Svar på frågor till tågoperatörerna inför mötet den 8 maj med tillägg om bl a kapacitetstilldelningen.
|
|
- Solveig Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till Riksrevisionen Monica Rupprecht Hjort Svar på frågor till tågoperatörerna inför mötet den 8 maj med tillägg om bl a kapacitetstilldelningen. 1. Hur ser ni på Trafikverkets underhåll av spår? Drabbas ni av oplanerade banarbeten? Skulle banarbeten kunna förläggas vid andra tider? Svar: Ja, tågoperatörerna drabbas av oplanerade banarbeten. Endast stora och planerade banarbeten är med i underlaget för den årliga tågplanen. Det är inte ovanligt att de förändras i ett senare skede. En alltför stel och oflexibelt planerad tågplan med teoretiska underhållstider för lång tid framöver skapar mindre kapacitet. Det har också visat sig att tiderna utnyttjas i alltför låg grad beroende på bl.a. upphandlingar och avtal mellan Tafikverket och olika underhållsentreprenörer. Det har t o m visat sig att när underhållstider skapats genom direkta överenskommelser mellan tågoperatörer och TRV så har de skapade underhållstiderna utnyttjats till en alltför låg grad. Det är viktigt med transparens och öppenhet i planeringen av tid i spår för tåg respektive underhåll. Planeringen och upphandlingen av underhållet måste förbättras och effektiviseras.dessutom måste planeringsprocessen synkroniseras med budgetprocessen så att resurser inte saknas för planerade åtgärder, något som omedelbart raserar planerna. 2. Hur har Trafikverket samordnat vinterförberedelserna i branschen? Har ni deltagit själva? Har samarbetet lett till konkreta förbättringar? Svar: Ja, sedan de två hårda vintrarna har den gemensamma vinterplaneringen förbättrats avsevärt. Kommunikationen har också förbättrats. Tågoperatörerna själva har förbättrat beredskap och underhåll av fordon samt gjort betydande investeringar i utrustning för avisning och hjulsvarvningtrafikverket har en utmaning i att följa upp sina entreprenörer så 1
2 att det Trafikverket betalar för verkligen blir genomfört. Den gånga vintern har det varit vissa problem i detta avseende i exempelvis Gävle och Sundsvall. 3. Köper ni depåkapacitet via er underhållsleverantör eller via Jernhusen? Beskriv hur Jernhusen eller er underhållsleverantör tillhandahåller och prissätter depåkapacitet på marknaden. Bedömer ni att Trafikverket borde ha en roll vid tilldelning av depåkapacitet? Svar: Det finns olika varianter och olika lösningar. SJ både hyr verkstäder av Jernhusen och uppdrar åt ett underhållsföretag att driva verksamheten till att på vissa depåer vara kund till underhållsföretag. Regionala kollektivtrafikmyndigheter kan ha egna depåer, men även hyra via Jernhusen samt köpa tjänsterna av underhållsföretag som hyr in sig. Tågåkeriet i Bergslagen AB har egen verkstad i Kristinehamn, liksom Green Cargo i Eskilstuna. Det vanligaste är dock att Jernhusen är hyresvärd i de flesta depåer med en monopolliknande situation på marknaden. Det visar sig i höga och okänsliga prisjusteringar på hyrorna. Kostnader som kommer att direkt överföras i prissättningen till operatörerna. Investeringar i depåfastigheterna sker först efter det att särskilda avtal träffats som täcker investeringskostnaderna. 4. Finns det på dagens järnvägsmarknad förutsättningar att underhålla sina fordon på ett ändamålsenligt sätt? Är det ni eller anlitad underhållsleverantör som påkallar tid för underhåll? Finns fler underhållsleverantörer att anlita? Hur bokar ni tid för avisning och hjulsvarvning under vinterhalvåret? Svar: Många anser sig vara alltför beroende av underhållsföretag som i sin tur är beroende av Jernhusen. Det finns som informerats ovan olika lösningar. Ansvaret för fordonsunderhållet vilar alltid på järnvägsföretaget ur trafiksäkerhetssynpunkt.. SL och LKAB har egna resurser för hjulsvarv och avisning. 5. Hur kan man minska antalet förseningsfel som kan hänföras till tågoperatörerna? Hur ser ni på behovet av att själva behöva investera i egen verkstadsutrustning och avisningskapacitet? Svar: Se ovan. Verkstadsutrustning är kostsamma investeringar, som bör ha hög beläggning för att bli lönsamma. Stora operatörer som SJ, Green Cargo och stora regionala kollektivtrafikmyndigheter kan och har möjlighet att investera och skapa hög beläggning på verkstads-utrustningen. Investeringar i säsongsberoende utrustning som endast utnyttjas en kortare del av året är än svårare att räkna hem. Små operatörer är beroende av att det finns utrustning att tillgå hos verkstadsföretagen. Tågoperatörerna har också ett ansvar för att de fordon som används i trafiken håller god standard och inte drabbas av stoppande fel på linjen, som med ett tillräckligt underhåll hade kunnat undvikas. 6. Ger kvalitetsavgiftssystemet goda incitament att underhålla fordonen? Är orsakkodningen till tågförseningar tillförlitlig? Vad gör ni om ni är missnöjda? Hur bedömer ni nivån för kvalitetsavgifterna? 2
