Siv Karlsson leg. Arbetsterapeut. Datum: Juni 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Siv Karlsson leg. Arbetsterapeut. Datum: Juni 2009"

Transkript

1 Utvärdering av personer med stroke efter avslutad rehabilitering inom VO Rehabiliteringsmedicin Orupssjukhuset, Lund med instrumentet Stroke Impact Scale (SIS). Författare. Datum: Juni 2009 Siv Karlsson leg. Arbetsterapeut. 1

2 Förord. På VO Rehabiliteringsmedicin, Orupssjukhuset Lund, bedrivs fortlöpande kvalitetsutveckling där bla uppföljning av patienterna är en viktig del. På kliniken används Functional Independence Measure (FIM) generellt för uppföljning och utvärdering under rehabiliteringsperioden samt inom stroke-teamet användes även FIM för uppföljning av patienter efter utskrivning, via telefonintervju efter sex veckor och tre månader. Kvaliteten på vårt arbete utvärderas och diskuteras kontinuerligt men externgranskas vart tredje år vid ackreditering enligt Commisson on Accreditation of Rehabilitation Facilities (CARF). Vid ackrediteringen år 2005, diskuterades nyttan av att följa upp personer med stroke under en längre tid t.ex. över ett år. Då FIM mäter på funktions och aktivitetsnivå var det önskvärt att hitta ett instrument som även innehåller frågor kring aktivitet och delaktighet. Valet föll på Stroke Impact Scale (SIS), som är ett instrument, framtaget för att förutom mäta den fysiska förmågan även kunna mäta känslor, kommunikation, minne, aktiviteter under en vanlig dag samt förmågan att delta i sociala aktiviteter, hos personer med stroke. Instrumentet (SIS, version 3.0) innehåller 59 frågor inom åtta domäner, dessutom finns en skattning av återhämtningen via en visuell analog skala (VAS). Syftet med studien var att undersöka om SIS är ett instrument som var användbart på vår klinik, för uppföljning av personer med stroke. Speciellt tack: Monika Vestling leg. Arbetsterapeut, Med. Lic.handledare. Ulla-Britt Flansbjer leg. Sjukgymnast. Med Doc, för behjälplighet vid dataanalys. Helene Månsson leg. Arbetsterapeut för hjälp att lägga in data. STROKE-riksförbundet samt Vårdprojekt 2008 som bidragit med pengar för att möjliggöra denna utvärdering. 2

3 Innehåll Sid Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Syfte 6 Resultat 7 Metod 10 Ekonomisk redogörelse 13 Vad fungerade bra/mindre bra 13 Slutsats och rekommendationer 14 Referenser/Litteraturförslag 15 3

4 Sammanfattning För att förbättra uppföljningen av stroke-patienter inom VO Rehabiliteringsmedicin Orupssjukhuset USiL efter 12 månader, ville vi undersöka om Stroke Impact Scale (SIS) var ett användbart instrument. SIS består av frågor inom åtta domäner: på funktion, aktivitet och delaktighetsnivå samt en visuell analog skala för skattad återhämtning. Under hösten 2005 och våren 2006 användes SIS vid utskrivningen samt skickades hem till patienterna efter sex veckor samt 12 månader. Totalt ingick 49 personer i studien. Svarsfrekvensen var god (kring 80%), men en del svar på frågor framför allt i slutet av enkäten fattades och hade behövt kompletterats via telefon. Resultatet visade att patienterna inte upplevde några förändringar inom åtta av nio domäner efter sex veckor, vilket medför att enkätsvaren vid utskrivningen kan vara base-line vid ev. fortsatt uppföljning. Efter 12 månader skattade man en ökad styrka i påverkad arm och ben, ökad förmåga inom aktiviteter en vanlig dag samt sociala aktiviteter/delaktighet, överensstämmer med flertalet studier (Edwards & O Connell, 2003.; Lai, Studentski, Duncan & Perera 2002; Nichols-Larsen, Clark, Zeringue. Greenspan & Blanton 2005). Resultatet att gruppen bibehöll eller förbättrade sin förmåga på funktion-, aktivitet- och delaktighetsnivå under det första året, stämmer överens med en studie från Göteborg (Olsson & Stibrandt- Sunnerhagen, 2007) av personer med stroke i yrkesverksam ålder. En bibehållen fysisk förmåga redovisas även i en uppföljningstudie i Kanada, sex månader efter strokerehabilitering som inneliggande patient (Hopman & Verner), men där är skattningen av bland annat den generella hälsa och hur man fungerar socialt är lägre vid uppföljningen än vid utskrivningen. Jönsson et al. (2005) har i en studie följt upp personer som fått stroke med bland annat SF-36. Den visar i motsats till vår, att personerna försämras i fysisk funktion mellan 4 och 16 månader och att åldern är en påverkande faktor. Jönssons undersökningsgrupp består till 25% av personer under 65 år medan det i vår grupp är 77%, vilket kan vara en förklaringen till ett mer positiv resultat i vår studie. SIS förefaller vara ett användbart instrument för uppföljning av våra stroke-patienter men även för att fånga upp enskilda patienters svårigheter och ev kunna erbjuda fortsatt rehabilitering i någon av våra grupper, som dagpatient. Domänen deltagande i sociala aktiviteter var den som skattades lägst efter 12 månader, vilket påtalar ett behov av fördjupning av frågor kring detta och eventuellt förändringar i upplägget av vår stroke-grupp cirka ett år efter insjuknandet. 4

5 Bakgrund Stroke eller slaganfall definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktion med symtom som varar minst 24 timmar eller leder till döden, där orsaken inte uppenbarligen är annan än vaskulär (SoS, 2000a, sid 22). Det är den vanligaste orsaken till bestående funktionsnedsättningar i Sverige. Årligen nyinsjuknar mer än personer i Sverige och ca 9000 återinsjuknar. Av de personer som nyinsjuknar är 20 % under 65 år (Norrving, 2007; SoS, 2005). Andelen yngre personer < 75 år, som får sin första stroke har ökat under senaste decenniet (Johansson, Norrving & Lindgren, 2000; Medin, Nordlund & Ekberg, 2004; Pessah- Rasmussen, Engström, Jerntorp& Janzon, 2003). Detta innebär att allt fler personer mitt i livet drabbas - då man fortfarande är yrkesverksam, har hemmaboende barn, har föräldrar som behöver stöttning et cetera. Det innebär att konsekvenser blir fler, drabbar fler livssituationer och påverkar fler personer i omgivningen. Funktionsnedsättningarna hos de personer som drabbats av stroke varierar mycket; motoriska nedsättningar, kommunikationsproblem, trötthet, minnesstörningar, uppmärksamhetsproblem, nedsatt problemlösnings - exekutiv förmåga (SoS, 2005; Stroke-riksförbundet, 2007). En del funktionsnedsättningar avklingar spontant inom de första dagarna/veckorna (Carr, 2000; Wade, 1987) men många kvarstår i mindre eller större grad och påverkar då personens förmåga att genomföra dagliga aktiviteter samt att engagera sig i olika livssituationer ( SoS 2003). Rehabilitering kan definieras på olika sätt men en beskrivning är, att det är en målinriktad och tidsbegränsad och i vissa fall återkommande process som har som mål att minimera individens upplevda aktivitetsnedsättning och begränsad delaktighet (SoS, 2000b) Behandlingen/rehabiliteringen i den akuta fasen efter en stroke fokuserar på kroppsstruktur och funktion, medan det vid rehabiliteringen i den subakuta fasen är fokus på aktivitet och delaktighet (Borg, Gerdle & Stibrandt Sunnhage, 2006). Det är viktigt att kunna fastställa arten och graden av sjukdomen eller skadan, men i rehabilitering ligger fokus på vilka konsekvenser det får för patienten. Rehabiliteringsmedicin genomgår en utvecklig från erfarenhetsbaserad till evidensbaserad verksamhet, där bedömning via standardiserade instrument skapar ett underlag för att så bra som möjligt kunna beskriva patienters svårigheter samt utvärdera effekten av rehabilitering (Wade, 1994). Det är viktigt att göra bedömningar på de olika nivåer som interventionerna utförs på (Trombly, 1993). 5

6 VO Rehabiliteringsmedicin på Orupssjukhuset, har i sin sektion för specialiserad rehabilitering ett stroke-team med plats för cirka 10 inneliggande patienter och fyra dagpatienter. Kliniken tillhör Universitetssjukhuset i Lund och de flesta personerna kommer från mellersta Skåne, men remisser kommer ifrån hela Region Skåne företrädesvis gällande person i arbetsför ålder med stroke. Kliniken bedriver fortlöpande kvalitetsutveckling där bla uppföljning av patienterna är en viktig del. På kliniken används Functional Independence Measure (FIM) (Granger 1986; Grimby, Gudjonsson, Rodhe, Stibrant Sunnerhagen, Sundh & Östensson, 1996) generellt för uppföljning och utvärdering under rehabiliteringsperioden. Inom stroke-teamet användes även FIM för uppföljning av patienter efter utskrivning, via telefonintervju efter sex veckor och tre månader. Kvaliteten på vårt arbete utvärderas och diskuteras kontinuerligt men externgranskas vart tredje år vid ackreditering enligt Commisson on Accreditation of Rehabilitation Facilities (CARF). Vid ackrediteringen år 2005, diskuterades nyttan av att följa upp personer med stroke under en längre tid t.ex. över ett år. Då FIM mäter på funktions och aktivitetsnivå är det önskvärt att ett instrument för en längre tids uppföljning även innehåller frågor kring aktivitet och delaktighet. Stroke Impact Scale (SIS) är ett instrument, framtaget för att förutom mäta den fysiska förmågan även kunna mäta känslor, kommunikation, minne, aktiviteter under en vanlig dag samt förmågan att delta i sociala aktiviteter, hos personer med stroke (Duncan, Wallance, Lai, Johnson, Embertson & Jacobs, 1999.) Syfte Studiens syfte var att undersöka om SIS är ett instrument som är användbart på vår klinik, för uppföljning av personer med stroke, med följande frågeställningar: Är det någon skillnad på skattningen vid utskrivningen och efter 6 veckor i hemmet - vilken base-line skall vi ha för vår eventuella långtidsuppföljning (12 månader)? Finns det någon förändring av personernas funktion, aktivitet och delaktighet under första året efter utskrivning, och i så fall hur? - Är det någon skillnad i resultatet om personen som haft hjälp att fylla i formuläret eller ej, och i så fall hur? - Är det någon skillnad i resultatet utifrån kön eller ålder, och i så fall hur? 6

7 Finns det några samband mellan eventuella förändringar och de olika domänerna inom SIS? Dessutom var syftet att undersöka om det utifrån utvärderingen finns ett behov av att ändra i vårt behandlingsupplägg eller uppföljningen av personer med stroke, och i så fall hur? Resultat Gruppen bestod av 33 män och 16 kvinnor, medelålder var 57,7 år ( år). En person hade en stroke för andra gången, övriga var förstagångsinsjuknade. Bortfallet i andra enkäten är 11 personer (22,4 %) och i tredje enkäten 9 personer (18,4%). Alla tre enkäterna har besvarats av 33 personer.vi valde att inte ringa och påminna om enkätsvar uteblev för att respektera att medverkan var valfri. Det fanns ett bortfall inom de tre olika enkäterna som såg ut på följande sätt. Tabell 1. Internt bortfall. Vid utskrivning (n=49) Efter 6 veckor (n=38) Efter 12 månader (n=40) Bortfall fråga/person (m)* Bortfall hela domäner / antal personer Fråga eller domän 0,1 0 / 0 Fråga 8(g)** 0 2,23 9 / 6 Domän 5-8*** 4 2,65 10 / 6 Domän 5-8*** 4 Bortfall VAS antal personer *m= medelvärde, ** 8(g) ditt deltagande i andliga eller religiösa aktiviteter, *** 5 aktivitet, 6 rörelseförmåga i och utanför hemmet, 7 använda påverkad hand samt 8 sociala aktiviteter/delaktighet. Bortfallet av frågor, som inte var besvarade, ökade i slutet av enkäterna och omfattade i vissa fall ett eller flera domäner. Därför räknades data från några domäner på något mindre antal värde. 7

8 Sju personer i andra enkäten och sex personer i tredje enkäten, hade hjälp av annan person att fylla i. En person som haft hjälp har missat en domän, i övrigt är endast några enstaka frågor missade av personer som haft hjälp. Vid jämförelse av svaren mellan första och andra enkäten fanns en skillnad i skattningen av återhämtningen, som är signifikant lägre efter sex veckor än vid utskrivningen. Det fanns ingen signifikant skillnad i någon annan domän. Skattningen av de olika domänerna rehabiliteringklinik, såg för gruppen ut på följande sätt ( Fig 1). i SIS, 12 månader efter utskrivning från minne o tankeförmåga 1. styrka i påverkad arm o ben 3. humör o känslor 4. samtala o läsa 5. aktiviterer vanlig dag 6. rörelseförmåga 7. använda påverkad hand 8.sociala aktiviteter/delaktighet Återhämtning Värdeaxel; Medianvärdet av medelvärdet i procent %, inom de olika domänderna 1-8 samt Återhämtning -VAS. Fig. 1. Skattningen av svaren i de 8 olika domänerna samt återhämtning, efter 12 månader (enkät 3). Generellt skattade personerna sig vid 12 månader lägst inom de tre domänerna; 1 styrka, 7 att använda den hand som påverkats mest av stroken samt 8 sociala aktiviteter /delaktighet. De domäner som skattats högst är 2 minne och tankeförmåga, 4 samtala och förstå vad man läser samt 6 rörelseförmåga i och utanför hemmet, är. (Figur 1). 8

9 Upplevda skillnader över 12 månader, det vill säga skattningen i första och tredje enkäten. Tabell 2. Skillnader mellan svaren i enkät 1v och 12 månader p-värde* Domän 1: stryka i påverkad arm / ben 0,007 Domän 2: minne och tankeförmåga ns** Domän 3: humörförändringar och kontroll av känslor Domän 4: samtala, förstå vad du läser och samtalar Domän 5: aktiviteter 0,049 Domän 6: rörelseförmåga i och utanför hemmet ns Domän 7: använda påverkad hand ns Domän 8: sociala aktiviteter/delaktighet 0,004 Återhämtning VAS * p 0,005, ** ns= icke signifikant ns ns ns Det fanns en ökning i skattningen av upplevd styrka i påverkad arm och ben, aktivitet och social aktivitet/delaktighet efter tolv månader (Tabell 2). Inom övriga domäner fanns ingen skillnad i skattningen jämfört med vid utskrivningen. Det fanns en skillnad i svaren mellan könen i den första enkäten i domän 3 humör (p= 0,074) och domän 8 delaktighet (p= 0,068), där kvinnorna skattar sig lägre, men detta var ej signifikant. Denna skillnad fanns inte vid de två andra skattningstillfällena. Det fanns inga skillnader i enkätsvaren över tid, tolv månader, mellan kön och ålder. De personer som hade haft hjälp att fylla i den andra enkäten, hade skattat sina värde signifikant lägre i fem domäner: 1 styrka, 4 samtal, 5 aktiviteter, 6 rörelseförmåga och 7 förmåga att använda påverkad hand, jämfört med de personer som fyllde i sin enkät själv. Denna skillnad fanns inte i den tredje enkäten, det vill säga efter 12 månader. Korrelationen av ökningen mellan första och tredje skattningstillfället av domänerna 5 aktivitet och 8 sociala aktiviteter/delaktighet samt övriga domäner i SIS, Tabell 3. Korrelation av aktivitet och delaktighet och övriga domäner. Aktivitet Delaktighet p-värde* p-värde* Domän 1: stryka i påverkad arm / ben 0,000 0,009 Domän 2: minne och tankeförmåga 0,002 ns** 9

10 Domän 3: humörförändringar och kontroll av känslor ns 0,003 Domän 4: samtala, förstå vad du läser och samtalar 0,007 ns Domän 5: aktiviteter - 0,002 Domän 6: rörelseförmåga i och utanför hemmet 0,000 0,003 Domän 7: använda påverkad hand 0,000 0,005 Domän 8: social aktivitet/delaktighet 0,002 - VAS; Återhämtning 0,000 0,004 * p 0,05, * * ns= icke signifikant. Sex av sju domäner samt VAS korrelerade med domän 5 aktivitet. Fem av sju domäner samt VAS korrelerade med domän 8 delaktighet ( Tabell 3.). Metod Instrument Instrumentet (SIS, version 3.0) innehåller 59 frågor inom åtta domäner; 1 styrka, 2 minne och tankeförmåga, 3 humörförändringar och kontroll av känslor, 4 samtala och förstå vad du läser, 5 aktiviteter i dagliga livet (ADL) / Instrumentella aktiviteter i dagliga livet (IADL), 6 förflyttningar, 7 handfunktion, 8 förmåga att delta i aktiviteter/sociala aktiviteter. Dessutom finns en skattning av återhämtningen via en visuell analog skala (VAS). Patienten skattar de olika frågorna på en fem-gradig skala; inte alls svårt, lite svårt, ganska svårt, mycket svårt eller oerhört svårt alternativt; aldrig, sällan, ibland, största delen av tiden eller hela tiden. Instrumentet har god validitet, är reliabelt samt känsligt för förändringar över tid (Duncan, Bode, Lai & Perera, 2003; Duncan et al., 1999; Edwards & O Conall, 2003). En studie har även gjorts på instrumentet där man jämfört skillnaden mellan personer med stroke respektive make/makas svar (Duncan, Lai, Tyler, Perera, Reker, Studenski, 2002). Där skattade anhöriga generellt personerna som haft stroke, som sämre jämfört med hur personerna skattade sig själva, men där skillnaderna bedömdes vara små och inte kliniskt meningsfyllda En studie där SIS skickades hem och resultaten jämfördes med svaren utifrån telefonintervju av FIM, Hälsoenkät SF-36 och Lawton IADL, visade något sämre samstämmighet än tidigare jämförelser mellan instrumenten (Duncan, Horner, Reker, Samsa, Hoenig, Hamilton, LaClair 10

11 & Dudley, 2002). De fysiska domänerna; styrka, rörelseförmåga och handfunktion, visade en bättre samstämmighet än frågor kring kommunikation, minne och delaktighet. SIS visade en mindre tak- och golveffekt gällande de fysiska domänerna än de övriga instrumenten. Instrumentet har använts vid en uppföljning i Australien av personer med stroke över ett, tre och fem år. Konklusionen var att de personer som var självständiga vid ett år fortsatte att vara det även efter fem år och att funktionen hos personer med stroke inte förändras signifikant över tid (White, Sweetapple & Levi, 2007). Till utvärderingen har använts version 3.0 med en reduktion av tre frågor; (f, h och i) under domän 3 förmåga att kontrollera dina känslor efter stroke, då dessa har en motsatt värdering vad gäller svarsalternativen, jämfört med övriga frågor. I övriga frågor innebär svarsalternativ 1 det lägsta värdet medan det i dessa frågor innebär det högsta värdet, vilket kan vara svårt att uppmärksamma för personer med stroke som kan ha kognitiva svårigheter (SOS 2005; Jönsson et al.). Summan av frågor blir 56. Tilläggsfråga efter enkäten; att kryssa för om man har haft hjälp att fylla i enkäten. Urval Utvärderingen med SIS gjordes på personer med diagnosen stroke, inskrivna på avdelning 107 på sektionen för specialiserad rehabilitering, under tiden Totalt ingick 55 personer i urvalet. Tre personer utgick eftersom de hade språksvårigheter och inte förstod en tredelad fråga som är ett inklusionskriterie för enkäten. En person missades och en gick till annan vårdinstans, vilket innebär att 50 personer svarade på första enkäten. En person avled under uppföljningstiden och har tagits bort ur materialet - därmed ingår 49 personer i studien. Bearbetning och Analys Materialet har bearbetats med beskrivande statistik och icke-paremetriska test i SPSS Enkät 1 vid utskrivningen Enkät 2 efter Sex veckor i hemmet Enkät 3 12 månader efter utskrivningen Fig. 1. Tidsflöde över de tre enkäterna. 11

12 Eftersom vissa personer inte varit hemma mer än enstaka dagar på permission, kan det vid utskrivningen vara svårt att skatta vissa frågor framför allt inom områdena aktivitet och delaktighet. Svaren från första enkäten vid utskrivningen har därför jämförts med svaren från andra enkäten, sex veckor efter utskrivningen, för att se om det finns någon skillnad ( Fig. 1). Syftet är att se vilken av bedömningarna vi skall använda vid eventuell fortsatt uppföljning av personer med stroke, med SIS. För att se skillnader över tid, 12 månader, jämfördes svaren i enkät 1 och 3 ( Fig 1). SIS använder samma mätlogaritm som för SF-36 (Stuart & Ware, 1992) och mäts på följande sätt, för varje domän: Transformerad skala= [ ( erhållna råpoäng- lägsta möjliga poäng) ] X 100 möjliga rådatapoäng Då någon fråga inte hade blivit ifylld, korrigerades detta genom att det är medelvärdet som räknas och justeras då genom att summan delas med antalet ifyllda frågor. Svaren i enkäterna jämfördes med Non Parametric Two related sample test. Jämförelse om skillnad i skattningen fanns mellan grupperna; kön och om personen haft hjälp eller ej vid ifyllande, gjordes med Mann-Whitney Test. Efter den första bearbetningen och utfallet där, gjordes en korrelationsanalys enligt Spearman för att undersöka om ålder eller kön korrelerade med skillnaden över ett år (mellan enkät 1 och 3). Dessutom gjordes en korrelationsanalys enligt Spearman, för att undersöka om några domäner var korrelerade med ökningen i domänerna 5 aktivitet och 8 sociala aktiviteter/delaktighet. Signifikansnivån p 0,05, accepterades för alla beräkningar 12

13 Ekonomisk redogörelse Författaren har använt 80 timmar på projektets bekostnad, att bearbeta data samt att skriva rapport. Dessutom har Ulla-Britt Flansbjer som varit behjälplig vid dataanalys tagit ut 16 timmar på projektets bekostnad. Projektmedel från Riks-stroke kr samt kr från Vårdprojekt 2008, summa kr x 1,16 / 21 = 1472 kr/dag x10 dagar kr x 1,16 / 21 = 1657 kr/dag x 2 dagar kr Sociala avgifter 45% kr Summa kr Vad fungerade bra/mindre bra. Svårigheten var att det inte gick att hitta en sammanhängande tid att arbeta med projektet utan att det blev uttag av tid en dag/vecka för att passa det kliniska arbetet och ersättare bäst. Detta medför att det blir en del starttid som är ineffektiv och som har behövt kompenseras med arbete på fritid. 13

14 Slutsats och rekommendationer Studien har gett indikationer på att gruppen som helhet har bibehållit eller ökat sin uppnådda fysiska funktion och ökat sin förmåga i olika dagliga och sociala aktiviteter, 12 månader efter utskrivning från rehabiliteringsklinik. Om det på kliniken finns ett behov av att följa personer med stroke över en längre tid efter fullföljd rehabilitering, är SIS ett användbart instrument Det visar förändringar inom de olika komponenterna inom ICF, där aktivitet och delaktighet är viktiga eftersom de är målet för rehabilitering. Vi kan använda utskrivningen som base-line och skicka hem formuläret efter 12 månader, men då komplettera uteblivna svar per telefon. SIS skulle vara användbart för en individuell uppföljning inför strokegrupp, som är cirka ett efter den första rehabiliteringsperioden. Den låga skattningen av delaktighet efter 12 månader indikerar att vi bör följa upp dessa frågor bättre och eventuellt anpassa upplägget av strokegruppen. Det skulle vara intressant att följa gruppen även över längre tid än 1 år, det inte finns så många studier över längre tid. 14

15 Referenser/Litteraturförslag Gunnar G, Stibrandt Sunnhagen K (2006). Bedömning och utvärdering aspekter på ICF. Grimby G & Stibrandt Sunnhage K (red.) Rehabiliteringsmedicin i teori och praktik (pp 20-27). Studentlitteratur. Danmark: Narayana Press. Broeks JG., Lankhorst GJ, Rumping K. & Prevo AJH (1999). The long term outcome of arm funktion after stroke: results of a follow up study. Disability and Rehabilitation ( 21) Carr JH & Shepherd RB (2000). Neurological rehabilitation Optimizing motor performance. Oxford: Butterman-Heinemann; Dorman PJ, Waddell F, Slattery J, Dennis M & Sandercock P (1997). Are Proxy Assessment of Health Status After Stroke With the EuroQol Questionaiere Feasiable, Accurate, and Unbiased? Stroke. 28: Duncan PW, Bode RK, Min Lai S & Perera S (2003). Rasch Analysis of a New stroke- Specific Outcome-Scale; the Stroke Impact Scale. Arch Phys Med Rehabil. Jul; 84(7): Duncan PW, Goldstein LB, Matchar D, Divine GW & Feussner J (1992). Meassurement of motor recovery after stroke: Outcome assessment and sample size and requirements. Stroke. 23: Duncan PW, Horner RD, Reker DM, Samsa GP, Hoenig H, Hamilton B, LaClair BJ & Dudley T.K.(2002a). Adherance to Postacute Rehabilitation Guidelines Is Associated With Functional Recovery in Stroke. Stroke. 33: Duncan PW, Lai SM, Tyler D, Perera S, Reker DM & Studenski S (2002b). Evaluation of Proxy Responses to the Stroke Impact Scale. Stroke. 33: Duncan PW, Wallance D, Lai SM, Johnson D, Embertson S & Jacobs L (1999). The Stroke Impact Scale Version 2.0. Evaluation of Reliability, Validity and Sensitivity to Change. Stroke. 30:

16 Duncan PW, Reker DM, Horner RD, Samsa GP, Hoenig H, LaClair BJ & Dudley TK (2002c). Performance of a mail-administered version of a stroke-specific outcome, the Stroke Impact scale. Clin Rehabil. 16: Edwards B & O Conell B (2003). Internal consistency and validity of the Stroke Impact Sale 2.0 ( SIS 2.0) and SIS-16 in an Australian sample. Qual Life Res. Dec;12(8): Flansbjer U-B, Downham D & Lexell J( 2006). Knee Muscle Strength, Gait Performance, and Perceived Participation After Stroke. Arch Phys med rehabil. Vol 87, Forsberg-Wäleby G, Möller A & Blomstrand C (2004). Psychological well-being of spouses of stroke patients during the first year after stroke. Clinical Rehabilitation. 18: Glader E-L., Stegmayr B. & Asplund K. (2002). Poststroke fatigue. A 2-yaer follow-up study of Stroke patients in Sweden. Stroke. 33: Grimby G. Gudjonsson G, Rodhe M, Stibrant Sunnerhagen K, Sundh V & Östensson M-L (1996). Functionel Independence Measure in Sweden: experience for outcome measurement in rehabilitation medicine. Scand J Rehabil Med. 28: Granger CV, Hamilton BB & Sherwin FS (1986). Guide for the use of the uniform data set for medical rehabilitation. Uniform Data System for Medical Rehabilitation Project Office, Buffalo General Hospital, New York 14203, USA. Hopman WM. & Verner J (2003). Quality of Life and After Inpatient Stroke Rehabilitation. Stroke. 34: Jönsson A-C, Lindgren I, Hallström B, Norrving B & Lidgren A (2005). Determinations of Quality of Life in Stroke Survivors and Their Informal Caregivers. Stroke. 36: Lai SM, Perera S, Duncan PW & Bode R (2003). Physical ans social functioning after stroke: compairison of the Stroke Impact Scale and Short Form-36. Stroke. 34(2);

17 Medin J, Nordlund A & Ekberg K (2004). Swedish Hospital Discharge Register. Increasing stroke incidence in Sweden between 1989 and 2000 among persons aged 30 to 65 years: evidence from the Swedish Hospital Discharge Register. Stroke. 35: Naess H., Waje-Andreassen U, Thomassen L., Nyland H.. & Myhr K-M. ( 2006). Health- Related Quality of Life Among Young Adults With Stroke on Long-Term Follow-up. Stroke. 37: Nichols-Larsen DS, Clark PC, Zeringue A, Greenspan A & Blanton S ( 2005) Factors Influencing Stroke Survivors Quality of Life During Subacute Recovery. Stroke; 36: Norrving B (2007). Förekomst i befolkningen. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets tematiska rum: Stroke vård, omsorg och rehabilitering. Tillgänglig: Tematiska rum Olsson BG & Stibrant Sunnhage K(2007). Functional and Cognitive Capacity and Health- Related Quality of Life 2 Years After day Hospital rehabilitation for Stroke: A prospective study. SienceDirect Journal of Stroke and Crerebrovascular Diseases. Tillgänglig: Pessah-Rasmussen H, Engström G, Jerntorp I & Janzon L (2003). Increasing stroke incidence and decreasing case fatality : a study from stroke register in Malmo, Sweden. Stroke. 32: Riks-Stroke (2007). Analyserande rapporter från Riks-Stroke för helåret Tillgänglig: Schepers.VP, Visser-Meily AM, Ketelaar M. & Lindeman E. (2006). Poststroke Fatigue: Course an Its Relation to Personal and Stroke-Related Factors. Arch Phys med Rehabil. Vol

18 SoS(2000a). Nationlla riktlinjer för strokesjukvård. Stockholm: Modíns Tryck. ISBN SoS (2000b). Om rehabiliteringsprocessen- innebörd och tillämpning. SoS- rapport 2000:04. Stockholm: Socialstyrelsen. SoS (2003). Klassifikation av funktionstillstånd och funktiondhinder Tillgänglig: SoS (2006). Nationella riktlinjer för strokesjukvård Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument..lindesberg: Rapport no.: Stuart AL & Ware JE (1992). Measuring functioning and wellbeing: the Medical Outcomes Study approach ( pp ). North Carolina: Duke University Press. Sturm JW, Donnan GA, Dewey HM, Macdonell RAL, Gilligan AK, Srikanth V & Thrifth AG (2004). Quality of life After Stroke. The North East Melbourne Stroke Incidence Study (NEMESIS). Stroke. 35: Trombly C (1993) The Issue Is Anticipating the future: Assessment of occupational function. American Journal of Occupational Therapy, 47: Trombly C & Ma H (2002). A synthesis of the effects of Occupational therapy for persons with stroke, part I: restoration of roles, tasks and activities. American Journal of Occupational Therapy. 56: Wade DT & Hewer R (1987). Functional abilities after Stroke; measurement, natural history and prognosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. Feb (2): White JH, Alston MK, Marquez JL, Sweetapple AL, Pollack MR, Attia J, Levi CR, Sturm J & Whyte S, 2007). Community-Dwelling Stroke Survivors: Function Is Not the Whole Story With Quality of Life. Arch Phys Med Rehabil. Vol 88; Wade DT (1994). Measurement in Neurological Rehabilitation. Oxford: Medical Publications. 18

19 19

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1 Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) är

Läs mer

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK rövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AW-FK Jan Sandqvist ed. Dr., universitetslektor Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier Linköpings universitet Björn Gerdle rofessor

Läs mer

62 neurologi i sverige nr 4 14

62 neurologi i sverige nr 4 14 62 neurologi i sverige nr 4 14 Att åldras med ryggmärgsskada I dag är det allt fler personer som har levt många år med en ryggmärgsskada. Här beskriver doktorand Ulrica Lundström en studie där man sökt

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA

VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA INFORMATIONSMATERIAL FÖR BRUKARE, NÄRSTÅENDE OCH REHABILITERINGSPERSONAL - avsett att användas av informatörer Maria

Läs mer

Specialiserad strokerehabmottagning, Lund

Specialiserad strokerehabmottagning, Lund VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Vårdprogram Specialiserad strokerehabmottagning, Lund Rehabiliteringsmedicin Verksamhetsområde neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus Augusti

Läs mer

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 Kostnadseffektanalys Behandling A Kostnader Effekter Kostnader A Kostnader B Effekter A Effekter

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

EXAMENSARBETE. Patienters upplevelse av sin rehabiliteringsplan. En kvalitativ studie. Anna Gradeen Moa Andersson 2013. Sjukgymnastexamen Sjukgymnast

EXAMENSARBETE. Patienters upplevelse av sin rehabiliteringsplan. En kvalitativ studie. Anna Gradeen Moa Andersson 2013. Sjukgymnastexamen Sjukgymnast EXAMENSARBETE Patienters upplevelse av sin rehabiliteringsplan En kvalitativ studie Anna Gradeen Moa Andersson 2013 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects

Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects Ida Lindblad Med. Dr, Leg psykolog Huvudhandledare: Bihandledare: Professor Elisabeth Fernell Professor Christopher Gillberg Docent Eva Billstedt

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Vårdprogram Stroke Psykolog

Vårdprogram Stroke Psykolog Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 1 (13) Fastställandedatum

Läs mer

Bedömning av rehabiliteringspotential hos geriatriska strokepatienter

Bedömning av rehabiliteringspotential hos geriatriska strokepatienter Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete, 15 högskolepoäng HT 2008 Bedömning av rehabiliteringspotential

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Konsekvenser av stroke i yrkesverksam ålder

Konsekvenser av stroke i yrkesverksam ålder Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge EXAMENSARBETE 15 hp Magisterkurs i klinisk neurologi 60 hp Höstterminen 2008 Konsekvenser av stroke i yrkesverksam

Läs mer

Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada

Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada Lovisa Hällgren Handledare: Kersti Samuelsson, Docent Björn Börsbo, Med dr Anna Lundqvist, Specialist neuropsykologi, Med dr Tack! Inledningsvis

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Hembesök Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Upplevelser av arbete efter stroke

Upplevelser av arbete efter stroke Sektionen för arbetsterapi Upplevelser av arbete efter stroke - Tankar kring rehabilitering, nuvarande arbetssituation och framtid Författare: Annelie Ralvert Handledare: Eva Ramel December 2006 Kandidatuppsats

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Evidens finns för god effekt av strokerehabilitering Litteraturöversikt utifrån WHOs klassifikationssystem ICF

Evidens finns för god effekt av strokerehabilitering Litteraturöversikt utifrån WHOs klassifikationssystem ICF Katharina Stibrant Sunnerhagen, docent, överläkare, rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, medlem

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer