ändamålet med bolagets verksamhet anges i bolagsordningen, 7. Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen är större avvikelser i verksamhetens inriktning mot det som rapporterats i budget eller flerårsplan till fullmäktige. Skulle minst två femtedelar av styrelsen ha avvikande mening om fullmäktiges ställningstagande, skall samråd ske med kommunstyrelsen. 8. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorns granskning. 9. Granskningsrapporten Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med kommunstyrelsen. 10. Ekonomiska mål Skälig avkastning på eget kapital behandlas årligen vid ägardialog och fastställs i samband med fullmäktiges behandling av budgeten. 11. Finansiell samordning Bolaget skall upprätta egna riktlinjer för medelsförvaltningen med de regler som fastställts av kommunfullmäktige för den kommunala verksamheten som grund. Vad som i dessa regler anges gälla för de kommunala bolagen skall ingå i bolagets riktlinjer. Bolagets behov av rörelsekapital skall, om det inte täcks av tillgängliga medel, tillgodoses genom checkräkningskredit inom ramen för kommunens koncernkonto. Långfristiga lån skall upphandlas. Kommunen tecknar borgen på bolagets långfristiga lån inom ramen för av kommunfullmäktige fastställd borgensram och fastställda principer.

85 3(4) Önskar bolaget få borgensramen utökad skall bolaget göra framställning där om till kommunfullmäktige. På utökad borgensram skall bolaget till kommunen betala en avgift motsvarande en procent av det utökade borgensåtagandet. 12. Budget och ekonomisk rapportering Bolaget skall årligen upprätta budget för det kommande verksamhetsåret. Budgeten skall för kännedom överlämnas till kommunstyrelsen vid den tidpunkt som kommunstyrelsen bestämmer, för behandling i kommunfullmäktige. Av budgeten skall skälig avkastning på eget kapital framgå. Budgeten skall förutom en plan för ekonomin under budgetåret också innehålla en ekonomiskt bedömning för den kommande treårsperioden. Bolaget ingår i kommunens s.k. sammanställda redovisning. Kommunstyrelsen skall för varje år fastställa tidsplan för den ekonomiska rapportering, inklusive årsredovisning, som bolaget skall lämna till kommunen. 13. Information och ägardialog Ägaren ska fortlöpande hållas informerad av bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunen om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska till kommunstyrelsen redovisa bolagets ställning och resultat per den 30/4, 31/8 och 31/12. Bolaget ska därvid uppmärksamma kommunen på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Kommunstyrelsen ska utan dröjsmål få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). 14. Revision Med utgångspunkt från den ansvarsfördelning som enligt Aktiebolagslagen skall gälla för revisorer och lekmannarevisorer, krävs att samverkan sker under granskningsprocessens alla moment så att onödigt dubbelarbete undviks. 15. Personalpolitik Bolaget skall teckna branschspecifika kollektivavtal. Kommunen skall efter begäran ta del av bolagets personalpolitik i övrigt. Rekrytering och upphörande av anställning av verkställande direktör sker efter samråd med kommunstyrelsen. 16. Suppleanter För suppleants inträde i styrelsen skall kommunens ordning för suppleants inträde i nämnder tillämpas. Suppleant som ej tjänstgör ska åläggas att iaktta samma tystnads- och lojalitetsplikt som ledamot.

86 4(4) Ersättning till förtroendevalda styrelseledamöter skall utgå enligt av kommunfullmäktige antagna regler. 17. Arkivreglemente Bolaget har ansvar att upprätta arkivreglement

87 1 (2) Tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen Förslag till bildande av Vadstena förvaltnings AB Vår beteckning: KS/2016: Kommunal verksamhet i bolags-, stiftelse-, föreningsform Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: 1. Att bilda Vadstena förvaltnings AB som ett helägt dotterbolag till Vadstena fastighets AB. 2. Aktiekapitalet fastställs till kronor. 3. Föreslagen bolagsordning för Vadstena förvaltnings AB antas. 4. Föreslagna ägardirektiv för Vadstena förvaltnings AB antas. 5. Styrelsen i Vadstena förvaltning AB ska bestå av fem ledamöter med lika många suppleanter. Till ordinarie ledamöter i styrelsens väljs X. Till ersättare i styrelsen väljs X. 6. Till revisor för Vadstena förvaltnings AB utses X. 7. Som lekmannarevisorer för Vadstena förvaltnings AB väljs X och Y. Som suppleant till lekmannarevisorerna för Vadstena förvaltnings AB utses Z. 8. Som ägarombud vid Vadstena förvaltnings AB:s stämma väljs X och Y. 9. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Kommunfullmäktige gav Vadstena fastighets AB (VFAB) i uppdrag att utarbeta ett komplett beslutsunderlag för bildande eller förvärv av Vadstena förvaltnings AB. Vid kommunstyrelsens sammanträde föredrog Anita Agerfjell från PWC utkast till bolagsordning och ägardirektiv för Vadstena förvaltnings AB. Arbetsmaterialen är nu genomarbetade och presenteras för kommunstyrelsen som beslutsunderlag inför det föreslagna bildandet av Vadstena förvaltning AB. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till bolagsordning för Vadstena förvaltnings AB Förslag till ägardirektiv för Vadstena förvaltnings AB Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Kommundirektör Vadstena fastighets AB Revisorerna Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

88 2 (2) Finansiering Kostnader för bildande av bolag finansieras av Vadstena fastighets AB. Samråd Samråd har skett med PWC och Vadstena fastighets AB. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Martin Berry Kanslichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

89 Bolagsordning för Vadstena Förvaltnings Aktiebolag, org nr XXXX-XXXX 1 Firma Bolagets firma är Vadstena Förvaltnings Aktiebolag. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Vadstena kommun, Östergötlands län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Vadstena kommun förvalta andras fastigheter eller allmän parkmark med i första hand kommunala verksamheter som exempelvis förskolor, skolor, idrottsplats, ishall och därmed förenlig verksamhet. Föremålet för verksamheten bedrivs i enlighet med 1 kap 3 och 3 kap 6 Lagen om vissa kommunala befogenheter. 4 Ändamålet med verksamheten Bolagets syfte är att, med iakttagande av kommunal likställighetsprincip och lokaliseringsprincipen utföra fastighetsförvaltande åtgärder inklusive renovering och ombyggnad på fastigheter för kommunal verksamhet och därmed förenlig verksamhet. Fastighetsförvaltande åtgärder kan i mindre omfattning även utföras på fastigheter avsedda för annan verksamhet. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Vadstena kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Vilka frågor som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt framgår av kommunfullmäktige utfärdade och bolagsstämman fastställda ägardirektiv. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kr och högst kr. 7 Antal aktier Antal aktier skall vara lägst 100 st och högst 400 st. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter med lika många suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Vadstena kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande i bolagets styrelse. Avgår styrelseledamot eller styrelsesuppleant under mandatperioden skall kommunfullmäktige snarast förrätta fyllnadsval för den återstående tiden av mandatperioden. 1

90 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning nomineras en revisor av kommunfullmäktige i Vadstena kommun för en mandatperiod. Den av kommunfullmäktige nominerade revisorn väljs på årsstämman. 10 Lekmannarevisor För granskning av om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig utses två lekmannarevisorer med suppleant av kommunfullmäktige i Vadstena kommun. För uppdraget som lekmannarevisor gäller samma tidsperiod som för styrelsen. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske skriftligen till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på årsstämma På årsstämma skall följande ärende förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en persona att jämte ordföranden justera protokollet 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Godkännande av dagordning 7. Framläggning av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Anmälan av arvoden åt styrelsen och lekmannarevisorerna med suppleanter 10. Beslut om ersättning till revisor 11. Anmälan av kommunfullmäktiges beslut om val av styrelse och ersättare 12. Val av revisor och revisorssuppleant, i förekommande fall 13. Anmälan av kommunfullmäktiges beslut om val av lekmannarevisorer 14. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 2

91 13 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Dessutom har verkställande direktören rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder. 15 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Vadstena kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt att i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Vadstena kommun. 3

92 1(4) Ägardirektiv för Vadstena Förvaltnings AB Dessa ägardirektiv gäller för verksamheten i Vadstena Förvaltnings AB, (org nr xxxx-xxxx), nedan kallad bolaget, och är antagna av kommunfullmäktige i Vadstena kommun den xx och fastställda av årsstämman den xx. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs av Vadstena kommun. Bolaget är en del av kommunens verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen, fastställda av bolagsstämma. 2. Kommunens direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 3. Kommunens ledningsfunktion Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsens reglemente. Ledningsfunktionen har i kommunen även förtydligats med en särskild företagspolicy. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 4. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 5. Bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen.

93 2(4) Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. 6. Bolagets ändamål Syftet för och ändamålet med bolagets verksamhet anges i bolagsordningen, 7. Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen är större avvikelser i verksamhetens inriktning mot det som rapporterats i budget eller flerårsplan till fullmäktige. Skulle minst två femtedelar av styrelsen ha avvikande mening om fullmäktiges ställningstagande, skall samråd ske med kommunstyrelsen. 8. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorns granskning. 9. Granskningsrapporten Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med kommunstyrelsen. 10. Ekonomiska mål Skälig avkastning på eget kapital behandlas årligen vid ägardialog och fastställs i samband med fullmäktiges behandling av budgeten. 11. Finansiell samordning Bolaget skall upprätta egna riktlinjer för medelsförvaltningen med de regler som fastställts av kommunfullmäktige för den kommunala verksamheten som grund. Vad som i dessa regler anges gälla för de kommunala bolagen skall ingå i bolagets riktlinjer. Bolagets behov av rörelsekapital skall, om det inte täcks av tillgängliga medel, tillgodoses genom checkräkningskredit inom ramen för kommunens koncernkonto. Långfristiga lån skall upphandlas. Kommunen tecknar borgen på bolagets långfristiga lån inom ramen för av kommunfullmäktige fastställd borgensram och fastställda principer. Önskar bolaget få borgensramen utökad skall bolaget göra framställning där om till kommunfullmäktige. På utökad borgensram skall bolaget till kommunen betala en avgift motsvarande

94 3(4) en procent av det utökade borgensåtagandet. 12. Budget och ekonomisk rapportering Bolaget skall årligen upprätta budget för det kommande verksamhetsåret. Budgeten skall för kännedom överlämnas till kommunstyrelsen vid den tidpunkt som kommunstyrelsen bestämmer, för behandling i kommunfullmäktige. Av budgeten skall skälig avkastning på eget kapital framgå. Budgeten skall förutom en plan för ekonomin under budgetåret också innehålla en ekonomiskt bedömning för den kommande treårsperioden. Bolaget ingår i kommunens s.k. sammanställda redovisning. Kommunstyrelsen skall för varje år fastställa tidsplan för den ekonomiska rapportering, inklusive årsredovisning, som bolaget skall lämna till kommunen. 13. Information och ägardialog Ägaren ska fortlöpande hållas informerad av bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunen om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska till kommunstyrelsen redovisa bolagets ställning och resultat per den 31/4, 31/8 och 31/12. Bolaget ska därvid uppmärksamma kommunen på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Kommunstyrelsen ska utan dröjsmål få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). 14. Revision Med utgångspunkt från den ansvarsfördelning som enligt Aktiebolagslagen skall gälla för revisorer och lekmannarevisorer, krävs att samverkan sker under granskningsprocessens alla moment så att onödigt dubbelarbete undviks. 15. Personalpolitik Bolaget skall teckna branschspecifika kollektivavtal. Kommunen skall efter begäran ta del av bolagets personalpolitik i övrigt. Rekrytering och upphörande av anställning av verkställande direktör sker efter samråd med kommunstyrelsen. 16. Suppleanter För suppleants inträde i styrelsen skall kommunens ordning för suppleants inträde i nämnder tillämpas. Suppleant som ej tjänstgör ska åläggas att iaktta samma tystnads- och lojalitetsplikt som ledamot.

95 4(4) Ersättning till förtroendevalda styrelseledamöter skall utgå enligt av kommunfullmäktige antagna regler. 17. Arkivreglemente Bolaget har ansvar att upprätta arkivreglemente.

96 1 (2) Tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen Förslag till reviderad bolagsordning samt reviderade ägardirektiv för Vadstena fastighets AB Vår beteckning: KS/2016:7-107 Kommunal verksamhet i bolags-, stiftelse-, föreningsform Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: 1. Reviderad bolagsordning för Vadstena fastighets AB antas. 2. Reviderade ägardirektiv för Vadstena fastighets AB antas. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade ett principbeslut om ny koncernstruktur för kommunens bolag. Kommunfullmäktige gav också kommunstyrelsen och Vadstena fastighets AB i uppdrag att utarbeta kompletta beslutsunderlag för bildande eller förvärv av ett antal nya bolag som ska ingå i den nya koncernstrukturen. Som en konsekvens av en ny koncernstruktur, men även för att Vadstena fastighets AB föreslås få ett helägt dotterbolag, Vadstena förvaltnings AB, så behöver bolagets styrdokument, det vill säga bolagsordning samt ägardirektiv, revideras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till reviderad bolagsordning för Vadstena fastighets AB Förslag till reviderade ägardirektiv för Vadstena fastighets AB Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Kommundirektör Vadstena fastighets AB Revisorerna Finansiering Ärendet är kostnadsneutralt. Samråd Samråd har skett med Vadstena fastighets AB samt PWC. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

97 2 (2) Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Martin Berry Kanslichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

98 Vadstena Kommun 1 Bakgrund Vadstena Fastighets AB (VFAB/bolaget) är ett allmännyttigt bostadsbolag som är helägt av Vadstena kommun. Bolaget äger och förvaltar 730 lägenheter samt svarar för förvaltningen av kommunens samlade fastighetsbestånd såsom skolor, förskolor, idrottsplats, ishall kommunhus med mera. Dessutom ansvarar bolaget för skötsel av kommunens park-och gatumark. Kommunen äger inte några andra bolag. PwC har i en PM daterad den 5 april 2016 bedömt konsekvenserna av vissa skattefrågor samt frågor avseende främst LOU och Allvillagen vid en omstrukturering av ägande och förvaltning av kommunens verksamhetsfastigheter. PwC har i ett tilläggsuppdrag ombetts komplettera den första PM:en med en konsekvensanalys där kommunen istället för att överlåta verksamhetsfastigheterna bildar en äkta skatterättslig koncern med ett holdingbolag som äger ett dotterbolag, NYAB, som svarar för fastighetsförvaltningen av kommunens verksamhetsfastigheter. VFAB ska även fortsättningsvis vara helägt av kommunen och med egen anställd personal svara för förvaltningen av bolagets fastigheter. I uppdraget ingick också att belysa om det blir någon skillnad om NYAB i stället är dotterbolag till VFAB. 2 Koncernbildning och överföring av fastigheter Efter att ha vägt för och nackdelar med anledning av PwC:s rapporter föreslår VFAB:s vd Lars Larenius att tre nya aktiebolag bildas. VFAB ska även fortsättningsvis vara helägt direkt av kommunen. En äkta skatterättslig koncern bildas med ett holdingbolag, Vadstena Stadshus AB (VSAB) som i sin tur äger ett nybildat dotterbolag Vadstena Kommunfastigheter AB. Ett nytt bolag, Vadstena Förvaltnings AB, bildas som dotterbolag till VFAB. Kommunen överför merparten av sina verksamhetsfastigheter till Vadstena Kommunfastigheter AB och till VFAB. Ett fåtal fastigheter behålls av kommunen i avvaktan på beslut om de ska överföras till ny ägare. VFAB överför den enhet som tidigare svarat för fastighetsförvaltningen av kommunens verksamhetsfastigheter till det nybildade dotterbolaget Vadstena Förvaltnings AB. Vadstena Kommunfastigheter AB köper fastighetsförvaltning från Vadstena Förvaltnings AB. Den enhet som svarat för fastighetsförvaltningen av VFAB:s bostadsfastigheter ska även fortsättningsvis finnas kvar hos VFAB. 1 (4)

99 ORGANISATIONSSKISS PÅ NYA KONCERNEN 3 Skattekonsekvenser Överlåtelsen av fastigheterna föranleder inte några skattekostnader för kommunen utöver stämpelskatt. Stämpelskatt tas ut vid överlåtelse av fastighet med 4,25 % på det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet året före överlåtelseåret. Saknas taxeringsvärde ska jämförelsen mot köpeskillingen göras med ledning av intyg från sakkunnig eller annan likvärdig utredning som måste inges till inskrivningsmyndigheten (IM). Stämpelskatten kan beräknas till cirka 8,0 mkr på hela fastighetsbeståndets bokförda värde. 4 Motiv Vi har gjort den bedömningen att kommunen genom de föreslagna åtgärderna skapar en struktur som är bättre anpassad att möta framtidens krav på nyproduktion inom olika områden genom att behovet av nya bolag kan tillgodoses på ett effektivt sätt i VSAB koncernen genom bland annat skatteutjämning med koncernbidrag mellan bolagen. Eventuella framtida vinster kan även delas ut till kommunen i princip utan begränsningar, vilket inte är möjligt med den lagstiftning som idag finns om utdelningsbegränsning för Allmännyttiga bostadsbolag. 2 (4)

100 Genom att överföra fastighetsförvaltningen av kommunens verksamhetsfastigheter till ett nybildat dotterbolag till VFAB renodlas VFAB:s verksamhet till att avse ägande och förvaltning av bostäder. Även om intäkterna av fastighetsförvaltning av andra fastigheter än bostäder ökar i framtiden kommer detta inte att påverka VFAB:s status som allmännyttigt bostadsbolag, vilket vi bedömt är en styrka ur ett hyresgästperspektiv. Även risken för diskussioner om korssubventionering mellan hyresgästkollektivet och kommunens kostnader för verksamhetsfastigheterna minskar. Ny lagstiftning bereds för närvarande som bland annat ska möjliggöra att upphandling enligt LOU inte behöver tillämpas vid köp av tjänster mellan dotterbolag i en kommunal koncern från den 1 januari Vi har gjort den bedömningen att ledning och styrning av kommunens fastighetsförvaltning av bostäder och verksamhetslokaler bättre kan tillgodoses om den ligger samlad i VFAB koncernen. Beroende på resultatet av det pågående lagstiftningsarbetet kan det dock bli nödvändigt att överföra Vadstena Förvaltnings AB som dotterbolag till VSAB för att upphandling av fastighetsförvaltning inte måste göras enligt LOU. Inom VSAB-koncernen kommer koncernbidragsrätt att föreligga redan samma år som koncernen bildas under förutsättning att samtliga dotterbolag nybildas. Motsvarande gäller även nybildade bolag som framgent kan komma att ingå i koncernen. Härigenom kan vinster kvittas mot förluster mellan bolagen i koncernen och tjänster mellan bolagen i koncernen kan tillhandahållas till ett pris som understiger marknadsmässigt pris. Om koncernen går med vinst kan fritt eget kapital delas ut till kommunen utan de utdelningsbegränsningar som gäller för allmännyttiga bostadsbolag. Detta ger en större flexibilitet inför framtida behov än mellan bolag som är direktägda av kommunen. Motsvarande gäller mellan VFAB och dess dotterbolag. Dock gäller Allvillagens utdelningsbegränsningar från VFAB till kommunen. 5 Ärenden till KS för beslut i KF 5.1 Bolagsbildningen - Bilda tre nya bolag - Aktiekapital - Styrelse - Lekmannarevisorer - Bolagsordning (inkl. revidering av VFAB:s bolagsordning) - Ägardirektiv (inkl. revidering av VFAB:s ägardirektiv) - Företagspolicy (denna finns inte framtagen) 5.2 Omstrukturering och nya bolagsordningar - Försäljning av kommunens verksamhetsfastigheter - Uppdra åt VFAB att överföra fastighetsförvaltningen av verksamhetsfastigheterna till dotterbolaget Vadstena Förvaltnings AB - Ny förvaltningsmodell - När likviditetsbehoven i bolagen fastställts och värdet på överförda tillgångar fastställts måste bolagsordningarna justeras vad gäller antal aktier och aktiekapitalets storlek. 3 (4)

101 5.3 Finansieringsfrågor steg 2 - Kapitalisering av bolagen - Finansiering av förvärvet av verksamhetsfastigheter från kommunen. Det förslag som vid diskussioner med företrädare för kommunen framförts som mest lämplig är att genomföra överföringen av fastigheterna genom en så kallad kvittningsemission innebärande att: 1. Kommunen säljer sina fastigheter för bokförda värden i kommunens redovisning. 2. Bolaget förvärvar fastigheterna och betalar genom att en lånerevers upprättas. 3. En kvittningsemission genomförs i bolaget och lånereversen övergår i ett aktieinnehav i bolaget. Emissionen sker till överkurs. 4. Det slutliga resultatet innebär att kommunens redovisning är oförändrad. Dock tillkommer kostnaden för stämpelskatt. - Finansiering av stämpelskatten Linköping den 30 oktober 2016 Anita Agefjäll Jan B Svensson 4 (4)

102 Vadstena Fastighets AB rev , KF KF 67 Bolagsordning för Vadstena Fastighets Aktiebolag 1 Firma Bolagets firma är Vadstena Fastighets Aktiebolag. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Vadstena kommun, Östergötlands län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Vadstena kommun förvärva, uppföra, äga, avyttra och förvalta eller med tomträtt förvärva, uppföra, äga, avyttra och förvalta fastigheter huvudsakligen avsedda för bostadslägenheter samt därtill kompletterande kommersiella lokaler och andra anläggningar. Bolagets verksamhet kan också omfatta att äga och förvalta aktier och andelar i kommunala företag inom Vadstena kommun. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet för bolagets verksamhet är att, enligt affärsmässiga grunder enligt Lag om allmännyttiga kommunala bolag ( ) och i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip, främja bostadsförsörjningen i Vadstena kommun genom att tillhandahålla goda bostäder och därtill kompletterande kontors- och affärslokaler och andra anläggningar. För ändamålet ska bolaget erbjuda hyresgästerna möjlighet till boinflytande. Efter fullmäktiges godkännande kan bolaget äga aktier eller andelar i andra företag. Likvideras bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla Vadstena kommun. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Vadstena kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Vilka frågor som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt framgår av kommunfullmäktige utfärdade och bolagsstämman fastställda ägardirektiv. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier 1

103 Antal aktier skall vara lägst stycken och högst stycken. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter med lika många suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Vadstena kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande i bolagets styrelse. Avgår styrelseledamot eller styrelsesuppleant under mandatperioden skall kommunfullmäktige snarast förrätta fyllnadsval för den återstående tiden av mandatperioden. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning nomineras en revisor av kommunfullmäktige i Vadstena kommun för en mandatperiod. Den av kommunfullmäktige nominerade revisorn väljs på årsstämman. 10 Lekmannarevisor För granskning av om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig utses två lekmannarevisorer med suppleant av kommunfullmäktige i Vadstena kommun. För uppdraget som lekmannarevisor gäller samma tidsperiod som för styrelsen. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske skriftligen till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på årsstämma På årsstämma skall följande ärende förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en person att jämte ordföranden justera protokollet. 5. Godkännande av dagordning 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggning av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Anmälan av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter 10. Beslut om ersättning till revisor 11. Anmälan av kommunfullmäktiges beslut om val av styrelse och ersättare 12. Val av revisor och revisorssuppleant, i förekommande fall 13. Anmälan av kommunfullmäktiges beslut om val av lekmannarevisorer 14. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 2

104 13 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Dessutom har verkställande direktören rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder. 15 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Vadstena kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt att i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Vadstena kommun. 3

105 1(4) Ägardirektiv för Vadstena Fastighets AB Dessa ägardirektiv gäller för verksamheten i Vadstena Fastighets AB, (org nr ), nedan kallad bolaget, och är antagna av kommunfullmäktige i Vadstena kommun den xx och fastställda av årsstämman den xx. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs av Vadstena kommun. Bolaget är en del av kommunens verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen, fastställda av bolagsstämma. 2. Kommunernas direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 3. Kommunens ledningsfunktion Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsens reglemente. Ledningsfunktionen har i kommunen även förtydligats med en särskild företagspolicy. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 4. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 5. Bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

106 2(5) 6. Bolagets ändamål Ändamålet för bolagets verksamhet är att, enligt affärsmässiga grunder enligt Lag om allmännyttiga kommunala bolag ( ) och i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip, främja bostadsförsörjningen i Vadstena kommun och erbjuda de boende möjlighet till boinflytande och inflytande i bolaget. I detta ingår bland annat att utifrån affärsmässiga principer: - aktivt arbeta med nyproduktion av bostäder inom kommunen - erbjuda goda, sunda och prisvärda bostäder - stimulera byggande av alla former av bostäder - erbjuda bostäder för olika faser i livet, såväl för unga som seniorer, och - bevaka miljö- och kretsloppsanpassning Bolaget skall tillgodose att bostäder finns att tillgå på konkurrenskraftiga villkor och till god kvalitet, arbeta så kundorienterat att bolaget uppfattas som ett attraktivt alternativ på bostadsmarknaden i kommunen svara för en god och allsidig service för hyresgästerna och medverka till en god service i bostadsområdena medverka till att vidareutveckla boinflytandet arbeta för att skapa en god miljö, genom att beakta miljöhänsyn och kretsloppsprinciper vid byggande, drift, underhåll mm av byggnader och lägenheter. Bolagets verksamhet kan också omfatta att äga och förvalta aktier och andelar i kommunala företag inom Vadstena kommun. Styrelsen fastställer de riktlinjer som ligger till grund för uthyrning av bostäder. Bolaget skall i samverkan med kommunen främja ett bostadssocialt ansvar. Detta innebär bland annat att bolaget ska: - arbeta förebyggande för att minska antalet vräkningar och avhysningar - tillsammans med kommunen långsiktigt planera behovet av kategoribostäder - främja brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder samt på ett tidigt stadium varsko berörd myndighet om behov av detta finnes. 7. Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen är större avvikelser i verksamhetens inriktning mot det som rapporterats i budget eller flerårsplan till fullmäktige. Skulle minst två femtedelar av styrelsen ha avvikande mening om fullmäktiges ställningstagande, skall samråd ske med kommunstyrelsen.

107 3(5) 8. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorns granskning. 9. Granskningsrapporten Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med kommunstyrelsen. 10. Ekonomiska mål Bolagets verksamhet gällande bostadsförsörjningen ska bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt ekonomiskt hållbara principer. Bolaget måste skapa de ekonomiska utrymmen som behövs för att man skall kunna fullfölja ägarens intentioner avseende den strategiska kommunnyttan av ägandet. Beslut om investeringar ska ske på sådant sätt att det inte inverkar negativt på fastighetsbeståndets värde. Bolaget ska långsiktigt arbeta för konsolidering i syfte att minska kommunens risktagande som ägare samtidigt som bolagets kreditvärdighet ökar. Avkastningen på det egna kapitalet skall över tid vara högre än bolagets kostnad för lånat kapital. 11. Finansiell samordning Bolaget skall upprätta egna riktlinjer för medelsförvaltningen med de regler som fastställts av kommunfullmäktige för den kommunala verksamheten som grund. Vad som i dessa regler anges gälla för de kommunala bolagen skall ingå i bolagets riktlinjer. Bolagets behov av rörelsekapital skall, om det inte täcks av tillgängliga medel, tillgodoses genom checkräkningskredit inom ramen för kommunens koncernkonto. Långfristiga lån skall upphandlas. Kommunen tecknar borgen på bolagets långfristiga lån inom ramen för av kommunfullmäktige fastställd borgensram och fastställda principer. Önskar bolaget få borgensramen utökad skall bolaget göra framställning där om till kommunfullmäktige. På utökad borgensram skall bolaget till kommunen betala en avgift motsvarande 1 procent av det utökade borgensåtagandet. På befintlig borgensram vid årets början skall bolaget betala en förmånskompenserande avgift motsvarande prisskillnaden mellan lån med kommunal borgen och lån med pantbrev som säkerhet.

108 4(5) 12. Budget och ekonomisk rapportering Bolaget skall årligen upprätta budget för det kommande verksamhetsåret. Budgeten skall för kännedom överlämnas till kommunstyrelsen vid den tidpunkt som kommunstyrelsen bestämmer. Budgeten skall förutom en plan för ekonomin under budgetåret också innehålla en ekonomiskt bedömning för den kommande treårsperioden. Bolaget ingår i kommunens s.k. sammanställda redovisning. Kommunstyrelsen skall för varje år fastställa tidsplan för den ekonomiska rapportering, inklusive årsredovisning, som bolaget skall lämna till kommunen. 13. Information och ägardialog Ägaren ska fortlöpande hållas informerad av bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunen om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska till kommunstyrelsen redovisa bolagets ställning och resultat per den 30/4, 31/8 och 31/12. Bolaget ska därvid uppmärksamma ägarkommunerna på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Kommunstyrelsen ska utan dröjsmål få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). Bolaget skall även agera ägarombud på dotterbolagens stämmor samt där fastställa de ägardirektiv som utfärdats av kommunfullmäktige. 14. Revision Med utgångspunkt från den ansvarsfördelning som enligt Aktiebolagslagen skall gälla för revisorer och lekmannarevisorer, krävs att samverkan sker under granskningsprocessens alla moment så att onödigt dubbelarbete undviks. 15. Personalpolitik Bolaget skall teckna branschspecifika kollektivavtal. Kommunen skall efter begäran ta del av bolagets personalpolitik i övrigt. Rekrytering och upphörande av anställning av verkställande direktör sker efter samråd med kommunstyrelsen. 16. Suppleanter För suppleants inträde i styrelsen skall kommunens ordning för suppleants inträde i nämnder tillämpas. Suppleant som ej tjänstgör ska åläggas att iaktta samma tystnads- och lojalitetsplikt som ledamot. Ersättning till förtroendevalda styrelseledamöter skall utgå enligt av kommunfullmäktige

109 5(5) antagna regler. 17. Arkivreglemente Bolaget har ansvar att upprätta arkivreglemente.

110 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige KS/2016:7 82 Begäran om fullmäktiges yttrande över nyproduktion av bostäder Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunstyrelsen skickar Vadstena fastighets AB:s begäran om yttrande vidare till kommunfullmäktige med förslaget att kommunfullmäktige godkänner nyproduktion av 15 hyresradhus. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att tillse att beslut som ska underställas kommunfullmäktige innehåller information, som ger kommunfullmäktige möjlighet att förstå förslaget i relevanta avseenden, t.ex. inriktning, behov/efterfrågan, målgrupp, storlek, tid för genomförande, ekonomisk omfattning och risker. Sammanfattning Vadstena fastighets AB (VFAB) har inkommit med en begäran om kommunfullmäktiges yttrande över nybyggnation av 15 hyresradhus på Drottningmarken. Enligt VFAB:s bolagsordning måste bolaget begära ett yttrande från kommunfullmäktige i ärenden av principiell beskaffenhet. Nybyggnation av 15 hyresradhus räknas som ett sådant ärende. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna föreslagen nybyggnation på Drottningmarken.

111 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Yrkanden Arne Sjöberg (M) yrkar, som tilläggsyrkande, att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att tillse att beslut som ska underställas kommunfullmäktige innehåller information, som ger kommunfullmäktige möjlighet att förstå förslaget i relevanta avseenden, t.ex. inriktning, behov/efterfrågan, målgrupp, storlek, tid för genomförande, ekonomisk omfattning och risker. Dag Källman (V) yrkar bifall till Arne Sjöbergs (M) yrkande. Anders Agnemar (C) yrkar bifall till Arne Sjöbergs (M) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut. Finner det antaget. Ordföranden ställer proposition på Arne Sjöbergs (M) tilläggsyrkande. Finner det antaget.

112 1 (4) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämndens begäran om äskade utöver ram Vår beteckning: KS/2016: Årsbudget Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att utöka samhällsbyggandsnämndens budgetram med kronor för år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att utöka samhällsbyggnadsnämndens budgetram med kronor för år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att utöka samhällsbyggnadsnämndens budgetram med kronor för år Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar utöka samhällsbyggnadsnämndens budgetram med kronor för år Kommunfullmäktige beslutar utöka samhällsbyggandsnämndens budgetram med kronor för år Kommunfullmäktige beslutar utöka samhällsbyggandsnämndens budgetram med kronor för år Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med en begäran om utökad budgetram avseende nya tjänster. I takt med ökade politiska ambitioner inom samhällsbyggnadsområdet har också uppdragen till samhällsbyggnadsnämnden ökat i stor omfattning under de senaste två åren. För att kunna fullgöra de arbetsuppgifter som åligger nämnden är omprioriteringar av befintliga resurser inte tillräcklig, utan nya resurser behöver tillföras. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

113 2 (4) Enligt gällande principer beviljas vanligtvis inte tilläggsanslag i Vadstena kommun. Undantag görs för eventuell ny verksamhet eller dylikt. Äskande ska göras i samband med att nämnderna tar fram sina budgetförslag på våren så att nämndernas samlade förslag hanteras i en helhet inför beslut i kommunfullmäktige. För att kommunen ska nå sitt övergripande mål om ett växande Vadstena är det viktigt att det finns resurser som kan göra det möjligt. Ett av kommunens strategiska mål är att bygga bostäder och då behövs resurser i kommunen som kan möta det arbete som behövs för att uppfylla målet. Det budgeterade resultatet för 2017 är kronor. Det skulle därför finnas utrymme för att utöka samhällsbyggnadsnämndens budget med begärt äskande och dessutom nå det finansiella målet om ett resultat på minst 7 miljoner kronor. För 2018 och 2019 är det budgeterade överskottet kronor respektive kronor. Under förutsättning att övriga nämnder kan hålla sig till tilldelad budgetram kan det begärda äskandet beviljas men nivån på resultatet når inte upp till det finansiella målet om ett resultat på minst kronor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll , 197 Beslutet expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomiavdelning Ekonom Peter Gustavsson Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med en begäran om utökad budgetram avseende nya tjänster. I takt med ökade politiska ambitioner inom samhällsbyggnadsområdet har också uppdragen till samhällsbyggnadsnämnden ökat i stor omfattning under de senaste två åren. För att kunna fullgöra de arbetsuppgifter som Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

114 3 (4) åligger nämnden är omprioriteringar av befintliga resurser inte tillräcklig, utan nya resurser behöver tillföras. Samhällsbyggnadsnämnden är en viktig del i kommunens arbete att utveckla Vadstenas attraktivitet i såväl staden som hela kommunen. Nämndens uppdrag är att möjliggöra en växande befolkning, bidra till en hållbar stadsutveckling och skapa trygga miljöer för våra medborgare, företagare och besökare. I takt med ökade politiska ambitioner inom samhällsbyggnadsområdet har också uppdragen till samhällsbyggnadsnämnden ökat i stor omfattning under de senaste två åren. I den budget som kommunfullmäktige beslutade om för samhällsbyggnadsnämnden i juni 2016 för finns inte utrymme att fullgöra de arbetsuppgifter som åligger nämnden är omprioriteringar av befintliga resurser inte tillräcklig, därav har ett äskande av utökad budgetram ansetts vara nödvändig. Enligt gällande principer beviljas vanligtvis inte tilläggsanslag i Vadstena kommun. Undantag görs för eventuell ny verksamhet eller dylikt. Äskande ska göras i samband med att nämnderna tar fram sina budgetförslag på våren så att nämndernas samlade förslag hanteras i en helhet inför beslut i kommunfullmäktige. För att kommunen ska nå sitt övergripande mål om ett växande Vadstena är det viktigt att det finns resurser som kan göra det möjligt. Ett av kommunens strategiska mål är att bygga bostäder och då behövs resurser i kommunen som kan möta det arbetet som behövs för att uppfylla målet. Det budgeterade resultatet för 2017 är kronor. Det skulle därför finnas utrymme för att utöka samhällsbyggnadsnämndens budget med begärt äskande och dessutom nå det finansiella målet om ett resultat på minst 7 miljoner kronor. För 2018 och 2019 är det budgeterade överskottet kronor respektive kronor. Under förutsättning att övriga nämnder kan hålla sig till tilldelad budgetram kan det begärda äskandet beviljas men nivån på resultatet når inte upp till det finansiella målet om ett resultat på minst kronor. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

115 4 (4) Finansiering Beviljar kommunfullmäktige samhällsbyggnadsnämndens begäran om utökad budgetram kommer kommunens budgeterade resultat att minska till kronor för År 2018 blir det budgeterade resultatet kronor och för 2019 blir resultat kronor. Samråd Samråd har inte skett. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Marie Hillman Ekonomichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

116 1 (5) Tjänsteskrivelse till Samhällsbyggnadsnämnden Begäran om utökad budgetram för samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområde Vår beteckning: SBN/2016: Verksamhetsplanering Förslag till beslut 1. Förslag till äskanden utöver ram om kr för 2017 godkänns 2. Förslag till äskanden utöver ram med kr för 2018 godkänns 3. Paragrafen justeras omedelbart Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut tillstyrks 2. Paragrafen justeras omedelbart Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunstyrelsens förslag till beslut tillstyrks Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för att bygga en attraktiv, effektiv, trygg och säker miljö för kommunens invånare, företagare och besökare. Nämnden ansvarar bland annat för detaljplanering, bygglov, byggnadsinspektion, tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet, drift, underhåll och skötsel samt förvaltning av offentlig mark. I takt med ökade politiska ambitioner inom samhällsbyggnadsområdet har också uppdragen till samhällsbyggnadsnämnden ökat i stor omfattning under de senaste två åren. För att kunna fullgöra de arbetsuppgifter som åligger nämnden är omprioriteringar av befintliga resurser inte tillräcklig, utan nya resurser behöver tillföras. Beslutsunderlag Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

117 2 (5) Tjänsteskrivelse Äskande utöver ram Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden är en viktig del i kommunens arbete att utveckla Vadstenas attraktivitet i såväl staden som hela kommunen. Nämndens uppdrag är att möjliggöra en växande befolkning, bidra till en hållbar stadsutveckling och skapa trygga miljöer för våra medborgare, företagare och besökare. I takt med ökade politiska ambitioner inom samhällsbyggnadsområdet har också uppdragen till samhällsbyggnadsnämnden ökat i stor omfattning under de senaste två åren. Utförda omprioriteringar inom samhällsbyggnadsförvaltningen För att kunna hantera den ökade arbetsvolymen har plan- och bygglovavdelningen inom ramen för befintlig budget ersatt en tidigare administratörstjänst med rekrytering av en planarkitekt. På så vis har nödvändig kompetens tillförts verksamheten, dock på bekostnad av administratörsuppgifter. Vidare har konsult anlitats för framtagande av två detaljplaner under hösten Som ersättning för den uteblivna administrationstjänsten inom plan- och bygglovsavdelningen har förvaltningen anlitat en timanställd resurs för registrering och posthantering. Kostnaden för detta finansieras av medarbetares föräldraledigheter och deltidsarbeten. Då en av plan- och bygglovavdelningens medarbetare kommer att gå i pension under våren 2017 finns utrymme att åter rekrytera en administratör. Mark- och exploateringsavdelningen består idag av en utredare, en GIS-samordnare, en mätningsingenjör, en energi- och klimatrådgivare, en nämndsekreterare och från juli 2016 har verksamheten förstärkts med en driftsingenjör. Avdelningen sorterar direkt under förvaltningschefen. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

118 3 (5) Av medarbetarna inom mark- och exploateringsavdelningen är det, förutom samhällsbyggnadschefen, endast två funktioner som handlägger och utför frågor som direkt har att göra med mark- och exploateringsfrågor, nämligen utredaren och driftsingenjören. Driftsingenjören ansvarar för planering, beställning och projektledning av drift, underhåll och investeringsprojekt inom all offentlig mark (gata, park, hamnområde etc), beslut om lokala trafikföreskrifter och medborgarkontakter inom området. Utredaren ansvarar för förvaltningen av våra fastigheter genom VFAB, utarrendering av kommunens mark, försäljning av tomter i tomtkön, stiftelser, försäkringsärenden, remissvar, svar på motioner, uthyrning av lokaler i kommunens fastigheter, myndighetsutövning enligt ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter, upplåtelse av allmän platsmark m.m. För vissa specifika uppdrag där kompetens saknas inom förvaltningen har en extraresurs (byggnadsingenjör) om 20% av en heltid anlitats under I dagsläget saknas resurser och i viss mån kompetens att arbeta med såväl exploateringsfrågor (genomförandefrågor i detaljplanen, planering av infrastruktur i samband med detaljplanering, dialog med byggherrar, förhandlingar, framtagande av exploateringsavtal, markanvisningsavtal osv) som långsiktig planering (t ex trafikplan, översyn av översiktsplanens miljöregler, riktlinjer för markanvisning och exploatering och andra strategiska dokument osv). För att lösa det akuta behovet har en konsult anlitats 1 dag/vecka under hela hösten Vadstena står inför en spännande framtid med en rad större utbyggnadsprojekt. Det finns intresse från nya byggherrar, både mindre och större aktörer, att etablera sig i Vadstena. Mark- och exploateringsavdelningen och plan- och bygglovavdelningen har idag inte de resurser som krävs för att professionellt möta marknadens behov. Det är inte heller lämpligt att konsulter anlitas för denna typ av projekt, eftersom både mark- och exploateringsfrågor och detaljplanering ofta kräver ett stort mått av politiska ställningstaganden och är ett långsiktigt åtagande om hur vi vill skapa Vadstenas framtid. För att kunna fullgöra de arbetsuppgifter som åligger nämnden behöver därför resurser tillföras tjänstemannaorganisationen. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

119 4 (5) Nämndens äskande utöver ram omfattar medel för följande resurser: Avdelningschef för mark- och exploateringsavdelningen Samhällsbyggnadsnämnden bildades 1 januari 2016 av tidigare bygg- och miljönämnden och tekniska utskottet. En förvaltning med tre avdelningar skapades bestående av plan- och bygglovavdelningen, miljö- och hälsoskyddsavdelningen och en ny avdelning - mark- och exploatering. Plan- och bygg, liksom miljö- och hälsoskydd, har sedan tidigare sina avdelningschefer, medan mark- och exploatering placerades direkt under förvaltningschefen. Tillsättande av en mark- och exploateringschef bidrar till en förstärkning av nödvändig kompetens och utveckling av sakområdet inom mark- och exploateringsavdelningen. Vidare möjliggör funktionen att förvaltningschefen i sin tjänst i större utsträckning än idag kan arbeta med strategiska frågor/uppdrag och med en tydlig styrnings- och ledningsfunktion inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Förstärkning av utredare inom mark-och exploatering Då en våra medarbetare planerar att gå i pension under 2017 är detta en tillfällig förstärkning, som skapar möjlighet till överföring av kunskap och kontinuitet inom verksamhetsområdet. Medel för kompetensutveckling inom mark- och exploateringsavdelningen I den beslutade budgeten för mark- och exploateringsavdelningen finns inga medel avsatta för personalens kompetensutveckling. Alla medarbetare ska ges möjlighet till utveckling i sitt arbete och för arbetsgivaren är det en investering att upprätthålla kompetensen hos sina medarbetare. Planarkitekt På grund av den stora ökningen av antalet detaljplaneuppdrag och komplexiteten i uppdragen behöver plan- och bygglovavdelningen förstärkas med en arkitektkompetens inom plan- och bygglovavdelningen. Förutom ökade behov inom detaljplaneringen kommer nya detaljplaner att innebära en ökning av bygglovärenden, varför denna resurs också kan förstärka bygglovhanteringen. Finansiering Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

120 5 (5) I den nuvarande budgeten för har i princip endast en uppräkning av tidigare budget som gällde före omorganisationen skett. För att kunna fullgöra de arbetsuppgifter som åligger nämnden är omprioriteringar av befintliga resurser inte tillräcklig, därav har ett äskande av utökad budgetram ansetts vara nödvändig. Samråd Samråd i ärendet har inte varit aktuellt i beredningen av ärendet. Samhällsbyggnadsförvaltningen Annika Toll Samhällsbyggnadschef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

121

122 1 (2) Tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen Styrsystemet för Vadstena kommun upphävs Vår beteckning: XKS/2012: Övrigt Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: 1. Kommunfullmäktiges beslut upphävs. Styrsystemet för Vadstena kommun rivs därmed upp. 2. Kommunstyrelsen uppdras att utarbeta ett förslag till nytt styrsystem för Vadstena kommun. Ett nytt styrsystem ska sätta politiska mål och prioriteringar främst. Därutöver ska styrsystemet skapa förutsättningar för effektiv allokering och organisering av resurser. 3. Kommunstyrelsen uppdras att i december 2016 återkomma till kommunfullmäktige med förslag på planeringsförutsättningar som ska gälla under perioden fram till dess att ett nytt styrsystem kan antas. Sammanfattning Vadstena kommun styrsystem antogs av kommunfullmäktige Under innevarande mandatperiod har såväl den politiska majoriteten som minoriteten uttryckt att det gällande styrsystemet ur flera aspekter inte är tillfredsställande. Kommunstyrelsen gav därför under våren 2015 i uppdrag åt dåvarande kommunchef att utreda styrsystemet och föreslå förändringar. Detta uppdrag har dock fått vänta på grund av en mycket ansträngd personalsituation under 2015 och delar av Kommunstyrelsen godkände därför en avrapportering av uppdraget Med en förändrad personalsituation och en ny kommundirektör finns dock förutsättningar för att på nytt uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta ett förslag till nytt styrsystem. Ett nytt styrsystem ska sätta politiska mål och prioriteringar främst. Därutöver ska styrsystemet skapa förutsättningar för effektiv allokering och organisering av resurser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Styrsystem för Vadstena kommun Beslutet expedieras till Samtliga nämnder Kommundirektör Förvaltningschefer Ekonomichef Finansiering Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

123 2 (2) Förslag till beslut är kostnadsneutralt i första läget. Däremot kan kostnader uppkomma i samband med framtagande av ett nytt styrsystem. Sådana kostnader ska beslutas av kommunstyrelsen. Samråd Samråd har inte skett i ärendet. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Martin Berry Kanslichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143 1 (5) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Förslag till flaggningspolicy för Vadstena kommun Vår beteckning: KS/2016: Kommunstyrelse, kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta följande: 1. Kommunfullmäktige antar förslaget till flaggningspolicy för Vadstena kommun. 2. Kommunen ska köpa in de flaggor som idag saknas för att flaggningen enligt föreslagen policy ska kunna genomföras. Medel ska tas ur kommunfullmäktiges budget. 3. Kommunstyrelsens kansli ges i uppdrag att utforma ett schema för kommunens officiella flaggning under Samhällsbyggnadsförvaltningen ska av kommunens fastighetsförvaltare beställa utförandet av hissning och halning av flaggor på Vadstena kommuns officiella flaggstänger. 5. Kommunens fastighetsförvaltare ska ombesörja hissning och halning av flaggor på Vadstena kommuns officiella flaggstänger. 6. Kommunen ska på sin webbplats informera om dagens flaggning på de nationella minoriteternas flaggdagar under Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunstyrelsens kansli att utarbeta ett förslag till flaggningspolicy. Förslaget ska utöver svenska flaggan, Vadstena kommunflagga och EU-flaggan även innehålla flaggningsförslag för mångfaldsflaggan samt de nationella minoriteterna. Föreslagen flaggningspolicy stadfäster den officiella flaggning som är gällande idag i Vadstena kommun, och utöver detta introducerar policyn flaggning med regnbågsflaggan och de flaggor som representerar fyra av de fem nationella minoriteterna. Tillämpningen av den föreslagna flaggningspolicyn förutsätter att kommunen köper in nya flaggor av fem typer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, KS/2016: Flaggningspolicy för Vadstena kommun, KS/2016: Beslutet expedieras till Vadstena Fastighets AB, VFAB (beslut och underliggande handlingar) Ekonomichef (beslut och tjänsteskrivelse) Kommunstyrelsens kommunikatör (beslut och underliggande handlingar) Författningspärm (underliggande handling) Beskrivning av ärendet Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

144 2 (5) Kommunfullmäktige uppdrog i juni 2016 åt kommunstyrelsens kansli att utarbeta ett förslag till flaggningspolicy. Bakgrunden är att Vadstena kommun hittills har saknat en samlande policy för hur kommunens officiella flaggstänger ska flaggas under en årscykel. Enligt uppdraget ska förslaget till flaggningspolicy utöver svenska flaggan, Vadstena kommunflagga och EU-flaggan även innehålla flaggningsförslag för mångfaldsflaggan samt de nationella minoriteterna. Mångfaldsflaggan kallas även för prideflagga, queerflagga och framför allt regnbågsflagga. Eftersom regnbågsflagga är det vanligast förekommande namnet på webbsidor som omnämner den, kommer begreppet regnbågsflagga också att användas i policyn och i denna skrivelse. Följande avsnitt tar upp regnbågsflaggans innebörd och regeringens strategi för att främja hbtpersoners lika rättigheter och möjligheter. Därefter beskrivs lagstiftningen avseende de nationella minoriteterna och regeringens strategi för de nationella minoriteterna. Allt detta för att förklara syftet med att flagga med de flaggtyper som blir nya för Vadstena kommun om den föreslagna policyn antas. Utöver flaggningen med regnbågsflaggan och de nationella minoriteternas flaggor så stadfäster den föreslagna policyn den officiella flaggning som redan idag förekommer i Vadstena kommun. Utöver flaggning på allmänna flaggdagar och på de nordiska ländernas nationaldagar flaggar Vadstena kommun också vid flertalet lokala högtidsdagar och vid lokala arrangemang. Flaggor som tas i bruk i och med policyns införande De flaggtyper som införs i kommunens officiella flaggning ifall den föreslagna policyn antas är regnbågsflaggan och de nationella minoriteternas flaggor. Eftersom flaggdagarna för dessa flaggor är nya för Vadstena kommun, bör kommunen på sin webbplats informera om dagens flaggning på vissa av eller samtliga dessa flaggdagar. Regnbågsflaggan innebörd i och syfte med flaggningen Regnbågsflaggan skapades på 1970-talet i USA av konstnären Gilbert Barker. Den visades officiellt första gången under San Fransisco Pride 1978 och flaggan kom sedermera att bli en markör för gaykvarteren och gaybarerna i San Fransisco. En beskrivning av flaggans betydelse är att den står för stolthet och mångfald hos homosexuella, bisexuella och transpersoner samt för respekt och tolerans. 1 Regeringen presenterade 2014 En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Detta för att Regeringen bedömde att det krävdes en samlad strategi med långsiktiga insatser på området. Den nämnda strategin är den första i sitt slag och har utformats för att främja hbt-personers 2 rättigheter och möjligheter. I strategin konstateras att arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbt-personer behöver stärkas. Orsaken är att homosexuella, bisexuella och transpersoner drabbas av diskriminering idag i det svenska samhället, trots att många insatser redan har gjorts på området. Regeringen skriver att deras 1 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) 2 Begreppen hbt och hbtq används om vartannat i denna policy, orsaken till det är att de olika informationskällorna använder olika begrepp. RFSL:s definition av hbtq är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med qeera uttryck och identiteter. Regeringen talar i det här fallet endast om hbt medan Socialstyrelsen talar om hbtq. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

145 3 (5) ambition är att skapa ett öppet och inkluderande samhälle där alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter respekteras. Alla människor ska kunna leva sina liv utan att behöva dölja sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck på grund av rädsla för att utsättas för diskriminering, våld eller andra kränkningar. Regeringen skriver också att alla som kommer i kontakt med den offentliga sektorn ska mötas med respekt för sin enskilda frihet och värdighet. 3 Med anledning av regeringens strategi fick flera myndigheter särskilda uppdrag inom området. Socialstyrelsen fick bland annat i uppgift att utforma en exempelsamling om hur olika verksamheter har arbetat för att inkludera ett hbtq-perspektiv samt att informera kommuner och landsting om regeringens satsning på hbtq-insatser och kunskapshöjande insatser. Socialstyrelsens arbete mynnade bland annat ut i skriften Att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter, förutsättningar och exempel. Målgruppen för skriften är främst personal ansvarig för hbtq-frågor inom kommuner och landsting. Socialstyrelsen föreslår i sin skrift, som en enkel åtgärd för kommuner att inkludera ett hbtq-perspektiv i verksamheten, att regnbågssymbolen ska synas i myndigheters lokaler. 4 Regeringen konstaterar att arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbt-personer behöver stärkas. Regeringen anser också att de som kommer i kontakt med den offentliga sektorn ska bli bemötta med respekt för sin enskilda frihet och värdighet. Socialstyrelsen föreslår att kommuner ska låta regnbågssymbolen synas i sina lokaler, som en enkel åtgärd för att inkludera ett hbtq-perspektiv i verksamheten. Av detta kan vi dra slutsatsen att Vadstena kommun har möjlighet och anledning att bidra till arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer genom att flagga med regnbågsflaggan på de officiella flaggstängerna. De nationella minoriteternas flaggor innebörd i och syfte med flaggningen Europarådet antog i februari 1995 en ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Sverige ratificerade konventionen i februari 2000 och konventionsåtagandena trädde i kraft för Sveriges del den 1 juni Av ramkonventionen framgår bland annat att de stater som undertecknat den åtar sig att främja de nationella minoriteternas möjligheter att bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv. 5 Sveriges Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) hänvisar till Europarådets ramkonvention, och konstaterar att Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Av lagtexten framgår att det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Av Regeringens strategi för de nationella minoriteterna från 2009 (Prop. 2008/09:158) framgår att det under olika perioder har förekommit diskriminering och kränkningar av personer tillhörande de nationella minoriteterna. Även idag utsätts sådana personer för utanförskap och diskriminering. 3 Regeringskansliets publikation En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck 4 Socialstyrelsens skrift Att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter, förutsättningar och exempel, publicerad i mars Från erkännande till egenmakt, Regeringens strategi för de nationella minoriteterna (Prop. 2008/09:158) s. 15 Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

146 4 (5) Regeringen anser att skyddet av de nationella minoriteterna behöver bli en naturlig del av kommuners och myndigheters dagliga arbete med att förverkliga de mänskliga rättigheterna 6. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) säger att det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Historien visar att personer tillhörande de nationella minoriteterna har utsatts, och fortsätter att utsättas för, diskriminering och utanförskap. Vadstena kommun ska stödja de nationella minoriteterna, och uppmärksamma deras kultur, genom att flagga med minoriteternas flaggor på deras respektive högtidsdagar. Vadstena kommun är inte förvaltningsområde för något minoritetsspråk 7. Kommunen har därmed inte anledning att särskilt uppmärksamma någon av de nationella minoriteterna framför de andra. Vadstena kommun bör därför uppmärksamma alla de nationella minoriteterna på likvärdigt sätt. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) gäller i hela Sverige. Den nationella minoriteten judar saknar dock officiell flagga 8. Därför omfattas den judiska minoriteten inte av Vadstena kommuns flaggningspolicy. Praktiska konsekvenser av införandet av flaggningspolicyn Eftersom den föreslagna flaggningspolicyn innebär att fem nya typer av flaggor ska börja användas i kommunens officiella flaggning, behöver inköp av flaggor göras. Webbutiken flagshop.nu säljer samtliga dessa fem flaggor i samma storlek och material. Rätt flaggstorlek till de officiella flaggstängerna är 3 meter. Priset för en sådan flagga är 1229 kronor inklusive moms (983,20 kr exklusive moms), priset gäller samtliga flaggtyper som behöver köpas in. Fraktkostnaden är 105 kronor. De flaggor som det nu föreslås att kommunen köper in är Tornedalens flagga, romska flaggan, samiska flaggan, sverigefinska flaggan och regnbågsflaggan. Det är önskvärt att dessa flaggor hissas på majoriteten av flaggstängerna på varje plats, vilket innebär att det antal flaggor som behöver köpas in av varje sort är fyra. Finansiering Fem olika sorters flaggor behöver köpas in till kommunen, i fyra exemplar vardera. Varje flagga kostar 1229 kronor inklusive moms. Fraktkostnaden är 105 kronor. Total kostnad blir kronor. Kostnaden finansieras inom befintlig budgetram för 2016, medel tas ur kommunfullmäktiges budget. Samråd Vadstena Fastighets AB, VFAB Kulturstrateg Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsens förvaltning 6 Från erkännande till egenmakt, Regeringens strategi för de nationella minoriteterna (Prop. 2008/09:158) s Webbsidan minoritet.se, september 2016, 8 John Gradowski, Informationsansvarig vid Judiska Församlingen i Stockholm Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

147 5 (5) Tommy Nilsson Kommundirektör Hanna Samuelsson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

148 FLAGGNINGSPOLICY FÖR VADSTENA KOMMUN Gäller tills vidare Antagen av "[Ange beslutsinstans och beslutsdatum ]" Ärendebeteckning: KS/2016: Kommunstyrelse, kommunfullmäktige Ansvarig handläggare: Kommunsekreterare

149 2 (5) SYFTE Den här policyn behandlar Vadstena kommuns officiella flaggning. Policyn beskriver vilka flaggor som ingår i den officiella flaggningen och på vilka dagar de ska vara hissade. Den tar också upp möjligheter till flaggning vid andra tillfällen. Flaggningstider vidrörs helt kort. Till sist motiverar policyn kortfattat införandet av de fem nya flaggor som tas i bruk i och med policyns införande. VADSTENA KOMMUNS OFFICIELLA FLAGGNING De officiella flaggstängerna Vadstena kommuns officiella flaggstänger finns framför kommunhuset på Klosterledsgatan 35 (en stång) och på Rådhustorget (fem stänger). Kommunens fastighetsförvaltare ombesörjer hissning och halning av flaggor. Följande flaggtyper ska ingå Vadstena kommuns flaggning Vadstena kommunflagga, Sveriges flagga, Norges flagga, Danmarks flagga, Finlands flagga, Islands flagga, EU-flaggan, FN-flaggan, regnbågsflaggan, romska flaggan, samernas flagga, sverigefinländarnas flagga och Tornedalens flagga. Flaggning ska ske på följande dagar De allmänna flaggdagarna De allmänna flaggdagarna är följande (enligt förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar): nyårsdagen, Konungens namnsdag den 28 januari, Kronprinsessans namnsdag den 12 mars, påskdagen, Konungens födelsedag den 30 april, 1 maj, pingstdagen, Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag den 6 juni, midsommardagen, Kronprinsessans födelsedag den 14 juli, Drottningens namnsdag den 8 augusti, dag för val i hela riket till riksdagen, FN-dagen den 24 oktober, Gustav Adolfsdagen den 6 november, Nobeldagen den 10 december, Drottningens födelsedag den 23 december samt juldagen. På de allmänna flaggdagarna hissas svenska flaggan, EU-flaggan och Vadstena kommunflagga. På nationaldagen den 6 juni hissas även regnbågsflaggan. På FN-dagen den 24 oktober hissas även FNflaggan. De nordiska ländernas nationaldagar Norges nationaldag den 17 maj, Danmarks grundlagsdag den 5 juni, Islands nationaldag den 17 juni och Finlands självständighetsdag den 6 december. På de nordiska grannländernas nationaldagar hissas respektive nationsflagga jämte svenska flaggan, EU-flaggan och Vadstena kommunflagga. Under vissa pride- och regnbågsarrangemang Festivalen Stockholm Pride arrangeras varje sommar i Stockholm. Den är sedan 1998 Nordens största Pridefestival 1. Eftersom den är ett etablerat arrangemang för att uppmärksamma hbtq-personers rättigheter ska Vadstena kommun flagga med regnbågsflaggan under hela den vecka som Stockholm Pride pågår pågår festivalen 31 juli 6 augusti. Regnbågsflaggan kan även användas vid lokala eller regionala pride- och regnbågsarrangemang. 1 Webbsidan Stockholm Pride, oktober 2016,

150 3 (5) De nationella minoriteternas national-/högtidsdagar Samernas nationaldag den 6 februari, sverigefinnarnas dag den 24 februari, internationella romadagen den 8 april och tornedalingarnas flaggdag den 15 juli. 2 På de nationella minoriteternas national-/högtidsdagar hissas minoriteternas respektive flaggor jämte svenska flaggan och Vadstena kommunflagga. Undantag görs avseende den judiska minoriteten, eftersom den inte har någon flagga 3. Årets återstående dagar De dagar då ingen offentlig flaggning sker flaggas med Vadstena kommunflagga framför kommunhuset. Under sommarperioden flaggas det även dagligen på Rådhustorget med svenska flaggan, EU-flaggan och Vadstena kommunflagga (2016 räknades sommarperioden som 5 juni till 30 augusti). Flaggning på andra dagar Andra dagar som sedan tidigare har uppmärksammats med flaggning i Vadstena kommun Vadstena kommun har tidigare flaggat även på andra dagar än de ovan nämnda, för att uppmärksamma lokala högtidsdagar och lokala arrangemang. Flaggning är ett bra sätt att visa att det är något särskilt som händer, och kommunen har anledning att fortsätta med sådan flaggning för att exempelvis locka besökare och uppmärksamma högtidsdagar. Under 2016 flaggades på följande datum (det var då svenska flaggan, EU-flaggan och Vadstena kommunflagga som hissades). Kyndelsmässomarknaden, Vadstenadagen, Internationella kvinnodagen den 8 mars, Vadstenamässan, Slättamilen, Vårkalaset, Birgittafesten, midsommarafton, Diggilo, Sommarknäppen, Birgittas himmelska födelsedag den 23 juli, Kräftivalen, Konstrundan, Höstfesten och Birgittadagen den 7 oktober. Flaggning på halv stång Flaggning på halv stång används vid dödsfall och begravning. Vid dödsfall flaggas på halv stång på dödsdagen eller dagen därefter. Vid begravning flaggas på halv stång till dess jordfästningen är avslutad. Då hissas flaggan i topp igen för att därefter omedelbart halas ned, alternativt hänga kvar till dagens slut då den halas. Vid en kunglig persons jordfästning flaggas på halv stång hela dagen. Inför statsbegravning utfärdas särskilda bestämmelser för flaggning. Om dag för flaggning på halv stång sammanfaller med allmän flaggdag, är det flaggning på halv stång som äger företräde. 4 Vadstena kommun flaggar på halv stång vid officiella personers dödsfall, det vill säga sorgetillfällen som berör hela Sverige. Vadstena kommun har även möjlighet att flagga på halv stång vid sorgetillfällen som berör kommunen eller dess invånare. Om sådant skäl för flaggning uppstår beslutar kommundirektören och kommunfullmäktiges ordförande i förening huruvida flaggning på halv stång ska ske. 2 Nordiska museets webbplats nordiskamuseet.se, september John Gradowski, Informationsansvarig vid Judiska Församlingen i Stockholm 4 All fakta i avsnittet kommer från Riksarkivets webbsida riksarkivet.se, oktober 2016

151 4 (5) Flaggning vid oväntade händelser Om skäl för flaggning uppstår vid tillfällen som inte nämns i den här policyn, får kommundirektören och kommunfullmäktiges ordförande i förening bestämma hur Vadstena kommun ska flagga den dagen. ALLMÄNT OM FLAGGNING Följande flaggningstider bör tillämpas i kommuners officiella flaggning. Den 1 mars till den 31 oktober hissas flaggan klockan Den 1 november till den 28 (29) februari hissas flaggan klockan Under hela året ska flaggan halas vid solens nedgång, dock senast klockan Det är Stiftelsen Sveriges nationaldag som står bakom flaggningstiderna ovan. Stiftelsens ordförande är riksdagens talman, och dess huvudmän är de 21 landshövdingarna. Stiftelsen anger att flaggningstiderna bör följas, men att det råder en viss frihet för enskilda personer, föreningar och civila företag att flagga på tider som passar. I den officiella flaggningen i en kommun är det dock lämpligt att följa ovan nämnda flaggningstider. FLAGGORNA I VADSTENA KOMMUNS OFFICIELLA FLAGGNING Den här policyn har utformats på uppdrag av kommunfullmäktige Enligt uppdraget skulle Vadstena kommuns flaggningspolicy utöver svenska flaggan, Vadstena kommunflagga och EUflaggan även innehålla flaggningsförslag för mångfaldsflaggan samt de nationella minoriteterna. Mångfaldsflaggan kallas även för prideflagga, queerflagga och framför allt regnbågsflagga. Eftersom regnbågsflagga är det vanligast förekommande namnet på webbsidor som omnämner den, används det begreppet också i denna policy. De nationella minoriteternas flaggor är följande: Tornedalens flagga, romska flaggan, samiska flaggan och sverigefinska flaggan. Den nationella minoriteten judar har ingen flagga. Svenska flaggan, Vadstena kommunflagga och EU-flaggan ingår sedan tidigare i flaggningen på kommunens officiella flaggstänger, tillsammans med FN-flaggan och våra fyra nordiska grannländers flaggor. Sammantaget innebär detta att följande flaggor ska ingå i Vadstena kommuns officiella flaggning: Vadstena kommunflagga, Sveriges flagga, Norges flagga, Danmarks flagga, Finlands flagga, Islands flagga, EU-flaggan, FN-flaggan, regnbågsflaggan, romska flaggan, samernas flagga, sverigefinländarnas flagga och Tornedalens flagga. Flaggor som tas i bruk i och med policyns införande De flaggtyper som införs i kommunens officiella flaggning i och med ikraftträdandet av denna policy är regnbågsflaggan och de nationella minoriteternas flaggor. Regnbågsflaggan innebörd i och syfte med flaggningen Regnbågsflaggan står för stolthet och mångfald hos homosexuella, bisexuella och transpersoner samt för respekt och tolerans. 5 Att flagga med regnbågsflaggan är ett sätt att ta ställning mot diskriminering. Regeringen konstaterade i sin strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck (2014) att arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbt-personer 5 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL)

152 5 (5) behöver stärkas. Orsaken är att homosexuella, bisexuella och transpersoner drabbas av diskriminering idag i det svenska samhället, trots att många insatser redan har gjorts på området. I samma strategi skriver Regeringen att alla som kommer i kontakt med den offentliga sektorn ska mötas med respekt för sin enskilda frihet och värdighet. 6 Med anledning av regeringens strategi fick flera myndigheter särskilda uppdrag inom området. Socialstyrelsen fick bland annat i uppgift att utforma en exempelsamling om hur olika verksamheter har arbetat för att inkludera ett hbtq-perspektiv samt att informera kommuner och landsting om regeringens satsning på hbtq-insatser och kunskapshöjande insatser. Socialstyrelsen föreslog, som en enkel åtgärd för kommuner att inkludera ett hbtq-perspektiv i verksamheten, att regnbågssymbolen ska synas i myndigheters lokaler. 7 Vadstena kommun ska bidra till arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer genom att flagga med regnbågsflaggan på de officiella flaggstängerna. De nationella minoriteternas flaggor innebörd i och syfte med flaggningen Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) säger att det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Historien visar att personer tillhörande de nationella minoriteterna har utsatts, och fortsätter att utsättas för, diskriminering och utanförskap. Vadstena kommun ska stödja de nationella minoriteterna, och uppmärksamma deras kultur, genom att flagga med minoriteternas flaggor på deras respektive högtidsdagar. Vadstena kommun är inte förvaltningsområde för något minoritetsspråk 8. Kommunen har därmed inte anledning att särskilt uppmärksamma någon av de nationella minoriteterna framför de andra. Vadstena kommun ska därför uppmärksamma alla de nationella minoriteterna på likvärdigt sätt. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) gäller i hela Sverige. Den nationella minoriteten judar saknar dock officiell flagga 9. Därför omfattas den judiska minoriteten inte av Vadstena kommuns flaggningspolicy. ÖVRIGT Denna policy gäller intill dess kommunfullmäktige beslutar annat. 6 Regeringskansliets publikation En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck 7 Socialstyrelsens skrift Att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter, förutsättningar och exempel publicerad i mars Webbsidan minoritet.se, september 2016, 9 John Gradowski, Informationsansvarig vid Judiska Församlingen i Stockholm

153 1 (2) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om att utveckla samarbete för Vadstenas väl med andra organisationer och föreningar Vår beteckning: KS/2015: Övrigt Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige föreslås att anse medborgarförslaget därmed besvarat. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Medborgarförslaget anses därmed besvarat. Sammanfattning Stefan Ebestam och Lars Andersson har inkommit med ett medborgarförslag om att utveckla samarbete för Vadstenas väl genom bland annat samtal och att föra dialog med övriga organisationer och föreningar som har annan kompetens och förmågor. Förslaget är också att se över projekt som finns på bland annat universitetet och i andra kommuner. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 25 februari att skicka förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Vadstena kommun samarbetar med och i flera olika organisationer och föreningar, bland annat museer, SmåKom, Sveriges Kommuner och Landsting, Region Östergötland, Linköpings universitet, polismyndigheten, Leader, Länsstyrelsen Östergötland och andra kommuner. Ett annat exempel är möten med olika kulturaktörer. Genom detta ingår kommunen också i flera projekt av varierande slag. Kommunen är även remissinstans i ett flertal sammanhang på såväl kommunal, regional som statlig nivå. Likaså sänder kommunen ut remisser till andra organisationer i olika sammanhang. En kommun har att följa de grundläggande regler för ansvar och beslutanderätt som kommunallagen anger. Den får ta hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunen och som inte ska hanteras av staten, landstinget, annan kommun eller någon annan. Enligt lag ansvarar kommunen för viss verksamhet till exempel renhållning och avfallshantering, socialtjänst och barnomsorg och förskoleverksamhet. Utöver det kan en kommun frivilligt ha verksamhet inom exempelvis kultur, näringsliv eller fritidsverksamhet. De former av samverkan som Vadstena kommun ingår i omfattar en varierad rad av områden och i diskussioner och möten, både intern och externt, förs förslag på ytterligare samarbeten fram vid behov från både kommunens sida och andra parters sida. En organisation eller förening som önskar Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

154 2 (2) samarbeta eller på annat sätt föra en dialog med kommunen är välkommen att ta kontakt med kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag från Stefan Ebestam och Lars Andersson Kommunfullmäktiges beslut Beslutet expedieras till Stefan Ebestam, Hovsvägen 28 C, Vadstena Lars Andersson Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

155

156 1 (3) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Medborgarförslag om förbättringar av hamnområdet i Borghamn Vår beteckning: KS/2015: Övrigt Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige föreslås att anse medborgarförslaget därmed besvarat. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Medborgarförslaget anses därmed besvarat. Sammanfattning Tjugoen personer boende i Rogslösa, Skedet och Borghamn inkom den 15 december 2015 med ett medborgarförslag om att göra förbättringar av hamnområdet i Borghamn. Förslaget innehåller ett antal konkreta åtgärder: Besökare får tillgång till toaletter och soptunnor alternativt avfallssorteringskärl. Hela området snyggas upp. Kontakt tas med Borghamnssten AB för att få till stånd någon typ av avskärmning av stenföretaget vid infarten till hamnområdet. Bristerna i vägbeläggningen på infarten åtgärdas. Skyltning av området och restaurering av anslagstavlan vid Ommas bort påskyndas. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 23 mars 2016 att skicka förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Det aktuella markområdet ägs av Sveaskog AB. Det åvilar markägaren alternativt arrendatorer att hålla området i önskvärt skick. Samtidigt kan det ligga i både kommunens och medborgarnas intresse att kommunen för en dialog med Sveaskog AB om utvecklingen i Borghamn. Sedan ett antal månader finns papperskorgar utplacerade i området. Dessa töms med regelbundenhet av kommunens arbetsmarknadsenhet. Kommunen planerar för ställplatser för husbilar och husvagnar i hamnområdet. I förlängningen kan det innebära att det tillkommer toaletter för besökare i anslutning till ställplatserna. Under hösten 2016 kommer kommunen att byta ut både anslagstavlan vid Ommas borg och kommunens tavla vid butiken i Borghamn till nya informationsskyltar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Kommunfullmäktiges beslut Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

157 2 (3) Beslutet expedieras till Bertil Ceder, Skedagatan 211, Borghamn Beskrivning av ärendet Ett antal personer boende i Rogslösa, Skedet och Borghamn inkom den 15 december 2015 med ett medborgarförslag om att göra förbättringar av hamnområdet i Borghamn. Förslaget innehåller ett antal konkreta åtgärder: Besökare får tillgång till toaletter och soptunnor alternativt avfallssorteringskärl. Hela området snyggas upp. Kontakt tas med Borghamnssten AB för att få till stånd någon typ av avskärmning av stenföretaget vid infarten till hamnområdet. Bristerna i vägbeläggningen på infarten åtgärdas. Skyltning av området och restaurering av anslagstavlan vid Ommas bort påskyndas. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 23 mars 2016 att skicka förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Inledningsvis kan det vara bra att reda ut ägarförhållandena av marken i aktuellt område. Det blåmarkerade området äger Vadstena kommun och det brunmarkerade området äger Sveaskog AB medan övrigt område ägs av andra, se karta nedan. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

158 3 (3) Som framgår av kartan innehas området som avses i medborgarförslaget av Sveaskog AB. Det åvilar markägaren alternativt arrendatorer att hålla området i önskvärt skick. Samtidigt kan det ligga i både kommunens och medborgarnas intresse att kommunen för en dialog med Sveaskog AB om utvecklingen i Borghamn. Sedan ett antal månader finns papperskorgar, genom kommunens försorg, utplacerade i området. Dessa töms med regelbundenhet av kommunens arbetsmarknadsenhet. För närvarande pågår planering för tre platser för uppställning av husbilar och husvagnar i Borghamn. Två av platserna är i hamnområdet och en är strax utanför området. I förlängningen kan det innebära att det tillkommer toaletter för besökare i anslutning till ställplatserna. Vid Ommas borg finns två anslagstavlor placerade. Sveaskog och kommunen har ansvar för varsin. Under hösten 2016 kommer kommunen att byta ut både anslagstavlan vid Ommas borg och kommunens tavla vid butiken i Borghamn till nya informationsskyltar. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

159

160

161 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige KS/2015:497 Nytt medborgarförslag angående förbättringar av hamnområdet i borghamn Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit från Bertil Ceder med förslag om förbättringar av hamnområdet i Borghamn. Förslag innebär att locka fler besökare till hamnområdet genom att bland annat få tillgång till toaletter och soptunnor, förbättring av infarten, skyltning samt en generell upprustning av området. Eivor Folkesson (MP) presenterar medborgarförslaget. Yrkanden Ordförande Magnus Gustafsson (S): Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning. Propositionsordning Ordförande Magnus Gustafsson (S) ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt yrkandet.

162 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige

163 1 (1) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Delårsbokslut för Vadstena Fastighets AB Vår beteckning: KS/2016:7-107 Kommunal verksamhet i bolags-, stiftelse-, föreningsform Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna delårsbokslut för Vadstena Fastighets AB. Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Delårsbokslut för Vadstena Fastighets AB godkänns. Sammanfattning Vadstena Fastighets AB har lämnat delårsbokslut för perioden Redovisat resultat för perioden är kronor jämfört med kronor för motsvarande period föregående år. Ökning av övriga intäkter avser ändrad periodisering beträffande förvaltningsintäkt från kommunen. Under året har kostnader för drift, inklusive energi, ökat jämfört med föregående år. Samtidigt har kostnaden för underhåll minskat. Anledning är att merparten underhåll hanteras som utbyte av komponent och därför tillgångsförs i balansräkningen. För helåret är prognosen en vinst om 1,5 mkr att jämföra med en budgeterad vinst om ca 1 mkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsbokslut, Vadstena Fastighets AB Beslutet expedieras till Vadstena Fastighets AB Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Marie Hillman Ekonomichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174 1 (2) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Bildande av Försvarsmaktsråd Östergötland Vår beteckning: KS/2016: Övrigt Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom bildandet av Försvarsmaktsråd Östergötland. 2. Kommunstyrelsens ordförande representerar Vadstena kommun i rådet. Vid förhinder kan ordförande utse ersättare i enlighet med rådets beslut , 5. Sammanfattning Regeringen har gett Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgifter som delvis avses att lösas genom inrättande av Försvarsmaktsråd. Försvarsmakten har tillsammans med civila aktörer på central och regional nivå bildat Försvarsmaktsråd. Erfarenheterna från dessa är goda och motsvarande råd håller på att bildas i Östergötland. Rådet ska vara ett forum för samverkan mellan regionala och lokala samhällsaktörer med stor bransch- och funktionsspridning och Försvarsmakten i Östergötland. Försvarsmakten i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland bjöd in till ett inledande möte den 6 oktober, där Vadstena kommun deltog. Vid mötet togs beslut om att bilda Försvarsmaktsråd Östergötland, med noteringen att formellt beslut om deltagande måste fattas på politisk nivå i varje kommun. Kommunstyrelsen informerades om det kommande mötet vid kommunstyrelsens sammanträde den 14 september Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag från kommunstyrelsen, Protokoll från bildandet av Försvarsmaktsråd Östergötland Styrdokument för Försvarsmaktsråd Östergötland, arbetshandling Beslutet expedieras till Helikopterflottiljen, Att: Magnus Engdahl, Linköping (för kännedom) Länsstyrelsen Östergötland, Kultur- och samhällsbyggnadsenheten, Att: Jenny Knuthammar, Linköping (för kännedom) Kommunfullmäktige (för kännedom) Finansiering Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

175 2 (2) Finansieras inom kommunstyrelsens befintliga budget. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

176 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS/2016:197 Information om samverkan mellan samhälle och försvar i Östergötland. Förslag till styrdokument med avsiktsförklaring Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen noterar informationen, som läggs till handlingarna. Sammanfattning Mats Wahrén (K) och kommundirektör Tommy Nilsson informerar om ett kommande möte för bildande av ett försvarsråd. Mats Wahrén (K) återkommer med mer information i ärendet efter mötet.

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192 1 (2) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Upphörande av avtal med personuppgiftsombudet Vår beteckning: KS/2016: Övrigt Förslag till beslut 1. Informationen från personuppgiftsombudet godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som personuppgiftsombud för kommunstyrelsen i Vadstena kommun. 3. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att återkomma med förslag till hur kommunstyrelsen ska hantera personuppgifter från och med den 1 december Sammanfattning Kommunstyrelsen har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till personuppgiftsombud. Avtalet med personuppgiftsombudet upphör den 30 november Mot bakgrund av uppdraget lämnar personuppgiftsombudet en redogörelse för vad som ingått i uppdraget, hur det har genomförts, rutiner, slutrapport och förslag till hur arbetet ska fortsätta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet expedieras till Anette Sturesson Kanslichef Kommundirektör (för kännedom) Samråd Samråd har skett på tjänstemannanivå mellan nämnderna samt med personuppgiftsombudet. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till personuppgiftsombud. I uppdraget som personuppgiftsombud ingår bland annat att: - Utöva tillsyn över behandlingar. - Anmäla brister till och samråda med Datainspektionen. - Föra förteckning över behandlingar. - Hjälpa registrerade att få rättelse. - Fortlöpande kontrollera förhållanden avseende behandlingar. - Underrätta sig om planerade förändringar i behandlingar. - Hålla den personuppgiftsansvarige (nämnden) underrättad om förhållanden som rör behandlingar. - Påpeka eventuella brister för den personuppgiftsansvarige. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

193 2 (2) - Ge rådgivning till organisationens ledning och berörd personal. - Utarbeta rutiner för rättelse av personuppgifter. - Hålla sig underrättad om utvecklingen av lagstiftningen inom området. Mot bakgrund av uppdraget lämnar personuppgiftsombudet följande redogörelse. Det finns system för behandlingar av personuppgifter. Det finns också rutiner som är beslutade av respektive nämnd. Dessa är testade för att se att det fungerar i praktiken. I rutinbeskrivningen finns mallar samt beskrivning av organisationen kring personuppgiftslagen (PuL). Kommunsekreteraren har fungerat som samordnare i arbetet. Det finns kontaktpersoner för förvaltningens olika verksamhetsområden, som löpande har fått information/utbildning om lagen och dess intentioner. Detta innebär att det finns en organisation för att hantera PuL. Stickprov har tagits löpande på kommunens webbplats utifrån PuL. Det har inte gjorts några särskilda noteringar med anledning av stickprovskontrollen. Datainspektionen gjorde år 2012 tillsyn av kommunens webpublicering. De synpunkter som framkom då är åtgärdade utifrån den kunskap som vi hade vid det tillfället. I samband med detta gjordes en revidering av rutinbeskrivningen. Stickprov har även tagits löpande på kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges protokoll utifrån PuL. Det är inga särskilda noteringar gjorda med anledning av denna kontroll. Antal behandlingar av personuppgifter För kommunstyrelsens verksamheter finns det vid granskningstillfället sexton förtecknade behandlingar, där personuppgifter av olika slag i strukturerad form registreras och används helt eller delvis i dator. Aktualisering av förteckningen sker med viss kontinuitet. Behandlingarnas ändamål är fastställda av kommunstyrelsen eller i enlighet med gällande delegationsordning. Delegationsordningen, där PuL ingår, år uppdaterad och beslutad. Upphörande av uppdraget Avtalet med nuvarande personuppgiftsombud upphör den 30 november Med anledning av det föreslås kommunstyrelsens förvaltning få i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som personuppgiftsombud. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att återkomma med förslag till hur hantering av personuppgifter ska ske i fortsättningen. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

194

195

196

197 1 (3) Tjänsteskrivelse till kultur- och utbildningsnämnden Rapport från personuppgiftsombudet samt upphörande av avtal med kommunens personuppgiftsombud Vår beteckning: KUN/2016: Förslag till beslut 1. Informationen från personuppgiftsombudet godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som persongiftsombud för Kultur- och utbildningsnämnden i Vadstena kommun. 3. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att återkomma med förslag till hur Kultur- och utbildningsnämnden ska hantera personuppgifter från och med den 1 december Paragrafen justeras omedelbart. Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Informationen från kultur- och utbildningsnämnden godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som persongiftsombud för Kultur- och utbildningsnämnden i Vadstena kommun. 3. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att återkomma med förslag till hur Kultur- och utbildningsnämnden ska hantera personuppgifter från och med den 1 december Sammanfattning Kultur- och utbildningsnämnden har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till persongiftsombud. Avtalet med personuppgiftsombudet upphör den 30 november Mot bakgrund av uppdraget lämnar persongiftsombudet en redogörelse för vad som ingått i uppdraget, hur det har genomförts, rutiner, slutrapport och förslag till hur arbetet ska fortsätta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kultur- och utbildningsnämndens beslut expedieras till För beslut Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut expedieras till För kännedom Kultur- och utbildningsnämnden Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

198 2 (3) Personuppgiftsombud Anette Sturesson Beskrivning av ärendet Kultur- och utbildningsnämnden har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till persongiftsombud. I uppdraget som persongiftsombud ingår bland annat att: - Utöva tillsyn över behandlingar. - Anmäla brister till och samråda med Datainspektionen. - Föra förteckning över behandlingar. - Hjälpa registrerade att få rättelse. - Fortlöpande kontrollera förhållanden avseende behandlingar. - Underrätta sig om planerade förändringar i behandlingar. - Hålla den persongiftsansvarige (nämnden) underrättad om förhållanden som rör behandlingar. - Påpeka eventuella brister för den persongiftsansvarige (nämnden). - Ge rådgivning till organisationens ledning och berörd personal. - Utarbeta rutiner för rättelse av personuppgifter. - Hålla sig underrättad om utvecklingen av lagstiftningen inom området. Mot bakgrund av uppdraget har persongiftsombudet lämnat följande redogörelse: Det finns system för behandlingar av personuppgifter. Det finns också rutiner som är beslutade av respektive nämnd. Dessa är testade för att se att det fungerar i praktiken. I rutinbeskrivningen finns mallar samt beskrivning av organisationen kring personuppgiftslagen (PuL). Kommunsekreteraren har fungerat som samordnare i arbetet. Det finns en kontaktperson för kultur- och utbildningsförvaltningen, utredaren, som löpande har fått information/utbildning om lagen och dess intentioner. Detta innebär att det finns en organisation för att hantera PuL. Stickprov har tagits löpande på kommunens webbplats utifrån PuL. Det har inte gjorts några särskilda noteringar med anledning av stickprovskontrollen. Datainspektionen gjorde år 2012 tillsyn av kommunens webpublicering. De synpunkter som framkom då är åtgärdade utifrån den kunskap som vi hade vid det tillfället. I samband med detta gjordes en revidering av rutinbeskrivningen. Stickprov har även tagits löpande på nämndens protokoll utifrån PuL. Det är inga särskilda noteringar gjorda med anledning av denna kontroll. Antal behandlingar av personuppgifter För kultur- och utbildningsnämndens verksamhet finns det vid granskningstillfället 28 förtecknade behandlingar, där personuppgifter av olika slag i strukturerad form registreras och används helt eller delvis i dator. Aktualisering av förteckningen sker med viss kontinuitet. Behandlingarnas ändamål är fastställda av nämnden eller i enlighet med den beslutade delegationsordning som gäller. Delegationsordning där PuL ingår är uppdaterad och beslutad. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

199 3 (3) Upphörande av uppdraget Avtalet med nuvarande personuppgiftsombud upphör den 30 november Med anledning av det föreslås kommunstyrelsens förvaltning få i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som personuppgiftsombud. Vidare föreslås kommunstyrelsens förvaltning få i uppdrag att återkomma med förslag till hur hantering av personuppgifter ska ske i fortsättningen. Finansiering Kostnad för personuppgiftsombud ingår inte i kultur- och utbildningsnämndens budget. Kultur- och utbildningsförvaltningen Kristina Lohman Kultur- och utbildningschef Bo Gäfvert Utredare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

200 1 (3) Tjänsteskrivelse till kultur- och utbildningsnämnden Rapport från personuppgiftsombudet samt upphörande av avtal med kommunens personuppgiftsombud Vår beteckning: KUN/2016: Förslag till beslut 1. Informationen från personuppgiftsombudet godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som persongiftsombud för Kultur- och utbildningsnämnden i Vadstena kommun. 3. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att återkomma med förslag till hur Kultur- och utbildningsnämnden ska hantera personuppgifter från och med den 1 december Paragrafen justeras omedelbart. Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Informationen från kultur- och utbildningsnämnden godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som persongiftsombud för Kultur- och utbildningsnämnden i Vadstena kommun. 3. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att återkomma med förslag till hur Kultur- och utbildningsnämnden ska hantera personuppgifter från och med den 1 december Sammanfattning Kultur- och utbildningsnämnden har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till persongiftsombud. Avtalet med personuppgiftsombudet upphör den 30 november Mot bakgrund av uppdraget lämnar persongiftsombudet en redogörelse för vad som ingått i uppdraget, hur det har genomförts, rutiner, slutrapport och förslag till hur arbetet ska fortsätta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kultur- och utbildningsnämndens beslut expedieras till För beslut Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut expedieras till För kännedom Kultur- och utbildningsnämnden Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

201 2 (3) Personuppgiftsombud Anette Sturesson Beskrivning av ärendet Kultur- och utbildningsnämnden har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till persongiftsombud. I uppdraget som persongiftsombud ingår bland annat att: - Utöva tillsyn över behandlingar. - Anmäla brister till och samråda med Datainspektionen. - Föra förteckning över behandlingar. - Hjälpa registrerade att få rättelse. - Fortlöpande kontrollera förhållanden avseende behandlingar. - Underrätta sig om planerade förändringar i behandlingar. - Hålla den persongiftsansvarige (nämnden) underrättad om förhållanden som rör behandlingar. - Påpeka eventuella brister för den persongiftsansvarige (nämnden). - Ge rådgivning till organisationens ledning och berörd personal. - Utarbeta rutiner för rättelse av personuppgifter. - Hålla sig underrättad om utvecklingen av lagstiftningen inom området. Mot bakgrund av uppdraget har persongiftsombudet lämnat följande redogörelse: Det finns system för behandlingar av personuppgifter. Det finns också rutiner som är beslutade av respektive nämnd. Dessa är testade för att se att det fungerar i praktiken. I rutinbeskrivningen finns mallar samt beskrivning av organisationen kring personuppgiftslagen (PuL). Kommunsekreteraren har fungerat som samordnare i arbetet. Det finns en kontaktperson för kultur- och utbildningsförvaltningen, utredaren, som löpande har fått information/utbildning om lagen och dess intentioner. Detta innebär att det finns en organisation för att hantera PuL. Stickprov har tagits löpande på kommunens webbplats utifrån PuL. Det har inte gjorts några särskilda noteringar med anledning av stickprovskontrollen. Datainspektionen gjorde år 2012 tillsyn av kommunens webpublicering. De synpunkter som framkom då är åtgärdade utifrån den kunskap som vi hade vid det tillfället. I samband med detta gjordes en revidering av rutinbeskrivningen. Stickprov har även tagits löpande på nämndens protokoll utifrån PuL. Det är inga särskilda noteringar gjorda med anledning av denna kontroll. Antal behandlingar av personuppgifter För kultur- och utbildningsnämndens verksamhet finns det vid granskningstillfället 28 förtecknade behandlingar, där personuppgifter av olika slag i strukturerad form registreras och används helt eller delvis i dator. Aktualisering av förteckningen sker med viss kontinuitet. Behandlingarnas ändamål är fastställda av nämnden eller i enlighet med den beslutade delegationsordning som gäller. Delegationsordning där PuL ingår är uppdaterad och beslutad. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

202 3 (3) Upphörande av uppdraget Avtalet med nuvarande personuppgiftsombud upphör den 30 november Med anledning av det föreslås kommunstyrelsens förvaltning få i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som personuppgiftsombud. Vidare föreslås kommunstyrelsens förvaltning få i uppdrag att återkomma med förslag till hur hantering av personuppgifter ska ske i fortsättningen. Finansiering Kostnad för personuppgiftsombud ingår inte i kultur- och utbildningsnämndens budget. Kultur- och utbildningsförvaltningen Kristina Lohman Kultur- och utbildningschef Bo Gäfvert Utredare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

203 1 (3) Tjänsteskrivelse till Samhällsbyggnadsnämnden Rapport från personuppgiftsombudet samt upphörande av avtal Vår beteckning: SBN/2016: IT Förslag till beslut 1. Informationen från personuppgiftsombudet godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som persongiftsombud för samhällsbyggnadsnämnden i Vadstena kommun. 3. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att återkomma med förslag till hur samhällsbyggnadsnämnden ska hantera personuppgifter från och med den 1 december Paragrafen justeras omedelbart. Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Informationen från samhällsbyggnadsnämnden godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som persongiftsombud för samhällsbyggnadsnämnden i Vadstena kommun. 3. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att återkomma med förslag till hur samhällsbyggnadsnämnden ska hantera personuppgifter från och med den 1 december Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till persongiftsombud. Avtalet med personuppgiftsombudet upphör den 30 november Mot bakgrund av uppdraget lämnar persongiftsombudet en redogörelse för vad som ingått i uppdraget, hur det har genomförts, rutiner, slutrapport och förslag till hur arbetet ska fortsätta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse SBN 2016/169 Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadschef Beskrivning av ärendet Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

204 2 (3) Samhällsbyggnadsnämnden har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till persongiftsombud. I uppdraget som persongiftsombud ingår bland annat att: - Utöva tillsyn över behandlingar. - Anmäla brister till och samråda med Datainspektionen. - Föra förteckning över behandlingar. - Hjälpa registrerade att få rättelse. - Fortlöpande kontrollera förhållanden avseende behandlingar. - Underrätta sig om planerade förändringar i behandlingar. - Hålla den persongiftsansvarige (nämnden) underrättad om förhållanden som rör behandlingar. - Påpeka eventuella brister för den persongiftsansvarige. - Ge rådgivning till organisationens ledning och berörd personal. - Utarbeta rutiner för rättelse av personuppgifter. - Hålla sig underrättad om utvecklingen av lagstiftningen inom området. Mot bakgrund av uppdraget lämnar persongiftsombudet följande redogörelse. Det finns system för behandlingar av personuppgifter. Det finns också rutiner som är beslutade av respektive nämnd. Dessa är testade för att se att det fungerar i praktiken. I rutinbeskrivningen finns mallar samt beskrivning av organisationen kring personuppgiftslagen (PuL). Kommunsekreteraren har fungerat som samordnare i arbetet. Det finns en kontaktperson för förvaltningen, nämndsekreteraren, som löpande har fått information/utbildning om lagen och dess intentioner. Detta innebär att det finns en organisation för att hantera PuL. Stickprov har tagits löpande på kommunens webbplats utifrån PuL. Det har inte gjorts några särskilda noteringar med anledning av stickprovskontrollen. Datainspektionen gjorde år 2012 tillsyn av kommunens webpublicering. De synpunkter som framkom då är åtgärdade utifrån den kunskap som vi hade vid det tillfället. I samband med detta gjordes en revidering av rutinbeskrivningen. Stickprov har även tagits löpande på nämndens protokoll utifrån PuL. Det är inga särskilda noteringar gjorda med anledning av denna kontroll. Antal behandlingar av personuppgifter För samhällsbyggnadsnämndens verksamhet finns det vid granskningstillfället sju förtecknade behandlingar, där personuppgifter av olika slag i strukturerad form registreras och används helt eller delvis i dator. Aktualisering av förteckningen sker med viss kontinuitet. Behandlingarnas ändamål är fastställda av nämnden eller i enlighet med den beslutade delegationsordning som tidigare gällde. Nuvarande delegationsordning omfattar inte PuL, utan hanteras av nämnden. Förslagsvis bör PuLdelegation kunna hanteras i nämndens övergripande delegationsordning. Upphörande av uppdraget Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

205 3 (3) Avtalet med nuvarande personuppgiftsombud upphör den 30 november Med anledning av det föreslås kommunstyrelsens förvaltning få i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som personuppgiftsombud. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att återkomma med förslag till hur hantering av personuppgifter ska ske i fortsättningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Annika Toll Samhällsbyggnadschef Kristina Lidberg Nämndsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

206

207

208

209 1 (3) Tjänsteskrivelse till Socialnämnden Upphörande av avtal med personuppgiftsombudet Vår beteckning: SN/2016: Övrigt Förslag till beslut 1. Informationen från personuppgiftsombudet godkänns. 2. Socialförvaltningen får i uppdrag att gå igenom förteckningen över personuppgifterna och i de fall som krävs aktualisera ändamålen med behandlingarna, samt gå igenom socialnämndens verksamhetsområden i de fall som ytterligare behandlingar sker, förteckna dessa och fastställa ändamål i enlighet med de beslutade riktlinjerna. 3. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som persongiftsombud för socialnämnden i Vadstena kommun. 4. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att återkomma med förslag på hur socialnämnden ska hantera personuppgifter från och med den 1 december Beslutet justeras omedelbart. Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Informationen från socialnämnden godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson (tidigare Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som persongiftsombud för socialnämnden i Vadstena kommun. 3. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att återkomma med förslag till hur socialnämnden ska hantera personuppgifter från och med den 1 december Sammanfattning Socialnämnden har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till persongiftsombud. Avtalet med personuppgiftsombudet upphör den 30 november Mot bakgrund av uppdraget lämnar persongiftsombudet en redogörelse för vad som ingått i uppdraget, hur det har genomförts, rutiner, slutrapport och förslag till hur arbetet ska fortsätta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, SN/2016: Rapport från personuppgiftsombudet till socialnämnden, SN/2016: Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Socialchef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

210 2 (3) Beskrivning av ärendet Socialnämnden har utsett Anette Sturesson (tidigare Arbman) från Adokon till persongiftsombud. I uppdraget som persongiftsombud ingår bland annat att: Utöva tillsyn över behandlingar. Anmäla brister till och samråda med Datainspektionen. Föra förteckning över behandlingar. Hjälpa registrerade att få rättelse. Fortlöpande kontrollera förhållanden avseende behandlingar. Underrätta sig om planerade förändringar i behandlingar. Hålla den persongiftsansvarige (nämnden) underrättad om förhållanden som rör behandlingar. Påpeka eventuella brister för den persongiftsansvarige. Ge rådgivning till organisationens ledning och berörd personal. Utarbeta rutiner för rättelse av personuppgifter. Hålla sig underrättad om utvecklingen av lagstiftningen inom området. Mot bakgrund av uppdraget lämnar persongiftsombudet följande redogörelse. Det finns system för behandlingar av personuppgifter. Det finns också rutiner som är beslutade av nämnden. Dessa är testade för att se att det fungerar i praktiken. I rutinbeskrivningen finns mallar samt beskrivning av organisationen kring personuppgiftslagen (PuL). Kommunsekreteraren har fungerat som samordnare i arbetet. Det finns kontaktpersoner för förvaltningen som löpande har fått information/utbildning om lagen och dess intentioner. Detta innebär att det finns en organisation för att hantera PuL. Inom socialnämndens område har flera byten skett av kontaktpersoner vilket medfört att aktualisering av förteckningen inte genomförts vid detta rapporteringstillfälle. Stickprov har tagits löpande på kommunens webbplats utifrån PuL. Det har inte gjorts några särskilda noteringar med anledning av stickprovskontrollen. Datainspektionen gjorde år 2012 tillsyn av kommunens webpublicering. De synpunkter som framkom då är åtgärdade utifrån den kunskap som vi hade vid det tillfället. I samband med detta gjordes en revidering av rutinbeskrivningen. Stickprov har även tagits löpande på nämndens protokoll utifrån PuL. Inga särskilda noteringar har gjorts med anledning av denna kontroll. Antal behandlingar av personuppgifter För socialnämndens verksamhet finns det vid granskningstillfället elva förtecknade behandlingar, där personuppgifter av olika slag i strukturerad form registreras och används helt eller delvis i dator. Aktualisering av förteckningen sker med viss kontinuitet. Behandlingarnas ändamål är fastställda av nämnden eller i enlighet med den beslutade delegationsordning som gäller. Delegationsordning där PuL ingår är uppdaterad och beslutad. Upphörande av uppdraget Avtalet med nuvarande personuppgiftsombud upphör den 30 november Med anledning av det föreslås kommunstyrelsens förvaltning få i uppdrag att meddela Datainspektionen att Anette Sturesson Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

211 3 (3) (fd Arbman) från och med den 1 december 2016 inte längre innehar uppdrag som personuppgiftsombud. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att återkomma med förslag på hur hantering av personuppgifter ska ske i fortsättningen. Socialförvaltningen Margareta Cederberg Socialchef Hanna Samuelsson Nämndsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

212

213

214 1 (3) Tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen Blockförhyrning Vätterngården Vår beteckning: KS/2016: Leasing, hyra Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ställer sig positiv till blockförhyrning av Vätterngården under perioden från byggnation till dess att socialnämndens verksamhet får behov av lokalerna. 2. Lokalerna ska vara mindre lägenheter och ska kunna fungera som alternativboende för exempelvis nyanlända som beviljats asyl samt elever vid Vadstena folkhögskola. Lokalerna måste på ett enkelt sätt kunna konverteras för att passa socialnämndens verksamhet. 3. Kommundirektören får i uppdrag att ta kontakt med HSB Östergötland för att samråda kring former av boende som är lämpliga i den planerade utbyggnaden av Vätterngården. 4. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i december Sammanfattning HSB Östergötland vill utveckla sitt befintliga fastighetsbestånd i Vadstena och bedömer att det finns en efterfrågan på nya bostäder i Vadstena. Vadstena kommun och HSB Östergötland har därför utarbetat en avsiktsförklaring om byggnation som undertecknades av HSB Östergötland och Vadstena kommun under mars-april En av de fastigheter som avsiktsförklaringen avser är Vätterngården. Byggnaden ägs av HSB och det är HSB som skulle stå för utbyggnaden. Inför utbyggnaden av Vätterngården behöver parterna i samråd utreda vilken form av boende som är lämpligt på kort och lång sikt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avsiktsförklaring mellan Vadstena kommun och HSB Östergötland, KS 2016/ Beslutet expedieras till Kommundirektör Ekonomiavdelning HSB Östergötland ek för, Box 1993, Linköping Beskrivning av ärendet HSB Östergötland vill utveckla sitt befintliga fastighetsbestånd i Vadstena och bedömer att det finns en efterfrågan på nya bostäder i Vadstena. Vadstena kommun och HSB Östergötland har därför utarbetat en avsiktsförklaring om byggnation som undertecknades av HSB Östergötland och Vadstena kommun under mars-april Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

215 2 (3) Avsiktsförklaringen är indelad i tre delar: a) Tillbyggnad Vätterngården En del av kommunens framtida behov av bostäder med särskild inriktning kan lösas genom en tillbyggnad av Vätterngården som ägs av HSB. Behov av ytterligare vårdboende och/eller annan typ av serviceboende med särskild inriktning väntas föreligga inom en femårsperiod. Utbyggnad av fastigheten måste föregås av ny detaljplan. Enligt överenskommelse med Vadstena kommun kan HSB själva ombesörja arbetet med en ny detaljplan b) Vätternstranden Kommunen äger mark öster om Vadstena folkhögskola som är lämpligt att bygga bostäder på. HSB har framställt förfrågan om förvärv av mark här för bostadsbyggnation. c) S:t Persskolan Kommunen planerar för en omstrukturering av sina skolor, vilket betyder att S:t Persskolans verksamhet kommer att flyttas på sikt. Delar av befintliga skollokaler lämpar sig att byggas om till bostäder medan viss kompletteringsbebyggelse kan ske på tomten i övrigt. HSB har framställt förfrågan om förvärv av mark och byggnader här för bostadsbyggnation. Avsiktsförklaringen gäller från och med den dag då den undertecknades, det vill säga 13 april 2016, till dess att bindande avtal tecknats för projekt A-C, dock längst till och med 31 december Ambitioner finns nu att inleda arbetet med den första punkten på avsiktsförklaringen, tillbyggnad av Vätterngården. Inför utbyggnaden av Vätterngården behöver HSB och Vadstena kommun i dialog utreda vilken form av boende som är lämpligt på kort och lång sikt. Efter samråd med socialnämnden framkommer det att de inte har behov av flera vård-och omsorgsboenden fram till Däremot är det intressant att fundera över så kallade mellanboende vilket inte har biståndsbeslut och kan byggas av vilken byggherre som helst. I ett mellanboende ska personer kunna bo kvar livet ut. Det ska vara tillgänglighetsanpassat och det ska finnas någon typ av gemensamhetslokal som kommunen får betala och det kan också finnas kommunal personal/värdinna tillgänglig. Det kan inte bara vara ettor som byggs utan det behöver finnas tillgång till större lägenheter. Tillgång till en matsal/restaurang skulle ge ett mervärde. Finansiering Utredningen finansieras inom kommunstyrelsens befintliga budget. Socialnämndens behov av utökat antal platser kommer inte förrän runt Om kommunen önskar att Vätterngården byggs ut dessförinnan och planerar att möjliggöra boende för andra medborgare kan det bli aktuellt att kommunen blockförhyr bostäderna i tillbyggnaden. Det kan, beroende på vilken lösning man väljer, bli en kostnad för kommunen om hyresintäkterna inte når upp i samma nivå som kommunens hyreskostnader till HSB. Samråd Samråd har skett med stadsarkitekt angående detaljplaner och bygglovsansökan. Samråd har också skett med socialchef angående behov av vård- och omsorgsboende. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

216 3 (3) Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Marie Hillman Ekonomichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

217 1 (2) XX Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Samråd detaljplan Vadstena 4:132 och 4:133 Vår beteckning: KS/2015: Detaljplan Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen har inget att erinra om inkomna svar under samrådstiden inte i någon större utsträckning avviker från förslaget till ny detaljplan för Vadstena 4:132 och 4:133. I annat fall bör planen antas av kommunfullmäktige. Sammanfattning Samråd är i en del i processen vid framtagandet av en detaljplan. Det aktuella planområdet ligger i västra delen av Vadstena tätort mellan Kalkhagsvägen, Kungsvallavägen och Södra vägen. Området har tidigare används som kolonilotter och är för närvarande obebyggt. Gällande detaljplan anger att området ska användas för Park. Vadstena kommun äger fastigheterna. Vadstena fastighets AB har inkommit med ansökan om att få uppföra mindre flerbostadshus med möjlighet att anpassa boendet för äldre på fastigheterna. Planens syfte är att ge möjlighet för byggnation av mindre flerbostadshus med en högsta tillåten byggnadshöjd av nio meter på fastigheterna Vadstena 4:132 och 4:133. Planarbetet bedrivs som standardförfarande i enlighet med plan- och bygglagen 2010:900. Kommunstyrelsen ser gärna att detaljplaneprocessen inte fördröjs, men vill samtidigt avvakta inkomna svar under samrådstiden. Om svaren inte i någon större utsträckning avviker från föreslaget till ny detaljplan, menar kommunstyrelsen att planen kan antas av samhällsbyggnadsnämnden. I annat fall bör den antas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

218 2 (2) XX Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samrådshandling Bilder Beslutet expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden (för kännedom) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

219 Samhällsbyggnadsnämnden protokoll SBN/2016: Beslut om samråd, Vadstena 4:132 och 4:133 vid Kalkhagsvägen Samhällsbyggnadsnämndens beslut 1. Att uppdra till plan- och bygglovavdelningen att samråda med berörda om detaljplaneförslaget. Sammanfattning Planens syfte är att möjliggöra byggnation av mindre flerbostadshus med en högsta tillåten byggnadshöjd om 9 meter på fastigheterna Vadstena 4:132 och 4:133. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Planbeskrivning Behovsbedömning Plankarta Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Plan- och bygglovavdelningen Vadstena Fastighets AB, Hovsvägen 2, Vadstena

220 1(1) Handläggare Helene Eriksson Telefon: E-post: Utskriftsdatum PoB Projektnr 9323 Berörda myndigheter, fastighetsägare och sakägare SAMRÅD under tiden 5 oktober 31 oktober DETALJPLAN FÖR FASTIGHETERNA VADSTENA 4:132 OCH 4:133 VID KALKHAGSVÄGEN I VADSTENA Planområdet ligger i västra delen av Vadstena mellan Kalkhagsvägen, Kungsvallavägen och Södra Vägen. Området har tidigare använts som kolonilotter och är för närvarande obebyggt. Gällande detaljplan (stadsplan 203) anger att planområdet ska användas för Park. Ägare till fastigheterna är Vadstena kommun. Vadstena Fastighets AB, har inkommit med ansökan om att få uppföra mindre flerbostadshus med möjlighet att anpassas till boende för äldre. Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att möjliggöra byggnation av mindre flerbostadshus med en högsta tillåten byggnadshöjd om 9 meter på fastigheterna Vadstena 4:132 och 4:133. Planarbetet bedrivs som standardförfarande i enlighet med PBL 2010:900. Samrådshandlingar Planhandlingar sänds till berörda myndigheter och fastighetsägare inom planområdet. Handlingarna finns under samrådstiden utställda på entréplan i kommunhuset (vardagar ), Klosterledsgatan 35, på biblioteket, Slottsgatan 10 under dess öppettider samt på kommunens hemsida Samrådsmöte Ett samrådsmöte för information och synpunkter hålls i kommunhuset, Klosterledsgatan 35, sammanträdesrum Vävaren den 19 oktober 2016 kl 18:30. Synpunkter ska lämnas in till: Vadstena kommun, Plan- och bygglovavdelningen, VADSTENA senast 31 oktober Plan- och bygglovavdelningen Helene Eriksson stadsarkitekt PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST planochbygg@vadstena.se WEBB

221 DETALJPLAN FÖR VADSTENA 4:132 OCH 4:133 VID KALKHAGSVÄGEN I VADSTENA Planområde Upprättad Samrådshandling Reviderad inför antagande Antagen, SBN Laga kraft PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN PoB , Projektnr 9323

222 INNEHÅLL PLANBESKRIVNING... 3 Status... 3 Handlingar... 3 Bakgrund... 4 Ansökan... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 Läge... 4 Areal... 4 Tidigare ställningstaganden... 4 Översiktliga planer... 4 Detaljplaner... 5 Förutsättningar och förändringar... 5 Ny bebyggelse... 5 Geotekniska förhållanden... 5 Riksintressen... 5 Markanvändning... 6 Kvartersmark... 6 Gator och trafik... 6 Gatunät och biltrafik... 6 Gång- cykel och mopedtrafik... 6 Kollektivtrafik... 6 Angörning och parkering... 6 Tillgänglighet... 6 Hälsa och säkerhet... 6 Trafikbuller... 6 Trafiksäkerhet... 6 Jämställdhet... 6 Teknisk försörjning... 7 Vatten och avlopp... 7 Dagvatten... 7 El och tele... 7

223 Fjärrvärme... 7 Konsekvenser av planens genomförande... 7 Omgivningspåverkan och stadsbild... 7 Behovsbedömning... 7 Påverkan... 7 Planen... 7 Markanvändning... 7 Stadsbild och kulturmiljö... 7 Vegetation... 7 Parkering... 7 Organisatoriska frågor... 8 Tidplan... 8 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER... 8 Genomförandetid... 8 Ansvarsfördelning och huvudmannaskap... 8 Avtal... 8 Fastighetsrättsliga frågor... 8 Fastighetsbildning... 8 Ekonomiska frågor... 8 Planekonomi... 8 Medverkande tjänstemän... 9

224 3 (10) DETALJPLAN FÖR VADSTENA 4:132 OCH 4:133 VID KALKHAGSVÄGEN I VADSTENA Upprättad av Vadstena kommun, plan- och bygglovavdelningen Helene Eriksson stadsarkitekt Nasos Alexis planarkitekt PLANBESKRIVNING Status BESLUT INSTANS DATUM Samråd Samhällsbyggnadsnämnd Samrådskede Samhällsbyggnadsnämnd oktober 2016 Granskning Samhällsbyggnadsnämnd Antagande Samhällsbyggnadsnämnd januari 2017 Laga kraft Samhällsbyggnadsnämnd februari 2017 Bygg- och miljönämnden har beslutat att påbörja planarbetet. Planarbetet bedrivs som standardförfarande i enlighet med PBL 2010:900. Standardförfarandet tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planarbetet sker i en process där berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslagen. Detaljplanen reglerar vad marken får användas till och hur den får bebyggas. Reglering sker med stöd av plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och omfattar de på karta och i bestämmelsetext angivna bestämmelserna. Till planens laga handlingar hör en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel till planens formella innebörd. Därutöver finns i PBL generella bestämmelser som skall iakttas vid byggande. Handlingar Plankarta i skala 1:400 med bestämmelser Planbeskrivning Behovsbedömning för miljöbedömning Fastighetsförteckning Utlåtande (efter samråd och granskning) PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN Vadstena kommun

225 4 (10) Bakgrund Ansökan Ägare till fastigheterna är Vadstena kommun. Vadstena Fastighets AB har inkommit med ansökan om att få uppföra mindre flerbostadshus med möjlighet att anpassas till boende för äldre inom fastigheterna Vadstena 4:132 och 4:133. Planens syfte och huvuddrag Syfte och huvuddrag Planens syfte är att möjliggöra byggnation av mindre flerbostadshus med en högsta tillåten byggnadshöjd om 9 meter på fastigheterna Vadstena 4:132 och 4:133. Plandata Läge Planområdet är beläget i västra delen av Vadstena mellan Kalkhagsvägen, Kungsvallavägen och Södra Vägen. Marken föreslås användas för bostadsändamål. För området gäller en stadsplan som vann laga kraft 24 september 1965 som anger den huvudsakliga markanvändningen allmän plats/park eller plantering. Området har tidigare använts som kolonilotter och är för närvarande obebyggt. Areal Planområdets areal är ca 7000 kvadratmeter varav tomtmark är ca 3600 kvadratmeter, järnvägsmark ca1800 kvadratmeter och lokalgata ca 1600 kvadratmeter. Berörd del av planändringen är fastigheterna Vadstena 4:132, 4:133, 4:134 och 4:136. Samtliga fastigheter ägs av Vadstena kommun Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer En översiktsplan för hela kommunen antogs av kommunfullmäktige den 19 juni Denna ersätter bland annat den tidigare kommunomfattande översiktsplanen, antagen 1990 och den tidigare fördjupade översiktsplanen för Vadstena stad, antagna PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN Vadstena kommun

226 5 (10) Detaljplaner För området gäller Stadsplan 203, laga kraft , och som anger markanvändningen allmän plats, park eller plantering. Genomförandetiden för denna detaljplan har gått ut. Detaljplaneöversikt Angränsande detaljplaner anger den huvudsakliga markanvändningen bostäder. Plannummer Plan Beslutsdatum Markanvändning SPL184 Södra delen av det s.k Bostäder och garage Triangelområdet DP71 Hertigmodern 1 mm Bostäder SPL203 Del av Kungs-Starbyområdet Bostäder och allmänplats DP30 Kvarteret Ribban m.fl Bostäder Förutsättningar och förändringar Ny bebyggelse Planförslaget innebär att mindre flerbostadshus kan byggas inom planområdet. Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning samt en radonundersökning daterad och en miljöteknisk markundersökning daterad har genomförts av BG&M Konsult AB. En detaljerad grundundersökning kan behöva utföras inför beslut om startbesked för nya byggnader inom planområdet. Riksintressen Vättern med öar och strandområden ingår i riksintresse för turism och friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken. De centrala delarna av Vadstena stad utgör riksintresse för kulturmiljövården (KE8 Vadstena). Riksintresset består bland annat av klostret, slottsmiljön stadsmiljön, stadsplanen med Stora torget, gatunätets karaktär mm. Stadens siluett och kontakten med vattnet framhålls som viktig för riksintresset. Den planerade bostadsbebyggelsen inom planområdet bedöms inte påverka ovan nämnda riksintressen. PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN Vadstena kommun

227 6 (10) Markanvändning Kvartersmark Tomten för bostadsbebyggelse avgränsas till järnvägens motfyllning, av vilken en del ligger inom planområdet. Ny bebyggelse inom planområdet ska ges en enhetlig utformning och samstämd färgsättning och ansluta i karaktär till angränsande bostadsområden i norr och söder. Högsta tillåtna byggnadshöjden föreslås till 9 meter. Gator och trafik Gatunät och biltrafik Förutsättningar och förändringar Angöring till planområdet kommer att ske från Kalkhagsvägen som är en. Kalkhagsvägen kopplas till Södra Vägen genom Kungsvallavägen. Inga förändringar planeras beträffande gatornas sträckning. Gång- cykel och mopedtrafik Gatorna hyser endast trafik till och från bostäderna inom planområdet. Kalkhagsvägen är avsedd att vara typisk bostadsgata där fordon, cyklister och fotgängare samsas om utrymmet. Kollektivtrafik Inom Vadstena tätort finns en servicelinje. Den är tillgänglighetsanpassad och trafikerar olika bostadsområden och de centrala delarna. Angörning och parkering Parkering med 1 plats skall ordnas till varje 0,7 enskild bostadslägenhet på tomtplats. 8 parkeringsplatser kommer att vara anpassade till rörelsehindrade. Tillgänglighet Mark och byggnader ska anordnas fullt tillgängliga för funktionshindrade. Nivåskillnaderna inom planområdet ger goda förutsättningar för detta. Hälsa och säkerhet Trafikbuller Omvandlingen av planområdet väntas inte medföra några särskilda åtgärder avseende buller. En bullerutredning har beställts för att beräkna bullersnivå på ett mer noggrant sätt. Trafiksäkerhet Trafikbelastningen på bostadsgatorna är liten och därför bedöms det inte behövas några särskilda trafiksäkerhetsåtgärder. Jämställdhet Trygghet i den yttre miljön och tillgång till social service och kollektivtrafik är viktiga aspekter ur jämställdhetsperspektiv. Planen innebär att en trygg miljö skapas genom att husen placeras med god uppsikt över gatan. Gång- och cykelvägar ska vara väl belysta och utan skymmande buskage och planteringar. PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN Vadstena kommun

228 7 (10) Teknisk försörjning Vatten och avlopp Allmänna ledningar för vatten och avlopp finns utbyggt inom området. Ledningars lägen i tomtmark kommer att ses över i bygglovskedet. Dagvatten Detaljplanen reglerar att dagvatten från tomtmark och tak ska i möjligaste mån omhändertas lokalt och infiltreras i marken. Dagvatten från gator leds till den allmänna dagvattenledningen. El och tele El- och telenätet är utbyggt inom område. Vattenfall Eldistribution AB äger elnätet i Vadstena stad. Planerad bostadsbebyggelse kräver inte en ny transformatorstation. Vattenfall innehar ledningskoncession inom huvuddelen av kommunen. Skanova är huvudman för telenätet. Fjärrvärme Fjärrvärme finns utbyggt utmed Södra Vägen. Konsekvenser av planens genomförande Detaljplanen bedöms inte ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Någon MKB enligt kap. 18 PBL bedöms därför inte vara nödvändig. Omgivningspåverkan och stadsbild Behovsbedömning Behovsbedömningen avseende miljöbedömning har genomförts i samband med planarbetet. Pågående detaljplanen bedöms påverka området marginellt men medföra ett effektivare utnyttjande av marken. Påverkan Den utökade byggrätten för bostadsändamål har en begränsad påverkan på omgivningsbuller eller störande ljus. Planen Detaljplanen bedöms inte negativt påverka möjligheten att uppfylla uppsatta miljömål. Markanvändning Utvidgningen av byggrätten innebär ett effektivare utnyttjande av centralt belägen mark och innebär en viss förtätning av marken. Stadsbild och kulturmiljö Endast begränsad och lokal påverkan på gatubilden. Vegetation Andelen hårdgjord yta inom kvartersmark kommer marginellt att öka. Befintliga träd som har bedömts känsliga och viktiga bör bevaras. Parkering Ytorna för parkering bedöms tillräckliga för både nuvarande och framtida behov på respektive tomtplats. PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN Vadstena kommun

229 8 (10) Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen handläggs med standardförfarande. Nedan beskrivs en möjlig tidplan för planens utarbetande Beslut om samråd Samhällsbyggnadsnämnd Samrådskede Samhällsbyggnadsnämnd oktober 2016 Beslut om granskning Samhällsbyggnadsnämnd Antagande Samhällsbyggnadsnämnd januari 2017 Laga kraft Samhällsbyggnadsnämnd februari 2017 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från och med den dag kommunens beslut om antagande vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad byggrätt enligt detaljplanen. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men fastighetsägaren har ingen garanterad rätt att erhålla bygglov, rivningslov- eller marklov. Kommunen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägarna får någon ersättning Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Vadstena kommun är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Fastighetsägaren blir huvudman för kvartersmark. Fastighetsägaren ansvarar för att kvartersmark bebyggs i enlighet med detaljplanen. Vadstena kommun är huvudman för allmänna vatten- och avloppsanläggningar, VA-enheten i Motala ansvarar för drift- och underhåll fram till anvisad förbindelsepunkt. Fastighetsägaren ansvarar för och bekostar allt ledningsarbete inom kvartersmark. Vattenfall Eldistribution AB är huvudman för allmänna elledningar och svarar för utbyggnad och drift och underhåll fram till anvisad servisplats. Fastighetsägaren ansvarar för och bekostar allt ledningsarbete inom kvartersmark efter elservisanslutning. Avtal Avtal har upprättats mellan Vadstena kommun och Vadstena Fastighets AB om detaljplanekostnaderna. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Fastighetsbildning ska ske på initiativ och bekostas av exploatören. Fastighetsbildning ska ske i enlighet med detaljplanen. Ekonomiska frågor Planekonomi Eventuella anläggningsavgifter respektive anslutningsavgifter för VA och el debiteras fastighetsägaren enligt gällande taxor. Kostnaden för planens upprättande regleras i plankostnadsavtal som tecknats mellan kommunen och fastighetsägaren. PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN Vadstena kommun

230 9 (10) Medverkande tjänstemän Planarbetet har bedrivits inom plan- och bygglovavdelningen av stadsarkitekt Helene Eriksson och planarkitekt Nasos Alexis i samråd med övriga berörda kommunala tjänstemän. PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN Vadstena kommun

231 (5) DETALJPLAN FÖR VADSTENA 4:132 OCH 4:133 VID KALKHAGSVÄGEN I VADSTENA BEHOVSBEDÖMNING BETRÄFFANDE MILJÖKONSEKVENSER Bakgrund Vadstena Fastighets AB har inkommit med ansökan om att få uppföra mindre flerbostadshus med möjlighet att anpassas till boende för äldre inom fastigheterna Vadstena 4:132 och 4:133. Planområdet är beläget i västra delen av Vadstena mellan Kalkhagsvägen, Kungshagsvägen och järnvägen. Marken föreslås användas för bostadsändamål. För området gäller Stadsplan 203 som vann laga kraft 25 september 1965 och som anger markanvändningen allmän plats/park eller plantering. Området är obebyggt. Genomförandetiden för denna detaljplan har gått ut. Kommunfullmäktige beslöt 25 februari att uppdra till bygg- och miljönämnden att utreda möjligheten till eventuell nyproduktion på fastigheterna, utreda om det är möjligt att påbörja planarbete samt att upprätta avtal med Vadstena fastighets AB om plankostnaden. Bygg och miljönämnden beslutade att ge Plan- och bygglovavdelningen i uppdrag att påbörja detaljplanearbete för fastigheten Vadstena 4:132 och 4:133 samt att teckna avtal om kostnaden för detaljplanen med Vadstena kommuns fastighets AB. Planarbetet genomförs som standardförfarande enligt reglerna i 5 kap plan- och bygglagen. Detaljplanen avses upprättas av plan- och bygglovavdelningen i Vadstena kommun. Planförslagets syfte och huvuddrag Planens syfte är att möjliggöra byggnation av mindre flerbostadshus med en högsta tillåten byggnadshöjd om 9 meter på fastigheterna Vadstena 4:132 och 4:133. Samlad behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För dessa planer ska bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning. Som stöd för behovsbedömningen använder kommunen en checklista som också används för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan som behöver beskrivas vidare, även om inte planens genomförande bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Ställningstagande i denna behovsbedömning kommer att uppdaterats kontinuerligt under planarbetet. BEHOVSBEDÖMNING INFÖR SAMRÅD PoB , Projektnr 9323

232 Checklista för behovsbedömningen Denna checklista utgör arbetsunderlag för att bedöma behovet av en miljöbedömning av detaljplanen. Den används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan som behöver beskrivas i en ev. miljökonsekvensbeskrivning. Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att bedömningarna i denna checklista måste omvärderas. Frågeställning Kommentarer Planområdets och omgivningens betydelse och sårbarhet: Nuvarande markanvändning Den befintliga miljöns (inomoch utom planområdet) känslighet med särskild uppmärksamhet på tätbefolkade områden Markens, vattnets och andra resursers förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området Överskridna miljökvalitetsnormer Områden där MKN överskrids eller riskerar att överskridas Kulturarv Historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla områden Särdrag i naturen Större opåverkade områden, våtmarker, kustområden, bergsoch skogsområden Skyddade områden Riksintressen (MB 3 & 4 kap.) Nationalparker, natur- och kulturreservat, biotopskydd, strandskydd, Natura 2000 m.fl. (MB 7 kap.) För området gäller en stadsplan vilken vann laga kraft 25 september 1965 som anger markanvändningen allmän plats/park eller plantering. Området har tidigare använts för kolonilotter och är för närvarande obebyggt. Planområdets areal är ca 7000 kvadratmeter varav tomtmark är ca 3600 kvadratmeter, järnvägsmark ca1800 kvadratmeter och lokalgata ca 1600 kvadratmeter. Övergripande geoteknisk undersökning indikerar inte på några onormala förhållanden gällande geoteknik och grundvatten för uppförande av bostadsbebyggelse. Detaljplaneområdet utgör normalradonmark. Området tillhör Vätterns avrinningsområde, men föreslagna förändringar bedöms kunna ske utan betydande inverkan på vattenkvaliteten. Påverkan på djur och växtliv, biologisk mångfald eller landskapsbild bedöms som ringa. Inga miljökvalitetsnormer bedöms idag överskridas inom detaljplaneområdet och dess omgivningar. De centrala delarna av Vadstena stad utgör riksintresse för kulturmiljövården (KE8 Vadstena) och Turism- och rörligt friluftsliv. Riksintresset består bland annat av klostret, slottsmiljön stadsmiljön, stadsplanen med Stora torget, gatunätets karaktär mm. Stadens siluett och kontakten med vattnet framhålls som viktig för riksintresset. De planerade åtgärderna inom planområdet bedöms inte påverka ovan nämnda riksintressen. Nej Planområdet omfattas inte av några särskilda skydd enligt miljöbalken.

233 Planförslagets påverkan inom och utom planområdet: Storlek och fysisk omfattning Omfattning och förening med andra projekt Utnyttjande av mark, vatten och andra resurser Biologisk mångfald, djurliv växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv, rekreation, transporter, energiförbrukning m.m. Alstrande av avfall Alstrande föroreningar störningar av och Utsläpp till luft och vatten, buller, vibrationer, allergi, elektromagnetiska fält, skyddsavstånd m.m. Risker för olyckor med konsekvenser för människors hälsa och miljö Effekternas omfattning Geografiskt område och befolkningens storlek, särskilt om nationsgräns överskrids Effekternas sannolikhet, frekvens, varaktighet och avhjälpbarhet Påverkans totaleffekt Effekternas betydelse och komplexitet. Beakta särskilt allmänhetens behov av information. Detaljplanen bedöms inte påverka andra projekt och planer. Planprogrammet innebär förtätning av staden i det aktuella området. Detta medför ett effektivare utnyttjande av mark. Planens omställningar bedöms inte medföra förvarningar eller risker till vatten eller andra resurser. Planens föreslagna markanvändning bedöms alstra normal mängd avfall för bostäder. Föreslagna ändringen i kvartersmarks användning bedöms inte medföra buller eller luftföroreningshalter över uppsatta riktvärden eller över miljökvalitetsnormer. Inga risker har påvisats Planens sammanvägda effekter inom och utanför detaljplaneområdet bedöms vara av lokal karaktär. Effekter på stadsbilden bedöms som ringa. Den samlade effekten av åtgärder som kan prövas med stöd av detaljplanen bedöms inte vara mer komplexa än att de kan beskrivas och informeras om i samband med lagstadgade krav om samråd enligt PBL.

234 Planens karaktäristiska egenskaper: Anger förutsättningarna för verksamheter och åtgärder avseende: Plats för, slag av, storlek på, drift av samt resurser till. Särskilt om planen kan medge verksamheter enligt bilaga 1, MKB-förordningen och sannolikheten för att sådana i så fall etableras. Har betydelse för andra planers och programs miljöpåverkan Kommande DP (genom etappvis utbyggnad, kumulativa effekter m.m.) ÖP/FÖP, Avfallsplan, Energiförsörjningsplan, Riktlinjer för bostadsförsörjning, Länstransportplan m.fl. Har betydelse för integreringen av miljöaspekter/miljömål Nationella, regionala, och kommunala mål Innebär miljöproblem som är relevanta för planen självt Utnyttjar planen möjligheterna att minska befintliga och egna miljöproblem? Används marken på bästa sätt ur miljöhänseende? Detaljplanen kommer att möjliggöra bostadsändamål genom två flerbostadshus. Marginell påverkan Detaljplanen bedöms inte negativt påverka möjligheten att uppfylla uppsatta miljömål. Nej Har betydelse för Nej möjligheterna att genomföra EG:s miljölagstiftning

235 Sammanfattning Platsen Upprättande av detaljplanen för bostadsändamål bedöms påverka området marginellt men medför ett effektivare utnyttjande av marken. Påverkan Den omarbetade markanvändningen innebär marginella påverkan på omgivningen beträffande buller, trafik, avfall eller andra kvaliteter som anses som grundläggande. Planen Detaljplanen bedöms inte negativt påverka möjligheten att uppfylla uppsatta miljömål. Slutsatser och ställningstagande Sammantaget bedöms den aktuella detaljplanen inte ge upphov till någon betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning, enligt 4 kap 34 PBL behöver därför inte upprättas. Motivet till ställningstagandet grundas på ovanstående behovsbedömning och den analys som redovisas i bifogad checklista. Underlag för behovsbedömningen Bedömningen ovan grundar sig på allmän information som framkommit under det inledande detaljplaneplanarbetet, övriga planeringsförutsättningar samt bedömning av förutsättningar på platsen. Medverkande Behovsbedömningen har upprättats av stadsarkitekt Helene Eriksson.

236 E E E E Gustav Vasas väg Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. N Planområdesgräns Användningsgräns 6C Egenskapsgräns 6F 6D Södra vägen punkt 2) GATA Lokalgata N E 6K 6J 6i 6H 6G FJV: /2.1 EL: /9.1 VADSTENA 3:2 EL: /9.1 FJV: /2.1 VADSTENA 4:132 B e = 50% 9,0 1 SPL184 MUSEIJÄRNVÄG 4:134 2 A-G B MUSEIJÄRNVÄG Bostäder Museijärnväg e = 50% Utnyttjandegrad - exploateringens största omfattning (PBL 4 kap 11 punkt 1) 0,0 Högsta byggnadshöjd i meter (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Utfartsförbud Prickmark - marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Genomförandetid är 5 år från det datum planen vann laga kraft. (PBL 4 kap 21 ) Tillfart till fastigheten får endast ske via Kalkhagsvägen. Kungsvallavägen DP30 4:133 4:134 N GATA VADSTENA 4:136 Kalkhagsvägen DP71 4: SPL VADSTENA 4: KULAN 3 4 BETECKNINGAR TILL GRUNDKARTAN Grundkartan uppdaterades senast den Kvarters-,Traktgräns Kantstöd VADSTENA 1, 1:1 VADSTENA Fastighetsgräns Kvarters-/Traktnamn Registerbeteckning Asfaltväg Grusväg Lövträd, barrträd Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Illustrationskarta Utlåtande efter utställning Bostadshus,uthus Skärmtak Staket Häck Stödmur Koordinatsystem: SWEREF Höjdsystem: Lokalt 0-plan över 0-plan i RH Belysningsstolpe Pollare Elskåp Mark-/Gatuhöjd Koordinatkryss UPPLYSNING: Vadstena kommun går över till rikets höjdsystem RH2000 den 13 juni För information hänvisas till Vadstena kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningens GIS-samordnare. Detaljplan för bostadsändamål Vadstena 4:132 och 4:133 vid Kalkhagsvägen Vadstena kommun Upprättad: Östergötlands län Reviderad Beslutsdatum Instans Godkännande SBN Antagande Laga kraft Skala: 1: m Helene Eriksson Stadsarkitekt Nasos Alexis Planarkitekt

237 Planområde 4:132 Befintliga förutsättningar ~1,5m Begränsad utsikt! Grafisk visning av höjd situation ~1,5m Vy från järnvägs bank på tomtens östligaste punkten

238 Förslag m sittplats ittpla p VADSTENA skugg situation 30 juni - 09:30 4: sittplats 4:13 4: Kalkha h gsvägen : Anordnande av entrévåning Färre parkeringsplatser utomhus m P4 P P sittplats ittpla p :132 ttvättstuga vättstuga P cykelställ c ykelst yk ke k elst e tä elställ äll (32 ( st) st) P entré en nttré é P11 Färre parkeringsplatser utomhus P P P VADSTENA DS S N P1 P2 P cykelställ yk kelsttä k äl (32 (3 32 st 3 st)) enttré entré tré é avfallsstation a v a sstation vfa sittplats P21 P P13 P19 avfallsstation a av fa lsstation :13 4:133 P P P20 ttvättstuga vä tstuga P P P1166 Gemensamma utrymmen under tak 3.12 Kaallk lkh kha h gsvägen :

239 Föreslagna förutsättningar Bostäder Bostäder Gemensamma utrymmen Bostäder Bostäder Parkering under tak Förbättrad utsikt! Skissat snitt på förslaget Bostadsytor Gemensamma utrymmen Ljusförhållanden Byggnadernas vändning och avstånd från kvartersgräns möjliggör att skuggorna inte kastas på närbelägna fastigheter. På det sättet bevarar vi ljusförhållanden i området och nybyggnationen stör inte de befintliga husen. Bilderna visar utformning från Alternativ 2 vid olika datum runt året. juni 30, kl 18:30 april 25, kl 15:30 september 15, kl 13:00 juni 30, kl 09:30 december 12, kl 11:00

240 1 (1) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Förslag på utredning om samarbete med Motala inom miljö- och hälsoskyddsområdet Vår beteckning: KS/2016: Samverkan med andra myndigheter, organisationer, förening, företag, enskild Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att utreda ett närmare samarbete mellan Vadstena kommun och Motala kommun inom miljö- och hälsoskyddsområdet, och återkomma till kommunstyrelsen med en redovisning av utredningen och eventuellt förslag på samarbete. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden önskar att kommunstyrelsen utreder ett närmare samarbete mellan Vadstena kommun och Motala kommun inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Förslagvis ges uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden, som sedan återkommer till kommunstyrelsen med förslag på samarbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokoll från samhällsbyggnadsnämnden Beslutet expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Finansiering Finansieras inom samhällsbyggnadsnämndens befintliga budget. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

241 Samhällsbyggnadsnämnden protokoll Information om samverkan med Motala Miljöchef Inger Alf Johansson informerar om att Vadstena kommun har tillfrågats om och kommer att bistå Motala kommun med en vikarierande miljöchef på halvtid mellan den 1 november 2016 och den 31 maj Yrkande Ordförande: Kommunstyrelsen ska utreda ett närmare samarbete med Motala på miljö- och hälsoskyddsområdet. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att nämnden beslutar i enlighet med yrkandet. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Kommunstyrelsen ska utreda ett närmare samarbete med Motala på miljö- och hälsoskyddsområdet.

242 1 (1) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Redovisning av underlag för tillgänglighetsanpassning av sporthallen Vår beteckning: KS/2016:20-287Om-, tillbyggnad Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner redovsiningen. Sammanfattning Kommunstyrelsen gav vid sammanträde samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ritningar samt kostnadskalkyl för en tillbyggnad av sporthallen. Byggnaden skulle innehålla två tillgänglighetsanpassade omklädningsrum. En ritning är nu framtagen av Byggritningar i Motala innebärande att en tillbyggnad med ramp byggs på sporthallens långsida mot Borgmästargatan. Tillbyggnaden är på 5,49*15,35 m och innehåller två omklädningsrum som uppfyller kraven för utökad tillgänglighet. Omklädningsrummen kan även användas av 8-10 personer utan rörelsehinder. Byggnaden innehåller också handikappanpassade toaletter och handikappanpassade duschplatser. Vidare innehåller byggnaden ett förråd på cirka 26 m 2. Byggnationen inkluderar två entréer till stora hallen på varsin sida av befintlig vikvägg. Kalkylerad kostnad: kronor exkl. mervärdesskatt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag KS Ritning på tillbyggnad av sporthallen Beslutet expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden (för kännedom) Samhällsbyggnadsförvaltningen Annika Toll Samhällsbyggnadschef Dag Samuelsson Utredare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

243 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS/2016:20 Tillgänglighetsanpassning av sporthallen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsförvaltning i uppdrag att ta fram ritningar samt kostnadskalkyl till tillbyggnad vid sporthallen. Byggnaden ska innehålla två tillgänglighetsanpassade omklädningsrum. 2. Senast till kommunstyrelsens möte i maj 2016 ska ett beslutsunderlag vara framtaget. Sammanfattning Kultur- och utbildningsförvaltningen har tidigare påtalat vikten av att det måste finnas tillgänglighetsanpassade omklädningsrum och entréer till sporthallen som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att delta i idrottsaktiviteter. Det gäller både elever inom grundskola och övriga medborgare. Behovet finns för både elever och personer med fysiska funktionshinder likväl för elever och personer som av andra skäl har behov av avskild omklädning och duschning. Önskemålet är att tillbyggnaden placeras utmed långsidan av sporthallen. Det vill säga på den sida som ligger utmed Borgmästargatan. Då sporthallen är försedd med en vikvägg så behövs det två dörrar för att komma in till vardera salhalva.

244 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Omklädningsrummen skulle med fördel kunna användas som omklädningsrum även för exempelvis domare. Då det nuvarande förrådet inte är tillräckligt stort och säkert behövs ytterligare ett förråd byggas. Ett sådant kan rymmas under befintlig läktare inne i sporthallen. Kultur- och utbildningsförvaltningen önskar tillsammans med skyddsombud ta del av framtagen ritning. Beslutet expedieras till Kommunchef Samhällsbyggnadsförvaltningen

245

246

247 1 (1) "Fyll i datum ÅÅÅÅ-MM-DD" Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Budgetuppföljning per den sista oktober 2016 Vår beteckning: KS/2016: Budgetkontroll, kostnadsanalys, efterkalkylering, årsred Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Budgetuppföljning per sista oktober 2016 godkänns. Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat budgetuppföljning per sista juli 2016 utifrån inlämnade uppföljningar från nämnderna. Kommunens budgeterade överskott är 8,3 mnkr för Prognostiserat resultat beräknas bli 12,3 mnkr vilket är ett överskott mot budget på 4 mnkr. Det är en förbättring med 1,9 mnkr jämfört med uppföljningen efter augusti. Kommunstyrelsen visar ett minskat överskott. Kultur- och utbildningsnämnden visar nu ett överskott och finansförvaltningen har ökat det prognostiserade överskottet till följd av att prognosen för skatteintäkter visar bättre siffror än vid förra prognostillfället. Övriga nämnder visar ingen förändrad prognos jämfört med förra uppföljningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ekonomisk uppföljning oktober 2016 Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Samråd Samtliga nämnder lämnar in ekonomisk uppföljning som sammanställs av ekonomiavdelningen. Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Marie Hillman Ekonomichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

248 EKONOMISK UPPFÖLJNING JULI 2016 Prognostiserat resultat Kommunens budgeterade överskott är 8,3 mnkr för Prognostiserat resultat beräknas bli 12,3 mnkr vilket är ett överskott mot budget på 4 mnkr. Det är en förbättring med 1,9 mnkr jämfört med uppföljningen efter augusti. Kommunstyrelsen visar ett minskat överskott. Kultur- och utbildningsnämnden visar nu ett överskott och finansförvaltningen har ökat det prognostiserade överskottet till följd av att prognosen för skatteintäkter visar bättre siffror än vid förra prognostillfället. DRIFTREDO VISN IN G Prognos Prognos (budgetavvik elser, tk r) ok tob er a ugusti Kommunfullmäktige 0,0 0,0 Kommunstyrelse 1 200, ,0 Valnämnd 0,0 0,0 Överförmyndare 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 0,0 0,0 Kultur- och utbildningsnämnd 450,0 0,0 Socialnämnd -600,0-600,0 Sum m a nä m nd erna , ,0 Finansförvaltning 2 900, ,0 Beräk nad budgetavvik else 3 950, ,0 Budgeterat resultat 8 343, ,0 Årets resultat , ,0 Avgår reavinst 0,0 0,0 Resultat enl. balansk ravet , ,0 Kommunfullmäktige, valnämnden samt överförmyndaren bedöms hålla sig inom tilldelade budgetramar i likhet med årets tidigare prognoser. Kommunstyrelsens verksamheter visar ett överskott på 1,2 mnkr vilket är 230 tkr lägre än vid förra prognostillfället. Överskottet är hänförligt till lägre personalkostnader än budgeterat till följd av vakanta tjänster under året samt lägre kostnader för fackliga företrädare. Skillnaden mot förra prognosen avser ett eventuellt underskott på ITavdelningen motsvarande ca 300 tkr. Underskottet beror på att det används fler konsulttimmar än beräknat för att bland annat täcka en vakans på avdelningen. Beroende på när licenserna till den nya AD-miljön börjar gälla påverkar utfallet vid årets slut för ITavdelningen. Kostenheten visar fortsatt ett överskott på ca 170 tkr och ekonomiavdelningen, medborgarservice och kommunikatören samt den politiska verksamheten visar överskott på ca tkr vardera. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar inte heller i denna prognos någon avvikelse mot den totala budgetramen. Jämfört med augusti månads delårsrapport har dock bedömningen av vissa verksamheter reviderats av olika skäl. Underskott på 360 tkr mot budget beräknas för mark- och exploateringsavdelningen. Eftersläpande kostnader för 2015 års försäljning av jordbruksmark, 200 tkr, är viktigaste anledningen till överskridandet av budget. Inrättad tjänst som projektledare/driftingenjör är inte budgeterad år 2016 (budgeterad från år 2017) vilket också påverkar prognosen. Hamnverksamheten bedöms lämna ett underskott gentemot budget på 225 tkr. Intäkter för småbåtshamnen avviker mot budgeterad nivå. Kostnader för gästhamnen är också för lågt budgeterade. Fastighetsverksamheten beräknas lämna ett överskott gentemot budget på 400 tkr. Detta förutsätter att inga akuta insatser behöver göras. Bokförd skuld avseende avslutat projekt för energieffektivisering ser inte ut att behöva återbetalas vilket är viktigaste anledningen till bedömt överskott. Verksamheten för gata- och park förväntas få mer intäkter än budgeterat vilket främst hänför sig till sanktionsavgifter för felaktig parkering. Kreditering av elkostnader bokförda år 2015 gör att prognosen för denna avdelning slutar på överskott 175 tkr. Extra pengar har tillförts för gatuunderhåll detta år. Det är osäkert hur mycket som hinner genomföras i år vilket gör att överskottet kan bli större än vad som anges i denna prognos. Kostnader för snöröjning är Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

249 en faktor som kan förändra prognosen åt andra hållet. Samhällsbyggnadsnämndens politiska ledning beräknas överskrida budget med 40 tkr. Högre intäkter än budgeterat är viktigaste anledningen till att prognosen för miljöavdelningen är ett överskott på 50 tkr. För övriga verksamheter förväntas sammantaget mindre avvikelser men på rätt sida av budgeterat anslag. Prognosen för kultur- och utbildningsnämnden pekar på 450 kr i överskott vilket är en förbättring jämfört med föregående prognos som inte visade någon avvikelse. Arbetsmarknadsavdelningen har fått ett tilläggsanslag på 350 tkr för att täcka kostnader för tio traineeplatser samt fem utbildningskontrakt med koppling till DUA Prognostiserad kostnad för traineeplatser är 50 tkr, vilket gör att nämnden får ett överskott på 300 tkr. Antalet traineeplatser blev inte lika stort som Arbetsförmedlingen inledningsvis be-dömde. Elevhälsan kommer inte att vara fullt bemannad förrän januari Detta medför att verksamhetens personalkostnader kommer att bli ca 150 tkr lägre än budgeterat. För övriga verksamheter är prognoserna oförändrade jämfört med delårsbokslutet. Med nu kända förutsättningar och beslut så visar en helårsprognos för socialnämnden en avvikelse mot budget på totalt -0,6 mnkr vilket är oförändrat jämfört med förra prognosen. I socialnämndens budget fanns vid årets början en minskning på tkr som anpassning till aktuell budgetram. Beslut har tagit motsvarande tkr och då återstår tkr. Socialnämnden beslutade vid junisammanträdet följande: Socialnämnden meddelar kommunstyrelsen att socialnämnden anser att ytterligare besparingar inom socialnämndens verksamhetsområden innebär allvarliga kvalitetsminskningar. Socialnämnden är därför inte beredd att i nuläget fatta beslut om ytterligare besparingar. Socialnämndens nuvarande helårsprognos för 2016 visar ett förväntat underskott om 556 tkr. I prognosen återstår en budgeterad anpassning till budgetram på -1,3 mnkr, som finns kvar i budget som ett underskott. Politisk verksamhet beräknas klara sig inom budget. Gemensamma delar inom verksamhetsområdet visar +0,2 mnkr och avser bland annat företagshälsovård och personalkostnader. Prognosen för hemsjukvården och övrig sjukvård är -0,5 mnkr. De ökade kostnaderna beror till största delen på att det varit vakanser när det gäller sjukskötersketjänster och det innebär att verksamheten tvingats köpa tjänster från bemanningsföretag. Med nu kända förutsättningar finns inte ytterligare behov av bemanningsköp under året. Individ- och familjeomsorgen har i nuläget ett överskott mot budget på 1,3 mnkr då stor del av buffert för nya beslut ännu inte behövt användas inom denna verksamhetsdel. På grund av vakanser för socialsekreterare och bistånds-handläggare har ett visst behov av köp från bemanningsföretag funnits och nu kända kostnader finns med i prognosen. Prognosen för omsorgen om funktionsnedsatta är +0,3 mnkr. Inom gruppboendena finns ökade personalkostnader på grund av extra förstärkning kopplat till vårdbehov och vikariesituationen, samt ökade hyreskostnader för gruppbostaden Konvaljen som invigdes i oktober. Dessa ökade kostnader förväntas klaras genom minskade kostnader inom personlig assistans då tre ärenden avslutats under sommaren. Prognosen för äldreomsorgen är -0,9 mnkr. Antalet ärenden och insatsbehovet inom hemtjänsten har minskat under hösten. Däremot har avvikelsen inom vård- och omsorgsboende ökat när det gäller Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

250 personalkostnaderna och avser behov av viss extra förstärkning på grund av vårdbehov, samt övertid och fyllnadstid vid vakanser på grund av vikariebrist. Prognosen för kommunens verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar är +0,3 mnkr mot budget. När det gäller personalsituationen i socialnämndens verksamheter så gäller för de flesta enheterna att det saknas vikarier och därmed ökade kostnader för övertid och fyllnadstid. För samtliga verksamheter gäller att det är svårt att fylla alla tjänster med behörig personal och det innebär att det finns viss vakans när det gäller flera personalkategorier som t.ex. socialsekreterare och sjuksköterskor. Nu kända förutsättningar har tagits hänsyn till i prognosen. Inom socialnämndens verksamheter fortsätter arbetet med att på olika sätt förbättra socialnämndens resultat och minska det prognostiserade underskottet. Finansförvaltningen Prognos för finansförvaltningen visar ett överskott på 2,9 mnkr vilket är 1,6 mnkr högre jämfört med uppföljningen efter augusti månad. Skillnaden beror framförallt på högre intäkter från skatteintäkter och utjämning samt överskott från anslaget för lönerevision. Den senaste prognosen över skatteintäkter och utjämning som Sveriges Kommuner och Landsting presenterade 5 oktober, visar att dessa intäkter ökar med 0,6 mnkr jämfört med förra prognosen från augusti. Intäkter från skatter och utjämning visar nu ett underskott på 0,7 mnkr jämfört med budget. I oktober fick Kommunals medlemmar sina nya löner utbetalda och därmed var årets lönerevision i det närmaste färdig. Prognosen visar att det blev cirka 1 mnkr i överskott på anslaget för lönerevision. I övrigt är det inga förändringar i prognosen för finansförvaltningen jämfört med prognosen i delårsrapporten. Investeringar Kommunen har en investeringsbudget på 93,3 mnkr för Till och med oktober månad har 10,4 mnkr redovisats, där 1,9 mnkr avser gatusanering och 1,4 mnkr avser bredband. ITinvestering inom kultur- och utbildningsnämnden är 1,4 mnkr. Likvida medel Kommunens likvida medel uppgår den sista oktober till 59,7 mnkr. Under oktober fick kommunen en inbetalning från Migrationsverket på drygt 10 mnkr. Lån Kommunen har två lån på totalt 25 mnkr. Det ena lånet på 10 mnkr omsattes 1 juni. Det andra lånet omsattes i september. Nu till minusränta, 0,07 procent. Båda lånen löper på ett år och förfaller Marie Hillman Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

251 ekonomichef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

252 1 (1) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Deltagande i Småkoms höstkonferens 2016 Vår beteckning: KS/2015: Samverkan med andra myndigheter, organisationer, förening, företag, enskild Förslag till beslut 1. Anders Agnemar (C) deltar i Småkoms höstkonferens 2016 som representant för oppositionen. Sammanfattning Småkom bjuder in till höstkonferens den november 2016 i Järfälla. Utsedd till kommunens representant i Småkoms styrelse är Magnus Gustafsson (S), som också kommer att delta i konferensen. Planerat program för konferensen handlar bland annat om ekonomi, integration, budget och verksamhetsplan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inbjudan, KS 2015:511, Beslutet expedieras till Personalavdelningen Finansiering Kommunstyrelsens budget Samråd Har skett med oppositionsrådet Arne Sjöberg (M). Kommunstyrelsens förvaltning Tommy Nilsson Kommundirektör Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

253 Nyhetsbrev 11 augusti 2016 file:///c:/users/kataha/appdata/local/temp/xpgrpwise/57ac8908vsaadm Sida 1 av vadstena kommun - Nyhetsbrev 11 augusti 2016 Från: SmåKom <hilkka.eskelinen@smakom.se> Till: <vadstena.kommun@vadstena.se> Datum: :17 Ärende: Nyhetsbrev 11 augusti 2016 Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren. SmåKom om digitalisering på DN Debatt idag, torsdagen den 11 augusti 2016 har SmåKom en debattartikel på DN debatt tillsammans med Svenska Stadsnätsföreningen. Ur pressmeddelandet: Digitaliseringen sägs sudda ut geografiska gränser. Svenska Stadsnätsföreningen och SmåKom presenterar statistik på DN Debatt som visar på motsatsen. I Svenska Stadsnätsföreningens enkät riktad till landets ledande kommunpolitiker och tjänstemän visar det sig att skillnaderna är stora mellan landets stora och små kommuner. Medan 9 av 10 kommuner med fler än invånare uppger att de erbjuder digitala välfärdstjänster, är motsvarande siffra i landets små kommuner, med färre än invånare, 4 av 10. Hela debattartikeln kan läsas här. Regelverk för ensamkommande barn Småkoms styrelse har antagit ett yttrande om en promemoria om planerade ändringar i ersättningar till kommuner för ensamkommande barn och unga. Vi har även yttrat oss över en departementsskrivelse i frågan om placering och sysselsättning av samma grupp.

254 Nyhetsbrev 11 augusti 2016 file:///c:/users/kataha/appdata/local/temp/xpgrpwise/57ac8908vsaadm Sida 2 av Vad gäller ersättningar, är vi positiva till en schablonering som syftar till mindre byråkrati. Dock är vi mycket kritiska till att beloppen föreslås sänkas till lägre nivåer än nuvarande konstaterad genomsnittlig kostnad. Vi anser också att handläggningstiden hos Migrationsverket måste kortas. Beträffande sysselsättning stödjer vi en överflyttning av ansvaret från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen. Vi anser också att det är bra att det ska finnas en särskild överenskommelse för placering i annan kommun. Yttrandena kan läsas nedan: Ersättningar Placering och sysselsättning Höstmöte den november lunch-lunch Påminnelse om höstmötet! Tid: torsdagen den 24 november 2016 kl 12 - fredagen den 25 november 2016 kl 12. Vi börjar och slutar med lunch. Plats: Wärdshuset Lasse Maja, Barkarby torg 2-5, Järfälla. Programmet planeras handla bland annat om ekonomi och integration. Även interna frågor som budget och verksamhetesplan står på dagordningen. Anmälan öppnas under hösten på wår webbplats. Varmt välkomna! SmåKom, Box 141, Karlsborg Kontakt: Sekreterare Hilkka Eskelinen, hilkka.eskelinen@smakom.se; Du får detta utskick som medlem till SmåKom eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.

255 Beslut :56 Utskrivet: :56 Utskrivet av: Christina Andersson Beslut :56 Beslutsnummer Beslutsdatum Tidsbegränsat Beteckning Beskrivning KSDEL/ Nej KS/2016:14 Nyanställningar inom Vadstena kommun kvartal 3, 2016 KSDEL/ Nej KS/2016:284 Fullmakt till Region Östergötland, samordnad upphandling för Webblösning och databas till Visit Östergötland, UC KSDEL/ Nej KS/2016:265 Hantering av personuppgifter för 58 KSDEL/ KSDEL/ fackligt förtroendevalda Nej KS/2016:191 Svar till SKL om finansiering för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst Nej KS/2016:46 Upphandling av Omhändertagande av farligt avfall, UH

256 INBJUDAN FRÅN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, AVD. FÖR ARBETSGIVARPOLITIK, FÖRHANDLINGSSEKTIONEN OCH ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Konferens om - Nya möjligheter för äldreomsorgen Extratjänster och kompetenslyft för att underlätta rekryteringen

257 Extratjänster och kompetenslyft för att underlätta rekryteringen Innehåll Målgrupp Kompetensbehoven inom välfärden är stora. Sveriges Kommuner och Landsting, fackförbundet Kommunal och regeringen inleder nu ett gemensamt arbete för att stärka kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Detta görs genom ökade möjligheter till utbildning för tidsbegränsat anställda. Genom extratjänster har arbetsgivare inom välfärden dessutom möjlighet att få en extra resurs som kan stötta verksamheten. SKL och Kommunal har träffat en överenskommelse om extratjänsterna och statligt finansierade utbildningsplatser för tidsbegränsat anställda arbetstagare inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. För att sprida information och kunskap om de nya möjligheterna bjuder SKL tillsammans med Kommunal och Arbetsmarknadsdepartementet in till konferenser för en genomgång av satsningarna. Företrädare för SKL, Kommunal och Arbetsmarknadsdepartementet beskriver bakgrunden och målsättningen med satsningarna och tillsammans med företrädare för Arbetsförmedlingen går vi även igenom detaljerna kring hur det är tänkt att fungera i de olika delarna. Tid och utrymme kommer att finnas för att ställa frågor och diskutera hur man kan gå till väga lokalt. Konferenserna vänder sig i första hand till personalchefer/motsvarande, äldreomsorgschefer, utbildningschefer, chefer för arbetsmarknadsenheter, ansvariga politiker samt lokala representanter för Kommunal och Arbetsförmedlingen. Tid och plats 2 november Göteborg: Radisson BLU Scandinavia (kl ) 11 november Stockholm: Elite Marina Tower (kl 10-12) 30 nov Malmö: Malmö Börshus (kl 10-12) 14 december Umeå: Umeå Folkets Hus (kl 10-12) Anmälan Klicka här för att anmäla dig: Avgift Konferenserna är kostnadsfria men en avgift på 500 kr kommer att tas ut vid utebliven närvaro. Välkommen! Agneta Jöhnk Johan Ingelskog Annica Dahl Avdelningschef Enhetschef Statssekreterare SKL Kommunal Arbetsmarknadsdepartementet

258 Information tfn tfn Övrig praktisk information lämnas av Konstella tfn , e-post Fakta om kompetenslyftet: - Kompetenslyftet avser tidsbegränsat anställda arbetstagare. - Kompetenslyftet omfattar totalt utbildningsplatser under perioden De lokala parterna kommer överens om formerna för kombinationer av utbildning och arbete. - Skolverket beslutar om statsbidrag för utbildningsplatserna. Fakta om extratjänster - Regeringen avser att vidga målgruppen för extratjänsterna så att de även blir tillgängliga för nyanlända. - Extratjänsterna avses ge ekonomisk kompensation för lönekostnader motsvarande 100 procent anställning samt bidrag för handledare motsvarande 150 kr/dag de tre första månaderna och därefter 115 kr/dag. - Överenskommelsen mellan SKL och Kommunal avseende extratjänster innebär att för extratjänster tillämpas kollektivavtalet BEA, (Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder) - Lokala parter kan träffa överenskommelse om lön. Förhandlingar om lön upptas då part så begär. - Lokal överenskommelse ska träffas om antal extratjänster och placering av dessa. - Lokal överenskommelse ska träffas om förutsättningarna för handledarskapet samt att lokal överläggning ska genomföras angående kompetenslyftet. Läs mer om satsningarna för stärkt kompetensförsörjning och ökad kvalitet i äldreomsorgen:

259 Inbjudan till förvaltningspolitiskt seminarium Hur kan statens styrning av kommuner och landsting utvecklas? Statskontoret har på regeringens uppdrag kartlagt den samlade statliga styrningen av kommuner och landsting. Statskontoret och Sveriges Kommuner och Landsting bjuder nu in till ett lunchseminarium för att presentera och diskutera slutsatserna från uppdraget. Seminariet inleds med en presentation av Statskontorets kartläggning. Därefter kommer en panel att ge sina reflektioner på frågan hur statens styrning fungerar och kan utvecklas. I panelen deltar Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting Janna Valik, generaldirektör för Boverket Laura Hartman, ordförande för regeringens tillitsdelegation. Panelsamtalet leds av Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson. Som avslutning har vi en diskussion kring dessa viktiga frågor. Vi hoppas att ni vill delta med egna erfarenheter och synpunkter. Välkommen! Ingvar Mattson Generaldirektör Statskontoret Lena Micko Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting INBJUDNA Forskare, kommun- och landstingspolitiker och tjänstemän som arbetar med styrnings- och organisationsfrågor i offentlig sektor. Antal platser är begränsat. TID OCH PLATS Tisdagen den 22 november kl Lunchwrap serveras från kl Folkets hus Barnhusgatan 12-14, Stockholm. ANMÄLAN Anmälan sker till katarina.hjalmheden@statskontoret.se senast den 11 november. Vid frågor, kontakta Love Berggrund, love.berggrund@statskontoret.se eller Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se. WEBBSÄNDNING Seminariet kommer att kunna följas på Statskontorets och SKL:s webbplatser. Statskontorets förvaltningspolitiska seminarieserie Statskontorets förvaltningspolitiska seminarieserie är ett forum för diskussion mellan forskare och tjänstemän som arbetar med styrnings- och organisationsfrågor i offentlig sektor. Seminarierna utgår från aktuella utredningar från Statskontoret.

260 Inbjudan Norrköpings kommun vill tillsammans med REMESO vid Linköpings universitet och tanksmedjan Arena Idé, bjuda in er till konferensen Welcoming Refugees Local European Experiences Under de senaste åren har människor på flykt sökt sig till Europa i stora antal. Att ta emot dessa människor och erbjuda dem en fristad innebär stora utmaningar för europeiska kommuner. I Norrköping drivs vi av en vilja att vara en välkomnande stad, där människor i behov av skydd ska ha goda möjligheter att leva, bo och arbeta. Det stora antalet nyanlända flyktingar innebär nya utmaningar. Norrköping bjuder in städer och kommuner som delar vår välkomnande vision, till en konferens för att utbyta erfarenheter och arbetsmetoder med utgångspunkten att ett generöst förhållningssätt är möjligt. Vi hoppas att konferensens fokus på aktuella forskningsresultat, best practice och möjligheten att bygga nya nätverk på området, ska ge oss de kunskaper och den inspiration vi behöver för att med våra gemensamma erfarenheter kunna bidra till ett förbättrat mottagande och socialt hållbara städer. Lars Stjernkvist, Initiativtagare Kommunstyrelsens ordförande Norrköpings kommun i samarbete med

261 Konferensen Norrköping bjuder in politiker och tjänstepersoner i europeiska kommuner, samt forskare på det samhällsvetenskapliga området, till en tvådagarskonferens för att diskutera goda exempel och hitta innovativa lösningar för flyktingmottagandet i våra kommuner. Konferensen kommer att belysa olika aspekter av mottagandet av nyanlända flyktingar och erbjuda nya insikter. Deltagarna kommer också att få möjlighet att: Ta del av ny forskning på området och diskutera aktuella frågor med forskare Delta i workshops, dela med sig av sina egna goda exempel och få kunskap om hur andra kommuner tar sig an utmaningar i flyktingmottagandet (behovet av arbete, boende, utbildning, språkkunskaper, med mera) Bygga nätverk och hitta nya partner för framtida samarbetsprojekt Deltagande forskare kommer också att ha möjlighet att hitta partner, intressanta fall för framtida studier eller ämnen för vidare forskning. Tid: januari 2017 Språk: Konferensen kommer att hållas på engelska Plats: Louis de Geer Konsert & Kongress, Norrköping För mer information och för anmälan, gå till Om medarrangörerna Arena Idé är en oberoende tankesmedja huvudsakligen finansierad av den svenska fackföreningsrörelsen. Arena Idé är en del av Arenagruppen. Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) är ett institut vid Linköpings universitet i Norrköping.

262

263

264 Inbjudan - Seminariedag 6/12 om att komma igång med klimatanpassning Klimatet förändras och det blir alltmer viktigt att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Även med det mest optimistiska framtidsscenario står det klart att vi går mot en framtid med fler och intensivare värmeböljor och skyfall, fler översvämningar samt mer ras och skred. Kommunerna är en nyckelaktör när det gäller att hantera klimateffekter. Under hösten 2016 arbetar åtta kommuner i Östergötland tillsammans med Länsstyrelsen för att ta fram ett verktyg för hur en kommun kan arbeta för att komma igång med klimatanpassning och hur Länsstyrelsen kan understödja processen. Detta seminarium är en del av projektet, vilket finansieras av Nationellt Kunskapscentrum för klimatanpassning. Målgrupp: Tjänstepersoner och politiker som kommer i kontakt med klimatanpassning i sina uppdrag, t ex risk och sårbarhet, fysisk planering, vatten och avlopp, miljö- och energistrategiska frågor mm Tid, plats, anmälan Tisdagen den 6/ , kl Hotell Ekoxen, Klostergatan 68, Linköping. Anmäl dig senast den 18/11 på Mer info och frågor Cecilia Wyser , cecilia.wyser@gmail.com Tomas Ekelund, tomas.ekelund@lansstyrelsen Program Inledning, Tomas Ekelund, regional samordnare klimatanpassning, Länsstyrelsen Vad är klimatanpassning och varför är kommunerna nyckelaktörer? Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Ett verktyg för kommuner att komma igång med klimatanpassning Cecilia Wyser, Projektledare Fika Klimatanpassning integrerad i översiktsplanen, Gun Lindberg, Västerviks kommun Strategi för klimatanpassning, Ulla Gunnarsson, Ljungby kommun Klimatanpassning Så långt har Sveriges kommuner kommit - En enkätundersökning och kommunrankning, Philip Törn, IVL Svenska Miljöinstitutet Lunch Klimatanpassning och RSA, Andreas Lundberg, Länsstyrelsen Klimatanpassning och fysiskplanering, Jan Persson, Länsstyrelsen Kunskapspass med Lotta Andersson och Caroline Weidbo, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI, t ex - Erfarenheter från tre kommuner som kommit långt med klimatanpassningen - Exempel på bedömning av kostnad och nytta med klimatanpassning - Hur finansierar man klimatanpassning? Fika Panelsamtal om förutsättningarna för att komma igång med klimatanpassning: I panelen Gun Lindberg Västervik, Ulla Bertilsson Ljungby, Philip Thörn, IVL, Lotta Andersson SMHI, samt Tomas Ekelund, Andreas Lundberg och Jan Persson, Länsstyrelsen. Utfrågare tjänstepersoner som deltar i verktygsprojektet samt projektledaren Cecilia Wyser.

265

266

267

268

269

270

271 VÄLKOMMEN TILL TRYGGHETSDAG 2016 Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet i ny skepnad! I år har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetat om Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet. Den 23 november 2016 ger vi en möjlighet för kommuner att i förväg ta del av indikatorerna i årets Öppna jämförelser. Samtidigt kommer vi i workshopform analysera resultaten tillsammans. Hur tolkar man ett resultat och hur jämför man sig med andra kommuner? Även trygghetsundersökningar och användning av statistik i arbetet med trygghet och säkerhet kommer att lyftas under dagen. Spännande föreläsare och nya infallsvinklar utlovas under dagen. Datum 23 november Plats Målgrupp Kostnad Anmälan Information Sveriges Kommuner och Landsting, Hornsgatan 20, Stockholm. Lokal Stora hörsalen. Tjänstemän och förtroendevalda inom kommun, landsting och region samt polisen. Konferensavgift kronor. Lagstadgad moms tillkommer. Anmälan görs via denna länk och ska vara oss tillhanda senaste den 22 oktober. Antalet deltagare är begränsat. Anmälan är bindande men kan överlåtas på annan person. Vi förbehåller oss rätten att ställa in konferensen vid för få anmälda deltagare. Frågor kring anmälan besvaras av Konstella, , konferens@konstella.se Frågor om konferensens innehåll kan ställas till Greta Berg, , greta.berg@skl.se Fredric Jonsson, , fredric.jonsson@skl.se Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

289

290

291

292

293

294

295

296

297

298

299

300

301

302 Ekonomirapporten, april 2016 OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI

303

304 Ekonomirapporten, april 2016 OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI

305 Redaktörer Nils Mårtensson tfn Annika Wallenskog tfn Upplysningar om innehållet Per-Lennart Börjesson tfn (samhällsekonomi) Jonas Eriksson tfn (läkemedel, kostnadsutveckling hälso- och sjukvård) Håkan Hellstrand tfn (samhällsekonomi, arbetsmarknad) Madeleine Holm tfn (landstingens ekonomi, appendix) Fredrik Holmström tfn (investeringar i kommuner) Anna Häggqvist tfn (kostnadsutveckling hälso- och sjukvård) Anna Kleen tfn (offentliga finanser) Bo Legerius tfn (skatteunderlag) Roger Molin tfn (landstingens ekonomi) Måns Norberg tfn (asylsökande och nyanlända, kommunal fastighetsavgift) Karin Perols tfn (asylsökande och nyanlända) Agneta Rönn tfn (asylsökande och nyanlända) Per Sedigh tfn (kommunernas ekonomi, appendix) Signild Östgren tfn (asylsökande och nyanlända) Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, april 2016 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Jan Olsson Form & illustration ab Diagram Håkan Hellstrand, Elisabet Jonsson Tryck Linköpings Tryckeri ab Papper Skandia 2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga) Typsnitt Chronicle och Whitney. isbn issn Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

306 Förord Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på nå - gra års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) två gånger per år. Kalkylerna i denna utgåva avslutades den 19 april. De sträcker sig fram till år I vårens rapport kan vi konstatera att det ekonomiska läget är fortsatt bekymmersamt i sektorn. Många kommuner och landsting brottas med under - skott och ett kraftigt kostnadstryck. En aktuell fråga som ges stort utrymme i denna rapport är de utmaningar som den stora invandringen innebär för kommunsektorn. Den senaste befolkningsprognosen från scb visar förutom på en stor invandring också på ett ökat antal äldre och skolbarn i den svenska befolkningen. På vår webbplats kan du hitta underlag från våra rapporter när det gäller centrala tabeller och diagram på sidan Sektorn i siffror. Rapporten är utarbetad av tjänstemän inom förbundets sektion för ekonomisk analys. Rapporten är en tjänstemannaprodukt och har inte varit föremål för politiskt ställningstagande. De som har deltagit i arbetet och som kan svara på frågor framgår av förteckningen på sidan 2. Även andra medarbetare inom skl har bidragit med fakta och värdefulla synpunkter. Därutöver får vi stor hjälp av engagerade ekonomer och andra medarbetare ute i kommuner och landsting via våra olika nätverk, dagliga kontakter och enkäter. Ett särskilt tack till alla er som tog er tid att svara på vårens enkät. Jag vill rikta ett varmt tack till er alla som deltagit i framtagandet av denna rapport! Stockholm i april 2016 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

307 Innehåll 5 Sammanfattning 9 Fler nyanlända möjligheter och utmaningar men många osäkerhetsfaktorer 9 Flyktinginvandringen påverkar demografin och arbetsmarknaden 14 Bosättningen och bostadssituationen är avgörande för integration 16 Stora krav på vård, omsorg och skola och på personalen 19 Hur mycket kan invandringen bidra till att lösa de ökade behoven av personal i välfärden 21 Ersättningssystemen är krångliga och pengarna kommer för sent Osäkerheterna försvårar en sammantagen bedömning av de ekonomiska effekterna 23 Flyktinginvandring och sjukvårdens kostnader 25 Samhällsekonomin 25 Begränsad internationell tillväxt ger dämpad svensk export 27 Inhemsk efterfrågan blir fortsatt stark 2016 och Svensk ekonomi i konjunkturell balans 2018 och Kommunernas ekonomi 37 Sammantaget bra resultat men kommunerna är olika 41 Utveckling av generella och riktade statsbidrag 41 Investeringar 47 Kommunernas ekonomi de närmaste åren 53 Landstingens ekonomi 53 Vartannat landsting redovisade underskott 56 Intäkterna har förstärkts av skattehöjningar 57 Vad driver kostnaderna inom hälso- och sjukvården? 63 Utmaningarna är stora för landstingen 64 Hur kan hälso- och sjukvården möta utmaningarna? 69 Vår kalkyl för 2018 och Appendix 4 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

308 Sammanfattning Stora demografiska förändringar åren innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Tillfällig lättnad åren Efter en mycket stark konjunkturutveckling under 2015 växer ekonomin något långsammare 2016 och bnp förväntas öka med 3 procent per år, vilket ändå är starkare än i många andra länder. Arbetsmarknaden kommer att befinna sig i högkonjunktur från och med halvårsskiftet Under 2017 förstärks konjunkturen ytterligare och utvecklingen på arbetsmarknaden blir stark. När sysselsättningsökningen växer fås en positiv utveckling av skatteintäkterna som realt sett växer med cirka 2 procent per år. Tillsammans med ett betydande statligt tillskott får kommunerna och landstingen en tillfällig lindring i sin ekonomi. Långsammare ökning Det ser avsevärt sämre ut åren därefter. bnp växer långsammare och sysselsättningen beräknas öka betydligt svagare, i takt med utvecklingen av potentiella timmar. Detta medför att skatteunderlagsutvecklingen blir svagare. Det finns därför behov av resurstillskott till kommuner och landsting och därmed en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar åren Det finns även skäl att se över den statliga bidragsgivningen till kommunsektorn. skl har i en skrivelse till Finansdepartementet bland annat påtalat att de många riktade bidragen driver på kostnaderna och att generella statsbidrag därför är att föredra. Statliga kostnader övertas av kommunerna Just nu har staten höga kostnader för att hantera det stora antalet asylsökande, som under 2015 uppgick till varav barn. I takt med att antalet asylsökande väntas minska lättar trycket på de statliga kostnaderna. I takt Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 5

309 Sammanfattning med att de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommuner och landsting som därmed får en ökad ekonomisk belastning då de statliga bidragen upphör. Flyktingsituationen, en aktuell utmaning Trots att det är staten som ansvarar för att finansiera mottagandet under asyltiden är det stora antalet asylsökande ur ett verksamhetsmässigt perspektiv en stor utmaning redan nu för kommuner och landsting. Dessa ansvarar redan från start för skolgång, utredning och boende enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvård och andra välfärdstjänster. Det är i dagsläget brist på bostäder, personal, skollokaler och andra verksamhetslokaler mm. Bristen är särskilt stor på socialsekreterare, lärare och tandvårdspersonal. Socialstyrelsen rapporterar också om ökad belastning inom primärvård, barnhälsovård, psykiatri, tandvård och akutvård. Brist på tolkar kan på sikt leda till patient - säkerhetsproblem. Stor osäkerhet om framtida kostnadsutveckling Osäkerheten är stor kring vilka de ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet kommer att bli. Utifrån den information som finns i dagsläget räknar vi totalt med en mycket kraftig ökning av kostnaderna i kommunerna för 2016, med cirka 9 procent i löpande priser. En del av förklaringen är att kommuner tvingas till dyra lösningar, såsom övertidsersättning, anlitande av bemanningsföretag, dyra boenden för ensamkommande barn etc. Framöver finns stora osäkerheter när det gäller antalet asylsökande och flyktingar, om det går att hitta bostäder, lösa etableringen på arbetsmarknaden och få tag på personal som kan jobba i välfärden, inte minst i skolan. Vi har gjort en särskild analys av hur flyktinginvandringen kan komma att påverka kostnaderna för hälso- och sjukvård. Beräkningen bygger på utjämningssystemets analyser av kostnader för olika socioekonomiska grupper. Beräkningen visar en viss merkostnad för flyktingar födda utanför Europa i de flesta åldersgrupper. Detta indikerar att våra beräkningar innebär en underskattning av framtida kostnader. Den genomsnittliga kostnaden för de nya invånarna är dock lägre just nu eftersom de i genomsnitt är yngre. Obalans mellan intäkter och kostnader i kommunsektorn Den ekonomiska kalkylen för kommunsektorn sammanfattas i diagram 1. Sektorns verksamhetskostnader väntas brutto öka med 250 miljarder kronor åren En betydande del av dessa kostnader täcks av verksamhetsintäkter, som bland annat består av olika avgifter och riktade statsbidrag. Riktade bidrag för asylmottagandet står för en stor del av ökningen under perioden. Därtill kommer övriga statliga tillskott, senast det aviserade tillskottet på 10 miljarder kronor. De generella bidragen antas i kalkylen öka med 2 procent realt per år Sammantaget ökar därmed de generella statsbidragen med 25 miljarder kronor under perioden enligt vår kalkyl. Den viktigaste inkomstkällan är emellertid skatteintäkterna. Skatteunderlagets ökning räcker dock inte för att behålla resultatet på en någorlunda oförändrad nivå. Enligt våra kalkyler behövs skattehöjningar på 1,82 skattekronor, eller andra åtgärder, motsvarande 45 miljarder kronor. 6 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

310 Sammanfattning Diagram 1 Total förändring av kommunsektorns kostnader och intäkter åren Miljarder kronor Finansnetto Avskrivningar Generella statsbidrag Skattesats Verksamhetskostnader Miljarder kronor Skatteunderlag Verksamhetsintäkter Det uppstår ett glapp mellan intäkter och kostnader på 70 miljarder kronor åren I kalkylen täcks detta av ökade intäkter i form av höjda statsbidrag (15 miljarder utöver de aviserade 10 miljarderna) och 1,82 kronor i höjda skatter (45 miljarder). Intäkter Kostnader Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Vän av ordning kanske frågar sig vad de kraftiga kostnadsökningarna beror på och ifall de nödvändigtvis måste vara så kraftiga. Diagram 2 visar kostnadernas utveckling i fasta priser. Åren ökar kostnaderna betydligt snabbare jämfört med tidigare år. Vår kalkyl förutsätter att denna utveckling bryts 2017 och att kostnadsökningstakten dämpas åren Diagram 2 Utveckling av kostnader och skatteunderlag, genomsnitt per år i fasta priser Procent Realt skatteunderlag 4 Kostnader, övrigt Procent Kostnader demografi prognos 2017 prognos 2018 kalkyl 2019 kalkyl Kommunsektorns kostnader ökar kraftigt i fasta priser åren Ökningstakten antas dämpas kommande år men även tillväxten i skatteunderlaget beräknas vara lägre, särskilt åren Detta beräknas innebära en stor påfrestning för den kommunala ekonomin. Bilden visar också att skatteunderlaget beräknas öka i långsammare takt än de demografiskt betingade kostnaderna 2018 och Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Diagrammet visar också att det tidigare fanns en balans mellan skatteunderlagets och kostnadernas ökningstakt under perioden , men att det sedan blir en obalans. Konjunkturförstärkningen innebär en stark tillväxt av skatteunderlaget, men kostnaderna ökar ännu snabbare. När den svenska ekonomin därefter antas återgå till ett normalläge vad gäller resursutnyttjande blir det en betydligt svagare utveckling av skatteunderlaget, samtidigt som det demografiska trycket ökar. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 7

311 Sammanfattning Vad beror kostnadsökningarna på? Ökningen av kostnaderna på grund av demografiska förändringar beror som ovan beskrivits på den ökade folkmängden i kombination med ökad andel äldre och ökad andel skolbarn. Den resterande kostnadsökningen 2015 och 2016 beror främst på kostnader förknippade med asyl- och flyktingmottagande, men övriga år är den svårare att förklara, eller åtminstone att sätta siffror på. I den ryms såväl ambitionshöjningar som effektivitetsbrister. Kostnadsutveckling inom hälso- och sjukvården I kapitlet»landstingens ekonomi«görs en djupdykning i hälso- och sjukvårdens kostnads utveckling. Kvalitetsutvecklingen är positiv och märks ytterst i att medellivslängden har ökat väsentligt i Sverige. Förbättringarna är tydligast för hjärtkärlsjukdom där hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken. Sjukvårdens insatser har bidragit till att både minska insjuknandet och dödligheten. Liknande exempel finns inom flera andra områden, exempelvis för stroke. Ut veck lingen präglas också av att behandling sätts in för nya tillstånd, exempelvis genom nya läkemedel för Hepatit C-infektion. Samtidigt finns en ökad medvetenhet om effektivitetsbrister i hälso- och sjukvården. Antalet anställda ökar snabbt samtidigt som produktionen inte förefaller öka i motsvarande omfattning. Arbetet med att bryta kostnadstrenden har intensifierats, bland annat väntas jämförelser mellan landsting och mellan sjukhus leda till förbättrad produktions- och kapacitetsplanering. På längre sikt krävs även andra metoder, såsom ny teknik i syfte att effektivisera det förebyggande arbetet och vården för personer med kroniska sjukdomar. Osäkerheter i kalkylerna Det bör betonas att kalkylerna i den här rapporten innehåller många osäkra faktorer: Utvecklingen av flyktinginvandringen beror på faktorer som är svåra att prognosticera, såsom händelseförlopp i omvärlden, politiska beslut och effekterna av dessa. Det är osäkert hur väl integrationen kommer lyckas för de som får uppehållstillstånd, vilket har stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen, personalförsörjningen mm. De skattehöjningar vi räknar med försvagar hushållens ekonomi avsevärt. Hushållens reala disponibla inkomster minskar, räknat per invånare under kalkylåren, vilket är allvarligt i sig. Men det innebär också att kalkylen avseende kommunsektorns fortsatta kostnadsutveckling kan ifrågasättas. Går det att öka kostnaderna och höja skatterna i en sådan omfattning att hushållens köpkraft försvagas? Kommer kommuner och landsting att kunna bryta trenden med de kraftiga kostnadsökningarna? De nya invånarna antas ha samma kostnader i respektive ålder som den befintliga befolkningen i våra kalkyler. 8 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

312 1 KAPITEL Fler nyanlända möjligheter och utmaningar men många osäkerhetsfaktorer Ett extremt stort antal asylsökande kom till Sverige under 2015, vilket ställer kommuner och landsting inför stora utmaningar. I detta kapitel ges en översiktlig bild av hur det ser ut just nu och vad som kan väntas framöver. Exakt hur kommunernas och lands - tingens verksamhet och ekonomi kommer att påverkas de när - ma ste åren är dock svårt att bedöma eftersom det finns stora osäk erheter kring det fortsatta flyktingmottagandet. En helt avgörande faktor på sikt är i vilken takt de nyanlända kommer i arbete. En snabbare väg till jobb kräver stora utbildningsinsatser, ett nytänkande när det gäller utbildning, arbetsmarknad och bostadsfrågor samt en god samverkan mellan alla inblandade. Flyktinginvandringen påverkar demografin och arbetsmarknaden Det finns en stor osäkerhet i prognoserna för antalet asylsökande, vilket också innebär en stor osäkerhet kring omfattningen på mottagandet i kommunerna på några års sikt. Stora osäkerheter kring asyl- och flyktingmottagandet efter 2015 Under 2015 ansökte personer om asyl i Sverige, vilket var dubbelt så många som under 2014 och långt över den nivå som gällt efter den stora invandringen från Balkanländerna på 1990-talet. Då de flesta asylsökande som kom under hösten fortfarande väntar på att få sina ansökningar prövade har de ännu inte hunnit ge avtryck i befolkningsstatistiken, eftersom de inte registreras som invånare innan de får uppehållstillstånd. Av de asylsökande under 2015 var barn under 18 år och hälften av dem, , var ensamkommande, vilket är fem gånger fler än under En Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 9

313 1. Fler nyanlända Begrepp och ansvarsfördelning mellan staten och kommunsektorn Asylsökande är en person som befinner sig i Sverige och ansöker om skydd (asyl). Ansökan handläggs av Migrationsverket och ett avslag kan överklagas till Migrationsdomstolen. Staten ska svara för alla kostnader under asyltiden. De uppgifter som åläggs kommuner och landsting ska ersättas av staten. Kvotflykting är en person som blivit erbjuden vidarebosättning i Sverige genom fn:s flyktingorgan unhcr. Migrationsverket prövar om flykting- eller skyddsskälen är i överensstämmelse med utlänningslagen. De senaste åren har den svenska flyktingkvoten varit cirka 1900personer. Kvoten bestäms av regeringen. Flykting eller nyanländ är en person som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl. I denna text inkluderar ordet även dem som fått uppehållstillstånd av övriga skydds skäl. Kommunerna får en engångsersättning av staten som ska täcka vissa specifika kommunala kostnader. Flyktingar har samma rättigheter till kommunal service som andra, vilket kommuner och landsting bekostar. Mottagna flyktingar, eller kommunmottagna, är flyktingar (asyl- sök ande som fått uppehållstillstånd inklusive kvotflyktingar) samt anhöriga till flyktingar som bosatt sig i en kommun. Ensamkommande barn är personer under 18 år som kommer utan föräldrar eller annan vårdnadshavare och som söker asyl. Kommunerna ansvarar för utredning, omsorg och boende enligt socialtjänstlagen, även under asyltiden. Kommunerna får ersättning från staten för dessa kostnader. Regeringen har aviserat förslag om en tillfällig lag från 20 juli i år som innebär att flyktingar och alternativt skyddsbehövande kan beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Även rätten till anhöriginvandring förslås begränsas. Lagen föreslås gälla i tre år. Ansvarsfördelningen mellan staten och kommunsektorn i asyl- och flyktingmottagandet Regelverk och ersättningssystem Staten har det övergripande och ekonomiska ansvaret för asyl- och flyktingmottagandet. Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande och lagen (2010:197) om etableringsinsatser reglerar ansvarsfördelningen mellan stat och kommunsektor. Förordningar reglerar ersättningar till kommuner och landsting. Migrationsverket administrerar ersättningarna. Boende Migrationsverket ansvarar för att erbjuda anläggningsboende (abo) till asylsökande. Asylsökande kan också välja att ordna eget boende (ebo). Cirka två av tre väljer abo under asyltiden. Cirka fem av sex nyanlända med uppehållstillstånd har de senaste åren bosatt sig på egen hand i en kommun. En av sex har fått hjälp med boende av en kommun efter anvisning från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Skola och utbildning Kommunen ska erbjuda förskola och skola till alla asylsökande och nyanlända barn på samma grunder som för övriga barn som vistas i kommunen. Alla som inte fyllt 18 år har rätt att söka till gymnasieskolan. Kommunen ansvarar också för svenska för invandrare (sfi), vuxenutbildning och samhällsorientering till de nyanlända som fått uppehållstillstånd. Hälso- och sjukvård Alla asylsökande ska erbjudas hälsounder - sökning och vård som inte kan anstå. Landstingen ska erbjuda asylsökande barn vård på samma villkor som alla andra barn bosatta i det landsting där man söker vård. Sysselsättning och etableringsinsatser Migrationsverket ska erbjuda sysselsättning till de personer som är inskrivna i mottagningssystemet för asylsökande. Arbetsförmedlingen samordnar etableringsinsatser för nyanlända med uppehållstillstånd och ansvarar för att anordna olika arbetsförberedande insatser. Etableringssinsatserna pågår under två år. Försörjning och sociala insatser Migrationsverket ansvarar för ersättning till enskilda som är inskrivna i mottagningssystemet för asylsökande. De kan inte få försörjningsstöd från kommunen. Efter uppehållstillstånd får nyanlända som deltar i etableringsinsatser en etableringsersättning som beslutas av Arbetsförmedlingen. Nyanlända med uppehållstillstånd kan ha rätt till försörjningsstöd i»glappet«innan etableringsersättningen betalas ut, samt när etableringsersättningen är otillräcklig eller när etableringsplanen avslutas efter 24 månader. Kommunen ansvarar också för övriga insatser enligt socialtjänstlagen till nyanlända på samma sätt som för övriga som vistas i kommunen. stor majoritet av de ensamkommande, 92 procent, var pojkar och två tredjedelar hade afghanskt medborgarskap. Av de drygt som nu är inskrivna i mottagningssystemet hos Migrationsverket är cirka 30 procent från Syrien, cirka 24 procent från Afghanistan och cirka 11 procent från Irak. Migrationsverkets prognos för asylmottagandet 2016 är osäker. Den omfattar tre beräkningsalternativ, där det lägsta är och det högsta asylsökande (varav respektive ensamkommande barn). En ny prognos kommer att publiceras i slutet av april. Denna stora osäkerhet ställer krav på hög beredskap, inte minst för de kommuner som är så kallade ankomstkommuner för ensamkommande barn, till exempel Malmö och Göteborg. Kommunernas flyktingmottagande omfattade 2015 drygt personer, varav knappt 4000 var ensamkommande barn. Av samtliga mottagna kom över 92 procent från Syrien, Eritrea, Somalia, Afghanistan eller var statslösa. 10 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

314 1. Fler nyanlända Diagram 3 Utvecklingen av asyl- och flyktingmottagandet Tusental personer Asylsökande Asylsökande prognos Kommunmottagna Kommunmottagna prognos Tusental personer Källa: Migrationsverket. I takt med att allt fler personer får uppehållstillstånd ökar antalet kommunmottagna flyktingar. År 2016 beräknas flyktingmottagandet uppgå till personer, för att sedan öka till personer 2018 (Migrationsverket, februari 2016). Omfattningen på flyktingmottagandet beror förutom på hur stort asylmottag - andet är, hur stor andel som får uppehållstillstånd, hur långa handläggningstiderna för asylansökningar är och omfattningen av anhöriginvandringen. Den ovan beskrivna prognosen för kommunmottagandet de närmaste åren baseras på de som nu finns registrerade som asylsökande samt nuvarande handläggningstider hos Migrationsverket. Ju längre fram desto osäkrare blir prognosen. Särskilda osäkerhetsfaktorer gäller effekten av de tidsbegränsade uppehållstillstånden, möjligheter till familjeåterförening, de ensamkommande barnen (som nästan omedelbart blir kommunernas ansvar) och hur stor andel av de asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. Det pågår ett arbete inom Migrationsverket för att minska handläggningstiderna. Myndigheten har fått ökade resurser och ser över organisation och rutiner för olika grupper av asylsökande. Om arbetet ger önskat resultat kommer handläggningstiderna att kunna minska kraftigt, vilket är positivt för de asylsökande. Det innebär emellertid också att flyktingmottagandet i kommunerna ökar betydligt snabbare än vad som framgår av ovanstående prognos, och att antalet kommer att öka kraftigt redan Det ställer omfattande och omedelbara krav på kommunerna, bland annat att ordna bostäder. Ny prognos från Migrations - verket Migrationsverket publicerar 27 april en ny prognos för asyl- och flyktingmottagandet, vilken inte kunnat beaktas i denna rapport. Nyanländas inträde på arbetsmarknaden behöver påskyndas Många utlandsfödda, och framförallt personer som är födda i länder med lågt hdi 1 har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Andelen som ingår i arbetskraften är betydligt lägre än för andra grupper och arbetslösheten är mycket högre. För de som ändå etablerar sig på arbetsmarknaden tar det oftast lång tid. I tabell 1 (på sidan 12) redovisas vad våra antaganden leder till för arbets - kraftsdeltagande och arbetslöshet för vissa grupper En tredjedel av de flyktingar som varit i Sverige i upp till två år ingår i arbetskraften (det vill säga arbetar eller söker arbete), av dessa är en tredjedel arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet förbättras med längre vistelsetid, ändå kvarstår stora skillnader även för dem som varit i landet i mer än åtta år. Det finns naturligtvis olika orsaker till svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden; till exempel låg utbildningsnivå, språkbarriärer och dåliga kontaktnät i det svenska samhället. Vissa orsaker är lättare att åtgärda än andra men situationen kompliceras när väldigt många människor kommer på 1. Human Development index (HDI) är FN:s mått på länders utvecklingsnivå. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 11

315 1. Fler nyanlända Befolkningen ökar liksom andelen utlandsfödda Den svenska befolkningen beräknas öka med cirka personer eller sex procent fram till Andelen utlandsfödda väntas öka från 17 till 20 procent. De utlandsfödda svarar för en stor del av den prognosticerade ökningen. Diagram 4 Årlig förändring av antal invånare Tusental personer Tusental personer Källa: SCB:s befolkningsprognos april Utrikes födda Inrikes födda Prognosen är emellertid osäker. Den största osäkerheten ligger i antal asylsökande samt i vilken utsträckning dessa får uppehållstillstånd. Detta beror i sin tur på utvecklingen i omvärlden, effekter av politiska beslut såväl i Sverige som på eu-nivå. scb har i sin prognos utgått från Migrationsverkets huvudalternativ som är en kombination av effekterna av olika scenarier. Kommunernas verksamheter påverkas även av asylsökande och personer som fått avslag på sin asylansökan. Dessa räkna inte in i befolkningsstatistiken. Åldersstrukturen skiljer sig väsentligt åt mellan svenskfödda och utlandsfödda. Åldersstrukturen för svenskfödda utmärks av en kraftig variation mellan generationer där 40-, 60- och 90-talsgenerationerna är stora. Denna variation påverkar starkt vissa kommunala verksamheter, till exempel gymnasieskolan, sjukvården och äldreomsorgen. Åldersstrukturen bland utlandsfödda är mer pyramidlik. Genomsnittsåldern är dock något högre i den utlandsfödda befolkningen, 42 år mot 41 år för svenskfödda. Det beror emellertid på att de som kommit tidigare har en hög medelålder, till exempel har invånare födda i andra nordiska länder en medelålder på 58 år. Diagram 5 Antal invånare i olika åldrar 2016 Tusental personer Antal Ålder Källa: SCB:s befolkningsprognos april Totalt Inrikes födda Utrikes födda De nyanlända har dock en lägre medelålder. Särskilt tydligt är den förväntat kraftiga ökningen av antalet invånare i gymnasieåldern år, där både antalet svensk- och utlandsfödda ökar. kort tid. Det gäller inte bara de som redan är i yrkesverksam ålder utan också de ungdomar som är i behov av relevant utbildning. Tabell 1 Arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet för olika grupper av flyktingar respektive övriga befolkningen 2019 Procent av befolkningen respektive arbetskraften Grupp Relativt Relativ arbetskraftstal arbetslöshet Flyktingar år, 1 2år i Sv 33,5 36,9 Flyktingar år, 3 4år i Sv 45,3 27,7 Flyktingar år, 5 6år i Sv 55,1 17,5 Flyktingar år, 7 8år i Sv 61,6 12,6 Flyktingar år, >8år 37,6 43,0 Flyktingar år, >8år 79,8 13,1 Flyktingar år, >8år 56,8 16,7 Summa flyktingar 56,6 20,1 Övriga befolkningen 73,1 4,8 Totalt 70,8 6,5 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. 12 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

316 1. Fler nyanlända Etablering på arbetsmarknaden viktigt för skatteunderlaget Hur framgångsrik etableringen på arbetsmarknaden blir är helt avgörande för de långsiktiga konsekvenserna av flyktinginvandringen. Med en framgångsrik etablering kan de nyanlända utgöra ett behövligt tillskott av relativt ung arbetskraft som kan bidra till ett växande skatteunderlag och även underlätta rekrytering och kompetensförsörjning i verksamheter som idag har personalbrist. En svag etablering kommer i stället att innebära ökade kostnader för försörjning av de personer som står utanför arbetsmarknaden. Våra beräkningar i denna rapport bygger på antaganden om att etableringen på arbetsmarknaden framöver kommer att se ut som den gör i dag. Ett räkneexempel kan ändå förtydliga vikten av en förbättrad integration. Låt oss an - ta att arbetskraftsdeltagandet ökar med en fjärdedel och arbetslösheten hal - ve ras för flyktingar med upp till 8 års vistelsetid, samt att de som varit här i minst 9 år når samma tal som icke-flyktingar. Sysselsättningen blir då cirka 3,5 procent högre. Vi antar i vårt exempel 20 procents lägre löner för denna grupp. Då landar vi i att skatteunderlaget fram till 2019 kan öka med motsvarande 60 öre i sammantagen kommunalskatt, vilket kan relateras till de kalkyler som presenteras i kommande kapitel. Tillfälligt uppehållstillstånd kan styra mot mindre kvalificerat arbete Det finns viss osäkerhet om effekterna av förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, bland annat genom tillfälliga uppehållstillstånd och en regel om anställning som grund för permanent uppehållstillstånd. Flera remissinstanser har till exempel påtalat att förslaget kan minska möjligheterna att ta till vara de nyanländas kompetens genom att personer med kvalificerad utbildning väljer att ta mindre kvalificerade jobb. En annan effekt kan bli en ökad handel med anställningsavtal. Det finns också en osäkerhet om vad som kommer att gälla under tiden som personer väntar på ett beslut om förlängt uppehållstillstånd, till exempel ifråga om rätt till etableringsinsatser och socialförsäkringsförmåner. Bristande etablering ger ökade behov av ekonomiskt bistånd Under asyltiden ska utbetalningar av ekonomiskt bistånd generellt inte förekomma, i och med att de asylsökande får en dagersättning från Migrations - verket. Om uppehållstillstånd beviljas ska vuxna personer omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag under två år. Under tiden som etable - rings insatserna varar utgår en etableringsersättning, som betalas ut av För - säk rings kassan, vilket innebär att ekonomiskt bistånd normalt sett inte ska be höva vara aktuellt under den tiden heller. När uppehållstillstånd beviljas och dagersättningen till asylsökande upphör uppstår dock ett tidsglapp innan etableringsersättningen kan betalas ut. Glappet varade tidigare omkring en månad, men är numera betydligt längre. För många finns då ingen annan möjlighet till försörjning än ekonomiskt bistånd. Detta slukar stora ekonomiska och personella resurser hos kommunerna. Situationen är dessutom så pass institutionaliserad att det utgår en statliga schablonersättning till kommunerna på omkring 5000 kronor per person (varierar utifrån ålder och boendesituation för de berörda) för att täcka dessa kostnader. Mycket tyder dock på att kommunernas faktiska kostnader är betydligt större än så. Efter glappet och under etableringen är det också tämligen vanligt att nyanlända behöver kompletterande inkomst i form av ekonomiskt bistånd, utöver etableringsersättningen. Störst betydelse för det ekonomiska biståndets utveckling är hur snabbt de nyanlända kommer in på arbets marknaden. Av de som påbörjade etabler- Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 13

317 1. Fler nyanlända ingsuppdraget under 2011 fick drygt 50 procent ekonomiskt bistånd under 2014; ett år då de allra flesta borde ha fullgjort sina etableringsinsatser. 2 Antalet deltagare i etableringsuppdraget har ökat kraftigt och kommer de närmaste åren att fortsätta öka från år 2015 till år 2019 enligt Arbetsförmedlingens prognos. Utvecklingen hittills indikerar samtidigt att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd kommer att öka i samband med fullgjord etablering. En alltför kort och dåligt fungerande etablerings - process kommer således att ge stora avtryck i kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd. Bosättningen och bostadssituationen är avgörande för integrationen De asylsökande såväl som flyktingarna, inklusive ensamkommande barn, fördelar sig ganska ojämnt i landet. Regeringens ambition är att fördelningen av ensamkommande barn och nyanlända i kommunmottagandet ska bli jämnare, vilket antas förbättra förutsättningarna för integration. Men det finns problem, inte minst bristen på bostäder. Frågan är dels hur det rent praktiskt ska gå att få fram bostäder med kort varsel och dels hur de ekonomiska förutsättningarna för detta ska se ut. En jämnade fördelning motverkas av självbosättningen De tio kommuner som hade det största flyktingmottagandet relativt sin egen befolkning under 2014 tog emot 70 gånger fler flyktingar än de tio kommuner som hade det minsta. Ojämnheten förstärks av att Migrationsverket inte arbetar efter någon uttalad princip om jämn fördelning när asylboenden upphandlas. Innebörden av den nya bosättningslagen kan, något förenklat, sägas bli att kommuner som har en svag arbetsmarknad, och/eller många asylsökande och Regler kring fördelning och bosättning med mera Den 1 mars 2016 trädde den så kallade bosättningslagen (SFS 2016:38) i kraft, som innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen ta emot nyanlända för bosättning. Antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar till kommuner ska för 2016 vara personer och dessa fördelas enligt särskilt angivna kommuntal. Regeringen har beslutat om läns- och kom mun - talen, utifrån underlag från Migra tions - verket, Arbetsförmedlingen och läns styr - elserna. Fördelningstalen grundas på en kvantifiering av kommunernas förutsättningar för mottagande med hänsyn till arbetsmarknad, befolkningens storlek, omfattning av asylsökande i kommunen och det sammantagna mottagandet av ensamkommande barn och nyanlända. Fördelningen tar också hänsyn till självbosättningen*, som historiskt utgjort den absolut största delen av kommunmottagandet av flyktingar. Från 1 april 2016 gäller också en ny anvisningsmodell för ensamkommande barn som innebär att varje kommun tilldelas en viss andel av landets mottagande, oavsett hur stort det är. Andelarna kommer att räk nas om årligen, på grundval av ny statistik. Måluppfyllelsen, det vill säga hur stor del av kommunens andel som uppfyllts, kommer att löpa på tillsvidare, och inkludera samtliga anvisningar från första januari Migrationsverket fastställer andelarna, men länsstyrelserna har möjlighet att ha synpunkter på den inbördes fördelningen inom länet. Anvisningarna kommer dock även fortsättningsvis att ta hänsyn till de överenskommelser om mottagande som kommunerna har med staten. Finns det outnyttjade överenskomna platser kommer Migrationsverket att prioritera dessa vid anvisningar. *Asylsökande kan ordna eget boende som alternativ till Migrationsverkets anläggningsboende. De som fått uppehållstillstånd kan också ordna sitt boende på egen hand, vilket kallas självbosättning. 2. Beräkningar baserade på Socialstyrelsens och Arbetsförmedlingens statistik. 14 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

318 1. Fler nyanlända självbosatta flyktingar får en låg tilldelning i förhållande till sin befolkning. Vissa kommuner kommer inte att få några anvisningar alls Andra kommuner, med ett historiskt litet mottagande och som befinner sig i ett arbetsmarknadsområde med förhållandevis goda förutsättningar, kommer att få fler anvisningar. Som högst motsvarar tilldelningen 7 nyanlända per 1000 invånare. Fortfarande beräknas emellertid omkring två tredjedelar av flyktingarna bosätta sig på egen hand. Under 2015 var siffran 86 procent. Givet att fördelningen blir enligt kommuntalen och beräknat antal självbosatta kommer mottagandet att fördelas jämnare under 2016 än under Självbosättningen gör dock att det i stor utsträckning är samma kommuner som väntas få ett stort mottagande 2016 som Diagram 6 Flyktingmottagande 2015 och prognos 2016, per kommun och invånare, inklusive självbosatta, sorterat från minst till störst mottagande Mottagna per invånare Antal per 1000 invånare Öckerö Högsby Antal kommuner Som en följd av den nya bosättningslagen kommer skillnaderna i fördelning av flyktingmottagandet mellan kommunerna att bli något mindre, men i och med att två tredjedelar bosätter sig på egen hand kommer skillnaderna fortfarande att vara omfattande. Observera att det totala flyktingmottagandet väntas bli omkring 30 procent större 2016 än 2015, varför nivån på de två kurvorna i diagram 6 inte är direkt jämförbara. Syftet är att illustrera hur spridningen minskar mellan åren. Källa: Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Den nya fördelningsmodellen för anvisningar av ensamkommande barn innebär en likartad fördelning mellan kommunerna som tidigare. Landets minsta kommuner kommer att få en betydligt större andel, sett till invånarantalet, jämfört med de stora kommunerna. Det behövs nya bostäder! De senaste årens stora asyl- och flyktingmottagande har gjort att bostadsbristen blivit en fråga för hela landet. Förutom de problem som hindrar bostadsbyggande i tillväxtområden kommer det också att bli bostadsbrist i områden som tidigare snarare kännetecknats av ett överskott av bostäder. De ekonomiska incitamenten att bygga nytt i dessa områden är sannolikt svaga. Enligt Boverkets prognos hösten 2015 över behovet av bostäder de kommande åren 3 beräknas behovet fram till år 2025 vara runt nya bostäder. 4 Man bedömer dock att produktionen av nya bostäder inte kommer att bli så hög eftersom denna också påverkas av hushållens ekonomi, kommunernas agerande och inte minst byggbolagens drivkrafter och möjligheter. Genom bosättningslagen blir kommunerna nu tvungna att erbjuda bostäder till de nyanlända. Lagen tar ingen hänsyn till kommunens bostadssituation i utgångsläget snarare tvärtom eftersom de områden som har en god arbetsmarknad, som också får förhållandevis större antal anvisningar, främst är områden där bostadsbristen är som störst. 3. Rapport 2015:18,Boverket. Behovsanalysen baserades på tidigare, lägre prognoser för asylmottagandet än utfallet för Då har man även tagit hänsyn till den ingående obalansen. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 15

319 1. Fler nyanlända Flyktingsituationen en lägesbild Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (msb) har löpande gjort enkäter via Länsstyrelserna om hur flyktingsituationen har påverkat de kommunala verksamheterna i respektive län. Den senaste avsåg veckorna 3 6 i år. I fyra av 21 län ansågs flyktingsituationen ha en betydande påverkan på hälso- och sjukvården. För övriga en måttlig påverkan. 15 av 21 länsstyrelser bedömde att läget i socialtjänsten är allvarligt till kritiskt i mer än hälften av länens respektive kommuner. Alla län rapporterade om att situationen lett till att annan verksamhet inom socialtjänstens ansvarsområden fått prioriteras ner, såsom inom myndighetsutövning och övriga placeringsärenden, och att det finns stor brist på lokaler för boenden. 13 av 21 länsstyrelser bedömde att flyktingsituationen haft en betydande eller allvarlig påverkan på skola och utbildning i mer än hälften av kommunerna i länet. Källa: Pagaende-handelser-och-insatser/ Flyktingsituationen/Lagesbild/. Hur bosättningslagen kommer att hanteras i bostadsbristens Sverige är fortfarande oklart. Det troliga är en mångfald av olika lösningar. Nybyggnation, förtur i bostadsköer, tillfälliga modulhus,»attefallshus«, ombyggda lokaler, inackordering hos privatpersoner och köp av befintliga småhus och bostadsrätter är exempel på olika sätt att få fram bostäder. De risker som kan noteras är rättviseaspekter, påverkan på de lokala bostadsmarknaderna etc. En annan risk är om vissa kommuner investerar i bostäder och andra fastigheter, där de som flyttar in inte stannar mer än några år på grund av svårigheter att få utbildning och jobb. Där kan det istället bli ett överskott på bostäder. Ett sätt att öka bostadsbyggandet är att försöka få ner kostnaderna för att bygga. skl har tagit initiativ till en upphandling av ett ramavtal för prispressade bostäder som ska kunna utnyttjas av alla kommuner från och med Detta avtal ska vara ett komplement till de som tillhandahålls av befintliga aktörer vad gäller industriellt producerade flerbostadshus. Enligt en enkät som skl har genomfört finns ett stort intresse hos kommunerna att utnyttja avtalet. Ganska många av de intresserade kommunerna har planlagd mark men det finns också de som inte har det, där tillfälliga bygglov kan vara en möjlighet. I de bostadspolitiska samtalen, där sju riksdagspartier ingår, har man hittills behandlat såväl finansiella frågor och skattefrågor som frågor rörande planlagstiftningen. skl har framfört önskemål om att undanröja statliga hinder för ökat bostadsbyggande, underlätta för kommuner på svaga arbetsmarknader att bygga nytt, öka rörligheten på bostadsmarknaden och stärka bostadsefterfrågan från grupper med lägre betalningsförmåga. Regeringen har nyligen beslutat 5 om fördelning av den så kallade kommun - bonusen på 1,85 miljarder kronor procent av statsbidraget ska fördelas utifrån antalet påbörjade bostäder i en kommun under en tolvmånadersperiod i relation till antalet nyanlända som är folkbokförda i kommunen ett visst datum. Resterande 40 procent viktas bara mot påbörjade bostäder, inte mot antalet folkbokförda nyanlända. Stora krav på vård, omsorg och skola och på personalen Det stora antalet asylsökande och nyanlända har inneburit ett ökat tryck på vården, omsorgen och utbildningen i kommuner och landsting. Inte minst handlar det om att alla nyanlända barn och unga behöver skolgång. De ensamkommande barnen behöver i många fall också boende och vård. Det har bland annat lett till att andra uppgifter har prioriterats ner, och även att verksamheterna haft svårt att klara kompetensförsörjningen främst avseende lärare, socialsekreterare och tandläkare. Situationen i sjukvården ansträngd men hanterbar Socialstyrelsen gjorde i mars i år en bedömning av läget inom hälso- och sjuk - vården med anledning av flyktingsituationen. En ökad belastning konstateras inom mödravård, barnhälsovård, samt barn- och vuxenpsykiatri. Inom primärvård, tandvård och akutvård är situationen ansträngd men hanterbar. Inget landsting har rapporterat problem med patientsäkerheten. Det råder dock brist på tolkar, vilket kan påverka patientsäkerheten framöver. Färre asylsökande under de första månaderna 2016, i kombination med nya rutiner och organisationsförändringar, har enligt Socialstyrelsen bidragit till att väntetiderna för hälsoundersökningar, som normalt sett varierar mellan tre och sex månader, har minskat. 5. Se regeringens pressmeddelande från på regeringens webbplats: 16 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

320 1. Fler nyanlända Väntetiderna och antalet väntande i hälso- och sjukvården i övrigt har inte ökat markant. 6 Vården är emellertid väldigt ojämnt belastad både mellan och inom landsting. Landsting med glest befolkade områden och små primärvårdsenheter, i kombination med stora asylboenden, har haft betydligt större belastning än tätbefolkade landsting med stora primärvårdsenheter. Socialstyrelsen gör bedömningen att det ökade behovet av hälso- och sjuk - vårdsinsatser för asylsökande och flyktingar kommer att bestå på såväl medellång som på lång sikt. Verksamheter som beräknas påverkas i större utsträckning är psykiatriskt och psykologiskt omhändertagande, habilitering och rehabilitering, ortopedi samt kuratorsinsatser. Stora tandvårdsbehov och brist på tandvårdspersonal Även när det gäller belastningen på tandvården finns det skillnader mellan landstingen. Flera landsting har problem med kompetensförsörjningen inom tandvården. Tandhälsan hos de nyanlända är generellt betydligt sämre än hos den övriga befolkningen, vilket innebär ökade behov inte minst när det gäller barnoch ung domstandvård, där landstingen har fullt ansvar. Bristen på tolkar gör att tandvårdsbesöken tar längre tid än annars. En ökad efterfrågan kan noteras för pedodonti, dit barn med stora tandvårdsbehov, som inte kan behandlas inom allmäntandvården, remitteras. Även bland vuxna finns många med akuta tandvårdsbehov och det kommer att finnas ett ökat behov framöver av både allmäntandvård och specialisttandvård. I vissa landsting kan det komma att krävas prioriteringar som innebär att revisionsintervallen, det vill säga tiden mellan två undersökningar, får utökas för friska vuxna, med låg risk för tandsjukdom. Flera landsting har redan nu problem med kompetensförsörjningen och problemen kan förväntas fortsätta. Socialtjänsten saknar socialsekreterare Det femfaldigade mottagandet av ensamkommande barn 2015 jämfört med året innan har inneburit stora problem för kommunernas socialtjänst. Enligt Socialstyrelsens bedömning 7 har socialtjänsten haft betydande svårigheter att hantera ökningen av antalet ensamkommande barn under hösten Det finns exempel på att utredningar inte genomförts med tillräcklig noggrannhet och att uppföljningar av beslut inte genomförs i tillräcklig omfattning. Andra grupper har fått prioriteras ner både vid handläggningen av ärenden om ensamkommande barn och övriga barn- och ungdomsärenden. Kommunerna har i varierande grad haft svårigheter att uppfylla lagens krav, bland annat om att utredningar av barnens behov och av boenden där barnen placeras inte håller tillräckligt hög kvalitet och att boenden, där barnen placeras, inte följs upp. Mer än 60 kommuner har gjort Lex Sarah-anmälningar till ivo. Även situationen inom överförmyndarverksamheten är ansträngd, med svårigheter att rekrytera och utbilda gode män. Personalens situation i socialtjänsten är också ett kritiskt område. Svårigheter att rekrytera kompetent personal har lett till ökad arbetsbelastning, fler sjukskrivna och i förlängningen att fler lämnar sina jobb. Det råder stor konkurrens om och brist på socionomer i hela landet (se nedan). Enligt en skl-enkät i januari hade nästan samtliga kommuner svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare, men brist finns även på nyutexaminerade. En annan enkät visar att sju av tio kommuner anlitar beman nings - 6. Väntetider i vården, SKL. 7. Lägesbild av socialtjänstens arbete, Socialstyrelsen, februari Rekryteringsläget inom socialtjänsten, SKL Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 17

321 1. Fler nyanlända företag för att täcka behovet av socionomer 9. Genom särskilda insatser har pensionärer och socionomstudenter rekryterats till socialtjänsten. De senaste månaderna har antalet ensamkommande barn till Sverige minskat kraftigt. Socialstyrelsens bedömning är att normal funktionalitet kan vara återställd 2017 under förutsättning att antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige inte ökar kraftigt igen. Ökade behov av lärare och nya skolor I november 2015 fanns det drygt asylsökande och nyanlända barn och unga i åldern 1 18 år i Sverige. 10 En tredjedel var i åldern år, varav en stor del var ensamkommande barn. Andelen pojkar var totalt litet mer än hälften, men betydligt högre i de äldre åldersgrupperna. Fördelningen av asylsökande och nyanlända barn och unga är ojämn mellan landets kommuner. I åldrarna år (högstadiet) uppgår de totalt till drygt 5 procent av totalbefolkningen i åldersgruppen. I vissa kommuner är motsvarande andel upp till 40 procent. I åldrarna år (gymnasieskolan) uppgår de till cirka 8 procent av totalbefolkningen i åldersgruppen men i vissa kommuner är andelen upp till 50 procent. Kommunerna har hanterat situationen bland annat genom att anställa fler lärare, ta in fler elever i befintliga klasser eller starta nya klasser. Enligt msb:s enkäter är det i flera län kö till olika skolverksamheter och elever kan inte erbjudas plats i skolan inom den rekommenderade tiden (en månad). Gymnasieverksamhet nämns specifikt som ett område där kommunerna inte kan erbjuda alla plats. Enstaka länsstyrelser nämner att det finns barn i behov av särskildt stöd som riskerar att inte få det stöd de behöver. Elevhälsan beskrivs som hårt belastad av flera länsstyrelser eftersom många barn har haft traumatiska upplevelser. Det ställer krav på ett utvecklat samarbete mellan skolan och landstingens verksamheter, främst barn och ungdomspsykiatrin. msb bedömer att läget kommer att vara fortsatt ansträngt inom skola, förskola och Svenska för invandrare, sfi. Även om antalet asylsökande minskar finns en oro hos kommuner för att trycket på skolverksamheten kommer att bestå. Den försämrade gymnasiebehörigheten på nationell nivå under de senaste åren har starkt påverkats av elever som invandrat efter skolstartsålder. 11 Den genomsnittliga invandringsåldern har ökat med två år (från sju år till nio år), vilket innebär att eleverna i genomsnitt har betydligt kortare tid att lära sig svenska och nå gymnasiebehörighet än tidigare. Eleverna kommer också i allt större utsträckning från länder med en lägre utvecklingsnivå (en utveckling som fortsätter, se nedan) och har modersmål som skiljer sig mer från svenska än modersmålet hos tidigare generationers invandrare. Extra insatser och resurser behövs enligt Skolverket för att inte behörighetsgraden ska försämras ytterligare kommande år. Mot bakgrund av att antalet elever ökat markant på senare tid har behovet av lärare också ökat (se nedan). För att klara de ökande åtagandena inom utbildningsområdet kommer det att behöva utbildas och rekryteras fler lärare. Det kommer också att krävas investeringar i nya skolor. Då fler lärare än tidigare undervisar nyanlända elever behövs även satsningar på kompetensutredning. Behoven av vuxenutbildning blir omfattande framöver skl:s bild är att de flesta kommuner utom vissa små kommuner med ett omfattande mottagande av flyktingar idag kan möta behovet av vuxenutbildning för de nyanlända. Situationen är än så länge hanterbar och har un- 18 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 9. Enkät som Akademikerförbundet SSR gjort november Skolverkets PM Nyanlända aktuell statistik november Invandringens betydelse för skolresultaten. Skolverket 2016.

322 1. Fler nyanlända Diagram 7 Antal invånare i olika åldrar , födda i länder med lågt HDI Tusental personer Tusental personer Källa: Statistiska centralbyrån. Antalet invånare i åldersgruppen år, med bakgrund i länder med lågt HDI, kommer att öka mycket kraftigt. derlättats bland annat genom utnyttjande av underentreprenörer och pensionerade lärare, men det finns tecken på att läget håller på att bli mer ansträngt. Bristen på lärare blir alltmer kännbar. Avtalen med underentreprenörerna försvåras av osäkerheterna om volymutvecklingen framöver. Si tua - tionen när det gäller sfi är betydligt sämre, framförallt är det svårt att få tag på lärare. Lönerna för sfi-lärare trissas upp. I msb:s enkäter påpekar flera länsstyrelser att läget förmodligen kommer att bli än mer ansträngt längre fram. Det gäller främst sfi, när allt fler uppehållstillstånd beviljas. Det råder också viss osäkerhet om rättigheterna till sfi och utbildning för per - soner med tidsbegränsade uppehållstillstånd, när de ansöker om förlängning. De riktigt stora volymökningarna inom vuxenutbildningen kan antas komma när nuvarande asylsökande kommer in i etableringsprocessen. Osäkerheterna kring volymutvecklingen är emellertid ett stort problem för kommunerna. Enligt en av skl nyligen gjord undersökning hos 28 kommuner, motsvarande cirka en tredjedel av Sveriges befolkning, förbereder sig tio kommuner att bygga ut organisationen till exempel genom att förstärka vägledning, anställa fler lärare, utveckla lärandeformer (mer orienteringskurser, lärlingar) och att stärka bemanningen generellt. Det handlar om utökad sfi, grundläggande vuxenutbildning samt satsningar på yrkesvux och annan yrkesanpassad utbildning. Övriga kommuner planerar för en kommande ökning till exempel genom en ökad samverkan med arbetsförmedlingen och med andra kommuner. Hur mycket kan invandringen bidra till att lösa de ökade behoven av personal i välfärden Fram till 2023 beräknas nya medarbetare behöva rekryteras till välfärdsverksamheterna i kommunsektorn, varav till skolan (inklusive förskola) och respektive till omsorg och hälso- och sjukvård. 12. Kommuner och landsting står alltså inför framtida rekryteringsutmaningar. Antalet månadsavlönade i kommuner och landsting har under 2015 ökat med 25000, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning med tre procent. I kommunerna har antalet socialsekreterare ökat med 1500, boendestödjare och 12. Sveriges Viktigaste jobb finns i välfärden Hur möter vi rekryteringsutmaningen?, SKL januari Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 19

323 1. Fler nyanlända behandlingsassistenter med 2600, grundskolelärare med 1900och barnskötare med 240. I landstingen har antalet undersköterskor ökat mest, med 1200 men även antalet läkare har ökat; med Till detta ska läggas personal i sådana verksamheter som kommuner och landsting köper, till exempel hvbhem. Efterfrågan på personal är redan idag högre än utbudet för många yrkeskategorier. Nettoinvandring skulle kunna bidra till att öka utbudet av arbets - kraft och med en bättre matchning gentemot arbetsmarknaden kan den därmed bidra till att täcka behoven av arbetskraft till sektorn. Det förutsätter bland annat att de nyanländas kompetens kartläggs direkt och att nödvändiga färdigheter kompletteras. Ökade rekryteringsproblem i välfärdssektorn Enligt Arbetsförmedlingen finns allt större rekryteringsproblem inom välfärdssektorn. 14 Störst svårigheter att rekrytera finns inom hälso- och sjukvården, framförallt specialistutbildade sjuksköterskor men också läkare och barnmorskor. Rekryteringsproblemen ökar också inom alla delar av utbildningsområdet, särskilt förskollärare och specialpedagoger men även gymnasielärare i yrkesämnen, vissa grundskolelärare och fritidspedagoger. Inom både hälso- och sjukvården och utbildningsområdet har det ökade flyktingmottagandet inneburit ökade behov. Det har också lett till en kraftigt ökad arbetsbelastning för socialtjänsten, vilket beskrivits tidigare. Inom det sociala området råder det framförallt stor brist på socialsekreterare. Även när det gäller biståndsbedömare och kuratorer överstiger efterfrågan tillgången. Snabbspår kan ge viktiga bidrag till kompetensförsörjningen Arbetsgivarna har möjlighet att påverka sitt rekryterings- och kompetensbehov. Det kan till exempel handla om att förändra och utveckla arbetssätt, organisation och bemanning, att använda olika yrkesgruppers kompetens effektivare, låta fler anställda jobba i högre åldrar och marknadsföra jobben mot nya grupper. Att ta tillvara nyanländas kompetens på ett bra sätt och etablera snabbspår för personer som redan har en utbildning och yrkeserfarenhet kan vara ytterligare ett sätt att klara av den framtida kompetensförsörjningen. Snabbspår för nyanlända syftar till att korta vägarna och effektivisera pro- Diagram 8 Utbildningsnivå för deltagare som ingår i etableringsuppdraget Tusental personer Tusental personer Utbildningsnivå Eftergymnasial 2 Eftergymnasial 2 Förgymnasial 9 Förgymnasial 9 10 Gymnasial 4 År 2016 finns cirka personer med en eftergymnasial utbildning på mer än två år i etableringsuppdraget Källa: Arbetsförmedlingen. 13. SKL:s novemberstatistik. 14. Var finns jobben?, Arbetsförmedlingen februari Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

324 1. Fler nyanlända cesserna som bidrar till att nyanlända med yrkes- och utbildningsbakgrund kan börja arbeta i Sverige. Potentialen bland de flyktingar som i dag finns inom etableringsuppdraget är stor. Ungefär en fjärdedel av dessa cirka personer har en eftergymnasial utbildning längre än två år. Bland dessa fanns i februari 2016 exempelvis 2112 lärare, 357 läkare, 170 sjuksköterskor, 256 tandläkare och 89 socialsekreterare och kuratorer. Antalet personer inom etableringen kan antas öka framöver och det innebär sannolikt även en ökning av antalet med utbildning och erfarenhet i yrken inom välfärdssektorn. Ersättningssystemen är krångliga och pengarna kommer för sent I dagsläget finns ett drygt trettiotal statliga ersättningar till kommuner och landsting inom migrations- och integrationsområdet. De flesta ersättningar måste kommuner och landsting ansöka om. Att identifiera och hantera alla dessa är svårt och resurskrävande. Vissa ersättningar betalas ut i förskott och automatiskt, medan andra betalas ut i efterhand, utifrån en ansökan. Vissa ersättningar är förutsägbara, medan andra ges i mån av tillgängliga medel eller efter en bedömning av Migrationsverket. Under 2015 betalade Migrationsverket ut drygt 18 miljarder till kommuner och landsting för insatser till asylsökande och flyktingar en ökning med 50 procent jämfört med Enligt Migrationsverkets årsredovisningar var skulderna till kommuner och landsting vid bokslutet ,5 miljarder kronor. skl:s siffror pekar på att kommunernas fordringar på Migrationsverket mer än fördubblats under För vissa större kommuner uppgår fordringarna till hundratals miljoner kronor, men situationen är egentligen värre för några små kommuner där fordringarna på Migrationsverket motsvarar mer än kronor per invånare. Dagens system har stora brister, bland annat på grund av tidskrävande ansökningsförfaranden, osäkerhet och avsaknad av transparens. 15 Vissa kommuner har drabbats hårdare än andra; särskilt de så kallade ankomstkommunerna för mottagande av ensamkommande barn. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att göra en översyn av mottagandet av asylsökande och nyanlända, vilken även ska lämna förslag om systemet för statliga ersättningar till kommuner och landsting. Utredningen ska vara klar i oktober Under våren har också en översyn påbörjats i Regeringskansliet när det gäller schablonersättningen för ensamkommande barn. Regeringen har under våren föreslagit att 10 extra miljarder ska betalas ut till kommuner och landsting under år 2017, som en på sikt permanent ökning av statsbidraget. Pengarna kommer att fördelas ut till kommuner och landsting dels generellt efter invånarantal, dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända. Detta kommer att fortsätta varje år fram till 2021, då hela beloppet fasas in i det generella statsbidraget. Ett stort asyl- och flyktingmottagande har tydliggjort behoven av att för än - dra och förenkla ersättningssystemen. Administrationen måste minska både för myndigheter, kommuner och landsting. Kommunerna kan inte agera bank åt staten. skl har i det så kallade 35-punktprogrammet för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande samt i Behov av regelförändringar med anledning av flyktingsituationen framfört förslag bland annat om förenklingar av ersättningarna inom asyl- och flyktingmottagandet. 15. Se bland annat Pilotstudie av kommunernas kostnader för asylsökande (GDA 41/2013) och Slutrapport från regeringens samordnare för kommunalt flyktingmottagande, Dnr A2014/232/IU. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 21

325 1. Fler nyanlända Osäkerheterna försvårar en sammantagen bedömning av de ekonomiska effekterna Hur asyl- och flyktingmottagandet kommer att påverka kommunernas och landstingens ekonomi framöver beror på många olika faktorer och osäkerheterna är mycket stora. Sektorns verksamhetskostnader har redan påverkats och kommer att påverkas starkt också fortsättningsvis. Det gäller särskilt kostnader för grundoch gymnasieskola, vuxenutbildning, socialtjänst, ekonomiskt bistånd, sys - sel sättningsåtgärder, bostäder och lokaler samt hälso- och sjukvård. Äldre - om sorgen påverkas sannolikt mindre på kort sikt eftersom många av de nyanlända finns i yngre åldersgrupper. När det gäller ekonomiskt bistånd har denna fråga starkt samband med de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Beräkningarna av kostnaderna i de kalkyler som görs i kommun- respektive landstingskapitlen bygger på scb:s befolkningsprognos i april 2016, där de som fått uppehållstillstånd ingår. Vi har antagit att nyanlända har samma behov (och genomsnittskostnader) för skola, vård och omsorg som resten av befolkningen, dock med undantag av asylsökande i skolan där behoven beräknas vara något högre. Det är svårt att bedöma huruvida detta antagande är rimligt. Ett särskilt arbete har påbörjats för att få underlag för en mer realistisk bedömning. Vi redovisar i nästa avsnitt en analys som gjorts av skillnader i behoven av hälso- och sjukvård mellan flyktinginvandrare och den övriga befolkningen. Analysen indikerar att hälso- och sjukvårdsbehoven för den förra gruppen är högre än för genomsnittet i befolkningen. Det kommunala utjämningssystemet ska bidra till att jämna ut strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner respektive landsting. Det nuvarande systemet är dock inte anpassat efter en situation med så stor flyktinginvandring. Utjämningen hanterar sannolikt inte de kostnadsskillnader som följer av invandringen. I det tidigare nämnda 35-punktsprogrammet har skl föreslagit vissa förändringar i utjämningssystemet. Investeringsbehoven i kommunerna kommer att öka kraftigt till följd av de ökade behoven som flyktinginvandringen medför, framförallt för bostäder och skolor. Det finns en potential i att utveckla digitala lärplattformar och tjänster för att ge de nyanlända bättre överblick över sin situation, där alla inblandade myndigheter samlat kan informera om processer, skyldigheter och rättigheter på lämpligt språk. Digitalt informationsutbyte mellan statliga och kommunala myndigheter skulle också kunna bidra till bättre planeringsförutsättningar och en snabbare och mer effektiv mottagnings- och integrations - process. Sammanfattningsvis kan de samlade ekonomiska konsekvenserna av asyloch flyktingmottagandet komma att bli stora för kommuner och landsting. I ett kortsiktigt perspektiv kan situationen med många asylsökande och flyktingar delvis hanteras genom att befintliga resurser utnyttjas hårdare, men detta är ingen framkomlig lösning på sikt utan det kommer att kräva utbyggnad av verksamheter. Volymutvecklingen för antalet mottagna är en helt central faktor men vad som kommer att hända framöver är mycket osäkert. 22 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

326 1. Fler nyanlända Nedan kommer en beräkning av hur sjukvårdens kostnader kan påverkas av flyktinginvandringen på några års sikt. På kort sikt har sjukvården att hantera de utmaningar som beskrivits ovan. Närmare beräkningar av kostnader och intäkter med mera för kommuner och landsting görs i respektive kapitel. Flyktinginvandring och sjukvårdens kostnader Hur flyktinginvandringen kommer att påverka kostnaderna för framtidens hälso- och sjukvård vet vi ännu inte, men vi har undersökt hur flyktinginvandrares bestämningsfaktorer för hälsa skiljer sig från andra grupper i samhället. I utjämningssystemet utjämnas det för kostnader som kan förklaras av skillnader i invånarnas sjuklighet 16. I systemet ingår faktorer som har ett statistiskt samband med skillnader i sjuklighet: ålder, kön, sysselsättning, inkomst, typ av boende, med mera. När utjämningssystemet utarbetades testades om även födelseland spelade någon roll för att förklara skillnader i sjuklighet, slutsatsen blev dock att detta fångades av ovan nämnda faktorer. Vi har låtit scb placera in Sveriges befolkning från 2014 i utjämningssystemets kostnadsmatris för hälso- och sjukvård. Det har gjorts så att det är möjligt att selektera resultaten efter födelseland (7 grupper) samt utifrån om personen kommit till Sverige som flykting, och i så fall efter folkbokföringstid. När materialet åldersstandardiseras visas att personer födda i Sverige i genomsnitt förväntas ha 2 procent lägre vårdkostnader per invånare än befolkningen som helhet. Personer födda utanför Norden och eu förväntas ha mellan 9 12 procent högre vårdkostnader per invånare än befolkningen som helhet. Slutsatsen är att födelseland påverkar behovet av hälso- och sjukvård. Tabell 2 Kostnad för hälso- och sjukvård 2014 efter födelseland, avvikelse mot genomsnitt (med prislappar från kostnadsutjämningen), åldersstandardiserat Procent Födelseland Procent Sverige 2 Norden (utom Sverige) 4 EU (utom Norden) 3 Europa utom EU/Norden 12 Länder utanför Europa med hög HDI 9 Länder utanför Europa med medel HDI 10 Länder utanför Europa med låg HDI 11 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Ett skäl till skillnaden i förväntad sjukvårdskostnader kan vara skillnader i egen försörjning. Vi kan konstatera att sysselsatta förväntas ha betydligt lägre vårdkostnader än de som inte har sysselsättning. Flyktinginvandrare har historiskt sett haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett sätt att minska sjukvårdskonsumtionen är därför en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Förväntade kostnaderna för hälso- och sjukvård skiljer sig även åt beroende på tiden i landet. I nästan alla åldersgrupper och olika vistelsetider är kostnaderna högre för flyktinginvandrare. Undantaget är gruppen med de äldsta personerna, där kostnaderna är betydligt lägre. Men flyktingarna är betydligt yngre än genomsnittet av befolkningen varför den genomsnittliga vårdkostnaden per invånare är lägre för flyktingarna. 16. Kostnaderna i utjämningssystemet kommer från Region Skåne och avser år Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 23

327 1. Fler nyanlända Diagram 9 Kostnad för hälso- och sjukvård 2014 efter antal år i landet, flyktingar från länder utanför Europa Avvikelse i procent mot genomsnitt för respektive åldersgrupp De förväntade kostnaderna för hälso- och sjukvård är betydligt högre för alla flyktingar från länder utanför Europa jämfört med genomsnittet för respektive åldersgrupp. Främst gäller detta personer som varit i Sverige 3 5 år i åldern år. Tack vare att genomsnittsåldern hos flyktingarna är lägre än övriga så blir genom - snittskostnaden ändå lägre. Procent Vistelsetid Kvinnor 0 3 år Kvinnor 3 5 år Kvinnor 5 10 år Män 0 3 år Män 3 5 år Män 5 10 år Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.. I gruppen man liga flyktingar som varit folk bokförda i upp till tre år förväntas kostnaderna vara 36 procent lägre jämfört med genomsnittet för samtliga män. Med hänsyn tagen till skillnader i åldersstruktur är de förväntade kostnaderna 7 procent högre. Tabell 3 Kostnad för hälso- och sjukvård 2014 efter år i landet, flyktingar från utanför Europa, avvikelse i procent mot genomsnitt för respektive åldersgrupp Procent Flykting Flykting Flykting Flykting Flykting Flykting 0 3 år 3 5 år 5 10 år 0 3 år 3 5 år 5 10 år Ålder Män Män Män Kvinna Kvinna Kvinna Genomsnitt Genomsnitt åldersstandardiserat Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Hur kan flyktinginvandringen tänkas påverka hälso- och sjukvårdens kostnader under de kommande åren? Med hjälp av resultaten från analyserna ovan kombinerat med prognoser över hur många flyktingar som förväntas få uppehållstillstånd har vi uppskattat vilka extra kostnader som uppstår i sjukvården, givet hur bestämningsfaktorerna för hälsa historiskt har sett ut för flyktinginvandrare, och givet de kostnader som används i kostnadsutjämningen. Det visar sig då att år 2015 uppgår den förväntade skillnaden i kostnader till 22 kronor per invånare i 2014 års priser. År 2020 uppgår den ackumulerade effekten för perioden 2015 till 2020 till 163 kronor per invånare, vilket motsvarar 1,7 miljarder kronor i 2014 års priser. Det är viktigt att påpeka att en förbättrad integration med ökad sysselsättningsgrad för denna grupp kan komma att bromsa kostnadsökningen. Det är även viktigt att tidigt fånga upp hälsotillstånd som senare kan leda till ökad ohälsa. Vid en vanlig demografisk framskrivning utifrån ålder och kön ökar kostnaden per invånare från kronor år 2015 till kronor år Då tas ingen hänsyn till att flyktinginvandrare förväntas ha högre kostnader per invånare jämfört med genomsnittet per ålder och kön. När hänsyn tas till detta ökar kostnaderna med 22 kronor per invånare år Tabell 4 Kostnad för hälso- och sjukvård Kronor per invånare, 2014 års priser Enkel demografisk framskrivning Givet dagens etableringsmönster Skillnad Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. 24 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

328 2 KAPITEL Samhällsekonomin Den svenska ekonomin utvecklades synnerligen starkt ifjol och BNP växte med omkring 4 procent. I år och nästa år blir tillväxten något lägre och BNP väntas växa med runt 3 procent. Den svenska ekonomin utvecklas mycket starkt trots relativ svag internationell tillväxt. Det hänger samman med en fortsatt mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna, inte minst byggnadsinvesteringarna, växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält till följd av den omfattande flyktinginvandringen. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som normalt. En svagare utveckling 2018 och 2019 ger betydande problem för kommunsektorn att finansiera sin verksamhet. Trots konjunkturell balans fortsätter också statens finanser att visa betydande underskott. Begränsad internationell tillväxt ger dämpad svensk export Världsekonomin har under en följd av år utvecklats relativt svagt. I de länder med störst betydelse som mottagare av svensk export har bnp i genomsnitt årligen ökat med endast 1½ procent under de senaste fyra åren. Det är en procentenhet lägre än normalt. I år och nästa år räknar vi med något bättre tillväxttal, men ökningen av bnp i dessa länder stannar vid 2 procent, vilket är en svag utveckling. Låga råvarupriser pressar tillväxtmarknaderna medan osäkerheten om framtiden tynger de mer utvecklade ekonomierna. Utvecklingen blir fortsatt dämpad inte bara i eu-området utan också i usa och Storbritannien. För svensk del har utvecklingen i våra grannländer stor betydelse eftersom dessa länder är mottagare av en stor del av vår export. Både den finska och den norska ekonomin brottas med omfattande problem till följd av låga olje- och råvarupriser. Inte heller den danska ekonomin går Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 25

329 2. Samhällsekonomin för närvarande särskilt bra. Sammantaget beräknas bnp i dessa tre nordiska grannländer endast öka med 1 procent i år. Nästa år blir utvecklingen något bättre och ökningen i bnp når då i Danmark och fastlands-norge upp mot 2 procent. Tillväxten i den finska ekonomin väntas däremot bli fortsatt svag med en bnp-ökning på endast några tiondelar över 1 procent. Tabell 5 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Tillväxten i Sverige är starkare än i många andra länder. USA 2,4 2,4 2,1 2,4 Tyskland 1,6 1,4 1,6 1,7 Storbritannien 2,9 2,2 2,1 2,1 Norden* 1,2 0,9 1,0 1,7 Euro-området 0,9 1,5 1,6 1,8 Världen** 3,4 3,0 3,1 3,5 Exportvägd BNP 1,7 1,8 1,8 2,1 Sverige 2,4 3,8 3,1 2,8 *Danmark, Finland och fastlands-norge viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. ** Vägt med köpkraftsjusterade vikter. BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. Källa: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Den relativt svaga utvecklingen i omvärlden gör att också utvecklingen av svensk export blir ganska dämpad. Mellan 2011 och 2014 växte den svenska exporten med svaga 1,2 procent i genomsnitt per år. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 5,6 procent mellan 1990 och Under fjolåret blev det bättre fart på svensk export. En något förbättrad internationell konjunktur kombinerat med en betydande försvagning av den svenska kronan bidrog till detta. Exporten ökade 2015 med 5,9 procent. Mellan 2013 och 2015 försvagades den svenska kronan med över 10 procent. Under det senaste halvåret har kronan återhämtat sig något och vi bedömer att denna återhämtning fortsätter. Den kronförsvagning som tidigare skett beräknas dock ha fortsatt positiv påverkan på utvecklingen för svensk export i år och i viss mån också nästa år. Den svenska exporten beräknas i år öka med 5,2 procent och nästa år med 4,0 procent. Tabell 6 Svenska räntor och kronkurser Procent, årsmedeltal Penningpolitiken bedöms bli fortsatt mycket expansiv. Reporänta* 0,00 0,35 0,50 0,00 3-månaders statsskuldväxlar 0,4 0,3 0,5 0,3 10-åriga statsobligationer 1,7 0,7 1,0 2,0 Växelkurs, kr/euro 9,10 9,36 9,23 8,94 Växelkurs, kr/dollar 6,86 8,43 8,35 8,50 *Vid årets slut. Källa: Riksbanken och Sveriges Kommuner och Landsting. De flesta bedömare tror på fortsatt mycket låga räntor i år och nästa år. Få väntar sig någon radikal omläggning av penningpolitiken i restriktiv riktning på denna sikt. skl:s bedömning utgår från att den amerikanska centralbanken i år och nästa år fortsätter höja sin styrränta i försiktig takt. Den första svenska styrräntehöjningen beräknas däremot ske först nästa sommar. Först i slutet av 2017 beräknas den svenska reporäntan ha nått upp i noll procent. De 26 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

330 2. Samhällsekonomin korta räntorna beräknas därför inte ändras nämnvärt i år och nästa år. De längre räntorna förutses däremot höjas mer markant. Den svenska statens tioåriga statsobligationsränta till exempel väntas om ett år vara den dubbla mot vad den är idag. Inhemsk efterfrågan blir fortsatt stark 2016 och 2017 Inhemsk efterfrågan utgörs av konsumtion och investeringar. Konsumtionen delas vanligtvis upp i en del som betalas med egna pengar den privata konsumtionen och en del som betalas med skatter den offentliga konsumtionen. Den offentliga konsumtionen brukar vidare indelas i en del som staten svarar för statlig konsumtion och i en del som kommuner och landsting svarar för kommunal konsumtion. Den inhemska efterfrågan har under perioden i genomsnitt ökat med 1,7 procent per år. Under 2014 och 2015 var tillväxten den dubbla till följd av en mycket stark utveckling av investeringarna och då inte minst investeringarna i byggnader och anläggningar. Det mycket låga ränteläget är en bidragande orsak till denna utveckling. Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Procentuell förändring i fasta priser Bostäder 19,8 16,7 6,5 4,6 Övrigt Näringsliv 6,1 6,3 5,0 1,8 Kommunala investeringar 7,7 2,5 12,1 4,5 Statliga investeringar 1,7 1,0 4,4 4,1 Totalt 7,5 7,3 5,8 2,8 Byggnadsinvesteringar 10,0 7,3 6,5 3,7 Investeringarna ökar inte lika snabbt framöver. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. I år beräknas tillväxten i investeringarna, totalt sett, mattas något även om kommunsektorns investeringar väntas växa mycket snabbt. Nästa år bedöms utvecklingen för investeringarna mattas ytterligare. Såväl kommunsektorns som näringslivets investeringar väntas då öka i betydligt måttligare takt. Det omfattande flyktingmottagandet under slutet av fjolåret bidrog till att den statliga och den kommunala konsumtionen växte mycket snabbt. För 2016 beräknas den offentliga konsumtionen öka med hela 4,6 procent jämfört med Det är den största ökningen ett enskilt år sedan år Ökningen är särskilt påtaglig för kommunal konsumtion (5,2 procent). Även nästa år beräknas den offentliga konsumtionen öka i relativt snabb takt. För kommunal konsumtion handlar det om en ökning på 2,2 procent även det ett ökningstal starkare än normalt. Hushållens inkomster dämpas av framtida skattehöjningar Den kraftiga befolkningstillväxten är en starkt bidragande orsak till att den inhemska efterfrågan fortsätter växa i snabb takt i år och nästa år. Befolkningsutvecklingen påverkar investeringar och offentlig konsumtion men också hushållens konsumtionsutgifter. Fler invånare och hushåll i landet innebär, allt annat lika, högre hushållsutgifter. Hushållens konsumtionsutgifter har under de senaste åren, trots ökad befolkningstillväxt, vuxit i ganska maklig takt. Detta också trots att hushållens inkomster, i stort, har utvecklats ganska väl. Ett i utgångsläget redan högt hushållssparande har därmed blivit ännu högre. Den starka sysselsättnings - Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 27

331 2. Samhällsekonomin utvecklingen i kombination med fortsatt måttliga prisökningar innebär att hushållens disponibla inkomster fortsätter att växa i relativt snabb takt i år och nästa år. Det rekordhöga hushållssparandet och den snabba inkomsttillväxten innebär att en potential finns för betydande ökningar i hushållens konsumtionsutgifter. Mot en sådan utveckling talar att de svenska hushållen har en fortsatt uttalad negativ syn på läget i svensk ekonomi och på den svenska ekonomins utveckling framöver, vilket bland annat framgår i Konjunkturinstitutets barometerundersökning. Bedömningen i denna rapport utgår från att hushållen även fortsättningsvis kommer att vara ganska försiktiga med sina pengar, vilket innebär relativt begränsade ökningar av hushållens konsumtionsutgifter i år och nästa år. De snabbt växande kraven på kommunernas och landstingens verksamhet - er och den därmed kraftiga tillväxten i kommunsektorns kostnader i kombination med en på sikt svagare utveckling av sysselsättning och skatteunderlag leder efterhand till betydande finansieringsproblem för kommunsektorns del. I beräkningarna i denna rapport höjs kommun- och landstingskatten med sammanlagt 1 krona och 74 öre under 2018 och De omfattande skattehöjningarna i kombination med stigande räntor och en svagare sysselsättningsutveckling innebär för hushållens del att de disponibla inkomsterna under 2018 och 2019 utvecklas betydligt svagare än normalt. Räknat per invånare beräknas hushållens disponibla inkomster till och med minska i reala termer under dessa båda år. Kommunsektorns beräknade skattehöjningar reducerar hushållens disponibla inkomster med 0,8 respektive 1,0 procent för åren 2018 och Tabell 8 Hushållens reala disponibla inkomster Procentuell förändring Kommunernas och landstingens beräknade skattehöjningar åren 2018 och 2019 försvagar hushållens inkomstutveckling påtagligt Inkomster 2,0 2,6 2,9 1,4 0,8 Antal invånare 0,5 1,2 1,4 1,6 1,5 Inkomst per invånare 1,6 1,4 1,5 0,2 0,7 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Svensk ekonomi i konjunkturell balans 2018 och 2019 För åren 2018 och 2019 har ingen egentlig prognos gjorts för den svenska ekonomins utveckling. Den svenska ekonomin förutsätts nå konjunkturell balans och därefter utvecklas i linje med potentiell tillväxt. Det innebär bnp-ökningar på 1,7 procent dessa båda år och en tillväxt i inhemsk efterfrågan som är av ungefär samma omfattning. Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de växande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Samtidigt utvecklas hushållens konsumtionsutgifter långsammare än under 2016 och 2017 till följd av en väsentligt svagare inkomstutveckling. Investeringarna förutsätts under kalkylåren utvecklas ungefär i samma takt som bnp samtidigt som nettoexporten ger ett fortsatt marginellt negativt bidrag till bnp:s utveckling. Konjunkturuppgången ger snabb sysselsättningsökning Trots betydligt starkare tillväxt 2015 jämfört med 2014 ökade inte antalet arbetade timmar snabbare (diagram 10). Mätt som förändringen mellan helåren framstår 2015 som relativt svagt, istället utvecklades produktiviteten starkt. De två första månaderna 2016 har den ekonomiska statistiken överraskat ne- 17. Tillsammans med en beräknad skattehöjning i landstingen 2017 räknar vi med att kommunalskatten höjs med 1,82 jämfört med dagens läge. 28 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

332 2. Samhällsekonomin Tabell 9 Försörjningsbalans Procentuell förändring i fasta priser BNP 2,2 4,1 3,3 2,5 1,7 1,7 Import 6,3 5,4 6,4 4,1 3,8 4,0 Hushållens konsumtion 2,2 2,6 2,4 2,8 1,9 1,8 Offentlig konsumtion 1,3 2,5 4,6 1,9 2,3 2,0 Stat 1,0 2,6 3,1 1,1 1,2 1,0 Kommuner 1,5 2,5 5,2 2,2 2,7 2,4 Fasta bruttoinvesteringar 7,5 7,3 5,8 2,8 1,7 1,8 Lagerinvesteringar* 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 Export 3,5 5,9 5,2 4,0 3,4 3,6 Summa användning 3,4 4,5 4,2 3,0 2,4 2,4 BNP kalenderkorrigerad 2,4 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8 *Lageromslag i procent av BNP. BNP växer 2016 och 2017 med omkring 3 procent. Efter att den svenska ekonomin når konjunkturell balans blir tillväxten svagare. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Diagram 10 BNP och arbetade timmar, säsongsrensad Procentuell förändring från föregående kvartal 2,00 1,75 1,50 BNP Arbetade timmar 1,25 1,00 Procent 0,75 0,50 0,25 0,00 0,25 0,50 0, Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Efter ett tillfälligt svagt första kvartal tar tillväxten fart igen. gativt, även sysselsättningen uppvisade en relativt svag utveckling. Vår bedömning är att första kvartalet blir svagt, men att tillväxten tar bättre fart igen från och med andra kvartalet och att antalet arbetade timmar då också utvecklas bättre (diagram 10). Det innebär att arbetsmarknaden kommer (diagram 11 på sidan 30) att befinna sig i högkonjunktur från och med halvårsskiftet Under 2017 förstärks konjunkturen ytterligare och det positiva gapet mellan arbetade timmar och potentialen uppgår till 1 procent vid vårt prognosslut. För 2018 och 2019 gör vi ingen egentlig prognos utan låter timmarna ansluta till nivån för potentiella timmar. Mot slutet av perioden påverkas potentialen alltmer av den stora invandringen. Det blir fler människor, men de har jämförelsevis betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Resultatet blir en större arbetskraft och en relativt sett större ökning av antalet arbetslösa. Jämviktsarbetslösheten stiger därför successivt när de asylsökande får uppehållstillstånd och ingår i totalbefolkningen. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 29

333 2. Samhällsekonomin Diagram 11 Arbetade timmar Miljoner timmar per kvartal Potentiella timmar Arbetade timmar Miljoner timmar Gapet sluts under innevarande år och 2017 präglas av högkonjunktur Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting Tabell 10 Nyckeltal arbetsmarknad Procentuell förändring respektive procent Befolkning (15 74 år) 0,7 1,0 1,0 1,2 1,0 Arbetskraft 0,8 0,7 1,2 0,6 0,6 Sysselsatta 1,4 1,3 1,6 0,5 0,5 Relativ arbetslöshet** 7,4 6,8 6,5 6,6 6,8 Arbetade timmar* 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Timlön, NR 3,7 3,1 3,4 3,6 3,7 Lönesumma 4,5 4,5 5,1 4,0 4,0 Timlön, KL 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 *Kalenderkorrigerade värden. **Procent av arbetskraften år. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Kraftig sysselsättningsökning i kommunsektorn Den snabba ökningen av verksamhetsvolymen framförallt i kommunerna, men också i landstingen, innebär att kommunsektorn kommer att behöva ta i anspråk en stor andel av den totala ökningen av antalet arbetade timmar. I tabell 11 redovisas förändringen av antalet arbetade timmar för olika delar av ekonomin samt totalt. I kommunerna och landstingen ingår även tjänster som köps från privata aktörer och på motsvarande sätt har de räknats bort från privata tjänster. Vi har antagit oförändrad andel verksamhet i egen regi från Tabell 11 Arbetade timmar per sektor Procentuell förändring Procentuell andel av total förändring Varuproduktion 2,3 11,0 Byggnadsverksamhet 6,6 13,1 Privata tjänster* 3,0 37,1 Kommuner** 8,9 45,4 Landsting** 5,3 8,7 Totalt 3,7 100,0 *Exklusive försäljning av verksamhet till kommuner och landsting. ** Inklusive köp av verksamhet från privata aktörer. Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. 30 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

334 2. Samhällsekonomin Antalet arbetade timmar i kommunsektorn ökar dubbelt så snabbt som totalen, enligt vår kalkyl. Det är i övrigt bara byggnadsverksamheten som kommer upp i samma ökningstakt. Det innebär att drygt hälften av tillskottet av arbetade timmar hamnar i verksamhet finansierad av kommuner och landsting samt en dryg tredjedel i privata tjänster. Det kan bli svårt för kommunsektorn att rekrytera all den personal som behövs, vissa yrkesgrupper är redan nu svåra att få tag på. Vi har därför antagit att kostnaderna för annat än personal ökar snabbare än lönekostnaderna. Stigande pris- och löneökningstakt Som en följd av sysselsättningsökningen fortsätter arbetslösheten att minska, dock inte till lika låg nivå som under den kortvariga högkonjunkturen före finanskrisen. En bidragande orsak till att arbetslösheten vänder på en högre nivå kan vara den kraftiga ökningen som skett i arbetskraften. Utrikes födda svarar för nästan hela ökningen, dessa personer har större risk för arbetslöshet, vilket leder till att jämviktsarbetslösheten blir högre. När arbetslösheten kommer ner mot 6,5 procent är den lägre än den är, när den är i balans. Normalt sett innebär det högre löne- och prisökningar, vilket vi ännu inte ser några tydliga tecken på. Vår bedömning är ändå att löneökningarna blir något högre i år än i fjol och hamnar på drygt 3 procent (tabell 10). Fjolårets låga löneökningar i Konjunkturlönestatiken förklaras troligtvis delvis av en urvalseffekt. Förändringen 2014 blev överskattad och förändringen 2015 underskattad, därmed är inte skillnaden i utvecklingstal 2015 och 2016 så stor som det verkar, i realiteten blir löneökningarna 2016 mindre än o,5 procentenheter högre än För skatteunderlaget är det inte Konjunkturlönestatistiken som är relevant utan Nationalräkenskapernas timlöner lönesumman är definitionsmässigt lika med timlöner multiplicerat med antalet arbetade timmar för anställda. Det kan vara relativt stora skillnader mellan de olika timlönebegreppen för enskilda år, men i prognosen är ökningstalen desamma. Det är viktigt att betona att de timlöneökningarna som används här avser totala löneökningar inklusive löneökningar utöver avtal och löneglidning.»märket«avser endast avtalade kostnadsökningar. Alltsedan finanskrisens utbrott hösten 2008 har prisutvecklingen varit påtagligt dämpad. Konsumentprisernas ökning beräknad med fast bostadsrän- Diagram 12 Arbetslöshet Procent av arbetskraften 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 Procent 7,0 6,5 6,0 Arbetslöshet 5,5 5,0 4,5 4, Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetslösheten fortsätter att minska men vänder uppåt redan under andra halvan av Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 31

335 2. Samhällsekonomin ta (kpif) har, med några få undantag, under större delen av denna tid befunnit sig en bra bit under 2 procent. Under de senaste fyra åren har inflationen enligt kpif mestadels understigit 1 procent. Den låga inflationen är i första hand en följd av ett lågt resursutnyttjande och då inte bara i Sverige utan också internationellt. Den svaga internationella konjunkturen har också fört med sig en påtaglig nedgång i råvarupriserna, vilket hållit tillbaka prisutveck - lingen. För svensk del har inflationen ökat något under de senaste två åren. En förklaring är den försvagning som skett av den svenska kronan. En annan orsak är bättre fart i den svenska ekonomin. Till de stigande priserna har också höjda indirekta skatter och minskade avdrag för rottjänster bidragit. Under årets inledning har tolvmånaderstalen för kpif nått upp till 1,5 procent. Rensat för effekterna av höjda skatter och minskade subventioner (kpif-ks) ligger den beräknade inflationen en kvarts procentenhet lägre. Trots en fortsatt relativt snabb tillväxt i svensk ekonomi och ett allt högre resursutnyttjande beräknas inte inflationen under de närmaste 12 månaderna öka mer än marginellt. Det beror delvis på en gradvis starkare krona och fortsatt relativt begränsade löneökningar. Till detta kan läggas en relativt snabb produktivitetsutveckling i näringslivet som håller tillbaka utvecklingen av kostnaden per producerad enhet. En stigande löneökningstakt och en svagare produktivitetstillväxt innebär att företagens enhetsarbetskostnader från och med 2017 ökar i snabbare takt, vilket tillsammans med en starkare efterfrågan skapar en större press uppåt på priserna. Tabell 12 Näringslivets priser och löner Procentuell förändring Ett stigande resursutnyttjande innebär att inflationen stiger men det är först om ett par år som den underliggande inflationen når upp till 2 procent. Lön (inkl. sociala avgifter) 1,9 4,4 3,5 3,5 3,6 3,7 Produktivitet* 1,5 3,5 2,5 1,7 2,0 2,0 Enhetsarbetskostnad* 0,4 0,8 1,0 1,8 1,5 1,7 Förädlingsvärdespris* 1,5 2,1 1,1 1,3 1,7 1,8 KPIF-KS 0,4 0,6 1,1 1,5 1,9 2,0 KPIF 0,5 0,9 1,4 1,5 1,9 2,0 KPI 0,2 0,0 0,8 1,6 3,4 3,0 *Näringslivet exklusive finans- och fastighetsverksamhet. Källa: SCB, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting Den bedömning vi gör är att inflationen enligt kpif når upp i 2 procent först en bit in i Inflationen beräknad enligt kpi kommer vid samma tidpunkt ligga väsentligt högre beroende på stigande räntor. Redan under slutet av nästa år beräknas kpi-inflationen nå över 2 procent. Återhämtning ger hög skatteunderlagstillväxt Efter ett par år med relativt måttlig skatteunderlagstillväxt tog utvecklingstalen ett skutt uppåt 2015 och den höga ökningstakten väntas bestå både i år och nästa år (diagram 13). Att skatteunderlaget nu växer snabbare beror delvis på att den pågående konjunkturåterhämtningen ger extra fart åt både löne- och pensionsinkomster. Dessutom spelar det roll att samspelet mellan pris- och löneökningar leder till en mer gynnsam utveckling av grundavdragen dessa år. Slutligen påverkas utvecklingen 2014 och 2015 även av ett par ändringar i skattelagstiftningen. År 2014 höll en höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år tillbaka skatteunderlaget medan nedtrappningen av avdragsrätten för pensionssparande hade motsatt effekt år Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

336 2. Samhällsekonomin Mot slutet av perioden förutsätts ekonomin åter vara i balans, med svagare utveckling av arbetade timmar som följd. Samtidigt räknar vi med större ökningar av grundavdragen. Den sammantagna effekten blir att skatteunderlagstillväxten bromsar in, till en takt i närheten av det historiska genomsnittet. Diagram 13 Nominell och real skatteunderlagstillväxt samt sammanvägd prisökning på kommunernas och landstingens kostnader Procentuell förändring 6 Nominell 5 4 Procent 3 2 Realt Priser Realt per capita Tilltagande pris- och löneökningstakt i kommuner och landsting medför att skatteunderlagstillväxten faller mer i reala än i nominella termer mot slutet av perioden. Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Prisökningarna på kommunernas och landstingens kostnader väntas tillta successivt under hela perioden och ta en växande del av skatteunderlaget i anspråk. I reala termer börjar skatteunderlagstillväxten därmed avta redan nästa år, för att vid periodens slut vara den lägsta sedan Samtidigt som skatteunderlagstillväxten försvagas mot slutet av perioden växer befolkningen snabbare än på många år. Det innebär att det reala skatte - underlaget per invånare minskar, vilket inte inträffat sedan finanskrisen Markant förbättring av de offentliga finanserna 2015 men kraftigt ökade utgifter framöver Den starka tillväxten i ekonomin bidrog till en markant förbättring av de offentliga finanserna Sparandet förstärktes med mer än en procent av bnp mellan 2014 och Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande blev därmed 0,3 procent av bnp Förutom konjunkturen för - stärktes inkomsterna tillfälligt av en extra inbetalning av bolagsskatt på 15 miljarder kronor och av att afa Försäkring återbetalade premier på cirka 5 miljarder kronor till kommunsektorn. Därtill var de reformer som genomfördes fullt ut finansierade. Även i år finansieras reformerna mestadels med skattehöjningar, runt 30 miljarder kronor. Trots det och trots den goda tillväxten så ökar underskottet till 0,8 procent av bnp enligt våra beräkningar (tabell 13). Det beror främst på ökade kostnader för det exceptionellt stora antalet asylsökande. Migrationsverket har ökade kostnader för boenden för asylsökande och för sin verksamhet i form av asylbedömningar. Den kommunala konsumtionen ökar än mer än den statliga till följd av både demografiska faktorer och ökade kostnader för placering av ensamkommande barn, skolverksamhet för asylsökande och akutsjukvård. Kostnader som kommunerna kompenseras för med stats- 18. Enligt Nationalräkenskaperna. I samband med senare rapportering till EU har siffran reviderats till 0,0 procent av BNP. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 33

337 2. Samhällsekonomin bidrag. Även de offentliga investeringarna beräknas växa i rask takt då investeringar i infrastruktur och byggnader ökar. Tabell 13 Den offentliga sektorns finanser Procent av BNP Den offentliga sektorns finansiella sparande förblir negativt under hela beräkningsperioden. Inkomster 48,7 48,6 48,6 49,2 50,0 varav skatter o avgifter 43,8 43,9 44,2 44,7 45,3 Utgifter 49,0 49,3 49,8 50,3 50,9 Konsumtion 26,1 26,6 26,8 27,2 27,5 Investeringar 4,3 4,6 4,6 4,5 4,5 Transfereringar 18,0 17,5 17,7 17,9 17,9 varav hushållstransfereringar 14,5 14,3 14,3 14,5 14,6 Ränteutgifter 0,6 0,7 0,7 0,8 0,9 Finansiellt sparande 0,3 0,8 1,2 1,1 0,9 Staten 0,3 0,5 0,6 0,5 0,4 Ålderspensionssystemet 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunsektorn 0,2 0,3 0,6 0,6 0,5 Bruttoskuld 43,4 42,3 42,0 42,3 42,4 Finansiell nettoförmögenhet 20,9 18,5 18,4 17,5 16,8 Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Samtidigt som utgifternas andel av bnp ökar i år är inkomsternas andel i princip oförändrad, trots skattehöjningarna. Det beror dels på att effekten av de tillfälligt högre inkomsterna 2015 faller bort samt på att skattebaserna, såsom lönesumman och hushållens konsumtionsutgifter, utvecklas långsammare än bnp. Därtill kommer att kapitalinkomsterna faller i relation till bnp. Förklaringen är de låga räntorna och relativt låga utdelningar till följd av lönsamhetsproblem i Vattenfall och lkab. Nästa år räknar vi med att underskottet växer till 1,2 procent av bnp. Vi har då räknat med att den aviserade statsbidragshöjningen på 10 miljarder kronor till kommunsektorn är permanent. Då finansieringen inte är beslutad ännu finns ingen motsvarande ökning av statens inkomster med i våra beräkningar. Även 2017 förväntas de offentliga inkomsterna växa i takt med bnp medan utgifterna ökar i snabbare takt. Huvudförklaringen ligger i fortsatt kraftigt ökade utgifter i kommunsektorn. Även transfereringar till utlandet ökar till följd av att de återgår till en mer normal nivå I år blir eu-avgiften ovanligt låg till följd av bland annat en ackumulerad eu-rabatt och en tidigare - läggning av inbetalning Biståndet hålls nere i år då avräkningen mot flyktingkostnader ökar. Offentliga finanser långt ifrån balans Under 2016 beräknas ekonomin nå konjunkturell balans. Därefter förväntar vi oss blygsammare bnp-tillväxttal. Beräkningen för 2018 och 2019 är inte en prognos utan en kalkyl för att illustrera utvecklingen av det offentliga sparandet givet vissa antaganden. I vår kalkyl antar vi att det offentliga åtagandet bibehålls i de sociala transfereringssystemen (oförändrade reala ersättningsnivåer) och att den kommunala konsumtionen ökar i takt med demografin plus en historisk trend på 0,7 procent per år. Vidare antar vi att statsbidragen ökar med två procent realt från och med 2018 samt att kommunsektorn anpassar sitt skatteuttag så att kommuner och landsting uppnår ett resultat på en procent av skatter och bidrag. 34 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

338 2. Samhällsekonomin Tabell 14 Finansiellt sparande per sektor Procent av BNP Företag 2,1 0,7 0,6 0,5 0,4 Hushåll 7,2 7,1 7,2 6,9 6,3 Offentlig sektor 0,3 0,8 1,2 1,0 0,9 Bytesbalansen* 4,9 5,8 5,5 5,4 5,1 *Summan av de inhemska sektorernas finansiella sparande blir definitionsmässigt lika stort som utlandets, bytesbalansen motsvarar inte exakt begreppet finansiellt sparande, vilket förklarar vissa mindre avvikelser i tabellen. Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. För att klara den starka befolkningstillväxten, allt fler äldre samt de ökade kostnaderna som kommer av flyktingmottagandet, krävs skattehöjningar motsvarande 1,74 kronor de två sista åren av vår beräkningsperiod. 19 Skattehöjningarna är så pass omfattande att hushållens reala disponibla inkomster per invånare minskar dessa år. Totalt sett under den senaste 15 årsperioden har den kommunala konsumtionen i relation till bnp ökat med 1,8 procentenheter (diagram 14 på s. 36). För de kommande fyra åren räknar vi med en ökning på så mycket som 1,5 procentenhet. Detta är huvudförklaringen till ökningen av den offentliga sektorns utgifter (exklusive räntor) i relation till bnp. I vår kalkyl räknar vi med att kommunalskatterna höjs för att täcka kostnadsökningarna. I kombination med de skattehöjningar som regeringen har föreslagit så bryts nu trenden med en fallande skattekvot (skatter och avgifter i relation till bnp) sedan Mellan 2015 och 2019 räknar vi med att skattekvoten ökar med 1,5 procentenheter. Trots skattehöjningarna förblir det offentliga sparandet negativt under beräkningsperioden (tabell 13). Pensionssystemets sparande blir balanserat, medan både statens och kommunsektorns sparande uppvisar underskott runt en halv procent av bnp uppgår den offentliga sektorns finansiella underskott till 0,9 procent av bnp. Det är långt ifrån överskottsmålet på 1 procent över en konjunkturcykel. Målet saknar emellertid i dagsläget praktisk betydelse. En parlamentarisk kommitté utreder om överskottsmålet ska revideras, och väntas lämna slutbetänkande i oktober. I år räknar vi med att den offentliga sektorns bruttoskuld i relation till bnp faller med en dryg procentenhet trots underskottet. Det beror på den starka bnp-tillväxten. Åren framöver förväntar vi oss att skuldkvoten ligger på cirka 42 procent (tabell 13). 19. Tillsammans med en prognosticerad skattehöjning 2017, blir ökningen 1,82 kronor relativt dagens skattesats. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 35

339 2. Samhällsekonomin I och med att bytesbalansen ligger på ungefär samma nivå 2019 som 2015 blir den privata sektorns sparande, det vill säga hushållens och företagens, en spegelbild av det offentliga sparandet. Det är med andra ord något mer positivt slutåret för våra beräkningar jämfört med föregående år. Diagram 14 Skatter och avgifter samt offentliga utgifter (exklusive ränteutgifter) Procent av BNP Procent Utgifter exkl. räntor Skatter och avgifter Den kommunala konsumtionen (nedre delen) ökar med 1,5 procent av BNP under perioden Det är huvudorsaken till den offentliga sektorns förväntade utgiftsökning (övre delen). Vi räknar med att skatterna höjs i motsvarande grad (övre delen). Procent Kommunal konsumtion Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Kraftigt ökat antal sjukpenningdagar Sjukskrivningarnas omfattning har sedan 1990-talet uppvisat stora variationer (diagram 15). Minskningen mellan åren 2002 och 2010 innebar en halvering av antalet sjukpenningdagar, därefter har de ökat med totalt 79 procent. Diagram 15 Antal utbetalda sjukpenningdagar Procentuell förändring Procent Efter att tidigare ha minskat i åtta år har sjukfrånvaron nu ökat de senaste fem åren. Detta tillsammans med en svag koppling till indikatorer på hälsoläget i befolkningen försvårar prognosen. Samtidigt har andelen i befolkningen med dålig hälsa legat på en relativt stabil nivå och tycks inte samvariera med sjukfrånvarons utveckling. De faktorer som haft störst betydelse för variationerna i sjukfrånvaro är socialförsäkringens utformning och icke tidsbegränsade sjukersättningar, men de förklarar endast en mindre del av variationen. Den stora variationen tillsammans med svag koppling till hälsoläget i befolkningen gör det mycket svårt att prognostisera sjukpenningen. Det är därför föga förvånande att Försäkringskassans prognoser på utbetald sjukpenning visat stora variationer. Exempelvis räknade man i de första prognoserna för år 2015 (som gjordes vintern ) med utbetalningar på cirka 17 miljarder kronor, att jämföra med den prognos som publicerades i februari 2016 som visade utbetalningar på nästan 32 miljarder, och i princip kan betraktas som utfall. Den är cirka 90 procent högre än de tidiga prognoserna. Skillnaden är ett resultat av successiva uppjusteringar, i huvudsak till följd av ständigt stigande utfall. SKL baserar den del av sina skatteunderlagsprognoser som består av inkomst av sjukpenning på Försäkringskassans prognoser på ersatta sjukpenningdagar. Skillnaden mellan den första och senaste prognosen för 2015 innebär en underskattning av skatteintäkterna på cirka 3,1 miljarder kronor för kommunerna och cirka 1,7 miljarder för landstingen, trots att sjukpenning bara utgjorde 1,6 procent av skatteunderlaget. Källa: Försäkringskassan. 36 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

340 3 KAPITEL Kommunernas ekonomi Kommunernas resultat för 2015 uppgick till 12 miljarder och låg därmed något över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. Endast 9 procent av kommunerna redovisade ett negativt resultat. En bra utveckling av skatteunderlaget 2016 och extra statligt stöd innebär att kommunerna klarar kostnadsökningar i nivå med kraftigt ökade behov i verksamheterna En sämre skatteunderlagsutveckling , i kombination med fortsatt höga behov väntas leda till sämre resultat. För att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag 2019 krävs åtgärder motsvarande en skattehöjning på 1 krona. Sammantaget bra resultat men kommunerna är olika Kommunerna visade enligt det preliminära bokslutet ett resultat på 12 miljarder kronor Resultatet motsvarar 2,5 procent av skatteintäkter och ge- Diagram 16 Kommunernas resultat före extraordinära poster Miljarder kronor respektive procent av skatter och generella bidrag Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 3,8 Resultat i procent 2,7 1,8 2,7 3,2 2,2 3,3 3,4 2,2 2,5 Miljarder kronor 18 Resultat i miljarder kronor 15, ,3 13,3 13, , ,1 10,6 10,6 9, , Källa: Statistiska centralbyrån. Under de senaste tio åren har det sammantagna resultatet motsvarat 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 37

341 3. Kommunernas ekonomi nerella statsbidrag. I dessa siffror ingår återbetalning från afa Försäkring (3,5 miljarder kronor) och det tillfälliga stödet från staten för flyktingsituationen (0,9 miljarder kronor). Justerat för dessa tillskott uppgår resultatet i stället till 1,6 procent av skatter och generella statsbidrag. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med i genomsnitt 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunerna har alltså med god marginal klarat de 2 procent som kan sägas utgöra en tumregel för god ekonomisk hushållning. Kostnaderna ökar nu snabbare än skatteunderlaget Förutsättningarna mellan åren varierar på många olika sätt, en viktig del på intäktssidan är skatteunderlagets utveckling. De senaste tio åren har följsamheten varit stor mellan skatteunderlagsutvecklingen och kostnadsutvecklingen, men de senaste och kommande åren räknar vi med att kostnaderna ökar snabbare än skattunderlaget. Diagram 17 Utvecklingen av underliggande skatteunderlag och kostnader Procent av skatter och generella bidrag 9 8 Kostnadsutveckling Underliggande skatteunderlag 8,8 Kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget. För åren 2016 och 2017 redovisas vår prognos. För bägge åren räknar vi med att staten kommer att tillföra såväl kostnadsersättningar för flyktingar som generella bidrag. Procent ,2 4,0 5,0 4,4 5,4 4,9 5,3 5,1 2,5 1,6 3,1 2,9 3,6 4,5 3,3 4,0 3,6 3, ,2 3,6 5,7 4,6 5,1 6,4 5,2 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Under den här perioden har dessutom skattesatsen varit näst intill oförändrad, efter justering för skatteväxlingar med landstingen. Diagram 18 Antal kommuner som höjt respektive sänkt skatten samt medelskattesatsen Antal och procent Procent 20,90 20,85 20,80 20,75 20,70 20,65 20,60 20,55 20,50 20,78 20,71 20,72 20,74 20,73 20,73 20,72 exkl. växling 20,72 20,71 20,73 20,65 20,62 20,59 inkl. växling 20,79 20,70 20,83 20,75 Fler kommuner har höjt skatten än sänkt den efter finanskrisen. De som höjt skatten är dock i genomsnitt mindre, vilket gjort att medelskattesatsen endast ökat långsamt. Antal kommuner Antal som höjde skatten Antal som sänkte skatten Källa: Statistiska centralbyrån. 38 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

342 3. Kommunernas ekonomi Resultaten den senaste tioårsperioden måste sammantaget betraktas som goda, men variationen mellan kommunerna är stor. I diagram 18 framgår antalet kommuner per år som höjt respektive sänkt skatten. I genomsnitt har 19 kommuner höjt och 12 sänkt skatten under perioden. År 2015 utmärktes av att verksamhetens intäkter ökade ovanligt kraftigt, med över 9 procent. Förklaringen är en kraftig ökning av riktade statsbidrag som till exempel kostnadsersättning för flyktingar, bemanning inom äldre - omsorgen, höjda lärarlöner och satsning på elever på lågstadiet. Men 2015 är en västanfläkt mot vad som kan förväntas 2016, vilket kommer att visas i ett senare avsnitt. Variationen mellan kommunernas verksamhetsintäkter varierar mellan 5 och 30 procent ( justerat för de 10 mest extrema plus- och minusvärdena). Diagram 19 Förändring av verksamhetens intäkter mellan 2014 och 2015 Procent Procent Antal kommuner Källa: Statistiska centralbyrån. De 20 mest extrema värdena är borttagna, det vill säga 270 kommuner ingår. Även resultaten varierar stort mellan kommunerna. Den stora merparten av kommunerna har klarat balanskravet och många har även klarat sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning på 2 procent av skatter och generella bidrag, medan ett mindre antal har haft negativa resultat. I genomsnitt under tidsperioden har 150 kommuner klarat 2 procent medan 33 inte klarat ba- Diagram 20 Antal kommuner med negativt resultat samt med resultat som minst motsvarar 2 procent av skatter och bidrag Antal Antal kommuner Underskott Resultat större än 2 procent Källa: Statistiska centralbyrån. År 2015 klarade hälften av kommunerna tumregeln för god ekonomisk hushållning, vilket motsvarar snittet under den senaste tioårsperioden. I genomsnitt är det ett trettiotal kommuner per år som haft underskott. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 39

343 3. Kommunernas ekonomi lanskravet. I våra beskrivningar avses årets resultat före extraordinära poster och inte balanskravsresultatet. Det är dock viktigt att poängtera att det är upp till varje kommun att bestämma sina mål för god ekonomisk hushållning. Svaga samband mellan storlek och ekonomi Sett till de olika kommungrupperna är spridningen stor i alla grupper bortsett från storstäderna (som bara består av 3 kommuner). Däremot är medianen tämligen lika bland kommungrupperna; storstäderna toppar med 3,5 procent och kommuner i glesbefolkad region ligger lägst med 1,4 procent. För övriga kommungrupper varierar medianresultaten mellan 1,7 och 2,7 procent av skatter och bidrag. Diagram 21 Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster 2015 som andel av skatter och bidrag, kommungrupper Procent av skatter och bidrag Kommuner i glesbefolkad region Kommuner i tätbefolkad region Glesbygdskommuner Varuproducerande Turism o besöksnäring Pendlingskommuner Förortskommuner t större städer Större städer Förortskommuner t storstäder Inom alla kommungrupper är spridningen av resultatet stor år Storstäder Resultat i procent Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. En vanlig frågeställning är om det går att hitta några mönster kring exempelvis det ekonomiska resultatet och andra egenskaper hos kommunerna. Har stora kommuner bättre resultat än små? Har kommuner med snabbt ökande eller minskande befolkning svårt att anpassa kostnaderna? Våra analyser tyder på att det inte finns några tydliga samband. Vi har granskat relationen mellan resultatet 2015 och antalet invånare respektive resultatet 2015 och befolkningsförändringen de senaste fem åren. I dessa fall är sambanden näst intill obefintliga. Kostnaderna ökade för asyl- och flyktingmottagande Verksamhetsstatistiken blir klar först i juni, därför har vi gjort en enkät till kommunernas ekonomichefer och frågat om vilka verksamheter som har haft stora kostnadsförändringar 2015 och vilka som bedöms ha det under Svaren pekar ut flera områden där kostnaderna ökar påtagligt jämfört med föregående år. Bilden är samstämmig mellan åren. Asyl- och flyktingmottagande är den verksamhet flest lyfter fram, men även grundskola, förskola och hemtjänst pekas ut. Se diagram 28 på sidan 48. Vad gäller påtagliga kostnadsminskningar finns de hos betydligt färre kommuner och bilden är mer spretig mellan åren. För 2015 har flest kommuner haft minskade kostnader för ekonomiskt bistånd, institutionsplaceringar för barn och gymnasieskolan. Se diagram Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

344 3. Kommunernas ekonomi Utveckling av generella och riktade statsbidrag Åren 2005 till 2015 har statsbidragen ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år i fasta priser. Om hänsyn tas till befolkningsökningen uppgår ökningen till 0,7 procent. De generella bidragen är nominellt oförändrade över tid, men ökar ibland genom beslut av riksdagen. Som framgår av diagrammet är nivån 2015 ungefär den samma som 2005, alltså är de realt sett oförändrade inklusive befolkningsökningen. Däremot har de riktade bidragen ökat med 25 procent Mellan åren uppgick den årliga reala ökningen till 1 procent, för åren är den årliga ökningen drygt 3 procent. År 2016 kommer kostnadsersättningar för flyktingar att öka mycket kraftigt, dessutom tillkommer det tillfälliga stödet för flyktinginvandringen. Detta tillsammans med en permanent ökning av de generella bidragen från och med 2017 gör att bilden kommer att förändras de närmaste åren. Diagram 22 Generella och riktade statsbidrag Miljarder kronor i 2015 års priser respektive procentuell förändring Procent Årlig förändring Genomsnitt fasta priser Genomsnitt per capita Miljarder kronor Riktade statsbidrag Generella statsbidrag Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Att statsbidragen ökat realt sett över tiden fram till 2015 beror endast på att de riktade statsbidragen ökat. Även antalet riktade statsbidrag och ersättningar till kommuner och landsting har ökat kraftigt de senaste åren. Detta innebär en ökad detaljstyrning och administration, vilket försämrar kommunernas och landstingens förutsättningar att planera och effektivisera sin verksamhet och ekonomi. För att motverka detta bör vissa riktade statsbidrag avvecklas och motsvarande medel föras över till de generella bidragen. En analys behöver göras av när riktade statsbidrag kan anses vara en ändamålsenlig form av statlig styrning eller stimulans. Riktade statsbidrag bör i högre grad utformas på ett sätt som ger kommuner och landsting rimliga förutsättningar att utgå från lokala skillnader och egna utvecklingsbehov. Investeringar Kommunkoncernernas, det vill säga inklusive de kommunala bolagen, sammantagna investeringar har ökat under en längre tid. Investeringarna i kommunkoncernerna ökade från 71 miljarder år 2007 till 104 miljarder kronor år 2014 i löpande priser (46 procent). Det har skett en kraftig ökning jämfört med 2013, då investeringarna uppgick till drygt 92 miljarder kronor. Nivån år 2014 är dock inte helt jämförbar med 2013 års siffra då regelverket för hur inve- Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 41

345 3. Kommunernas ekonomi steringar ska redovisas har ändrats. De kommunala bolagen svarar för större delen av kommunernas investeringar. Kommunernas koncerninvesteringar kommer troligen att fortsätta att öka under de kommande åren. Detta beror bland annat på att många bostäder och verksamhetsfastigheter som byggdes under och 1970-talen behöver renoveras eller ersättas av nya enheter. En annan förklaring är att Sveriges befolkning ökar snabbt samtidigt med en pågående urbanisering. Ökade investeringar innebär ökade avskrivningar som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftbudgetar. Då även lånen ökar kommer räntekostnaderna också att uppta ett allt större utrymme. Diagram 23 Kommunernas investeringar , kommun respektive bolag Miljarder kronor, löpande priser Kommunala bolag Kommun 80 Miljarder kronor Investeringarna i kommunerna och de kommunala bolagen har ökat kraftigt Anm.: 2015 avser prognos för bolag och preliminärt utfall för kommun. Källa: Kommuninvest och Statistiska centralbyrån. Investeringsutgifterna i relation till skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag visar också en ökning, men inte alls lika dramatisk. Vissa år, till exempel 2015, minskar investeringsutgifternas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Diagram 24 Investeringarnas fördelning på olika områden 2014, kommun respektive bolag Miljarder kronor Infrastruktur 45 Inventarier och övrigt 45 Fastigheter Miljarder kronor Infrastrastruktur och VA Energiproduktion Bostäder 15 Verksamhetsfastigheter Den största delen av investeringarna görs i verksamhetsfastigheter, infrastruktur/va och bostäder. 5 0 Kommun 5 0 Kommunala bolag Källa: Kommuninvest. 42 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

346 3. Kommunernas ekonomi Kommunernas investeringar görs till största delen i verksamhetsfastigheter som skolor och i infrastruktur som vatten och avlopp. Bolagen investerar främst i bostäder. Kommunernas investeringar kan finansieras genom avskrivningar, ett positivt resultat eller genom extern upplåning. Försäljning av anläggningstillgångar är också ett sätt att finansiera investeringar i kommunsektorn. Försäljning av framförallt allmännyttans bostäder har under de senaste åren genererat inkomster på tiotals miljarder kronor. Investeringarna ökar mest i stora städer Storstäder och större städer har märkbart högre investeringsnivåer än övriga kommungrupper, medan glesbygdskommuner har den klart lägsta investeringsnivån. Alla kommungrupper, utom turism- och besöksnäringskommuner, har högre investeringsvolym år 2014 än året innan. Diagram 25 Investeringsvolym i kommunkoncernerna Kronor per invånare Glesbygdskommuner Kommuner i glesbefolkad region Pendlingskommuner Kommuner i tätbefolkad region Varuproducerande Förortskommuner t storstäder Förortskommuner t större städer Turism o besöksnäring Större städer Storstäder Om man ser på investeringsvolymen per invånare år 2013 och 2014 per kommungrupp för kommunkoncernerna, visar det sig att storstäder och större städer har den största investeringsvolymen, och skillnaden jämfört med övriga kommungrupper ökar Källa: Kommuninvest. Enligt Kommuninvest är de viktigaste faktorerna för att förklara skillnader i investeringsnivå mellan kommuner; bolagssfärens storlek i koncernen, befolkningstillväxten i kommunen och kommunkoncernens soliditet. Det vill säga ju mer anläggningstillgångar och ju större befolkningsökning en kommun har, desto högre investeringsnivå. Kommunkoncerner med hög soliditet tenderar att investera mer per invånare än de med lägre soliditet. Låneskulden ökar De ökande investeringarna de senaste åren bidrar till att kommunkoncernernas ackumulerade låneskuld stiger. Vid utgången av 2014 var låneskulden 468 miljarder kronor, en ökning med 6,2 procent jämfört med året innan. Enligt Kommuninvest används 12 procent av dessa för att finansiera investeringar i den kommunala kärnverksamheten. Resterande låneskuld hör till de kommunala bolagen. Det är främst i större städer som låneskulden är hög och har ökat, både per invånare och totalt. Många större kommuner har enligt Kommuninvest också signalerat att de har ett behov av extern finansiering för de stora investeringar som de genomför eller planerar att genomföra. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 43

347 3. Kommunernas ekonomi Soliditeten varierar kraftigt Soliditeten 20 för kommunkoncernerna inklusive pensionsskulden varierar från 48 till 60 procent år Nedan visas soliditeten 2014 och för ändringen av soliditeten mellan åren 2004 och Slutsatsen är att de ekonomiska förutsättningarna i kommun sverige är väldigt olika. Diagram 26 Soliditet inklusive pensionsskuld, kommunkoncern, förändring samt nivå 2014 Procent Det är stora skillnader mellan kommunerna både gällande soliditet och hur utvecklingen har varit. Något egentligt samband finns inte, men man kan konstatera att flertalet av kommunerna har stärkt sin soliditet över åren. Av de kommuner som stärkt sin soliditet mest har de flesta positiv soliditet, men det finns ett antal som trots att de stärkt soliditeten fortfarande har negativ soliditet. Förändring Nivå Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Fastighetsavgiften fördelas ojämnt, är krånglig och fordran på staten växer År 2008 omstöptes delar av den statliga fastighetsskatten till att bli en kommunal intäktskälla den kommunala fastighetsavgiften. Avgiften har nu funnits några år och det är därmed möjligt att analysera utvecklingen. Vid införandet var avgiften för småhus 6000 kronor, eller högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, och motsvarande för lägenheter var 1200kronor eller högst 0,4 procent. Avgiften indexerades genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. Införandet gjordes neutralt, vilket dels betydde att alla kommuner fick en lika stor intäkt i kronor per invånare, dels att intäkten växlades mot ett minskat statsbidrag. Totalt var regleringen 12 miljarder kronor. Intäkterna från fastighetsavgiften har ökat Har kommunerna tjänat på fastighetsavgiften? Det beror på vad man jämför med. Införandet reglerades mot det generella statsbidraget. Om detta hållits nominellt oförändrat, så hade avgiften gett högre intäkter. Men ett nominellt oförändrat statsbidrag är kanske inte det mest sannolika alternativscenariot. Sedan 2008 har intäkterna från fastighetsavgiften ökat med 34 procent 21 i löp - ande priser, vilket är i linje med skatteunderlaget. Det betyder att om det generella statsbidraget indexerats med skatteunderlagets utveckling hade utfallen varit likartade. Fördelningen mellan kommunerna hade däremot varit annorlunda. Regeringens avsikt var att intäkterna skulle stimulera kommunala insatser för ökat byggande och syftet var därför inte heller att de framtida utfallen skulle bli lika över landet. Alla kommuner har en unik skattebas, som utgörs av det aktuella fastighetsbeståndet och dess taxeringsvärden (för alla fastigheter utgår dock inte 20. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med upparbetade resultat. 21. För 2015 och 2016 bygger beräkningarna på prognosticerade värden. 44 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

348 3. Kommunernas ekonomi kommunal fastighetsavgift). Intäkten utgörs av skattebasens förändring varje år, som läggs till det ursprungliga regleringsbeloppet. Detta var från början lika i kronor per invånare i alla kommuner. Detta betyder att en lika stor procentuell ökning ger en större intäktsökning i en kommun som har en större skattebas. En kommun med flera fastigheter har således mer att tjäna på avgiften än en kommun med få fastigheter. Orsakerna till kommunvisa skillnader står dock inte endast att finna i skillnader i antalet fastigheter. Skillnader i prisnivå och prisutveckling påverkar också, liksom inkomstbasbeloppets utveckling och fastighetsbeståndets sammansättning. Prisutvecklingen slår igenom via ökade taxeringsvärden. För taxeringsvärden över en viss nivå har dessa dock ingen betydelse för avgiftens storlek, då denna slår i taket. Detta betyder att en prisuppgång på fastigheter inte får något genomslag på kommunens intäkter om taxeringsvärdet redan slagit i taket. Dessa kommuner har ändå fått en viss ökning av intäkterna från fastighetsavgiften genom att avgiftens tak årligen räknas upp med inkomstbasbeloppet. Sedan 2008 har taket, och därmed det maximala avgiftsuttaget, ökat med 24 procent. Fastighetsbeståndets sammansättning påverkar också intäk - terna genom att lägenheter i genomsnitt har väsentligt lägre avgift än småhus. Turismkommuner vinnare, storstäder förlorare Det går att argumentera för att fastighetsavgiften bara skapat vinnare, då alla kommuner erhållit en nominell ökning av intäkterna. Men om hänsyn också tas till befolkningsförändringarna och förändringen i kronor per invånare blir det ett spann mellan minus 17 procent och plus 174 procent i intäktsförändring. Jämfört med ett nominellt oförändrat statsbidrag har fastighetsavgiften, i ena ändan av listan, inneburit intäkter motsvarande en skattesänkning på 1,21 kronor, och i andra ändan en skattehöjning på 6 öre. På topplistan finns främst kommuner med attraktiva fritidshusmiljöer, såväl längs kusten som i fjällen. I botten på listan finns storstäder, vissa förortskommuner samt glesbygdskommuner med svag prisutveckling. Tabell 15 Utveckling fastighetsavgift per kommungrupp Utveckling i kronor och kronor per invånare Förändring i kronor Förändring kr/inv Förortskommuner till storstäderna 37 % 23 % Förortskommuner till större städer 49 % 41 % Glesbygdskommuner 29 % 36 % Kommuner i glesbefolkad region 40 % 41 % Kommuner i tätbefolkad region 43 % 39 % Pendlingskommuner 43 % 38 % Storstäder 12 % 2 % Större städer 32 % 23 % Turism- och besöksnäringskommuner 97 % 96 % Varuproducerande kommuner 31 % 30 % Riket 34 % 25 % Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Att kommuner med många fritidshus tjänat på avgiften är logiskt, också att flera kommuner med svag prisutveckling förlorat. Inte fullt lika logiskt är att många kommuner med såväl snabb befolkningstillväxt som snabba prisökningar hamnar långt ner på listan. Om inte annat rimmar det illa med regeringens intentioner om att avgiften skulle stimulera byggande. Detta har dels Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 45

349 3. Kommunernas ekonomi att göra med fastighetsbeståndet i flera snabbväxande kommuner finns förhållandevis många flerfamiljshus. Dels för att avgiftens maxbelopp innebär att man i många kommuner inte kunnat tillgodogöra sig hela prisuppgången, då fastigheterna slagit i avgiftstaket sedan länge. Ett annat viktigt skäl är de uppskovsregler som innebär att nybyggda objekt under ett antal år befrias från fastighetsavgift. Kommunernas fordringar på staten har ökat till 7 miljarder I kommunerna har redovisningen av fastighetsavgiften närmast blivit en årlig fars. Orsaken är att förfarandet skiljer sig från hanteringen av inkomst - skattemedel. För fastighetsskattemedel görs ingen uppräkning av skattebasen till aktuellt år. Utbetalningen som görs för år 2016 är skillnaden mellan utfallen 2008 och 2014, vilket sedan adderas till grundbeloppet. Ur ett redovisningsperspektiv uppstår därmed en fordran eller skuld baserat på skillnaden mellan det som betalats ut och en prognos över det sannolika utfallet. I och med att fastighetsavgiften, för de flesta kommuner, ökar från år till år, ökar också kommunsektorns fordran gentemot staten. Enligt senaste prognosen blir kommunernas ackumulerade fordran 6,9 miljarder kronor för Ytterligare ett problem med hanteringen är att den intäktsförändring som tillgodogörs kommunerna två år efter beskattningsåret betalas ut i tolftedelar under hela året. Avräkningen för ordinarie kommunskattemedel avräknas i sin helhet i januari två år efter beskattningsåret, och denna skillnad skapar oreda i kommunernas redovisning. Dags för förändringar? Det bör skapas ett system för att få stopp på de växande fordringarna, och minimera redovisningskrånglet. Det kan också vara dags med en översyn av fastighetsavgiften som sådan då den har skapat vinnare och förlorare på ett sätt som sannolikt inte förutsågs. Bland kommuner med många fritidshus har det länge påtalats att utjämningssystemet missar vissa av kommunernas strukturella merkostnader som kommer av det specifika säsongsboendet, och fastighetsavgiften skulle i ljuset av detta kunna ses som en kompensation. Från snabbväxande kommuner påpekar man i stället att ny bebyggelse snarare straffar sig än lönar sig. Att intäktsökningen utvecklats så olika mellan kommunerna strider också mot principen om likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Vid skillnader i skatteunderlaget för inkomstskatt hanteras detta genom ett långtgående utjämningssystem. Men taxeringsvärdenas olika utveckling och påverkan på kommunernas intäkter har inte någon koppling till behovet av kommunal service. Motivet till förändringen var ett ökat byggande som skulle stimuleras med ökade avgiftsintäkter. Men denna stimulans har varit obetydlig. Incitamenten står också delvis i motsatsförhållande till de tilltänkta exploatörernas drivkrafter. 46 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

350 3. Kommunernas ekonomi Kommunernas ekonomi de närmaste åren Högt demografiskt tryck Det demografiska trycket kommer att var högt många år framöver. Enligt scb:s befolkningsprognos från april kommer de beräknade demografiska behoven att överstiga 1 procent årligen i genomsnitt de kommande femton åren. Fram till 2020 ligger genomsnittet på 1,6 procent per år. Det kan jämföras med 0,5 procent per år för åren Jämfört med prognosen från 2015, som beräkningarna i Ekonomirapporten från oktober grundar sig på, är det cirka färre personer i totalbefolkningen 2016 och 2017 men fler Ungdomar i gymnasieåldern är fler under hela perioden, vilket slår igenom i den demografiska behovsberäkningen. Sammantaget innebär aprilprognosen en minskning av behoven med ett par tiondelar i början av perioden och en något större ökning i slutet. Vid en demografisk framskrivning används olika»prislappar«för olika åldersgrupper. Kostnaderna för en verksamhet slås ut per invånare i den aktuella åldersgruppen, vilken varierar mycket mellan olika verksamheter. För exempelvis barn i skolåldern rör det sig om kronor per invånare medan de allra äldsta kostar runt kronor per invånare. Diagram 27 Beräknade demografiska behov av 2015 och 2016 års befolkningsprognoser Årlig procentuell utveckling 2,0 Utfall och 2016 års prognos 2015 års prognos 1,5 Procent 1,0 0,5 0, Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. De förväntade kostnaderna som kommer från befolkningens förändring ökar snabbt under perioden som kommer. Jämfört med Ekonomirapporten, oktober 2015, har den demografiska utmaningen ökat, men skjutits ett par år framåt. Tabell 16 Beräknade demografiska behov med två befolkningsprognoser Årlig procentuell utveckling samt förändringen under perioden års prognos 1,4 1,7 1,8 1,6 1,5 8, års prognos 1,2 1,5 2,0 2,1 1,8 8,9 Skillnad 0,2 0,2 0,2 0,5 0,3 0,7 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Beräkning av SKL med 2015 (maj) respektive 2016 (april) års befolkningsprognos från SCB. Regeringen presenterade i samband med vårpropositionen, en preliminär fördelning mellan kommuner respektive landsting av de aviserade 10 miljarderna i tillskott utifrån flyktingsituationen. Tillskottet kommer att fördelas dels efter invånarantal och dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända, men ska successivt fasas in i de generella bidra- Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 47

351 3. Kommunernas ekonomi gen. För kommunernas del betyder det 7,7 miljarder kronor och 7,5 miljarder kronor Ekonomicheferna i kommunerna har fått frågan om vilka verksamheter som förväntas öka/minska påtagligt under Som framgår av diagrammet förväntas många verksamheter i många kommuner att öka. Diagram 28 Verksamheter där kostnaderna ökat respektive förväntas öka»påtagligt«2015 och Obs! Annan skala än i diagram 29. Andel kommuner i procent Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenubildning Hemtjänst Särskilt boende LSS Ekonomiskt bistånd Asyl- och flyktingm. De verksamheter som flest kommuner ser en ökning inom är asyl- och flyktingmottagningen, förskola och grundskola. Inst.placeringar barn Inst.placeringar vuxna Familjehemsplaceringar Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, enkät till kommunernas ekonomichefer (n=194). Samtliga storstäder och 70 procent av de större städerna uppger att de har ett högt kostnadstryck i grundskolan. Nästan hälften av glesbygdskommunerna säger sig ha påtagliga kostnadsökningar för asyl- och flyktingmottagandet. Vad gäller»påtagliga«kostnadsminskningar är svaren mer modesta. Ingen av verksamheterna med någorlunda omfattning förväntas minska 2016, annat än i ett fåtal kommuner. Diagram 29 Verksamheter där kostnaderna minskat respektive förväntas minska»påtagligt«2015 och Obs! Annan skala än i diagram 28. Andel kommuner i procent Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenubildning Hemtjänst Särskilt boende LSS Ekonomiskt bistånd Asyl- och flyktingm. Inför 2016 är det få kommuner som bedömer att kostnaderna kommer att minska inom något område. Inst.placeringar barn Inst.placeringar vuxna Familjehemsplaceringar Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, enkät till kommunernas ekonomichefer (n=194). 48 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

352 3. Kommunernas ekonomi Kostnader även för icke folkbokförda Beräkningen av demografin baseras på scb:s befolkningsprognos som består av folkbokförda personer. Men med rådande flyktinginvandring finns det även ett högt tryck på verksamhet för personer som inte är folkbokförda. Beräkningen av de demografiskt betingade behoven påverkas därmed först med något års eftersläpning. Det gäller framförallt ensamkommande barn och asylsökande ungdomar som går i skolan. Osäkerheten kring antalet är stort liksom hur mycket som varje individ kommer att kosta. De snabbt växande behoven av socialtjänst, grundskola och gymnasieskola innebär ökade behov av både personal och lokaler. På kort sikt är det inte finansieringen som är problemet för kommunerna, staten ersätter för mottagningskostnaderna. Däremot är det svårt att utöka verksamheten så snabbt och så mycket som kommer att behövas. Risken är därför stor att en del av ökningen måste rymmas inom befintlig verksamhet. Dessutom finns det ett antal reformer under perioden inom barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen som ytterligare pressar upp kostnaderna. Sammantaget förändrar detta kostnadsutvecklingen mellan olika verksamheter på ett påtagligt sätt jämfört med bedömningen i oktober Fram till 2020 förväntas volymökningen vara 20 procent, jämfört med 15 procent i oktober. Merparten av förändringen ligger på grund- och gymnasieskolan. För gymnasieskolans del landar ökningen till 2020 på 20 procent nu jämfört med 10 procent i oktober. Diagram 30 Totala volymförändringar inom olika verksamheter; jämförelse mellan den här rapporten och Ekonomirapporten, oktober 2015 Procentuell förändring, index 2014= Grundskola Gymnasieskolan Totalt Funktionshindrade Index, 2014= Förskola Äldreomsorg Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Den vänstra grafen visar de demografiska kostnadsökningarna med SCB:s befolkningsprognos i april 2016 som grund. Den högra visar de demografiska behoven som redovisades i Ekonomirapporten, oktober De demografiska behoven ökar betydligt snabbare enligt den nya prognosen. Fortsatt höga investeringar I en del kommuner finns ett stort tryck på att bygga verksamhetslokaler, till exempel skolor, på grund av den uppkomna flyktingsituationen. Någon be - döm ning av hur stora sådana investeringar kommer att bli på riksnivå har vi inte kunnat göra. Kommunernas investeringar är enligt preliminära uppgifter lika stora 2015 som 2014, i löpande priser. Har ökningstakten stannat av? Det innebär att investeringarnas andel av skatter och generella statsbidrag sjunker mellan dessa år. Andelen har dock stigit under den senaste tioårsperioden. I de kommunala budgeterna planeras för en klart högre investeringsnivå de kommande Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 49

353 3. Kommunernas ekonomi två åren. Prognosen och kalkylen utgår från kommunernas budget och plan men justeras, enligt ett historiskt mönster, ned 2016 och 2017 samt upp något Avskrivningstiden är satt till 20 år. Diagram 31 Kommunernas investeringar och avskrivningar Miljarder kronor, löpande priser Prognosen, som baseras på kommunernas investeringsplaner, är att investeringstakten kommer att fortsätta öka i kommunerna och beräknas vara över 60 miljarder år Miljarder kronor 70 Avskrivningar 65 Budget (plan 2017 och 2018) 60 Prognos 55 Utfall Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Så här har vi räknat Beräkningarna bygger på den bedömning som presenterats i det inledande kapitlet»samhällsekonomin«. Utgångspunkten är att regeringens Vårändringsbudget för 2016 och 2016 års ekonomiska vårproposition genomförs. Det tillfälliga statliga stödet för flyktingmottagandet 2015 och 2016 ingår med 0,8 respektive 7,5 miljarder kronor. Det permanenta tillskottet från 2017 ingår i beräkningarna med 7,7 miljarder kronor och med 7,5 miljarder kronor Utöver det antas de generella statsbidragen öka med 2 procent realt åren Det kräver nya beslut av riksdagen men bedöms som troligt mot bakgrund av de utmaningar som kommunerna står inför. För åren 2016 och 2017 redovisas en prognos för kostnadsutvecklingen. Samma löneutveckling antas för de anställda i kommunerna som för den övriga arbetsmarknaden. Beräkningarna för åren är mer schablonmässiga kalkyler som utgår från att kostnaderna ökar i takt med demografi och historisk trend. Vår prognos för åren 2016 och 2017 Osäkerheten kring kostnadssidan för innevarande år är ovanligt stor i den här prognosen. Det gäller även för hur kostnader och verksamhetens intäkter kommer att utvecklas mellan åren. Prognosen är framtung och mycket av kostnadsökningarna ligger under 2016, då de ökar med nästan 9 procent. Även verksamhetens intäkter ökar, med historiskt höga 18 procent. Den största delen utgörs av statliga kostnadsersättningar. Ersättningen förväntas leda till motsvarande kostnader, vilket betyder att årets resultat inte påverkas nämnvärt. Det är fullt möjligt att förloppet kommer att förskjutas framåt i tiden. Tabell 17 Nyckeltal för kommunernas ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Kalkyl Medelskattesats, nivå i % (exkl. Gotland)* 20,62 20,68 20,68 21,14 21,75 Skatteintäkter o generella statsbidrag, LP 4,2 6,3 4,4 6,3 6,9 Skatteintäkter o generella statsbidrag, FP 1,6 3,2 1,1 2,9 3,2 Verksamhetens kostnader**, LP 5,5 8,8 5,9 6,4 6,0 Verksamhetens kostnader**, FP 2,7 5,7 2,6 3,0 2,4 Implicit prisindex (PKV) 2,6 3,0 3,2 3,3 3,6 Anm.: FP = fasta priser, LP = löpande priser. *Inklusive skatteväxling 2015 för kollektivtrafik och regionbildning, motsvarande 1 öre på skattesatsen. Skatteväxling 2016 för hemsjukvård, motsvarande +1 öre på skattesatsen. **Kostnader för egentlig verksamhet exklusive bistånd. Åren ingår lärarlönesatsningen med 0,3 procentenheter per år. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. 50 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

354 3. Kommunernas ekonomi Vi räknar med att kostnaderna för flyktingmottagandet kommer att öka kraftigt. Under åren med 85 respektive 15 procent. Därutöver räknar vi med kostnadsökningar inom grund- och gymnasieskolan. Dessa ökningar har stor påverkan på kostnaderna men inte på resultatet. Det beror på att vi räknar med statliga ersättningar på ungefär samma nivå. Vår kalkyl för åren 2018 och 2019 I kalkylen för åren antas att de generella statsbidragen årligen ökar med 2 procent utöver ökade löner och priser. Detta innebär ett antagande om att riksdagen tillför ytterligare 3,8 miljarder kronor år 2018 och 7,9 miljarder kronor På kostnadssidan utgår vi från de demografiska behoven med ett antagande om en kostnadsökning på 0,5 procentenheter därutöver. Det betyder att kommunernas kostnader antas utvecklas enligt historisk trend och i enlighet med demografiskt betingade behov under kalkylåren. Tabell 18 Skatteintäkter och generella statsbidrag, nivå samt kalkylerat tillskott Miljarder kronor Prognos Kalkyl Skatter o generella statsbidrag 521,6 544,7 579,0 618,8 varav uppräknade statsbidrag 3,8 7,9 varav höjd skatt 10,4 25,5 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. I kalkylperioden beräknas intäkterna från statsbidrag öka realt med 2 procent, vilket förutsätter beslut i riksdagen. Skatteunderlagsökningen förväntas dämpas till följd av lägre sysselsätt nings - ökning. För att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag krävs åtgärder eller skattehöjningar motsvarande en skattehöjning på 46 öre 2018 och ytterligare 61 öre Tabell 19 Kostnadsökning på olika komponenter, årlig förändring Bidrag i procentenheter, fasta priser Utfall Prognos Kalkyl Demografiska behov 0,5 0,5 1,1 1,5 2,0 2,0 Övrigt 1,1 0,6 0,8 4,2 0,6 0,7 Total volymförändring 1,6 1,1 1,9 5,7 2,6 2,7 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Ett annat sätt att redovisa utvecklingen är förändringen av olika komponenter i löpande pris, vilket framgår av resultaträkningen i Appendix. I diagrammet nedan visas de olika kostnadernas och intäkternas bidrag till resultatförändringen. Bruttokostnaderna ökar med hisnande 180 miljarder kronor eller 30 procent i löpande priser. Verksamhetens intäkter och skatteunderlaget möter upp merparten av kostnadsökningen, men år 2019 bidrar skattehöjningen på totalt 1,07 kronor med 25 miljarder kronor. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 51

355 3. Kommunernas ekonomi Diagram 32 Resultaträkningens olika delars påverkan på resultatförändringen Förändring i miljarder kronor, löpande pris 60 Generella statsbidrag 50 Skattesatsförändring 40 Skatteunderlag Diagrammet visar förändringen mellan åren. Verksamhetens kostnader beräknas öka mycket snabbt kommande år. Detta täcks upp av ökade intäkter främst från asylmottagandet och skatteunderlagsökning, år Åren därpå räcker detta inte och kommunerna beräknas tvingas höja skatten med totalt 1,07 kronor jämfört med dagens nivå. Miljarder kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetenns kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat före e.o. poster Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Resultaten den senaste tioårsperioden måste betraktas som goda, även om mycket tillfälliga pengar förbättrat situationen under perioden. För att nå ett resultat på 1 procent av skatter och generella bidrag behöver skattesatsen vara 1,07 kronor högre 2019 än Detta är ingen prognos på hur stora eventuella skattehöjningar kommer att bli utan ett mått på hur mycket som fattas för att i kalkylen nå 1 procent. Utan uppräkning av de generella statsbidragen försämras resultatet med ytterligare 8 miljarder kronor, motsvarande 1 procent av skatter och generella bidrag. Diagram 33 Kommunernas resultat samt vad 2 procent av skatter och bidrag motsvarar Miljarder kronor procent I våra kalkyler målsätter vi resultatet till en nivå som motsvarar 1 procent av skatter och generella statsbidrag åren 2018 och Vi räknar också med att staten höjer statsbidragen till kommunerna med 2 procent per år i reala termer vilket motsvarar en nivåhöjning på 8 miljarder. För att nå resultatet på 1 procent behöver skattesatsen till kommunerna höjas från dagens 20,68 kronor till 21,75 kronor, eller att andra åtgärder vidtas. Miljarder kronor 10 8 Resultat Ej uppräknade statsbidrag Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. 52 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

356 4 KAPITEL Landstingens ekonomi Landstingens kostnader fortsätter att öka i snabb takt. Resultaten faller trots engångsförstärkningar. Nära hälften av landstingen redovisade underskott för 2015 trots att skatteunderlaget ökade med 4,5 procent och AFA Försäkring återbetalade 1,3 miljarder kronor. En orsak till underskotten är den höga kostnadsökningstakten som bara delvis beror på ökade behov från befolkningsförändringar. En stark ökning av antalet äldre personer och försämrad försörjningskvot de närmaste åren är en stor utmaning för landstingen. Det ställer stora krav på landstingen att effektivisera sina verksamheter. Även om landstingen lyckas bryta den höga kostnadsutvecklingen väntas resultaten endast motsvara 0,5 procent av skatter och generella statsbidrag de närmaste åren. För att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag från 2018 krävs skattehöjningar fram till 2019 på 75 öre. Vartannat landsting redovisade underskott Landstingen redovisar ett sammantaget blygsamt överskott på 0,7 miljarder kronor för 2015, vilket motsvarar 0,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en försämring med cirka 2,6 miljarder kronor jämfört med året innan, trots engångsintäkter från afa Försäkring på 1,3 miljarder kronor. Nästan hälften av landstingen redovisar underskott 2015 och bara tre landsting klarade av ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag, vilket brukar anges som målet för god ekonomisk hushållning. Spridningen i resultat mellan landstingen var större än på flera år. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 53

357 4. Landstingens ekonomi Diagram 34 Landstingens resultat före extraordinära poster Miljarder kronor respektive procent av skatter och statsbidrag Tio av landets 21 landsting redovisade underskott för Lika många har redovisat underskott två av de senaste tre åren. Under 2015 förstärktes resultaten genom återbetalning från AFA Försäkring, liksom under åren 2010, 2012 och Under åren 2011 och 2013 belastades landsting - ens ekonomi av sänkning av diskonte - ringsräntan för beräkning av pensions - skulden, vilket innebar att de flesta landsting redovisade negativt resultat. Miljarder kronor Procent 2,5 2,0 2,1 2,1 2,0 1,5 1,0 1,3 1,3 1,0 0,5 0,4 0,3 0,0 0,5 1,0 0,7 1,5 1,1 6 4,7 5,0 4,0 4 2,8 3,3 1,9 2 0,9 0,7 0 1,8 2 2, Källa: Statistiska centralbyrån. Underskotten återkommer och är höga per invånare Inom det knappa resultatet 2015 rymdes såväl enskilda över- som underskott. De landsting som hade de största underskotten räknat som kronor per invånare var Region Jämtland Härjedalen, Region Gotland samt Norrbottens läns landsting. Resultaten försämrades för tre fjärdedelar av landstingen jämfört med föregående år. Flertalet av landstingen med underskott 2015 redovisade underskott även året innan. Två av landstingen med negativa resultat de senaste tre åren har dock förbättrat resultatet till Det gäller Region Halland och Landstinget Dalarna. Region Halland höjde skattesatsen med 40 öre inför 2015, medan Landstinget Dalarna har vänt trenden inom ramen för oförändrad skattesats. Diagram 35 Resultat i landstingen 2014 och 2015 Kronor per invånare Trots engångsförstärkning från AFA Försäkring har 15 landsting försämrade resultat jämfört med året innan. Av de landsting som redovisade underskott 2014 har resultaten förbättrats till 2015 för Landstingen Västernorrland och Dalarna samt för Region Halland och Västra Götalandsregionen. Region Jämtland Härjedalen har underskott som överstiger 1000 kronor per invånare för andra året i rad. Även Norrbottens läns landstings underskott motsvarade nära 1000 kronor per invånare Kronor per invånare Jämtland Gotland Norrbotten Västernorrland Värmland Skåne Dalarna *Uppsala Halland Blekinge Västerbotten Riket Gävleborg Kalmar Östergötland Kronoberg Stockholm V:a Götaland Örebro Jönköping Västmanland Sörmland Anm.: Diagrammet visar samtliga landstingskoncerner redovisade med pensionskostnad enligt blandmodellen. Region Östergötland, Jönköping och Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodellen. Resultaten räknade på detta sätt uppgick 2015 till 788, 1127 och 25 kronor per invånare. *Resultatet i Uppsala läns landsting motsvarade 4600kronor per invånare 2014 till följd av reavinst från försäljning av tillgångar. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. 54 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

358 4. Landstingens ekonomi Landstinget Dalarna redovisar underskott för tredje året i rad men utvecklingen går åt rätt håll jämfört med året innan. Under 2015 inleddes ett stort åtgärdspaket för att komma tillrätta med de stora underskotten och de kraftiga kostnadsökningarna. Totalt omfattar åtgärdspaketen knappt 700 miljoner kronor fram till år 2019 och har konkretiserats i en struktur- och förändringsplan. Den största delen av åtgärdsprogrammet har genomförts under 2015, i form av verksamhets- och utbudsbegränsningar, och har fått visst genomslag. Andra delar i planen består bland annat av att sluta med inhyrda stafettsjuksköterskor, minska stafettläkarutnyttjande, avgiftshöjningar samt åtgärder inom kollektivtrafiken. Dessutom finns en generell inriktning att öka effektiviteten genom att»rätt person gör rätt saker«. Bland annat planeras för att servicepersonal ska ta över arbetsuppgifter från vårdpersonal, sådant som inte är direkt sjukvård, till exempel städning, matservice och tvättning. Bibehållen vårdkvalitet med färre anställda är målsättningen och en lång resa mot en ekonomi i balans har inletts. Soliditeten blir negativ med hela pensionsskulden Resultaten i landstingen visar balansen mellan årets intäkter och kostnader. Det är ett mått på den ekonomiska ställningen ett enskilt år. För att också få en bild av den långsiktiga ekonomiska ställningen används ofta soliditet som ekonomiskt mått. Soliditeten visar hur stor del av landstingens tillgångar som har finansierats med upparbetade resultat. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har landstingen. Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser ger en bild av landstingens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Diagram 36 Soliditet i koncern inklusive pensionsåtagande Procent, nivå 2015 och förändring procentenheter Östergötland Jönköping Nivå, procent Jämtland Härjedalen Västernorrland Dalarna Värmland Skåne Förändring, procentenheter Källa: Statistiska centralbyrån. Endast ett av landstingen, Region Östergötland har en positiv soliditet inklusive pensionsåtaganden. Sammantaget var landstingens soliditet för koncerner minus 35,8 procent per den Sju av landstingen har haft en negativ utveckling av soliditeten inklusive pensionsskuld sedan Landstinget i Värmland och Region Skåne har en negativ soliditet men har haft den mest positiva utvecklingen av soliditeten de senaste tio åren. Enligt en utredning som presenterades i mars 2016 föreslås en lagändring där kommuner och landsting ska redovisa hela sin pensionsskuld i balansräkningen. Enligt nuvarande lagstiftning redovisas pensionsskulden före 1998 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och belastar resultaträkningen i takt med att de betalas ut. Om förslaget går igenom skulle endast Region Östergötland redovisa en positiv soliditet. Tre av landstingen, Region Skåne, Region Jönköping och Region Östergötland, redovisar redan idag enligt en sådan princip genom den så kallade fullfondsmodellen. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 55

359 4. Landstingens ekonomi Intäkterna har förstärkts av skattehöjningar Skatteunderlagstillväxten har varit god under de senaste åren och ökade med 4,5 procent Den årliga ökningstakten har i snitt varit 4,0 procent de senaste tio åren och inte sedan 2008 har den varit lika hög som Men trots det starkt ökade skatteunderlaget har också medelskattesatsen höjts i snabb takt. Diagram 37 Utveckling av nettokostnader, skatteunderlag och medelskattesats Procentuell utveckling och procent 11,45 11,40 11,35 Skattesats 11,33 11,41 11,30 11,26 11,25 11,20 11,18 Procent 11,15 11,10 11,05 11,08 11,00 10,95 10,90 10,85 10,82 10,84 10,86 10,89 10,89 10,94 10,80 10,75 10,79 Nettokostnaderna har i stort sett följt utvecklingen av det underliggande skatteunderlaget. När skatteunderlagsutvecklingen vek kraftigt till följd av finanskrisen år förstärktes ekonomin i kommunsektorn av tillfälliga konjunkturstöd. Från 2011 inleddes en period av skattehöjningar för att klara av att finansiera allt högre kostnader. Procent ,8 4,4 Kostnadsutveckling Underliggande skatteunderlag 4,9 5,4 5,3 5,1 3,2 1,7 2,9 2,4 3,4 4,5 3,1 4,0 2,8 3,6 4,2 3,6 5,2 5,1 5,1 5,2 5,2 4, Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Med undantag för Stockholms läns landsting, som redan har en relativt hög skattesats, har alla landsting höjt skatten under Medelskattesatsen har ökat med 51 öre under de senaste tio åren, exklusive skatteväxlingar. Mellan 2006 och 2011 ökade skatten med 7 öre sammanlagt och under den senaste femårsperioden ökade den med 44 öre totalt. Det betyder att skatteunderlag och statsbidrag inte ökat tillräckligt för att finansiera landstingens ökade kostnader. Utveckling av generella och riktade statsbidrag Under perioden 2005 till 2015 ökade statsbidragen till landstingen i fasta priser med i genomsnitt 1,9 procent per år. Om hänsyn tas till befolkningsökningen uppgår ökningen till 1,0 procent. De generella bidragen är nominellt oförändrade över tid, vilket innebär att de urholkas i takt med pris- och löneökningar. Men som framgår av diagram 38 är totalnivån högre 2015 än 2005, där ökningen helt och hållet beror på läkemedelsbidraget och andra riktade bidrag. De generella statsbidragen har däremot minskat med tio procent i re- 56 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

360 4. Landstingens ekonomi ala termer. De riktade bidragen, som har utökade uppgifter kopplade till sig, har ökat med hela 80 procent mellan 2005 och En förklaring till de senaste årens ökning av riktade statsbidrag är att fler överenskommelser träffats mellan staten och skl och även ökade kostnadsersättningar för asylsjukvård. Diagram 38 Utveckling av generella och riktade statsbidrag Miljarder kronor i 2015 års priser respektive procentuell förändring Årlig förändring Genomsnitt fasta priser Genomsnitt per capita Procent Miljarder kronor Riktade statsbidrag Läkemedelsbidrag Generella statsbidrag Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. De riktade statsbidragen har ökat i landstingen sedan Med riktade statsbidrag följer också utökade uppdrag. Förekomsten av överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjuk - vården ökade från en till antalet med sjukskrivningsmiljarden 2007 till 14 i antal 2013 som omfattade sammanlagt 6,3 miljarder. De generella bidragen är nominellt oförändrade om inte staten beslutar om höjningar. Det innebär att de urholkas över tid. Överenskommelser och riktade satsningar har ökat kraftigt inom hälso- och sjukvården. skl har länge förordat generella statsbidrag framför riktade bland annat med anledning av att de orsakar för många styrsignaler och tränger undan landstingens egna prioriteringar. Annan kritik som framförts kring riktade statsbidrag är att de är för detaljerade i utformning och uppföljning samt föranleder ökad administration och inte heller är anpassade efter behov. Vad driver kostnaderna inom hälso- och sjukvården? Demografiska behov och kostnader Det finns ett tydligt samband mellan ålder och människors behov av hälsooch sjukvård. Av diagram 40 (på sidan 59) framgår att landstingens kostnader per åldersgrupp är relativt stabila fram till femtio års ålder. Undantaget är för de nyfödda, som har en av de högsta kostnaderna per individ. En annan åldersgrupp med relativt höga kostnader, framförallt för psykiatrisk vård, är tonåringar, främst flickor. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 57

361 4. Landstingens ekonomi Läkemedelskostnaderna ökar snabbt och nytt avtal dröjer Det finns ett ett tydligt samband mellan landstingens kostnader för läkemedel och befolkningsutvecklingen, se föregående avsnitt. Med dagens snabba befolkningsökning och dessutom allt fler allt äldre finns ett starkt tryck både på läkemedels kostnaderna och övriga kostnader inom hälso- och sjukvården. Dessutom sker en snabb utveckling med nya läkemedel, vilket ytterligare bidrar till den snabba ökningen. Nya botande men samtidigt dyra läkemedel mot hepatit C-infektion är ett exempel på nya läkemedel som både driver kostnader men också leder till förbättrad hälsa. Andra faktorer har hållit tillbaka kostnadsökningarna, till exempel patentutgångar som öppnat upp för generisk priskonkurrens, omprövningar av läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna, effekter av takpriser för äldre läkemedel samt landstingens aktiva arbete med att nå en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning till exempel via införande av ett decentraliserat kostnadsansvar. Den variation i läkemedelskostnader som finns förklaras i stor utsträckning av de kostnadsminskningsåtgärder som nämns ovan. Ytterligare en faktor är de så kallade trepartsöverläggningarna som resulterat i sidoöverenskommelser och avtal som tecknats mellan flera företag och samtliga landsting. Landstingen har via den samverkansmodell för läkemedel som etablerades vid årsskiftet 2015/2016 stärkt sin samverkan på läkemedelsområdet och parallellt har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (tlv) regeringens uppdrag att utveckla den värdebaserade prissättningen av läkemedel. Syftet är att skapa en mer dynamisk prissättning som har en mer kostnadseffektiv användning under produkternas hela livscykel. tlv menar att överläggningar kan användas för att nå en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, bidra till ett ordnat införande, förbättra förutsättningarna för uppföljning och ge god kostnadskontroll och har därför tagit fram en ny handläggningsmodell i samverkan med landstingen och läkemedelsföretagen. I den nya handläggningsmodellen kan ärenden hanteras i tre steg: 1. med ett förmånsbeslut från tlv 2. med en sidoöverenskommelse mellan företag och landsting som förhandlats parallellt med handläggningen inför förmånsbeslutet, samt 3. med en nationell rekommendation till landstingen som utfärdas av NT-rådet.* Diagram 39 Landstingens kostnader för läkemedelsförmånen, per månad Miljoner kronor, löpande priser, faktiska, säsongsrensade och trendade värden Miljoner kronor original säsongrensad trend Efter en lång rad år med ökade läkemedelskostnader föll kostnaderna för läkemedelsförmånen under åren 2010 till 2013, som en effekt av många patentutgångar med mera. Efter detta kan åter en snabb kostnadsökning noteras. Källa: ehälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. År 2015 ökade landstingens kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånerna med drygt 5 procent jämfört med året innan. Efter flera år av minskade eller oförändrade kostnader kom alltså en snabb ökning. Detta har flera orsaker. Patentutgångarna har inte längre samma kostnadsreducerande effekt. Nya prostatacancerläkemedel har introducerats i förmånen. Läkemedel mot hepatit C-infektion förskrivs i viss utsträckning inom läkemedelsförmånen och inte enligt smittskyddslagen. Från den 1 januari 2016 erhåller dessutom barn och unga avgiftsfria läkemedel. Därigenom ökar landstingens kostnader kraftigt för läkemedel till unga, både som en effekt av att landstingen står för hela kostnaden, men även genom att förskrivningen ökat mer än vad som följer av befolkningsförändringarna. Även de ovan nämnda läkemedlen mot prostatacancer fortsätter att förskrivas i stor utsträckning. I åldrarna över 50 börjar kostnaderna per invånare att stiga, framförallt inom somatisk vård och främst genom fler besök inom öppen specialiserad vård. Från 60 års ålder försämras hälsan successivt, andelen i befolkningen som någon gång under året varit inskrivna i den slutna vården har fördubblats jämfört med tio år tidigare. De högsta kostnaderna per person finns i åldersgrupperna 80 95, där kostnaderna är fyra gånger så höga som när de är som lägst i fyrtioårsåldern. För de allra äldsta är kostnaderna något lägre. 58 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

362 4. Landstingens ekonomi Läkemedelskostnaderna ökar snabbt och nytt avtal dröjer, forts. Om kostnaderna för läkemedelsförmånerna är kvar på samma nivå som i mars 2016 under resten av året kommer ökningen på helårsbasis att bli cirka 5 procent. Vi bedömer dock att kostnaderna kommer att stiga utöver det, bland annat som en effekt av befolkningsökningen. För helåret 2016 antar vi att kostnaderna jämfört med 2015 ökar med 6 procent. För 2017 är effekten av avgiftsfria läkemedel för barn och unga redan inbakad liksom effekten av läkemedlen mot prostatacancer. Vår prognos är att kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökar med 2 procent Sedan några år råder stora skillnader mellan den nationella statistiken och de faktiska kostnaderna för rekvisitionsläkemedel. Det gör det svårt att prognostisera kostnadsutvecklingen. Läkemedel mot hepatit C-infektion är relativt nya och de ingår i landstingens gemensamma ordnade införande av nya läkemedel. Läkemedlen kan förskrivas enligt Smittskyddslagen och expedieras utan avgift för den enskilde. Kostnaderna saknas då vid en konventionell sammanställning av läkemedelsförmånskostnaderna. Under 2014 godkändes fyra nya läkemedel mot hepatit C och under 2015 har ytterligare läkemedel introducerats. Under 2016 och 2017 väntas ytterligare läkemedel bli godkända. År 2015 var kostnaderna för dessa läkemedel 1,5 miljarder kronor, varav cirka 1,4 miljarder kronor förskrevs enligt Smittskyddslagen. Effekterna av riskdelningen enligt de så kallade treparts - överläggningarna mellan läkemedelsföretagen och landstingen var betydande. Avtalen minskade kostnaderna för landstingen med mer än 200 miljoner kronor och efter riskdelning uppgick landstingens kostnader till cirka 1,3 miljarder kronor. Den framtida kostnadsutvecklingen för landstingen påverkas av en mängd olika faktorer, antalet behandlade patienter, pris ut - veck lingen på läkemedlen och i vilken grad staten kommer vara medfinansiär från 2016 och framåt. Vidare har effekterna av den ovan nämnda riskdelningen betydelse. Från och med den 1 juli 2015 finns nya rekommendationer som öppnar för behandling av mindre svårt sjuka (fibrosgrad 2), vilket gör att fler blir aktuella för behandling. Vår bedömning är att landstingens kostnader efter riskdelning, blir cirka 1,1 miljarder kronor Detta förutsätter bland annat en fortsatt priskonkurrens genom fler nya läkemedel inom terapiområdet och att ambitionsnivån inte förändras. Stor osäkerhet om läkemedelsbidraget 2016 Kostnaderna för läkemedelsförmånerna 2015 översteg ersättningen från staten enligt 2015 års avtal mellan regeringen och skl med 1,2 miljarder kronor. I avtalet fanns en vinst- och förlustdelningsmodell som innebar att avvikelser på mer än 3 procent reglerades till 50 procent. Detta innebar att statens ersättning till landstingen ökade med drygt 300 miljoner kronor. Intäkten bokförs på år Eftersom överenskommelsen var ettårig startade nya förhandlingar i god tid innan årsskiftet 2015/2016. Parterna var överens om att avtalet för 2016 skulle ha samma konstruktion som för 2015 men att det fanns behov att hitta en mer långsiktig och förutsägbar ersättningsmodell på sikt. I dagsläget finns dock ännu inget avtal. Osäkerheten kring ett nytt avtal och vilka ekonomiska nivåer som gäller för 2016 påverkar landstingens introduktion av nya läkemedel, vilket i förlängningen försämrar förutsättningarna för utsatta patientgrupper. *nt-rådet (nya terapier) är utsett av landstingens hälso- och sjuk - vårdsdirektörer och har landstingens mandat att avge rekommendationer till nya läkemedelsterapier. Diagram 40 Hälso- och sjukvård 2014, kostnad per invånare och ålder Kostnad per invånare i olika åldrar Övrig hälso- och sjukvård Tandvård Psykiatri Somatik Primärvård Kronor Ålder Källa: Västra Götalands Regionen och Sveriges Kommuner och Landsting. När kostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas per invånare i olika åldrar visas att de skiljer sig mellan olika verksamhetsområden och åldrar. Totalt sett är kostnaderna högst när man föds och när man är mellan år. Det är inom den somatiska vården som kostnaderna är som högst för nyfödda och för de äldre. När det gäller psykiatrisk vård är kostnaderna som högst i tonåren. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 59

363 4. Landstingens ekonomi När det gäller landstingens kostnader för läkemedel som förskrivs på recept är sambandet mellan ålder och kostnad ännu tydligare. I diagram 41 ser vi att kostnaderna stiger mer eller mindre oavbrutet i takt med ökad ålder. Förekomsten av kroniska sjukdomar har motsvarande utveckling, det vill säga med ökad ålder har fler personer en eller flera kroniska sjukdomar. Diagram 41 Landstingens kostnad för läkemedel som förskrivs på recept 2014 Kostnad per invånare och ålder Kostnaderna för läkemedel ökar i takt med åldern. I genomsnitt kostar läkemedel för en femtioåring kring kronor. Tio år senare har kostnaden ökat till nära kronor. De högsta läkemedelskostnaderna har de som är 80 år och äldre. Då är kostnaderna i genomsnitt kring kronor per person och år. Kronor Ålder Källa: ehälsomyndigheten. Olika befolkningsstruktur i landstingen Det har under många år skett en omfattande strukturomvandling i Sverige, med befolkningsomflyttningar som ger skillnader i ålderssammansättning i landstingen men även skillnader i socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, sysselsättning med mera. Detta tillsammans med skillnader i sjuklighet påverkar behoven av hälso- och sjukvård. Skillnaderna i befolkningsstruktur är relativt stora mellan landstingen. Landsting med den yngsta befolkningen förväntas ha nästan 8 procent lägre kostnader per invånare för somatisk vård jämfört med ett genomsnitt och landstinget med den äldsta befolkningen förväntas ha drygt 9 procent högre kostnader per invånare jämfört med genomsnittet för riket. De landsting som har relativt stor andel unga och få äldre har högre kostnader för psykiatrisk vård men lägre för somatisk vård. Utjämningssystemet är konstruerat för att utjämna för strukturella skillnader. De faktiska kostnaderna varierar sedan mellan landstingen till följd av skillnader i effektivitet och ambitionsnivå. De demografiskt betingade sjukvårdsbehoven ökar snabbt... Behoven av vård påverkas av befolkningens storlek och sammansättning. Med hjälp av historiska kostnader per ålder är det möjligt att förutsäga hur behovet av vård förändras i takt med befolkningsförändringar. Från 2001 till 2014 har de sjukvårdsbehov som beror på demografiska förändringar ökat från 0,6 procent till 1,2 procent årligen. De demografiskt betingade sjukvårdsbehoven ökade sammantaget med 26,5 procent i fasta priser mellan 2001 och Psykiatrin hade under en avvikande ökningstakt, de åldersrelaterade behoven ökade inte i samma takt som för övriga vårdgrenar. Förklaringen är att den stora barnkullen födda runt 1990 under de åren passerade de åldrar då de har stort behov av psykiatrisk vård. Samma utveckling kan ses när det gäller kommunernas gymnasieskola. När nu nya stora barn- 60 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

364 4. Landstingens ekonomi kullar och nya invånare kommer upp i tonåren väntas de behoven öka lika snabbt som för andra vårdgrenar. Diagram 42 Hälso- och sjukvård, demografiskt tryck Procentuell utveckling medeltal 1,4 1,2 1,0 Hälso- och sjukvård totalt Läkemedel (öppen) Primärvård Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Tandvård Procent 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Det demografiska trycket på hälso- och sjukvården har ökat från början av talet till idag. Minskade barnkullar efter 90-talistpuckeln inverkade återhållsamt på behoven av tandvård och specialiserad psykiatrisk vård. Nu när de åldersgrupperna ökar igen stiger behoven inom alla områden....och kostnaderna ökar ännu snabbare Kostnaderna för landstingens hälso- och sjukvård varierar som en följd av många olika faktorer. Behov som följer av befolkningsförändringar är en för - klarande faktor. Andra faktorer är ökad ambitionsnivå, exempelvis genom att behandling sätts in för nya tillstånd. Också förändrade arbetssätt, ny teknik och nya läkemedel, liksom förändrad hälsa i befolkningen. I diagram 43 visas hur kostnaderna utvecklats utöver de behov som beskrivs som demografiska förändringar under perioden 2001 till Kostnaderna i fasta priser har ökat mer än vad som motsvaras av de demografiska behoven inom samtliga vårdgrenar, mest för läkemedel i öppen vård och minst för den psykiatriska vården. Diagram 43 Hälso- och sjukvård, kostnad utöver demografiskt tryck, fasta priser 2001=100 Index, år 2001= Läkemedel (öppen) Primärvård Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Totalt Procent Årlig avvikelse totalt Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Kostnadsökningen inom hälso- och sjuk - vård har i fasta priser överstigit de demografiskt betingade behoven under med i genomsnitt 1 procent per år. Under denna period har den årliga kostnadsökningen varit lägre än demografiska behov endast år 2004 och 2010, vilket också var år som följde en svag utveckling av skatteunderlaget. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 61

365 4. Landstingens ekonomi Vilka andra faktorer påverkar kostnadsutvecklingen? Medellivslängden har ökat väsentligt i Sverige. Hjärtkärlsjukdom är den dominerande sjukdomsgruppen och hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken. De viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom är högt kolesterol i blodet, rökning och högt blodtryck. Risken för såväl insjuknande som död har avtagit väsentligt under de senaste åren. Sjukvårdens insatser har minskat dödligheten och förbättrad hälsa och förebyggande arbete har minskat insjuknandet. I tabell 20 visas effekten av detta, vårdvolymerna per invånare har minskat, framförallt för de som är äldre än 45 år. När det gäller de som är äldre än 85 år har vårdvolymerna däremot ökat. En förklaring är sannolikt att skonsammare behandlingar gjort det möjligt att erbjuda vård längre upp i åldrarna. Vårdvolymerna per invånare (A) har minskat inom samtliga åldersgrupper utom en, 85+. Störst är minskningen bland de yngsta och därefter i åldersgrupperna år och år, 9 respektive 6 procent. En förklaring till den kraftiga nedgången i vårdvolymer är den minskade sannolikheten att insjukna i hjärtinfarkt och stroke. Här arbetar sjukvården framgångsrikt med förebyggande verksamhet som medicinering etc. Dessutom har ett minskat rökande minskat risken att insjukna i dessa sjukdomar och i lungcancer. Samtidigt ökar kostnaderna för den vård som ges (B), ökningen är störst för de allra yngsta för att därefter falla i takt med stigande ålder. En förklaring till att dessa vårdkostnader ökar är att vården blir allt mer intensiv. Kostnaderna per invånare (C) för åringarna har varit oförändrade eller till och med minskat under perioden 2009 till Tabell 20 Somatisk specialiserad vård , vårdvolymer och kostnader per invånare i fasta priser Procentuell förändring Vårdvolym*/ Vårdkostnad/ Kostnad/ invånare (A) enhet (B) invånare (C) Genomsnitt *Vårdvolym mäts som vårdtillfällen, läkarbesök och övriga besök, viktade med prislappar. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Vårdvolymen minskar samtidigt som den vård som utförs blir dyrare. Vården blir allt mer intensiv, fler behandlingar ges och prover tas. Bättre men dyrare cancerläkemedel introduceras etc. Kostnaderna per invånare minskar eller är oförändrade för åringarna mellan 2009 till Den förbättrade hälsan har sannolikt lyckats hålla tillbaka kostnadsökningarna. Det är alltså vården för personer upp till 44 år och för de allra äldsta som driver kostnaderna inom den somatiska vården. Även kostnaderna för de allra yngsta ökar genom intensiv behandling. Barn som föds för tidigt i Sverige har en större chans att överleva än i många andra länder. Ungefär hälften av barn födda i vecka 23 överlever, medan 85 procent av de som föds i vecka 26 överlever. Hjärtfel är den i särklass vanligaste fos ter - skadan. Enligt en rapport från Socialstyrelsen över fosterskador och kromosomavvikelser har överlevnaden i svåra hjärtfel ökat markant under perioden jämfört med Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

366 4. Landstingens ekonomi Utmaningarna är stora för landstingen Andra året i rad med höga kostnadsökningar De ekonomiska resultaten försämrades i de flesta landsting under Höga nettokostnadsökningar, på över 5 procent, var den främsta orsaken till för - sämringen. Det är nu andra året i rad som nettokostnaderna i landstingen ökar så snabbt. Det är betydligt högre än den genomsnittliga kostnadsökningen från 2008 till 2013, som var 3,4 procent. Nettokostnadsökningen 2015 varierade dock mellan landstingen, från 3 till 7 procent. Investeringsbehoven är stora Landstingens investeringsutgifter har ökat från 8 miljarder 2005 till 21 miljarder Inte sedan och 1970-talen har det investerats så mycket i sjukvårdslokaler. Det handlar både om att ersätta gamla och slitna lokaler och om att leva upp till nya kvalitets- och säkerhetskrav. Tillsammans driver detta på investeringstakten. Diagram 44 Landstingens investeringar, utfall, budget och planer Procent respektive miljarder kronor 9 8,8 8,6 8,2 8 7,6 7,7 Procent 7 6,6 6,9 6,8 6,7 Miljarder kronor 6 5,7 5,4 5, Avskrivningar Budget 30 Prognos 25 Utfall Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Investeringsutgifterna ökar allt snabbare i landstingen. Genom att många landsting tagit över ansvaret för kollektivtrafik från kommunerna har också investeringar i kollektivtrafiken ökat de senaste åren. I landstingskoncernernas investeringar läggs ytterligare 7,5 miljarder för 2015 och sammanlagt ytterligare 19 miljarder i budget och planer för Som andel av nettokostnaderna har investeringsutgifterna ökat från 4,3 procent 2005 till 7,7 procent Enligt vår prognos kommer ökningen att fortsätta till 8,8 procent 2017 för att därefter avta något. Investeringarna i landstingen har i genomsnitt motsvarat 81 procent av budgeterade medel för nästkommande år. I prognosen för kommande år antas motsvarande genomförandegrad när det gäller investeringsutgifternas utveckling. De effektiviseringsvinster som investeringarna är tänkta att ge måste realiseras för att klara den allt högre investeringsvolymen och de ökade kostnaderna för såväl avskrivningar som räntor och drift. En utmaning är att planera för den infrastruktur och lokaler som ska rymma framtidens hälso- och sjukvård. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 63

367 4. Landstingens ekonomi Hur kan hälso- och sjukvården möta utmaningarna? Det reala skatteunderlaget har ökat snabbt, och även statsbidragen, men det har ändå inte räckt till för att täcka kostnadsökningstakten i landstingen. De närmaste 15 åren ställs alla landsting inför ett starkt ökat kostnadstryck som kräver nya lösningar. Kostnadsökningstakten måste brytas Den höga kostnadsökningstakt som noterats de senaste åren är inte långsiktigt hållbar. Den följer dessutom på en lång period under vilken kostnadsökningarna överstigit vad som kan förklaras av förändringar av demografin, med i genomsnitt en procent årligen. I rapporten Framtidens utmaning 22 från 2010 gjordes en framskrivning av behovet av skattehöjningar för kommuner och landsting till år 2035 för att klara de demografiska förändringarna och fortsatta kostnadsökningar därutöver på en procent årligen. Behovet skulle motsvara 13 kronor i genomsnittlig höjning av kommunalskatten, varav cirka en tredjedel avser landstingen. Kommunala inkomstskatteökningar i den storleksordningen riskerar att i sig förvärra situationen, eftersom de påverkar investeringar och arbetskraftsutbud, som i sin tur driver upp skatterna. En sådan ond spiral måste undvikas. De senaste åren har dessutom det stora flyktingmottagandet tillkommit som ytterligare orsak till kostnadsökningar. Regeringen har dock lovat att kompensera kommuner och landsting för de kostnadsökningar som har med själva flyktingmottagandet att göra. Se kapitlet»fler nyanlända möjligheter och utmaningar«. Det krävs ytterligare en nivå av effektiviseringar Situationen blir mer hanterbar med en positiv utveckling av skattekraften, men därutöver krävs avsevärda effektiviseringar inom hälso- och sjukvården. Rader av effektiviseringsarbeten har också pågått och pågår, bland annat under följande rubriker: produktionsstyrning, Lean, nivåstrukturering, aktiv hälsostyrning, värdebaserad vård samt olika sätt att i samarbete med kommunerna minska framförallt återkommande slutenvård vid akutsjukvård för äldre personer. En hel del av dessa har gett goda resultat, men likafullt har kostnadsökningarna under en lång period överstigit demografin. Med de demografiska utmaningar som landstingen står inför de närmaste 15 åren krävs väsentligt större effektivitetsökningar än vad som varit fallet de senaste åren. Annars kommer vare sig finansiering, vårdplatser, personal eller andra resurser att räcka till. På kort sikt Effektivare vård vid svenska sjukhus Den accelererande kostnadsökningstakten under de senaste åren är i stor utsträckning knuten till sjukhusen. Antalet anställda vid sjukhusen ökar snabbt, i synnerhet läkare, samtidigt som produktionen i stort sett ligger stilla. Enligt slutbetänkandet Effektiv vård 23 har antalet operationstillfällen per årsarbetande läkare minskat med 35 procent mellan , och detta från en nivå där svenska sjukhus redan innan hade färre operationstillfällen per läkare än andra länder. Detta reser flera frågor om produktiviteten vid svenska sjukhus. I betänkandet redovisas en jämförande studie av produktiviteten 22. Framtidens utmaning: välfärdens långsiktiga finansiering. Programberedningen för välfärdsfinansieringen, Slutbetänkande SOU 2016:2, av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälsooch sjukvården. 64 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

368 4. landstingens ekonomi vid sjukhus i Norden. De svenska sjukhusen har i denna jämförelse klart lägre produktivitet än sjukhusen i Finland, Norge och Danmark. Minskat antal återinläggningar av äldre I utredningen urskiljs en rad orsaker till den låga effektiviteten vid svenska sjukhus. Hit hör att styrningen är splittrad och kortsiktig, men också en obalans mellan primärvård och sjukhusvård, där primärvården bedöms vara för liten. Även det delade ansvaret för vård och omsorg mellan kommuner och landsting har enligt utredningen betydelse genom att det försvårar ett sammanhållet omhändertagande av den grupp framförallt äldre patienter, som tar i anspråk en stor del av sjukhusens resurser. Flera av dessa förhållanden torde vara påverkbara också i ett relativt kort tidsperspektiv. Det är exempelvis helt nödvändigt att alla landsting lär av de framgångsrika koncept som finns i bland annat Västra Götalandsregionen, Landstinget i Blekinge och Region Skåne som minskar de akuta återinläggningarna. Förbättrad produktions- och kapacitetsplanering En annan problematik som behöver uppmärksammas för att landstingen ska kunna ta sig an produktivitetsproblemen vid sjukhusen är enligt utredningen att produktions- och kapacitetsplaneringen har stora brister. Den största svagheten ligger i att bemanningen (schemaläggningen) i praktiken inte utgår från behoven av vård, det vill säga vad som behöver göras och av vem. Bemanningen styrs snarare utifrån individuella önskemål från personalen, i första hand läkarna och den bemanning som kan ordnas utifrån det. Därefter ser man hur behoven av insatser kan mötas utifrån schemaläggningen. Den största förbättringspotentialen på kort sikt skulle alltså kunna finnas i något så grundläggande som förbättrad schema- och bemanningsplanering. För att en verksamhet ska kunna bedrivas med hög effektivitet är det viktigt att rätt resurser i förhållande till behoven finns på rätt plats i rätt tid. Det är det centrala i produktions- och kapacitetsplanering och så länge som inte schema - läggningen styrs utifrån detta kommer effektiviteten att fortsätta vara låg. Kroniska sjukdomar påverkar sjukvårdskostnaderna Den som vill åstadkomma en hållbar kostnadsökningstakt på sikt behöver få ett grepp om vad som i huvudsak orsakar kostnaderna. Förebyggande arbete för att minska förekomsten av kroniska sjukdomar Enligt Myndigheten för vård och omsorgsanalys står vården av personer med kroniska sjukdomar för cirka procent av vårdens kostnader. Det betyder att de kroniska sjukdomarna måste ägnas stor uppmärksamhet i arbetet med att få en hanterlig kostnadsutveckling. Två saker är typiska för många kroniska sjukdomar: De är i stor utsträckning möjliga att förebygga, och den successiva försämring med åtföljande vårdbehov som är typisk för kroniska sjukdomar kan bromsas. Det långsiktiga effektiviseringsarbetet behöver därför handla om att både minska förekomsten av kroniska sjukdomar och att bromsa försämringen för de som har kroniska sjukdomar. Ny teknik för patientmedverkan och verksamhetsstöd Stora effektivitetslyft är oftast förbundna med teknikskiften. På nittiotalet var det nya operationsmetoder som gjorde det möjligt att radikalt minska vårdtiderna och därmed genomföra strukturförändringar som reducerade kostnaderna. Digitalisering är den nutida nya teknik som skulle kunna medverka Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 65

369 4. landstingens ekonomi Exempel på landstingens arbete med benchmarking Sedan drygt ett år tillbaka pågår ett arbete där landstingen utifrån kpp-data och kvalitetsdata, analyserat och jämfört vårdprocesserna för stroke, hjärtsvikt, höftfraktur och prostatacancer. En ansvarig från varje landsting har hållit i det praktiska arbetet. kppansvariga, klinik-/verksamhetschefer, medicinskt sakkunnig och controllers har varit involverade. Några slutsatser och resultat av arbetet är: att använda kpp och kvalitetsdata tillsammans ger bra förutsättningar för att se över innehåll och organisation av vårdprocesserna och därmed få en mer effektiv vård jämförelserna har lett till att ett flertal utvecklingsarbeten har startat med sikte på mer effektiva vårdprocesser att arbeta tillsammans över»gränserna«, med olika professioner som medicinskt sakkunniga, verksamhets-/klinikansvariga och controllers har tillfört ny kunskap och förståelse för olika professioners uppdrag. KPP-databasen Den nationella kpp-databasen beskriver de resurser som använts för varje vårdkontakt (slutenvård och öppenvård) i den somatiska vården. År 2014 var täckningsgraden i den somatiska vården drygt 70 procent. drg (Diagnosrelaterade grupper) är ett sekundärt patientklassificeringssystem som delar in vårdtillfällen med likartad diagnos och resursförbrukning i samma grupp. drg används för verksamhetsbeskrivning och visar hur resurskrävande patienterna är på ett sjukhus i förhållande till ett annat. Vårdprocessen för stroke Jämförelsen av vårdprocessen för stroke vid regionsjukhusen visar att Norrlands Universitetssjukhus (nus) har den lägsta kostnaden per drg-poäng, vilket tyder på att de har en förhållandevis effektiv vårdprocess. Så här beskriver nus Strokecenter Medicincentrum strokevården.»vi arbetar med en obruten vårdkedja vård på strokeenhet med både akut- och rehabiliteringsinsats på samma avdelning, strokehemrehabilitering efter utskrivning och uppföljning på strokemottagning. Patienter inom Umeå sjuk - vårds distrikt som inte är i behov av intensivvård läggs in direkt på strokeenhet. Vid konstaterad stroke ansvarar Strokecenter för medicinsk utredning, behandling, sekundär profylax, omvårdnad och rehabilitering under hela vårdtillfället. Den obrutna vårdkedjan förklarar den längre medelvårdtiden«. I de nationella riktlinjer för strokesjukvård som Socialstyrelsen ger ut, framgår att hälso- och sjukvården bör vårda patienter med akut stroke på strokeenhet, vilket nus gör i hög utsträckning. I riktlinjerna framgår också att»en sammanhållen strokevårdprocess med akut vård kombinerad med rehabilitering medför en minskad risk för att personen som fått stroke dör eller får en sänkt aktivitetsnivå.«nus har också en låg andel avlidna patienter. I jämförelserna av sjukhusens vårdprocesser för stroke framgår att de är organiserade på olika sätt, vilket påverkar kostnaden. Hur väl den prehospitala vården är utvecklad påverkar också. För att förebygga stroke har primärprevention stor betydelse och enligt riktlinjerna för strokesjukvård är det viktigt att vården lägger mer resurser på detta. Diagram 45 Exempel på vårdprocessen för stroke på regionsjukhusen Kostnad per poäng, antal dagar samt procent Kronor per poäng Medelvårdtid Andel direkt till stroke-enhet Norrlands US Karolinska Skånes US Akademiska Linköping Örebro Tusental kronor Dagar Procent Källa: KPP-databasen ivd Sveriges Kommuner och Landsting. till att både minska förekomsten av kroniska sjukdomar och minska komplikationerna för personer med kroniska sjukdomar. De e-hälsotjänster som börjar etableras handlar om att göra patienter mer delaktiga i sin egen vårdprocess och få bättre kontroll över den egna hälsan genom mer kontinuerlig uppföljning, gjord både av patienten själv och av vårdpersonal. Personer med risk för kronisk sjukdom kan följa och rapportera sin hälsa och sina medicinska värden kontinuerligt via internet, istället för 66 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

370 4. landstingens ekonomi endast vid enstaka besök i vården. Det gör personerna mera delaktiga och mer kunniga om hur olika levnadsvanor och andra faktorer påverkar hälsan. Sådana e-tjänster möjliggör redan idag mer individualiserade möten med vård - en, när ett besök i vården kan baseras på i förväg inrapporterade data och frågeställningar. Det ena spåret i den framtida e-hälsoutvecklingen bör alltså handla om att förse invånare och patienter med bättre verktyg för att styra sin egen hälsa. Det kommer att kunna bli redskap för att leva hälsosammare och därmed minska risken att drabbas av kronisk sjukdom. Viktigt är också att bromsa den successiva försämring som är typisk för kroniska sjukdomar. Det kan ske om alla patienter systematiskt får del av de insatser som har bäst förutsättningar att bromsa försämringen. Det andra spåret i e-hälsoutvecklingen handlar därför om att med teknikens hjälp förbättra de olika verksamhetsstöd som personalen i vården har. Ett utvecklingsområde är förbättrade journalsystem som kan integrera kunskapsstöd och beslutsstöd. I vårdens vardag sker varje dag tiotusentals möten mellan patienter med kroniska sjukdomar och personal. Dialogen dem emellan syftar till att utforma de insatser som har bäst förutsättningar att minska risken för komplikationer. Då behöver denna dialog baseras på bästa tillgängliga kunskap om diagnos och behandling. Idag sker denna kunskapssökning med begränsat stöd i journalsystemen. Under 2015 inleddes dock ett samarbete mellan landstingen för att ge primärvården ett verksamhetsstöd som ger enkel tillgång till relevanta och aktuella diagnos- och behandlingsrekommendationer, anpassade för att användas i klinisk praxis. De kommer att vara lätta att nå och använda, vilket betyder att de på sikt kommer att vara integrerade i journalsystemen. Också uppföljningsmöjligheterna måste vara enkla och därför kopplade direkt till journalsystemen. Redan inom några få år kommer landets alla vårdcentraler att ha nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer för merparten av personer med kroniska sjukdomar. På längre sikt kommer sannolikt ännu kraftfullare verksamhetsstöd att utvecklas. Redan idag finns Dr Watson. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer Dr Watson, eller någon av konkurrenterna, att bidra till långt snabbare och mer träffsäkra diagnoser än i dag. Regeringen och skl har tillsammans tagit fram en vision för e-hälsa med en målbild som ska vara uppfylld år 2025: Bäst i världen, med patienternas behov i centrum. Framtidens e-hälsotjänster ska omfatta tidsbokning, uppföljning och återkoppling mellan läkare och patient, minskad administration och journaler som följer patienten till nya vårdgivare. Ansvarsfördelningen mellan staten, kommuner och landsting ska förtydligas. Regeringen ska stå för nationellt stöd i arbetet med enhetligare begreppsanvändning inom e-hälsoområdet och nationella och internationella standarder. Trygg hemma Det finns en växande grupp äldre som har omfattande vård- och omsorgsbehov till följd av en kombination av åldrande och sjukdomar. Denna grupp omhändertas idag inte på ett optimalt sätt. Inte minst de akuta återinläggningarna ligger på en för hög nivå. Därför har nya former för omhändertagande vuxit fram. Grunden är att olika kompetenser från kommuner och landsting, i stället för att arbeta var och en för sig, samlas i team runt den äldre. Resultaten är goda. De äldre mår bättre och både de själva och deras anhöriga känner sig mer trygga. Sjukhusens akutmottagningar och vårdplatser används Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 67

371 4. landstingens ekonomi Så här har vi räknat Beräkningarna bygger på den bedömning som presenterats i det inledande kapitlet»samhällsekonomin«. Utgångspunkten är att regeringens vårändringsbudget för 2016 och 2016 års ekonomiska vårproposition genomförs. Det aviserade permanenta tillskottet till kommuner och landsting på 10 miljarder årligen från 2017 är också med i beräkningarna. Åren antas de generella statsbidragen öka med 2 procent årligen. Det kräver nya beslut av regeringen men bedöms som sannolikt mot bakgrund av de utmaningar kommunsektorn står inför. Staten och skl har ännu inte tecknat avtal om läkemedelsbidraget för år 2016, men i våra beräkningar antas att läkemedelsbidraget under hela perioden har samma utveckling som kostnaderna för läkemedelsförmånerna. För åren 2016 och 2017 redovisas en prognos för kostnadsutvecklingen. Samma löneutveckling antas för de anställda i landstingen som för den övriga arbetsmarknaden. Beräkningarna för åren är mer schablonmässiga kalkyler som utgår från att kostnaderna ökar i takt med demografi och historisk trend. inte i onödan. Också ny välfärdsteknologi kommer att kunna bidra till ökad trygghet och förbättrade möjligheter till självständighet. Hit hör bland annat framtida generationer av mobila larm med gps, sensorer i golv och sängar, dusch- och toalettrobotar samt tillsyn nattetid med hjälp av kamera. Prognos för landstingens ekonomi Tabell 21 Nyckeltal för landstingens ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Kalkyl Medelskattesats, nivå i skattekronor* 11,35 11,41 11,49 11,78 12,16 Skatteintäkter o generella statsbidrag, LP** 4,9 6,1 5,3 6,5 6,7 Skatteintäkter o generella statsbidrag, FP** 3,0 3,7 2,6 3,5 3,2 Verksamhetens kostnader, LP** 5,4 5,3 5,2 5,4 5,9 Verksamhetens kostnader, FP** 3,6 2,9 2,6 2,6 2,5 LPIK 1,9 2,4 2,6 2,8 3,4 Anm.: FP = fasta priser, LP = löpande priser. *Inklusive skatteväxling 2015 för kollektivtrafik och regionbildning, motsvarande +1 öre på skattesatsen. Skatteväxling 2016 för hemsjukvård, motsvarande 1 öre på skattesatsen. **Rensat för effekten av skatteväxling 2015 och Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Intäkterna ökar snabbt och kostnaderna följer Enligt den samhällsekonomiska bedömningen väntas skatteunderlaget växa relativt snabbt 2016 och 2017 men dämpas åren därefter. Generella statsbidrag förstärker intäkterna från 2016 och vi räknar även med den aviserade för - stärkningen från 2017 på sammanlagt 10 miljarder, varav landstingens del ökar från 2,3 miljarder 2017 till 2,5 miljarder Den tidigare satsningen på tillgänglighet i form av kömiljarden avvecklades efter För att stärka för - utsättningarna för hälso- och sjukvårdens medarbetare att öka andelen tid för patientnära arbete och stärka landstingens planering av kompetensnivå infördes en professionsmiljard från En allmän riktad förstärkning av hälsooch sjukvården på 1 miljard 2016 övergår till de generella bidragen med halve - rat belopp från Landstingens kostnader ökade kraftigt under både 2014 och För att bryta den höga kostnadsutvecklingstakten innehåller landstingens budgetar för 2016 kostnadsminskande åtgärdsprogram för att klara en ekonomi i balans. Åtgärdsprogrammen inkluderar såväl förbättrings- som effektiviseringsåtgärder samt kostnadsminskningar och avgiftshöjningar. Enligt preliminär uppföljning av landstingens nettokostnader per mars 2016 är kostnadsökningstakten lägre än under föregående år för merparten av landstingen. I år och nästa år ökar de demografiskt betingade behoven med 1,4 respektive 1,7 procent, det är betydligt mer än tidigare. Trots förbättrad hälsa och minskat insjuknande i vissa kroniska sjukdomar ökar kostnaderna inom hälso- och sjukvården drastiskt. Vården blir allt mer intensiv, nya behandlingar och läkemedel introduceras med goda resultat för överlevnad och allt längre medellivslängd. Vi gör bedömningen att kost- 68 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

372 4. landstingens ekonomi nadsökningen utöver demografiska behov dämpas något från 2016 för att därefter ligga på en nivå som motsvarar den historiska trendmässiga utvecklingen. I bedömningen av kostnader och intäkter för hälso- och sjukvårdsinsatser för asylsökande räknar vi med att landstingen ersätts av migrationsverket. Enligt den senast publicerade enkäten från skl för kostnader och ersättningar som avsåg 2014 var kostnadstäckningen från Migrations - verket god. För 2015 beräknas resultatet av asylenkäten redovisas i juni Som framgår av kapitlet»fler nyanlända möjligheter och utmaningar«har det konstaterats en ökad belastning på primärvård, tandvård, psykiatrisk vård och akutvård. Behoven av bland annat psykiatrisk vård till följd av trauman och sämre tandhälsa har lett till ökade kostnader. Tabell 22 Kostnadsökning på olika komponenter, årlig förändring Bidrag i procentenheter, fasta priser Utfall Prognos Kalkyl Demografiska behov 0,9 0,8 1,2 1,4 1,7 1,7 Övrigt* 1,4 0,7 2,0 1,5 0,9 0,9 Total volym förändring* 2,3 1,5 3,2 2,9 2,6 2,6 *Rensat för effekten av skatteväxling Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. I vår demografiska framskrivning räknar vi med oförändrad kostnad per individ per ålder och kön. I avsnittet»flyktinginvandring och sjukvårdens kostnader«på sidorna har vi räknat på vad flyktinginvandringen kan ha för påverkan på kostnaderna inom hälso- och sjukvård. Där framgår att bland annat födelseland spelar roll för den förväntade genomsnittskostnaden inom hälso- och sjukvården. Olika förutsättningar för bland annat etablering på arbetsmarknaden ger olika förväntade kostnader i olika åldersgrupper. I beräkningen redovisas att kostnaden i kronor per invånare är 22 kronor högre 2015 när hänsyn tas till att flyktingar har en högre förväntad kostnad. Fram till 2019 ökar kostnaden till 139 kronor per invånare, vilket motsvarar totalt 1,7 miljarder i ökade kostnader. Tabell 23 Skatteintäkter och generella statsbidrag, nivå samt tillskott Miljarder kronor Prognos Kalkyl Skatter och bidrag totalt 288,2 303,4 323,0 344,5 varav uppräknade statsbidrag 1,7 2,2 varav höjd skatt 1,8 8,5 17,8 Anm.: Redovisningstekniskt förs läkemedelsbidraget till de generella statsbidragen. Överenskommelse mellan parterna saknas idag men vi utgår från att bidraget utvecklas i takt med kostnaderna. Kostnaderna inom hälso- och sjukvården har ökat utöver demografiska behov med i genomsnitt 0,8 procent per år. Öknings - takten har varit något högre inom kollektivtrafiken. Under de närmaste åren växlar de demografiska behoven upp. Dagens kostnadsbild ger en högre kostnad under kommande år med en ny befolkningssammansättning. I vår framskrivning antar vi dock en oförändrad socioekonomisk sammansättning. I kalkylen antas även de riktade statsbidragen öka i takt med kostnaderna, vilket år 2019 innebär ytterligare cirka 0,9 miljarder kronor i statliga tillskott utöver de som redovisas i tabellen. Vår bedömning är att medelskattesatsen höjs med 8 öre i landstingen Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Vår kalkyl för 2018 och 2019 För åren 2018 och 2019 räknar vi med att landstingens kostnader fortsätter att öka i takt med demografiskt betingade behov samt en historisk trend på 0,9 procent. Vi antar vidare att de generella statsbidragen ökar i reala termer med 2 procent per år. Detta innebär att staten år 2019 har tillskjutit ytterligare 2,2 miljarder jämfört med vårpropositionen (tabell 22). Skatteunderlagsökning- Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 69

373 4. landstingens ekonomi en förväntas dämpas till följd av lägre sysselsättningsökningstakt efter För att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket är halvvägs till tumregeln för god ekonomisk hushållning krävs skattehöjningar på 29 öre 2018 och 38 öre Tillsammans med prognostiserad skattehöjning 2017 blir det en ökning med 75 öre. Diagram 46 Bidrag till resultatutveckling per delposter i resultaträkningen Miljoner kronor 30 Generella statsbidrag Skattesatsförändring 20 Skatteunderlag Landstingens resultat beräknas vara fortsatt lågt under prognosperioden. Sammantaget motsvarar det knappt en halv procent av skatteintäkter och statsbidrag För att nå ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag och klara kostnadsökningar som följer demografiska behov och historisk trend krävs skattehöjningar på 75 öre fram till 2019 jämfört med dagens skattesats, varav 67 öre gäller för åren 2018 och Miljarder kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetenns kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat före e.o. poster Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Landstingens resultat har sammantaget knappt uppnått 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag under de senaste tio åren. Med de tillskott som nu aviseras i form av generella statsbidrag klarar landstingen att finansiera kostnadsökningarna med hjälp av 8 öres skattehöjning Åren därefter krävs betydligt högre skattehöjningar för att finansiera kostnaderna med en betydligt lägre utveckling av skatteunderlaget. Resultaten i landstingen har varierat kraftigt under de senaste åren till följd av tillfälliga intäktsförstärkningar, främst återbetalningar från AFA Försäkring, och tillfälliga kostnader, framförallt justering av RIPS-räntan. Landstingens resultat kommer enligt vår prognos att vara svaga såväl i år som nästa år. För att nå ett antaget resultat som motsvarar 1 procent under 2018 och 2019 krävs skattehöjningar på 67 öre för att finansiera demografiska behov och kostnadsökningar därutöver enligt genomsnittlig historisk trend. Tillsammans med den skattehöjning vi prognostiserar för 2017 blir det en total ökning av skattesatsen på 75 öre jämfört med i dag. Diagram 47 Landstingens resultat samt vad 2 procent av skatter och bidrag mot svarar Miljarder kronor Miljarder kronor procent Resultat Ej uppräknade statsbidrag Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. 70 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

374 APPENDI X Här redovisas några nyckeltal samt samlade resultaträkningar för kommuner respektive landsting och även summerade till en sammantagen bild. För diagram med fördelningen av kostnader och intäkter för kommuner och landsting var för sig, tabeller med översikt över statsbidragen och andra data som vi brukat re - dovisa i Ekonomirapportens Appendix hänvisar vi till vår webb - plats, och området Sektorn i siffror. Gå till välj Ekonomi, juridik, statistik/ekonomi/ Sektorn i siffror. En sammantagen bild av kommuner och landsting Tabell 24 Nyckeltal för kommuner och landsting Procent och tusentals personer Utfall Prognos Kalkyl Medelskattesats, % 31,99 32,10 32,18 32,93 33,92 Kommuner, inkl Gotland 20,70 20,75 20,75 21,20 21,82 Landsting*, exkl Gotland 11,35 11,41 11,49 11,78 12,16 Utfall Prognos Kalkyl Antal sysselsatta**, tusental Kommuner Landsting Volymutveckling, % 3,0 4,7 2,6 2,9 2,4 Kommuner 2,7 5,7 2,6 3,0 2,4 Landsting 3,6 2,9 2,6 2,6 2,5 *Gotlands skatteunderlag ingår inte och det går därför inte att summera totalen. **Medelantalet sysselsatta enligt Nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi 71

375 Appendix Tabell 25 Sammantagen resultaträkning Miljarder kronor Utfall Prognos Kalkyl Verksamhetsintäkter* Verksamhetskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansnetto Resultat före e.o. poster Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 1,7 1,8 1,0 1,0 1,0 Anm.: Konsolidering har gjorts avseende köp mellan sektorerna. *Engångseffekten av återbetalning av AFA-premier ingår i verksamhetens intäkter med 5 miljarder för Tabell 26 Kommunernas resultaträkning Miljarder kronor Utfall Prognos Kalkyl Verksamhetsintäkter* Verksamhetskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansnetto Resultat före e.o poster Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 2,5 2,5 1,3 1,0 1,0 *Engångseffekten av återbetalning av AFA-premier ingår i verksamhetens intäkter med 3,5 miljarder kronor för Tabell 27 Landstingens resultaträkning Miljarder kronor Utfall Prognos Kalkyl Verksamhetsintäkter* Verksamhetskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansnetto Resultat före e.o. poster Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 0,2 0,5 0,4 1,0 1,0 *Engångseffekten av återbetalning av AFA-premier ingår i verksamhetens intäkter med 1,4 miljarder kronor år Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. 72 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi

376

377 Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landsting ens ekonomi Stora demografiska förändringar framöver innebär en stor utmaning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Förutom en åldrande svensk befolkning och fler skolbarn ökar invandringen kraftigt. När det gäller de som kommer till Sverige för att söka asyl har staten ett ansvar för att finansiera kostnaderna för mottagandet. Kommuner och landsting har dock ett verksamhetsmässigt ansvar, för skolgång, boende, hälso- och sjukvård med mera. Detta innebär en stor utmaning i dagsläget och det finns nu en brist på bland annat bostäder, personal och skollokaler. För asylsökande som får uppehållstillstånd övergår ansvaret till kommunsektorn för såväl finansiering som för olika verksamheter. Trycket på kostnaderna väntas på grund av de demografiska förändringarna vara stort framöver. Den starka konjunkturutvecklingen och statliga tillskott innebär en tillfällig lättnad, men en svagare utveckling av intäkterna 2018 och 2019 väntas innebära betydande finansiella problem för kommunsektorn. På webbsidan Sektorn i siffror på finns aktuella uppgifter om bland annat kommunernas och landstingens samlade kostnader och intäkter. Ekonomirapporten är en rapportserie från Sveriges Kommuner och Landsting som kommer ut med två utgåvor per år. I serien behandlar vi det ekonomiska nuläget och utvecklingen i kom mu - ner och landsting. Kalkylerna i den här utgåvan sträcker sig till år Beställ eller ladda ned på eller på telefon Pris 100 kr exkl. moms och porto. ISBN ISSN Post Stockholm Besök Hornsgatan 20 Telefon

378 Byggt med lokalt engagemang! Till kommunstyrelsen Till lokala ideella föreningslivet Sveriges föreningsvänligaste kommun 2016 Vi uppmanar Sveriges kommuner och det lokala föreningslivet att nominera den kommun som är Sveriges föreningsvänligaste kommun år Priset Gyllene koppen delas ut årligen Priset tilldelas den kommun som har goda villkor att verka i och som inser att det ideella föreningslivet är delaktigt, självständigt, respekterat och präglas av positiv kontakt. Den föreningsvänligaste kommunen kan få priset flera gånger. Så här går det till Nomineringsunderlaget ska vara insänt senast den 16 december. Därefter kommer vi att göra en bedömning av nomineringen samt kommunen och eventuellt begära in kompletterande uppgifter. Den 10 februari meddelar vi den kommunen som är Sveriges föreningsvänligaste kommun Tillsammans utformar vi ett pressmeddelande och bestämmer datum för prisutdelningen. Platsen är hos den vinnande kommunen, som står för kostnaderna i samband med ceremonin kring prisutdelningen. Vad är viktigt i nomineringsunderlaget Kommunen eller det lokala föreningslivet utgår från de ledord som nedan presenteras i sitt nomineringsunderlag. Utifrån ledorden är det fritt att beskriva hur väl kommunen verkar enligt ledorden. Ange er kontaktperson om vi behöver begära in kompletterande faktauppgifter. Ledord som är avgörande Självständighet Respekt Delaktighet i strategier Goda villkor att verka Sveriges Föreningar Digital adress Organisationsnummer Annebergsvägen 5 info@sverigesforeningar.se Vendelsö

379 Tillägg som kan vara avgörande Beskriv även i nomineringen om kommunen verkar för ungdomssatsning/ar inom föreningslivet. Oavsett om ni är en kommun eller ett lokalt föreningsliv som nominerar, så kan detta vara en tilläggsupplysning som blir avgörande. Med ungdom menar vi åldern år. Vi ser fram emot er nominering! Sveriges Föreningar välkomnar Sveriges kommuner och det lokala föreningslivet att nominera förslag till den förmodligen finaste utmärkelsen man som kommun kan få den gyllene koppen. Alla vill leva, bo och verka i den föreningsvänligaste kommunen. Mejla er nominering till nominera@sverigesforeningar.se Hänvisningar görs bäst med länkhänvisning, istället för stora och tunga bifogade filer. Frågor mejlas till ivar.scotte@sverigesforeningar.se Landskrona den Agneta Rolfhamre Ordförande i Sveriges Föreningar Gunnar Nilsson Styrelseansvarig för utmärkelsen

380 (16) CIRKULÄR 16:51 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Mona Fridell m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Budgetförutsättningar för åren I detta cirkulär presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer Preliminärt taxeringsutfall september Ny befolkningsprognos Preliminär kostnadsutjämning 2017 Ny statsbidragsram Preliminärt utfall i LSS-utjämningen år 2017 Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag Jämfört med den prognos SKL presenterade i augusti är skatteunderlaget reviderat. Bedömningen av år 2015 grundas fortfarande på det preliminära taxeringsutfall som Skatteverket presenterade den 8 september. Jämfört med den prognos SKL presenterade i augusti (cirkulär 16:45) är prognosen för 2016 är uppreviderad till följd av att vi nu räknar med en större ökning av arbetade timmar medan utveckling är nedreviderad som en konsekvens av nedjusterad timlöneutveckling. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

381 CIRKULÄR 16: (16) Konjunkturell balans för första gången på åtta år Den svenska ekonomin har i år nått konjunkturell balans och konjunkturen fortsätter stärkas in i nästa år. Det innebär ökningstal för BNP, sysselsättning och skatteunderlag som är starkare än normalt. På längre sikt ser det inte lika ljust ut. Statens finansiella sparande fortsätter samtidigt att förbättras och 2020 beräknas den offentliga sektorns samlade finansiella sparande motsvara 1,0 procent av BNP. Det ger ett visst utrymme för överföringar från staten till kommunsektorn. Den svenska ekonomin har under de senaste två åren utvecklats väl, med en snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med en vikande arbetslöshet. Den svenska ekonomin har därmed återhämtat det fall i resursutnyttjandet som skedde i samband med finanskrisens utbrott hösten Den relativt starka tillväxten har varit möjlig trots en svag utveckling i omvärlden. BNP på de främsta svenska exportmarknaderna ökade sammantaget med endast 1,8 procent respektive med 1,7 procent 2014 och Även i år beräknas tillväxten stanna vid 1,7 procent. Det är en utveckling som är väsentligt svagare än historiskt och anmärkningsvärd mot bakgrund av att konjunkturen förstärks och arbetslösheten i flera länder går ned. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt innebär att det inte blir någon större fart på svensk export. I år beräknas exporten (i kalenderkorrigerade termer) öka med 3,2 procent och nästa år med 3,5 procent. Det är ökningar som ligger en bra bit under historiska genomsnitt, trots att den svenska kronan under de senaste åren försvagats med omkring 10 procent, vilket borde verkat stimulerande för svensk export. Det är i stället stark inhemsk efterfrågan som drivit på tillväxten i Sverige. Särskilt under de två senaste åren har inhemsk efterfrågan ökat mycket snabbt (2,9 respektive 4,0 procent 2014 och 2015). Ökningstalen är en bra bit över historiskt genomsnitt och i år beräknas inhemsk efterfrågan växa ytterligare något snabbare. Utveckling sammanhänger till stor del med snabbt växande investeringar. Men den inhemska efterfrågan har under senare tid också drivits på av en ytterligt stark utveckling av offentlig konsumtion. Såväl statlig som kommunal konsumtion ökar kraftigt, inte minst i år, till följd av det stora antalet asylsökande. Trots att bedömningen av asylmottagandet och inte minst bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn väsentligt justerats ned. Migrationsverket räknar nu (i sitt huvudalternativ) med asylsökande för i år mot i prognosen från februari. Prognosen för antalet ensamkommande flyktingbarn har justerats ned från till Även för kommande år har prognoserna för antalet asylsökande och ensamkommande flyktingbarn justerats ned. Färre asylsökande och färre ensamkommande flyktingbarn innebär att vår prognos för storleken på offentlig konsumtion har skruvats ned. Statens finanser blir av detta skäl väsentligt bättre än vad vi räknade med i april. För kommunsektorns del är bilden inte lika tydlig. Trots färre asylsökande och inte lika stora ökningar av befolkningen har

382 CIRKULÄR 16: (16) kommuner och landsting även i denna rapport uppenbara problem att få sina ekonomier att gå ihop åren bortom Förklaringen kan sökas i ett svagare skatteunderlag. Sedan finanskrisen 2008 har pris- och löneökningstakten varit väsentligt långsammare än under föregående åttaårsperiod. Trots att den svenska ekonomin nu nått konjunkturell balans är prisökningstakten en bra bit under de två procent som är satt som mål för penningpolitiken. Också löneökningarna är, för konjunkturläget, relativt blygsamma. Den genomsnittliga timlönen har ökat med 2,6 procent per år enligt Konjunkturlönestatistiken. Vi räknar med att det definitiva utfallet 2016 hamnar nära genomsnittet för de senaste åren. Därefter antar vi att tilltagande brist på arbetskraft resulterar i successivt högre löneökningar. Vår prognos avser totala timlöneökningar, det vill säga både avtalsenliga och löneökningar utöver avtal. Även förändringar i arbetskraftens sammansättning påverkar utfallet. Syftet med prognosen är att tillsammans med förändringen av antalet arbetade timmar skatta lönesummans utveckling. Inte att skatta utfallet av kommande avtalsrörelse. Vår bedömning är att prisökningstakten fortsätter stiga framöver, men att inflationen beräknad med utgångspunkt från KPIF når 2 procent först en bit in på Därefter förutsätts inflationen beräknad på detta sätt ligga kvar på denna nivå. Utvecklingen av KPI kommer att skilja sig från detta till följd av efterhand allt högre räntor. Inflationen beräknad enligt KPI når 2018 upp i 3 procent och ligger under 2019 och 2020 kvar mellan 2½ och 3 procent. För åren har ingen egentlig prognos gjorts. Bedömningen för dessa år utgår i stället från antagandet om att den svenska ekonomin efter en kortare period av högkonjunktur återgår till konjunkturell balans. Det gör att tillväxttalen för BNP åren blir väsentligt lägre jämfört med åren då konjunkturläget stadigt förbättrades. Utvecklingen åren ligger mer i linje med hur BNP har utvecklats historiskt. Utsikterna för de offentliga finanserna ser betydligt ljusare ut nu än vad vi räknade med i april. Slutåret för beräkningarna är de offentliga finanserna mer än 1 procentenhet bättre än de beräkningar vi presenterade i april. Förklaringen återfinns i förbättrade statliga finanser i form av lägre utgifter. Merparten är lägre statlig konsumtion, men vi räknar också med lägre transfereringar till hushållen tack vare mindre volymer i arbetsmarknadsåtgärder samt ett lägre sjuktal.

383 CIRKULÄR 16: (16) Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,9 3,2 2,6 2,1 1,8 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,0 2,0 1,4 0,7 0,4 0,5 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,8 6,7 6,6 6,6 6,4 Timlön, nationalräkenskaperna 3,3 2,3 2,9 3,1 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,6 2,8 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,2 1,6 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,8 3,0 2,6 2,7 Realt skatteunderlag 1,8 2,3 1,9 1,1 0,8 0,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. Skatteunderlagstillväxten kulminerar i år I vår augustiprognos justerade vi ner prognosen för 2015 till följd av det preliminära taxeringsutfall Skatteverket publicerade den 11 augusti. Vi ansåg då att en del uppgifter i taxeringsutfallet var motsägelsefulla, varför det var svårt att avgöra vilka delar av skatteunderlaget som utvecklats svagare än beräknat. Det preliminära taxeringsutfall som sedan har publicerats den 8 september ändrar inte den bilden. Det innebär att prognosen för 2015 är mer osäker än bedömningen för föregående år brukar vara så här nära det slutliga taxeringsutfallet. Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Sysselsättning, timmar Övrigt Timlön Exkl. regeleffekter Källa: Skatteverket och SKL. Skatteunderlagsprognosen för åren är baserad på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan och presenteras utförligt i Ekonomirapporten, oktober Den starka skatteunderlagstillväxten 2015 och 2016 beror framförallt på att den pågående konjunkturuppgången har medfört stark ökning av arbetade timmar båda åren (diagram 1). I år förstärks skatteunderlaget också av en relativt stor ökning

384 CIRKULÄR 16: (16) av pensionsinkomsterna till följd av kraftigt positiv balansering av inkomstanknutna pensioner. Nästa år räknar vi med att konjunkturen förstärks ytterligare då konjunkturtoppen nås. Det innebär ett stramare arbetsmarknadsläge, som leder till lugnare utveckling av arbetade timmar. Samtidigt bidrar även en lägre indexuppräkning av pensionsinkomster till att hålla tillbaka skatteunderlaget. Men detta motverkas delvis av att löneökningstakten tilltar. När arbetsmarknaden därefter närmar sig balans mattas sysselsättningsökningen successivt och grundavdragen förutsätts öka enligt den historiska trenden, vilket innebär en högre takt än för tillfället. Även i reala termer (efter avdrag för prisökningar) kulminerar skatteunderlagstillväxten i år och ligger kvar på en hög nivå Men mot slutet av perioden faller den tillbaka till svagare utvecklingstal än vi sett sedan Förändring jämfört med SKL:s prognos från augusti 2016 Jämfört med den prognos SKL presenterade i augusti (cirkulär 16:45) är skatteunderlagets ökning reviderad samtliga år från och med 2016, se tabell 2. Prognosen för 2016 är uppreviderad till följd av att vi nu räknar med en större ökning av arbetade timmar än i föregående prognos. Skatteunderlagstillväxten är nedreviderad. Det är främst en konsekvens av nedjusterad timlöneutveckling. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL okt 4,8 5,0 4,5 3,9 3,8 3,9 28,9 Reg, sep 5,2 5,0 5,2 4,2 4,2 4,1 31,4 ESV sep 5,0 5,2 4,6 4,1 3,9 3,8 29,7 SKL, aug 4,8 4,8 4,6 4,1 4,1 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL. Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Både regeringen och Ekonomistyrningsverket (ESV) har gjort en mer positiv tolkning än SKL av det preliminära taxeringsutfallet. Ekonomistyrningsverkets prognos för år 2016 bygger på lite större ökning av både arbetade timmar och timlöner än SKL:s, och visar därmed starkare skatteunderlagstillväxt i år. För åren framöver gör ESV och SKL en likartad bedömning av skatteunderlagets förändring. De bygger dock på olika bilder av arbetsmarknaden. SKL utgår från en mer positiv utveckling av arbetade timmar medan ESV förutsätter högre löneökningstakt. Regeringens prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL:s vart och ett av åren En förklaring är att antalet arbetade timmar växer mer i regeringens prognos än i SKL:s alla åren utom De båda första åren räknar regeringen också

385 CIRKULÄR 16: (16) med större lönehöjningar. År 2017 tilltar pensionsinkomsterna dessutom snabbare i regeringens prognos. Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt år 2020 (tabell 3). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 10 år 4,0 4,0 3,9 3,8 4,0 Årlig ökning 5,1 4,5 3,9 3,8 3,9 Differens 1,1 0,5 0,0 0,0 0,1 Källa: Skatteverket och SKL. Preliminärt taxeringsutfall september Som nämns ovan har Skatteverket sammanställt preliminärt utfall per september över beskattningsbar förvärvsinkomst för inkomståret 2015 (taxeringsår 2016). Utfallet finns att hämta på Skatteverkets webbplats: Det slutliga taxeringsutfallet beräknas vara klart den 21 november. Ny befolkningsprognos Vi har i denna prognos använt SCB:s reviderade befolkningsprognos från september I tabellen nedan syns den nya prognosen, omräknad till befolkningen per första november respektive år. Tabell 4. Befolkningsprognos för åren Antal och procent Utfall/Prognos Förändring, % 1,036 1,347 1,583 1,020 1,169 Källa: SCB.

386 CIRKULÄR 16: (16) Slutavräkningar Slutavräkning 2015 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2014 och 2015 till 3,3 procent respektive 4,6 procent i Budgetpropositionen för år Slutligt utfall för 2014 blev 3,2 procent och vår prognos i december 2015 visade på en ökning av skatteunderlaget med 4,9 procent för Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2015 till 43 kronor per invånare den SKL:s prognos enligt detta cirkulär visar en ökning av skatteunderlaget med 4,8 procent för Med denna lägre uppräkning uppgår prognosen för avräkningen 2015 till 4 kronor, vilket medför en korrigering på 39 kronor per invånare jämfört med bokslut Jämfört med vår prognos i augusti (cirkulär 16:45) är det ingen förändring. Slutavräkning 2016 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2015 och 2016 uppgår till 5,0 procent respektive 5,3 procent, enligt regeringsbeslut. SKL:s prognos innebär en lägre uppräkning för 2016 vilket gör att vår prognos på slutavräkningen 2016 blir negativ 209 kronor per invånare den Jämfört med vår prognos i augusti (cirkulär 16:45) är det en förbättring med 83 kronor per invånare. Slutavräkning 2017 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2016 och 2017 uppgår till 5,0 procent respektive 5,2 procent, enligt Budgetpropositionen för SKL:s prognos innebär en lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2017 blir negativ och uppgår till 303 kronor per invånare den Utjämningssystemet, preliminära beräkningar 2017 SCB har gjort en preliminär beräkning av 2017 års utjämningssystem. Tabeller med resultat och dataunderlag samt beskrivning av beräkningarna har skickats ut till samtliga kommuner den 29 september. Uppgifterna finns också presenterade på SCB:s webbplats. Nedan kommenteras de beräkningsskillnader som finns mellan SCB:s utskick och SKL:s Prognosunderlag enligt detta cirkulär. Även skillnader mellan SKL:s förra prognos på kostnadsutjämningen från april kommenteras. Det definitiva utfallet för 2017 presenteras av SCB den 21 december.

387 CIRKULÄR 16: (16) Inkomstutjämning I SCB:s underlag finns beräkningar av inkomstutjämningssystemet och regleringsposten. På flera punkter skiljer sig SCB:s beräkningar mot de som presenteras i detta cirkulär. SCB:s beräkning av inkomstutjämningen bygger på det preliminära taxeringsutfallet 2016 (inkomstår 2015) som uppgår till 4,7 procent, medan SKL, i de kommunspecifika beräkningarna (Excelfilen Prognosunderlag K ), använder SKL:s prognos på den definitiva taxeringen, 4,8 procent. Vidare använder sig SCB av folkmängden per den sista juni 2016 för att räkna ut skattekraften. I filen Prognosunderlag K har SKL räknat med en prognos på befolkningen per den 1 november Skillnaden mellan SCB:s och SKL:s bedömningar resulterar i olika nivåer på den garanterade skattekraften i riket, vilket påverkar kommunernas avgift respektive bidrag i inkomstutjämningen. Det slutliga utfallet av inkomstutjämningen för år 2017 presenteras den 21 december. Det som återstår att uppdatera är utfallet av beskattningsbar inkomst 2015 samt kommunens folkmängd per den 1 november 2016 och nya länsvisa skattesatser i samband med eventuella skatteväxlingar. Kostnadsutjämningen Regeringen meddelade i budgetpropositionen att indelningsgrunden för delmodellen barn och ungdomar med utländsk bakgrund ändras i enlighet med Statskontorets förslag. Denna förändring var redan inkluderad i vår aprilprognos för kostnadsutjämningen. SCB har publicerat det preliminära utfallet för kostnadsutjämningen den 29 september. Jämfört med prognosen från april har några förändringar gjorts. För det första utgår SCB:s beräkningar från de faktiska verksamhetskostnaderna 2015, inte vår prognos. I aprilprognosen underskattades kostnadsutvecklingen för grundskolan med ungefär 500 kronor per invånare och för äldreomsorgen respektive förskolan med 350 kr/inv. Det medför att bidragskommuner i dessa delmodellen får ett större bidrag än i aprilprognosen och avgiftskommunerna får en högre avgift. Även variabeln Ekonomiskt bistånd längre än sex månader i delmodellen för individ- och familjeomsorg har uppdaterats. Dessa uppdateringar görs årligen och är således inte oväntade. Däremot har SCB på eget initiativ ändrat beräkningssättet för två variabler i kostnadsutjämningen. Dels har personer med etableringsstöd exkluderats i variabeln arbetslösa utan ersättning i delmodellen för individ- och familjeomsorg. Det medför att antalet personer minskar med 25 procent och att kommuner som tagit emot många nyanlända får ett försämrat utfall. Dels har asylsökande ungdomar exkluderats i variabeln Programval i delmodellen för gymnasieskolan, vilket minskar antalet elever med tio procent. Störst försämring får kommuner som har tagit emot många asylsökande och flyktingar. Som mest förlorar

388 CIRKULÄR 16: (16) en kommun drygt 600 kronor per invånare på SCB:s egeninitierade ändringar av kostnadsutjämningen. Sveriges Kommuner och Landsting har i brev till berörda parter framfört klagomål på SCB:s förändringar som innebär ändrad omfördelning på drygt 300 miljoner kronor. Kommunens preliminära bidrag eller avgift framgår av filen Prognosunderlag K rad 22. Eftersläpningseffekter är inte inkluderade i modellen I den bilagda filen är kommunens bidrag/avgift i kostnadsutjämningen exklusive eventuell ersättning för eftersläpningseffekter. Detta innebär att de kommuner som är aktuella för ersättning för eftersläpning (se tabellen nedan) hanterar denna post separat. Kriteriet för att få ett bidrag är en genomsnittlig befolkningsökning mellan 2011 och 2015 på minst 1,2 procent, samt en ökning på 1,2 procent mellan 2015 och Om kriteriet för befolkningsökning uppfylls kommer det totala utfallet i kostnadsutjämningen att förbättras för dessa kommuner. I SCB:s preliminära kostnadsutjämning ingår såväl ersättning för eftersläpning som finansieringen av densamma. I filen Prognosunderlag K har eventuell ersättning för eftersläpning tagits bort, men finansieringen ligger kvar. Beloppet kan dock förändras beroende på utfallet i befolkningsstatistiken. Tabell 5. Kommuner aktuella för eventuella eftersläpningsersättningar samt SCB:s bedömning av den preliminära ersättningen Kronor per invånare respektive procent Kommun Kompensat- Årlig genomsnitt- Procentuell Kommun Kompensat- Årlig genomsnitt- Procentuell ion för efter- lig förändring förändring ion för efter- lig förändring förändring släpningsef- över gränsvärde släpningsef- över gränsvärde fekter, kr/inv fekter, kr/inv Sundbyberg 736 3,77 % 2,42 % Sollentuna 81 1,59 % 0,98 % Sigtuna 735 2,02 % 2,37 % Lomma 74 1,45 % 0,96 % Nykvarn 689 2,00 % 2,26 % Fagersta 69 1,47 % 0,94 % Upplands-Bro 593 1,77 % 2,04 % Malmö 56 1,60 % 0,91 % Österåker 541 1,36 % 1,94 % Nacka 37 1,73 % 0,88 % Upplands Väsby 535 1,47 % 1,96 % Södertälje 22 1,53 % 0,84 % Järfälla 502 1,84 % 1,82 % Härryda 21 1,23 % 0,84 % Tyresö 395 1,58 % 1,61 % Strömstad 1 1,78 % 0,80 % Trosa 352 1,20 % 1,55 % Botkyrka 0 1,45 % 0,46 % Värmdö 308 1,39 % 1,43 % Stockholm 0 1,70 % 0,54 % Knivsta 306 3,05 % 1,41 % Vallentuna 0 1,38 % 0,45 % Haninge 293 1,67 % 1,42 % Uppsala 0 1,24 % 0,67 % Avesta 245 1,27 % 1,31 % Växjö 0 1,26 % 0,58 % Solna 235 2,08 % 1,44 % Göteborg 0 1,30 % 0,71 % Täby 233 1,36 % 1,32 % Örebro 0 1,32 % 0,50 % Huddinge 120 1,53 % 1,05 % Västerås 0 1,21 % 0,47 % Helsingborg 90 1,35 % 0,99 %

389 CIRKULÄR 16: (16) Regleringsbidrag/avgift Förbundet har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2017 till 2020 (tabell 6 och 7). Förändringar sedan senaste bedömningen beror på vår skatteunderlagsprognos och förändringar i anslaget för kommunalekonomisk utjämning, som påverkar omslutningen i inkomstutjämningen. Förändringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning i samband med Budgetpropositionen 2017 framgår av cirkulär 16:50 tabell 3 och 4. Skillnader jämfört med SCB:s beräkningar beror på till stor del på att SCB använder sig av folkmängden per den sista juni 2016 medan vi använder en prognos på befolkningen per den SCB:s beräkning av inkomstutjämningen bygger på det preliminära taxeringsutfallet 2016 (inkomstår 2015) för september (4,7 procent). Vi använder förbundets prognos på den definitiva taxeringen, 4,8 procent. Tabell 6. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2017 till 2020 Miljoner kronor Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Källa: SCB och SKL: Tabell 7. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2017 till 2020 Kronor per invånare Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Källa: SCB och SKL: Regeringen har i Budgetpropositionen anvisat 10 miljarder till kommuner och landsting från år 2017 för mer resurser i välfärden. Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet dvs. i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Av tillskottet som fördelas per invånare erhåller kommunerna 70 procent och landstingen 30 procent. Av det tillskott som fördelas med hänsyn till antal asylsökande och

390 CIRKULÄR 16: (16) nyanlända får kommunerna 80 procent och landstingen 20 procent. Beräkningen är preliminär och kommer att uppdateras inför den slutliga fördelningen inför Tabell 8. Fördelning av 10 miljarder till välfärden, kommuner Miljoner kronor och kronor per invånare År Totalt, mnkr Generell fördelning, mnkr Generell fördelning, kronor/invånare Modellberäknad fördelning, mnkr Källa: Regeringens skrivelse Preliminär fördelning kommuner och landsting. Från år 2021 är tanken att hela tillskottet ska ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som generellt statsbidrag. Den del av pengarna som fördelas efter invånarantal, ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed även i våra beräkningar av regleringsposten ovan. På vår webbsida finns en preliminär beräkning av fördelning mellan kommuner och landsting av de tio miljarder som aviserades tidigare i år. Beräkningen har reviderats sedan april och bygger nu på uppgifter till och med augusti. Preliminärt utfall i LSS-utjämningen år 2017 SCB har skickat ut preliminära beräkningar till kommunerna över bidrag och avgifter för LSS-utjämningen för Regeringen har även i år beslutat att uppdaterat beräkningen av personalkostnadsindex med uppgifter från RS Jämfört med prognos 2 som SKL skickade ut i juni (cirkulär 16:35) har förändringar skett beroende på ett fåtal rättningar i underlaget från Räkenskapssammandraget för utjämningen. Utöver att ge effekter för de berörda kommunerna påverkar detta även den riksgenomsnittliga kostnaden och standardkostnaden för riket. Dessutom kan uppdaterade befolkningssiffror till ge differenser för enskilda kommuner. Skillnaderna mot de tidigare prognoserna finns redovisade i tabell 5 i SCB:s utskick. Även differenserna mot vår första prognos i april (cirkulär 16:17) är relativt små för de kommuner där beräkningen baserades på preliminära siffror från RS I slutet av december kommer SCB ut med en ny prognos där befolkningsuppgiften är uppdaterad till den 1 november. Fram till den 15 februari nästa år, då Skatteverket fattar beslut om bidrag och avgifter för år 2017, kan förändringar ske som påverkar uppgifterna om bidrag och avgifter per kommun, förhoppningsvis med smärre differenser.

391 CIRKULÄR 16: (16) Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex I våra kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisförändringar under perioden Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler. Tabell 9. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Arbetskraftskostnader* 3,4 3,6 3,0 3,2 3,4 3,4 Övrig förbrukning 1,6 2,0 2,1 2,4 2,6 2,6 Prisförändring 2,8 % 3,0 % 2,7 % 2,9 % 3,2 % 3,2 % *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering. Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos (dock justerad för den statliga lärarlönesatsningen), och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2016 och 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV med 0,3 procentenheter per år. Allt högre avsättningar för förmånspensioner, delvis till följd av ändrad indexberäkning för allmän pension innebär kraftigt ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt förknippad med de antagande om priser, löner m.m. som ligger bakom kalkylen. Osäkerheten ökar för varje år framåt. För påverkar det PKV med 0,2 procentenheter. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF-KS, dvs. konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna.

392 CIRKULÄR 16: (16) Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras Prognosunderlag K på vår webbplats på nedanstående länk: Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun. I prognosunderlaget redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget. På vår webbplats finns en tabell som innehåller vissa riktade statsbidrag samt regleringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Av tabellen framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i prognosen eller inte. Tabellen återfinns via nedanstående länk: Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 16:45) beror på: Ny skatteunderlagsprognos Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer Preliminärt taxeringsutfall september Ny befolkningsprognos Preliminär kostnadsutjämning 2017 Ny statsbidragsram Preliminärt utfall i LSS-utjämningen år 2017 Skillnader jämfört med SCB:s beräkningar beror på till stor del på att SCB använder sig av folkmängden per den sista juni 2016 medan vi använder en prognos på befolkningen per den SCB:s beräkning av inkomstutjämningen bygger på det preliminära taxeringsutfallet 2016 (inkomstår 2015) för september (4,7 procent). Vi använder förbundets prognos på den definitiva taxeringen, 4,8 procent. Den del av välfärdsmiljarderna som fördelas efter invånarantal, ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed även i våra beräkningar, se tabell 8. Beräkningarna bygger i övrigt på 2016 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen.

393 CIRKULÄR 16: (16) Gör kommunens egen intäktsprognos åren med hjälp av modellen Skatter & bidrag Med hjälp av modellen kan du se kommunens intäkter efter olika antaganden om: Skattesats Antal invånare och åldersstruktur i den egna kommunen Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen Skatteunderlag i riket Du får också en ökad förståelse för hur utjämningssystemets olika delar påverkas av förändringar i befolkningen och av skatteunderlagets utveckling i riket. Vi informerar kontinuerligt i våra cirkulär om hur ändrade förutsättningar ska föras in i modellen. Modellen är endast tillgänglig för dig som ansvarar för kommunernas ekonomi- eller finansfunktion. Rutiner för prenumeration/beställning av modellen år 2016 Beställning för nya användare Kommuner som inte haft modellverktyget under 2015 gör beställningen via vår beställningsblankett. Beställningsblanketten kan hämtas från vår webbplats skl.se under område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik), Budget och planering, Skatter & bidrag, kommuner. Spara den först på Din dator innan Du fyller i den! Blanketten kan sedan e-postas till mona.fridell@skl.se. Priset år 2016 är kronor. Uppdatering av modellen Skatter & bidrag Kommuner som använder den förenklade uppdateringen laddar ner filen: Uppdateringsfil-16051nr5.xls från sidan Följ sedan instruktionerna i filen eller manualen, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär. Kommuner som uppdaterar modellen manuellt behöver göra nedanstående förändringar i blad 2 Indatabladet. Först måste bladets skydd tas bort. Lösenordet är kommun. Skriv in regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2016 och 2017 i cellerna C8 D8. Dessa uppgår till 5,0 för år 2016 och till 5,2 för år Skriv in SKL:s skatteunderlagsprognos i cellerna B9 till G9. Beloppen syns i tabell 2, första raden. Skriv in kommunens preliminära taxering för skatteintäkter 2015 i cellen C20. Värdena finns i K , cell C48.

394 CIRKULÄR 16: (16) Skriv in reviderad befolkningsprognos på riksnivå i cellerna D26 G26. Värdena finns i Prognosunderlag K , cellerna D42 G42. Skriv in vår reviderade framskrivning av kommunens befolkning i cellerna D29 G29. Eventuella formler ska ersättas. Uppgifterna finns i Prognosunderlag K , cellerna D44 G44. Skriv in ny statsbidragsram för åren 2017 till 2020 i cellerna D32 G32. Beloppen är: ,007; ,007 ; ,007; ,007 OBS! Den del av välfärdsmiljarderna som fördelas i kronor per invånare ingår i statsbidragsramen, se tabell 8. Skriv in beloppen för inkomstutjämningsbidraget netto åren 2017 till 2020 i cellerna D35 G35. Beloppen är: ,423; ,095; ,931; ,588 Skriv in det överskjutande beloppet för kostnadsutjämningen i cell D39. Beloppet är 14,890 Skriv in strukturbidraget i cellerna D42 G42. Beloppen är: 1 064,558; 1 081,410; 1 092,442; 1 105,218 Skriv in införandebidraget i cellerna D45 E45. Beloppen är: 259,193; 34,095 Skriv in ny prognos för konsumentprisindex i cellerna B54 G54. Värden finns i tabell 1, rad 7. Skriv in preliminär kostnadsutjämning 2017 i cell D63. Värdet hittar du i Prognosunderlag K , cell D22. Eventuell formel ska skrivas över. Kommuner som kan komma ifråga för eftersläpningsersättning (se tabell 5) ska, liksom tidigare, ha en formel i denna cell. Formeln ska lyda =xxxx + (OM(N5>2;'Blad 6 Befolkningsförändringar'!D85;0)) där xxxx = kostnadsutjämning 2017 enligt prognosunderlaget. Skriv in preliminär LSS-utjämning 2017 i cell D66. Värdet hittar du i Prognosunderlag K , cell D26. Eventuell formel ska skrivas över. Följande ändringar måste göras i blad 1 Totala intäkter: Skriv in SKLs prognos över avräkningen på 2016 års inkomster i cell H30 ( 209 kr/inv.). Skriv in Sveriges Kommuner och Landstings prognos över avräkningen på 2017 års inkomster i cell I32 ( 303 kr/inv.). Dessutom måste följande ändringar göras på blad 4 Kostnadsutjämning. Ny befolkningsprognos i åldersgrupper för riket per den (eller ) finns att hämta på vår webbplats och kortadressen Välj Uppdatering. Under rubriken Manuell uppdatering finns filen Befolkning-Kostnadsutjämning-prognos-sep2016.xls. Cellhänvisningar finns i Excelfilen.

395

396 (2) CIRKULÄR 16:49 Arbetsgivarpolitik: 16-2:29 Avdelningen för arbetsgivarpolitik John Nilsson Nyckelord: Extratjänster, Kompetenslyft Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Kompetenslyft och extratjänster Med anledning av ökade kompetensbehov i äldreomsorgen och hälso- och sjukvården har SKL tillsammans med Kommunal och regeringen arbetat fram ett åtgärdspaket med kompetenslyft och förstärkning av extratjänster. Regeringen föreslår i höstbudgeten ett statligt finansierat kompetenslyft för tidsbegränsat anställda arbetstagare på HÖK inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Kompetenslyftet omfattar totalt utbildningsplatser under perioden Platserna avser studier på 50 procent och arbete på 50 procent. Finansieringen gäller kostnaden för utbildningsplatserna. Regeringen arbetar även med en ändring av förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd innebärande att det blir möjligt att införa extratjänster i flera verksamheter, särskilt anställningsstöd motsvarande 100 procent anställning samt bidrag för handledare motsvarande 150 kr/dag de tre första månaderna och därefter 115 kr/dag. SKL och Kommunal har med anledning av ovanstående enats om att för extratjänster tillämpas kollektivavtalet BEA, Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, lokala parter kan träffa överenskommelse om lön. Förhandlingar om lön upptas då part så begär, lokal överenskommelse ska träffas om antal extratjänster och placering av dessa, Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Pacta Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Tfn växel: Org nr: , info@skl.se kontakt@pacta.se