3 Svar: Idén med kvalitetsavgifter är att påvisa att förseningar och fel och brister kostar och att det ska löna sig att underhålla och sköta såväl infrastrukturen som fordonsflottan. Den principen ställer sig tågoperatörerna bakom. Dock är det en mycket stor andel av problemen som har att göra med infrastrukturen; signalsystem och växlar samt med följdförseningar efter en primär händelse. Trafikledningen och dess kvalitet påverkar effekten på annan trafik vid en akut störning. Det finns en uppfattning att trafikledningens yrkeskunskaper om järnvägen minskar och stadigt försämras samtidigt som de enskilda trafikledarnas yrkeskun-skaper är avgörande för en framgångsrik trafikledning i den dagliga trafiken. Kvalitetsavgiftssystemet togs i drift för ett år sedan. Under den inledande fasen förekom det mycket felaktigheter i orsaks-rapporteringen. Flera tågoperatörer tvingades tillsätta egna administrativa resurser för att följa upp mängden fel i orsaks-kodningen. Det har inneburit en ekonomisk kostnad för både stora och små tågoperatörer att följa upp orsakskodningen. Frågan är om kvaliteten har förbättrats. Det huvudsakliga arbetet innebär att tågoperatören får sitta och granska och överklaga Trafikverket felaktiga rapportering. När tågoperatören brister i att rapportera alla uppgifter om tågets sammansättning till Trafikverket åläggs tågoperatören en straffavgift på 1000 kr/gång, Tågoperatörerna har föreslagit motsvarande straffavgift på Trafikverket då de har angivit felaktig orsak men det har inte Trafikverket godtagit. Ömsesidighetsprincipen är inte särskilt väl utvecklad vilket är ett problem, särskilt eftersom Trafikverket är den dominerande aktören. Under den senaste perioden med de förändringar av kodningar och avgiftsnivåer som infördes senast har lett till att godstågen har höga avgifter för förseningar medan persontrafiken ligger på plus. Driftsförutsättningarna är mycket olika för persontrafik respektive godstrafik. Godstrafiken är starkt beroende av industrin och terminalhanteringen för att kunna lämna en terminal i rätt tid. Persontrafiken kan göra tidtabeller för rusningstider, sommar- respektive vintersäsonger som stämmer år från år. Pendlingstider till och från arbetsplatser skiftar marginellt, medan godstransporterna påverkas av konjunkturer, produktionen, beställningar mellan kunder - leverantörer samt lastningsarbete på terminal. Man kan dessutom ifrågasätta om enskilda tåg som är försenade ska beläggas med kvalitetsavgift på lågtrafikerade banor och i situationer då ingen annan trafik påverkas. I VTI:s rapport konstateras också att tidiga tåg genererar kostnader för många inblandade parter, även för den utförande operatören och dennes kunder. Det skall dock påpekas att kvalitetsavgifterna är nominellt mycket låg i förhållande till de kvalitetsbristkostnader det enskilda tågoperatörsföretaget drabbas av, särskilt inom persontrafiken, Den verkliga och långsiktiga samhällseffekten av alla, icke redovisade kvalitetsbristkostnader kan vara svåra att bedöma. För godstrafiken kan kostsamma eller opålitliga transporter leda till att trafiken flyttar över till landsväg eller till andra konkurrerande exportländers fördel och i värsta fall att produktion flyttar från Sverige. 7. Är en tåglägestilldelning en gång per år ändamålsenlig för spårens optimala kapacitetsutnyttjande? Hur ser ni på ramavtal? Hur ser ni på budgivning av tåglägen? Hur ser ni på att tåg i tid alltid får förtur vid tågförseningar? 3
4 Svar: Tågoperatörer bedriver mycket olika verksamheter; persontrafik godstrafik, kommersiell fjärr- och interregional trafik samhällsupphandlad regional trafik (i genomsnitt 50 % skattefinansierad) Godstrafiken bedrivs strikt kommersiellt och konkurrerar med i första hand godstrafik på väg. Godstrafiken följer konjunkturer och efterfrågan och är mycket priskänslig, eftersom det finns en tydlig konkurrens. Godstrafikens transportbehov och behov av tid i spår kan skifta från månad till månad. Här kan ad hoc-ansökningar fungera väl som komplement till helårsbeställningen under förutsättning att det finns kapacitet när ansökan lämnas in. Fjärr- och interregional trafik konkurrerar med personbilen och på längre sträckor med flyget. Numer har även en konkurrens uppstått om kapacitet och tid i spåren mellan den kommersiella fjärrtrafiken och den växande regionala arbetspendlingen med den expanderande samhällsorganiserade tågtrafiken för detta. Alltmer interregional trafik upphandlas av regionala kollektivtrafikmyndigheter och delfinansieras därmed med skattemedel. Successiv tilldelning som komplement till årliga tågplaner är något som har testats av Green Cargo och fallit väl ut. Det har visat sig skapa större flexibilitet och därmed mer kapacitet i spår än en årlig och stelbent plan, där ansökningarna ska vara inkomna nio månader innan den aktuella tågplanen ska träda i kraft. Den långa tidsplaneringen skapar beställningar för säkerhets skull och tar då kapacitet som kanske inte kommer att utnyttjas av tågoperatören i skarpt läge". Ramavtal det finns ett intresse av ramavtal för att möta långsiktiga miljardinvesteringar i rullande materiel. Dock har alla tågoperatörer ställt sig ytterst tveksamma till den form av ramavtal som TRV har föreslagit. Pendlingstrafiken vill ha ramavtal med styva tidtabeller (tåget går t.ex. kl 09:03 och 09:33) Det kan TRV inte erbjuda eftersom så precisa avgångar fastlagda för 5-10 år framåt skulle ta alltför mycket av den tillgängliga kapaciteten och det skulle i så fall leda till att det finns mindre plats för järnvägstrafik. Därför säger den regionala kollektivtrafiken nej till ramavtal men av andra skäl än godstrafiken. Godstrafiken ser inga särskilda fördelar med ett ännu stelare planeringssätt. Den kommersiella persontrafiken anser inte att fördelarna i ett ramavtal skulle överväga de nackdelar som ramavtalet skulle skapa. Dessutom är kvaliteten i infrastrukturen så pass instabil och vi står inför många år av ökat underhåll. Ökat underhåll innebär under arbetets gång mindre kapacitet och fler störningar i trafiken. En ökad flexiblititet i kapacitetstilldelningen och ett nära samarbete skulle förmodligen öka kapaciteten i spår. Tågoperatörerna anser att kapacitetstilldelning och trafikledning borde kunna utvecklas och moderniseras. Resonemangsvis kan man säga att det finns ett underliggande och underförstått löfte från infrastrukturförvaltaren TRV att erbjuda all tillgänglig kapacitet till tågtrafik. Det är förmodligen anledningen till att tågoperatörer och regionala kollektivtrafikmyndigheter investerar långsiktigt trots att man inte har bindande långsiktiga löften om kapacitet. Men eftersom utbudet av kapacitet inte längre motsvarar dagens önskemål och efterfrågan och eftersom infrastrukturen inte är helt robust och väl underhållen uppstår en misstro mot att fungerande kapacitet finns att tillgå fullt ut. 4
5 Optimalt utnyttjande av befintlig kapacitet förbättra underhålls-planeringen, effektivisera trafikledningen och se över regeln rättidighet går före. Frågan om hur Trafikverket ska värdera samhällsnyttan i alla lägen är komplicerad och flerbottnad. Det borde ändock gå att hitta smidigare sätt att lösa förseningar och problem genom att värdera den verkliga nyttan/problemet med en uppkommen försening och välja lösningar som minskar den totala förseningen mest effektivt. Det effektivaste utnyttjandet av kapaciteten vore att på sikt separera trafiken så att tåg med liknande hastigheter delar spår och tider. Det är en lösning som internationellt är den mest gångbara genom att det för snabbgående trafik byggs nya höghastighetsbanor. Auktion på tider och kapacitet i spår låter tilltalande, men det skulle skapa nya typer av problem. Hur ser betalningsförmågan ut i förhållande till behovet av kapaciteten? Är betalningsförmågan skattefinansierad? Behov av många avgångar i rusningstid skulle innebära höjda kostnader för kollektivtrafiken och därmed för skatteuttaget. Kommer kommersiell trafik att få konkurrens av andra sätt att resa som kanske inte gynnar samhället ur andra aspekter trängsel på vägar etc? Finns konkurrerande trafikslag? Uppstår skevheter i konkurrensen mellan operatörer och mellan trafikslag? Härtill kommer svårigheter att definiera vad auktionen skall omfatta, t.ex. ett specifikt tågläge hela tågets gångsträcka eller en specifik konfliktpunkt på en del av tågets sträcka. Frågan om ansvar och skadeståndsansvar vid brister i leveransen (stopp på linjen) måste lösas. Den som köpt ett tågläge och linje till högsta pris måste kunna ställa höga krav på felfri leverans. Auktionsförfarande ska inte förkastas, men belysas utifrån vad som ovan anförts. Infrastrukturen måste dessutom vara mer stabil innan Trafikverket kan utlova full leverans till högre priser. Dagens banavgifter borde dessutom frysas/sänkas till dess en fullvärdig infrastruktur med full framkomlighet kan erbjudas. Framkomlighet och punktlighet måste fungera för att järnvägen på allvar ska kunna konkurrera med andra trafikslag. 8. Har ni blivit nekade till tilldelning av önskat tågläge någon gång? Fick ni då del av skälen till detta? Bygger skälen på samhällsekonomiska grunder? Svar: Ja, men det har endast i ett mindre antal fall ställts på sin spets fullt ut. Det händer alltså att Trafikverket inte kan hitta en konstruktion som löser allas önskemål om tid i spår. Det finns dock ett dolt behov eftersom främst godsoperatörer inte ens ansöker om tåglägen de inte tror sig kunna få. Om så skedde skulle Trafikverket nekande av tåglägen öka betänkligt. Tågoperatörer har överklagat Trafikverkets beslut till Transportstyrelsen, men en långsam ärendehantering fick till följd att när ett beslut väl kom var det ändock försent att starta trafiken, även om tågoperatören vann ärendet. I de flesta fall förhandlar TRV med tågoperatörerna och operatörerna själva försöker hitta alternativ med något ändrade tider för att hitta lösningar som gör att trafiken kan köras. 5
6 Det finns idag ingen grandfathers right till tider för kommande år. Nya eller mindre tågoperatörer misstänker ändock att det är väsentligt lättare för etablerade tågoperatörer att få företräde i en konkurrenssituation inför kommande tågplaner. Avregleringen är av mycket sent datum och konkurrensen på spåren har inte riktigt blivit testad. Just i år inför T14 står nu branschen och TRV inför flera ansökningar på de viktigaste sträckorna och tiderna. Kanske att frågan ställs på sin spets inför Hur sköter Transportstyrelsen sin tillsyn? I vilka avseenden och hur ofta har ni kontakt med Transportstyrelsen per år? Svar: Transportstyrelsen sköter sin tillsyn med trafiksäkerheten som en av de viktigaste frågorna. Trafiksäkerheten måste sägas vara hög inom järnvägssektorn i jämförelse med andra transporter. Ansvaret för tågoperatörerna är strikt. Transportstyrelsen har varit långsam i hanteringen och inte kunnat meddela hur Sverige tillämpar nya regler från EU på den svenska järnvägen. Transportstyrelsen har inte kunnat vägleda branschen och företagen fullt ut när regelverken kommer, vilket är olyckligt och drabbar i första hand de mindre operatörerna. Vi har kontakt med Transportstyrelsen både vid branschmöten och fortlöpande flera gånger under året. TS har på senare år tappat i funktionen som marknadsövervakare, för några år sedan (Järnvägsstyrelsen) togs ett större ansvar i försök att balansera Trafikverket roll som dominerande aktör mot tågoperatörerna. De senare årens övervakning och ledning har snarare kännetecknats av att Transportstyrelsen lämnat över stora delar av ansvaret till Trafikverket och står närmare Trafikverket än tågoperatörerna. 10. Vilka andra problem ser ni som orsaker till tågförseningar på järnvägsmarknaden? Svar: Sliten järnvägsanläggning, många fel Hög utnyttjandegrad på viktiga järnvägssträckor i kombination med brister i infrastrukturen och trafikledningen. Brist på kapacitet på viktiga sträckor. Oförmåga att möta ökande efterfrågan. Det är endast när en bana förklarats överbelastad som kravet på analys och åtgärdsplan ställs. Behov av separering av trafik för olika hastigheter Godstrafik och regional persontrafik fungerar tillsammans. Snabbtåg och fjärrtrafik skulle behöva nya banor och separeras från övrig trafik på det sätt som sker i Europa och övriga världen). Underhållsplaneringen behöver finna effektivare former (upphandling, utnyttjande av beslutade tider, planering, samordning). Verksamheten måste också gå i takt med medelstilldelningen för att det ska kunna fungera. ERTMS införande och finansiering påverkar dagens trafik och har under de senaste åren skapat förseningar och driftsproblem samt slagit ut olika trafikslag som inte kunnat matcha de nya kraven. (kostnader som kunder/resenärer inte är villiga att betala för eftersom det saknas tydliga kundvärden) Frågan om ökade kostnader utan ökad kvalitet är en av de stora och viktiga frågorna för tågoperatörerna liksom för förtroendet för järnvägen. Därför biläggs en mer utförlig redovisning av banavgifterna. Se bilaga nedan. 6
7 Med vänliga hälsningar Branschföreningen Tågoperatörena Christel Wiman VD BILAGA Banavgifter och andra kostnader Vill gärna mer utförligt kommentera banavgifterna och de ökande kostnaderna för järnvägen eftersom Riksrevisionen har ställt frågor även om banavgifterna. Höjda avgifter slår olika mot kommersiell respektive samhällsupp-handlad persontrafik samt mot godstrafik. Konkurrensen med andra transportslag ser helt olika ut för de olika segmenten. De olika tågoperatörerna har olika kundgrupper och konkurrenter och affärslogik. EU har i sin vitbok 2011 pekat på att järnvägen har en viktig funktion där transporter borde flyttas över till järnväg för att öka de hållbara transporterna. Samtidigt ska varje trafikslag bära sina egna kostnader. Resonemanget leder till att just järnvägen ska betala sina effekter, medan andra transportslag, som dessutom har större effekter på miljö mm inte ska omfattas fullt ut. Det leder till en överflyttning från järnväg till andra transporter. 7
8 Trafikutskottet uttalade 2012 att banavgiftsutvecklingen borde frysas. Eftersom det inte är en skatt utan en avgift är det en fråga för TRV (och Regeringen). TRV anser att de beslutade avgiftshöjningarna måste fortsätta. Skälen till det är att järnvägens marginalkostnadseffekter måste betalas, det finns ett bindande EU-direktiv, Sverige har låga avgifter i jämförelse med andra länder i Europa. Jämförelsen med övriga Europa är svår att göra. Den svenska järnvägen ligger först i marknadsöppningen och är nu helt avreglerad samt att andra transportslag har andra och oftast högre avgifter i Europa. 8
9 Bilägger därför en särskild genomgång av internalisering av externa kostnader och marginalkostnadsprissättning. Se nedan Internalisering av externa kostnader, marginalkostnadsprissättning Externa kostnader och internalisering Sedan lång tid tillbaka har det uppmärksammats att transportsektorn ger upphov till ett flertal s.k. externa effekter. Exempel på sådana effekter är luftföroreningar, buller, trängsel, olyckor och klimatförändringar. De kallas externa eftersom de i regel drabbar andra än bara användaren och medför kostnader för samhället som inte inkluderas i det pris som transportören eller en köpare av varan betalar. När de externa effekterna diskuteras i monetära termer talar man därför om dem som externa kostnader. Uppskattningar och beräkningar av de externa kostnaderna har varit föremål för en rad olika forskningsstudier. I ett nyligen avslutat projekt som omfattade alla EU-länderna samt även Norge och Schweiz (CE Delft/Infras, 2012) beräknades de totala externa kostnaderna från transportsektorn i dessa länder uppgå till över 510 miljarder Euro per år, motsvarande 4 % av 9
10 ländernas totala BNP. Om man dessutom lägger till de trängselkostnader som beror på förseningar i vägtrafiken, tillkommer ytterligare miljarder Euro/år. 1 Olyckor, klimatförändringar, trängsel och luftföroreningar svarar tillsammans för den största andelen av kostnaderna från transportsektorn som helhet (sammanlagt 86 %). Studien tar också med kostnader för processer upp- och nedströms. Med det menas exempelvis externa effekter som uppstår när den energi/bränsle som behövs för en transport ska genereras. Vidare inkluderas skattningar av övriga kostnader för exempelvis påverkan på natur och landskap, minskad artrikedom och föroreningar av jord och vatten. Storleken på de externa kostnaderna varierar mycket mellan transportslagen. Vägtrafiken anses stå för hela 93 %, fördelat på bl.a. personbil (62 procentenheter) och tunga lastbilar 14 procentenheter). Järnvägen står totalt sett för en mycket liten del (2 %) av transportsektorns externa kostnader. Det beror dels på att utsläpp och andra externa effekter från järnvägstransporter är jämförelsevis låga per personkm eller tonkm, men också för att järnvägens andel av alla transporter är relativt liten. Mer detaljer framgår av figurerna nedan, inklusive jämförelser mellan kostnaderna per transportslag för person- respektive godstrafik. 1 Trängselkostnader hanteras ofta som ett specialfall när det gäller externa effekter, eftersom de i första hand kan sägas drabba trafikanterna som är med och skapar trängsel. Å andra sidan leder trängsel typiskt sett också till att andra externa effekter ökar. På järnväg finns inte trängsel i samma bemärkelse som på väg, eftersom alla tåg planeras in i en tågplan och som mest upp till den nivå som systemet anses ha kapacitet för. Vid kapacitetsbrist kan det dock sägas föreligga trängsel i själva fördelningen av tåglägen och vid trafikstörningar kan det uppstå en kösituation precis som på en väg, men den typen av effekter och relaterade kostnader beräknas sällan. 10
11 11
12 De studier som gjorts av transportsektorns externa kostnader har också ofta legat till grund för en debatt kring politiska åtgärder i syfte att internalisera dem, d.v.s. införa skatter eller avgifter som gör att transportsektorn (eller dem som nyttjar den) i högre utsträckning betalar för sina externa kostnader. Relaterat till detta har den s.k. polluter pays-principen myntats (d.v.s. att den som förorenar också skall betala för det) och utgjort en ledstjärna inte minst i EU och då inte bara på transportområdet. I mer generell mening lyder resonemanget att om man ser till att internalisera alla externa kostnader för vart och ett av transportslagen, kommer det dels att leda till en strävan att effektivisera transporterna och minska de externa effekterna (även genom teknisk utveckling), och dels till en mer rättvis prissättning och mer likvärdiga förutsättningar för konkurrens mellan transportslagen. Även om principen att internalisera alla externa kostnader är svår att argumentera emot, har det i visat sig mycket svårt att omsätta denna i praktisk politik, både i Sverige och i övriga EU-länder. Det har ofta funnits en oro för vad en fullt genomförd internalisering skulle leda till i form av höjda transportkostnader, fördyring av varor och minskad konkurrenskraft, inte minst för exportberoende länder i Europas utkant. I Sverige liksom i flera andra länder i Europa tillämpas därför skatter och avgifter som ofta innebär att bara vissa externa kostnader internaliseras och då ofta bara delvis. Ett problem i sammanhanget är att det många gånger är svårt att beräkna kostnaden för vissa externa effekter och koppla detta till en marginalkostnad för olika typer av fordon. För att en prissättning utifrån marginalkostnaderna skall verka internaliserande krävs egentligen också att priset blir transparent och rörligt så att användaren kan påverka det genom ett förändrat beteende. Med andra ord är en rörlig, kilometerbaserad avgift mer effektiv än en årlig fordonsskatt, vilket dock ställer högre krav på kontroll av hur ett fordon faktiskt används. I vissa fall kan man uppnå målet med en rörlig avgift genom att lägga den på bränslekostnaden, som t.ex. koldioxidavgiften i Sverige. När det gäller trängselavgifter krävs däremot kunskap om både när och var fordonet framförts. I Sverige gör myndigheten Trafikanalys regelbundet analyser av de samhällsekonomiska kostnader för externa effekter som de olika trafikslagen för med sig, och i vilken utsträckning det finns skatter och avgifter som verkar internaliserande. Den senaste rapporten publicerades våren 2012 (Rapport 2012:3). De externa kostnader man studerar är i första hand olyckor (den del som inte drabbar trafikanten själv), utsläpp av koldioxid och klimateffekter, utsläpp av övriga luftföroreningar och deras hälso- och miljöeffekter samt buller och bullerstörningar. Till detta lägger man också kostnader för slitage och deformering av infrastruktur (drift, 12
13 underhåll och reinvestering). Infrastrukturrelaterade kostnader brukar annars i EUsammanhang ofta hanteras separat och ibland inte ens betraktas som externa effekter. Med hänvisning till att det ännu saknas ekonomiska värderingar tar Trafikanalys inte med externa effekter som trängsel eller miljöeffekter i vatten av sjöfart. Till skillnad från studien som refererades ovan har man inte heller bedömt upp- och nedströmseffekter liksom ett flertal andra övriga kostnader. Nedan återges en tabell från Trafikanalys rapport, som visar vilka marginalkostnader som skattats för olika externa effekter för olika typer av trafik. Slitaget på infrastrukturen (som alltså inkluderas här) är den mest betydande komponenten för järnvägstrafiken, följt av buller. När det gäller olyckor, CO 2 -utsläpp och övriga emissioner är kostnaderna mycket låga jämfört med vägtrafiken (precis som den större EU-studien också visat). Trafikanalys har också studerat vilka internaliserande skatter och avgifter som trafikslagen betalar i Sverige idag (2011), vilka framgår av nedanstående tabell. 2 2 För vägtrafiken har Trafikanalys inkluderat drivmedelsskatter, d.v.s. energiskatt och koldioxidskatt. För tågtrafiken inkluderas spåravgift, olycksavgift, emissionsavgifter, tåglägesavgifter samt för persontrafik även särskild avgift och passageavgiften för högtrafik i storstadsområdena. 13
14 Trafikanalys konstaterar i sin rapport att: Godstransporter med tung lastbil är den typ av transport som i minst utsträckning betalar sin totala samhällsekonomiska marginalkostnad. Den icke-internaliserade kostnaden för tung lastbilstrafik ligger mellan 0,12 och 0,67 kr/tonkm. Detta motsvarar cirka 2-3 kr per fordonskilometer. Godstransporter med fartyg och tåg har icke-internaliserade externa kostnader motsvarande cirka 0,02-0,04 kr per tonkm. De är alltså i närheten av att täcka sina totala samhällsekonomiska marginalkostnader, åtminstone om man jämför med tung trafik på väg (sid 8). Enligt Trafikanalys är också persontrafik med bensindriven personbil på landsbygden (ej i tätort) den enda typ av transport som betalar fullt ut för sina beräknade totala samhällsekonomiska marginalkostnader. Dieseldriven personbilstrafik samt persontrafik med färja eller flyg betalar i betydligt mindre utsträckning för sina totala samhällsekonomiska kostnader än bensindriven personbilstrafik och persontrafik med tåg. Om nu tågtrafiken bara ligger 2-4 öre per tonkm eller personkm från att betala sina externa kostnader fullt ut är det då inte motiverat att öka de internaliserande avgifterna med dessa belopp? Innan man kan svara på den frågan finns det flera omständigheter att beakta: 1. Även en sådan måttlig ökning skulle vara mycket kraftig i förhållande till dagens avgifter, och kunna bli tydligt prispåverkande, åtminstone på godstrafiken. 2. Tågtrafiken har, vilket Trafikanalys också påpekar, redan varit föremål för kraftiga reala ökningar av internaliserande avgifter under de senaste fyra åren, till följd av riksdagsbeslutet att fördubbla avgiftsuttaget Samtidigt har avgifter och skatter för övriga transportslag däremot bara ökat måttligt. 3 Det innebär att järnvägens konkurrenskraft gentemot andra transportslag de senaste åren har försämrats. Om en ytterligare fördubbling skulle ske fram till 2021 (så som riksdagen också beslutat) utan 3 Trafikanalys skriver att med undantag för en relativt kraftig höjning av energiskatten på diesel år 2010 har drivmedelsskatterna i stort sett följt inflationen, det vill säga varit realt oförändrade. För sjöfarten har de internaliserande skatterna och avgifterna sjunkit i reala termer, liksom för flygtrafik på de tre största statliga flygplatserna. 14
15 att det sker motsvarande höjningar för andra trafikslag, skulle läget försämras ytterligare. 3. Förändringar i den relativa konkurrenskraften mellan transportslagen kan få oönskade effekter på de externa kostnaderna. Vad händer t.ex. om de leder till en överflyttning av gods från tåg till lastbil? Eftersom vägtrafiken (och då särskilt lastbilstrafiken) ger upphov till så mycket högre (icke-internaliserade) externa kostnader per transporterat ton, innebär det att för varje ton gods som flyttas från tåg till lastbil kommer de totala externa effekterna från transportsektorn att öka! Tågoperatörerna menar att den enda rimliga slutsatsen är att om man vill minska de totala externa kostnaderna från transportsektorn bör åtgärderna först sättas in där problemet är som störst d.v.s. vägtrafiken. Trafikanalys pekar också i sin rapport (sid 8) också på att ett återinförande av kilometerskatt för tung trafik skulle kunna övervägas. Tågoperatörerna anser också att en långsiktig målsättning bör vara att alla transportslag betalar för sina externa kostnader fullt ut, men vägen dit kan inte vara att ensidigt rikta åtgärderna mot tågtrafiken, som ger upphov till en så liten del av kostnaden. 15
För kvalitet, klimat och tillväxt
För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20
Läs merSamhällsekonomi och finansiering
2018-11-20 Samhällsekonomi och finansiering konferens 20 nov 2018 Dagordning Kostnadsansvaret har förändrats över tid. Transportsektorn betalar för sig. Internaliseringsgraden förändras. Transportpolitiska
Läs merBanavgifter för ökad kund- och samhällsnytta. Pär-Erik Westin
Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta Pär-Erik Westin Banavgifternas karaktär En offentligrättslig avgift av tvingande karaktär. Trafikverket beslutar om och förfogar över intäkterna av banavgifter.
Läs merYttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
Läs merInfrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson
Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet
Läs merEffekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden
Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom
Läs merEffekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten
Läs merEffekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-
Läs merEffekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden
Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom
Läs merRemissvar Kapacitetsutredningen
2011 08 25 1 (5) Magnus Davidsson, 08 782 08 09 magnus.davidsson@teknikforetagen.se Remissvar TRV2011/17304 Lena Erixon Trafikverket trafikverket@trafikverket.se SWEDTRAIN Magnus Davidsson Remissvar Kapacitetsutredningen
Läs merUtredningen om järnvägens organisation
1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation
Läs merMILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Läs merUtblick från nationell nivå. Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik
Utblick från nationell nivå Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik Attityder till kollektivtrafik 96% av befolkningen instämmer: Satsning på kollektivtrafiken är bra för samhället 75% av befolkningen
Läs merHållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna
Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ
Läs merVilken betydelse har järnvägens organisation?
Vilken betydelse har järnvägens organisation? Reflektioner kring tilläggsdirektiven till andra steget i Gunnar Alexandersson Seminarium om punktlighet och tillförlitlighet för resenärer och gods, KTH Järnvägsgruppen
Läs mer6.5 Verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter. Ny lydelse av text i avsnitt 6.5 och underrubrikerna 6.5.1 6.5.6 tillagda.
Kapitel 6 er 6.5 Verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter Ny lydelse av text i avsnitt 6.5 och underrubrikerna 6.5.1 6.5.6 tillagda. Trafikverket tillämpar verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter i
Läs merEn sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier
0(6) September 2013 Bilaga ärende 4 En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier Detta PM har tagits fram av MÄLAB med stöd av Bengt Hultin, Järnvägshuset
Läs merRemissvar angående införande av ramavtal för nyttjande av infrastrukturkapacitet på järnväg
1(6) Trafikverket trafikverket@trafikverket.se anders.svensson@trafikverket.se Er referens TRV 2012/48987 Diarienummer Utr. 2012/48 Datum 2012-09-17 Remissvar angående införande av ramavtal för nyttjande
Läs merTrafikverkets infraavgifter 2013/2014
Trafikverkets infraavgifter 2013/2014 -En sammanställning ur Trafikverkets järnvägsnätsbeskrivning Denna presentation är också uppdaterad med 2014 års banavgiftshöjningar. Förändring infraavgifter från
Läs merBanavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke
Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser
Läs merTransportsektorns samhällsekonomiska. rapport 2012. Rapport 2012:3
Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader rapport 2012 Rapport 2012:3 Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader rapport 2012 Rapport 2012:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm
Läs merSynpunkter på delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3
Remissvar 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Er beteckning N2016/00179/TIF n.registrator@regeringskansliet.se Synpunkter på delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella
Läs merSamverkan inför förändringar i JNB 2018 efter Transportstyrelsens marknadstillsyn. Möte Huvudpresentation
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan inför förändringar i JNB 2018 efter Transportstyrelsens marknadstillsyn Möte 170322 Huvudpresentation Ver 1.0 Publicerad Hans Stenbacka Göran Styhr Agenda 1300 Inledning
Läs mer1.11 Förkortningar och definitioner. Kapitel 2 Villkor för tillträde och trafikering
Kapitel 1 Allmän information 1.11 Förkortningar och definitioner AVSNITT 1.11.1 FÖRKORTNINGAR Definitionslistan utökas med nedanstående. TTB: Trafikverkets trafikbestämmelser Kapitel 2 Villkor för tillträde
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merVad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning
Läs merMotion 36 - Upphandlad och kommersiell trafik
MOTIONSSVAR 2015-10-23 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Motion 36 - Upphandlad och kommersiell trafik Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 36 Upphandlad
Läs merErfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014. Utredningen om järnvägens organisation
Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa
Läs merErfarenheter från konkurrensutsättning
Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa
Läs merSverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort
Läs merDet är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.
1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar
Läs merHur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi
Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merNätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter
Läs merRemissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF
Läs merSamlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet
Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018 2029 PM Effekter för godstrafik Systemanalys ÅP 2018-2029 1(12) Kopia till: Effekter för godstrafik Systemanalys
Läs merKonsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet för uppföljning och utvärdering av kollektivtrafikmarknaden.
TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet för uppföljning och utvärdering av kollektivtrafikmarknaden. 1. Vad är problemet och vad
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillträde till tjänster och järnvägsinfrastruktur
JÄRNVÄG Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillträde till tjänster och järnvägsinfrastruktur Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner... 1 Infrastrukturförvaltare
Läs merKapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson
Kapacitetsbrister - fyra trafikslag Lennart Lennefors Einar Tufvesson Vad styr järnvägens kapacitet? Enkelspår: avstånd mellan mötesspår Dubbelspår: blandning av tåg och uppehållsbild Mötesstationernas
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merNovember Att skapa tidtabeller för tåg nu och i framtiden
November 2014 Att skapa tidtabeller för tåg nu och i framtiden Från dialog och ansökan till samordnad tågplan Version 2, november 2014 1 Innehåll Tågplanen tidtabell för tåg och banarbeten... 4 Fler väljer
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merKlimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder
Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet Kompl. med bilder TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, 2018-05-03 Hur kan utsläppen minska i transportsektorn:
Läs merVarför styra godstransporter?
1 2 Varför styra godstransporter? Några orsaker: Antalet transporter ökar Konkurrensen om utrymmet ökar Konflikter mellan trafikantgrupper ökar Effektiviteten minskar 3 Aktörer 4 Hur kan man styra? Påverka
Läs mer2015-02-23. Järnvägsnätsbeskrivning. Ånge Kommun spåranläggning. Ånge Kommun 2013-05-10
Järnvägsnätsbeskrivning Ånge Kommun spåranläggning Ånge Kommun 2013-05-10 Innehållsförteckning Allmän information 4 1.1...INLEDNING 4 1.2...JURIDISK STATUS 4 1.2.1... ANSVAR 4 1.3...GILTIGHETSTID OCH ÄNDRINGAR
Läs merVerksamhetsplan 2019
Verksamhetsplan 2019 Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer Vi bidrar till samhällsnyttan! En samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet
Läs merSamhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket arbetar med samhällsekonomiska analyser på underhållsområdet och hur vi arbetar
Läs merMP1301 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag
Läs merFramtidens järnväg formas idag!
Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste
Läs merExterna kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016
Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter 2016 10 november 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige: använda sjötransporter för att avlasta landinfrastrukturen
Läs merKvalitetsrapport 2018 Kvartal 4
Kvalitetsrapport 2018 Kvartal 4 1 Innehållsförteckning 2018 Ett tufft år för Norrtåg, men nu går vi mot ständiga förbättringar... 3 Robust infrastruktur En förutsättning för ökat resande... 4 Linje för
Läs merEuropeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Läs merTidtabelläggning för järnvägen Temadag 5 december Magdalena Grimm Kapacitetscenter
Tidtabelläggning för järnvägen Temadag 5 december 2013 Magdalena Grimm Kapacitetscenter Innehåll INTRODUKTION Vad betyder en överbelastning? Förstå arbetssteg och begrepp HUR HANTERAS EN ÖVERBELASTNING?
Läs merFRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA
FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA Miljöpartiets förslag till åtgärder för ett effektivt och robust järnvägssystem Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 6 NIO PUNKTER FÖR ETT ROBUST JÄRNVÄGSSYSTEM De senaste
Läs merExterna kostnader i scenarier med utökad sjöfart
Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth, Victor Sowa, Kevin Cullinane, VTI Nationell konferens i transportforskning, Lund, 19 oktober 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige:
Läs merJärnväg 15/12/ Näringslivets godstransporter
åt 1 Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter Det behövs en gemensam vision för utveckling av järnvägen På kort sikt krävs en samordnad kraftsamling för att stärka järnvägen På längre sikt krävs utbyggnader
Läs merUPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning
Järnvägsnätsbeskrivning Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter 7. Övrigt Bilaga 1 - Telefonnummer
Läs mer2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg
2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer
Läs merNorrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4
Norrtågs kvalitetsredovisning År Kvartal 4 1 Kvalitetsrapport kvartal 4 7 % Resandeökning Vi är glada över att närmare 1,5 miljoner resenärer väljer att resa med Norrtåg. Jämfört med trafikstarten 212
Läs merInternalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6
Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Trafikanalys Adress:
Läs merEn liten bok. om bilskatter
En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten
Läs merSystemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson
Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning Storåterminalen. Tågplan , Reviderat
Järnvägsnätsbeskrivning Storåterminalen Tågplan 2016 2015-12-14, Reviderat 2016-02-01 Innehåll 1 Allmän information... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Ansvar... 3 1.3 Giltighetstid och ändringar... 3 1.4 Publicering...
Läs merHöghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon
Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,
Läs merKapitel 7 Trafikverkets allmänna avtalsvillkor. Den bifogade Reklamationsblanketten, har uppdaterats med motsvarande omformulering.
Dokumentdatum: 2015-06-15 Ärendenr: TRV 2013/1565 Bilaga 3.1 Tillgänglig infrastruktur Ny version. Kapitel 4 Tilldelning av kapacitet 4.2 Processbeskrivning AVSNITT 4.2.2 AD HOC-ANSÖKAN Ny text enligt
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning
2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...
Läs merRAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer:
RAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer: TRV 2019/97694 1 Dokumenttitel: Kapacitetsanalys Skapat
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merBilaga 3. Effektivitet i användning av bankapacitet, VTI
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1453 rir 2013:18 Bilaga 3. Effektivitet i användning av bankapacitet, VTI Tågförseningar orsaker, ansvar och åtgärder? (RiR 2013:18) Effektivitet i användning
Läs merKonsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift
1 (5) KONSEKVENSUTREDNING Stab Styrning och planering Handläggare, direkttelefon Sven Carlsson, +46721412665 2018-10-08 Dnr: 18-03417 Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till ändringar
Läs merJärnvägens bidrag till samhällsutvecklingen inriktningsunderlag 2010 2019
Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingen inriktningsunderlag 2010 2019 Underlagsrapport Banavgifter Underlagsrapport Banavgifter Banverkets inriktningsunderlag omfattar följande rapporter: Järnvägens
Läs merBlandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision
Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation
Läs merÖVERSYN AV AFFÄRS- REGLER. Linda Thulin Gustaf Engstrand
ÖVERSYN AV AFFÄRS- REGLER Linda Thulin Gustaf Engstrand 1 Inriktning på ny modell för ersättning vid försenade och inställda tåg som avtalats mellan Trafikverket och Järnvägsföretag/Trafikorganisatör Förenkla
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Ändring av och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Läs merHållbara godstransporter i Sverige
2017-12-04 Hållbara godstransporter i Sverige Om ökad tydlighet och konkurrenskraft Syfte Belysa förutsättningarna för att nå klimatmålet för det svenska godstransportsystemet (-70% CO2 år 2030) Frågeställning
Läs merGatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Läs merHinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson
Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket KNEG..? Bildades 2006 med den gemensamma målsättningen att: Halvera utsläppen
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning Ystads kommun Innehållsförteckning Bilagor
Järnvägsnätsbeskrivning Rev: 2015-12-13 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter Bilagor Översiktskarta.
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning. Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur. Sundsvalls Kommun
Järnvägsnätsbeskrivning Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur Sundsvalls Kommun 2012-06-30 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR... 5 1.3...
Läs merKommersiell kollektivtrafik i Skåne. Ett samlat erbjudande
Kommersiell kollektivtrafik i Skåne Ett samlat erbjudande Kommersiellt erbjudande Region Skåne riktar detta erbjudande till trafikföretag som vill bedriva kommersiell regional kollektivtrafik i Skåne enligt
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning (JNB)
JNB2016 2016-06-20 Sida 1 av 5 Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) JNB2016 2016-06-20 Sida 2 av 5 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning
Läs merHinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson
Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört
Läs merEffektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Läs mer1.11 Förkortningar och definitioner. Kapitel 2 Villkor för tillträde och trafikering
Dokumentdatum: 2015-05-18 Ärendenr: TRV 2014/919 Kapitel 1 Allmän information 1.11 Förkortningar och definitioner AVSNITT 1.11.1 FÖRKORTNINGAR Definitionslistan utökas med nedanstående. TTB: Trafikverkets
Läs merSjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013
Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merEffektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)
PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merFramställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)
Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...
Läs merYttrande över motion 2011:36 om åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid
Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-03-22 1 (5) Identitet TN xxxx-xxx Handläggare Ragna Forslund 08-686 1959 Yttrande över motion 2011:36 om åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid
Läs merNyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.
Nyheter i ASEK 6 Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna. Basår för priser Basår för priser ändras från 2010 till 2014. Det vill säga alla kalkylvärden i ASEK 6 ska
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT
KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig
Läs merBESLUT. Beslutat av Catrine Carlsson, cplt
2 (12) 2018-04-20 Definitioner Två definitioner tillkommer: Primär tågplan: Tilldelad kapacitet för ansökningar inkomna senast vid sista dag för ansökan om tågläge och tjänster till Tågplan. Transportör:
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merS15041 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen
Läs merKort historia. Norrtåg
Kort historia Norrtåg 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland Stråkmöte inför tågplan 2016 2004
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs mer