Äldrestatistik 2013/2014. Sammanställning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldrestatistik 2013/2014. Sammanställning"

Transkript

1 Äldrestatistik 2013/2014 Sammanställning

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Sara Brundell Ansvarig handläggare: Sara Brundell URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen hämtas i pdf-format på

3 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Befolkningsutvecklingen och dess utmaningar... 4 Äldre i Europa... 9 Hälsosamma levnadsår vid 65 år... 9 Fallolyckor Tillgång till dator och internet i hemmet den digitala klyftan Funktionsnedsättning, sjukdom och ohälsa Funktionsnedsättningar i Nationella folkhälsoenkäten Rörelsehinder Nedsatt rörelseförmåga (Kraftigt) nedsatt hörsel (Kraftigt) nedsatt syn Funktionsnedsättningar och sjukdomar i ULF Svårigheter att bära Svårigheter att gripa Skelettet och rörelseorganens sjukdomar Nedsatt hörsel Nedsatt syn Sjukdomar och ohälsa från olika statistikkällor Demenssjukdom Depressiva syndrom, ångestsyndrom och psykotiska tillstånd Diabetes... 18

4 Inkontinens Stroke Välfärdsteknologi/Hjälpmedel Rörelsehinder/förflyttningshjälpmedel Rullstolar Rollator Nedsatt syn/synhjälpmedel Trygghetslarm i ordinärt boende Hjälpmedelsverksamheten hjälpmedel och vissa insatser Insatser vid Syncentralerna Insatser vid hörcentralerna Hörapparater - Hörcentralerna/hörselrehabilitering Rullstolar - hjälpmedelscentralernas verksamhet Särskilda boendeformer eller hemtjänst i ordinärt boende Anhörigvårdare och informella hjälpgivare Insats, avlösning av anhörig i hemmet Studie om anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser Definitioner av begrepp Övriga begrepp Referenser... 37

5 Förord Den här sammanställningen inom Statistikområdet Äldre är den sjunde i ordningen som har publicerats. Sammanställningen har genomförts sedan Initialt som en betydligt kortare version. Sammanställningen bygger på undersökningar som SCB:s Undersökning om levnadsförhållanden (ULF), Socialstyrelsens rapporter om kommunala insatser och hälso och sjukvård, Nationella folkhälsoenkäten med flera. Vi kan konstatera att i takt med att befolkningen åldras så ökar bland annat behovet av olika insatser och välfärdsteknologi (hjälpmedel). Statistikrapporten kan fungera som underlag för utredare inom äldreområdet. Sundbyberg, 15 april 2014 Nina Lindkvist chef för Analysavdelningen Hjälpmedelsinstitutet 1

6 Sammanfattning I Sverige finns närmare 1,9 miljoner personer som är 65 år eller äldre. Gruppen utgör procent av befolkningen ( ) att jämföras med procent på 1960-talet och knappt 5 procent på 1850-talet (Ref. 38). Under fyrtioårsperioden fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre (Ref. 30). 14 procent av de äldre (cirka personer) i åldersgruppen 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober oktober 2012 var personer 65 år och äldre beviljade trygghetslarm som individuellt biståndsbeslutat larm. De motsvarar ungefär 9 procent av befolkningen i åldersgruppen. Knappt en fjärdedel (23 procent) som beviljades trygghetslarm var personer i åldersgruppen 65 till 79 år respektive 90 år och äldre. Drygt hälften (54 procent) var i åldersgruppen 80 och 89 år. Andelen kvinnor var 72 procent och andelen män 28 procent. I enkätstudien om anhörigomsorgens omfattning och vad den får för konsekvenser fann man att cirka äldre vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Det finns inga könsskillnader vad gäller tidsomfattning och frekvens men vad gäller typen av omsorg. Män ger mer praktisk hjälp och ekonomiskt stöd medan kvinnor oftare svarar för tillsyn, umgänge och personlig omsorg. Främst ges omsorgen i åldersgruppen 65 år och äldre till sin make, maka eller partner. Bland personer år är var femte person (19 procent) omsorgsgivare samt bland personer 81 år och äldre är ungefär var sjunde (15 procent) omsorgsgivare. I Sverige beräknas att det finns personer med demenssjukdom. De flesta är kvinnor vilket dels beror på att kvinnor löper högre risk att drabbas, dels att deras andel i befolkningen är högre än männens i de äldsta åldersgrupperna uppgav 35 procent av kvinnorna respektive 33 procent av männen i åldersgruppen år att de hade minst en funktionsnedsättning, vilket var en och en halv till två gånger mer än befolkningen i övrigt (20 procent för båda könen). Vid SCB:s senaste hälsofördjupning i undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) för 2004/2005 kunde man se att vid 75 års ålder sker en 2

7 dramatisk ökning. Drygt 20 procent av männen respektive knappt 40 procent av kvinnorna använder något förflyttningshjälpmedel. Bland personer 85 år och äldre är 70 procent av kvinnorna respektive 55 procent av männen använder något förflyttningshjälpmedel. Cirka använde rullstol. Ungefär hälften av rullstolsanvändarna var 80 år och äldre. Nästan två tredjedelar av rullstolsanvändarna var kvinnor. I samma undersökning uppgav cirka personer att de använde rollator. 95 procent av rollatoranvändarna var 65 år och äldre. Något mer än två tredjedelar av rollatoranvändarna var äldre än 80 år. Kvinnorna utgjorde tre fjärdedelar av rollatoranvändarna (Ref. 17). Hjälpmedelsinstitutets insamling av uppgifter från hjälpmedelscentralernas verksamhet gav ett lite högre antal rullstolsanvändare, cirka procent av rullstolsanvändarna var 65 år och äldre, knappt hälften (47 procent) 80 år och äldre. Skillnaden i det totala antalet rullstolsanvändare i de olika undersökningarna, kan dels bero på att respondenter möjligen inte ville uppge att de är hjälpmedelsanvändare och dels på att bland de användarna även finns korttidsanvändare av rullstol (Ref. 8). 3

8 Inledning Problemet är inte att vi lever längre, utmaningen är att klara finansieringen av välfärden när ett större antal personer är äldre och inte förvärvsarbetar Hjälpmedelsinstitutet har sedan början av 2000-talet sammanställt uppgifter inom äldreområdet utifrån ett funktionhinders- och hjälpmedelsperspektiv. Den här rapporten innehåller en sammanställning av uppgifter från större undersökningar och utredningar inom äldreområdet. Huvudsakligen uppgifter som mäter förhållanden ett till ett par år tillbaka i tiden. Tanken är att sammanställningen ska kunna användas som underlag vid till exempel utredningar inom äldreområdet. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Befolkningsutvecklingen och dess utmaningar Medellivslängden i befolkningen ökar och den största enskilda orsaken till det är att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat hos båda könen. Männens medellivslängd ökar dock snabbare än kvinnornas vilket betyder att könsskillnaden i överlevnad minskar. Enligt Framtidskommissionen är problemet inte att vi lever längre, utmaningen är att klara finansieringen av välfärden när ett större antal personer är äldre och inte förvärvsarbetar. De äldre har större behov av välfärdstjänster än den förvärvsarbetande delen av befolkningen. Samtidigt som medellivslängden stadigt ökar har pensionsåldern inte följt med. Med hjälp av teknik och olika hjälpmedel kan betydelsen av ålder och kön minskas eller till och med upphöra i många yrken (Ref. 4, 12, 25, 46). I Sverige är närmare 1,9 miljoner personer 65 år eller äldre. Gruppen utgör cirka procent av befolkningen ( ) att jämföras med procent på 1960-talet och knappt 5 procent på 1850-talet (Ref. 38). Under fyrtioårsperioden fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre (Ref. 30). Det finns stora nationella skillnader. Stockholms län har lägst andel äldre av sin totala befolkning, 15 procent. Högsta andel, 23 procent, finns i Kalmar, Blekinge, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland och på Gotland, Gruppen 65 år och äldre kommer att i ungefärliga värden öka från dagens närmare 1,9 miljoner invånare till 2,4 miljoner år 2030, 2,7 miljoner år 4

9 2050, 3 miljoner år 2060 och 3,7 miljoner Gruppens andel av den totala befolkningen beräknas öka från dagens 19 procent till 25 procent år 2060 (Ref. 6). Antal personer i åldrarna 80 år och äldre har stigit mycket sedan 1960-talet och andelen av befolkningen har mer än fördubblats. I ungefärliga tal rörde det sig om en ökning från 1960-talets 2 procent av befolkningen till dagens 5 procent av befolkningen respektive 2013 var antalet personer respektive personer. Andelen över 80 år har ökat under den senaste 10-årsperioden. Det beror delvis på att dödstalen har sjunkit i nästan alla åldersgrupper och delvis på att antalet födslar har varit relativt låga sedan slutet av 70-talet. De senaste åren har antalet födslar legat på en något högre nivå än tidigare under 00-talet. Antal personer 80 år och äldre kommer inte att öka nämnvärt fram till 2020, men därefter kommer denna åldersgrupp att öka markant samt 2110 kommer åldersgruppen att vara mer än dubbelt respektive tre gånger så stor som idag (Ref.6). Enligt befolkningsprognoserna för de nordiska länderna som helhet kommer andelen över 80 år att uppgå till cirka 8 procent av befolkningen år 2040, jämfört med nuvarande cirka 5 procent (Ref. 29). Fram till 2050 väntas kostnaderna för äldreomsorgen att öka med cirka 70 procent och för hälso-och sjukvård med närmare 30 procent till Idag (läs 2010) rör det sig om knappt 90 miljarder kronor per år. Den förändrade åldersstrukturen förväntas öka sjukvårdskostnaderna med 0,8 procent per år. Det är främst utvecklingen av antalet personer 80 år och äldre som påverkar kostnaderna för vård och omsorg. De som har fyllt 85 år förväntas ha fyra gånger fler vårdtillfällen än genomsnittet i befolkningen (Ref.1, 47). 5

10 Diagram1. Återstående medellivslängd (år) för kvinnor respektive män samt prognos för återstående medellivslängd 2020, 2040 respektive I mitten av 1700-talet var den återstående medellivslängden vid födseln för kvinnor och män ungefär 35 år, med en något högre livslängd för kvinnor. Hundra år senare runt år. Den höga spädbarnsdödligheten under 1700 och 1800-talet hade stor påverkan på medellivslängden. Vid 65 års ålder låg den återstående medellivslängden på 10 år. Idag ( ) är den återstående medellivslängden vid födseln för män knappt 80 år och för kvinnor knappt 84 år. Vid 65 års ålder är den något högre för män 18 år och för kvinnor 21 år. Ända fram till 1950 ökade medellivslängden i samma takt för kvinnor och män. Kvinnor hade mellan två och tre års högre medellivslängd. Efter 1950 har dock utvecklingen varit något olika mellan könen. För kvinnorna fortsatte medellivslängden att öka i nästan oförändrad takt medan för män kan noteras en allt långsammare ökning. På 1980-talet vände utvecklingen. Medellivslängden började åter stiga för män medan ökningen för kvinnor gick i allt långsammare takt. Enligt SCB:s prognos antas medellivslängden mellan 2012 och 2060 öka, för kvinnor från 84 till 89 år för män från 80 till 87 år (Ref. 6, 46). 6

11 Diagram 2. Befolkningen samt befolkningsprognos för antalet personer inom åldersgrupperna 0 19 år, år samt 65-w, Diagram 3. Befolkningen samt befolkningsprognos för andelen personer inom åldersgrupperna 0 19 år, år samt 65-w,

12 Diagram 4. Prognos för antalet personer som är 65 år och äldre (kvinnor, män), Diagram 5. Prognos för antalet personer som är 80 år och äldre (kvinnor, män),

13 Äldre i Europa De nordiska länderna ligger i topp när det gäller förväntat antal hälsosamma levnadsår efter 65 år. Kvinnorna i flertalet länder förväntas få en något längre hälsosam tid än männen. Det omvända har rapporterats från exempelvis Portugal och Cypern där män förväntas ha 1 1,5 år längre hälsosam tid än kvinnor vid 65 års ålder. Sveriges har rapporterat betydligt högre utgifter för vård av äldre i procent av BNP än EU-länderna, EU (27) i genomsnitt. Sveriges utgifter är 4 5 gånger högre än den genomsnittliga utgiften för EU-länderna, EU (27). Hälsosamma levnadsår vid 65 år Diagram 6. Hälsosamma levnadsår vid 65 år för kvinnor (2006, 2007 och 2008) 1 Källa: Eurostat yearbook 2011, Eurostat 1 (1) 2006, ingen uppgift. 9

14 Diagram 7. Hälsosamma levnadsår vid 65 år för män (2006, 2007 och 2008) Källa: Eurostat yearbook 2011, Eurostat Diagram 8. Utgifter för vård av äldre, 2007 respektive 2008 (% av BNP) 23 Källa: Eurostat yearbook 2011, Eurostat 2 The indicator is defined as the percentage share of social protection expenditure devoted to old age care in GDP. These expenditures cover care allowance, accommodation, and assistance in carrying out daily tasks. 3 p: Preliminär uppgift 2007, 2008; p08: Preliminär uppgift

15 Fallolyckor Samhällets kostnader för fallolyckor är höga och ökar för varje år. I takt med att människor blir äldre ökar risken för att råka ut för fallolyckor på grund av riskfaktorer som till exempel nedsatt motorik, syn, kognition och känsel. Statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) visar att under 2012 fick knappt svenskar ( kvinnor, män) över 65 år sluten sjukhusvård på grund av fallolyckor. Minst fyra personer som är 65 år och äldre dör varje dag. (Ref. 52, 53) fall per år bland personer som är 60 år och äldre beräknas vara så allvarliga att de benämns fallolyckor. Samhällets direkta kostnader för äldres fallolyckor beräknas till cirka 5 miljarder kronor per år. Med direkta kostnader avses medicinska kostnader, rehabiliteringskostnader, materiella, administrativa och övriga kostnader. Då har man inte tagit hänsyn till kostnaden för livskvalitetsförsämringar som uppskattas till ungefär 9 miljarder kronor per år ( QALYs). Dessutom tillkommer kostnader för produktionsbortfall och fritidsförlust. De direkta kostnaderna beräknas öka till 8 miljarder (2006 års priser) kronor per år Dagens 14 miljarder kronor (direkta kostnader samt livskvalitets försämringar) beräknas öka till uppskattningsvis 22 miljarder kronor år 2050 (Ref. 36) 11

16 Tillgång till dator och internet i hemmet den digitala klyftan Hjälpmedelsinstitutet har under ett flertal år studerat tillgången till dator och internet i hemmet utifrån SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden, ULF. Sedan slutet av 1990-talet har tillgången till dator ökat stadigt i så gott som alla befolkningsgrupper. Vid mitten av 1990-talet hade ungefär en fjärdedel mellan år tillgång till dator och några år senare (1998) drygt hälften. Den stora skillnaden fanns bland de äldre (65 84 år) i faktiska andelar. Knappt 70 procent av männen i åldersgruppen år utan funktionsnedsättning hade tillgång till dator i jämförelse med knappt 58 procent av männen med funktionsnedsättning. Motsvarande siffror för kvinnorna i samma åldersgrupp var cirka 55 procent respektive 43 procent (Ref. 43). I SCB:s ULF-mätningar 2008/2009 och 2010/2011 var ökningen stor bland äldre i åldersgruppen år, 30 procent (män) respektive 36 procent (kvinnor) och störst bland personer 85 år och äldre med drygt 30 procent (män) och 95 procent (kvinnor). Motsvarande ökning för befolkningen totalt (16 år och äldre) var cirka 3 procent (män) respektive cirka 6 procent (kvinnor). Bland yngre äldre (65-74 år) var ökningen runt 10 procent för män och 14 procent för kvinnor. Bland äldre personer är ökningen en faktor 10 större än i befolkningen totalt (Ref. 54). Vid mätningen 2012 hade cirka 61 procent av männen och cirka 41 procent av kvinnorna, år, tillgång till dator. En ökning med knappt femtio procent (män) respektive femtiosex procent (kvinnor) i förhållande till 2008/09. Den största ökningen hade skett bland de allra äldsta kvinnorna där tillgången var relativt låg 2008/09, cirka 7 procent, till dagens (2012) cirka 13 procent (Ref. 54) Mellan mätåren 2008/09 till 2012 hade tillgången till internet i hemmet i hela befolkningen ökat med 8 procent. I åldersgruppen år bland män respektive kvinnor hade det ökat från knappt 34 respektive 23 procent till knappt 58 respektive 37 procent. Även här skedde den största ökningen bland de allra äldsta kvinnorna med hela 150 procent, från 4,5 procent till knappt 12 procent (Ref. 54). 12

17 Diagram 9: Tillgång till dator i hemmet 2008/09, 2010/11 samt 2012 Källa: SCB män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor totalt 16+ år år år 85+ år Diagram 10: Tillgång till Internet i hemmet, 2008/09, 2010/11 samt 2012 Källa:SCB män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor totalt 16+ år år år 85+ år 13

18 Funktionsnedsättning, sjukdom och ohälsa Med stigande ålder minskar andelen som anser sig ha bra eller mycket bra hälsa. Personer som har en av kategorierna; långvarig sjukdom, nedsatt syn, nedsatt hörsel och nedsatt rörelseförmåga definieras av Folkhälsomyndigheten som att de har en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningar i Nationella folkhälsoenkäten I den senaste nationella folkhälsoenkäten uppger äldre personer i mindre utsträckning än genomsnittet för Sverige en bra hälsa. Äldre män uppger bra hälsa i högre grad än äldre kvinnor, förutom i den äldsta åldersgruppen, år, där det inte finns någon skillnad mellan könen. Den äldsta undersökta gruppen (75 84 år) utmärker sig på många områden genom att hälsan uppges som klart sämre jämfört med yngre åldersgrupper. Vissa undantag finns där hälsoläget snarast ser ut att bli bättre ju äldre man blir. Till exempel uppger äldre (55 84 år) i mindre utsträckning än genomsnittet (16 84 år) nedsatt psykiskt välbefinnande (Ref.55) uppgav 35 procent av kvinnorna respektive 33 procent av männen i åldersgruppen år att de hade funktionsnedsättning 5. Motsvarande andel för män respektive kvinnor år var 2012 cirka 20 procent. 4 Ref De som svarat ja på frågan om de har en funktionsnedsättning har också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan: medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar. Nedsatt syn: De som svarat nej (inte ens med glasögon) på frågan: kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning. Nedsatt hörsel: De som svarat nej (inte ens med hörapparat) på frågan: kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer. Personer med rörelsehinder: De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus. 14

19 Diagram 11. Andel personer bland äldre i åldersgruppen år och i befolkningen (16 84 år) som uppgivit funktionsnedsättning efter kön (%), Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Rörelsehinder 2012 uppgav 20 procent av kvinnorna och 16 procent av männen år att de hade ett rörelsehinder, motsvarande uppgift för personer var 8 procent respektive 6 procent Nedsatt rörelseförmåga 2012 uppgav 52 procent av kvinnorna och 37 procent av männen bland personer år att de hade en rörelsenedsättning, motsvarande uppgift för personer var 19 procent respektive 13 procent. (Kraftigt) nedsatt hörsel 2012 uppgav 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen bland personer år att de hade (kraftigt) nedsatt hörsel. Motsvarande uppgift för personer var 9 procent respektive 11 procent. (Kraftigt) nedsatt syn 2012 uppgav 5 procent av kvinnorna och 2 procent av männen bland personer år att de hade (kraftigt) nedsatt syn. Motsvarande uppgift för personer var 4 procent, lika för båda könen. 15

20 Funktionsnedsättningar och sjukdomar i ULF Svårigheter att bära 2010 hade 28 procent i gruppen 65 år och äldre svårigheter att bära 6 5 kg, bland kvinnor 34 procent och bland män 22 procent. Svårigheter att gripa 2010 hade 13 procent i gruppen 65 år och äldre svårigheter att gripa 7, bland kvinnor 17 procent och bland män 7 procent. Skelettet och rörelseorganens sjukdomar 2010/2011 hade cirka 20 procent i gruppen 65 år och äldre sjukdomar som rör skelettet och rörelseorganen 8, exempel reumatoid artrit, artros, mjukdelsreumatism och benhinneinflammation. Nedsatt hörsel 2012 hade 32 procent i gruppen 65 år och äldre svårt att höra 9, bland kvinnorna 27 procent och bland männen 37 procent. Nedsatt syn 2012 hade drygt 7 procent i gruppen 65 år och äldre nedsatt syn 10, bland kvinnorna 8 procent och bland männen 6,5 procent. 6 Frågan: Har du svårigheter att bära 5 kg, t.ex. en tung bärkasse, en kortare sträcka, säg 10 meter. 7 Frågan: Har du svårigheter att gripa, t.ex. på och av kranar? 8 Skelettet och rörelseorganens sjukdomar. Diagnos i enlighet med ICD-9 (WHO:s klassifikation av sjukdomar) 9 Frågans formulering från och med 2012: Har du problem med att höra vad som sägs i samtal mellan flera personer även om du använder hjälpmedel, t.ex. hörapparat? 10 Frågans formulering från och med 2012: Har du problem med att se och urskilja vanlig text i dagstidning [OM SVARAT JA PÅ FRÅGA OM ANVÄNDER GLASÖGON/LINSER: även om du använder glasögon eller linser]? 16

21 Sjukdomar och ohälsa från olika statistikkällor Statistik för några vanligt förekommande sjukdomar och ohälsa bland äldre redovisas i detta avsnitt. Demenssjukdom Enligt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 finns det i Sverige cirka personer med någon form av demens. Cirka personer med demens är yngre än 65 år. Varje år nyinsjuknar cirka personer i demens och ungefär lika många med demens dör. Det finns inget som tyder på att risken för att insjukna i demens har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demens att öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder (Ref. 28). Antalet personer med Alzheimers sjukdom utgör cirka två tredjedelar av alla med demens. Andra större demenssjukdomar är vaskulär demens (10 procent) och frontotemporal demens (frontallobsdemens) (5 procent). (Ref. 18, 31). Demens är ett syndrom med ålder som främsta riskfaktor. Vid 65 års ålder är förekomsten av demens 1 procent och vid 90 års ålder 50 procent. Andelen personer med demens fördubblas för varje femårsklass över 65 års ålder. Gruppen äldre äldre består främst av kvinnor. Kvinnor över 85 år har större andel Alzheimerssjukdom än män i samma ålder. I Sverige beräknades kostnaderna för demens 2005 till cirka 50 miljarder kronor (eller drygt kr per person med demenssjukdom) och kostnaderna som kan hänföras till enbart demenssjukdomar skattas till miljarder kr (cirka kr per person med demenssjukdom) (Ref. 31). Även år 2007 beräknades samhällskostnaderna för vård och omsorg till personer med demens uppgå till cirka 50 miljarder kronor, varar 85 procent föll på kommunerna, 5 procent på landstingen och 10 procent på närstående (Ref. 28). 17

22 Depressiva syndrom, ångestsyndrom och psykotiska tillstånd Cirka 15 procent av alla över 65 år drabbas av depression. Det finns med åren ett allt tydligare samband mellan affektiv sjukdom och ålder (Ref. 39). När det gäller psykiatriska diagnoser som depressiva syndrom, ångestsyndrom och psykotiska tillstånd hade cirka 15 procent fått en diagnos vid 75 års ålder enligt en forskningsrapport från 2001 (Ref. 14). Ungefär var tionde man och var femte kvinna mellan 65 och 74 uppgav i ULF-undersökningen 2008 att de hade besvär med ängslan, oro eller ångest. I åldersgrupperna år respektive 85 år och äldre uppgav fler än var fjärde kvinna dessa besvär. För männen var det en liten ökning, 3 procentenheter, från åldersgruppen år till åldersgruppen år (12,2 procent). Det finns inga uppgifter för de allra äldsta. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest hade ungefär 3 procent av männen respektive knappt 5 procent av kvinnorna i åldersgruppen år. I nästföljande åldersgrupp rapporterade en något lägre andel av männen (2,5 procent) och en något högre andel av kvinnorna (6,5 procent) dessa problem. Bland de allra äldsta hade 8 procent av kvinnorna svåra besvär av ängslan oro och ångest. Ingen uppgift finns för männen (Ref. 17). Diabetes Män drabbas i högre grad än kvinnor av diabetes. Något mer än var tionde man och ungefär var femtonde kvinna har diabetes i åldersgruppen år (Ref. 17). Inkontinens Det finns olika former av urininkontinens som behandlas på olika sätt. Vanligast är trängningsinkontinens, ansträngningsinkontinens och en kombination av bägge, så kallad blandinkontinens. Trängningsinkontinens handlar om urinläckage i samband med plötsliga trängningar medan ansträngningsinkontinens innebär urinläckage i samband med till exempel sportaktiviteter, hosta, nysningar och i svårare fall även när man ändrar kroppsläget. Ansträngningsinkontinens kan behandlas med operation. Mer än 50 procent av kvinnor med urinläckage har ansträngningsinkontinens. 18

23 Blandinkontinens är ett tillstånd med både ansträngnings- och trängningsinkontinens. Hos kvinnor efter menopausen blir trängningsinkontinens och blandinkontinens vanligare. Trängningsinkontinens innebär urinläckage i samband med plötslig och kraftig kissnödighet (trängning) som inte går att behärska. Orsaken kan vara sjukdom eller skada på nerverna till urinblåsan. Det kan också vara förändringar i eller utanför urinblåsan, till exempel urinvägsinfektion, förtvinade (atrofiska) slemhinnor hos kvinnor, prostataförstoring hos män eller förstoppning. Trängningsinkontinens kan vara ett tidigt symtom på multipel skleros (MS) (Ref. 42, 48). Ansträngningsinkontinens är ovanlig hos män. Det orsakas främst av en försvagning av urinrörets stödapparatur. Bäckenbottenmusklernas andel i att upprätthålla kontinens är cirka 20 procent. Av det sistnämnda följer att muskelträning av bäckenbotten inte alltid ger resultat vid behandling av ansträngningsinkontinens. Efter 50 års ålder minskar prevalensen av ansträngningsinkontinens men ökar däremot för trängningsinkontinens. Prevalensen ökar med åldern och når en platå mellan 50 och 70 års ålder. (Ref. 50) Erfarenhetsmässigt kan över 70 procent förbättras av ett strukturerat omhändertagande i primärvården (Ref. 40). Nästan 40 procent av personer över 75 år har urininkontinens. Det är vanligare bland kvinnor än bland män (Ref. 20). Prevalensen för kvinnor med urininkontinens ökar från 3 5 procent hos kvinnor i 20-års ålder till 25 procent vid 80-års ålder (Ref. 44). Förekomsten av fekalinkontinens (anal inkontinens) ökar från 1 3 procent hos unga kvinnor till procent hos kvinnor äldre än 80 år (Ref.45). Dubbel inkontinens finns hos cirka 15 procent av personer över 75 år. Fekalinkontinens och dubbel inkontinens är lika vanligt förekommande hos kvinnor som hos män (Ref. 20). Enligt SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, är urininkontinens ett utbrett folkhälsoproblem. Något mer än en halv miljon människor (30-40 procent) över 65 år i Sverige har urininkontinens. Bland personer som vårdas av anhöriga har hälften av personerna urininkontinens. Den totala kostnaden för urininkontinens beräknades till mellan 3 och 4 miljarder år 2000 där kostnaderna för äldrevård och hjälpmedel utgjorde den största delen. (Ref. 16, 19). 19

24 Stroke Varje år insjuknar cirka svenskar i stroke (hjärninfarkt/blodpropp i hjärnan och hjärnblödning). 75 procent är äldre än 70 år. De som för första gången insjuknar i stroke utgör drygt personer (Ref. 15, 22). Medelåldern vid insjuknande är 75 år (män 73 år, kvinnor 77 år). Uppskattningsvis drabbas totalt personer av slaganfall och minst av dessa behöver omfattande hjälpinsatser och tillsyn dygnet runt (Ref. 14). Stroke är den somatiska sjukdom som kräver flest vårddagar på sjukhus. Insatser av närstående är betydande. De totala samhällsekonomiska livstidskostnaderna för de dryga personer som för första gången fick stroke 2009 uppgår till drygt 16 miljarder kronor. Stora delar av samhällskostnaderna (40 procent) ligger hos kommunerna, ungefär en fjärdedel (26 procent) hos landstingen. En tredjedel (34 procent) utgör kostnader för nedsatt arbetsförmåga (Ref. 15). För personer som insjuknat i stroke har förmågan till aktiviteter i det dagliga livet (ADL) endast förbättrats med några få procentenheter de senaste tio åren. Dödligheten har under samma period minskat marginellt. Det visar resultaten i en delrapport från projektet Nationell utvärdering 2011 Strokevård från Socialstyrelsen. Andelen patienter som återinsjuknat i stroke eller annan hjärt- och kärlsjukdom har heller inte minskat i någon större omfattning, trots tillgång till bättre sekundärpreventiv behandling. (Ref. 49) 20

25 Välfärdsteknologi/Hjälpmedel Hjälpmedel är produkter som ska förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga hos användarna. Hjälpmedel ska dessutom förbättra eller vidmakthålla funktion eller förmåga och kompensera för nedsatt eller förlorad funktion. Även personer som ger omsorg och vård till personer med funktionsnedsättningar har stor nytta av hjälpmedel. För personer med funktionsnedsättning har hjälpmedel stor betydelse för att dels förebygga framtida förluster, dels förbättra eller vidmakthålla funktioner och dels kompensera för nedsatt eller förlorad funktion. Anhörigas medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl fungerande vård. Hjälpmedel kan i dag enbart förskrivas till personer som tar emot omsorgen men även anhöriga har nytta av dem då hjälpmedel som förskrivs är en omgivningsfaktor som underlättar för både brukare och anhöriga (Ref 51) Modern teknik, smarta vardagsprodukter och goda lösningar kan ge äldre personer trygghet, självständighet och samtidigt kan de vara ett stöd för anhöriga. De vanligaste teknikstöden, som de allra flesta kommunerna erbjuder, är trygghetslarm och spisvakt. Sju av tio kommuner erbjuder stöd som underlättar för anhöriga, t.ex. larmmatta eller passagelarm (Ref.56). Äldre använder sig i hög utsträckning av hjälpmedel. Uppskattningsvis har en av fem 70-åringar och något färre än varannan 76-åring i ordinärt boende ADL-hjälpmedel 11 för att kompensera ett rörelsehinder, exempel rollator, badbräda och duschpall (Ref. 37). Bland 85-åringarna i ordinärt boende använder tre av fyra ett ADL-hjälpmedel 12, bland 90-åringarna nio av tio. Det rör sig framför allt om hjälpmedel i samband med bad och förflyttning (Ref. 23, 24). Av siffrorna i SCB:s ULF-undersökning 2004/2005 med mer detaljerade hjälpmedelsfrågor kan utläsas att det sker en dramatisk ökning av användning av förflyttningshjälpmedel vid 75 års ålder. Drygt 20 procent av männen respektive knappt 40 procent av kvinnorna använder då något förflyttningshjälpmedel. Bland personer 85 år och äldre använde 70 procent av 11 Syn-, hörsel- och inkontinenshjälpmedel är inte inräknade 12 Syn- och hörselhjälpmedel är inte inräknade 21

Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel. Andel (procent) 65 år och äldre som upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig.

Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel. Andel (procent) 65 år och äldre som upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig. Äldrestatistik Juni 2008 Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel Andel (procent) 65 år och äldre som upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig. MÄN KVINNOR 60 50 40 30 20 10

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Äldrestatistik 2010. Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel

Äldrestatistik 2010. Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig utredare: Sara Brundell, HI Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger, HI Foto: Arash Atri/Bildarkivet.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Tilläggsfrågor i ULF 2007

Tilläggsfrågor i ULF 2007 Tilläggsfrågor i ULF 2007 1 2 Tilläggsfrågor i ULF 2007 2007 års datainsamling utgör ett så kallat dubbelår med år 2006. Det innebär att samma frågor ställs under båda åren. I februari 2007 tillkom dock

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Den ljusnande framtid är vård

Den ljusnande framtid är vård Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 Fått arbete I augusti fick 1 039 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I augusti

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 Fått arbete I oktober påbörjade 1 236 arbetssökande någon form av

Läs mer

i december 2003 och 2004

i december 2003 och 2004 25:5 Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2012 Mattias Andersson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2012 9 526 (8,4 %) 4 326 kvinnor (8,0 %) 5 200 män (8,7

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Statistik från Hörcentraler 2006

Statistik från Hörcentraler 2006 Statistik från Hörcentraler 2006 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2007 Ansvarig handläggare: Sara Brundell, HI Foto: www.matton.se Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger, HI ISBN 978-91-85435-44-9 URN:NBN:se:hi-2007-07348-pdf

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012 4 november 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 202 Tecken på försvagning men stark motståndskraft Under oktober kom flera tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer