Demokrati medborgarnas Europa

Transkript

1 europa f ok us en tidning från eu-kommissionen # i detta nummer så firas europadagen världsmästaren mot rasism årets eu-inspiratör Demokrati medborgarnas Europa

2 LEDARE foto: eu-kommissionen I detta nummer har vi valt att fokusera på demokrati och medbestämmande i ett europeiskt perspektiv. Grunden till att vi alls kan använda detta perspektiv lades för 20 år sedan. En grå novemberdag 1994 gav svenska folket ett knappt ja i folkomröstningen om vårt EU-medlemskap. 52,3 procent röstade för och 46,8 procent var emot. Inte kunde väl någon tro - just då i den stunden, då vi ju i det närmaste halkade in i EU att tre av fyra svenskar 20 år senare skulle känna sig som EU-medborgare, enligt Eurobarometern. Och ändå är det ju fullt logiskt. En liten, öppen och exportberoende ekonomi gör ju till exempel klokast i att bli en del av och få fullt tillträde till den stora angränsande marknad som den handlar så mycket med. Samtidigt var många tveksamma i folkomröstningen till just detta. Att bli en del av något större innebär ju samtidigt att man inte helt och hållet kan gå sin egen väg. Idag är det få svenskar som ifrågasätter EU-samarbetet, vilket inte betyder att vi är utan åsikter. Det är mycket bra. Beslut mår bra av att stötas och blötas innan de fattas. EU-samarbetet har också blivit bättre på att aktivera känselspröten och fånga upp varningssignaler från medlemsländerna. Den nya EU-kommissionen under Idag är det få svenskar som ifrågasätter EU-medlemskapet, vilket inte betyder att vi är utan åsikter Fokus på demokrati ur ett EU-perspektiv kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker är angelägen om att visa att man förstått det EU-kritiska budskap som valen till Europaparlamentet förra året sände i flera länder. Junckerkommissionen lägger all kraft vid de viktigaste frågorna, istället för att försöka göra allt. 10 prioriteringar har valts ut där investeringar för jobb och tillväxt, ett uppkopplat samhälle den så kallade digitala inre marknaden och energiunionen särskilt lyfts fram. Dessa förslag är särskilt utvalda därför att de kommer att göra skillnad i vardagen för en vanlig familj i EU. Portföljfördelningen mellan de 28 kommissionärerna i den nya EU-kommissionen har också organiserats på ett sätt som ska möjliggöra mer dialog med medlemsländerna. Sju av kommissionärerna är vice kommissionsordförande utan egna portföljer eller dagligt ansvar för politikutveckling. De ansvarar istället för att samordna ett antal närliggande politikområden, vilket bryter upp stuprörstänkandet och möjliggör samtidigt mer resande i medlemsländerna. I Sverige ser vi fram emot flera besök av kommissionärer under våren och sommaren. Almedalen kommer t.ex. att besökas av hela fem kommissionärer som kommer att bidra till att belysa den EU-dimension som det nästan alltid finns på en aktuell inrikespolitisk fråga. Jag vill också slå ett slag för vår fantastiska EU-nämnd i Sverige. Den bidrar i högsta grad till att besluten i Bryssel fattas på ett demokratiskt och genomarbetat sätt. Varje minister måste gå till EU-nämnden och söka mandat innan han eller hon åker till Bryssel för möten i ministerrådet. Och det handlar inte om en snabb visit i riksdagen. Här diskuteras i detalj bakgrund, syfte och utformning av förslag. För alla oss EU-nördar är EU-nämndens stenografiska uppteckningar av de olika sammanträdena en guldgruva. Och inte missar ni väl EU-nämnderna inför Europeiska rådet som ju dessutom sänds på tv? Med Lissabonfördraget har vi också fått ett Europaparlament med större inflytande. Det är utmärkt ur demokratisk synvinkel. För trots de ibland förtvivlat komplicerade förhandlingarna mellan medlemsländer, Europaparlament och EU-kommission i olika lagstiftningsärenden, så blir ändå slutresultatet bättre. Alla stenar har garanterat blivit vända på - både en och två gånger. Det är bättre så, när varje direktiv och förordning faktiskt ska tillämpas på 500 miljoner invånare. Vi vet alla att dålig lagstiftning kan få förödande konsekvenser, men också att bra lagstiftning kan göra unionen till en bättre plats för oss alla. Vi ska dra nytta av de möjligheter som finns för medbestämmande. I en demokrati utformas politiken gemensamt och endast tillsammans kan vi lösa de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som står för dörren. Katarina Areskoug Chef för EU-kommissionen i 2 fokus: europa

3 Pia Ahrenkilde Hansen har arbetat i 20 år inom EU-kommissionen. Foto: EU-kommissionen min uppgift är att se till att EU:s representationer fortsätter att leverera god service till sina medborgare Pia Ahrenkilde Hansen: EU:s ansikte utåt Pia Ahrenkilde Hansen har lång erfarenhet av att arbeta inom EU-kommissionen. Sedan 1 november i fjol är hon direktör för EU-kommissionens alla representationer i medlemsländerna med 37 kontor i 28 medlemsstater. Redan 1995 fick danska Pia Ahrenkilde Hansen sitt första EU-jobb, då för att arbeta med konkurrensfrågor, senare som talesperson för dåvarande EU-kommissionär Margot Wallström blev hon talesperson för hela EU-kommissionen och 2009 för dess tidigare ordförande José Manuel Barosso. Det här arbetet är ett helt annat än att vara talesperson för EU-kommissionen och möta media varje dag en ny erfarenhet som jag tycker mycket om. Nu ska jag leda arbetet med alla de 37 representationerna, som både ska vara EU-kommissionens röst ute i medlemsländerna och dess öron på plats, för att hålla sig uppdaterad om vad som är viktigt för både medborgarna och för ländernas regeringar, säger hon. Under sina första månader på posten har Pia Ahrenkilde Hansen fokuserat på representationernas förmedling av Jean-Claude Junckers tio prioriteringar; bland dem att skapa en energiunion och att sammankoppla den inre digitala marknaden. Och Pia hoppas framöver få lära känna kollegorna runt om i EU. Nu ser jag fram emot att kunna resa mer för att öka min förståelse för de utmaningar som representationerna möter varje dag, och diskutera hur vi kan stödja dem ännu bättre från Bryssel, säger hon. Representationerna kommunicerar EU:s policy och initiativ med utgångspunkt i det land man finns och kommunicerar till Bryssel vad som står på agendan i medlemsländerna. Men alla representationer har sina egna arbetssätt. Så är det, öppenhet var länge ett nordisk uttryck, men nu ser vi att öppenheten ökat även i andra länder, till exempel i samband med förhandlingarna om handelsavtalet mellan EU och USA. Och Juncker-kommissionen har redan från dag ett ställt sig positiv till ökad öppenhet. Energi och klimatförändringen är också olika känsliga i olika medlemsländer, så alla olika ståndpunkter och intressen måste vägas in när vi ska utveckla strategier och kommunicera de ämnena och där har representationerna viktiga roller att spela. Mycket har hänt under de 20 år som Pia Ahrenkilde Hansen har verkat i Bryssel inte minst den allvarliga ekonomiska krisen. Med nye ordförande Junckers tillträde kom de tio prioriteringarna. De ska göra det lättare för folk att förstå vad EU handlar om. De prioriterade områdena är sådana där vi kan och måste göra verklig skillnad. Det här är områden som medlemsstaterna inte kan tackla på egen hand, samtidigt som prioriteringarna signalerar att EU-kommissionen inte lägger sig i allting. Den ska ägna sig åt att bygga upp en sund europeisk ekonomi, öka energisäkerheten, tackla klimatförändringen och öka handeln för att skapa tillväxt. Det här avspeglas förstås i representationernas arbete. Till Pia Ahrenkilde Hansens uppgifter är att se till att förankra EU brett i medlemsländerna. Och det kommer att ske genom att EU-kommissionärerna kommer att vara mer närvarande och tillgängliga bland EU:s medborgare, inte minst genom att delta i medborgardialoger och debatter. Och Pia Ahrenkilde Hansen och representationerna ska sköta det praktiska. De politiska utmaningarna har EU-kommissionen och Jean-Claude Juncker fastställt, nu gäller det för mig att se till att EU-kommissionens representanter kan leverera god service till medborgarna och samtidigt stödja EU-kommissionen att uppfylla sina politiska mandat, säger hon. Dessa är Jean-Claude Junckers prioriteringar: fokus: europa 3

4 Fotbollsspelaren mot rasism Lilian blev Thuram med hela världen när han med det franska landslaget blev världsmästare i fotboll 1998 och Europamästare Idag reser han runt i världen och upplyser skolbarn och ungdomar och deras ledare och lärare om rasism och intolerans. Fortbollskarriären fick ett abrupt slut 2008 när han fick veta att han lider av ett allvarligt hjärtfel. Sedan dess använder han sitt kändisskap i sitt dedikerade arbete mot rasism, intolerans och fördomar. I mars var han på ett veckolångt besök i Sverige då han reste runt i landet och pratade med svenskar i alla åldrar om sin hjärtefråga. Man föds inte till rasist, man blir det, menar Lilian Thuram, och det är därför han diskuterar, debatterar och upplyser om rasism och intolerans runt om i världen. Jag blev inte svart förrän jag var nio år, säger Lilian. Det var då hans familj flyttade från Guadalope till Paris, och det var då han mötte rasism. Under sin karriär var han engagerad mot rasism, men det var först efter karriären som han gjorde allvar av sitt engagemang och inrättade Stiftelsen Lilian Thuram Utbildning mot rasism. Han har också skrivit fler böcker, bland andra Mina svarta stjärnor, som kommer i svensk översättning i höst och som lyfter Utbildning är nyckeln till att vi ska kunna värna om och främja de värderingar vi är överens om i Europa, menar han. Vid ett informellt möte i mars i Paris mellan Tibor Navracsics och utbildningsministrar från hela Europa var man överens om att öka insatserna för att främja tankeoch yttrandefrihet, social integration, respekt för andra och att förebygga rasism i alla dess former. Respekten för våra gemensamma europeiska värderingar utgör också grunden för EU:s insatser för utbildning och för ungdomar, genom bland annat Erasmus och andra utbildningsprogram som stödjer medlemsstaternas utbildnings- och ungdomspolitik. Senare i år ska EU-kommissionär Navracsics presentera EU:s nya prioriteringar för utbildning. I dem kommer integration, mångfald och medborgerliga rättigheter att vara centrala. Dessutom arbetar han och hans medarbetare för att Erasmus och andra utbildningsprogram ska användas på ett mer målinriktat sätt än fram framstående svarta i historien och i nutid. Nelson Mandela och Barack Obama finns med, men också mindre välkända personer som kompositörer och faraoner. Man föds inte till rasist, man blir det, menar Lilian Thuram, och det är därför han diskuterar, debatterar och upplyser om rasism och intolerans runt om i världen. Under vistelsen i Sverige träffade han i vanlig ordning många skolbarn, denna gång i Rinkeby utanför Stockholm och i Ålidhem i Umeå. Han träffade universitetsstuderande och Sveriges kulturminister Alice Utbildning är nyckeln till ett tolerant Europa Tibor Navracsics, EU-kommissionär för utbildning, kultur, ungdomsfrågor och idrott, besökte Stockholm och Fryshuset i mars. Där talade han om EU:s arbete mot radikalisering och rasism. Jag blev inte svart förrän jag var nio Under besöket i Sverige hann Lilian Thuram med flera möten med barn. Till vänster i Ersboda och till höger i Umeå. Foto: EU-kommissionen idag, för att åstadkomma integration och mångfald. Vad som lärs ut till ungdomar, både i och utanför klassrummen, är förstås upp till varje medlemsstat. Men vi står inför samma utmaning runt om i hela Europa; att skydda vår frihet samtidigt som vi stärker vår ömsesidiga förståelse och respekt. Radikalisering av unga människor oroar och den 23 april mötte därför EU-kommissionär Navracsics ungdomar, skolpersonal, media och organisationer som arbetar med desa frågor. För att lyssna på deras åsikter och erfarenheter, för att bättre kunna förstå vad som orsakar radikalisering och för att kunna sätta in åtgärder som förhindrar samma radikalisering. Vi känner att det är bråttom nu, vi måste alla agera och göra vårt bästa så att ord kan följas av handling. Arbetet mot radikalisering kommer också att vara en del av den nya europeiska agendan om säkerhet, som EU-kommissionen presenterar i maj. Bah Kunke. Han besökte den internationella litteraturfestivalen Littfest i Umeå och Europahuset i Stockholm. Det var så roligt att besöka skolor tillsammans med Lilian, barnen flockades omkring honom och han var outtröttlig med att skriva autografer, berättar Maria Sjöström-Gisslén, översättare och ansvarig för språkfrågor på EU-kommissionens svenska representation, som samordnat vistelsen och också tolkade hans samtal. Han lyckades verkligen fånga skolbarnen, de sög i sig vartenda ord han sade. Utbildning är nyckeln till våra värderingar Ungraren Tibor Navracsics är EU-kommissionär med ansvar för utbildning, kultur, ungdomsfrågor och idrott. Foto: EU-kommissionen 4 fokus: europa

5 Ludvig årets EU-inspiratör Nu handlar det om demokrati mellan valen Ludvig Einarssons nytänkande och målmedvetenhet gjorde honom till årets EU-inspiratör. Han utsågs i januari av föreningen Effektnet, som arbetar för att stärka organisationer och enskilda som vill driva framgångsrika EU-projekt. Ja, vi har flyttat Europaforum eftersom vi samordnar det med en fempoängs sommarkurs i samarbete med Högskolan Malmö, så nu pågår Europaforum mellan 17 och 27 augusti, berättar Lorenz Pucher, ansvarig för Europaforum. Kursen kallar vi Hemligheten bakom den nordiska modellen och framtida europeiska utmaningar och till den har vi antagit 25 studenter. Sommarkursen inleder Europaforum, och det mer traditionella forumet avslutar den. Årets Europaforum har Polen som tema, en av våra stora EU-grannar. Polen är intressant, säger Lorenz Pucher, det har hela tiden under finanskrisen haft tillväxt. Vi kommer även att diskutera säkerhetsläget i Ukraina, som ju har en lång gräns mot Polen. Kvinnligt företagande i Polen finns med på dagordningen liksom en presentation av polacker som flyttat och arbetat i väst och nu kommer tillbaka hem igen. Vad innebär det för Polen? Studien har tagits fram av Ludvig Einarsson arbetar på Europa Direktkontoret i Hässleholm och fick utmärkelsen för att han genom nytänkande och målmedvetenhet medvetandegjort och upplyst ungdomar om vad EU-samarbetet kan erbjuda. Vi har på ED-kontoren ett övergripande uppdrag att arbeta med EU-frågor mot allmänheten; här har vi fokus på ungdomar, utbildning och demokrati kopplat till bland annat arbetsmarknaden, berättar han. Ludvig är 25 år och intresset för EU väcktes redan tidigt. Vi hade skolprojekt om EU och utbyten med andra länder och då fick jag upp ögonen för hur intressant det är att samarbeta och träffa jämnåriga i andra länder, säger han. Intresset ledde till programmet för Europastudier vid Linnéuniversitetet i Växjö och senare till Lunds universitet där han tog sin master i European Affairs. Sedan tre år tillbaka arbetar Ludvig på Europa Direktkontoret i Hässleholm. Jag är mycket ute på skolor och talar, och under våra engagemang under året vänder vi oss till ungdomar. Under våren har vi till exempel en inspirationsmässa om studier och möjligheten att studera och arbeta i andra EU-länder. Under Europadagen den 9 maj genomför vi också aktiviteter i samarbete med skolor, med fokus på utbildning och demokrati. En annan stor aktivitet i Hässleholm är den Europeiska språkdagen som i höstas varade i två hela dagar. Syftet med dagarna var att stimulera elever att studera språk. Vi bjöd in internationella studenter på högskolan i Kristianstad som kom till skolor i kommunen och talade om sina språk, sina hemländer och sin kultur. Just möten mellan människor från olika länder och kulturer, i olika åldrar, menar Ludvig är vägen till förståelse och känslan av samhörighet inom Europa. Förutom aktiviteter, där vi för samman våra elever med studenter från andra länder, låter vi olika tjänstemän, politiker och andra intressanta personer besöka skolorna för att visa att kan de arbeta inom EU, Jag kan också!. Det är möten för att överbrygga de mentala avstånden, Bryssel är ju bara ett par timmar bort här i Hässleholm. Efter förra årets stora arbete inför Europaparlamentsvalet med ungdomar och utrikes födda har Ludvig och hans kollegor inte slagit sig till ro. Nu handlar det om demokrati mellan valen, också riktat till ungdomar och kopplat till olika EU-projekt, särskilt om ungdomars inflytande. Att bli årets EU-inspiratör är Ludvig mycket glad för. Ja, det har betytt mycket, både för mig och för kommunen. Att vi lär av varandra och inspirerar varandra inom Sverige och EU; det är det som är vägen framåt. Europaforum Demokrati och tema Polen Årets Europaforum i Hässleholm presenterar två nyheter: det pågår under två veckor och det sker i slutet av augusti. Svenska Institutet för Europapolitiska studier. Den välkände radiojournalisten och östeuropakorrespondenten Kjell Albin Abrahamsson kommer att föreläsa: Varför finns det så få svenska rörmakare i Polen men så många duktiga polacker i Bryssel? Donald Tusk, ordförande i Europeiska rådet sedan 1 december i fjol och tidigare polsk regeringschef, kommer också att delta. Vi planerar även ett demokratiblock, säger Lorenz Pucher. Maria Strömvik, som ansvarar för den stora demokratiutredningen, kommer hit liksom förra demokratiministern Birgitta Ohlsson, som tillsatte utredningen. Och så kommer demokratiutvecklaren Bruno Kaufmann och talar om direktdemokrati. Ytterligare en nyhet är att Europaforum fått en rådgivande panel. Syftet med den är att programplaneringen ska breddas och Europaforums framtid säkras. Läs mer om Bruno Kaufmann på sidan 6. Lorenz Pucher är ansvarig för Europaforum. Foto Johan Funke. fokus: europa 5

6 Bruno Kaufmann utvecklar demokratin både på hemmaplan i Falun och runt om i Europa. Foto: Inger Söderlund Vi behöver sprida kunskap om hur demokratin fungerar Demokratiutvecklaren Bruno Kaufmann EU-medlemskapet och decemberöverenskommelsen har flyttat den politiska makten från riksdagen till regeringen, samtidigt har medborgarnas roll som demokratiaktörer minskat. Detta måste vi ändra på. Det säger Bruno Kaufmann, statsvetare, journalist och, som han säger själv demokratiutvecklare. 6 fokus: europa Den första januari fick Falu kommun ett nämndtillskott, val- och demokratinämnden. Ordförande är Bruno Kaufmann (Mp). Många, 80 procent, vill vara med och påverka, men bara 10 procent är aktiva, andra är frustrerade, arga och negativa till samhället och risken är att de bara engagerar sig när de vill visa sitt missnöje. Så kan vi få fyra-fem procent att engagera sig är mycket vunnet. Arbetet för att engagera dessa människor är vad som driver Bruno. Innan han blev ordförande i Faluns valoch demokratinämnd var han ordförande i företrädaren demokratirådet, som tog fram ett demokratipass inför supervalåret Demokratipasset är till formatet lika stort som ett vanligt pass, men innehåller en snabbguide till det aktiva medborgarskapet; var man som medborgare kan påverka, när man kan rösta, hur man ska göra för att påverka lokalt och globalt. Supervalåret 2014 är till ända, men Faluns demokratipass ska uppdateras och tryckas i ny europeisk upplaga på 23 språk. Det räcker inte att bara rösta i valet, vi måste engagera oss mellan valen också, menar Bruno. Det behövs mycket arbete, vi behöver jobba med verktygen och sprida kunskap om hur demokratin fungerar, säger han. I Falun har man inrättat ett demokraticentrum i stadsbiblioteket med broschyrer, tidningar, böcker på svenska och engelska, och några översättningar på arabiska. Men det räcker inte med ett rum på biblioteket, demokratiarbetet ska byggas vidare; en demokrativägledare har därför anställts för att bygga broar mellan medborgarna och de förtroendevalda, och för att hjälpa tjänstemän med frågor om medborgardialoger. I april tog kommunfullmäktige beslut om Demokrati 2020: ett övergripande arbete med demokratifrågor och en sorts demokratiska spelregler i hela kommunen. Med detta vill man uppnå ( ) ett större, demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Falun där alla är delaktiga i utvecklingen och formandet av Falu kommuns framtid, som det står i beslutsunderlaget. I september inträffar Faluns demokratidag då rapporten om det europeiska medborgarinitiativet ska diskuteras med regeringens demokratiutredare Olle Wästberg, som har till uppgift att ta fram förslag på hur man kan öka och bredda engagemanget och arbetet med demokrati. Samma dag kommer även Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-representationen i Sverige tillsammans med kommunikationschef Johan Wullt, att delta i Falun. Brunos engagemang sträcker sig utanför Falun, han är aktiv på nationell liksom på EU-nivå. Han medverkade på ett möte den 13 april i Bryssel då EU:s medborgarinitiativ diskuterades och där de första översättningarna av Faluns demokratipass presenterades. Dessa ska i slutändan översättas till 28 av de officiella EU-språken. Bruno är även projektledare för Your Europe Your Say (ungefär: Ditt Europa, Dina åsikter): en tvådagarsträff i Bryssel i slutet av april för 28 skoklasser, en från vart och ett av de 28 medlemsländerna. Där får eleverna chans att diskutera jobb för unga, och hur man ska fånga upp EU-medborgarnas åsikter på ett bra sätt, med varandra och med EU-politiker. Han medverkar också under demokratidagarna i Hässleholm och under Almedalenveckan i Visby. Med andra ord är Bruno en sann demokratiutvecklare.

7 Lissabonfördraget ger mer makt åt Europaparlamentet Markus Bonekamp är chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Foto: Europaparlamentet Medborgarinitiativet så har det gått Den 1 april 2012 lanserade EU:s medborgarinitiativ, som en följd av Lissabonfördraget. Tanken är att EU:s medborgare ska kunna gå samman för att påverka EU-kommissionen att föreslå nya lagar. EU-kommissionen har nu lämnat en rapport om de tre första åren med medborgarinitiativ. EU-kommissionens rapport visar visar att det inkommit 51 förslag till medborgarinitiativ. Tre initiativ har lyckats samla in de namnunderskrifter som krävs. Ett medborgarinitiativ måste få minst 1 miljon underskrifter från minst sju av medlemsländerna under ett år. Två initiativ har gått igenom hela processen, och också fått svar från EU-kommis- Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 och med det fick Europaparlamentet och indirekt EU-medborgarna mer politisk makt. Lissabonfördraget är viktigt eftersom det ger Europaparlamentet i stort sett samma befogenheter inom EU-systemet som ministerrådet, säger Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Medbeslutande, det vill säga att EU-ländernas regeringar och Europaparlamentarikerna måste vara överens för att ett förslag ska kunna bli ett verklighet, tillämpas nu på i stort sett all EU-lagstiftning. Det är också Europaparlamentet som ska godkänna alla internationella avtal, inte minst frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA och det passagerarregister som EU-kommissionen förhandlar fram. Samtidigt som Europaparlamentets inflytande har ökat talas det om ett demokratiskt underskott inom EU. sionen. Det tredje initiativet är under behandling, och fler är på gång. Det ena av de två initiativen kallas Right2Water (ungefär: Rätten till vatten). Initiativet vill att alla människor ska garanteras tillgång till rent vatten och goda sanitära förhållanden och att EU ska öka sina insatser för det. EU-kommissionen svarar att man bland annat ska se till att medlemsländerna genomför EU:s vattenlagstiftning och man planerar även att hålla ett offentligt samråd inom EU om dricksvattendirektivet. Det andra initiativet är One of us (ungefär: En av oss), som syftar till att förhindra stamcellsforskning på embryon. EU-kommissionen tänker dock inte lagstifta i den här frågan. Medlemsländerna har tillsammans med Europaparlamentet redan fattat beslut att stödja sådan forskning. Embryonala stamceller är unika och möjliggör livräddande behandlingar, meddelade EU:s innovationskommissionär Máire Geoghegan-Quinn i en kommentar. EU-kommissionen ska fortsätta att tillämpa de stränga etiska regler och begränsningar som gäller i dessa frågor, sade hon. På sikt tror jag att Europaparlamentet som EU:s enda direkt folkvalda institution kan bidra till att minska känslan av demokratiskt underskott, säger Markus Bonekamp. Valdeltagandet i valet till Europaparlamentet slog nytt rekord i Sverige 2014, med drygt 51 procents valdeltagande. Dessutom ökar valdeltagandet kraftigt bland unga. Alla Europaparlamentets utskottssammanträden är offentliga, vilket de inte är i Sveriges riksdag. Genom att rösta i både EU-val och riksdagsval kan vi vara med och påverka beslut, bland annat eftersom det är i riksdagens olika fackutskott som EU-lagförslagen prövas och den ansvarige ministern alltid måste söka stöd för sin position i riksdagens EU-nämnd inför rådsmötena. I valet till Europaparlamentet 2014 kom flera nationalistiska och EU-fientliga partier in i Europaparlamentet. Det är för tidigt att säga vilken betydelse detta kommer att få på lagstiftningen, men klart är att det hörs fler EU-kritiska röster i Europaparlamentets kammare nu än tidigare, säger Markus Bonekamp. Tuffa krav för att få igenom sitt förslag På Europahuset i Stockholm finns utställningen om medborgarinitiativet. Foto: Mimmi Delsing fokus: europa 7

8 Europadagen 9 maj - hela Europas dag Det finns all anledning att fira under Europadagen den 9 maj. Illustration: Nicolas Krizan Europadagen den 9 maj firas runt om i Europa på en mängd olika vis; genom debatter, konserter eller öppna hus. Dagen firas till minne av Schumandeklarationen som den franske utrikesministern Robert Schuman lade fram den 9 april Schumandeklarationen var början till kol- och stålunionen som i sin tur växt fram till skapandet av dagens EU. Syftet med deklarationen var att åstadkomma högre levnadsstandard och fred i Europa. I belgiska Brygge ordnas Europadagen söndagen den 3 maj på temat Vad betyder Europa för din region? Dagen blir en familjedag med debatter och diskussioner men också med marknadsstånd, promenader, cykling, levande musik och andra festligheter. Dagen efter, den 4 maj, får man besök av EU-kommissionär Marianne Thyssen, som föreläser om EU-kommissionens sociala agenda. I franska Brest ordnas en europeisk by mitt i centrum den 9 maj där musiker och dansare ska uppträda och sprida musik och konst från olika europeiska länder. Den europeiska byn ska ha tio teman knutna till Europa, till exempel film i Europa och hållbarhet och rörlighet i Europa. I tyska Hamburg firas inte bara Europadagen, utan en hel Europavecka, då olika institutioner bjuder in till utställningar och evenemang för att informera om EU. Dessutom pågår den Europeiska arbetsmiljöveckan mellan den 2 och 10 maj i Hamburg. Den veckan omfattar en utställning på stadshuset i Hamburg men också olika projekt i skolor. I Helsingfors pågår också firandet en hel vecka med seminarier och diskussioner om digitalisering, om finskan och svenskan som officiella språk inom EU, om vad som hände i finska riksdagen före och efter den folkomröstning som ledde fram till EU-medlemskapet. I Helsingfors avslutas veckan med en folkfest på Järnvägstorget med kaffe, kaka och ett band av tidigare Bryssel-korrespondenter som spelar gamla eurovisionsschlagerlåtar. Här i Sverige slår Europa Direktkontoret i Göteborg upp dörrarna den 9 maj till en dag om återvinning och Fair Trade. Då kan man till exempel byta leksaker och lära sig mer om just Fair Trade. I närbelägna Landvetter ordnar man en internationell mässa med bland andra läkaren Johan von Schreeb, grundaren av Läkare utan gränser. Här ordnas också aktiviteter för barnen. Europadagen firas också vid EU:s institutioner i Bryssel och Strasbourg med öppna dörrar och fritt fram för allmänheten. Den 2 maj öppnas dörrarna i Strasbourg för allmänheten som då kan titta in bakom kulisserna i maktens korridorer. Veckan därpå, den 9 maj, öppnas dörrarna till EU-kommissionen också i Bryssel och Luxemburg. Också här blir det besök bakom kulisserna, men besökarna kan också upptäcka vad EU gör för sina invånare varje dag, man kan delta i olika aktiviteter och beundra artister av olika slag i arbete. Men det finns också möjlighet att smaka på hela Europa samlat på en tallrik. Dagen efter den 10 maj fortsätter firandet då man högtidlighåller Europas huvudstad Bryssel med bland annat gatushower och utomhuskonserter. Läs mer här: Fira Europadagen på Europahuset! På Europahuset i Stockholm firas Europadagen med en heldag fredagen den 8 maj. Då bjuds det på sju seminarier med aktuella ämnen; som ökat inflytande för kvinnor, digitaliseringen av Europa, Krisen i Ukraina, TTIP det frihandelsavtal mellan EU och USA som förhandlas fram just nu, EU då, nu och i framtiden. Seminariedeltagarna är många och intressanta som Maj Inger Klingvall, tidigare bland annat socialminister, Europaparlamentarikerna Lars Adaktusson (KD), Linnéa Engström (MP), Fredrick Federley (C), Gunnar Hökmark (M), Christofer Fjellner, (M) och Cecilia Wikström (FP). Carl Bildt och Mona Sahlin analyserar Sveriges 20 år i EU och tittar framåt 20 år. Och utrikesminister Margot Wallström presenterar regeringens EU-politik. 8 fokus: europa

9 Skolambassadör och eldsjäl Hon delar med sig av sina kunskaper och väcker engagemang hos både elever och lärare Charlotta Granath är skolambassadör för EU i Järfälla, och en riktig eldsjäl: Den 27 april fick hon ta emot eldsjälspriset av kung Carl Gustaf. Charlotta är SO-lärare på Viksjöskolan i Järfälla utanför Stockholm. Som skolambassadör är hon drivande i det demokratiarbete som genomsyrar skolan och skolorna i kommunen. Överst t v: En bild från debatten i mars, från vänster eleven Beatrice Westén, Charlotta Granath och Europaparlamentarikern Olle Ludvigsson (S). Överst t h: Charlotta Granath, längst till höger, med fler elever, från vänster Jonatan Hjorth, Beatrice Westén och Axel Myrberger. Underst t v: Charlotta Granath med eleven Youssef Hadi. Underst t h: Charlotta Granath är en riktig eldsjäl. Det hela började med hennes intresse för demokratifrågor, och en möjlighet att utbilda sig till skolambassadör för EU Utbildningen till skolambassadör var en otrolig möjlighet till vidareutbildning för mig som SO-lärare, säger hon. Mina intressen är EU, riksdag och regering och utbildningen hade ett mycket bra innehåll och gav mig en rejäl kompetensutveckling. Och den här satsningen med att sprida kunskap om EU bland elever är mycket viktig. Charlotta Granath var färdig skolambassadör i december 2012 och sedan dess arbetar hon med demokratifrågor på sin egen skola, men också på andra skolor i kommunen. Tillsammans med de andra skolambassadörerna i Stockholmsområdet har hon startat samarbetet EU det är vi, som ordnar debatter med EU-parlamentariker i Europahuset i Stockholm, men också i Järfälla. I slutet av mars samordnade jag en politikerdebatt med EU-parlamentariker, riksdagspolitiker och kommunpolitiker och 500 av kommunens elever. Debatten skedde i samarbete mellan lärare från grundskola och gymnasium och i samråd med kommunens skolchefer och EU-samordnare. Eleverna, som är förstagångsväljare vid nästa val, hade förberett sig noga inför debatten. Grunden för allt är arbetet med eleverna. Charlotta arbetar med elever från sjätte till och med nionde klass och inför supervalåret i fjol var arbetet intensivt eftersom hon ledde arbetet inför valet på hela skolan. Vi hade skolval både till EU och till det nationella valet. Vi höll informationsmöten om valen, vi hade besök av politiker och vi gjorde studiebesök. I september hade vi besök av alla partier, så valet gick ingen förbi. Många elever tyckte till en början att politik och val var svårt; men när supervalåret var till ända var det ingen som tyckte det. Fokus måste ligga på det som engagerar eleverna. Viljan att vara med och påverka har också ökat och när de insett att de kan det, börjar de prata politik i korridorerna. Eleverna är jätteengagerade och vi hade också ett högt valdeltagande i valen. I år har arbetet fokuserats på Förintelsen och att det är 70 år sedan koncentrationslägren befriades. Arbetet inleddes egentligen när skolambassadörerna hade återträff i höstas och fick demokratiutbildning med Forum för levande historia. Efter den träffen startade jag ett demokratiarbete som involverade hela skolan. Vi uppmärksammade minnesdagen i januari. Vi skapade levande klassrum och fick besök av överlevande från Förintelsen. Vi bjöd också in föräldrar och andra intresserade till en kväll i Förintelsens tecken. Detta arbete har i sin tur lett till att hennes elever nominerade henne till Emerichfondens eldsjälspris. Emerichfonden är en ideell fond grundad av Emerich Roth, överlevande från Förintelsen. Syftet är att stödja arbete, bland ungdomar, som förhindrar mobbning, våld och främlingsfientlighet. Fonden delar ut eldsjälspriset till elever, lärare, skolpersonal eller föräldrar som med speciellt engagemang bidragit till positiva förändringar i skolan. Så här skriver eleverna i klass 8G bland annat i sin nominering av Charlotta: Alla skolans 700 elever vet vem Charlotta är och alla har fått lyssna till hennes engagemang i frågor om politik, demokrati och Förintelsen. Hon delar med sig av sina kunskaper och väcker engagemang hos både elever och lärare. Charlotta säger själv att hon har det bästa jobb som finns. Hon är en eldsjäl. Ja det är mycket på gång, säger hon, men allt startade med utbildningen till EU-ambassadör och den fortbildning vi ambassadörer fått. fokus: europa 9

10 Svenskarna positiva till EU-medlemskapet Den 1 januari 1995 gick Sverige med i EU. Nu 20 år senare tycker en majoritet av svenskarna att EU-medlemskapet har haft positiv inverkan på det mesta i Sverige, särskilt på möjligheten att studera och arbeta runt om i EU. Det visar Eurobarometern, som genomfördes genom intervjuer under senhösten Svenskar har en stark europeisk identitet, en majoritet av de tillfrågade, 88 procent, känner sig som européer. Män i högre grad än kvinnor liksom äldre mer än yngre. Nästan två tredjedelar av de tillfrågade, 63 procent, är positiva till EU. Det här kan jämföras med en annan opinionsundersökning från i höstas där 66 procent av de tillfrågade var optimistiska om EU:s framtid. Bara en dryg fjärdedel (27 procent) av svenskarna vill se ett tätare samarbete mellan EU-länderna, och aningen fler (28 procent) vill se ett mindre tätt samarbete än idag. De allra flesta tycker att nivån på samarbete är bra som den är. En absolut majoritet av svenskarna (77 procent) tycker att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på livet i stort, med undantag för ekonomin och den sociala välfärden. EU-kommissionen bör i första hand ägna kraft åt arbetsmarknaden, se till att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, anser svenskarna. (44 procent) Arbetsmarknadsfrågorna följs tätt av immigrationen (41 procent) och miljön (36 procent). Den ekonomiska tillväxten följer därefter (33 procent), säkerhet och skydd av medborgarna (32 procent), klimatförändringarna och utrikespolitik (bägge 29 procent). Knapp hälften av de som svarat på enkäten märker inte av EU-medlemskapet i sitt dagliga liv (44 procent), 33 procent menar att medlemskapet påverkar deras dagliga liv positivt, och 21 procent att det påverkar livet negativt. Sveriges 20 år i EU i backspegeln 1 januari 1995 blev Sverige EU-medlem tillsammans med Finland och Österrike. Vårt medlemskap hade föregåtts av en rådgivande folkomröstning där 52,3 procent röstade ja och 46,8 röstade nej och resten röstade blankt. Öppenheten och synen på offentlighet är ett svenskt bidrag 1989 föll Berlinmuren och 1990 bestämde sig den socialdemokratiska regeringen för att ansöka om medlemskap i EU. I juli 1991 lämnade statsminister Ingvar Carlsson in Sveriges ansökan. Det talades om statskupp då, sade Ingvar Carlsson, när han deltog i ett 20-årsseminarium i Europahuset i höstas. Men vi diskuterade med samtliga partiledare om ansökan våren 1991 och lämnade sedan i ansökan 1 juli 1991, två år senare inledde vi förhandlingarna om att komma med och 1994 hade vi en folkomröstning det måste vara den längsta statskuppen i världshistorien i så fall. Det som avgjorde var risken för att Sverige skulle hamna i utanförskap när Sverige kom med hade vi bytt regering. Det var dåvarande statsminister Carl Bildt som skrev på anslutningsfördraget den 24 juni Moderaten Ulf Dinkelspiel blev europaminister. Idag ser Ulf Dinkenspiel bara fördelar med medlemskapet. Vi har fått det ekonomiskt bättre. Vi som är ett litet exportberoende land har fått tillgång till en större europeisk marknad, ökad rörlighet över gränserna och ökat samarbete över huvud taget, sade han vid seminariet. Vad har då Sverige bidragit med under de här 20 åren? En gemensam asylpolitik, svarade Cecilia Malmström, Sveriges nuvarande EU-kommissionär och den tredje kvinnan i ordningen. Och traffickinglagstiftningen, som redan Anita Gradin, den första svenska EU-kommissionären och dessutom den tredje kvinnliga EU-kommissionären, inledde arbetet med. Öppenheten och synen på offentlighet är också ett svenskt bidrag. När det gäller öppenhet har Sverige påverkat väldigt mycket, och bidragit till dramatiska förändringar till det bättre, sade Cecilia Malmström. 10 fokus: europa

11 Frågorna var många och dialogen intensiv under medborgardialogen i Göteborg i mars. Från vänster Europaparlamentariker Christofer Fjellner (m), EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström, Joakim Larsson, ordförande regionfullmäktige för Västra Götalandsregionen och Europaparlamentariker Olle Ludvigsson (s). Foto: EU-kommissionen. Medborgardialoger ett ständigt pågående samtal Hur ofta deltar du i medborgardialoger, frågade någon i publiken EU-kommissionär Cecilia Malmström vid en medborgardialog i mars i Göteborg. Varje dag, svarade hon. Handel är en hörnsten i Europas välstånd Medborgardialogerna fortsätter. De drogs igång 2013 som en del av Europaåret för medborgarna. Ansvarig för dialogerna, och den flitigaste deltagaren, var EU:s dåvarande kommissionär för medborgarfrågor Viviane Reding. I januari i år lanserades en ny serie medborgardialoger med start i de baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen, där frågor som är viktiga för EU och Östersjöområdet diskuterades. Sedan har dialogerna fortsatt i Spanien och Danmark. Dialoger har också genomförts i Frankrike och Bulgarien, och vårens dialoger avslutas i Ljubljana i Slovenien. Syftet med dessa är att förbättra kommunikationen mellan EU:s makthavare och EU-medborgarna. En medborgardialog genomfördes i Göteborg i mars i år och handlade om internationell handel. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström var på plats och de pågående förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP Transatlantic Trade and Investment Partnership (ungefär Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar), diskuterades där livligt. TTIP behandlades ur olika vinklar: Hur avtalet kommer att påverka oss nationellt, regionalt och på lokal nivå. Och vad det kommer att innebära för våra livsmedel, läkemedel och kemikalier. Dagen avslutades med en medborgardialog mellan publiken och en panel med Cecilia Malmström, Europaparlamentarikerna Olle Ludvigsson (S) och Christoffer Fjellner (M) och Joakim Larsson som är ordförande i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. En aktiv publik kunde inte bara ställa frågor, utan även rösta genom att trycka på mentometerknappar. Frågorna och diskussionsämnena var många, bland annat fanns det farhågor om att avtalet ska innebära försämringar vad gäller antibiotikaresistens, hormoner i kött och om kemikalier. Härnäst medverkar Cecilia Malmström i en medborgardialog på Stockholms universitet under Europadagsfirandet den 8 maj tillsammans med EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen. Temat för dagen är Vilket EU vill du ha? och fokus kommer att ligga på handel och tillväxt i Stockholm, Sverige och Europa. Arrangörer är EU-kommissionen tillsammans med Stockholms universitet. fokus: europa 11

12 Välkomna till oss! Missa inte Almedalsveckan, mellan 28 juni och 5 juli. Som vanligt kommer EU-kommissionen tillsammans med Europaparlamentet att vara på plats i Visby under Almedalsveckan. Det är för femte året i rad som Europahuset flyttar ut till Visby och det blir i vanlig ordning ett välfyllt program med samtal och diskussioner om högaktuella ämnen mellan politiker, journalister, företrädare från näringslivet, medborgare, intressegrupper och med besök av flera EU-kommissionärer. Varmt välkomna! Myterna om eu del 9: Kristus med k Det finns ingen EU-regel som kräver att man stavar Kristus med litet k. Denna märkliga myt att det skulle finnas skrivregler för hela EU om att Kristus ska stavas med litet k är en skröna som det inte finns något som helst belägg fanns. Däremot har unionen bland annat lagt fram rekommendationer för hur man översätter rättsakter till svenska. Men det är en helt annan sak. Läs om fler EU-myter här: myths/index_sv.htm Heldag om demokrati Vik den 11 maj åt demokrati. Då hålls nämligen demokratidagen i Europahuset i Stockholm. En heldag med seminarier och diskussioner om deltagande demokrati presenterad av EU-kommissionen, Europaparlamentet och informationsprojektet Demokratiskolan. Det demokratiska landskapet har förändrats de senaste åren, nu kan vi påverka också mellan valet kom Lagen om det förstärkta folkinitiativet, som gör det möjligt att ta initiativ till kommunala folkomröstningar presenterade EU sitt medborgarinitiativ, som gör det möjligt för medborgarna att påverka lagstiftningen i EU. Vi har medborgardialoger både lokalt, nationellt och inom EU och vi kan göra framställningar till Europaparlamen- Följ oss! twitter Katarina Areskoug Cecilia instagram euisverige Facebook Youtube Evenemangskalendarium Foto: EU-kommissionen tet om vad som helst. Alla de här verktygen för deltagande demokrati kommer att diskuteras under demokratidagen. Helena Josefsson, chef för enheten för demokrati och det civila samhället på Kulturdepartementet, kommer liksom demokratiutredningens huvudsekreterare Daniel Lindvall, och demokratiutvecklaren Bruno Kaufmann, som bland annat infört demokratipass i Falun. KontAKtUPPgiFtEr Chef för representationen: Katarina Areskoug Mascarenhas. Tel: katarina.areskoug@ec.europa.eu E-post: katarina.areskoug@ec.europa.eu Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: Johan Wullt Tel: E-post: johan.wullt@ec.europa.eu EU-kommissionens svenska hemsida: ec.europa.eu/sweden EU:s officiella hemsida: europa.eu EU-kommisionens centrala pressrum: europa.eu/newsroom/index_en.htm Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Sverige. Produktion: Factum. Omslagsfoto: EU-kommissionen Tryck: Skaraborgs Offset, maj 2015.