Rapport och uppföljning av nationella slutprov. Utbildning i svenska för invandrare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport och uppföljning av nationella slutprov. Utbildning i svenska för invandrare"

Transkript

1 Rapport och uppföljning av nationella slutprov Utbildning i svenska för invandrare 09 12

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Utbildning i svenska för invandrare Framtagning av nationella slutprov för sfi Det nationella slutprovets syfte och utformning Referensgrupper Utprövning Innehåll i slutproven De nationella slutproven för kurs B, Testtagare i de nationella slutproven för kurs B Insamling av resultat Provgruppens urval i förhållande till samtliga nationellt genomförda slutprov, kurs B Resultat över tid Resultaten för de nationella slutproven för kurs B i förhållande till testtagarnas utbildningsbakgrund Lärarkommentarer om de nationella slutproven för kurs B, De nationella slutproven för kurs C, Testtagare i de nationella slutproven för kurs C Insamling av resultat Provgruppens urval i förhållande till samtliga nationellt genomförda slutprov, kurs C Resultat över tid Resultaten för de nationella slutproven för kurs C i förhållande till testtagarnas utbildningsbakgrund Lärarkommentarer om de nationella slutproven för kurs C, De nationella slutproven för kurs D, Testtagare i de nationella slutproven för kurs D Insamling av resultat Provgruppens urval i förhållande till samtliga nationellt genomförda slutprov, kurs D

3 7.4 Resultat över tid Resultaten för de nationella slutproven för kurs D i förhållande till testtagarnas utbildningsbakgrund 7.5 Lärarkommentarer om de nationella slutproven för kurs D, Sammanfattning och kommentarer Resultat på nationell nivå Reliabilitetsindex Resultat av uppföljning av de nationella slutproven De nationella slutproven för kurs B Resultat på uppgiftsnivå för B-proven De nationella slutproven för kurs C Resultat på uppgiftsnivå C-proven De nationella slutproven för kurs D Resultat på uppgiftsnivå för D-proven Avslutande kommentarer Referenser

4 1. Inledning Denna rapport behandlar de pappersbaserade nationella slutprov som användes inom utbildningen i svenska för invandrare under perioden 09 till 12. Sammanlagt rör det sig om fem slutprov per kurs (B, C och D) 1. Syftet med rapporten är att ge en samlad bild av resultaten på slutproven i förhållande till kursplanens mål och de olika kursernas betygskriterier/kunskapskrav. Rapporten belyser resultaten för färdigheterna, Höra, Läsa, Tala (muntlig interaktion och produktion) och Skriva och en jämförelse har gjorts mellan resultaten och testtagarnas utbildningsbakgrund. Underlaget för rapporten består av resultat från insamlade genomförda slutprov och till viss del också av resultat från de utprövningar som gjorts i samband med att slutproven togs fram, samt av inkomna lärarenkäter. I underlaget till rapporten ingår även resultat som samlats in av SCB (Statistiska centralbyrån) på uppdrag av Skolverket. Analyser och jämförelser har gjorts av resultaten för varje kurs dels på nationell nivå (populationen), dels på uppgiftsnivå (provkonstruktörens urval). Provkonstruktören, det vill säga den grupp som arbetar med konstruktion av uppgifter till de nationella slutproven, samlar kontinuerligt in genomförda slutprov för analys. Resultaten från analyserna ingår i den kontinuerliga utvecklingen av slutproven. Genom att jämföra insamlat material under en längre period kan provkonstruktören få en mer tillförlitlig bild av stabilitet över tid. Det ger också möjlighet att uppmärksamma eventuella mönster, till exempel huruvida resultat och lösningsproportion kan påverkas av olika faktorer såsom vissa uppgiftstyper, svarsformat eller testtagarnas utbildningsbakgrund. 2. Bakgrund 1996 utkom det första nationella slutprovet för Svenskundervisning för invandrare. Från och med 02 infördes tre studievägar och fyra kurser, A, B, C och D i utbildningen. Fram till 09 utkom nationella slutprov endast för den högsta kursen, kurs D. År 09 infördes även nationella slutprov för kurs B och C. De nationella slutproven för kurserna B, C och D är från och med år 09 obligatoriska slutprov. Kursplanen reviderades återigen år 12 och i samband med detta ändrades benämningen till Utbildning i svenska för invandare (sfi). De nationella slutprovens huvudsakliga syfte är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kursplanens mål och betygskriterier/kunskapskrav för respektive kurs uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Slutproven är obligatoriska men de är inte examensprov. Det finns heller ingen tidsbegränsad period när de nationella slutproven får genomföras eftersom undervisningen bedrivs under hela året. Utbildningsanordnarna erbjuder i regel slutprov kontinuerligt under hela året. 3. Utbildning i svenska för invandrare En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon är bosatt i landet och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. (Skollagen :800, kapitel 22, 13 ) Utbildningen i svenska för invandrare består av tre studievägar som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Studieväg 1 består av kurserna A och B och vänder sig till personer med ingen eller mycket kort studiebakgrund. Studieväg 2 består av kurserna B och C och studieväg 3 består av kurserna C och D. Studieväg 3 vänder sig till personer som har god studievana. I utbildningen finns en intention att det ska vara möjligt för eleverna att, oavsett studieväg, avsluta sina studier med kurs D (SKOLFS 12:13). 1 Under denna period utkom även tre IT-baserade slutprov per kurs, men inget av dessa behandlas i denna rapport. Rapporter och jämförelser som berör de första IT-baserade proven och pappersbaserade prov finns på Skolverket Uppföljnings- och utvärderingsrapport för nationella slutprov (dnr ). 4

5 Antalet elever i sfi har ökat kraftigt under hela 00-talet. År 09 deltog elever i utbildningen och år 12 hade antalet ökat till År 12 var antalet nybörjare för första gången fler än (12 Skolverket). I Skolverkets statistik redovisas olika uppgifter om elevernas bakgrund, exempelvis kön, utbildningsbakgrund och ålder. År 12 var till exempel en majoritet av eleverna kvinnor (57 procent). Könsfördelningen har varit relativt stabil över tid. Tabell 1. Utbildningsbakgrund, elever i sfi 12 (Skolverket 12). Utbildningsbakgrund (antal år) Procentandel 12 * * uppgift om utbildning saknas för 3 % Det finns en stor variation när det gäller elevernas utbildningsbakgrund 2 och ålder. 36 procent av eleverna hade högst 9 års tidigare skolbakgrund år 12. Andelen kvinnor som hade kort tidigare utbildning var detta år högre än andelen män. Tabell 2. Ålder, elever i sfi 12 (Skolverket 12). Ålder Procentandel När det gällde åldersfördelning var majoriteten av eleverna mellan 25 och 39 år. Endast 14 procent av eleverna år 12 var under 25 år och 26 procent var 40 år eller äldre. Sett över den senaste femårsperioden har den procentuella fördelningen, när det gäller tidigare utbildning och ålder, i princip varit oförändrad. Tabell 3. Kursdeltagare* i sfi 12 per studieväg och kurs (Skolverket 12). Kursdeltagare 12, utbildningsbakgrund Studieväg 1 kurs B Studieväg 2 kurs B Totalt kurs B Studieväg 2 kurs C Studieväg 3 kurs C Totalt kurs C Studieväg 3 Kurs D 0 3 år 42 % 6 % 14 % 13 % 2 % 7 % 8 % 4 6 år % % 15 % 13 % 2 % 7 % 7 % 7 9 år 15 % 24 % 22 % 22 % 4 % 12 % 12 % 12 år 9 % 40 % 33 % 33 v 23 % 28 % 29 % 13 eller fler år (13+) 4 % % 16 % 19 % 69 % 46 % 44 % Summa kursdeltagare: * I tabellen anges antal kursdeltagare. Antalet kursdeltagare överstiger antalet elever eftersom en elev kan ha deltagit i mer än en kurs under perioden och alltså räknas mer än en gång. 2 Uppgifterna utgår från den information som eleverna själva eller lärarna angett. 5

6 Kursdeltagarnas utbildningsbakgrund varierar i samtliga studievägar och kurser. Kurs B, studieväg 1 är den kurs som har minst andel kursdeltagare med mer än års skolbakgrund och kurs C, studieväg 3 är den kurs som har högst andel kursdeltagare med eller fler års utbildningsbakgrund. Kurs B hade år 12, totalt sett (kurs B, studieväg 1 och 2), lika många kursdeltagare med 0 9 års utbildningsbakgrund (51 procent) som kursdeltagare med minst års utbildningsbakgrund (49 procent). Framför allt berodde detta på att det fanns en stor grupp kursdeltagare med 12 års utbildningsbakgrund på studieväg Framtagning av nationella slutprov för sfi De nationella slutproven i utbildning i svenska för invandrare tas fram och utvecklas vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet, på uppdrag av Skolverket. 4.1 Det nationella slutprovets syfte och utformning De nationella slutproven avser att pröva de mål och betygskriterier som finns beskrivna i förordning (SKOLFS 09:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare respektive i de mål som finns beskrivna för utbildningen och de kunskapskrav som finns beskrivna för kurs B, C och D i förordning (SKOLFS 09:2) om kursplanen för utbildning i svenska för invandrare, reviderad SKOLFS 12:13. Båda dessa kursplaner är formulerade utifrån fem aspekter; hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. De nationella slutproven utgör ett stöd för läraren i bedömningen av elevens språkförmåga och ska verka för att denna bedömning ska bli likvärdig över hela landet. Resultatet av slutprovet ska, tillsammans med andra belägg för elevens prestationer som dokumenterats under kursens gång, fungera som underlag för betygssättning. Ett grundläggande synsätt i kursplanen är att eleven ska få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk och att utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls-, och arbetsliv (SKOLFS 09:2, reviderad 12:13). De nationella slutproven prövar kursplanens mål och betygskriterier/kunskapskrav i fyra delprov Höra, Läsa, Tala (muntlig interaktion och produktion) och Skriva. 4.2 Referensgrupper Provkonstruktören utvecklar slutproven i nära samarbete med en referensgrupp för respektive kursprov. Referensgrupperna består av erfarna lärare och skolledare från utbildningen i svenska för invandrare. Även doktorander, forskare, representanter för Nationellt centrum för svenska som andraspråk samt Skolverket ingår i grupperna. Deltagarna i varje referensgrupp representerar olika delar av landet och kommer från olika typer av kommuner och anordnare. För varje provversion ger referensgruppen digital feedback på materialet vid minst ett tillfälle, dessutom träffar provkonstruktören referensgruppen vid två tillfällen. I den första fasen av provkonstruktionen arbetar provkonstruktören med val av teman och materialinsamling samt gör en innehållsskiss för de olika delproven. Ett första utkast till prov sammanställs och skickas till referensgruppen. Utkastet innehåller förslag på teman, tänkbara texter och uppgifter till provdelarna Läsa och Höra. Efter skriftlig återkoppling från referensgruppen tar revidering, utveckling och komplettering av uppgifter vid. Ett förslag till utprövningsversion tas fram och diskuteras på ett möte med referensgruppen. Utifrån synpunkter och förslag på ändringar som framkommit på mötet revideras proven till den slutliga utprövningsversionen. 4.3 Utprövning Mellan andra och tredje referensgruppsmötet planeras en utprövning in. Syftet med utprövningen är att säkerhetsställa att uppgifter och instruktioner fungerar som planerat, det vill säga att eleverna, som av sin lärare 6

7 bedömts ha nått målen för den aktuella nivån, förstår och kan lösa uppgifterna samt att inga bias 3 finns inbyggda i uppgifterna. De receptiva delarna (Höra och Läsa) i varje slutprov prövas i sin helhet på elever inom sfi. Alla som deltar i utprövningen ska av sin lärare bedömts ha nått målen/kunskapskraven för den aktuella kursen. Utprövningen sker hos olika anordnare i utbildningen i svenska för invandrare runtom i landet. Anordnarna ska representera både utbildningar som drivs i liten och stor skala, i privat och kommunal regi samt ha en geografisk spridning. Provkonstruktören strävar efter att urvalet ska spegla den totala populationen. I samband med utprövning lämnar också elever och lärare kommentarer och synpunkter, vilka är värdefulla när provens utformning och innehåll bestäms. Den medarbetare från provkonstruktören som genomför respektive utprövningsbesök skriver efter genomförandet en kort rapport om hur uppgifter och instruktioner tagits emot och fungerat. Dessa rapporter ingår i underlaget när analys av slutprovet görs inför slutversion. Efter utprövningen bearbetas resultaten för de receptiva delarna statistiskt och den statistiska analysen används som en del av underlaget för en kvalitativ analys. I ett avslutande möte med referensgruppen fastställs den slutliga provversionen. 4.4 Innehåll i slutproven Provkonstruktören samlar in och väljer ut de texter som används i slutproven. Texterna kommer från olika källor, såsom dagstidningar, broschyrer, bloggar och radioprogram. Vid konstruktionen av de nationella slutproven strävar provkonstruktören efter att enskilda provuppgifter ska återspegla naturliga och vanligt förekommande aktiviteter, det vill säga likna uppgifter som var och en kan ställas inför i sitt dagliga liv, till exempel att läsa annonser för att söka efter viss information eller skriva ett brev eller ett meddelande till någon. Tabell 4. Urval av vanligt förekommande texttyper i delprov Höra Texttyp kurs B kurs C kurs D Nyheter X X X Samtal mellan två personer (informell, något mer formell karaktär) X X X Telefonsvarare X X X Personliga uttalanden (berättande) X X X Personliga uttalanden (intervjufrågor) X X Längre berättande texter X X För att ge uppgifterna en autentisk prägel samt spegla olika språkbruk i samhället förekommer olika varieteter av talad svenska i slutproven men allt tal i hörförståelseuppgifterna är tydligt och innehåller inga särpräglade dialektala uttryck. 3 Bias = egenskaper som inte är relevant för det som ska mätas. 7

8 Tabell 5. Urval av vanligt förekommande texttyper i delprov Läsa Texttyp kurs B kurs C kurs D Berättande, beskrivande text (cirka 150 ord) (cirka 250 ord) (cirka 400 ord) Personliga meddelanden (ex. sms, mejl) X X X Meddelanden mer formell karaktär (ex. sms, mejl) X X Enklare tabeller (ex. schema, tidtabell) X Tabeller, diagram X X Informativa texter, faktaorienterade texter (ex. en meny) (cirka ord) (cirka 150 ord) Intervjuer, personliga uttalanden X X Annonser, broschyrer X X X Notiser/nyheter X X X Instruktioner, föreskrifter X X Tabell 6. Svarsformat som använts i slutproven Svarsformat kurs B kurs C kurs D Flerval, dvs. uppgifter där testtagaren efter varje fråga väljer mellan ett antal på förhand givna svarsalternativ. Matchning, dvs. uppgifter där testtagaren ska para ihop ett antal enheter (ord, fraser, meningar etc.) med ett givet antal andra enheter. Läsa och Höra Läsa och Höra Läsa och Höra Läsa Läsa Läsa och Höra Kortsvar, dvs. uppgifter där testtagaren själv formulerar sitt svar. Ordningsföljd, dvs. uppgifter där testtagaren ordnar textuell information i logisk följd. Läsa och Höra Läsa Läsa och Höra Läsa och Höra 8

9 Urval av vanligt förekommande språkhandlingar i delprov Tala: kurs B kurs C kurs D Berätta Berätta Berätta Beskriva Beskriva Beskriva Ställa och Ge tips Ge råd besvara frågor Diskutera Diskutera utifrån Framföra och specifika frågor eller efterfråga åsikter diskutera utifrån Framföra och olika påståenden efterfråga tankar och information Uttrycka och bemöta åsikter Framföra och efterfråga tankar och information Urval av vanligt förekommande texttyper i delprov Skriva: kurs B kurs C kurs D Berätta Berätta Anmäla intresse Beskriva Beskriva Berätta Informera Framföra åsikter Beskriva Informera Förklara Motivera Framföra åsikter Föreslå Framföra ärende Ge råd 9

10 5. De nationella slutproven för kurs B, Testtagare i de nationella slutproven för kurs B Som tidigare nämnts finns kurs B på två olika studievägar och kan alltså vara både nybörjarkurs och fortsättningskurs, utformningen av kurserna ser olika ut men mål och betygskriterier/kunskapskrav är desamma. Slutproven för kurs B ges således till elever från två olika studievägar. Slutproven omfattas av provsekretess och uppgifter kan återanvändas av Skolverket under flera år. För de slutprov som till exempel togs fram 09 sträcker sig sekretessen till 15. Tabell 7 visar hur många elever på nationell nivå som genomförde respektive slutprov under fördelat på utbildningsbakgrund. Tabell 7. Antal elever som genomfört de nationella slutproven för kurs B på riksnivå (Skolverket 12). Testtagarnas utbildningsbakgrund, antal år Provversioner, kurs B 09 11VT 11HT år 16 % (1592) 16 % (25) 18 % (12) 18 % (1133) 12 % (271) 4 6 år 13 % (1354) 14 % (904) 14 % (13) 15 % (934) 11 % (248) 7 9 år % (41) % (1277) % (1391) 19 % (1215) 19 % (431) 12 år 29 % (08) 29 % (1863) 29 % (15) 28 % (1775) 34 % (798) 13 år eller mer 19 % (1888) 19 % (1158) 17 % (1141) 17 % (46) 18 % (429) Okänd* 3 % (256) 2 % (80) 2 % (150) 3 % (161) 6 % (152) Totalt 0 % (139) 0 % % (69) 0 % % (2329) *Kategori Okänd innebär att uppgiften är osäker eller saknas. Det kan konstateras att andelen testtagare med 13 eller fler års utbildning under perioden var en relativt stor grupp bland testtagare för kurs B. Enligt kursplanen vänder sig studieväg 3 till elever med studievana och provkonstruktörens tolkning av styrdokumentens skrivning är att elever med 13 eller fler års utbildning endast i undantagsfall kan studera på kurs B. Vid utprövning av B-prov har därför provkonstruktören frångått principen att urvalet ska spegla den totala populationen inom utbildningen och istället strävat efter att elever med 13 eller fler års utbildning inte ska ingå i underlaget. De som ändå deltagit har plockats bort från analyserna. Värt att notera är att redovisningen av testtagarnas utbildningsbakgrund baseras på testtagarnas egna eller lärarnas uppgifter. Det antal år som uppgetts ger ingen information om vilka faktiska kunskaper eleven har. Undervisningen kan ha varit oregelbunden, skett på ett annat språk än elevens modersmål eller varit sporadisk på grund av krig och oroligheter i ursprungslandet. En elev utan formell utbildning kan ha utvecklat läs- och skrivfärdigheter på ett eller flera språk. 5.2 Insamling av resultat För att provkonstruktören ska ha möjlighet att analysera och vidareutveckla slutproven begärs genomförda slutprov från var femte testtagare och lärarenkäter in under en period av ett år efter första provdatum. Andelen 4 Varje slutprov kan användas under flera år. Siffrorna i tabellen för varje provversion baseras på samtliga genomförda slutprov under perioden. Detta innebär att, till exempel alla testtagare som genomfört slutprov 09 under perioden finns redovisade i spalten för 09. Det förhållandevis låga antalet testtagare som genomförde provversion 12 förklaras alltså av att provversionen vid rapportens framtagande hade använts under endast ett år.

11 anordnare som skickat in efterfrågat material och antalet inskickade lärarenkäter under åren var dock lågt. Som exempel kan nämnas att nationellt slutprov för sfi, kurs B 09 beställdes i exemplar av 294 anordnare runt om i landet under uppföljningsperioden (nov. 09 och dec. ). Av dessa skickade 44 anordnare in 2 genomförda slutprov till provkonstruktören. Vidare skickades 70 lärarenkäter från 47 anordnare in. Antalet inskickade slutprov ökade sedan något men var fortfarande lågt i förhållande till antalet beställda och genomförda slutprov. Tabell 8. Antal inskickade slutprov för kurs B, antal anordnare som skickat in slutprov samt antal inskickade lärarenkäter. Version Antal slutprov Antal anordnare Lärarenkäter VT HT Provgruppens urval i förhållande till samtliga nationellt genomförda slutprov, kurs B De insamlingar av provresultat som Skolverket gör genom SCB (Statistiska centralbyrån) ger en helhetsbild av resultaten men de ger ingen möjlighet att analysera på uppgiftsnivå, vilket är en mycket viktig del av provkonstruktörens utvecklingsarbete. Provkonstruktörens insamlade material under var, som redan nämnts, mycket begränsat och för att undersöka om det urval som kommit in var representativt har en jämförelse gjorts av Skolverkets insamlade provresultat på nationell nivå och provkonstruktörens insamlade resultat. Figurerna 1 4 visar en jämförelse över åren mellan Skolverkets insamlade resultat (populationen, antal testtagare se tabell 7) och de resultat som kom in till provkonstruktören (urval, antal testtagare se tabell 8) för de respektive slutproven för kurs B. minst G urval minst G population HÖRA B09 HÖRA B HÖRA B11VT HÖRA HÖRA B1 B11HT 12 Figur 1. Slutprov kurs B, delprov Höra 09 12, jämförelse av minst godkänt resultat i provkonstruktörens urval och på nationell nivå. 11

12 minst G urval minst G population 0 LÄSA B09 LÄSA B LÄSA B11VT LÄSA B11HT LÄSA B1 12 Figur 2. Slutprov kurs B, delprov Läsa 09 12, jämförelse av minst godkänt resultat i provkonstruktörens urval och på nationell nivå minst G urval minst G population 0 TALA B09 TALA B TALA B11VT TALA TALA B1 B11HT 12 Figur 3. Slutprov kurs B, delprov Tala 09 12, jämförelse av minst godkänt resultat i provkonstruktörens urval och på nationell nivå minst G urval minst G population 0 B09 B B11VT B11HT B1 12 Figur 4. Slutprov kurs B, delprov Skriva 09 12, jämförelse av minst godkänt resultat i provkonstruktörens urval och på nationell nivå. 12

13 Jämförelsen visade att det material som kommit in till provkonstruktören för kurs B korrelerade förhållandevis väl med Skolverkets insamling (genom SCB). Data för samtliga testtagare på nationell nivå visade att resultaten för de olika provversionerna var i stort sett stabila över tid. Diagrammen visade dock att denna stabilitet var något bättre för den totala populationen än för provkonstruktörens urval. En anledning till denna skillnad kan vara att provkonstruktörens urval var något snedvridet då de inskickade slutproven kom från ett mycket begränsat antal anordnare. Även om det urval som kom in till provkonstruktören inte helt överensstämde med populationen kan det ändå anses vara tillräckligt representativt för att analyser ska kunna göras på uppgiftsnivå, dock bör resultaten på uppgiftsnivå tolkas med viss försiktighet. 5.4 Resultat över tid Följande diagram visar procentandel godkända resultat över tid för de olika provdelarna B09 B B11VT B11HT B112 HÖRA LÄSA TALA Figur 5. Slutproven kurs B 09 12, procentandel testtagare med ett minst godkänt resultat, nationell nivå (Skolverket 12). (Antal testtagare se tabell 7 s. 11.) Andelen testtagare på nationell nivå som fick ett minst godkänt resultat ökade succesivt under åren Detta gällde samtliga färdigheter. Skriva var det delprov där lägst andel testtagare fick ett godkänt resultat, särskilt låg var andelen godkända resultat vid slutprov. Tala var den färdighet som resultatmässigt låg jämnast över åren. Resultaten för delprov Höra låg mycket jämnt 09, och 11VT medan slutproven 11HT och 12 hade en högre andel testtagare med ett godkänt resultat. Resultaten för delprov Läsa följde i stort sett samma utveckling som delprov Höra. Stabilitet över tid kan handla om att uppnå liknande resultat vid olika provversioner. Ett annat mått som är vanligt i testsammanhang är reliabilitetsindex. Syftet med reliabilitetsindex är att undersöka samstämmigheten mellan uppgifter i ett test. Reliabilitetsindex skattas med hjälp av ett mått, Cronbach s Alpha. Ju högre värdet är desto större är säkerheten att testet håller samman och att resultatet inte påverkas av andra faktorer än vad som är tänkt att prövas. Maxvärdet på skalan Cronbach s Alpha är 1 och ett godtagbart värde bör ligga på 0,7 eller högre (DeVellis 03, Bachman 04). Dessa värden räknas ut endast för de receptiva delarna av slutproven för sfi. Slutproven för kurs B uppnådde värden inom intervallet för delprovet Läsa och för delprovet Höra värden inom intervallet vilket alltså är godtagbara värden Resultaten för de nationella slutproven för kurs B i förhållande till testtagarnas utbildningsbakgrund Provkonstruktören strävar efter att de nationella slutproven ska vara likvärdiga för alla testtagare och samlar därför alltid in underlag för hur testtagare med olika bakgrundsvariabler har klarat olika uppgiftstyper. De bakgrundsvariabler som samlas in är bland annat modersmål, ålder, kön, tid på sfi, tid i Sverige samt utbildning innan ankomst till Sverige. Resultateten för de olika delproven visade att den variabel som påverkade resultaten mest var testtagarnas utbildningsbakgrund. 13

14 Ett typiskt exempel på hur resultaten fördelade sig i förhållande till utbildningsbakgrund visas genom resultaten för 09 års slutprov. Figur 6 9. Resultat på nationell nivå av 09 års slutprov för kurs B, per färdighet och utifrån testtagarnas utbildningsbakgrund. (Antal testtagare se tabell 7 s. 11.) Av diagrammen framgår att det framförallt fanns en skillnad mellan hur väl testtagare med högst 9 års tidigare utbildning och testtagare med eller fler års utbildning klarade delproven Läsa och Skriva vilket innebär att testtagare med en högre utbildningsbakgrund generellt hade ett högre resultat på dessa delprov. Gruppen med 0 3 års utbildningsbakgrund klarade delprov Höra bättre än delprov Läsa och Skriva. Även gruppen med 4 6 års utbildningsbakgrund hade ett högre resultat på delprovet Höra än på delproven Läsa och Skriva men skillnaden var inte lika utmärkande. För grupperna med 7 9, 12 samt 13 eller fler års tidigare utbildning skilde sig inte resultatet på samma sätt mellan delproven Höra, Läsa och Skriva. Skillnaden i resultat mellan de olika grupperna var störst i delprov Läsa. För samtliga slutprov för kurs B under perioden gällde att Tala var det delprov där flest testtagare fått ett godkänt eller väl godkänt resultat oavsett utbildningsbakgrund. Det var dessutom det delprov där skillnaderna i resultat mellan grupperna var minst. Gruppen med 13 eller fler års utbildning hade den högsta andelen godkända respektive väl godkända resultat i samtliga färdigheter. Delprov Höra Som tidigare noterats hade delprov Höra i slutprov 11HT och 12 ett högre resultat än de övriga provversionerna. Förändringen för resultaten var procentuellt i stort sett likvärdig för samtliga testtagare oavsett utbildningsbakgrund. 14

15 En analys av de olika provversionerna för delprov Höra visade inga tydliga skillnader vad gäller texttyper, uppgifter och svarsformat. Inte heller resultaten från utprövningarna visade några avvikande resultat vid en jämförelse av de fem slutproven. En förklaring till de olika provversionernas resultat kan möjligen finnas i den information som ansvariga lärare hade bifogat i samband med att de skickade in genomförda slutprov. Lärarna hade uppmanats att skatta om de aktuella testtagarna ansågs ha nått kursmålen vid provtillfället. Informationen från lärarna för provversionerna 09, och 11VT visade att endast 68, 71 respektive 71 procent av testtagarna ansågs ha nått kursmålen vid provtillfället. Motsvarande siffra för slutprov 11HT och 12 var 79 respektive 87 procent. Det bör noteras att lärarnas skattning gällde hela kursen vilket kan innebära att testtagarna hade nått målen för vissa av färdigheterna som prövades men inte alla. Delprov Läsa Sett till den totala gruppen testtagare låg resultaten för delprov Läsa jämnt över åren. Det var samtidigt den färdighet där det fanns ett starkast samband mellan utbildningsbakgrund och lösningsproportion. Särskilt tydligt var det i delprov Läsa. Vid en jämförelse mellan provversionerna fanns det inget annat delprov som hade så stora skillnader i resultaten mellan utbildningsgrupperna. En analys på uppgiftsnivå visade att det i delprov Läsa fanns ett relativt stort antal deluppgifter där testtagare med 0 3 respektive 4 6 års tidigare utbildning hade ett markant lägre resultat än övriga grupper. Exempel på uppgifter där det fanns stora skillnader i resultat för de olika grupperna var: deluppgifter där testtagarna skulle identifiera avsändare/mottagare alternativt syftet med texten. deluppgifter där testtagarna skulle svara på frågor utifrån ett schema. I års slutprov fanns tio deluppgifter av liknande karaktär. I 09 års slutprov fanns det inga sådana uppgifter. I slutprov 11VT fanns det en deluppgift, i slutprov 11 HT fanns det två och i slutprov 12 fanns det sex sådana deluppgifter. Testtagare med kortare utbildningsbakgrund (0 3, 4 6 år) hade, oavsett provversion, ett markant lägre resultat på uppgifter som handlade om att identifiera avsändare/mottagare alternativt syftet med texten, jämfört med övriga utbildningsgrupper. I uppgifter där testtagarna skulle svara på frågor utifrån ett schema fanns stora skillnader mellan utbildningsgrupperna vid slutprov men inga skillnader vid slutprov 12 där det fanns liknade uppgifter. Diagrammen nedan visar hur resultaten i förhållande till testtagarnas utbildningsbakgrund fördelade sig för delprov Läsa

16 Figur 14. Resultat på nationell nivå av delprov Läsa i slutproven för kurs B utifrån testtagarnas utbildningsbakgrund. (Antal testtagare se tabell 7 s. 11.) 16

17 Delprov Tala Tala var det delprov där testtagarnas utbildningsbakgrund verkade ha minst betydelse för resultaten i slutproven för kurs B. Det var det delprov där resultaten låg jämnast över tid men också det delprov som hade störst bortfall, det vill säga det delprov där resultat saknades för ett stort antal testtagare. Bortfallet minskade dock under perioden från 14,9 procent i slutprov 09 till 0,4 procent i 12 års slutprov. Delprov Skriva Det delprov i slutproven för kurs B som hade den mest ojämna utvecklingen, sett till hela gruppen testtagare, var Skriva. Det var också det delprov där minst antal testtagare fick ett godkänt resultat oavsett provversion och testtagarnas utbildningsbakgrund. Särskilt tydligt var detta i slutprov. Skrivuppgiften i slutprov skilde sig något från övriga provversioner. Den hade ett något annorlunda perspektiv och utgick inte på samma sätt från den egna personen. Skrivuppgiften hade ett snävare fokus och lämnade mindre utrymme för testtagarna att själva styra innehållet och krävde också en mer specifik vokabulär. I övriga slutprov var både uppgift och stödfrågor mer inriktade på vardagslivet och den egna personen. Ytterligare något som skilde uppgiften från andra var att den innehöll en värderande fråga. Skrivuppgiften engagerade och genererade mycket text och en analys av inskickade bedömda texter (254) visade att många fick omdömet EUM (ej uppnått målen) med motivering att språket inte räckte till, ofta på grund av mycket text och försök till att utveckla innehållet, vilket påverkade korrektheten på ett negativt sätt. En annan motivering till att texten inte bedömts som godkänd var att testtagarna inte hållit sig till ämnet i tillräckligt hög grad. Syftet med en något annorlunda skrivuppgift var att skapa variation och på så sätt undvika att testtagarna använde en utantillinlärd text vid testtillfället, något som provkonstruktören fått synpunkter på i möten med lärare. Vad provkonstruktören misslyckades med var att förmedla att det var helt adekvat att i inledning och avslutning skriva även om det som låg utanför uppgiftens frågeställning. I ett brev till en vän kan det vara rimligt att berätta om sitt vardagsliv även om det inte här var uppgiftens huvudsakliga fokus. Det framgick också av materialet att lärare och provkonstruktören, men också att lärare sinsemellan, vid bedömningen tog hänsyn till olika aspekter i olika hög grad, till exempel beträffande korrekthet i förhållande till risktagning och huruvida texten höll sig till ämnet. Dock ansåg 80 procent av de lärare som svarade på enkäten för slutprov att uppgiften var relevant och bra och 92 procent att svårighetsgraden låg på en lagom nivå. 5.5 Lärarkommentarer om de nationella slutproven för kurs B, Det skedde inte någon större förändring i hur slutproven för kurs B uppfattades av lärare under perioden En stor majoritet ansåg att svårighetsgraden på provversionerna var adekvat och att innehåll och uppgifter speglade kursplanens mål och betygskriterier/kunskapskrav. För slutprov var det fler lärare än övriga år som uppfattade att svårighetsgraden låg något högt. Lärarna kommenterade slutproven utifrån sina egna uppfattningar men också utifrån hur eleverna reagerat på respektive slutprov. Två typer av kommentarer urskilde sig, å ena sidan fanns kommentarer från lärare som hade elever som tyckte att formaten var för lika, att layouten var för luftig och tiden för lång samt att repetitionerna på delprov Höra var sövande tråkiga. Å andra sidan fanns en stor grupp lärare som vittnade om att de fått många frågor av eleverna när formaten var olika mellan uppgifter. Samma grupp lärare förmedlade att eleverna hade uppskattat slutprovets tydliga struktur därför att den skapar trygghet. De ansåg att delprov Höra gick för fort och att det var alldeles för mycket läsning. Många lärare kommenterade också att instruktionerna ibland var svåra och att de var tvungna att förbereda eleverna noggrant inför varje provtillfälle. Några lärares kommentarer får nedan sammanfatta den disparata uppfattning som fanns om B-proven, kommentarerna gällde samma slutprov, 11VT. De höll på att somna under hör/läs delen. Mycket lätt för min grupp av elever denna gång. (alla fick VG). De tycker att det är lite tid. De tycker att HÖRA går för fort dvs. personerna talar fort. Tiden är för kort för f.d. analfabeter. Det är för mycket luft. Några deltagare blev närmast förnärmade 17

18 Deltagarna är väldigt stressade inför provet. Provets klara, tydliga instruktioner bidrar till att gå ner i varv och koncentrera sig på uppgiften. Vid en genomgång av synpunkter i lärarenkäterna framgick att åsikterna om slutproven ofta korrelerade med elevernas utbildningsbakgrund. Om den lärare som besvarat enkäten undervisade en grupp elever med kort utbildningsbakgrund ansåg hon/han att slutprovet var för svårt och vise versa, den lärare som undervisade en grupp elever med en längre utbildningsbakgrund ansåg att slutprovet var för lätt. Skrivuppgifterna i slutproven under perioden beskrevs generellt av lärarna som bra och lagom svåra (se figur 15) men det fanns också flera kommentarer som vittnade om att eleverna uppfattade dem som svåra och för omfattande B 09 B B 11VT B 11HT B1 12 relevant/bra acceptabel/a mindre bra Figur 15. Lärares synpunkter på delslutprov Skriva i slutproven för kurs B

19 6. De nationella slutproven för kurs C, Testtagare i de nationella slutproven för kurs C Som tidigare nämnts finns kurs C på två olika studievägar och kan alltså vara både nybörjarkurs och fortsättningskurs, utformningen ser olika ut men mål och betygskriterier/kunskapskrav är desamma. De nationella slutproven för kurs C ges således till elever från två olika studievägar. Slutproven omfattas av provsekretess och uppgifter kan återanvändas av Skolverket under flera år. För de slutprov som till exempel togs fram 09 sträcker sig sekretessen till 15. Tabell 9 visar hur många elever på riksnivå som genomförde respektive slutprov under fördelat på utbildningsbakgrund. Tabell 9. Antal elever som genomfört de nationella slutproven för kurs C på riksnivå (Skolverket 12). Testtagarnas utbildningsbakgrund, antal år Provversioner, Kurs C 09 11VT 11HT år 9 % (1324) % (1141) % (1116) 11 % (34) 8 % (264) 4 6 år 8 % (1151) 9 % (13) 9 % (988) 8 % (798) 7 % (2) 7 9 år 15 % (89) 15 % (1685) 14 % (1512) 13 % (1285) 12 % (373) 12 år 31 % (48) 29 % (37) 29 % (37) 29 % (2763) 28 % (908) 13 år eller mer 35 % (49) 36 % (4163) 36 % (3878) 38 % (3638) 40 % (1283) Okänd* 2 % (262) 1 % (164) 2 % (216) ~2 % (171) 5 % (171) Totalt 0 % (14054) 0 % (11473) 0 % (817) 0 % (9689) 0 % (3229) *Kategori Okänd betyder att uppgiften är osäker eller saknas En majoritet av testtagarna som genomförde C-slutproven hade eller fler års skolbakgrund (mellan 65 och 68 procent). 6.2 Insamling av resultat För att provkonstruktören ska ha möjlighet att analysera och vidareutveckla slutproven begärs genomförda slutprov från var femte testtagare och lärarenkäter in under en period av ett år efter första provdatum. Andelen anordnare som skickade in efterfrågat material och antalet inskickade lärarenkäter under perioden var dock lågt. Som exempel kan nämnas att nationellt slutprov för sfi, kurs C 09 beställdes i exemplar av 297 anordnare runt om i landet under uppföljningsperioden (nov. 09 dec. ). Av dessa skickade 41 anordnare in 1 genomförda slutprov till provkonstruktören. Vidare inkom 61 lärarenkäter från 39 anordnare. Antalet inskickade slutprov nästan fördubblades under perioden men var fortfarande lågt i förhållande till antalet beställda och genomförda slutprov. Tabell. Antal inskickade slutprov för kurs C, antal anordnare som skickat in slutprov samt antal inskickade lärarenkäter. 5 Varje slutprov kan användas under flera år. Siffrorna i tabellen för varje provversion baseras på samtliga genomförda slutprov under perioden. Detta innebär att, till exempel alla testtagare som genomfört slutprov 09 under perioden finns redovisade i spalten för 09. Det förhållandevis låga antalet testtagare som genomförde provversion 12 förklaras alltså av att provversionen vid rapportens framtagande hade använts under endast ett år. 19

20 Provversion Antal slutprov Antal anordnare Lärarenkäter VT HT Provgruppens urval i förhållande till samtliga nationellt genomförda slutprov, kurs C Även för slutproven för kurs C har en jämförelse gjorts av Skolverkets insamlade material på nationell nivå (genom SCB) och provkonstruktörens urval. Detta för att bedöma om provkonstruktörens urval var representativt i förhållande till den totala populationen. Figurerna visar en jämförelse av Skolverkets insamlade resultat (antal testtagare se tabell 9) och det resultat som kom in till provkonstruktören (antal testtagare se tabell ) för respektive delprov i slutproven för kurs C minst G urval minst G population 0 HÖRA C09 HÖRA C HÖRA C11VT HÖRA HÖRA C1 C11HT 12 Figur 16. Slutprov kurs C, delprov Höra 09 12, jämförelse av minst godkänt resultat i provkonstruktörens urval och på nationell nivå.

21 minst G urval minst G population 0 LÄSA C09 LÄSA C LÄSA C11VT LÄSA C11HT LÄSA C1 12 Figur 17. Slutprov kurs C, delprov Läsa 09 12, jämförelse av minst godkänt resultat i provkonstruktörens urval och på nationell nivå minst G urval minst G population 0 TALA C09 TALA C TALA C11VT TALA C11HT TALA C1 12 Figur 18. Slutprov kurs C 09 12, delprov Tala, jämförelse av minst godkänt resultat i provkonstruktörens urval och på nationell nivå minst G urval minst G population 0 C09 C C11VT C11HT C1 12 Figur 19. Slutprov kurs C 09 12, delprov Skriva, jämförelse av minst godkänt resultat i provkonstruktörens urval och på nationell nivå. 21

22 Jämförelsen visar, precis som för kurs B, att resultaten för de fem provversionerna i stort sett var stabila över tidsperioden. Diagrammen visar också att stabiliteten för den totala populationen var något bättre än för provkonstruktörens urval. Orsakerna till detta kan förmodligen vara desamma som för B-proven, det vill säga att de inskickade slutproven kom från ett mycket begränsat antal anordnare och speglade inte den heterogena grupp som testtagare i slutproven för sfi utgör. Provkonstruktörens underlag kan dock anses vara tillräckligt representativt för att analyser på uppgiftsnivå ska kunna göras. Analyser på uppgiftsnivå bör även för slutproven för kurs C tolkas med viss försiktighet. 6.4 Resultat över tid Figur visar procentandel godkända resultat över tid för de olika provdelarna C09 C C11VT C11HT C1 12 HÖRA LÄSA TALA Figur. Slutproven kurs C 09 12, procentandel testtagare med ett minst godkänt resultat, nationell nivå (Skolverket 12). (Antal testtagare se tabell 9 s. 21.) Resultaten, särskilt för delproven Tala och Skriva, låg stabilt över åren. Delprov Skriva var det delprov där minst antal testtagare fick ett godkänt resultat. Det delprov där resultatet för de olika provversionerna varierade mest var Höra. Delprov Läsa hade procentuellt något färre testtagare med ett godkänt resultat vid slutprov 09 jämfört med övriga slutprov. Reliabilitetsindex (se s. 15) för C-slutproven uppnådde för delproven Läsa värden inom intervallet och för delproven Höra värden inom intervallet vilket är godtagbara värden Resultaten för de nationella slutproven för kurs C i förhållande till testtagarnas utbildningsbakgrund Delprov Höra En jämförelse av resultaten för delprov Höra över åren visade att slutproven 09 och 11VT hade lägst resultat och slutprov 12 hade högst resultat. Andelen testtagare med ett godkänt eller väl godkänt resultat på delprov Höra var 73 procent vid prov 09 och 71 procent vid prov 11VT jämfört med 86 procent vid prov 12. Andelen testtagare med ett resultat som låg strax under nivån för ett godkänt resultat (1 eller 2 poäng under) var 15 procent (09), 16 procent (11VT) och 7 procent (12). Vid en analys på uppgiftsnivå framkom att det i slutproven 09 och 11VT procentuellt fanns betydligt fler uppgifter med låg lösningsproportion jämfört med övriga provversioner. Samtliga utbildningsgrupper hade jämförelsevis en lägre lösningsproportion på dessa uppgifter. Det fanns dock inga tydliga samband mellan exempelvis en låg lösningsproportion och ett visst svarsformat eller texttyp. Det fanns heller inget mönster som visade ett samband mellan testtagarnas utbildningsbakgrund och resultat kopplat till innehåll och format. Undantag var uppgifter där testtagarna skulle lyssna efter och svara på vad en person tyckte var viktigast eller det bästa med exempelvis ett boende. Dessa uppgifter hade en hög lösningsproportion för testtagare med en högre utbildningsbakgrund medan grupperna med en kortare utbildningsbakgrund hade en relativt låg 22

23 lösningsproportion. Gemensamt för dessa uppgifter var också att de innehöll relativt mycket text och att testtagarna inte bara var tvungna att förstå vad det talades om utan också uppfatta värderingar som gjordes. En möjlig förklaring till varför resultaten för slutproven 09 och 11VT låg lägre än övriga kan eventuellt finnas i den information som lärarna bifogade i samband med att de skickade in genomförda slutprov till provkonstruktören. Där uppmanades de att skatta om aktuella testtagare hade nått kursmålen vid provtillfället. För slutproven 09 och 11VT ansåg lärarna att endast 67,2 respektive 64,9 procent av testtagarna hade nått kursmålen vid provtillfället medan till exempel motsvarande siffra för 12 var 81,6 procent. Delprov Läsa Jämfört med slutproven för kurs B följde resultaten ungefär samma mönster i andel testtagare som hade ett godkänt resultat eller högre. Testtagare med 0 3 respektive 4 6 års utbildningsbakgrund låg resultatmässigt något närmare varandra än på B-proven medan skillnaden i resultaten mellan testtagare med 12 års utbildningsbakgrund och testtagare med minst 13 års utbildningsbakgrund hade ökat. 23

24 Figur Resultat på nationell nivå av delprov Läsa i slutproven för kurs C utifrån testtagarnas utbildningsbakgrund. (Antal testtagare se tabell 9 s. 21.) Delprovet Läsa hade färre antal testtagare med ett godkänt resultat vid slutprov 09 än vid övriga provversioner. För testtagare med 0 9 års utbildningsbakgrund utmärkte sig även 11HT som en provversion med förhållandevis lågt resultat. För delprov Läsa precis som för övriga delprov uppgav lärare att flera av de testtagare som genomfört slutproven inte bedömts vara nära kursmålen vid slutprovtillfället 09. Precis som i delprov Höra fanns det inga tydliga samband mellan exempelvis en låg lösningsproportion och ett speciellt svarsformat eller texttyp. Analysen av resultaten på uppgiftsnivå visade att det i delprov Läsa 09 fanns ett fåtal deluppgifter (fyra stycken fördelat på olika uppgifter) där samtliga testtagare hade en relativt låg lösningsfrekvens. För övriga uppgifter och deluppgifter fanns en relativt tydlig skillnad i resultaten relaterad till testtagarnas utbildningsbakgrund, där testtagare med en högre utbildningsbakgrund också hade en högre lösningsfrekvens. Till exempel fanns en uppgift där testtagarna skulle identifiera (genom matchning) varför ett antal personer hade skrivit mejl, det vill säga förstå vad personerna som skrev hade för ärende. Resultaten visade samma tendens som fanns i B-proven för liknande uppgifter, nämligen att testtagare med 0 3 och 4 6 års utbildningsbakgrund hade en lägre lösningsfrekvens än övriga grupper (samma tendens fanns också vid en liknande uppgift i slutprov 011VT). Andra uppgifter i slutprov 09 som hade ett förhållandevis lågt resultat, undantaget testtagare med 13 eller fler års utbildningsbakgrund, var uppgifter som handlade om att besvara frågor till en tidningsartikel och en uppgift som prövade ordkunskap. I slutprov 11HT fanns två uppgifter med frågor till tidningsartiklar och där framför allt testtagare med 0 3, 4 6 och 7 9 års skolbakgrund hade ett förhållandevis lågt resultat. I samtliga fem C-slutprov fanns uppgifter till tidningsartiklar och i stort sett var resultatbilden densamma i alla slutprov, även om det fanns några deluppgifter där också testtagare med 12 års skolbakgrund hade ett relativt lågt resultat och några deluppgifter där samtliga testtagare hade ett högt resultat. I samtliga provversioner fanns en relativt tydlig gräns mellan hur stor procentandelen testtagare med 0 9 års utbildningsbakgrund som fick ett godkänt resultat och testtagare med en högre utbildningsbakgrund och godkänt resultat. Samma skillnad fanns också för delprov Skriva och i viss mån även för delprov Höra. Delprov Tala Resultaten för delprov Tala låg relativt jämnt över åren. Figur 26 visar ett exempel på hur resultatbilden kunde se ut under perioden. Figur 26. Resultat på nationell nivå av delprov Tala i slutprovet för kurs C utifrån testtagarnas utbildningsbakgrund. (Antal testtagare se tabell 9 s. 21.) 24

25 Tala var det delprov där högst procentandel testtagare fick ett godkänt resultat eller högre. Det fanns heller inga stora skillnader mellan testtagare med olika utbildningsbakgrund. Delprov Tala var precis som för slutproven för kurs B det delprov som hade störst bortfall, det vill säga det delprov där resultat saknades för ett stort antal testtagare. Bortfallet minskade dock under perioden från 12,9 procent i slutprov 09 till 1,1 procent i 12 års slutprov. Delprov Skriva Skriva var det delprov där minst andel testtagare fick ett godkänt resultat. Jämfört med slutproven för kurs B var den procentuella andelen godkända testtagare också lägre. Det slutprov för kurs C som hade högst andel testtagare som inte fick ett godkänt resultat var slutprov 11VT. Av de inkomna lärarenkäterna till slutprov 011VT var det endast 53 procent av lärarna som tyckte att det var en bra skrivuppgift. Av lärarnas kommentarer framgick att det var bilderna i skrivuppgiften, som var tänkta som stöd, som uppfattades som förvirrande men det fanns även kommentarer om temat och instruktionerna till uppgiften. Skillnaden mellan resultaten på skrivuppgiften 11VT och övriga provversioner var störst för testtagare med 4 6 års utbildningsbakgrund, men den var också stor för testtagare med 0 3 och 7 9 års utbildningsbakgrund. Testtagare med eller fler års utbildning hade för delprov Skriva relativt likvärdiga resultat oavsett provversion. 6.5 Lärarkommentarer om de nationella slutproven för kurs C, Kommentarerna från lärarna var något mer samstämmiga i slutproven för kurs C än för kurs B. Det fanns dock en skiljelinje mellan lärare som undervisade grupper från olika studievägar. Bland annat fick års provversion kommentarer om att slutprovet passade studerande från studieväg 2 bättre än testtagare från studieväg 3. För slutprov 12 fanns kommentarer om att det var svårt för studerande från studieväg 1 att relatera innehållet i slutprovet till egna erfarenheter. Några kommenterade även att instruktionerna inte var tillräckligt tydliga för testtagare från studieväg 1. Delprov Höra hade 09 ett lägre stöd hos de lärare som svarat på lärarenkäten jämfört med övriga år. Endast 66 procent tyckte att innehållet var bra. Även 11VT hade delprov Höra ett jämförelsevis lägre stöd av lärarna även om en stor majoritet ansåg att innehållet var bra. För 11VT gällde det lägre stödet från lärarna även delprov Läsa. Det lärarna framför allt anmärkte på var att svårighetsgraden i delprov Läsa var för låg. Uppgifter som innehöll diagram kommenterades och vissa lärare framförde att uppgifterna var svåra och att de inte var relevanta eftersom de var matteuppgifter. I kunskapskraven och tidigare betygskriterier är det tydligt framskrivet att den studerande ska kunna hämta information från tabeller och diagram. Uppgifterna var inte formulerade så att testtagarna behövde göra uträkningar utan handlade om att hämta och/eller jämföra information. En analys av de uppgifter som innehöll diagram visade att uppgiften vid 09 års slutprov hade en förhållandevis låg lösningsproportion för samtliga grupper på två av tre deluppgifter. Resultaten för uppgifter som innehöll diagram för övriga provversioner ( 12, en uppgift per provversion, sammanlagt 13 deluppgifter) hade genomgående en relativt hög lösningsfrekvens för samtliga testtagare. Tabell 11. Antal deluppgifter med en lösningsproportion på 75 procent eller mer utifrån testtagarnas utbildningsbakgrund i provversionerna 12 (13 deluppgifter). Testtagarnas utbildningsbakgrund 0 3 år 4 6 år 7 9 år 12 år 13 år eller mer Totalt Antal deluppgifter med en lösningsproportion på 75 procent eller mer

Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi)

Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) 2018 Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) 2018

Läs mer

Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi)

Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) 2015 Institutionen för språkdidaktik Innehåll 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 3. Utbildning i svenska för invandrare... 4 4. Utgångspunkter

Läs mer

Uppföljningsrapport av nationellt slutprov 10 och 11 i svenska för invandrare (sfi)

Uppföljningsrapport av nationellt slutprov 10 och 11 i svenska för invandrare (sfi) Uppföljningsrapport av nationellt slutprov 10 och 11 i svenska för invandrare (sfi) 2019 Institutionen för språkdidaktik 1 Innehåll 1. Inledning... 5 1.1 Bakgrund provens syfte och genomförande... 5 1.2

Läs mer

Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi)

Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) 2017 Institutionen för språkdidaktik Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund provens syfte och genomförande... 4 1.2 Utbildning i svenska

Läs mer

Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi)

Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) 2016 Institutionen för språkdidaktik Innehåll I 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 3. Utbildning i svenska för invandrare... 4 4. Utgångspunkter

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs C

Upplägg och genomförande - kurs C Upplägg och genomförande - kurs C Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid för respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter

Läs mer

Upplägg och genomförande

Upplägg och genomförande Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna

Läs mer

Nationella slutprov i sfi år 2010

Nationella slutprov i sfi år 2010 Enheten för utbildningsstatistik 1 (6) Nationella slutprov i sfi år 2010 För första gången redovisar resultat från en totalinsamling av de nationella slutproven i svenskundervisning för invandrare (sfi).

Läs mer

Upplägg och genomförande

Upplägg och genomförande Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi år 2011

Elever och studieresultat i sfi år 2011 Utbildningsstatistik 2012-06-28 1 (9) Elever och studieresultat i sfi år 2011 Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs B

Upplägg och genomförande - kurs B Upplägg och genomförande - kurs B Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Delproven Läsa och Höra är uppdelade på fyra häften,

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi 2012

Elever och studieresultat i sfi 2012 Utbildningsstatistikenheten 2013-06-27 1 (9) Elever och studieresultat i sfi 2012 I denna beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi) år 2012. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Upplägg och genomförande

Upplägg och genomförande Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Delproven Läsa och Höra är uppdelade på två häften, Höra/Läsa

Läs mer

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare Utbildningsstatistikenheten 2015-06-25 1 (10) Dnr 2014:00057 Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare 2014 I denna beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Läs mer

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare Utbildningsstatistikenheten 2016-06-23 1 (9) Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare 2015 I denna beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi) år 2015. Syftet

Läs mer

sfi svenska för invandrare, kurs D Uppföljning av nationellt sfi-prov 20

sfi svenska för invandrare, kurs D Uppföljning av nationellt sfi-prov 20 sfi svenska för invandrare, kurs D Uppföljning av nationellt sfi-prov 20 Grazyna Bartholdson, Sofia Engman och Ingrid Skeppstedt Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Skolverket 2007

Läs mer

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2017

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2017 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 2018-06-21 1 (10) Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2017 I detta beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2018

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2018 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (10) Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2018 I detta beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2016

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2016 Enheten för gymnasie- & vuxenutbildningsstatistik 2017-06-22 1 (9) Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2016 I detta beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...

Läs mer

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentarer

Utbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentarer vuxenutbildningen Utbildning i svenska för invandrare Kursplan och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018

Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018 Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018 Charlotte Nordberg PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning

Läs mer

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22) Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018 1 (22) Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Betyg... 3 Nationella prov... 3 Underlag för resultatredovisningen... 4 Datamaterial...

Läs mer

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras

Läs mer

Sammansta llning av la rarenka t

Sammansta llning av la rarenka t Sammansta llning av la rarenka t Hur skriver man? Kursprov 3 vt 2014 i svenska 3 och svenska som andraspra k 3 När sammanlagda procentsatser inte når upp till 100 % beror det på att alla lärare inte besvarat

Läs mer

sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 18 Kortfattad rapport med reaktioner och resultat

sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 18 Kortfattad rapport med reaktioner och resultat sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 18 Kortfattad rapport med reaktioner och resultat Grazyna Bartholdson och Ingrid Skeppstedt Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Skolverket

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier i svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2009:22 Utkom från trycket den 28 maj 2009 beslutade den 15

Läs mer

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 16 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 16 hade temat Att göra gott? Här

Läs mer

Ämnesprov i årskurs 3

Ämnesprov i årskurs 3 Utbildningsstatistik Reviderad 1 (8) Ämnesprov i årskurs 3 Ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 genomförs i slutet av årskursen och är obligatoriska att använda. 1 Resultat

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av PRIMgruppen,

Läs mer

sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 16 Kortfattad redovisning av reaktioner och resultat

sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 16 Kortfattad redovisning av reaktioner och resultat sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 16 Kortfattad redovisning av reaktioner och resultat Katrin Ahlgren och Grazyna Bartholdson Stockholms universitet Centrum för tvåspråkighetsforskning Skolverket

Läs mer

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 1 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 1 hade temat I andras ögon. Provet

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; SKOLFS 2017:91 Utkom från trycket den 21 november 2017 beslutade

Läs mer

I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 2017 Ylva Nettelbladt, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2017 hade temat Vad jag vill

Läs mer

Nationella prov i grundskolan våren 2012

Nationella prov i grundskolan våren 2012 23 januari 2013 1 (35) Nationella prov i grundskolan våren 2012 I denna promemoria beskrivs s statistik om nationella prov i grundskolan våren 2012. Provresultat redovisas för årskurserna 3, 6 och 9. Våren

Läs mer

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 PRIM- gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning i svenska invandrare Kursplan och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Inledning. Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen

Inledning. Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas, på

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi år 2010

Elever och studieresultat i sfi år 2010 Utbildningsstatistik 2011-06-30 1 (7) Elever och studieresultat i sfi år 2010 Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande

Läs mer

Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018

Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018 Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018 PRIM-gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström och Marie Thisted Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig

Läs mer

Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Birgitta Mark, Provkonstruktör för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med läsåret

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1a, 1b och 1c våren 2013 Karin Rösmer och Samuel Sollerman PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1a, 1b och 1c våren 2013 Karin Rösmer och Samuel Sollerman PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik kurs 1a, 1b och 1c våren 2013 Karin Rösmer och Samuel Sollerman PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik kurs 1a, kurs 1b och kurs 1c konstrueras

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare

Läs mer

att göra enkla sammanfattningar

att göra enkla sammanfattningar Studieväg 2 Hörförståelse Betyg C Eleven visar sin förståelse för enkla och tydliga muntliga meddelanden och instruktioner genom att på ett relativt väl fungerande Betyg A genom av huvudinnehållet och

Läs mer

Resultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018

Resultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018 Resultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018 Mattias Winnberg, Katarina Kristiansson & Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras

Läs mer

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 346 stycken. Siffrorna är

Läs mer

Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007

Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007 Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007 Julieta Lodeiro (julieta.lodeiro@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet Inledning

Läs mer

Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström

Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) I kursprovet i franska vt 2002 ingick fyra delar Compréhension orale, Expression orale, Compréhension

Läs mer

Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Barbro Hagberg-Persson, Provansavarig för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med

Läs mer

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet

Läs mer

Ny kursplan i svenska som andraspråk och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning

Ny kursplan i svenska som andraspråk och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning Ny kursplan i svenska som andraspråk och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Uppdraget Utgångspunkter Komvux

Läs mer

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng. Rapport Provmaterialet i Franska steg 3 vårterminen 2006 Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet

Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av elevernas resultat och lärarnas svar på en enkät för

Läs mer

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 293 stycken. Siffrorna är

Läs mer

Resultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Resultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Barbro Hagberg-Persson, Provansavarig för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,

Läs mer

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng. Rapport Provmaterialet i Spanska steg 3 vårterminen 2006 Julieta Lodeiro (Julieta.Lodeiro@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs Universitet Inledning

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017 Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av lärarnas svar på en enkät och elevernas resultat från

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella

Läs mer

Resultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång

Resultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång Resultatrapport kursprov 3 vt 21 Det var en gång Andreas Broman, Tobias Dalberg Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 21 hade temat Det var en gång. Det var det sjunde i ordningen

Läs mer

Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015

Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015 Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015 Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2015 hade titeln Det var

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs, VT 2017 I anslutning till 2017 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs lärarna

Läs mer

Obligatoriska nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå:

Obligatoriska nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå: Bakgrund Obligatoriska nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå: svenska och svenska som andraspråk kurserna 1 och 3, engelska kurserna 5 och 6, matematik kurserna 1-4 Obligatoriskt

Läs mer

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs Enheten för förskole- och grundskolestatistik Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9 2017 Sammanfattning På nationell nivå visar resultaten att majoriteten av eleverna

Läs mer

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6 Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är

Läs mer

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi).

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). Dnr 2011/150-UAN 2013-08-28 Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). ID: 2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014

Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014 Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014 Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 höstterminen 2014 hade titeln Hugget i

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid

Läs mer

RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman

RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 18 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman 1. Inledning Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 18 hade titeln Heta namn och handlade om namn på människor

Läs mer

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3

Nationella prov i årskurs 3 Utbildningsstatistik 1 (9) Nationella prov i årskurs 3 Nationella ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk genomförs under vårterminen i årskurs 3 sedan våren 2009 och är obligatoriska

Läs mer

sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 17 Kortfattad redovisning av reaktioner och resultat

sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 17 Kortfattad redovisning av reaktioner och resultat sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 17 Kortfattad redovisning av reaktioner och resultat Grazyna Bartholdson och Jenny Uddling Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Skolverket 2005

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018 Lärarenkäten till kursprovet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 vt 18 besvarades av sammanlagt

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vida världen, vt 2005 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vida världen, vt 2005 (gymnasiet och komvux) Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vida världen, vt 2005 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Vida världen har besvarats av 886 lärare. Fördelningen

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016 Inledning Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6 genomfördes

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2010-04- 23. Undervisning i svenska för invandrare (sfi) hos andra aktörer. Sammanträdesprotokoll Sida 17 (24) 2010-04-12

ESLÖVS KOMMUN 2010-04- 23. Undervisning i svenska för invandrare (sfi) hos andra aktörer. Sammanträdesprotokoll Sida 17 (24) 2010-04-12 ESLÖVS KOMMUN Utskottet för Gymnasie- och Vuxenutbildning Sammanträdesprotokoll Sida 17 (24) 2010-04-12 2010-04- 23 24 GoVu.2010.0168 Undervisning i svenska för invandrare (sfi) hos andra aktörer Ärendebeskrivning

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017 Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017 Charlotte Nordberg och Astrid Pettersson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella ämnesproven är att stödja en likvärdig och rättvis

Läs mer

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017 Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017 PRIM-gruppen, Stockholms universitet Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och att ge underlag

Läs mer

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Minst 49 poäng. Minst 20 poäng på lägst nivå C

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Minst 49 poäng. Minst 20 poäng på lägst nivå C Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2015 Margareta Enoksson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en

Läs mer

Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan Dokumentdatum: Diarienummer: :01623

Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan Dokumentdatum: Diarienummer: :01623 Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2017 Dokumentdatum: 2018-12-04 Diarienummer: 5.1.1-2018:01623 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Kursbetyg... 5... 6 Genomförande...

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015 Allmän information Totalt har 1464 lärare besvarat enkäten vilket är en minskning med

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2004

Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2004 Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2004 Ragnhild Wedlin (ragnhild.wedlin@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik GÖTEBORGS UNIVERSITET Inledning

Läs mer

sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 19 Kortfattad rapport med reaktioner och resultat

sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 19 Kortfattad rapport med reaktioner och resultat sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 19 Kortfattad rapport med reaktioner och resultat Grazyna Bartholdson, Sofia Engman och Ingrid Skeppstedt Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013 Inledning De nationella proven i religionskunskap har arbetats fram med utgångspunkt från

Läs mer