Miljöredovisning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning 2011"

Transkript

1 Miljöredovisning 2011 Östersunds kommun

2 INLEDNING...3 Inriktningsmål...3 Goda exempel...4 Uppföljning av miljömålen...4 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...5 Luft och klimat...5 Energi...16 Miljön i Östersund...20 BESKRIVNING AV KOMMUNENS MILJÖARBETE...26 Vår verksamhet...26 Så här arbetar vi med miljöfrågor...27 Nämndernas måluppfyllelse...31 MILJÖASPEKTREGISTER KÄRNINDIKATORER Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Östersund

3 Inledning Det är en utmaning att på sikt bli klimatneutrala Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av uppföljningen av kommunens miljömål. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har fastslagit. Alla kommuner har betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljömålen genom sitt myndighetsarbete, genom sitt ansvar för samhällsplanering och genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå, liksom arbetet inom miljöledningssystemet och samordning med Agenda 21-arbetet. Vi kommer att påverkas av det som sker i omvärlden. Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp. Det är en utmaning att bli fossilbränslefria och på sikt klimatneutrala. En annan stor utmaning gäller vår konsumtion och livsstil. Kunskap är viktigt för att kunna göra bra miljöval och medverkan och delaktighet är viktiga frågor i arbetet för ett hållbart samhälle. Östersunds kommun arbetar med miljöledningssystem. Hela verksamheten miljöcertifierades redan 2007 enligt den internationella standarden ISO och EMAS registrerades. Syftet med miljöledningssystemet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning och att kvalitetssäkra arbetssättet. Varje år har uppföljande revisioner gjorts av externa revisorer och 2010 gjordes en systemrevision. Endast mindre avvikelser har konstaterats och Östersund har fått behålla sitt certifikat. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har i budgeten för 2011 beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen: Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. 3

4 Goda exempel från miljöarbetet Här är några exempel på händelser inom miljöområdet 2011: Gatukontontoret har på försök belagt en del ytor med så kallat green asphalt. Energiåtgången vid tillverkning minskar med 20 % och koldioxidutsläppen med 30 %. 95 % av personbilarna inom Teknisk förvaltning är miljöbilar. Renhållning har tre gasdrivna sopbilar. Fastighets energiledningssystem blev certifierat enligt SS-EN i februari Fastighets energimål är att spara 25 % energi per kvadratmeter Fram till första halvåret 2011 har man sparat cirka 20 %. Inom Green Highway har den första snabbladdningsstationen för elbilar invigts. Det fanns laddplatser för 26 fordon i Östersund i december. En ny omgång av Vintertramparna startade. Intresset för att delta var stort. De skriver på avtal att cykla 60 % av alla arbetsresor och att använda cykelhjälm. I kampanjen cyklade deltagarna km. Östersund blev utnämnd till årets elbilskommun av Gröna bilister. Östersund blev Topp tio i Miljöaktuellts granskning (delad 6:e plats) och Gröna bilisters miljöbilsgranskning (9:e plats). Grön Trafiks arbete med Östersunds arrangemang av European Mobility week nominerades som en av tio bästa i EU. Omställningen av kollektivtrafiken till förnyelsebara bränslen pågår, 7 etanol, 1 biogas och 18 RME bussar trafikerar Östersund. Serviceförvaltningen har minskat elanvändningen i sina lokaler på Artillerigatan med 18 %. Kommunens måltidsservice arbete för att minska matsvinnet i skolrestaurangerna resulterade i ett hedersomnämnande vid miljöprisutdelningen Andelen ekologiska livsmedel inköpt totalt i kommunen 2011 var 14 %. Vecka 40 arrangerades en matvecka i skolorna där lokal mat lyftes fram. Drygt 20 % av skolmaten var ekologisk. Östersund blev Matlandethuvudstad Uppföljning av miljömålen Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten antas. Uppföljning av miljöaspekterna görs varje år. Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den kommungemensamma budgetprocessen. 4

5 Kommunens miljömål och resultat Miljömålen styr mot flera av de nationella miljömålen I det här kapitlet redovisas uppföljningen av de kommunala miljömålen på en övergripande nivå. 1. Luft och klimat Mål Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med Resultat Resultatet av mätningarna av luftföroreningar säsong 2010/11, visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Den nedåtgående trenden har dock avstannat och för kvävedioxider ses en ökning de senaste åren. Utsläppen av växthusgaser i Östersunds kommun har minskat med cirka 38 % mellan , enligt uppgifter från SMED*. Miljömålsportalen** 2011: Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan. Tillståndet i miljön förändras i en negativ rikting. Det nuvarande nationella delmålet om utsläpp av växthusgaser ersätts av två etappmål: begränsad ökning av den globala medeltemperaturen till 2 grader C och koncentrationen av växthusgaser stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i snabb takt och den globala medeltemperaturen ökar. Nya forskningsrön tyder på att klimatförändringarna går ännu snabbare än vad vi tidigare trott. Skyfall och värmeböljor kommer att inträffa oftare och med högre intensitet. Forskare har visat att atmosfärens innehåll av metan (kraftigare växthusgas än koldioxid) har ökat och dikväveoxid (lustgas) släpps ut i högre omfattning än man trott fördes förhandlingar om ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn för att ersätta Kyotoavtalet som löper ut 2012, och i december 2011 fördes förhandlingar i Durban som dock inte utmynnade i något bindande avtal. Siktet är att ta fram ett nytt avtal. EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att företrädare för Europas städer och regioner ansluter sig till ett avtal, Borgmästaravtalet, för innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med undertecknandet av avtalet att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Östersund undertecknade Borgmästaravtalet Cirka europeiska städer/regioner har undertecknat avtalet och i avtalet finns ett antal åtaganden: 1. Ta fram åtgärdsplaner för hållbar energi 2. Mobilisera det civila samhället i förvaltningsområdena så att de deltar i utvecklingen av åtgärdsplanen 3. Avge rapport om genomförandet 4. Dela med oss av våra erfarenheter och sprida information om avtalet 5. Anordna/organisera energidagar 6. Vi ska delta i och bidra till EU:s årliga borgmästarkonferens för hållbar energi i Europa. Enligt forskarna räknar man med att klimatförändringarna kommer att gå snabbare i Norrland än globalt. Vi antas få ökad sommarnederbörd med 4 %, en minskning av antalet dagar med snötäcke med procent, avrinningen ökar liksom vegetationsperiodens längd. Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser m m påverkar samhället och miljön och frågor om hur framtida extremväder påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk planering, räddningstjäns- * Svenska MiljöEmissionsData. ** Samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. 5

6 tens arbete och beredskapsbehov i övrigt är viktiga. Länsstyrelsen har tagit fram en regional klimat- och energistrategi. Under våren 2011 startade en samverkansprocess mellan länets aktörer, med syfte att ta fram konkreta handlingsplaner. Antalet isdygn på Storsjön i länet varierar mycket mellan åren, men den långsiktiga trenden visar på ett minskande antal isdygn. I slutet av 1800-talet varade isperioden i medel 165 dagar men är nu nere i 140 dagar, vilket innebär nästan en månad kortare isperiod på Storsjön. Växthusgaser De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade gaser. Koldioxid som kommer från användning av fossila bränslen, är den dominerande gasen och står för nästan 80 % av de totala utsläppen i Sverige. Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser och står för cirka 11 procent av de totala svenska utsläppen. Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 8 procent av de totala utsläppen. Fluorerade gaser, HFC, PFC och SF6, kommer enbart från industriprocesser och svarar för cirka 2 procent av de totala utsläppen. Utsläpp av växthusgaser i Östersund Data om växthusgaser kommer från SMED. Sedan förra året har beräkningsmetoderna förändrats, detta på grund av att sekretess för vissa data har släppts och att grupperingen av kommuner gjorts om. Data från tidigare år har omräknats retroaktivt. Den ändrade metoden påverkar den procentuella minskningen av växthusgasutsläpp för vilken målet 60 % från 1990 till 2020 är satt. Enligt den tidigare beräkningsmetoden uppnåddes en minskning från 1990 till 2008 på 50 % medan den nya metoden ger en minskning på 38 % för samma period. Av de totala utsläppen 2009 står transportsektorn för den enskilt största andelen med 41,9 % och därefter kommer energiförsörjning med 23,3 % och jordbruk med 13,3 %. Diagram 1 Isperiodens längd på Storsjön i Jämtlands län ( ) Källa: Miljömålsportalen 6

7 Diagram 2 Växthusgaser i Östersunds kommun koldiodekvivalenter (ton) Källa: SMED 7

8 Diagram 3 Växthusgaser fördelat på sektorer i Östersunds kommun Växthusgaser totalt Östersunds kommun enl. SMED Koldioxidekvivalenter (ton) Lösningsmedelsa Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Jordbruk Avfall och avlopp nvändning Källa: SMED Koldioxid De fossila koldioxidutsläppen ökade med 13 % mellan år 2009 och 2010 i hela Sverige, och trafiken stod för den största ökningen. Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet Östersund hade fram till och med 2010 ett mål om koldioxidutsläpp som fastställts av kommunfullmäktige; Utsläppen av koldioxid ska minska med 25 % till 2010 i förhållande till Eftersom det är en eftersläpning av statistik kan resultatet redovisas först i 2011 års miljöredovisning. Utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 1998 till år 2010 minskade med 4,6 % Mellan 2009 och 2010 ökade de beräknade koldioxidutsläppen med 18,8 % ( ton). Den största utsläppsökningen härrör från elanvändningen, trots att elanvändningen har minskat. De ökade utsläppen beror på att den lokala elmixen för 2010 innehöll mer el från icke förnybara källor. En anledning till detta är att Jämtkrafts kunder under 2010 valt att köpa mer ospecificerad el och mindre ursprungsmärkt el från förnybara källor jämfört med Andelen ursprungsmärkt el har gått ned från 48 % till 14 % och ersatts med inköpt el från Nord Pool, för vilken årets emissionsfaktor dessutom mer än tredubblats. Jämtkraft producerar fortfarande ungefär lika mycket förnybar el som tidigare. En del har sålts till andra bolag som därigenom kunnat tillgodoräkna sig en renare elmix. Export av förnybar el från norden och import av europeisk mix med höga utsläppsvärden har påverkat utsläppen. Transporter stod för huvuddelen av de totala fossila koldioxidutsläppen under 2010 med 64%, medan uppvärmning, el och övrigt stod för 36 %. Utsläpp 8

9 Miljöfordon i hela kommunen (geografisk enhet) Biogasbilar, antal: 276 Elbilar, antal: 12 Miljöfordon i kommunen som geografisk enhet, andel: 6,2 % (30/6 2011) Personbilar i trafik, antal per invånare: 507 från diesel har ökat betydligt, med ton, mellan 2009 till 2010 och mindre ökningar från eldningsolja, flyg och E85 (bensinfraktionen) har skett. Utsläpp från bensin och torv minskade däremot. Hållbara transporter och resor Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer hållbara transporter. Krav har ställts vid upphandling av skolskjutsar och färdtjänst och i Stadsbussupphandlingarna. Miljö- och samhällsnämnden har beslutat att tillåta miljöbilar att parkera mot en årlig avgift. Hösten 2011 hade 882 bilar tillstånd för miljöbilsparkering. I SÖT-projektet deltar Östersunds kommun tillsammans med Sundsvall och Trondheim i ett projekt om Infrastruktur och hållbara kommunikationer. Här ingår flera delprojekt t ex om Cykelbypad, påverkansåtgärder för elektrifiering av Meråkerbanan, miljöbilsanalys och reseplanläggare. I delprojekten om elbilsinformation och Green Highway deltar även kraftbolagen. År 2011 fanns 26 laddplatser i Östersund. Grön Trafik* arbetar på många olika sätt för hållbara transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen och även informera om klimatfrågan. Några exempel: arrangör av Europeiska trafikantveckan, cykelfrågor som till exempel cykelrapporten, cykelprogram och cykelkampanjer, information om miljöbilar, Östersunds biogassatsning, information om elbilar, bidrag till nya elbilar, projekt om ISA**, elbilssatsning och Green Highway. Kommunen har beslutat att endast miljöfordon ska kö- Diagram 4 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton) ton * ** 2006** 2007** 2008** 2009** 2010** Uppvärmning, industri & övrigt El * exklusive EO2-5 Transporter ** exklusive Gasol Källa: Grön Trafik * Kommunens mobilitetskontor. ** IntelligentSpeed Adaption system för hastighetsanpassning. 9

10 Diagram 5 Beräknade fossila Fossila koldioxidutsläpp koldioxidutsläpp i Östersunds i Östersunds kommun kommun (ton) som geografisk enhet El (lokal Bensin E85/E75 ED95 Diesel EO1 EO2-5 mix)* Flyg ** Kol Torv Gasol*** Källa: Grön Trafik pas in till kommunförvaltningen. Kommunens resepolicy (reviderad 2009) anger att kommunens kostnader för resor ska minska, resandet ska ske mer trafiksäkert och vårt sätt att resa ska blir mer miljöanpassat. Busstrafik Östersunds kommun har avtal med Länstrafiken som under år 2010 förhandlat med Stadsbussarna för att förverkliga den miljöprofil som kommunen skrivit in i det gällande avtalet. Från januari 2011 kommer en omställning till förnyelsebart att innebära att CO2- utsläppen från busstrafiken minskar med nästan tre fjärdedelar i Östersunds tätort, det innebär en minskning från ton per år till 643 ton. Elfordon Östersunds kommun har tillsammans med Jämtkraft fått medel från Energimyndigheten för ett demonstrationsprojekt av 28 elbilar i vintermiljö. Vehicle Technical Centre Östersund Mid Sweden (VTC) har nyligen tagit fram en el-skoter med stöd av Vinnova och Energimyndigheten. Kommunala resor och transporter, jämförelse mellan 2009 och 2010 Körsträckan vid resande med egen bil har ökat med 12,9 % sedan föregående år, detta trots att antalet bilavtal har minskat marginellt, från 201 till 199. Utsläppen från flygresor har ökat något i förhållande till föregående år, plus 2 %. Detta trots att antalet flygresor, liksom flygsträckan har minskat med 20 %. Det beror på skillnader i de emmissionsfaktorer som använts mellan Resia som * Lokal elmix, Jämtkraft. ** LTO och motorprov. ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt. 10

11 Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolag Biogasbilar i kommunförvaltningen, antal: Elbilar i kommunförvaltningen, antal: 88 st 4 st Östersunds kommun Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal: 2009: 300 st 2010: 305 st 2011: 315 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal: 2009: 157 st 2010: 155 st 2011: 170 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel: 2009: 52 % 2010: 50 % 2011: 54 % Östersunds kommun plus bolag Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal: 2009: 452 st 2010: 442 st 2011: 472 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal: 2009: 165 st 2010: 163 st 2011: 184 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel: 2009: 37 % 2010: 37 % 2011: 39 % Diagram 6 Beräknade koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet 4500 Fossila koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet El (lokal mix Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 Alkylatbensin Tjänsteresor flyg Tjänsteresor tåg inkl Arlanda Tjänsteresor buss inkl flygbuss Tjänsteresor Tjänsteresor taxi hyrbil Busstrafik Externa entre Frakt av avfa Färdtjänst Skolskjutsar (Swebus/Sta prenörer till Sundsval dsbussarna) (Snöröjning ,21 1,05 0, , ,007 0, , , , ,004 0, , ,008 4, , ,008 2,3 3, , ,005 1,3 2, , ,002 1,0 3, Källa: Grön Trafik 11

12 hade ramavtalet till och med februari 2010 och Big Travel som tog över efter Resia. Den totala klimateffekten av flygresor bedöms vara högre än beräkningarna på grund av utsläpp från kväveoxider, vattenånga med mera på hög höjd. Tjänsteresorna med buss har minskat med 46 %. Antalet bussresor är lågt i förhållande till andra typer av resor. Ganska små förändringar i antal åstadkommer stora variationer procentuellt sett. Antalet tågresor ökade med 22 %, ressträckan med 12 % och de fossila koldioxidutsläppen med 60 % beroende på skillnad i emissionsfaktorer som använts av Resia resp Big Travel. Uthyrningarna i Rådhusets cykelpool minskade med 44%. Kvaliteten på cyklarna i poolen är inte längre särskilt bra vilket kan göra att färre väljer att använda dem. Tankning av bensin har ökat med 2,5 % (5 502 liter) och relaterade fossila koldioxidutsläpp ökade med 12,3 ton. Tankning av diesel har ökat med 2,9 % ( liter) och relaterade fossila koldioxidutsläpp ökade med 43,3 ton. Tankningen av E85 minskade med 18,8 % ( liter) och under 2010 tankades liter, vilket motsvarar liter bensin och en fossil koldioxidreduktion på cirka 84,9 ton räknat vid avgasrör. Under 2010 såldes 9 kommunala etanolbilar. Tankningen av biogas har ökat med 4,1 % (3 450 nm3). Kommunens fordon har under 2010 tankat normalkubikmeter biogas, vilket motsvarar liter bensin och 215 ton lägre utsläpp av fossil koldioxid. Tankning av ED95, etanolbaserat dieselbränsle i Stadsbussarna ökade med 6,2 % (6 973 liter). Även tankning av diesel för stadsbusstrafiken ökade med 3,2 % ( liter). För upphandlad färdtjänst ökade användningen av biogas med 61,8 % och användningen av E85 som inte användes alls under 2009 återupptogs. Skolskjutsar ökade användningen av biogas något. Diagram 7 Drivmedel färdtjänst 2010 (liter) Drivmedel i upphandlad färdtjänst Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm Källa: Grön Trafik Diagram 8 Drivmedel skolskjutsar (liter) Drivmedel i upphandlade skolskjutsar Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm Källa: Grön Trafik 12

13 13

14 Uppvärmning och el i kommunal verksamhet Den totala energianvändningen var MWh år 2010 och MWh år Elförbrukningen minskade 0,4 % mellan 2009 och Med beräkning baserad på lokal elmix ökade dock de fossila koldioxidutsläppen från elanvändning med 137 %. Användningen av fjärrvärme ökade med 15,5% vilket är naturligt då 2010 var ett mycket kallare år än De fossila koldioxidutsläppen från fjärrvärme ökade också med 7 %. Vad gäller eldningsolja ökade både leveranser och utsläpp med 16,8 %. Leveranser av flis och pellets ökade med 21,1 %. Samtliga ökningar på uppvärmningssidan kan relateras till det mycket kalla vädret under Luftföroreningar Östersund har generellt ren luft men luftkvalitén kan vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, trafik och i vissa fall eldning. När det är kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och små partiklar bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. Det finns miljökvalitetsnormer* för utomhusluften. Dessa omfattar: kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar) benso(a) pyren, arsenik, kadmium och nickel. Luftmätningar Östersund deltar sedan flera år i Urbanmätnätet där IVL (Svenska miljöinstitutet AB) i samarbete med ca 40 kommuner genomfört ett långsiktigt mätprogram för luftkvalitetsövervakning. Syftet är bland annat att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att kunna jämföra uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna sker antingen i en tätorts så kallade urbana bakgrund (stadsmiljö), för att spegla den generella luftföroreningsbelastningen, alternativt i ett gaturum. I Östersund mäts PM 10 (små partiklar), bensen och toluen samt kvävedioxid. Mätvärdena räknas om till vinterhalvårsmedelvärden. Det är dessa som redovisas i diagrammen. Utsläpp av svavel och NOX (kväveoxider) från fjärrvärmen i Östersund, se diagram 16. Diagram 9 Bensen (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³) Bensen 4 3 Bensen /94 95/96 97/98 99/00 01/02. 03/04. 05/06. 07/08. 09/10. Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Förklaring till diagram: Mätvärdena för bensen och toluen har visat en nedåtgående trend sedan 1994, men de senaste åren har den positiva trenden avtagit. Miljökvalitetsnomen klaras. * Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön. 14

15 Marknära ozon Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). De mätningar som gjordes visade medelvärden per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar i Bredkälen i Strömsunds kommun som är en nationell mätplats. Diagram 10 Små partiklar (PM 10, medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³) /01 01/02. 02/03. 03/04. PM 10 04/05. 05/06. 06/07. 07/08. 08/09. 09/10. 10/11. PM 10 Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Förklaring till diagram: När det gäller små partiklar (PM 10) klaras miljökvalitetsnormen men den nedre utvärderingströskeln överskrids, vilket innebär att kommunen måste mäta. Diagram 11 Kvävedioxid (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³) Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Förklaring till diagram: Uppmätt halt av kvävedioxid har ökat de senaste åren, liksom i andra städer. En trolig orsak är ökningen av dieselfordon vilket även syns i statistiken över levererade mängder diesel. 15

16 2. Energianvändning Mål Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Resultat (avser 2010, senast tillgängliga värden) Elanvändningen var år ,1 % lägre än Därmed ligger man i närheten av att nå det uppsatta målet som motsvarar 13,1 % minskning under perioden Jämfört med föregående år minskade elförbrukningen med 3,9 %, eller MWh. Denna minskning är inte väderrelaterad då 2010 var ett kallare år än Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter, industri och service. En del av energin försvinner vid distribution och omvandling. För transporter dominerar fortfarande de fossila bränslena. Oljans andel av den totala energitillförseln har minskat i Sverige. Bebyggelsen står för cirka 40 % av den totala användningen av energi i Sverige. Användningen av fossila energikällor för uppvärmning minskade med nästan 50 % i Sverige mellan Den totala energianvändningen per ytenhet har minskat. EU har antagit paketet En energipolitik för Europa, där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp med 20 % senast 2020, jämfört med Detta ska ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och genom att se till att förnybara energikällor står för 20 % av energimixen. Östersund undertecknade Borgmästaravtalet Se även sidan 5. Total energianvändning i Östersunds kommun (geografisk enhet) Enligt Energibalansstudie, framtagen av energikontoren i Jämtland och Västernorrland 2011, hade kommunen har en total energianvändning på GWh år De största sektorerna är transporter och Diagram 12 Energiflöden i Östersunds kommun 2009 Källa: Energibalansstudier Västernorrlands och Jämtlands län 16

17 hushåll som tillsammans står för 62 % av energianvändningen inom kommunen. Främsta energibränsle som tillförs är träbränsle med 42 % av den tillförda energin, därefter kommer oljeprodukter med 30 % av tillförda bränslen. Elanvändning Elanvändningen i Östersund (som geografisk enhet) var år ,1 % lägre än Därmed ligger man i närheten av att nå det uppsatta Agenda 21- målet på 13,1 % minskning under perioden (Elförbrukningen kan inte delas upp på kategorier och analyseras då dessa data är sekretessbelagda hos SCB). Enligt Jämtkraft beror minskningen i elförbrukning jämfört med 1996 på ökat antal fjärrvärmeanslutna, kraftvärme och Arctura samt ökad pelletseldning med mera. Under 2010 anslöts 360 villor i Brunflo till fjärrvärmen. Kommunens belysningsprogram har resulterat i årliga förbrukningsminskningar på 450 MWh för installationer utförda 2009, 300 MWh för 2010 och 250 MWh 2011 och därutöver minskningar i belysningsföreningar på cirka MWh respektive år. Enligt Energibalansstudien fördelade sig elanvändningen under år 2009 på: Hushåll 31 %, Övriga tjänster: 28,6 %, Industri, byggverksamhet: 17,2 %, offentlig verksamhet: 16,7 %, Jordbruk, skogsbruk, fiske: 4,6% och transporter 1,8 %. Proportionerna antas vara likadana år Elenergi från Jämtkraft Jämtkraft har ett årsbehov av elenergi på cirka GWh. Ett normalår är den egna produktionen cirka GWh. Återstoden täcks genom långsiktiga avtal med andra elproducenter och inköp från Nord Pool. Jämförelse av elens ursprung mellan 2009 och 2010: Elförsäljning utan tillval utgjordes 2009 av 56 % förnybar energi, 31 % kärnkraft och 13 % fossil energi inklusive torv var förhållandet 40,6 % förnybar energi, 31,6 % kärnkraft och 27,8 % fossil energi inklusive torv (källa Fördelningen av elens ursprung räknas ut i efterhand och redovisas för föregående år. Jämtkrafts kunder, som valde ursprungsmärkt el från förnybara energikällor minskade under 2010 från 48 % till 14 %. Se diagram 14 och 15 på följande sida. Uppvärmning Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Fjärrvärmen står för den största delen av de minskade fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare år. Många hushåll installerar värmepumpar. En nackdel med värmepumparna är att värmeproduktionen till ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är värmepumpen ett bra alternativ eller komplement till eluppvärming eller användning av fossila bränslen. Vindkraft Översiktsplanen för vindkraft antogs av kommunfullmäktige den 17 mars Planen syftar till att ange Diagram 13 Elförbrukningen i Östersunds kommun (geografiskt enhet) Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) MWh Nätleveranser Östersunds kommun Mål i agenda Källa: Grön Trafik 17

Miljöredovisning - EMAS

Miljöredovisning - EMAS Miljöredovisning - EMAS Övergripande politisk vision för Östersunds kommun Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds

Läs mer

Miljöredovisning 2010 Del 1

Miljöredovisning 2010 Del 1 Miljöredovisning 2010 Del 1 Östersunds kommun INLEDNING...3 Beskrivning av kommunens miljöarbete...4 Östersunds kommun - vår verksamhet...4 Så här arbetar vi med miljöfrågor...5 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöredovisning 2012

Miljöredovisning 2012 Miljöredovisning 2012 1 Östersunds kommun INLEDNING...3 Inriktningsmål...3 Goda exempel...4 Uppföljning av miljömålen...5 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...6 Luft och klimat...6 Energi...17 Säker dricksvattenförsörjning...21

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer