Skåldö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skåldö miljöbeskrivning I projektet Green Islands"

Transkript

1 Skåldö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

2 Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-, och avloppsfrågor. En del av den insamlade informationen presenteras i denna ö-specifika miljöbeskrivning. Öar från Sverige, Finland och Estland deltog i projektet. Från Finland fyra öar: Iniö, Skåldö, Högsåra och Vänö. Miljöbeskrivning I denna miljöbeskrivning presenteras en del av resultaten från projektet på ett kortfattat sätt. Tanken är att du som öbo, fritidsboende eller besökare kan få lite konkreta tips och råd om vad du kan göra för din närmiljö i skärgården, som möjliggör en fortsatt attraktiv miljö för nuvarande och kommande generationer. Målet för Green Islands har varit att: Öka medvetenheten om den egna miljöpåverkan Hitta kretsloppsanpassade, lokala lösningar Stötta lokala initiativ och fungera som rådgivare Lyfta fram ekosystemtjänsterna och växthusgaspåverkan på varje ö.

3 Vad är ekosystemtjänster? Naturen producerar en mängd resurser som vi människor nyttjar, allt från fisk i havet och timmer i skogen till näringsupptag, vattenrening och vackra miljöer att vistas i. De naturliga processer som producerar dessa resurser kallas ekosystemtjänster. I projektet Green Islands har vi gjort en kartering av ekosystemtjänster på öar, med fokus på tjänster som medvetet används och underhålls på öarna. Karteringen har gjorts utifrån kartmaterial, besök på öarna, samt intervjuer med öbor och en enkätundersökning med båtturister.

4 FODERMARKER EN HOTAD NATURTYP Ängar och hagar som producerar foder för tamdjur var förr en av skärgårdens vanligaste markanvändningar. På senare tid har fodermarkerna minskat kraftigt, och med dem den mångfald av arter som är beroende av dem (en slåtteräng kan hysa fler arter per kvadratmeter än en regnskog). Foderproduktion är bara en av många ekosystemtjänster förknippade med dessa marker, som också är viktiga för processer som näringsupptag och näringsretention som minskar näringsläckaget till Östersjön, vattenfiltrering och rening, och skadebekämpning och pollinering på närliggande odlade fält och trädgårdar. Fodermarkerna ger också så kallade kulturella ekosystemtjänster, dit till exempel estetiska och rekreativa värden hör. Sådana värden är typiskt svåra att beskriva men är ofta de viktigaste för öborna och besökare. De kulturella ekosystemtjänsterna har även ekonomisk betydelse eftersom turistnäringarna är viktiga i skärgården idag. Vår enkätundersökning med båtturister visar tydligt att naturen förutom seglingen i sig är det viktigaste skälet att besöka skärgården, och på öarna är det främst stränder och det öppna traditionella kulturlandskapet som lockar besökarna. Detta visar att det är viktigt att vårda och bevara det traditionella landskapet, inte bara ur naturvårds- och miljösynpunkt utan även av ekonomiska skäl.

5 Ekosystemtjänster på Skåldö På Skåldö är skog den vanligaste naturtypen, och det är en av få öar i Green Islandsprojektet där det idag bedrivs aktivt skogsbruk. Skåldö har också kvar förhållandevis mycket av det traditionella öppna kulturlandskapet och har en stor bredd av olika typer av naturbetesmarker: Öppna betesmarker, skogsbeten, och betade strandängar. De senare kan, förutom att upprätthålla alla andra ekosystemtjänster förknippade med fodermarker, även fungera som naturliga näringsfilter mellan öns inland och Östersjön och bidra till att skapa goda lekområden för fisk. Längs öns vägar finns också gott om solbelysta vägkanter, en miljö som vid rätt skötsel (slåtter vid rätt tid och bortförsel av slagen vegetation) påminner om traditionella slåtterängar och producerar samma slags ekosystemtjänster för det omgivande landskapet. Vägkanterna gynnar en rik växt- och småkrypsfauna, som i sin tur producerar pollinerings- och skadebekämpningstjänster samt höjer de estetiska värdena hos landskapet. En undersökning inom Green Islands-projektet visar att i ett landskap med många olika typer av kulturmarker, som på Skåldö, ser också markanvändarna fler skäl att bevara landskapet. HAVSMILJÖ OCH BÅTTURISM En enkätundersökning om båtturisters attityder till miljöfrågor i Östersjön visar tydligt att naturupplevelsen är det centrala för båtturisterna. Undersökningen visar också, både sett till alla öar i projektet och specifikt för Skåldö, att i synnerhet algblomningar oroar båtturister och är den främsta anledningen till att man avstår från vattenaktiviteter som bad, fiske och segling. Skåldö ligger i ett område där vattenkvaliteten i havet är dålig, vilket gör områden som våtmarker och strandängar än mer viktiga eftersom de bidrar till att vattnet uppehåller sig längre i landskapet så att lösta näringsämnen hinner tas upp innan de når havet.

6 Koldioxidfotavtryck Varje människa bidrar genom sin verksamhet till utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid och metan. Den stigande mängden koldioxid har redan gjort att jordens temperatur stiger globalt. Man tror att detta är grundmekanismen i den pågående klimatförändringen. Klimatförändringen och dess följdverkningar är komplexa och kan vara dramatiska. Det är därför viktigt att ha koll på de växthusgaser vi släpper ut i atmosfären. Utsläppen av växthusgaser bidrar till en uppvärmning av de marknära luftskikten, klimatuppvärmning. I huvudsak ökar atmosfärens innehåll av växthusgaser som en följd av människans aktiviteter: energiproduktion, industri och trafik, men även lantbruk och avfallshantering. Koldioxidfotavtrycket beskriver utsläppens andel i klimatuppvärmningen. I havsmiljöer leder en ökad mängd av växthusgaser i atmosfären till olika negativa förändringar. Bland annat blir havsvattnen surare och varmare, vilket försämrar levnadsförhållanden för olika växt- och djurarter. I Östersjön kan varmare vatten leda till ökade mängder blågröna alger i vattnet. Atmosfärens koldioxidhalt minskar genom att koldioxid binds i vegetation på produktiv mark, huvudsakligen tillväxt av skog. Största delen av de utsläpp som hushållen är ansvariga för kommer från uppvärmning av byggnader, uppvärmning av hushållsvatten, trafik och elkonsumtion. Utsläppen står i direkt relation till energikonsumtionen. Upp till hälften av hushållets energi kan gå till uppvärmning av fastigheten, och en tredjedel till elektriska apparater och belysning. Det du kan göra för att minska koldioxidfotavtrycket är att övergå till en klimatvänligare uppvärmning av hemmet, som solenergi, vindkraft, jordvärme, eller vedeldning. Undvik onödig bilkörning och flygresor.

7 Koldioxidfotavtryck på Skåldö Utsläpp av växthusgaser från olika sektorer. (ton CO2-ekvivalenter) Skåldö är en ö med relativt aktivt lantbruksverksamhet, vilket också syns i utsläppen i och med att lantbruk är den största utsläppskällan. Den näst största utsläppskällan är trafiken, som också har stor påverkan på de andra GI-öarnas koldioxidfotavtryck. På Skåldö är de olika trafikformernas utsläpp nästan lika stora, men möjligheter att minska på utsläppen finns naturligtvis främst inom båt- och biltrafiken. Två andra relativt stora utsläppssektorer vars utsläpp invånarna lätt kan påverka är uppvärmningen och elförbrukningen. Avfallets andel av utsläppen är mindre, men inte obetydligt. Utsläppen från lantbruket är stora, men svåra att undvika eftersom lantbruk har en viktig roll som sysselsättande verksamhet på ön, samt för natur- och landskapsvård. Därför borde vikten av utsläppsminskningar fokusera på sektorer där invånarna själv kan påverka genom att ändra sina vanor, t.ex. elförbrukning, trafik och uppvärmning. Även avfallssektorns utsläpp kan minskas genom att minska mängden producerat avfall. Skåldö är den enda av de finska öarna där det finns sjöar. Sjöar bidrar med ett litet utsläpp av metan, och detsamma gäller myrmarker (174 respektive 166 ton CO2,). Detta är dock en del av det naturliga kolkretsloppet och kan i princip inte ändras. Skåldö har relativt mycket skog, vilket gör att mängden kol som upptas av skogarna är mycket större än utsläppen som uppstår på ön, ca ton i CO2 ekvivalenter. Detta innebär dock inte att man kan strunta i att minska på utsläppen, eftersom det är fråga om ett globalt fenomen och alla extra utsläpp till atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen.

8 Energiplanering på våra öar Vi klarar oss inte utan energi i den värld vi lever idag. Vi är vana att alltid ha värme, ljus och el, men hur producerar vi denna energi? Energin vi använder idag produceras på många olika sätt och vanligtvis med fossila bränslen som olja eller kol, samt som kärnkraft eller vattenkraft. Detta betalar vi dyrt för både i form av energiavgifter och inverkan på vår miljö och vår natur. All energi kommer från solen så varför inte använda solenergi direkt. Med solfångare kan vi värma vatten och luft, och med solpaneler får vi elektricitet. Priserna på dessa anläggningar har halverats under senaste åren.

9 Sol och vind är de enda energiformerna som levereras ända hem helt kostnadsfritt och därtill helt gratis. En stor del av året kan vi värma både bruksvattnet och våra hus med solenergi. Varför inte också göra el för att driva alla våra el-apparater? Med små gårdsvisa vindkraftverk kan vi komplementera energiproduktionen under den mörka tiden, och under den kallaste vinterperioden kan vi sköta uppvärmningen av hus och vatten med ved och flis t.ex. från egen skog. Ta också tillvara biogasen från organiskt avfall och använd den för att tillverka värme och el. Det bästa med allt detta, då det blir strömavbrott eller oljan tar slut behöver vi inte bry oss.

10 Energilösningar på de finska Green Islands öarna: Vedeldning och direktverkande el är den allmännaste uppvärmningsformerna på öarna. Som exempel på byprojekt kan nämnas ön Keistiö, Iniö, där vägbelysningens lampor byts till Led-lampor och som kommer att drivas med vindkraft från egen liten mylla. Den självlysande ön. Hur mycket går det åt? Vad är en kilowatt-timme? All elförbrukning i ditt hem mäts i enheten kilowattimme(kwh). 1kWh= 1000 watt använt i en timme. Exempel: En damsugare på 1000W som används i en timme = 1kWh En 40W glödlampa som lyser i 25 timmar = 1kWh I genomsnitt går ca 60% av energiförbrukningen för en fastighet till uppvärmning av huset. Omkring 20% går till varmvatten-dusch, disk, etc. Resterande 20% går till hushållselen- kylskåpet, tvättmaskinen, belysningen och andra elapparater.

11 Avloppsvattenplanering på öarna Meningen med att rena avloppsvatten är att ta bort bakterier och skadliga ämnen och förhindra utsläpp som bidrar till övergödning och nedsmutsande av grundvatten. För att avloppssystemen ska bli långsiktigt hållbara krävs att näringsämnen ingår i ett kretslopp. Maten vi äter innehåller näringsämnen, och stora mängder näring förs bort från lantbruket i form av spannmål, potatis, mjölk, kött etc. Näringen som förs bort måste ersättas, antingen genom tillförsel av konstgödsel eller återvinning av näringen från livsmedlet (toalettavfall, avfall från hushåll, restauranger och industrin). För att boendet på öarna, samt produktionen av livsmedel, skall bli hållbar på lång sikt, krävs att näringen från bl.a. avlopp återvinns. Många fritidsstugor är fortfarande relativt anspråkslöst utrustade och kan även i fortsättningen infiltrera sitt gråvatten (allt hushållsvatten utom toalettvatten) i marken. Det lönar sig alltid att reda ut huruvida markbehandling av avloppsvatten på tomten är möjlig. Du bör kontakta en lokal planerare, som gör den första bedömningen på tomten.

12 Avloppsvattenlösningar på de finska Green Islands öarna per fastighet: Vi ser att på Iniö släpper man avloppsvattnet ut i öppna diken i större utsträckning. På Högsåra och Skåldö har vi ett högt antal markbäddar. På Skåldö hittar vi också fosforfällor. Att installera en komposterande torrtoalett är den bästa miljöhandlingen. Samtidigt slipper man sanera sitt avloppssystem. Gråvattnet kan då även i fortsättningen oftast infiltreras i marken. Avloppsvattenfrågan på öar kan också lösas genom att bilda vattenandelslag eller genom att samarbeta med grannarna. Detta blir ofta billigare och garanterar bättre underhåll än om alla har privata lösningar.

13 Att kunna välja opartiska planerare när man förnyar eller bygger nya avloppslösningar är avgörande för ett lyckat slutresultat. Att från början dimensionera anläggningen rätt med avseende på användning, underhåll och service på lång sikt leder alltid till den mest ekonomiska lösningen i längden. För det behöver man en kunnig och erfaren planerare. I den här frågan kan kommunens miljöavdelning ge råd och stöd. Det torde ligga i kommunens intresse för hållbar utveckling. Att tänka på vid val av avloppslösning: - Hur ser förhållandena ut på platsen - Hur mycket avloppsvatten produceras - Hur mycket mark finns för avloppsanläggningen - Vem skall driva och sköta anläggningen - Prata med miljömyndigheten om vilka krav som ställs på din avloppslösning

14 Sopor Materialåtervinning spelar en stor roll i ett hållbart samhälle. Det är viktigt att avfallet ses som en resurs och behandlas på rätt sätt. Du själv avgör var ditt avfall hamnar och hur din omgivning ser ut. Det avfall som uppkommer ska i första hand återanvändas och i andra hand återvinnas. Bland återvinningsmetoderna finns kompostering eller rötning av exempelvis matavfall, materialåtervinning genom sortering av exempelvis förpackningar samt förbränning av avfall som ger energi. Det avfallet som uppkommer ska i sista hand deponeras. Avfall och sopor är det mest synliga miljöproblemet, speciellt under högsäsongen på sommaren. Enligt lagen är det kommunen som är skyldig att se till att det finns kärl för allt avfall. Det är i allas intresse att soporna får plats på återvinningsstationerna. Vi behöver minska avfallsmängderna och låta avfallet ingå i ett kretslopp av återanvändning och återvinning.

15 Kompostering Enligt enkätsvaren från öborna ser vi hur antalet av de fastigheter som komposterar sitt matavfall och de som inte gör det fördelades på de finska öarna i projektet. Vi ser att på Iniö komposterar flera fastigheter jämfört med Skåldö. Man kan inte dra för långt gående slutsatser på Vänö och Högsåra då antalet enkätsvar är så lågt.

16 De finska öarna som är med i Green Islands projektet: Iniö, Vänö, Högsåra och Skåldö För mer information, miljöbeskrivningar för öar, presentationer, och resultat gå till våra hemsidor: EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND INVESTING IN YOUR FUTURE Publikationens innehåll speglar författarens åsikter och förvaltande myndighet kan inte hållas ansvarig för den information som publiceras av projektdeltagarna.

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

Iniö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Iniö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Iniö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ornö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Ornö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Ornö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur man kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171 Sysavdagen 2017 Aktuellt från Sysav Peter Engström 15 maj 20171 Fn (2016) lever jordens befolkning som om vi hade 1,6 jordklot istället för det enda vi har Om hela jordens befolkning skulle ta efter den

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Ingmarsö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Ingmarsö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Ingmarsö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur man kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Utö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Utö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Utö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur man kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Sammanfattning resultat

Sammanfattning resultat Sammanfattning resultat Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är naturliga processer som producerar olika resurser som vi människor behöver för att leva och må bra. De ekosystemtjänster som förekommer på

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Avfallsplan

Avfallsplan Renhållningsordning Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Miljöbedömning Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Bakgrund... 3 Bedömningsgrunder och avgränsning... 3 Alternativ... 5 Nollalternativ... 5 Planalternativ...

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

På väg in i framtidens återvinning och återbruk Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, org.nr 556197-4022 Torggatan 11, plan 2, Box 63, 18621 Vallentuna Tel: 08-505 804 00 info@sorab.se www.sorab.se På väg in i framtidens återvinning och återbruk Idag

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Utö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Utö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Utö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur man kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Frågor för framtiden och samverkan

Frågor för framtiden och samverkan En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Hållbar utveckling. Biologi introduktion Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019 Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex Goda exempel att inspireras

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer