Utvärdering av 3D-biosystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av 3D-biosystem"

Transkript

1 LiU-ITN-TEK-A--10/037--SE Utvärdering av 3D-biosystem Rebecca Bragée Department of Science and Technology Linköping University SE Norrköping, Sweden Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings Universitet Norrköping

2 LiU-ITN-TEK-A--10/037--SE Utvärdering av 3D-biosystem Examensarbete utfört i medieteknik vid Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet Rebecca Bragée Handledare Michael Pääbo Examinator Björn Gudmundsson Norrköping

3 Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: Rebecca Bragée

4 Utvärdering av 3D-biosystem Rebecca Bragée Handledare: Michael Pääbo Examinator: Björn Gudmundsson

5 Sammanfattning Ända sedan början av 1900 talet har 3D bio kommit och gått. Den hade en epok under 1920 talet som snabbt dog ut på grund av att tekniken var otillräcklig och folk upplevde det som obehagligt. Nya försök gjordes under 1950, 1970 och 1980 talet, men inget lyckades. Nu på 2000 talet säger filmskaparna att 3D är här för att stanna. Argumentationen är att den digitala tekniken medför något som den tidigare tekniken inte kunde, det vill säga bildstillheten. Dessutom har filmtekniken och post produktionen förbättrats. Även visningssystemen för 3D film är mer utvecklade med både polariserade varianter, aktiva glasögon och spektral uppdelning. Examensarbetet fokuserar på att studera de visningssystem som finns för biografmarknaden och att föra en diskussion om 3D är här för att stanna eller om det är en fluga även denna gång. Fokus ligger främst på hur den Skandinaviska marknaden ser ut eftersom alla de Skandinaviska länderna valt olika 3D biosystem. Det finns fem ledande 3D biosystem på marknaden idag. Det är Dolby 3D, IMAX 3D, Master Image, RealD och XPand. Av dessa 3D biosystem kommer fyra att studeras närmre. IMAX 3D kommer inte att studeras då SF har fört diskussioner med dem och dragit slutsatsen att det i dagsläget är för dyrt. Dolby 3D har idag marknaden i Norge men även biografer i Sverige, och då framförallt Folkets Bio, har valt att satsa på detta 3D biosystem. Det är ett av systemen som inte kräver att man byter duk, utan det fungerar att köra på vanliga vita dukar. Deras teknik bygger på spektral uppdelning av ljusets våglängder. Glasögonen återanvänds eftersom de är dyra. Master Image har tagit marknaden i Danmark och i Sverige börjar man se fler Master Image anläggningar, framförallt på SF Bio. Master Image teknik bygger på cirkulär polarisering. Den kräver cirkulärt polariserade glasögon och en cirkulär roterande skiva placeras framför projektorns lins för att skapa polariseringen. Systemet behöver en silverduk och glasögonen är idag en engångsartikel. RealD är ett av de ledande systemen på marknaden och finns idag både i Sverige och i Norge. 3Dbiosystemet bygger på att man använder cirkulärt polariserande glasögon. Framför linsen på projektorn installeras vad de kallar en z screen för att skapa polariseringen. Glasögonen är en engångsartikel och silverduk krävs. Xpand är det valda 3D biosystemet i Finland. Det är det enda systemet på marknaden just nu som använder sig av aktiva glasögon, vilket innebär att man efter cirka 200 timmar måste byta batterier på glasögonen. Detta system behöver inte en silverduk, utan fungerar på vanlig matt vit duk. Glasögonen är väldigt dyra i inköp och återanvänds. De är även stora i förhållande till glasögonen i de passiva systemen, främst vid jämförelse med RealD och Master Image. Mitt råd är att man inte ska begränsa sig till en leverantör av 3D biosystem. Mycket beror på hur salongen ser ut från början, som till exempel hur bred den är. Om man sätter in en silverduk i en väldigt bred salong, kan man räkna med att kantplatserna får dålig ljusreflektion och därmed kan artefakter som duken medför bli tydligare. Man kan även ta ställning till om man vill binda en salong till 3D visningar eller om möjligheten att flytta runt systemet snabbt och effektivt är av intresse. Oavsett vilket system man väljer i slutändan finns det för och nackdelar med samtliga.

6 Abstract 3D cinema has since the beginning of the 20 th century tried to stay put on the market. The first period was during the 1920 s, but the technique was insufficient and the people experienced discomfort. They also tried to introduce it during the 1950 s, 1970 s and 1980 s, but failed. Now during the 21 st century the cinematographers says that 3D cinema is here to stay. The argumentation is that the digital technique brings something that the earlier technique couldn t, which is a steady image. Moreover, the post production and filmmaking as well as the viewing systems have evolved. Today polarising techniques, active shutter glasses and spectral division are available for 3D cinema viewing systems. This Master Thesis focuses on the different viewing systems for the cinemas. There will also be a discussion whether 3D is here to stay or not. The Scandinavian market will be under focus since all the Scandinavian countries has chosen different 3D cinema systems. There are five major 3D cinema systems on the market today: Dolby 3D, IMAX 3D, Master Image, RealD and XPand. Four of these systems will be studied more thoroughly. IMAX 3D will not be taken under consideration since SF has come to the conclusion that they are too expensive at the moment. Dolby 3D has the market share in Norway; they also have a small market share in Sweden, mainly by Folkets Bio. This is one of the systems that don t demand a silver screen. It can be used on regular matte white screens. Their technique is based on spectral division of the light and its wavelengths. The glasses are reused since they are expensive. Master Image has the market share in Denmark and is also becoming more common in Sweden, mainly by SF Bio. Master Image s technique is based on circular polarisation. It uses circularly polarised glasses and a circular rotating disk in front of the lens to create the polarisation. This system needs a silver screen and the glasses are disposable. RealD is one of the top brands on the market and has some market shares in both Sweden and Norway. This 3D cinema system uses circular polarised glasses. A so called Z screen is installed in front of the lens to create the polarisation. The glasses are disposable, as Master Image s glasses, and RealD also needs to use a silver screen. Xpand is the 3D cinema system chosen in Finland. It is for the moment the only system on the market that uses active glasses, which includes changing batteries every 200 hours. This system doesn t need a silver screen; it is perfectly fine on a matte white screen. The glasses are expensive and are reused. The glasses are larger compared to the passive glasses, especially when compared to RealD s and Master Image s glasses. My advice is to not narrow down to just one 3D cinema system. The theatre s structure is of importance, for example the width of it. The use of a silver screen in a wide theatre results in seats on the side with low light levels, resulting in artefacts from the screen. Another standpoint is the possibility to move the 3D system between screens effectively. No matter which system you choose, all have advantages and disadvantages.

7 Förord Jag vill tacka alla personer som ställt upp på intervjuer och hjälpt mig med informationsinsamling och som har förklarat hur marknaden ser ut, eftersom det har varit väldigt svårt att samla in material. Jag vill även tacka min handledare Michael Pääbo, som har varit till stor hjälp när jag varit nära att ge upp. Jag vill också passa på att tacka min examinator Björn Gudmundsson som har haft tålamod med att examensarbetet dragit ut på tiden. Ett stort tack till familjen, vänner och mina arbetskollegor som stått ut med mina funderingar och diskussioner kring ämnet under en lång period.

8 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...2 ABSTRACT...3 FÖRORD...4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...5 FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE Problemställning Omfattning Förväntat resultat FRÅGESTÄLLNING METOD AVGRÄNSNINGAR KÄLLOR RAPPORTSTRUKTUR TEORETISK REFERENSRAM STEREOSKOPISKT SEENDE Stereoskop Samsyn Synsystemet LJUSETS EGENSKAPER Vågrörelse Synligt ljus och färguppfattning Reflektion POLARISERING Linjärpolarisering Cirkulär polarisering Elliptisk polarisering CROSSTALK OCH GHOSTING AKTIVA GLASÖGON PASSIVA GLASÖGON Anaglyfer Spektral uppdelning Polariserade glasögon DUKAR Teoretiska begrepp Silverduk Matt vit duk D-BIOSYSTEM DOLBY Företagspresentation Teknik IMAX 3D MASTER IMAGE Företagspresentation Teknik REALD Företagspresentation Teknik XPAND Företagspresentation...35

9 3.5.2 Teknik ÖVERBLICK AV MARKNADEN KORT SAMMANFATTNING AV 3D-BIOSYSTEMEN Dolby MasterImage RealD XPand IMAX BELÄGGNINGSSTATISTIK PÅ SF:S 3D-VISNINGAR RESULTAT OCH DISKUSSION RESULTAT OCH SLUTSATS Resultat Slutsats DISKUSSION Digitalisering D-system Teknik Upplevelse Miljöaspekt Framtida rekommendationer och funderingar KÄLLFÖRTECKNING...47 BILAGA 1: MÖTE MED ARI SAARINEN, FINN KINO, FINLAND...52 BILAGA 2: TELEFONMÖTE MED RAMON REISMÜLLER, BIOGRAFHANDLÄGGARE PÅ SFI, SVERIGE...55 BILAGA 3: NAB SHOW 2009; VARIERANDE FÖRELÄSARE BILAGA 4: INTERVJU OCH INSTALLATIONSDAG MED LARS EKBERG, TEKNIKER, VIDEVOX, SVERIGE...63

10 Figur- och tabellförteckning FIGUR 1: SKISS ÖVER WHEATSTONES STEREOSKOP...5 FIGUR 2: TVÅ EXEMPELBILDER SOM ANVÄNDES I WHEATSTONES STEREOSKOP...6 FIGUR 3: WHEATSTONES STEREOSKOP I ANVÄNDNING...6 FIGUR 4: BREWSTERS STEREOSKOP...7 FIGUR 5: EXEMPEL PÅ BILDER TILL BREWSTERS STEREOSKOP...7 FIGUR 6: VIEW-MASTER...8 FIGUR 7: TESTA DIN SAMSYN...8 FIGUR 8: SYNEN. HÖGRA RESPEKTIVE VÄNSTRA HEMISFÄREN...9 FIGUR 9: SYNFÄLTET OCH HUR DET TOLKAS...10 FIGUR 10: SYNLIGT LJUS...11 FIGUR 11: PRIMÄRA FÄRGERNAS VÅGLÄNGDER SOM DE UPPFATTAS I TAPPARNA...12 FIGUR 12: LJUSETS EGENSKAPER VID EN YTA FIGUR 13: REFLEKTION AV DIFFUST LJUS OCH SPEGLANDE REFLEKTION...13 FIGUR 14: REFLEKTIONSLAGEN...14 FIGUR 15:E-VEKTORN SOM BESKRIVER POLARISERAT LJUS, UPPDELAD I KOMPONENTER...14 FIGUR 16:ELEKTROMAGNETISK TRANSVERSELL VÅG FIGUR 17: LINJÄR POLARISERING AV OPOLARISERAT LJUS...16 FIGUR 18: CIRKULÄR POLARISERING...16 FIGUR 19: HÖGER CIRKULÄR POLARISERING...17 FIGUR 20:CIRKULÄR HÖGER POLARISERING...18 FIGUR 21: ANAGLYFISKA GLASÖGON...20 FIGUR 22: TVÅ VARIANTER AV ANAGLYFISKA GLASÖGON, OLIKA FÄRGER ANVÄNDS. TILL VÄNSTER GRÖN/MAGENTA OCH TILL HÖGER RÖD/CYAN...20 FIGUR 23: HUR ANAGLYFISKA GLASÖGON FUNGERAR...21 FIGUR 24: SPEKTRAL UPPDELNING AV DE TVÅ BILDER SOM SKAPAR EN STEREOSKOPISK BILD...22 FIGUR 25:EXEMPEL PÅ ETT INTERFERENSFILTER FIGUR 26: DOLBYS FILTERHJUL SOM MONTERAS INUTI PROJEKTOR...28 FIGUR 27: DOLBYS GLASÖGON...28 FIGUR 28: MASTER IMAGE POLARISERINGSSKIVA FRAMFÖR PROJEKTORN, SNETT FRAMIFRÅN...30 FIGUR 29: MASTER IMAGE POLARISERINGSSKIVA, SETT FRÅN SIDAN...30 FIGUR 30: MASTER IMAGE CIRKULÄRA POLARISERINGSSKIVA...31 FIGUR 31: POLARISERINGSSKIVAN I MASTER IMAGE SYSTEM...31 FIGUR 32: MASTER IMAGES SAMMANLÄNKNING MED PROJEKTORN...32 FIGUR 33: CIRKULÄRT POLARISERADE GLASÖGON, FRÅN REALD...33 FIGUR 34: REALD:S ÄLDRE MODELL AV Z-SCREEN...34 FIGUR 35: REALD:S NYVERSION AV Z-SCREEN...34 FIGUR 36:REALD:S Z-SCREEN...35 FIGUR 37: SCHEMATISKT ÖVERBLICK ÖVER EN BIOSALONG MED XPANDS SYSTEM...36 TABELL 1: WBS FÖR EXAMENSARBETET...2 TABELL 2: HARKNESS DUKAR. VINKELNS PÅVERKAN PÅ GAINVÄRDET...24 TABELL 3:SILVERDUK. VINKELNS PÅVERKAN PÅ GAINVÄRDE...25 TABELL 4: MATT VIT DUK. VINKELNS PÅVERKAN PÅ GAINVÄRDET...26 TABELL 5: ÖVERBLICK AV 3D-BIOSYSTEMEN...37 TABELL 6: DOLBY: FÖR- OCH NACKDELAR...38 TABELL 7: MASTER IMAGE: FÖR- OCH NACKDELAR...38 TABELL 8: REALD: FÖR- OCH NACKDELAR...39 TABELL 9: XPAND: FÖR- OCH NACKDELAR...39 TABELL 10: BESÖKARE OCH BELÄGGNING PÅ 3D-FILMER PER MÅNAD SEDAN FÖRSTA VISNING...40 TABELL 11: BESÖKARE OCH BELÄGGNING PER 3D- FILM...41

11 1 Inledning Denna rapport bygger på ett examensarbete på 20 veckor och kommer att behandla nutida tekniken kring 3D bio samt vilka 3D biosystem som finns på marknaden. Detta kapitel behandlar bakgrunden till examensarbetet; vad syftet är, vilka avgränsningar som finns och vilka metoder som har använts för att få fram information för arbetet. Kapitlet innehåller även en värdering av valda källor samt en kort sammanfattning om rapportens struktur. 1.1 Bakgrund Än idag kör majoriteten av biograferna runtom i världen 35 mm film, men de flesta står inför en förändring till den digitala tekniken som expanderar explosionsartat. Som exempel ska Norge ha digitaliserat helt innan slutet av år Även i Sverige jobbar Svenska Filminstitutet (SFI) mot ett liknande mål enligt Ramon Reismüller som är biografhandläggare på SFI, se bilaga 2. En av de senaste utvecklingarna är 3D bio. Även den expanderar explosionsartat och väntetiden för utrustning kan variera från någon månad upp till ett halvår. Idag finns det ett antal olika system för visning av 3D bio. Bara i Skandinavien har de största biografkedjorna valt olika 3D biosystem och frågan är vilket som är det bästa systemet på marknaden idag. I samarbete med SF Bio ska en opartisk utvärdering genomföras av de system som finns på marknaden idag. 1.2 Syfte Problemställning Den information och kunskap som finns tillgänglig för biografägarna idag kommer direkt från någon av leverantörerna till de olika 3D biosystemen som finns på marknaden. Vad man idag inte vet är vilket system som är tekniskt och ekonomiskt mest lönsamt. Biografägarna saknar kunskapen om vilket som ger den bästa tekniska upplevelsen på duken såväl som kundnyttan det valda systemet ger. Med kundnytta menar man hur mycket valet av 3D biosystem påverkar kundens upplevelse. Systemet måste både vara bekvämt och ge en bra bild. Biografägarna saknar även information om vilket system som ger minst kostnader ifråga om drift, inköp av ny utrustning och användarvänligheten av systemet vilket innefattar hur mycket utbildning personalen måste få för det nya systemet Omfattning Det här examensarbetet omfattar en analys av de 3D biosystem som finns på marknaden, genom att titta på dem både ur ett tekniskt och användar perspektiv. Då användarperspektivet studeras är det främst hur lätthanterligt systemet är och kundens upplevelse som är I fokus. Systemets lätthanterlighet betraktas utifrån dess driftmässiga egenskaper. Då kundens upplevelse betraktas är det främst bekvämligheten samt, till viss del, bildkvaliteten som är av intresse. Även marknaden för 3D film och dess framtid kommer att diskuteras Förväntat resultat Under examensarbetet förväntas det att ett 3D biosystem hittas, som uppfyller de villkor SF Bio har och att de stora skillnaderna på de olika systemen som idag finns på marknaden förklaras. Det förväntas även att en insikt uppnås i huruvida 3D har kommit för att stanna och om det är värt att satsa pengar på utrustningen som krävs för att kunna visa 3D film. 1

12 1.3 Frågeställning För att veta vilket system man ska satsa på krävs en utvärdering av de olika systemen som finns på marknaden, där personen som utvärderar dem är opartisk. För att utföra denna utvärdering finns följande frågeställningar: Vilka system finns på marknaden idag för visning av 3D film? Vad medför de olika systemen för merkostnader för biografen i form av ny utrustning, utbildning av personal samt driftkostnader? Vilket av systemen är det som anses mest ekonomiskt lönsamt i förhållande till vad den tekniska upplevelsen blir av en filmvisning i det valda systemet? Den tekniska upplevelsen omfattar vad resultatet på duken blir, det vill säga om det till exempel finns artefakter i bilden eller om bilderna är svårsynkroniserade med varandra och därmed ger en dålig 3D upplevelse. Det är även här man tittar på hur och om ett system är tekniskt överlägset jämfört med ett annat. 1.4 Metod För examensarbetet har en arbetsstruktur tagits fram och arbetet har brutits ner i mindre beståndsdelar i en så kallad work breakdown structure" (WBS), se tabell 1. I tabellen ser man tidsperioden för arbetet, som består av 20 veckor. Man ser även hur mycket tid som får läggas ner på de olika beståndsdelarna. Uppgift Instudering 2 Nulägesbeskrivning 5 Intervjuer 3 Problemanalys 6 Problemlösning 2 Litteraturstudie Rapportskrivning Presentation Tabell 1: WBS för examensarbetet Under instuderingsperioden studeras dagens marknad och hur den ser ut. Där studeras även vilka system som agerar på marknaden. Detta granskas sedan mer detaljerat under nulägesbeskrivningen och då framförallt på den skandinaviska marknaden eftersom de skandinaviska länderna har valt olika system. För att få en bättre uppfattning om 3D bio och 3D biosystem kommer intervjuer med personer som har kunskap inom området att ske. Intervjuerna omfattar både tekniker som installerar 3Dbioanläggningar, tekniskt ansvariga och SFI:s biografhandläggare. Intervjuteknik som används är en variant av den halvstrukturerade intervjun 1. Inför intervjuerna kommer det att finnas stödpunkter, 1 Halvstrukturerad intervju: Det finns en stödlista för frågor, de som intervjuas får samma frågor. Frågorna är öppna och därmed inte vinklade till ett svar i enbart en viss riktning. Det innebär även att man använder sig av så kallade sonderande frågor under intervjun, vilket går ut på att man kommer med ledfrågor om det verkar finnas mer information att hämta. [69] 2

13 men de kan variera beroende på personens bakgrund. Detta på grund av att de som intervjuas ska få möjlighet att berätta fritt vad de tycker och även bidra med kunskap inom området. Intervjuernas syfte är att skapa en större förståelse inom 3D bioområdet och även för att bilda en uppfattning om hur olika personer resonerar kring de olika systemen. Litteraturstudier sker fortlöpande under hela arbetet. Detta till stor del för att det är en bransch under exploderande utveckling och för att försöka få med de nya rönen är det viktigt att hålla ögonen öppna för nytt material. Jämförelse av de olika 3D biosystemen sker fortlöpande, och för att få en bättre inblick har jag personligen försökt att se samma filmmaterial på samtliga system som varit aktuella i diskussionen. Utöver detta var jag personligen delaktig vid installationen av två av 3D biosystemen i Sverige, samt närvarade på digital cinema summit under NAB Show 2009 för att få en större förståelse och inblick i hur marknaden ser ut och hur det fungerar tekniskt. 1.5 Avgränsningar 3D är ett brett begrepp. I rapporten då 3D nämns menas endast den stereoskopiska 3D:n som används vid filmvisning. 3D datorgrafik och liknande är inte behandlat i rapporten. De 3D biosystem som studeras i rapporten kräver digital utrustning. Många biografer använder än idag 35 mm film och har inte tillgång till digitala projektorer. Arbetet kommer inte att omfatta övergången till den digitala tekniken, eftersom det skulle vara för tidskrävande. Även val av digitalprojektorer för 3D biosystemen kommer inte att studeras. Det finns idag fyra ledande projektormärken: Barco, Christie, NEC och Sony. De flesta projektorer är kompatibla med majoriteten av 3D biosystemen, förutom Sony som bara fungerar med RealD. För den digitala visningen krävs även ett så kallat theater management system som hanterar uppspelningen av den digitala filmen med mera. På de biografer jag har varit på har samtliga använt sig av Dolbys uppspelningssystem. Val av digital utrustning (projektorer, mediaspelare, servrar med mera) kommer inte att diskuteras i rapporten. Information kring de olika 3D biosystemen kan vara svår att få tag på, på grund av företagshemligheter. Den information som finns tillgänglig kan även vara väldigt riktad eftersom den oftast kommer från företaget själv. Material som finns inom området är ofta på engelska och vissa termer som används kommer att vara på engelska då det är svårt att få en korrekt översättning. Vid dessa tillfällen kommer det att finnas en fotnot som kommer ha en förklaring av vad termen innebär. Jag kommer inte heller kunna tillsätta en testgrupp som utvärderar upplevelsen av de olika systemen både på grund av att alla system inte finns i Sverige ännu och på grund av att en djupgående analys på det planet skulle vara för tidskrävande. Ett system som det inte tagits hänsyn till är IMAX 3D. I Sverige finns IMAX 3D idag på Cosmonova. SF har haft diskussioner kring att installera deras teknik på vald salong men har ansett att det varit för dyrt samt inte uppfyllt kravet på dukstorlek som IMAX har. 1.6 Källor Majoriteten av litteratur till examensarbetet har sökts via Internet, då det inte finns böcker inom området. Till största delen har artiklar sökts, eftersom flertalet artiklar kan ses som pålitliga källor. Artiklar har sökts både via databaser och via Internetsidor som består av information för både 3

14 biografägare och andra inom branschen (exempelvis filmskapare med mera). Vissa artiklar kommer från Internetbaserade tidningar, där kunniga inom området ger ut information. Trovärdigheten i artiklarna anses tillräckligt pålitlig för att den information som hämtats kan användas för arbetet. Även kursböcker har utnyttjats för att beskriva fysikaliska begrepp och därmed anses de vara trovärdiga, då de till största delen enbart utnyttjats för att ge en generell beskrivning av exempelvis ljusets egenskaper. Den tillgängliga informationen om de olika 3D biosystemen har till största delen kommit direkt från företagen själva och därför har detta material lästs kritiskt. För att kompensera källorna i detta fall har intervjuer av kunniga personer inom området gjorts för att få ytterligare en uppfattning om informationen från företagen känns rimlig. Det förekommer även information från privat blog, men då personen som bloggar är mycket välkänd inom den tekniska utvecklingen av 3D återgivning anses källan vara pålitlig. För att förstå 3D biosystemen bättre har även patentdokument utnyttjats. Allt material som använts har lästs kritiskt. I vissa fall har flertalet artiklar inom samma område lästs för att den information som i slutändan används som referens kan ses som opartiskt. 1.7 Rapportstruktur Källhänvisningen sker enligt Vancouver systemet. Vid varje källhänvisning i den löpande texten står en siffra inom hakparenteser, och källan redovisas sedan i källförteckningen. Bilderna i rapporten källhänvisas med hjälp av fotnoter, där Internetkällan redovisas. I övrigt används fotnoter för att beskriva otydliga begrepp. Kapitelindelningen ser ut som följande: Inledning: Beskriver upplägget av arbetet och tillvägagångssättet samt avgränsningar som förekommit. Teoretisk referensram: Här behandlas teori som är väsentlig för vidare förståelse av tekniken bakom 3D biosystemen. 3D biosystem: Redovisar de största 3D biosystemen på marknaden och förklarar hur de fungerar tekniskt samt ger en bild av hur väletablerade företagen är på marknaden idag. Överblick av marknaden: Här behandlas beläggningsstatistiken från SF:s biografer och hur den har varit på 3D visningarna. Här behandlas även de olika 3D biosystemens egenskaper samt för och nackdelar de olika systemen har. Resultat och diskussion: Först tas examensarbetets resultat upp. Detta följs sedan av en diskussion där både resultat, teori och funderingar tas upp. I diskussionen nämns även slutsatser av arbetet och vad som kan behövas undersökas eller genomföras inom området. 4

15 2 Teoretisk referensram Detta kapitel kommer att ta upp teori kring 3D, begrepp som används och teknik som krävs för en 3D biovisning. För att skapa en förståelse för hur 3D bilder uppfattas och vad det är som gör att vi ser tredimensionellt behandlas ögat och främst det stereoskopiska seendet. Ljusets egenskaper kommer också att förklaras kortfattat för vidare förståelse av metoder som används för att skapa en 3D uppfattning. Under kapitlet om passiva glasögon förklaras även tekniken som krävs för de system som använder sig av passiva glasögon. Den teoretiska referensramen är av vikt för vidare förståelse av examensarbetet. 2.1 Stereoskopiskt seende Det var Sir Charles Wheatstone som 1838 insåg att man får två liknande men inte identiska bilder till ögonen som sammanlänkas till en bild och att det är dessa två bilder som ger oss djupseende, så kallat tredimensionellt seende [1]. Han beskrev detta på följande sätt: the mind perceives an object of three dimensions by means of the two dissimilar pictures projected by it on the two retinæ. [1, 2 stycke 1] Redan innan Wheatstones avhandling hade det funnits diskussioner om varför man hade två ögon, men ingen hade fram tills år 1838 klargjort hur de två olika bilderna man uppfattar var sammankopplade till djupseendet. [2] Stereoskop Begreppet stereoskop kom i bruk för första gången i Wheatstones avhandling [1] då han utvecklade det första stereoskopet, se figur 1 och figur 3. Under samma tidsperiod utvecklade även Sir David Brewster ett stereoskop som introducerades år Wheatstones stereoskop var utvecklat för tecknade bilder, då fotografiet först utvecklades år 1839 [3]. Figur 1: Skiss över Wheatstones stereoskop 2 2 Figur 1: Bild från invented 3d anaglyphs.html; vektoriserad för tydlighetens skull. 5

16 Tekniken bygger på att man placerar en användare så nära de två speglarna, A och A i figur 1, som möjligt. Användaren justerar sedan de två bilderna monterade på E och E, med hjälp av skruven p som är placerad längst till höger i figur 1, tills de två reflekterade bilderna skär varandra vid den optiska axeln 3. Enligt Wheatstone finns det bara ett läge då de binokulära 4 bilderna blir en bild med samma magnitud som originalbilderna. Det går att uppfatta bilden som en vid flera tillfällen, men då är magnituden fel samt att man kan uppleva att ögonen blir trötta (eng. fatigue). Exempel på bilder som placerades på E och E ses i figur 2. Den vänstra bilden som består av enbart prickar är i sin tur uppdelad i två bilder, a och b (som placeras på E respektive E). Den skapar illusionen av att ju längre till höger man tittar på bilden desto närmre är prickarna användaren. Den högra bilden skapar illusionen av en kon.[1] Figur 2: Två exempelbilder som användes i Wheatstones stereoskop 5 Figur 3: Wheatstones stereoskop i användning 6 3 Optisk axel: En rak linje som går genom hornhinnans centrum, vidare rakt genom pupillen, linsen och slutligen hamnar på näthinnan och på gula fläcken. Det är i gula fläcken detaljer av ett objekt uppfattas som bäst. [4] [5] 4 Binokulära bilder är bilder som kräver att bägge ögonen används för att skapa en stereobild av de två olika bilderna.[69] 5 Figur 2: Bilder från paper1838.html; vektoriserad för bättre kvalitet. 6 Figur 3: Bild från 6

17 Det är Sir David Brewsters stereoskop, se figur 4, som låg till grund för det som kom att användas för kommersiellt bruk under 1850 talet [3]. Hans teknik byggde på att stereoskopet hade konvexa linser istället för att det hade speglar som i Wheatstones stereoskop. Bilderna är i detta fall parallella med varandra och monterade på en skiva som skjuts in i slutet av stereoskopet, se figur 4 och figur 5. Fördelen med att använda linser istället för speglar är att avståndet mellan bilderna och ögonen kan förkortas, vilket gör att stereoskopet blir mer portabelt [6]. Linsen hjälper till att konvergera bilderna, vilket medför att de uppfattas som en sammanlänkad bild. Det, i sin tur, leder till en tredimensionell bild, eftersom bilderna motsvarar samma miljö men är lite förskjutna i sidled. Figur 4: Brewsters stereoskop 7 Stereoskop användes även i studier kring det binokulära seendet 8 och är än idag populära för kommersiellt bruk i form av så kallade View Masters, se figur 6 [6]. Intresset för tredimensionella bilder ökade då stereoskopet kommersialiserades och har utvecklats till att man även vill se rörliga bilder tredimensionellt. Figur 5: Exempel på bilder till Brewsters stereoskop 9 7 Figur 4: Bild från 8 Binokulärt seende: även kallat tredimensionellt seende. Den del av synfältet som uppfattas av bägge ögonen och som bland annat ger djupseende. 9 Figur 5: Bild från 7

18 Figur 6: View Master Samsyn För att en tredimensionell bild ska uppfattas, krävs det att man har samsyn. Samsyn innebär att bägge ögonen samarbetar och att en bild uppfattas istället för de två separata bilderna ögonen ser, se figur 9. Bilden som uppfattas har djup, riktning och avstånd. Samsyn innefattar simultanseende, fusion och stereoseende. [7] Simultanseende innebär att man har en naturlig förmåga att bearbeta varje ögas bild samtidigt i hjärnans synsystem [7]. Med synsystem menas hela vägen som bilden transporteras i hjärnan innan den uppfattas som en bild, se figur 9. Med fusion menas sammanlänkningen av de två bilderna till en. Genom att rikta ögonen mot samma föremål och i hjärnan sammansmälta två likadana bilder till en bild, blir också detaljer tydligare [7]. Detaljer är som tydligast i gula fläcken som sitter bak på näthinnan och när man fokuserar på ett objekt är det där informationen om objektet hamnar. Stereoseende är även kallat tredimensionellt seende eller binokulärt seende. Stereoseendet är ansvarigt för djupseendet. De två bilderna som uppfattas av vänster respektive höger öga jämförs med motsvarande bilder på näthinnorna och om man uppfattar en sidoförskjutning [7] fås ett djup i bilden. Ju närmre ett objekt är, desto mer sidoförskjutning är det av de två bilderna. Det är även stereoseendet som hjälper till vid avståndsbedömning. För att kontrollera samsynen kan följande test från synklinikens informationsblad utföras: Figur 7: Testa din samsyn Figur 6: Bild från 11 Figur 7: Bild från 8

19 Fixera med båda ögonen på en penna placerad mitt emellan bilderna på flickorna med klänningar. Fortsätt att titta på pennan och för den sakta närmare ögonen tills de båda bilderna smälter samman till en bild, där alla delarna från båda bilderna ingår i den nya tredje bilden. Om det fungerar bra, då kan du sammansmälta två bilder till en. Du har bra samsyn, d.v.s. simultanseende och fusionsförmåga. [7] Synsystemet För att klargöra tydligare hur människosynen fungerar och hur man i slutändan uppfattar en bild trots att näthinnorna skickar två separata bilder till syncentrumet (synbarken), beskrivs här kortfattat synsystemet och synens väg till synbarken: Figur 8: Synen. Högra respektive vänstra hemisfären Figur 8: Bild från 9

20 1. Ögat tar emot ljus som böjs och bildar en inverterad bild på näthinnan (eng. retina), se figur 8. Bilden representeras nu av elektriska pulser och inte av faktiska bilder. 2. Synfältet kan delas upp i två fält, högra och vänstra hemisfären. Den högra hemisfären, brun/gul i figur 8, registreras av det vänstra ögat på den så kallade temporala näthinnan och på högra ögat av den nasala näthinnan. För den vänstra hemisfären används den nasala näthinnan i vänstra ögat och temporala näthinnan i högra ögat. 3. Synfältet överlappas i mitten, se figur 8 och 9, och det är den regionen som kallas binokulära synfältet. 4. I det binokulära fältet finns det en fokuspunkt, markerat med FP i figur 8. I denna region träffar informationen det som kallas gula fläcken på näthinnan och här är synen som skarpast. I figur 8 är gula fläcken punkten där de svarta linjerna möter näthinnan. 5. Från näthinnorna skickas sedan en elektrisk puls, som motsvarar den uppfattade bilden, genom synnerverna. Dessa nerver korsas vid synnervkorset (eng. optic chiasm), se figur 8. Det är här signalerna från bägge ögonen sammanlänkas för att sedan skickas vidare. Informationen från vänstra synfältet skickas nu till högra synbanan (eng. optic tract) och högra synfältets information skickas till vänstra synbanan. 6. I slutet av synbanan når man den yttre knäkroppen. I den yttre knäkroppen kopplas synintrycken om för att sedan skickas vidare till synbarken, också kallad primära syncentrumet (eng. visual cortex). Det är här uppfattningen av en scen uppstår, formerna av objekt och hur de är skuggade. Det är nu den integrerade bilden uppfattas av hjärnan, se figur 9. [8] [9] [10] Synsystemet är komplicerat och för vidare läsning rekommenderas [8] [9] [10]. Figur 9: Synfältet och hur det tolkas Figur 9: korrigerad. 10

Automatization of test rig for microwave ovens

Automatization of test rig for microwave ovens LiU-ITN-TEK-A--13/026--SE Automatization of test rig for microwave ovens Jesper Cronborn 2013-06-10 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Master Thesis. Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion Hanna Svensson. LiTH - ISY - EX -- 08/4064 -- SE

Master Thesis. Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion Hanna Svensson. LiTH - ISY - EX -- 08/4064 -- SE Master Thesis Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion Hanna Svensson LiTH - ISY - EX -- 08/4064 -- SE Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion

Läs mer

Utveckling av webbsida för lokala prisjämförelser med användbarhetsmetoder

Utveckling av webbsida för lokala prisjämförelser med användbarhetsmetoder C-uppsats LITH-ITN-EX--05/032--SE Utveckling av webbsida för lokala prisjämförelser med användbarhetsmetoder Jon Hällholm 2005-10-27 Department of Science and Technology Linköpings Universitet SE-601 74

Läs mer

Dokumentation av elritningar i en byggnad

Dokumentation av elritningar i en byggnad LiU-ITN-TEK-G--12/068--SE Dokumentation av elritningar i en byggnad Precious Kam'boma Ceasar Ramzi 2012-12-17 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler

Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler LiU-ITN-TEK-G--12/038--SE Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler Sebastian Johansson Daniel Nyberg 2012-06-12 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping,

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Laddningsomkopplare för två batterier

Laddningsomkopplare för två batterier LiU-ITN-TEK-G--10/054--SE Laddningsomkopplare för två batterier Findus Lagerbäck 2010-06-04 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Dokumentation av elinstallationer i en byggnad

Dokumentation av elinstallationer i en byggnad LiU-ITN-TEK-G--11/066--SE Dokumentation av elinstallationer i en byggnad Albert Binakaj Armin Smajic 2011-08-25 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

3D visualisering av Silverdal

3D visualisering av Silverdal LiU-ITN-TEK-G--09/034--SE 3D visualisering av Silverdal Jenny Stål 2009-06-10 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik och naturvetenskap

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

!"# " $"% & ' ( )* + 2' ( 3 -+ -.4

!#  $% & ' ( )* + 2' ( 3 -+ -.4 !"# " $"% !"# " $"% & ' ( )* +-+./0+12 + 2' ( 3 -+ -.4 Avdelning Institution Division Department Datum Date 2005-03-21 Institutionen för datavetenskap 581 83 LINKÖPING Språk Language Svenska/Swedish

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

The nature and propagation of light

The nature and propagation of light Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Analys av anslutningsresor till Arlanda

Analys av anslutningsresor till Arlanda LiU-ITN-TEK-A--11/058--SE Analys av anslutningsresor till Arlanda Sara Johansson 2011-09-16 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik

Läs mer

Arbetsprov för nyanställda inom el- och automationsteknik

Arbetsprov för nyanställda inom el- och automationsteknik LiU-ITN-TEK-G--13/003-SE Arbetsprov för nyanställda inom el- och automationsteknik Danial Qamar Patrik Rosenkrantz 2013-03-11 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping,

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Polarisation en introduktion (för gymnasiet) Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Arbete med behörighetsadministration och åtkomstkontroll i större företag

Arbete med behörighetsadministration och åtkomstkontroll i större företag Arbete med behörighetsadministration och åtkomstkontroll i större företag Kandidatuppsats, 10 poäng, skriven av Mikael Hansson och Oscar Lindberg 2005-07-04 ISRN LIU-IDA-C--05/11--SE Arbete med behörighetsadministration

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Polarisation laboration Vågor och optik

Polarisation laboration Vågor och optik Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen

Läs mer

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft. Problem. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft. (p) Det finns många förklaringar, till exempel Hewitt med insekten

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Polarisation Laboration 2 för 2010v

Polarisation Laboration 2 för 2010v Polarisation Laboration 2 för 2010v Stockholms Universitet 2007 Innehåll 1 Vad är polariserat ljus? 2 Teoretisk beskrivning av polariserat ljus 2.1 Linjärpolariserat ljus 2.2 Cirkulärpolariserat ljus

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga.bylund@fysik.su.se Instruktioner för redogörelse för Laboration 3 Denna laboration består utav fyra experiment

Läs mer

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en

Läs mer

Rastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM

Rastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM Rastercell Digital Rastrering Hybridraster, Rastervinkel, Rotation av digitala bilder, AM/FM rastrering Sasan Gooran (VT 2007) Önskat mått * 2* rastertätheten = inläsningsupplösning originalets mått 2

Läs mer

TS-E17mm f/4l TS-E24mm f/3.5l II Bruksanvisning

TS-E17mm f/4l TS-E24mm f/3.5l II Bruksanvisning TS-E17mm f/4l TS-E24mm f/3.5l II SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons TS-E-objektiv har lutnings- och perspektivkontroll och är avsedda för EOSkamerorna. TS-mekanismen ger lutnings-

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer

Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer LiU-ITN-TEK-G--13/059--SE Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer Emanuel Kopkin 2013-06-20 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg FÄRG Färg Sasan Gooran (HT 2003) Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD). Se nästa bild.

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260 Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion

Läs mer

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Laser En laserstråle är speciell på flera sätt den består av en enda färg, t.ex. röd eller grön. ljuset går nästan helt parallellt (utan att sprida ut sig).

Läs mer

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University Optik Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus II - Reflexion och brytning III - Ljusvågor Kom ihåg Definition Amplitud, Våglängd, Frekvens, Våghastighet Mekaniska eller Elektromagnetiska vågor

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Windlass Control Panel v1.0.1

Windlass Control Panel v1.0.1 SIDE-POWER Windlass Systems 86-08950 Windlass Control Panel v1.0.1 EN Installation manual Behåll denna manual ombord! S Installations manual SLEIPNER AB Kilegatan 1 452 33 Strömstad Sverige Tel: +46 525

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt) Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Tentamen 1 Perception (T3)

Tentamen 1 Perception (T3) Namn: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Vetenskap Enheten för Optometri Tentamen Perception (T) Tisdag 9/-0 Max poäng: xxp Tentamen utan litteratur. Ämnesområde G-nivå fråga:

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor. FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Par m 328 feet. Lång höger sväng. Korgen står placerad i en skogsglänta OB-linje på vänster sida.

Par m 328 feet. Lång höger sväng. Korgen står placerad i en skogsglänta OB-linje på vänster sida. 1 100 m 328 feet Lång höger sväng. Korgen står placerad i en skogsglänta -linje på vänster sida. Long right turn. Basket are placed in a forrest glade. -line on the left side. Snälla, skräpa ej ner vår

Läs mer

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Elektromagnetiska vågor (Ljus) Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer

Läs mer

Filtersolglasögon från Multilens

Filtersolglasögon från Multilens Filtersolglasögon från Multilens Varför Filtersolglasögon och inte vanliga solglasögon? De flesta solglasögon har tagits fram med prioritet på en sak: Att de ska vara trendiga. Att de dessutom har skydd

Läs mer

EF24mm f/1.4l II USM SWE. Bruksanvisning

EF24mm f/1.4l II USM SWE. Bruksanvisning EF24mm f/1.4l II USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF24mm f/1,4l II USM är ett vidvinkelobjektiv med höga prestanda för EOS-kameror. "USM" står för Ultrasonic

Läs mer

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande

Läs mer

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS DRIVERS PG 2-9 Glasögonen i vårt Drivers sortiment har Blue blocker linser som passar bra för bilkörning. Linsen har ett gul-orange filter som förhöjer kontrasterna. Baksidan av linsen har en blå spegel-yta

Läs mer

Lösningar till Tentamen i Fysik för M, del 2 Klassisk Fysik (TFYY50) Lördagen den 24 April 2004, kl

Lösningar till Tentamen i Fysik för M, del 2 Klassisk Fysik (TFYY50) Lördagen den 24 April 2004, kl ösningar till entamen i Fysik för M, del Klassisk Fysik (FYY0) ördagen den 4 pril 004, kl. 4-8 Uppgift. a, b. c.3 a, b, d.4 b, d Uppgift a) m 0 röd och blå linje sammanfaller m m m 3 blå röd θ 0 injerna

Läs mer

Visualisering av nytt fritidshus på Kvegerö fritidsområde

Visualisering av nytt fritidshus på Kvegerö fritidsområde LiU-ITN-TEK-G--09/037--SE Visualisering av nytt fritidshus på Kvegerö fritidsområde Angelica Åslund 2009-06-10 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer