Äldrestatistik 2013/2014. Sammanställning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldrestatistik 2013/2014. Sammanställning"

Transkript

1 Äldrestatistik 2013/2014 Sammanställning

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Sara Brundell Ansvarig handläggare: Sara Brundell URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen hämtas i pdf-format på

3 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Befolkningsutvecklingen och dess utmaningar... 4 Äldre i Europa... 9 Hälsosamma levnadsår vid 65 år... 9 Fallolyckor Tillgång till dator och internet i hemmet den digitala klyftan Funktionsnedsättning, sjukdom och ohälsa Funktionsnedsättningar i Nationella folkhälsoenkäten Rörelsehinder Nedsatt rörelseförmåga (Kraftigt) nedsatt hörsel (Kraftigt) nedsatt syn Funktionsnedsättningar och sjukdomar i ULF Svårigheter att bära Svårigheter att gripa Skelettet och rörelseorganens sjukdomar Nedsatt hörsel Nedsatt syn Sjukdomar och ohälsa från olika statistikkällor Demenssjukdom Depressiva syndrom, ångestsyndrom och psykotiska tillstånd Diabetes... 18

4 Inkontinens Stroke Välfärdsteknologi/Hjälpmedel Rörelsehinder/förflyttningshjälpmedel Rullstolar Rollator Nedsatt syn/synhjälpmedel Trygghetslarm i ordinärt boende Hjälpmedelsverksamheten hjälpmedel och vissa insatser Insatser vid Syncentralerna Insatser vid hörcentralerna Hörapparater - Hörcentralerna/hörselrehabilitering Rullstolar - hjälpmedelscentralernas verksamhet Särskilda boendeformer eller hemtjänst i ordinärt boende Anhörigvårdare och informella hjälpgivare Insats, avlösning av anhörig i hemmet Studie om anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser Definitioner av begrepp Övriga begrepp Referenser... 37

5 Förord Den här sammanställningen inom Statistikområdet Äldre är den sjunde i ordningen som har publicerats. Sammanställningen har genomförts sedan Initialt som en betydligt kortare version. Sammanställningen bygger på undersökningar som SCB:s Undersökning om levnadsförhållanden (ULF), Socialstyrelsens rapporter om kommunala insatser och hälso och sjukvård, Nationella folkhälsoenkäten med flera. Vi kan konstatera att i takt med att befolkningen åldras så ökar bland annat behovet av olika insatser och välfärdsteknologi (hjälpmedel). Statistikrapporten kan fungera som underlag för utredare inom äldreområdet. Sundbyberg, 15 april 2014 Nina Lindkvist chef för Analysavdelningen Hjälpmedelsinstitutet 1

6 Sammanfattning I Sverige finns närmare 1,9 miljoner personer som är 65 år eller äldre. Gruppen utgör procent av befolkningen ( ) att jämföras med procent på 1960-talet och knappt 5 procent på 1850-talet (Ref. 38). Under fyrtioårsperioden fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre (Ref. 30). 14 procent av de äldre (cirka personer) i åldersgruppen 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober oktober 2012 var personer 65 år och äldre beviljade trygghetslarm som individuellt biståndsbeslutat larm. De motsvarar ungefär 9 procent av befolkningen i åldersgruppen. Knappt en fjärdedel (23 procent) som beviljades trygghetslarm var personer i åldersgruppen 65 till 79 år respektive 90 år och äldre. Drygt hälften (54 procent) var i åldersgruppen 80 och 89 år. Andelen kvinnor var 72 procent och andelen män 28 procent. I enkätstudien om anhörigomsorgens omfattning och vad den får för konsekvenser fann man att cirka äldre vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Det finns inga könsskillnader vad gäller tidsomfattning och frekvens men vad gäller typen av omsorg. Män ger mer praktisk hjälp och ekonomiskt stöd medan kvinnor oftare svarar för tillsyn, umgänge och personlig omsorg. Främst ges omsorgen i åldersgruppen 65 år och äldre till sin make, maka eller partner. Bland personer år är var femte person (19 procent) omsorgsgivare samt bland personer 81 år och äldre är ungefär var sjunde (15 procent) omsorgsgivare. I Sverige beräknas att det finns personer med demenssjukdom. De flesta är kvinnor vilket dels beror på att kvinnor löper högre risk att drabbas, dels att deras andel i befolkningen är högre än männens i de äldsta åldersgrupperna uppgav 35 procent av kvinnorna respektive 33 procent av männen i åldersgruppen år att de hade minst en funktionsnedsättning, vilket var en och en halv till två gånger mer än befolkningen i övrigt (20 procent för båda könen). Vid SCB:s senaste hälsofördjupning i undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) för 2004/2005 kunde man se att vid 75 års ålder sker en 2

7 dramatisk ökning. Drygt 20 procent av männen respektive knappt 40 procent av kvinnorna använder något förflyttningshjälpmedel. Bland personer 85 år och äldre är 70 procent av kvinnorna respektive 55 procent av männen använder något förflyttningshjälpmedel. Cirka använde rullstol. Ungefär hälften av rullstolsanvändarna var 80 år och äldre. Nästan två tredjedelar av rullstolsanvändarna var kvinnor. I samma undersökning uppgav cirka personer att de använde rollator. 95 procent av rollatoranvändarna var 65 år och äldre. Något mer än två tredjedelar av rollatoranvändarna var äldre än 80 år. Kvinnorna utgjorde tre fjärdedelar av rollatoranvändarna (Ref. 17). Hjälpmedelsinstitutets insamling av uppgifter från hjälpmedelscentralernas verksamhet gav ett lite högre antal rullstolsanvändare, cirka procent av rullstolsanvändarna var 65 år och äldre, knappt hälften (47 procent) 80 år och äldre. Skillnaden i det totala antalet rullstolsanvändare i de olika undersökningarna, kan dels bero på att respondenter möjligen inte ville uppge att de är hjälpmedelsanvändare och dels på att bland de användarna även finns korttidsanvändare av rullstol (Ref. 8). 3

8 Inledning Problemet är inte att vi lever längre, utmaningen är att klara finansieringen av välfärden när ett större antal personer är äldre och inte förvärvsarbetar Hjälpmedelsinstitutet har sedan början av 2000-talet sammanställt uppgifter inom äldreområdet utifrån ett funktionhinders- och hjälpmedelsperspektiv. Den här rapporten innehåller en sammanställning av uppgifter från större undersökningar och utredningar inom äldreområdet. Huvudsakligen uppgifter som mäter förhållanden ett till ett par år tillbaka i tiden. Tanken är att sammanställningen ska kunna användas som underlag vid till exempel utredningar inom äldreområdet. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Befolkningsutvecklingen och dess utmaningar Medellivslängden i befolkningen ökar och den största enskilda orsaken till det är att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat hos båda könen. Männens medellivslängd ökar dock snabbare än kvinnornas vilket betyder att könsskillnaden i överlevnad minskar. Enligt Framtidskommissionen är problemet inte att vi lever längre, utmaningen är att klara finansieringen av välfärden när ett större antal personer är äldre och inte förvärvsarbetar. De äldre har större behov av välfärdstjänster än den förvärvsarbetande delen av befolkningen. Samtidigt som medellivslängden stadigt ökar har pensionsåldern inte följt med. Med hjälp av teknik och olika hjälpmedel kan betydelsen av ålder och kön minskas eller till och med upphöra i många yrken (Ref. 4, 12, 25, 46). I Sverige är närmare 1,9 miljoner personer 65 år eller äldre. Gruppen utgör cirka procent av befolkningen ( ) att jämföras med procent på 1960-talet och knappt 5 procent på 1850-talet (Ref. 38). Under fyrtioårsperioden fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre (Ref. 30). Det finns stora nationella skillnader. Stockholms län har lägst andel äldre av sin totala befolkning, 15 procent. Högsta andel, 23 procent, finns i Kalmar, Blekinge, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland och på Gotland, Gruppen 65 år och äldre kommer att i ungefärliga värden öka från dagens närmare 1,9 miljoner invånare till 2,4 miljoner år 2030, 2,7 miljoner år 4

9 2050, 3 miljoner år 2060 och 3,7 miljoner Gruppens andel av den totala befolkningen beräknas öka från dagens 19 procent till 25 procent år 2060 (Ref. 6). Antal personer i åldrarna 80 år och äldre har stigit mycket sedan 1960-talet och andelen av befolkningen har mer än fördubblats. I ungefärliga tal rörde det sig om en ökning från 1960-talets 2 procent av befolkningen till dagens 5 procent av befolkningen respektive 2013 var antalet personer respektive personer. Andelen över 80 år har ökat under den senaste 10-årsperioden. Det beror delvis på att dödstalen har sjunkit i nästan alla åldersgrupper och delvis på att antalet födslar har varit relativt låga sedan slutet av 70-talet. De senaste åren har antalet födslar legat på en något högre nivå än tidigare under 00-talet. Antal personer 80 år och äldre kommer inte att öka nämnvärt fram till 2020, men därefter kommer denna åldersgrupp att öka markant samt 2110 kommer åldersgruppen att vara mer än dubbelt respektive tre gånger så stor som idag (Ref.6). Enligt befolkningsprognoserna för de nordiska länderna som helhet kommer andelen över 80 år att uppgå till cirka 8 procent av befolkningen år 2040, jämfört med nuvarande cirka 5 procent (Ref. 29). Fram till 2050 väntas kostnaderna för äldreomsorgen att öka med cirka 70 procent och för hälso-och sjukvård med närmare 30 procent till Idag (läs 2010) rör det sig om knappt 90 miljarder kronor per år. Den förändrade åldersstrukturen förväntas öka sjukvårdskostnaderna med 0,8 procent per år. Det är främst utvecklingen av antalet personer 80 år och äldre som påverkar kostnaderna för vård och omsorg. De som har fyllt 85 år förväntas ha fyra gånger fler vårdtillfällen än genomsnittet i befolkningen (Ref.1, 47). 5

10 Diagram1. Återstående medellivslängd (år) för kvinnor respektive män samt prognos för återstående medellivslängd 2020, 2040 respektive I mitten av 1700-talet var den återstående medellivslängden vid födseln för kvinnor och män ungefär 35 år, med en något högre livslängd för kvinnor. Hundra år senare runt år. Den höga spädbarnsdödligheten under 1700 och 1800-talet hade stor påverkan på medellivslängden. Vid 65 års ålder låg den återstående medellivslängden på 10 år. Idag ( ) är den återstående medellivslängden vid födseln för män knappt 80 år och för kvinnor knappt 84 år. Vid 65 års ålder är den något högre för män 18 år och för kvinnor 21 år. Ända fram till 1950 ökade medellivslängden i samma takt för kvinnor och män. Kvinnor hade mellan två och tre års högre medellivslängd. Efter 1950 har dock utvecklingen varit något olika mellan könen. För kvinnorna fortsatte medellivslängden att öka i nästan oförändrad takt medan för män kan noteras en allt långsammare ökning. På 1980-talet vände utvecklingen. Medellivslängden började åter stiga för män medan ökningen för kvinnor gick i allt långsammare takt. Enligt SCB:s prognos antas medellivslängden mellan 2012 och 2060 öka, för kvinnor från 84 till 89 år för män från 80 till 87 år (Ref. 6, 46). 6

11 Diagram 2. Befolkningen samt befolkningsprognos för antalet personer inom åldersgrupperna 0 19 år, år samt 65-w, Diagram 3. Befolkningen samt befolkningsprognos för andelen personer inom åldersgrupperna 0 19 år, år samt 65-w,

12 Diagram 4. Prognos för antalet personer som är 65 år och äldre (kvinnor, män), Diagram 5. Prognos för antalet personer som är 80 år och äldre (kvinnor, män),

13 Äldre i Europa De nordiska länderna ligger i topp när det gäller förväntat antal hälsosamma levnadsår efter 65 år. Kvinnorna i flertalet länder förväntas få en något längre hälsosam tid än männen. Det omvända har rapporterats från exempelvis Portugal och Cypern där män förväntas ha 1 1,5 år längre hälsosam tid än kvinnor vid 65 års ålder. Sveriges har rapporterat betydligt högre utgifter för vård av äldre i procent av BNP än EU-länderna, EU (27) i genomsnitt. Sveriges utgifter är 4 5 gånger högre än den genomsnittliga utgiften för EU-länderna, EU (27). Hälsosamma levnadsår vid 65 år Diagram 6. Hälsosamma levnadsår vid 65 år för kvinnor (2006, 2007 och 2008) 1 Källa: Eurostat yearbook 2011, Eurostat 1 (1) 2006, ingen uppgift. 9

14 Diagram 7. Hälsosamma levnadsår vid 65 år för män (2006, 2007 och 2008) Källa: Eurostat yearbook 2011, Eurostat Diagram 8. Utgifter för vård av äldre, 2007 respektive 2008 (% av BNP) 23 Källa: Eurostat yearbook 2011, Eurostat 2 The indicator is defined as the percentage share of social protection expenditure devoted to old age care in GDP. These expenditures cover care allowance, accommodation, and assistance in carrying out daily tasks. 3 p: Preliminär uppgift 2007, 2008; p08: Preliminär uppgift

15 Fallolyckor Samhällets kostnader för fallolyckor är höga och ökar för varje år. I takt med att människor blir äldre ökar risken för att råka ut för fallolyckor på grund av riskfaktorer som till exempel nedsatt motorik, syn, kognition och känsel. Statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) visar att under 2012 fick knappt svenskar ( kvinnor, män) över 65 år sluten sjukhusvård på grund av fallolyckor. Minst fyra personer som är 65 år och äldre dör varje dag. (Ref. 52, 53) fall per år bland personer som är 60 år och äldre beräknas vara så allvarliga att de benämns fallolyckor. Samhällets direkta kostnader för äldres fallolyckor beräknas till cirka 5 miljarder kronor per år. Med direkta kostnader avses medicinska kostnader, rehabiliteringskostnader, materiella, administrativa och övriga kostnader. Då har man inte tagit hänsyn till kostnaden för livskvalitetsförsämringar som uppskattas till ungefär 9 miljarder kronor per år ( QALYs). Dessutom tillkommer kostnader för produktionsbortfall och fritidsförlust. De direkta kostnaderna beräknas öka till 8 miljarder (2006 års priser) kronor per år Dagens 14 miljarder kronor (direkta kostnader samt livskvalitets försämringar) beräknas öka till uppskattningsvis 22 miljarder kronor år 2050 (Ref. 36) 11

16 Tillgång till dator och internet i hemmet den digitala klyftan Hjälpmedelsinstitutet har under ett flertal år studerat tillgången till dator och internet i hemmet utifrån SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden, ULF. Sedan slutet av 1990-talet har tillgången till dator ökat stadigt i så gott som alla befolkningsgrupper. Vid mitten av 1990-talet hade ungefär en fjärdedel mellan år tillgång till dator och några år senare (1998) drygt hälften. Den stora skillnaden fanns bland de äldre (65 84 år) i faktiska andelar. Knappt 70 procent av männen i åldersgruppen år utan funktionsnedsättning hade tillgång till dator i jämförelse med knappt 58 procent av männen med funktionsnedsättning. Motsvarande siffror för kvinnorna i samma åldersgrupp var cirka 55 procent respektive 43 procent (Ref. 43). I SCB:s ULF-mätningar 2008/2009 och 2010/2011 var ökningen stor bland äldre i åldersgruppen år, 30 procent (män) respektive 36 procent (kvinnor) och störst bland personer 85 år och äldre med drygt 30 procent (män) och 95 procent (kvinnor). Motsvarande ökning för befolkningen totalt (16 år och äldre) var cirka 3 procent (män) respektive cirka 6 procent (kvinnor). Bland yngre äldre (65-74 år) var ökningen runt 10 procent för män och 14 procent för kvinnor. Bland äldre personer är ökningen en faktor 10 större än i befolkningen totalt (Ref. 54). Vid mätningen 2012 hade cirka 61 procent av männen och cirka 41 procent av kvinnorna, år, tillgång till dator. En ökning med knappt femtio procent (män) respektive femtiosex procent (kvinnor) i förhållande till 2008/09. Den största ökningen hade skett bland de allra äldsta kvinnorna där tillgången var relativt låg 2008/09, cirka 7 procent, till dagens (2012) cirka 13 procent (Ref. 54) Mellan mätåren 2008/09 till 2012 hade tillgången till internet i hemmet i hela befolkningen ökat med 8 procent. I åldersgruppen år bland män respektive kvinnor hade det ökat från knappt 34 respektive 23 procent till knappt 58 respektive 37 procent. Även här skedde den största ökningen bland de allra äldsta kvinnorna med hela 150 procent, från 4,5 procent till knappt 12 procent (Ref. 54). 12

17 Diagram 9: Tillgång till dator i hemmet 2008/09, 2010/11 samt 2012 Källa: SCB män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor totalt 16+ år år år 85+ år Diagram 10: Tillgång till Internet i hemmet, 2008/09, 2010/11 samt 2012 Källa:SCB män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor totalt 16+ år år år 85+ år 13

18 Funktionsnedsättning, sjukdom och ohälsa Med stigande ålder minskar andelen som anser sig ha bra eller mycket bra hälsa. Personer som har en av kategorierna; långvarig sjukdom, nedsatt syn, nedsatt hörsel och nedsatt rörelseförmåga definieras av Folkhälsomyndigheten som att de har en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningar i Nationella folkhälsoenkäten I den senaste nationella folkhälsoenkäten uppger äldre personer i mindre utsträckning än genomsnittet för Sverige en bra hälsa. Äldre män uppger bra hälsa i högre grad än äldre kvinnor, förutom i den äldsta åldersgruppen, år, där det inte finns någon skillnad mellan könen. Den äldsta undersökta gruppen (75 84 år) utmärker sig på många områden genom att hälsan uppges som klart sämre jämfört med yngre åldersgrupper. Vissa undantag finns där hälsoläget snarast ser ut att bli bättre ju äldre man blir. Till exempel uppger äldre (55 84 år) i mindre utsträckning än genomsnittet (16 84 år) nedsatt psykiskt välbefinnande (Ref.55) uppgav 35 procent av kvinnorna respektive 33 procent av männen i åldersgruppen år att de hade funktionsnedsättning 5. Motsvarande andel för män respektive kvinnor år var 2012 cirka 20 procent. 4 Ref De som svarat ja på frågan om de har en funktionsnedsättning har också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan: medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar. Nedsatt syn: De som svarat nej (inte ens med glasögon) på frågan: kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning. Nedsatt hörsel: De som svarat nej (inte ens med hörapparat) på frågan: kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer. Personer med rörelsehinder: De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus. 14

19 Diagram 11. Andel personer bland äldre i åldersgruppen år och i befolkningen (16 84 år) som uppgivit funktionsnedsättning efter kön (%), Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Rörelsehinder 2012 uppgav 20 procent av kvinnorna och 16 procent av männen år att de hade ett rörelsehinder, motsvarande uppgift för personer var 8 procent respektive 6 procent Nedsatt rörelseförmåga 2012 uppgav 52 procent av kvinnorna och 37 procent av männen bland personer år att de hade en rörelsenedsättning, motsvarande uppgift för personer var 19 procent respektive 13 procent. (Kraftigt) nedsatt hörsel 2012 uppgav 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen bland personer år att de hade (kraftigt) nedsatt hörsel. Motsvarande uppgift för personer var 9 procent respektive 11 procent. (Kraftigt) nedsatt syn 2012 uppgav 5 procent av kvinnorna och 2 procent av männen bland personer år att de hade (kraftigt) nedsatt syn. Motsvarande uppgift för personer var 4 procent, lika för båda könen. 15

20 Funktionsnedsättningar och sjukdomar i ULF Svårigheter att bära 2010 hade 28 procent i gruppen 65 år och äldre svårigheter att bära 6 5 kg, bland kvinnor 34 procent och bland män 22 procent. Svårigheter att gripa 2010 hade 13 procent i gruppen 65 år och äldre svårigheter att gripa 7, bland kvinnor 17 procent och bland män 7 procent. Skelettet och rörelseorganens sjukdomar 2010/2011 hade cirka 20 procent i gruppen 65 år och äldre sjukdomar som rör skelettet och rörelseorganen 8, exempel reumatoid artrit, artros, mjukdelsreumatism och benhinneinflammation. Nedsatt hörsel 2012 hade 32 procent i gruppen 65 år och äldre svårt att höra 9, bland kvinnorna 27 procent och bland männen 37 procent. Nedsatt syn 2012 hade drygt 7 procent i gruppen 65 år och äldre nedsatt syn 10, bland kvinnorna 8 procent och bland männen 6,5 procent. 6 Frågan: Har du svårigheter att bära 5 kg, t.ex. en tung bärkasse, en kortare sträcka, säg 10 meter. 7 Frågan: Har du svårigheter att gripa, t.ex. på och av kranar? 8 Skelettet och rörelseorganens sjukdomar. Diagnos i enlighet med ICD-9 (WHO:s klassifikation av sjukdomar) 9 Frågans formulering från och med 2012: Har du problem med att höra vad som sägs i samtal mellan flera personer även om du använder hjälpmedel, t.ex. hörapparat? 10 Frågans formulering från och med 2012: Har du problem med att se och urskilja vanlig text i dagstidning [OM SVARAT JA PÅ FRÅGA OM ANVÄNDER GLASÖGON/LINSER: även om du använder glasögon eller linser]? 16

21 Sjukdomar och ohälsa från olika statistikkällor Statistik för några vanligt förekommande sjukdomar och ohälsa bland äldre redovisas i detta avsnitt. Demenssjukdom Enligt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 finns det i Sverige cirka personer med någon form av demens. Cirka personer med demens är yngre än 65 år. Varje år nyinsjuknar cirka personer i demens och ungefär lika många med demens dör. Det finns inget som tyder på att risken för att insjukna i demens har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demens att öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder (Ref. 28). Antalet personer med Alzheimers sjukdom utgör cirka två tredjedelar av alla med demens. Andra större demenssjukdomar är vaskulär demens (10 procent) och frontotemporal demens (frontallobsdemens) (5 procent). (Ref. 18, 31). Demens är ett syndrom med ålder som främsta riskfaktor. Vid 65 års ålder är förekomsten av demens 1 procent och vid 90 års ålder 50 procent. Andelen personer med demens fördubblas för varje femårsklass över 65 års ålder. Gruppen äldre äldre består främst av kvinnor. Kvinnor över 85 år har större andel Alzheimerssjukdom än män i samma ålder. I Sverige beräknades kostnaderna för demens 2005 till cirka 50 miljarder kronor (eller drygt kr per person med demenssjukdom) och kostnaderna som kan hänföras till enbart demenssjukdomar skattas till miljarder kr (cirka kr per person med demenssjukdom) (Ref. 31). Även år 2007 beräknades samhällskostnaderna för vård och omsorg till personer med demens uppgå till cirka 50 miljarder kronor, varar 85 procent föll på kommunerna, 5 procent på landstingen och 10 procent på närstående (Ref. 28). 17

22 Depressiva syndrom, ångestsyndrom och psykotiska tillstånd Cirka 15 procent av alla över 65 år drabbas av depression. Det finns med åren ett allt tydligare samband mellan affektiv sjukdom och ålder (Ref. 39). När det gäller psykiatriska diagnoser som depressiva syndrom, ångestsyndrom och psykotiska tillstånd hade cirka 15 procent fått en diagnos vid 75 års ålder enligt en forskningsrapport från 2001 (Ref. 14). Ungefär var tionde man och var femte kvinna mellan 65 och 74 uppgav i ULF-undersökningen 2008 att de hade besvär med ängslan, oro eller ångest. I åldersgrupperna år respektive 85 år och äldre uppgav fler än var fjärde kvinna dessa besvär. För männen var det en liten ökning, 3 procentenheter, från åldersgruppen år till åldersgruppen år (12,2 procent). Det finns inga uppgifter för de allra äldsta. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest hade ungefär 3 procent av männen respektive knappt 5 procent av kvinnorna i åldersgruppen år. I nästföljande åldersgrupp rapporterade en något lägre andel av männen (2,5 procent) och en något högre andel av kvinnorna (6,5 procent) dessa problem. Bland de allra äldsta hade 8 procent av kvinnorna svåra besvär av ängslan oro och ångest. Ingen uppgift finns för männen (Ref. 17). Diabetes Män drabbas i högre grad än kvinnor av diabetes. Något mer än var tionde man och ungefär var femtonde kvinna har diabetes i åldersgruppen år (Ref. 17). Inkontinens Det finns olika former av urininkontinens som behandlas på olika sätt. Vanligast är trängningsinkontinens, ansträngningsinkontinens och en kombination av bägge, så kallad blandinkontinens. Trängningsinkontinens handlar om urinläckage i samband med plötsliga trängningar medan ansträngningsinkontinens innebär urinläckage i samband med till exempel sportaktiviteter, hosta, nysningar och i svårare fall även när man ändrar kroppsläget. Ansträngningsinkontinens kan behandlas med operation. Mer än 50 procent av kvinnor med urinläckage har ansträngningsinkontinens. 18

23 Blandinkontinens är ett tillstånd med både ansträngnings- och trängningsinkontinens. Hos kvinnor efter menopausen blir trängningsinkontinens och blandinkontinens vanligare. Trängningsinkontinens innebär urinläckage i samband med plötslig och kraftig kissnödighet (trängning) som inte går att behärska. Orsaken kan vara sjukdom eller skada på nerverna till urinblåsan. Det kan också vara förändringar i eller utanför urinblåsan, till exempel urinvägsinfektion, förtvinade (atrofiska) slemhinnor hos kvinnor, prostataförstoring hos män eller förstoppning. Trängningsinkontinens kan vara ett tidigt symtom på multipel skleros (MS) (Ref. 42, 48). Ansträngningsinkontinens är ovanlig hos män. Det orsakas främst av en försvagning av urinrörets stödapparatur. Bäckenbottenmusklernas andel i att upprätthålla kontinens är cirka 20 procent. Av det sistnämnda följer att muskelträning av bäckenbotten inte alltid ger resultat vid behandling av ansträngningsinkontinens. Efter 50 års ålder minskar prevalensen av ansträngningsinkontinens men ökar däremot för trängningsinkontinens. Prevalensen ökar med åldern och når en platå mellan 50 och 70 års ålder. (Ref. 50) Erfarenhetsmässigt kan över 70 procent förbättras av ett strukturerat omhändertagande i primärvården (Ref. 40). Nästan 40 procent av personer över 75 år har urininkontinens. Det är vanligare bland kvinnor än bland män (Ref. 20). Prevalensen för kvinnor med urininkontinens ökar från 3 5 procent hos kvinnor i 20-års ålder till 25 procent vid 80-års ålder (Ref. 44). Förekomsten av fekalinkontinens (anal inkontinens) ökar från 1 3 procent hos unga kvinnor till procent hos kvinnor äldre än 80 år (Ref.45). Dubbel inkontinens finns hos cirka 15 procent av personer över 75 år. Fekalinkontinens och dubbel inkontinens är lika vanligt förekommande hos kvinnor som hos män (Ref. 20). Enligt SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, är urininkontinens ett utbrett folkhälsoproblem. Något mer än en halv miljon människor (30-40 procent) över 65 år i Sverige har urininkontinens. Bland personer som vårdas av anhöriga har hälften av personerna urininkontinens. Den totala kostnaden för urininkontinens beräknades till mellan 3 och 4 miljarder år 2000 där kostnaderna för äldrevård och hjälpmedel utgjorde den största delen. (Ref. 16, 19). 19

24 Stroke Varje år insjuknar cirka svenskar i stroke (hjärninfarkt/blodpropp i hjärnan och hjärnblödning). 75 procent är äldre än 70 år. De som för första gången insjuknar i stroke utgör drygt personer (Ref. 15, 22). Medelåldern vid insjuknande är 75 år (män 73 år, kvinnor 77 år). Uppskattningsvis drabbas totalt personer av slaganfall och minst av dessa behöver omfattande hjälpinsatser och tillsyn dygnet runt (Ref. 14). Stroke är den somatiska sjukdom som kräver flest vårddagar på sjukhus. Insatser av närstående är betydande. De totala samhällsekonomiska livstidskostnaderna för de dryga personer som för första gången fick stroke 2009 uppgår till drygt 16 miljarder kronor. Stora delar av samhällskostnaderna (40 procent) ligger hos kommunerna, ungefär en fjärdedel (26 procent) hos landstingen. En tredjedel (34 procent) utgör kostnader för nedsatt arbetsförmåga (Ref. 15). För personer som insjuknat i stroke har förmågan till aktiviteter i det dagliga livet (ADL) endast förbättrats med några få procentenheter de senaste tio åren. Dödligheten har under samma period minskat marginellt. Det visar resultaten i en delrapport från projektet Nationell utvärdering 2011 Strokevård från Socialstyrelsen. Andelen patienter som återinsjuknat i stroke eller annan hjärt- och kärlsjukdom har heller inte minskat i någon större omfattning, trots tillgång till bättre sekundärpreventiv behandling. (Ref. 49) 20

25 Välfärdsteknologi/Hjälpmedel Hjälpmedel är produkter som ska förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga hos användarna. Hjälpmedel ska dessutom förbättra eller vidmakthålla funktion eller förmåga och kompensera för nedsatt eller förlorad funktion. Även personer som ger omsorg och vård till personer med funktionsnedsättningar har stor nytta av hjälpmedel. För personer med funktionsnedsättning har hjälpmedel stor betydelse för att dels förebygga framtida förluster, dels förbättra eller vidmakthålla funktioner och dels kompensera för nedsatt eller förlorad funktion. Anhörigas medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl fungerande vård. Hjälpmedel kan i dag enbart förskrivas till personer som tar emot omsorgen men även anhöriga har nytta av dem då hjälpmedel som förskrivs är en omgivningsfaktor som underlättar för både brukare och anhöriga (Ref 51) Modern teknik, smarta vardagsprodukter och goda lösningar kan ge äldre personer trygghet, självständighet och samtidigt kan de vara ett stöd för anhöriga. De vanligaste teknikstöden, som de allra flesta kommunerna erbjuder, är trygghetslarm och spisvakt. Sju av tio kommuner erbjuder stöd som underlättar för anhöriga, t.ex. larmmatta eller passagelarm (Ref.56). Äldre använder sig i hög utsträckning av hjälpmedel. Uppskattningsvis har en av fem 70-åringar och något färre än varannan 76-åring i ordinärt boende ADL-hjälpmedel 11 för att kompensera ett rörelsehinder, exempel rollator, badbräda och duschpall (Ref. 37). Bland 85-åringarna i ordinärt boende använder tre av fyra ett ADL-hjälpmedel 12, bland 90-åringarna nio av tio. Det rör sig framför allt om hjälpmedel i samband med bad och förflyttning (Ref. 23, 24). Av siffrorna i SCB:s ULF-undersökning 2004/2005 med mer detaljerade hjälpmedelsfrågor kan utläsas att det sker en dramatisk ökning av användning av förflyttningshjälpmedel vid 75 års ålder. Drygt 20 procent av männen respektive knappt 40 procent av kvinnorna använder då något förflyttningshjälpmedel. Bland personer 85 år och äldre använde 70 procent av 11 Syn-, hörsel- och inkontinenshjälpmedel är inte inräknade 12 Syn- och hörselhjälpmedel är inte inräknade 21

Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel. Andel (procent) 65 år och äldre som upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig.

Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel. Andel (procent) 65 år och äldre som upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig. Äldrestatistik Juni 2008 Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel Andel (procent) 65 år och äldre som upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig. MÄN KVINNOR 60 50 40 30 20 10

Läs mer

Äldrestatistik 2010. Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel

Äldrestatistik 2010. Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig utredare: Sara Brundell, HI Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger, HI Foto: Arash Atri/Bildarkivet.se

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 2012-06-26 Dnr: 22501/2011 1(6) Avdelningen för regler och tillstånd Mariana Näslund Blixt mariana.blixt@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Anhörig i nöd och lust Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Skyldigheter Äktenskapsbalken (6 kap. 1 ) Föräldrabalken (6 kap. 2 ) Rättigheter Socialtjänst lagen Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om stöd och

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer