Demokrati medborgarnas Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demokrati medborgarnas Europa"

Transkript

1 europa f ok us en tidning från eu-kommissionen # i detta nummer så firas europadagen världsmästaren mot rasism årets eu-inspiratör Demokrati medborgarnas Europa

2 LEDARE foto: eu-kommissionen I detta nummer har vi valt att fokusera på demokrati och medbestämmande i ett europeiskt perspektiv. Grunden till att vi alls kan använda detta perspektiv lades för 20 år sedan. En grå novemberdag 1994 gav svenska folket ett knappt ja i folkomröstningen om vårt EU-medlemskap. 52,3 procent röstade för och 46,8 procent var emot. Inte kunde väl någon tro - just då i den stunden, då vi ju i det närmaste halkade in i EU att tre av fyra svenskar 20 år senare skulle känna sig som EU-medborgare, enligt Eurobarometern. Och ändå är det ju fullt logiskt. En liten, öppen och exportberoende ekonomi gör ju till exempel klokast i att bli en del av och få fullt tillträde till den stora angränsande marknad som den handlar så mycket med. Samtidigt var många tveksamma i folkomröstningen till just detta. Att bli en del av något större innebär ju samtidigt att man inte helt och hållet kan gå sin egen väg. Idag är det få svenskar som ifrågasätter EU-samarbetet, vilket inte betyder att vi är utan åsikter. Det är mycket bra. Beslut mår bra av att stötas och blötas innan de fattas. EU-samarbetet har också blivit bättre på att aktivera känselspröten och fånga upp varningssignaler från medlemsländerna. Den nya EU-kommissionen under Idag är det få svenskar som ifrågasätter EU-medlemskapet, vilket inte betyder att vi är utan åsikter Fokus på demokrati ur ett EU-perspektiv kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker är angelägen om att visa att man förstått det EU-kritiska budskap som valen till Europaparlamentet förra året sände i flera länder. Junckerkommissionen lägger all kraft vid de viktigaste frågorna, istället för att försöka göra allt. 10 prioriteringar har valts ut där investeringar för jobb och tillväxt, ett uppkopplat samhälle den så kallade digitala inre marknaden och energiunionen särskilt lyfts fram. Dessa förslag är särskilt utvalda därför att de kommer att göra skillnad i vardagen för en vanlig familj i EU. Portföljfördelningen mellan de 28 kommissionärerna i den nya EU-kommissionen har också organiserats på ett sätt som ska möjliggöra mer dialog med medlemsländerna. Sju av kommissionärerna är vice kommissionsordförande utan egna portföljer eller dagligt ansvar för politikutveckling. De ansvarar istället för att samordna ett antal närliggande politikområden, vilket bryter upp stuprörstänkandet och möjliggör samtidigt mer resande i medlemsländerna. I Sverige ser vi fram emot flera besök av kommissionärer under våren och sommaren. Almedalen kommer t.ex. att besökas av hela fem kommissionärer som kommer att bidra till att belysa den EU-dimension som det nästan alltid finns på en aktuell inrikespolitisk fråga. Jag vill också slå ett slag för vår fantastiska EU-nämnd i Sverige. Den bidrar i högsta grad till att besluten i Bryssel fattas på ett demokratiskt och genomarbetat sätt. Varje minister måste gå till EU-nämnden och söka mandat innan han eller hon åker till Bryssel för möten i ministerrådet. Och det handlar inte om en snabb visit i riksdagen. Här diskuteras i detalj bakgrund, syfte och utformning av förslag. För alla oss EU-nördar är EU-nämndens stenografiska uppteckningar av de olika sammanträdena en guldgruva. Och inte missar ni väl EU-nämnderna inför Europeiska rådet som ju dessutom sänds på tv? Med Lissabonfördraget har vi också fått ett Europaparlament med större inflytande. Det är utmärkt ur demokratisk synvinkel. För trots de ibland förtvivlat komplicerade förhandlingarna mellan medlemsländer, Europaparlament och EU-kommission i olika lagstiftningsärenden, så blir ändå slutresultatet bättre. Alla stenar har garanterat blivit vända på - både en och två gånger. Det är bättre så, när varje direktiv och förordning faktiskt ska tillämpas på 500 miljoner invånare. Vi vet alla att dålig lagstiftning kan få förödande konsekvenser, men också att bra lagstiftning kan göra unionen till en bättre plats för oss alla. Vi ska dra nytta av de möjligheter som finns för medbestämmande. I en demokrati utformas politiken gemensamt och endast tillsammans kan vi lösa de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som står för dörren. Katarina Areskoug Chef för EU-kommissionen i 2 fokus: europa

3 Pia Ahrenkilde Hansen har arbetat i 20 år inom EU-kommissionen. Foto: EU-kommissionen min uppgift är att se till att EU:s representationer fortsätter att leverera god service till sina medborgare Pia Ahrenkilde Hansen: EU:s ansikte utåt Pia Ahrenkilde Hansen har lång erfarenhet av att arbeta inom EU-kommissionen. Sedan 1 november i fjol är hon direktör för EU-kommissionens alla representationer i medlemsländerna med 37 kontor i 28 medlemsstater. Redan 1995 fick danska Pia Ahrenkilde Hansen sitt första EU-jobb, då för att arbeta med konkurrensfrågor, senare som talesperson för dåvarande EU-kommissionär Margot Wallström blev hon talesperson för hela EU-kommissionen och 2009 för dess tidigare ordförande José Manuel Barosso. Det här arbetet är ett helt annat än att vara talesperson för EU-kommissionen och möta media varje dag en ny erfarenhet som jag tycker mycket om. Nu ska jag leda arbetet med alla de 37 representationerna, som både ska vara EU-kommissionens röst ute i medlemsländerna och dess öron på plats, för att hålla sig uppdaterad om vad som är viktigt för både medborgarna och för ländernas regeringar, säger hon. Under sina första månader på posten har Pia Ahrenkilde Hansen fokuserat på representationernas förmedling av Jean-Claude Junckers tio prioriteringar; bland dem att skapa en energiunion och att sammankoppla den inre digitala marknaden. Och Pia hoppas framöver få lära känna kollegorna runt om i EU. Nu ser jag fram emot att kunna resa mer för att öka min förståelse för de utmaningar som representationerna möter varje dag, och diskutera hur vi kan stödja dem ännu bättre från Bryssel, säger hon. Representationerna kommunicerar EU:s policy och initiativ med utgångspunkt i det land man finns och kommunicerar till Bryssel vad som står på agendan i medlemsländerna. Men alla representationer har sina egna arbetssätt. Så är det, öppenhet var länge ett nordisk uttryck, men nu ser vi att öppenheten ökat även i andra länder, till exempel i samband med förhandlingarna om handelsavtalet mellan EU och USA. Och Juncker-kommissionen har redan från dag ett ställt sig positiv till ökad öppenhet. Energi och klimatförändringen är också olika känsliga i olika medlemsländer, så alla olika ståndpunkter och intressen måste vägas in när vi ska utveckla strategier och kommunicera de ämnena och där har representationerna viktiga roller att spela. Mycket har hänt under de 20 år som Pia Ahrenkilde Hansen har verkat i Bryssel inte minst den allvarliga ekonomiska krisen. Med nye ordförande Junckers tillträde kom de tio prioriteringarna. De ska göra det lättare för folk att förstå vad EU handlar om. De prioriterade områdena är sådana där vi kan och måste göra verklig skillnad. Det här är områden som medlemsstaterna inte kan tackla på egen hand, samtidigt som prioriteringarna signalerar att EU-kommissionen inte lägger sig i allting. Den ska ägna sig åt att bygga upp en sund europeisk ekonomi, öka energisäkerheten, tackla klimatförändringen och öka handeln för att skapa tillväxt. Det här avspeglas förstås i representationernas arbete. Till Pia Ahrenkilde Hansens uppgifter är att se till att förankra EU brett i medlemsländerna. Och det kommer att ske genom att EU-kommissionärerna kommer att vara mer närvarande och tillgängliga bland EU:s medborgare, inte minst genom att delta i medborgardialoger och debatter. Och Pia Ahrenkilde Hansen och representationerna ska sköta det praktiska. De politiska utmaningarna har EU-kommissionen och Jean-Claude Juncker fastställt, nu gäller det för mig att se till att EU-kommissionens representanter kan leverera god service till medborgarna och samtidigt stödja EU-kommissionen att uppfylla sina politiska mandat, säger hon. Dessa är Jean-Claude Junckers prioriteringar: fokus: europa 3

4 Fotbollsspelaren mot rasism Lilian blev Thuram med hela världen när han med det franska landslaget blev världsmästare i fotboll 1998 och Europamästare Idag reser han runt i världen och upplyser skolbarn och ungdomar och deras ledare och lärare om rasism och intolerans. Fortbollskarriären fick ett abrupt slut 2008 när han fick veta att han lider av ett allvarligt hjärtfel. Sedan dess använder han sitt kändisskap i sitt dedikerade arbete mot rasism, intolerans och fördomar. I mars var han på ett veckolångt besök i Sverige då han reste runt i landet och pratade med svenskar i alla åldrar om sin hjärtefråga. Man föds inte till rasist, man blir det, menar Lilian Thuram, och det är därför han diskuterar, debatterar och upplyser om rasism och intolerans runt om i världen. Jag blev inte svart förrän jag var nio år, säger Lilian. Det var då hans familj flyttade från Guadalope till Paris, och det var då han mötte rasism. Under sin karriär var han engagerad mot rasism, men det var först efter karriären som han gjorde allvar av sitt engagemang och inrättade Stiftelsen Lilian Thuram Utbildning mot rasism. Han har också skrivit fler böcker, bland andra Mina svarta stjärnor, som kommer i svensk översättning i höst och som lyfter Utbildning är nyckeln till att vi ska kunna värna om och främja de värderingar vi är överens om i Europa, menar han. Vid ett informellt möte i mars i Paris mellan Tibor Navracsics och utbildningsministrar från hela Europa var man överens om att öka insatserna för att främja tankeoch yttrandefrihet, social integration, respekt för andra och att förebygga rasism i alla dess former. Respekten för våra gemensamma europeiska värderingar utgör också grunden för EU:s insatser för utbildning och för ungdomar, genom bland annat Erasmus och andra utbildningsprogram som stödjer medlemsstaternas utbildnings- och ungdomspolitik. Senare i år ska EU-kommissionär Navracsics presentera EU:s nya prioriteringar för utbildning. I dem kommer integration, mångfald och medborgerliga rättigheter att vara centrala. Dessutom arbetar han och hans medarbetare för att Erasmus och andra utbildningsprogram ska användas på ett mer målinriktat sätt än fram framstående svarta i historien och i nutid. Nelson Mandela och Barack Obama finns med, men också mindre välkända personer som kompositörer och faraoner. Man föds inte till rasist, man blir det, menar Lilian Thuram, och det är därför han diskuterar, debatterar och upplyser om rasism och intolerans runt om i världen. Under vistelsen i Sverige träffade han i vanlig ordning många skolbarn, denna gång i Rinkeby utanför Stockholm och i Ålidhem i Umeå. Han träffade universitetsstuderande och Sveriges kulturminister Alice Utbildning är nyckeln till ett tolerant Europa Tibor Navracsics, EU-kommissionär för utbildning, kultur, ungdomsfrågor och idrott, besökte Stockholm och Fryshuset i mars. Där talade han om EU:s arbete mot radikalisering och rasism. Jag blev inte svart förrän jag var nio Under besöket i Sverige hann Lilian Thuram med flera möten med barn. Till vänster i Ersboda och till höger i Umeå. Foto: EU-kommissionen idag, för att åstadkomma integration och mångfald. Vad som lärs ut till ungdomar, både i och utanför klassrummen, är förstås upp till varje medlemsstat. Men vi står inför samma utmaning runt om i hela Europa; att skydda vår frihet samtidigt som vi stärker vår ömsesidiga förståelse och respekt. Radikalisering av unga människor oroar och den 23 april mötte därför EU-kommissionär Navracsics ungdomar, skolpersonal, media och organisationer som arbetar med desa frågor. För att lyssna på deras åsikter och erfarenheter, för att bättre kunna förstå vad som orsakar radikalisering och för att kunna sätta in åtgärder som förhindrar samma radikalisering. Vi känner att det är bråttom nu, vi måste alla agera och göra vårt bästa så att ord kan följas av handling. Arbetet mot radikalisering kommer också att vara en del av den nya europeiska agendan om säkerhet, som EU-kommissionen presenterar i maj. Bah Kunke. Han besökte den internationella litteraturfestivalen Littfest i Umeå och Europahuset i Stockholm. Det var så roligt att besöka skolor tillsammans med Lilian, barnen flockades omkring honom och han var outtröttlig med att skriva autografer, berättar Maria Sjöström-Gisslén, översättare och ansvarig för språkfrågor på EU-kommissionens svenska representation, som samordnat vistelsen och också tolkade hans samtal. Han lyckades verkligen fånga skolbarnen, de sög i sig vartenda ord han sade. Utbildning är nyckeln till våra värderingar Ungraren Tibor Navracsics är EU-kommissionär med ansvar för utbildning, kultur, ungdomsfrågor och idrott. Foto: EU-kommissionen 4 fokus: europa

5 Ludvig årets EU-inspiratör Nu handlar det om demokrati mellan valen Ludvig Einarssons nytänkande och målmedvetenhet gjorde honom till årets EU-inspiratör. Han utsågs i januari av föreningen Effektnet, som arbetar för att stärka organisationer och enskilda som vill driva framgångsrika EU-projekt. Ja, vi har flyttat Europaforum eftersom vi samordnar det med en fempoängs sommarkurs i samarbete med Högskolan Malmö, så nu pågår Europaforum mellan 17 och 27 augusti, berättar Lorenz Pucher, ansvarig för Europaforum. Kursen kallar vi Hemligheten bakom den nordiska modellen och framtida europeiska utmaningar och till den har vi antagit 25 studenter. Sommarkursen inleder Europaforum, och det mer traditionella forumet avslutar den. Årets Europaforum har Polen som tema, en av våra stora EU-grannar. Polen är intressant, säger Lorenz Pucher, det har hela tiden under finanskrisen haft tillväxt. Vi kommer även att diskutera säkerhetsläget i Ukraina, som ju har en lång gräns mot Polen. Kvinnligt företagande i Polen finns med på dagordningen liksom en presentation av polacker som flyttat och arbetat i väst och nu kommer tillbaka hem igen. Vad innebär det för Polen? Studien har tagits fram av Ludvig Einarsson arbetar på Europa Direktkontoret i Hässleholm och fick utmärkelsen för att han genom nytänkande och målmedvetenhet medvetandegjort och upplyst ungdomar om vad EU-samarbetet kan erbjuda. Vi har på ED-kontoren ett övergripande uppdrag att arbeta med EU-frågor mot allmänheten; här har vi fokus på ungdomar, utbildning och demokrati kopplat till bland annat arbetsmarknaden, berättar han. Ludvig är 25 år och intresset för EU väcktes redan tidigt. Vi hade skolprojekt om EU och utbyten med andra länder och då fick jag upp ögonen för hur intressant det är att samarbeta och träffa jämnåriga i andra länder, säger han. Intresset ledde till programmet för Europastudier vid Linnéuniversitetet i Växjö och senare till Lunds universitet där han tog sin master i European Affairs. Sedan tre år tillbaka arbetar Ludvig på Europa Direktkontoret i Hässleholm. Jag är mycket ute på skolor och talar, och under våra engagemang under året vänder vi oss till ungdomar. Under våren har vi till exempel en inspirationsmässa om studier och möjligheten att studera och arbeta i andra EU-länder. Under Europadagen den 9 maj genomför vi också aktiviteter i samarbete med skolor, med fokus på utbildning och demokrati. En annan stor aktivitet i Hässleholm är den Europeiska språkdagen som i höstas varade i två hela dagar. Syftet med dagarna var att stimulera elever att studera språk. Vi bjöd in internationella studenter på högskolan i Kristianstad som kom till skolor i kommunen och talade om sina språk, sina hemländer och sin kultur. Just möten mellan människor från olika länder och kulturer, i olika åldrar, menar Ludvig är vägen till förståelse och känslan av samhörighet inom Europa. Förutom aktiviteter, där vi för samman våra elever med studenter från andra länder, låter vi olika tjänstemän, politiker och andra intressanta personer besöka skolorna för att visa att kan de arbeta inom EU, Jag kan också!. Det är möten för att överbrygga de mentala avstånden, Bryssel är ju bara ett par timmar bort här i Hässleholm. Efter förra årets stora arbete inför Europaparlamentsvalet med ungdomar och utrikes födda har Ludvig och hans kollegor inte slagit sig till ro. Nu handlar det om demokrati mellan valen, också riktat till ungdomar och kopplat till olika EU-projekt, särskilt om ungdomars inflytande. Att bli årets EU-inspiratör är Ludvig mycket glad för. Ja, det har betytt mycket, både för mig och för kommunen. Att vi lär av varandra och inspirerar varandra inom Sverige och EU; det är det som är vägen framåt. Europaforum Demokrati och tema Polen Årets Europaforum i Hässleholm presenterar två nyheter: det pågår under två veckor och det sker i slutet av augusti. Svenska Institutet för Europapolitiska studier. Den välkände radiojournalisten och östeuropakorrespondenten Kjell Albin Abrahamsson kommer att föreläsa: Varför finns det så få svenska rörmakare i Polen men så många duktiga polacker i Bryssel? Donald Tusk, ordförande i Europeiska rådet sedan 1 december i fjol och tidigare polsk regeringschef, kommer också att delta. Vi planerar även ett demokratiblock, säger Lorenz Pucher. Maria Strömvik, som ansvarar för den stora demokratiutredningen, kommer hit liksom förra demokratiministern Birgitta Ohlsson, som tillsatte utredningen. Och så kommer demokratiutvecklaren Bruno Kaufmann och talar om direktdemokrati. Ytterligare en nyhet är att Europaforum fått en rådgivande panel. Syftet med den är att programplaneringen ska breddas och Europaforums framtid säkras. Läs mer om Bruno Kaufmann på sidan 6. Lorenz Pucher är ansvarig för Europaforum. Foto Johan Funke. fokus: europa 5

6 Bruno Kaufmann utvecklar demokratin både på hemmaplan i Falun och runt om i Europa. Foto: Inger Söderlund Vi behöver sprida kunskap om hur demokratin fungerar Demokratiutvecklaren Bruno Kaufmann EU-medlemskapet och decemberöverenskommelsen har flyttat den politiska makten från riksdagen till regeringen, samtidigt har medborgarnas roll som demokratiaktörer minskat. Detta måste vi ändra på. Det säger Bruno Kaufmann, statsvetare, journalist och, som han säger själv demokratiutvecklare. 6 fokus: europa Den första januari fick Falu kommun ett nämndtillskott, val- och demokratinämnden. Ordförande är Bruno Kaufmann (Mp). Många, 80 procent, vill vara med och påverka, men bara 10 procent är aktiva, andra är frustrerade, arga och negativa till samhället och risken är att de bara engagerar sig när de vill visa sitt missnöje. Så kan vi få fyra-fem procent att engagera sig är mycket vunnet. Arbetet för att engagera dessa människor är vad som driver Bruno. Innan han blev ordförande i Faluns valoch demokratinämnd var han ordförande i företrädaren demokratirådet, som tog fram ett demokratipass inför supervalåret Demokratipasset är till formatet lika stort som ett vanligt pass, men innehåller en snabbguide till det aktiva medborgarskapet; var man som medborgare kan påverka, när man kan rösta, hur man ska göra för att påverka lokalt och globalt. Supervalåret 2014 är till ända, men Faluns demokratipass ska uppdateras och tryckas i ny europeisk upplaga på 23 språk. Det räcker inte att bara rösta i valet, vi måste engagera oss mellan valen också, menar Bruno. Det behövs mycket arbete, vi behöver jobba med verktygen och sprida kunskap om hur demokratin fungerar, säger han. I Falun har man inrättat ett demokraticentrum i stadsbiblioteket med broschyrer, tidningar, böcker på svenska och engelska, och några översättningar på arabiska. Men det räcker inte med ett rum på biblioteket, demokratiarbetet ska byggas vidare; en demokrativägledare har därför anställts för att bygga broar mellan medborgarna och de förtroendevalda, och för att hjälpa tjänstemän med frågor om medborgardialoger. I april tog kommunfullmäktige beslut om Demokrati 2020: ett övergripande arbete med demokratifrågor och en sorts demokratiska spelregler i hela kommunen. Med detta vill man uppnå ( ) ett större, demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Falun där alla är delaktiga i utvecklingen och formandet av Falu kommuns framtid, som det står i beslutsunderlaget. I september inträffar Faluns demokratidag då rapporten om det europeiska medborgarinitiativet ska diskuteras med regeringens demokratiutredare Olle Wästberg, som har till uppgift att ta fram förslag på hur man kan öka och bredda engagemanget och arbetet med demokrati. Samma dag kommer även Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-representationen i Sverige tillsammans med kommunikationschef Johan Wullt, att delta i Falun. Brunos engagemang sträcker sig utanför Falun, han är aktiv på nationell liksom på EU-nivå. Han medverkade på ett möte den 13 april i Bryssel då EU:s medborgarinitiativ diskuterades och där de första översättningarna av Faluns demokratipass presenterades. Dessa ska i slutändan översättas till 28 av de officiella EU-språken. Bruno är även projektledare för Your Europe Your Say (ungefär: Ditt Europa, Dina åsikter): en tvådagarsträff i Bryssel i slutet av april för 28 skoklasser, en från vart och ett av de 28 medlemsländerna. Där får eleverna chans att diskutera jobb för unga, och hur man ska fånga upp EU-medborgarnas åsikter på ett bra sätt, med varandra och med EU-politiker. Han medverkar också under demokratidagarna i Hässleholm och under Almedalenveckan i Visby. Med andra ord är Bruno en sann demokratiutvecklare.

7 Lissabonfördraget ger mer makt åt Europaparlamentet Markus Bonekamp är chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Foto: Europaparlamentet Medborgarinitiativet så har det gått Den 1 april 2012 lanserade EU:s medborgarinitiativ, som en följd av Lissabonfördraget. Tanken är att EU:s medborgare ska kunna gå samman för att påverka EU-kommissionen att föreslå nya lagar. EU-kommissionen har nu lämnat en rapport om de tre första åren med medborgarinitiativ. EU-kommissionens rapport visar visar att det inkommit 51 förslag till medborgarinitiativ. Tre initiativ har lyckats samla in de namnunderskrifter som krävs. Ett medborgarinitiativ måste få minst 1 miljon underskrifter från minst sju av medlemsländerna under ett år. Två initiativ har gått igenom hela processen, och också fått svar från EU-kommis- Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 och med det fick Europaparlamentet och indirekt EU-medborgarna mer politisk makt. Lissabonfördraget är viktigt eftersom det ger Europaparlamentet i stort sett samma befogenheter inom EU-systemet som ministerrådet, säger Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Medbeslutande, det vill säga att EU-ländernas regeringar och Europaparlamentarikerna måste vara överens för att ett förslag ska kunna bli ett verklighet, tillämpas nu på i stort sett all EU-lagstiftning. Det är också Europaparlamentet som ska godkänna alla internationella avtal, inte minst frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA och det passagerarregister som EU-kommissionen förhandlar fram. Samtidigt som Europaparlamentets inflytande har ökat talas det om ett demokratiskt underskott inom EU. sionen. Det tredje initiativet är under behandling, och fler är på gång. Det ena av de två initiativen kallas Right2Water (ungefär: Rätten till vatten). Initiativet vill att alla människor ska garanteras tillgång till rent vatten och goda sanitära förhållanden och att EU ska öka sina insatser för det. EU-kommissionen svarar att man bland annat ska se till att medlemsländerna genomför EU:s vattenlagstiftning och man planerar även att hålla ett offentligt samråd inom EU om dricksvattendirektivet. Det andra initiativet är One of us (ungefär: En av oss), som syftar till att förhindra stamcellsforskning på embryon. EU-kommissionen tänker dock inte lagstifta i den här frågan. Medlemsländerna har tillsammans med Europaparlamentet redan fattat beslut att stödja sådan forskning. Embryonala stamceller är unika och möjliggör livräddande behandlingar, meddelade EU:s innovationskommissionär Máire Geoghegan-Quinn i en kommentar. EU-kommissionen ska fortsätta att tillämpa de stränga etiska regler och begränsningar som gäller i dessa frågor, sade hon. På sikt tror jag att Europaparlamentet som EU:s enda direkt folkvalda institution kan bidra till att minska känslan av demokratiskt underskott, säger Markus Bonekamp. Valdeltagandet i valet till Europaparlamentet slog nytt rekord i Sverige 2014, med drygt 51 procents valdeltagande. Dessutom ökar valdeltagandet kraftigt bland unga. Alla Europaparlamentets utskottssammanträden är offentliga, vilket de inte är i Sveriges riksdag. Genom att rösta i både EU-val och riksdagsval kan vi vara med och påverka beslut, bland annat eftersom det är i riksdagens olika fackutskott som EU-lagförslagen prövas och den ansvarige ministern alltid måste söka stöd för sin position i riksdagens EU-nämnd inför rådsmötena. I valet till Europaparlamentet 2014 kom flera nationalistiska och EU-fientliga partier in i Europaparlamentet. Det är för tidigt att säga vilken betydelse detta kommer att få på lagstiftningen, men klart är att det hörs fler EU-kritiska röster i Europaparlamentets kammare nu än tidigare, säger Markus Bonekamp. Tuffa krav för att få igenom sitt förslag På Europahuset i Stockholm finns utställningen om medborgarinitiativet. Foto: Mimmi Delsing fokus: europa 7

8 Europadagen 9 maj - hela Europas dag Det finns all anledning att fira under Europadagen den 9 maj. Illustration: Nicolas Krizan Europadagen den 9 maj firas runt om i Europa på en mängd olika vis; genom debatter, konserter eller öppna hus. Dagen firas till minne av Schumandeklarationen som den franske utrikesministern Robert Schuman lade fram den 9 april Schumandeklarationen var början till kol- och stålunionen som i sin tur växt fram till skapandet av dagens EU. Syftet med deklarationen var att åstadkomma högre levnadsstandard och fred i Europa. I belgiska Brygge ordnas Europadagen söndagen den 3 maj på temat Vad betyder Europa för din region? Dagen blir en familjedag med debatter och diskussioner men också med marknadsstånd, promenader, cykling, levande musik och andra festligheter. Dagen efter, den 4 maj, får man besök av EU-kommissionär Marianne Thyssen, som föreläser om EU-kommissionens sociala agenda. I franska Brest ordnas en europeisk by mitt i centrum den 9 maj där musiker och dansare ska uppträda och sprida musik och konst från olika europeiska länder. Den europeiska byn ska ha tio teman knutna till Europa, till exempel film i Europa och hållbarhet och rörlighet i Europa. I tyska Hamburg firas inte bara Europadagen, utan en hel Europavecka, då olika institutioner bjuder in till utställningar och evenemang för att informera om EU. Dessutom pågår den Europeiska arbetsmiljöveckan mellan den 2 och 10 maj i Hamburg. Den veckan omfattar en utställning på stadshuset i Hamburg men också olika projekt i skolor. I Helsingfors pågår också firandet en hel vecka med seminarier och diskussioner om digitalisering, om finskan och svenskan som officiella språk inom EU, om vad som hände i finska riksdagen före och efter den folkomröstning som ledde fram till EU-medlemskapet. I Helsingfors avslutas veckan med en folkfest på Järnvägstorget med kaffe, kaka och ett band av tidigare Bryssel-korrespondenter som spelar gamla eurovisionsschlagerlåtar. Här i Sverige slår Europa Direktkontoret i Göteborg upp dörrarna den 9 maj till en dag om återvinning och Fair Trade. Då kan man till exempel byta leksaker och lära sig mer om just Fair Trade. I närbelägna Landvetter ordnar man en internationell mässa med bland andra läkaren Johan von Schreeb, grundaren av Läkare utan gränser. Här ordnas också aktiviteter för barnen. Europadagen firas också vid EU:s institutioner i Bryssel och Strasbourg med öppna dörrar och fritt fram för allmänheten. Den 2 maj öppnas dörrarna i Strasbourg för allmänheten som då kan titta in bakom kulisserna i maktens korridorer. Veckan därpå, den 9 maj, öppnas dörrarna till EU-kommissionen också i Bryssel och Luxemburg. Också här blir det besök bakom kulisserna, men besökarna kan också upptäcka vad EU gör för sina invånare varje dag, man kan delta i olika aktiviteter och beundra artister av olika slag i arbete. Men det finns också möjlighet att smaka på hela Europa samlat på en tallrik. Dagen efter den 10 maj fortsätter firandet då man högtidlighåller Europas huvudstad Bryssel med bland annat gatushower och utomhuskonserter. Läs mer här: Fira Europadagen på Europahuset! På Europahuset i Stockholm firas Europadagen med en heldag fredagen den 8 maj. Då bjuds det på sju seminarier med aktuella ämnen; som ökat inflytande för kvinnor, digitaliseringen av Europa, Krisen i Ukraina, TTIP det frihandelsavtal mellan EU och USA som förhandlas fram just nu, EU då, nu och i framtiden. Seminariedeltagarna är många och intressanta som Maj Inger Klingvall, tidigare bland annat socialminister, Europaparlamentarikerna Lars Adaktusson (KD), Linnéa Engström (MP), Fredrick Federley (C), Gunnar Hökmark (M), Christofer Fjellner, (M) och Cecilia Wikström (FP). Carl Bildt och Mona Sahlin analyserar Sveriges 20 år i EU och tittar framåt 20 år. Och utrikesminister Margot Wallström presenterar regeringens EU-politik. 8 fokus: europa

9 Skolambassadör och eldsjäl Hon delar med sig av sina kunskaper och väcker engagemang hos både elever och lärare Charlotta Granath är skolambassadör för EU i Järfälla, och en riktig eldsjäl: Den 27 april fick hon ta emot eldsjälspriset av kung Carl Gustaf. Charlotta är SO-lärare på Viksjöskolan i Järfälla utanför Stockholm. Som skolambassadör är hon drivande i det demokratiarbete som genomsyrar skolan och skolorna i kommunen. Överst t v: En bild från debatten i mars, från vänster eleven Beatrice Westén, Charlotta Granath och Europaparlamentarikern Olle Ludvigsson (S). Överst t h: Charlotta Granath, längst till höger, med fler elever, från vänster Jonatan Hjorth, Beatrice Westén och Axel Myrberger. Underst t v: Charlotta Granath med eleven Youssef Hadi. Underst t h: Charlotta Granath är en riktig eldsjäl. Det hela började med hennes intresse för demokratifrågor, och en möjlighet att utbilda sig till skolambassadör för EU Utbildningen till skolambassadör var en otrolig möjlighet till vidareutbildning för mig som SO-lärare, säger hon. Mina intressen är EU, riksdag och regering och utbildningen hade ett mycket bra innehåll och gav mig en rejäl kompetensutveckling. Och den här satsningen med att sprida kunskap om EU bland elever är mycket viktig. Charlotta Granath var färdig skolambassadör i december 2012 och sedan dess arbetar hon med demokratifrågor på sin egen skola, men också på andra skolor i kommunen. Tillsammans med de andra skolambassadörerna i Stockholmsområdet har hon startat samarbetet EU det är vi, som ordnar debatter med EU-parlamentariker i Europahuset i Stockholm, men också i Järfälla. I slutet av mars samordnade jag en politikerdebatt med EU-parlamentariker, riksdagspolitiker och kommunpolitiker och 500 av kommunens elever. Debatten skedde i samarbete mellan lärare från grundskola och gymnasium och i samråd med kommunens skolchefer och EU-samordnare. Eleverna, som är förstagångsväljare vid nästa val, hade förberett sig noga inför debatten. Grunden för allt är arbetet med eleverna. Charlotta arbetar med elever från sjätte till och med nionde klass och inför supervalåret i fjol var arbetet intensivt eftersom hon ledde arbetet inför valet på hela skolan. Vi hade skolval både till EU och till det nationella valet. Vi höll informationsmöten om valen, vi hade besök av politiker och vi gjorde studiebesök. I september hade vi besök av alla partier, så valet gick ingen förbi. Många elever tyckte till en början att politik och val var svårt; men när supervalåret var till ända var det ingen som tyckte det. Fokus måste ligga på det som engagerar eleverna. Viljan att vara med och påverka har också ökat och när de insett att de kan det, börjar de prata politik i korridorerna. Eleverna är jätteengagerade och vi hade också ett högt valdeltagande i valen. I år har arbetet fokuserats på Förintelsen och att det är 70 år sedan koncentrationslägren befriades. Arbetet inleddes egentligen när skolambassadörerna hade återträff i höstas och fick demokratiutbildning med Forum för levande historia. Efter den träffen startade jag ett demokratiarbete som involverade hela skolan. Vi uppmärksammade minnesdagen i januari. Vi skapade levande klassrum och fick besök av överlevande från Förintelsen. Vi bjöd också in föräldrar och andra intresserade till en kväll i Förintelsens tecken. Detta arbete har i sin tur lett till att hennes elever nominerade henne till Emerichfondens eldsjälspris. Emerichfonden är en ideell fond grundad av Emerich Roth, överlevande från Förintelsen. Syftet är att stödja arbete, bland ungdomar, som förhindrar mobbning, våld och främlingsfientlighet. Fonden delar ut eldsjälspriset till elever, lärare, skolpersonal eller föräldrar som med speciellt engagemang bidragit till positiva förändringar i skolan. Så här skriver eleverna i klass 8G bland annat i sin nominering av Charlotta: Alla skolans 700 elever vet vem Charlotta är och alla har fått lyssna till hennes engagemang i frågor om politik, demokrati och Förintelsen. Hon delar med sig av sina kunskaper och väcker engagemang hos både elever och lärare. Charlotta säger själv att hon har det bästa jobb som finns. Hon är en eldsjäl. Ja det är mycket på gång, säger hon, men allt startade med utbildningen till EU-ambassadör och den fortbildning vi ambassadörer fått. fokus: europa 9

10 Svenskarna positiva till EU-medlemskapet Den 1 januari 1995 gick Sverige med i EU. Nu 20 år senare tycker en majoritet av svenskarna att EU-medlemskapet har haft positiv inverkan på det mesta i Sverige, särskilt på möjligheten att studera och arbeta runt om i EU. Det visar Eurobarometern, som genomfördes genom intervjuer under senhösten Svenskar har en stark europeisk identitet, en majoritet av de tillfrågade, 88 procent, känner sig som européer. Män i högre grad än kvinnor liksom äldre mer än yngre. Nästan två tredjedelar av de tillfrågade, 63 procent, är positiva till EU. Det här kan jämföras med en annan opinionsundersökning från i höstas där 66 procent av de tillfrågade var optimistiska om EU:s framtid. Bara en dryg fjärdedel (27 procent) av svenskarna vill se ett tätare samarbete mellan EU-länderna, och aningen fler (28 procent) vill se ett mindre tätt samarbete än idag. De allra flesta tycker att nivån på samarbete är bra som den är. En absolut majoritet av svenskarna (77 procent) tycker att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på livet i stort, med undantag för ekonomin och den sociala välfärden. EU-kommissionen bör i första hand ägna kraft åt arbetsmarknaden, se till att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, anser svenskarna. (44 procent) Arbetsmarknadsfrågorna följs tätt av immigrationen (41 procent) och miljön (36 procent). Den ekonomiska tillväxten följer därefter (33 procent), säkerhet och skydd av medborgarna (32 procent), klimatförändringarna och utrikespolitik (bägge 29 procent). Knapp hälften av de som svarat på enkäten märker inte av EU-medlemskapet i sitt dagliga liv (44 procent), 33 procent menar att medlemskapet påverkar deras dagliga liv positivt, och 21 procent att det påverkar livet negativt. Sveriges 20 år i EU i backspegeln 1 januari 1995 blev Sverige EU-medlem tillsammans med Finland och Österrike. Vårt medlemskap hade föregåtts av en rådgivande folkomröstning där 52,3 procent röstade ja och 46,8 röstade nej och resten röstade blankt. Öppenheten och synen på offentlighet är ett svenskt bidrag 1989 föll Berlinmuren och 1990 bestämde sig den socialdemokratiska regeringen för att ansöka om medlemskap i EU. I juli 1991 lämnade statsminister Ingvar Carlsson in Sveriges ansökan. Det talades om statskupp då, sade Ingvar Carlsson, när han deltog i ett 20-årsseminarium i Europahuset i höstas. Men vi diskuterade med samtliga partiledare om ansökan våren 1991 och lämnade sedan i ansökan 1 juli 1991, två år senare inledde vi förhandlingarna om att komma med och 1994 hade vi en folkomröstning det måste vara den längsta statskuppen i världshistorien i så fall. Det som avgjorde var risken för att Sverige skulle hamna i utanförskap när Sverige kom med hade vi bytt regering. Det var dåvarande statsminister Carl Bildt som skrev på anslutningsfördraget den 24 juni Moderaten Ulf Dinkelspiel blev europaminister. Idag ser Ulf Dinkenspiel bara fördelar med medlemskapet. Vi har fått det ekonomiskt bättre. Vi som är ett litet exportberoende land har fått tillgång till en större europeisk marknad, ökad rörlighet över gränserna och ökat samarbete över huvud taget, sade han vid seminariet. Vad har då Sverige bidragit med under de här 20 åren? En gemensam asylpolitik, svarade Cecilia Malmström, Sveriges nuvarande EU-kommissionär och den tredje kvinnan i ordningen. Och traffickinglagstiftningen, som redan Anita Gradin, den första svenska EU-kommissionären och dessutom den tredje kvinnliga EU-kommissionären, inledde arbetet med. Öppenheten och synen på offentlighet är också ett svenskt bidrag. När det gäller öppenhet har Sverige påverkat väldigt mycket, och bidragit till dramatiska förändringar till det bättre, sade Cecilia Malmström. 10 fokus: europa

11 Frågorna var många och dialogen intensiv under medborgardialogen i Göteborg i mars. Från vänster Europaparlamentariker Christofer Fjellner (m), EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström, Joakim Larsson, ordförande regionfullmäktige för Västra Götalandsregionen och Europaparlamentariker Olle Ludvigsson (s). Foto: EU-kommissionen. Medborgardialoger ett ständigt pågående samtal Hur ofta deltar du i medborgardialoger, frågade någon i publiken EU-kommissionär Cecilia Malmström vid en medborgardialog i mars i Göteborg. Varje dag, svarade hon. Handel är en hörnsten i Europas välstånd Medborgardialogerna fortsätter. De drogs igång 2013 som en del av Europaåret för medborgarna. Ansvarig för dialogerna, och den flitigaste deltagaren, var EU:s dåvarande kommissionär för medborgarfrågor Viviane Reding. I januari i år lanserades en ny serie medborgardialoger med start i de baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen, där frågor som är viktiga för EU och Östersjöområdet diskuterades. Sedan har dialogerna fortsatt i Spanien och Danmark. Dialoger har också genomförts i Frankrike och Bulgarien, och vårens dialoger avslutas i Ljubljana i Slovenien. Syftet med dessa är att förbättra kommunikationen mellan EU:s makthavare och EU-medborgarna. En medborgardialog genomfördes i Göteborg i mars i år och handlade om internationell handel. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström var på plats och de pågående förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP Transatlantic Trade and Investment Partnership (ungefär Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar), diskuterades där livligt. TTIP behandlades ur olika vinklar: Hur avtalet kommer att påverka oss nationellt, regionalt och på lokal nivå. Och vad det kommer att innebära för våra livsmedel, läkemedel och kemikalier. Dagen avslutades med en medborgardialog mellan publiken och en panel med Cecilia Malmström, Europaparlamentarikerna Olle Ludvigsson (S) och Christoffer Fjellner (M) och Joakim Larsson som är ordförande i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. En aktiv publik kunde inte bara ställa frågor, utan även rösta genom att trycka på mentometerknappar. Frågorna och diskussionsämnena var många, bland annat fanns det farhågor om att avtalet ska innebära försämringar vad gäller antibiotikaresistens, hormoner i kött och om kemikalier. Härnäst medverkar Cecilia Malmström i en medborgardialog på Stockholms universitet under Europadagsfirandet den 8 maj tillsammans med EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen. Temat för dagen är Vilket EU vill du ha? och fokus kommer att ligga på handel och tillväxt i Stockholm, Sverige och Europa. Arrangörer är EU-kommissionen tillsammans med Stockholms universitet. fokus: europa 11

12 Välkomna till oss! Missa inte Almedalsveckan, mellan 28 juni och 5 juli. Som vanligt kommer EU-kommissionen tillsammans med Europaparlamentet att vara på plats i Visby under Almedalsveckan. Det är för femte året i rad som Europahuset flyttar ut till Visby och det blir i vanlig ordning ett välfyllt program med samtal och diskussioner om högaktuella ämnen mellan politiker, journalister, företrädare från näringslivet, medborgare, intressegrupper och med besök av flera EU-kommissionärer. Varmt välkomna! Myterna om eu del 9: Kristus med k Det finns ingen EU-regel som kräver att man stavar Kristus med litet k. Denna märkliga myt att det skulle finnas skrivregler för hela EU om att Kristus ska stavas med litet k är en skröna som det inte finns något som helst belägg fanns. Däremot har unionen bland annat lagt fram rekommendationer för hur man översätter rättsakter till svenska. Men det är en helt annan sak. Läs om fler EU-myter här: myths/index_sv.htm Heldag om demokrati Vik den 11 maj åt demokrati. Då hålls nämligen demokratidagen i Europahuset i Stockholm. En heldag med seminarier och diskussioner om deltagande demokrati presenterad av EU-kommissionen, Europaparlamentet och informationsprojektet Demokratiskolan. Det demokratiska landskapet har förändrats de senaste åren, nu kan vi påverka också mellan valet kom Lagen om det förstärkta folkinitiativet, som gör det möjligt att ta initiativ till kommunala folkomröstningar presenterade EU sitt medborgarinitiativ, som gör det möjligt för medborgarna att påverka lagstiftningen i EU. Vi har medborgardialoger både lokalt, nationellt och inom EU och vi kan göra framställningar till Europaparlamen- Följ oss! twitter Katarina Areskoug Cecilia instagram euisverige Facebook Youtube Evenemangskalendarium Foto: EU-kommissionen tet om vad som helst. Alla de här verktygen för deltagande demokrati kommer att diskuteras under demokratidagen. Helena Josefsson, chef för enheten för demokrati och det civila samhället på Kulturdepartementet, kommer liksom demokratiutredningens huvudsekreterare Daniel Lindvall, och demokratiutvecklaren Bruno Kaufmann, som bland annat infört demokratipass i Falun. KontAKtUPPgiFtEr Chef för representationen: Katarina Areskoug Mascarenhas. Tel: E-post: Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: Johan Wullt Tel: E-post: EU-kommissionens svenska hemsida: ec.europa.eu/sweden EU:s officiella hemsida: europa.eu EU-kommisionens centrala pressrum: europa.eu/newsroom/index_en.htm Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Sverige. Produktion: Factum. Omslagsfoto: EU-kommissionen Tryck: Skaraborgs Offset, maj 2015.

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012 europa fokus #7 2012 i detta nummer en dag på eu:s call center möt olle & olle allt om medborgaråret så kan du påverka eu en tidning från eu-kommissionen EU:s vice ordförande Viviane Reding bjuder in till

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

Fakta om undersökningarna

Fakta om undersökningarna - - 9 EU företagens eller medborgarnas projekt? Välkomna! Anders Ydstedt, Svensk Tidskrift Christina Riksén, Stiftelsen Sverige i Europa Allmänhetens respektive företagares syn på EUfrågor Örjan Hultåker,

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram

Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram Annika Korzinek EU-Kommissionens Representation i Sverige Europaforum Norra Sverige, 12 mars 2015 EU-kommissionen, Representationen i Sverige Vår

Läs mer

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500.

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500. December 2011 Europe Direkt är ett informationsnätverk som drivs av EUkommissionen tillsammans med lokala och regionala partners. Inom Sverige finns 17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/161 157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det?

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det? Skolambassadör för EU Vad innebär det? Vad är det? Varför har vi en skolambassadör på vår skola? Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga Regeringsbeslut II:9 2009-02-19 U2009/406/G Utbildningsdepartementet Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 22007 104 22 Stockholm Uppdrag till Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015. PRESSMEDDELANDEFRÅNINTERCULT 2015&11&05 Europa Direkt Intercult bjuder in till Seminarium om Bistånd och migration om EU, Sverige och bistånd Fredag den 13 november kl 13.00-15.00 på Europahuset, Regeringsgatan

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER 19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER PROGRAMÖVERSIKT 11.30 Dörrarna öppnas 12.00-13.10 Inledning med demokratiminister Birgitta

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET

HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET HUR STÅR DET TILL MED DEMOKRATIN PÅ EU-NIVÅ? RUTGER LINDAHL CENTRUM FÖR EUROPAFORSKNING (CERGU), GÖTEBORGS UNIVERSITET Analysen av hur demokratiskt EU och dess institutioner fungerar, bör ske i ett flernivåperspektiv.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU

Läs mer

Schweiz folkomröstningar

Schweiz folkomröstningar SÄNDNINGSDATUM: 2010-12-11 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: ANGELICA ISRAELSSON KONTAKT: tyska@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra9 ANACONDA GESELLSCHAFT Schweiz folkomröstningar Programmanus på svenska Elever, Upplands-Bro

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Eu-valet i Halland 25 maj 2014

Eu-valet i Halland 25 maj 2014 Eu-valet i Halland 25 maj 2014 NÄR? Valet till EU-parlamentet sker i hela EU samtidigt. Den 25 maj kan man gå till vallokalen och rösta. Den 7 maj öppnar förtidsröstningen. VEM? Du som är svensk medborgare

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com EU-valet på 5 minuter Europeiska unionen 2014 - Europaparlamentet Vad är Europaparlamentet? Europaparlamentet är världens enda gränsöverskridande parlament

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Demokratidagen 2011. Varmt välkommen!

Demokratidagen 2011. Varmt välkommen! VÄLKOMMEN TILL Demokratidagen 2011 Sveriges Kommuner och Landsting bjuder in till Demokratidagen 2011, mötesplatsen för alla med intresse och ansvar för demokratifrågor och medborgardialog. Här möter du

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Lokal överenskommelse mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs stad 4 september 2012

Lokal överenskommelse mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs stad 4 september 2012 Lokal överenskommelse mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs stad 4 september 2012 Ceremonin hölls på Börsen i Göteborg. Text: Malin Sand Foto: Malin Ekelund Vid en ceremoni tisdagen den 4 september

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 5 november 2015 (OR. en) 13640/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 98 EDUC 287 CULT 75 SPORT 53 SOC 635 MIGR 59 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Nyhetsbrev om inre marknaden

Nyhetsbrev om inre marknaden NR. 7 Inre marknadsenheten 2004-06-04 Richard Rosengren Nyhetsbrev om inre marknaden Detta nyhetsbrev redogör kortfattat för vad som händer och har hänt på den inre marknaden. Det är indelat i tre delar:

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Dok. 5685/16 EDUC 15 SOC 44 EMPL 28 JEUN 12 ECOFIN 61

Dok. 5685/16 EDUC 15 SOC 44 EMPL 28 JEUN 12 ECOFIN 61 Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) Utbildningsdepartementet 2016-02-15 Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 24 februari 2016 Kommenterad dagordning

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Res, plugga & jobba. fokus. Europas inre marknad fyller 20 år. en tidning från eu-kommissionen #5 2012

Res, plugga & jobba. fokus. Europas inre marknad fyller 20 år. en tidning från eu-kommissionen #5 2012 europa fokus #5 2012 i detta nummer möt oss i gallerian dina rättigheter i eu världens största ekonomi vinn en eu-goodiebag en tidning från eu-kommissionen Res, plugga & jobba Europas inre marknad fyller

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Västsvensk EU-konferens Social inkludering i Västsverige och EU

Västsvensk EU-konferens Social inkludering i Västsverige och EU Social inkludering i Västsverige och EU Hur arbetar EU och medlemsstaterna med social inkludering? Vad kan vi lära av varandra? Vilka finansieringsmöjligheter finns? Och hur ska vi i Region Halland, Region

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer