Siv Karlsson leg. Arbetsterapeut. Datum: Juni 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Siv Karlsson leg. Arbetsterapeut. Datum: Juni 2009"

Transkript

1 Utvärdering av personer med stroke efter avslutad rehabilitering inom VO Rehabiliteringsmedicin Orupssjukhuset, Lund med instrumentet Stroke Impact Scale (SIS). Författare. Datum: Juni 2009 Siv Karlsson leg. Arbetsterapeut. 1

2 Förord. På VO Rehabiliteringsmedicin, Orupssjukhuset Lund, bedrivs fortlöpande kvalitetsutveckling där bla uppföljning av patienterna är en viktig del. På kliniken används Functional Independence Measure (FIM) generellt för uppföljning och utvärdering under rehabiliteringsperioden samt inom stroke-teamet användes även FIM för uppföljning av patienter efter utskrivning, via telefonintervju efter sex veckor och tre månader. Kvaliteten på vårt arbete utvärderas och diskuteras kontinuerligt men externgranskas vart tredje år vid ackreditering enligt Commisson on Accreditation of Rehabilitation Facilities (CARF). Vid ackrediteringen år 2005, diskuterades nyttan av att följa upp personer med stroke under en längre tid t.ex. över ett år. Då FIM mäter på funktions och aktivitetsnivå var det önskvärt att hitta ett instrument som även innehåller frågor kring aktivitet och delaktighet. Valet föll på Stroke Impact Scale (SIS), som är ett instrument, framtaget för att förutom mäta den fysiska förmågan även kunna mäta känslor, kommunikation, minne, aktiviteter under en vanlig dag samt förmågan att delta i sociala aktiviteter, hos personer med stroke. Instrumentet (SIS, version 3.0) innehåller 59 frågor inom åtta domäner, dessutom finns en skattning av återhämtningen via en visuell analog skala (VAS). Syftet med studien var att undersöka om SIS är ett instrument som var användbart på vår klinik, för uppföljning av personer med stroke. Speciellt tack: Monika Vestling leg. Arbetsterapeut, Med. Lic.handledare. Ulla-Britt Flansbjer leg. Sjukgymnast. Med Doc, för behjälplighet vid dataanalys. Helene Månsson leg. Arbetsterapeut för hjälp att lägga in data. STROKE-riksförbundet samt Vårdprojekt 2008 som bidragit med pengar för att möjliggöra denna utvärdering. 2

3 Innehåll Sid Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Syfte 6 Resultat 7 Metod 10 Ekonomisk redogörelse 13 Vad fungerade bra/mindre bra 13 Slutsats och rekommendationer 14 Referenser/Litteraturförslag 15 3

4 Sammanfattning För att förbättra uppföljningen av stroke-patienter inom VO Rehabiliteringsmedicin Orupssjukhuset USiL efter 12 månader, ville vi undersöka om Stroke Impact Scale (SIS) var ett användbart instrument. SIS består av frågor inom åtta domäner: på funktion, aktivitet och delaktighetsnivå samt en visuell analog skala för skattad återhämtning. Under hösten 2005 och våren 2006 användes SIS vid utskrivningen samt skickades hem till patienterna efter sex veckor samt 12 månader. Totalt ingick 49 personer i studien. Svarsfrekvensen var god (kring 80%), men en del svar på frågor framför allt i slutet av enkäten fattades och hade behövt kompletterats via telefon. Resultatet visade att patienterna inte upplevde några förändringar inom åtta av nio domäner efter sex veckor, vilket medför att enkätsvaren vid utskrivningen kan vara base-line vid ev. fortsatt uppföljning. Efter 12 månader skattade man en ökad styrka i påverkad arm och ben, ökad förmåga inom aktiviteter en vanlig dag samt sociala aktiviteter/delaktighet, överensstämmer med flertalet studier (Edwards & O Connell, 2003.; Lai, Studentski, Duncan & Perera 2002; Nichols-Larsen, Clark, Zeringue. Greenspan & Blanton 2005). Resultatet att gruppen bibehöll eller förbättrade sin förmåga på funktion-, aktivitet- och delaktighetsnivå under det första året, stämmer överens med en studie från Göteborg (Olsson & Stibrandt- Sunnerhagen, 2007) av personer med stroke i yrkesverksam ålder. En bibehållen fysisk förmåga redovisas även i en uppföljningstudie i Kanada, sex månader efter strokerehabilitering som inneliggande patient (Hopman & Verner), men där är skattningen av bland annat den generella hälsa och hur man fungerar socialt är lägre vid uppföljningen än vid utskrivningen. Jönsson et al. (2005) har i en studie följt upp personer som fått stroke med bland annat SF-36. Den visar i motsats till vår, att personerna försämras i fysisk funktion mellan 4 och 16 månader och att åldern är en påverkande faktor. Jönssons undersökningsgrupp består till 25% av personer under 65 år medan det i vår grupp är 77%, vilket kan vara en förklaringen till ett mer positiv resultat i vår studie. SIS förefaller vara ett användbart instrument för uppföljning av våra stroke-patienter men även för att fånga upp enskilda patienters svårigheter och ev kunna erbjuda fortsatt rehabilitering i någon av våra grupper, som dagpatient. Domänen deltagande i sociala aktiviteter var den som skattades lägst efter 12 månader, vilket påtalar ett behov av fördjupning av frågor kring detta och eventuellt förändringar i upplägget av vår stroke-grupp cirka ett år efter insjuknandet. 4

5 Bakgrund Stroke eller slaganfall definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktion med symtom som varar minst 24 timmar eller leder till döden, där orsaken inte uppenbarligen är annan än vaskulär (SoS, 2000a, sid 22). Det är den vanligaste orsaken till bestående funktionsnedsättningar i Sverige. Årligen nyinsjuknar mer än personer i Sverige och ca 9000 återinsjuknar. Av de personer som nyinsjuknar är 20 % under 65 år (Norrving, 2007; SoS, 2005). Andelen yngre personer < 75 år, som får sin första stroke har ökat under senaste decenniet (Johansson, Norrving & Lindgren, 2000; Medin, Nordlund & Ekberg, 2004; Pessah- Rasmussen, Engström, Jerntorp& Janzon, 2003). Detta innebär att allt fler personer mitt i livet drabbas - då man fortfarande är yrkesverksam, har hemmaboende barn, har föräldrar som behöver stöttning et cetera. Det innebär att konsekvenser blir fler, drabbar fler livssituationer och påverkar fler personer i omgivningen. Funktionsnedsättningarna hos de personer som drabbats av stroke varierar mycket; motoriska nedsättningar, kommunikationsproblem, trötthet, minnesstörningar, uppmärksamhetsproblem, nedsatt problemlösnings - exekutiv förmåga (SoS, 2005; Stroke-riksförbundet, 2007). En del funktionsnedsättningar avklingar spontant inom de första dagarna/veckorna (Carr, 2000; Wade, 1987) men många kvarstår i mindre eller större grad och påverkar då personens förmåga att genomföra dagliga aktiviteter samt att engagera sig i olika livssituationer ( SoS 2003). Rehabilitering kan definieras på olika sätt men en beskrivning är, att det är en målinriktad och tidsbegränsad och i vissa fall återkommande process som har som mål att minimera individens upplevda aktivitetsnedsättning och begränsad delaktighet (SoS, 2000b) Behandlingen/rehabiliteringen i den akuta fasen efter en stroke fokuserar på kroppsstruktur och funktion, medan det vid rehabiliteringen i den subakuta fasen är fokus på aktivitet och delaktighet (Borg, Gerdle & Stibrandt Sunnhage, 2006). Det är viktigt att kunna fastställa arten och graden av sjukdomen eller skadan, men i rehabilitering ligger fokus på vilka konsekvenser det får för patienten. Rehabiliteringsmedicin genomgår en utvecklig från erfarenhetsbaserad till evidensbaserad verksamhet, där bedömning via standardiserade instrument skapar ett underlag för att så bra som möjligt kunna beskriva patienters svårigheter samt utvärdera effekten av rehabilitering (Wade, 1994). Det är viktigt att göra bedömningar på de olika nivåer som interventionerna utförs på (Trombly, 1993). 5

6 VO Rehabiliteringsmedicin på Orupssjukhuset, har i sin sektion för specialiserad rehabilitering ett stroke-team med plats för cirka 10 inneliggande patienter och fyra dagpatienter. Kliniken tillhör Universitetssjukhuset i Lund och de flesta personerna kommer från mellersta Skåne, men remisser kommer ifrån hela Region Skåne företrädesvis gällande person i arbetsför ålder med stroke. Kliniken bedriver fortlöpande kvalitetsutveckling där bla uppföljning av patienterna är en viktig del. På kliniken används Functional Independence Measure (FIM) (Granger 1986; Grimby, Gudjonsson, Rodhe, Stibrant Sunnerhagen, Sundh & Östensson, 1996) generellt för uppföljning och utvärdering under rehabiliteringsperioden. Inom stroke-teamet användes även FIM för uppföljning av patienter efter utskrivning, via telefonintervju efter sex veckor och tre månader. Kvaliteten på vårt arbete utvärderas och diskuteras kontinuerligt men externgranskas vart tredje år vid ackreditering enligt Commisson on Accreditation of Rehabilitation Facilities (CARF). Vid ackrediteringen år 2005, diskuterades nyttan av att följa upp personer med stroke under en längre tid t.ex. över ett år. Då FIM mäter på funktions och aktivitetsnivå är det önskvärt att ett instrument för en längre tids uppföljning även innehåller frågor kring aktivitet och delaktighet. Stroke Impact Scale (SIS) är ett instrument, framtaget för att förutom mäta den fysiska förmågan även kunna mäta känslor, kommunikation, minne, aktiviteter under en vanlig dag samt förmågan att delta i sociala aktiviteter, hos personer med stroke (Duncan, Wallance, Lai, Johnson, Embertson & Jacobs, 1999.) Syfte Studiens syfte var att undersöka om SIS är ett instrument som är användbart på vår klinik, för uppföljning av personer med stroke, med följande frågeställningar: Är det någon skillnad på skattningen vid utskrivningen och efter 6 veckor i hemmet - vilken base-line skall vi ha för vår eventuella långtidsuppföljning (12 månader)? Finns det någon förändring av personernas funktion, aktivitet och delaktighet under första året efter utskrivning, och i så fall hur? - Är det någon skillnad i resultatet om personen som haft hjälp att fylla i formuläret eller ej, och i så fall hur? - Är det någon skillnad i resultatet utifrån kön eller ålder, och i så fall hur? 6

7 Finns det några samband mellan eventuella förändringar och de olika domänerna inom SIS? Dessutom var syftet att undersöka om det utifrån utvärderingen finns ett behov av att ändra i vårt behandlingsupplägg eller uppföljningen av personer med stroke, och i så fall hur? Resultat Gruppen bestod av 33 män och 16 kvinnor, medelålder var 57,7 år ( år). En person hade en stroke för andra gången, övriga var förstagångsinsjuknade. Bortfallet i andra enkäten är 11 personer (22,4 %) och i tredje enkäten 9 personer (18,4%). Alla tre enkäterna har besvarats av 33 personer.vi valde att inte ringa och påminna om enkätsvar uteblev för att respektera att medverkan var valfri. Det fanns ett bortfall inom de tre olika enkäterna som såg ut på följande sätt. Tabell 1. Internt bortfall. Vid utskrivning (n=49) Efter 6 veckor (n=38) Efter 12 månader (n=40) Bortfall fråga/person (m)* Bortfall hela domäner / antal personer Fråga eller domän 0,1 0 / 0 Fråga 8(g)** 0 2,23 9 / 6 Domän 5-8*** 4 2,65 10 / 6 Domän 5-8*** 4 Bortfall VAS antal personer *m= medelvärde, ** 8(g) ditt deltagande i andliga eller religiösa aktiviteter, *** 5 aktivitet, 6 rörelseförmåga i och utanför hemmet, 7 använda påverkad hand samt 8 sociala aktiviteter/delaktighet. Bortfallet av frågor, som inte var besvarade, ökade i slutet av enkäterna och omfattade i vissa fall ett eller flera domäner. Därför räknades data från några domäner på något mindre antal värde. 7

8 Sju personer i andra enkäten och sex personer i tredje enkäten, hade hjälp av annan person att fylla i. En person som haft hjälp har missat en domän, i övrigt är endast några enstaka frågor missade av personer som haft hjälp. Vid jämförelse av svaren mellan första och andra enkäten fanns en skillnad i skattningen av återhämtningen, som är signifikant lägre efter sex veckor än vid utskrivningen. Det fanns ingen signifikant skillnad i någon annan domän. Skattningen av de olika domänerna rehabiliteringklinik, såg för gruppen ut på följande sätt ( Fig 1). i SIS, 12 månader efter utskrivning från minne o tankeförmåga 1. styrka i påverkad arm o ben 3. humör o känslor 4. samtala o läsa 5. aktiviterer vanlig dag 6. rörelseförmåga 7. använda påverkad hand 8.sociala aktiviteter/delaktighet Återhämtning Värdeaxel; Medianvärdet av medelvärdet i procent %, inom de olika domänderna 1-8 samt Återhämtning -VAS. Fig. 1. Skattningen av svaren i de 8 olika domänerna samt återhämtning, efter 12 månader (enkät 3). Generellt skattade personerna sig vid 12 månader lägst inom de tre domänerna; 1 styrka, 7 att använda den hand som påverkats mest av stroken samt 8 sociala aktiviteter /delaktighet. De domäner som skattats högst är 2 minne och tankeförmåga, 4 samtala och förstå vad man läser samt 6 rörelseförmåga i och utanför hemmet, är. (Figur 1). 8

9 Upplevda skillnader över 12 månader, det vill säga skattningen i första och tredje enkäten. Tabell 2. Skillnader mellan svaren i enkät 1v och 12 månader p-värde* Domän 1: stryka i påverkad arm / ben 0,007 Domän 2: minne och tankeförmåga ns** Domän 3: humörförändringar och kontroll av känslor Domän 4: samtala, förstå vad du läser och samtalar Domän 5: aktiviteter 0,049 Domän 6: rörelseförmåga i och utanför hemmet ns Domän 7: använda påverkad hand ns Domän 8: sociala aktiviteter/delaktighet 0,004 Återhämtning VAS * p 0,005, ** ns= icke signifikant ns ns ns Det fanns en ökning i skattningen av upplevd styrka i påverkad arm och ben, aktivitet och social aktivitet/delaktighet efter tolv månader (Tabell 2). Inom övriga domäner fanns ingen skillnad i skattningen jämfört med vid utskrivningen. Det fanns en skillnad i svaren mellan könen i den första enkäten i domän 3 humör (p= 0,074) och domän 8 delaktighet (p= 0,068), där kvinnorna skattar sig lägre, men detta var ej signifikant. Denna skillnad fanns inte vid de två andra skattningstillfällena. Det fanns inga skillnader i enkätsvaren över tid, tolv månader, mellan kön och ålder. De personer som hade haft hjälp att fylla i den andra enkäten, hade skattat sina värde signifikant lägre i fem domäner: 1 styrka, 4 samtal, 5 aktiviteter, 6 rörelseförmåga och 7 förmåga att använda påverkad hand, jämfört med de personer som fyllde i sin enkät själv. Denna skillnad fanns inte i den tredje enkäten, det vill säga efter 12 månader. Korrelationen av ökningen mellan första och tredje skattningstillfället av domänerna 5 aktivitet och 8 sociala aktiviteter/delaktighet samt övriga domäner i SIS, Tabell 3. Korrelation av aktivitet och delaktighet och övriga domäner. Aktivitet Delaktighet p-värde* p-värde* Domän 1: stryka i påverkad arm / ben 0,000 0,009 Domän 2: minne och tankeförmåga 0,002 ns** 9

10 Domän 3: humörförändringar och kontroll av känslor ns 0,003 Domän 4: samtala, förstå vad du läser och samtalar 0,007 ns Domän 5: aktiviteter - 0,002 Domän 6: rörelseförmåga i och utanför hemmet 0,000 0,003 Domän 7: använda påverkad hand 0,000 0,005 Domän 8: social aktivitet/delaktighet 0,002 - VAS; Återhämtning 0,000 0,004 * p 0,05, * * ns= icke signifikant. Sex av sju domäner samt VAS korrelerade med domän 5 aktivitet. Fem av sju domäner samt VAS korrelerade med domän 8 delaktighet ( Tabell 3.). Metod Instrument Instrumentet (SIS, version 3.0) innehåller 59 frågor inom åtta domäner; 1 styrka, 2 minne och tankeförmåga, 3 humörförändringar och kontroll av känslor, 4 samtala och förstå vad du läser, 5 aktiviteter i dagliga livet (ADL) / Instrumentella aktiviteter i dagliga livet (IADL), 6 förflyttningar, 7 handfunktion, 8 förmåga att delta i aktiviteter/sociala aktiviteter. Dessutom finns en skattning av återhämtningen via en visuell analog skala (VAS). Patienten skattar de olika frågorna på en fem-gradig skala; inte alls svårt, lite svårt, ganska svårt, mycket svårt eller oerhört svårt alternativt; aldrig, sällan, ibland, största delen av tiden eller hela tiden. Instrumentet har god validitet, är reliabelt samt känsligt för förändringar över tid (Duncan, Bode, Lai & Perera, 2003; Duncan et al., 1999; Edwards & O Conall, 2003). En studie har även gjorts på instrumentet där man jämfört skillnaden mellan personer med stroke respektive make/makas svar (Duncan, Lai, Tyler, Perera, Reker, Studenski, 2002). Där skattade anhöriga generellt personerna som haft stroke, som sämre jämfört med hur personerna skattade sig själva, men där skillnaderna bedömdes vara små och inte kliniskt meningsfyllda En studie där SIS skickades hem och resultaten jämfördes med svaren utifrån telefonintervju av FIM, Hälsoenkät SF-36 och Lawton IADL, visade något sämre samstämmighet än tidigare jämförelser mellan instrumenten (Duncan, Horner, Reker, Samsa, Hoenig, Hamilton, LaClair 10

11 & Dudley, 2002). De fysiska domänerna; styrka, rörelseförmåga och handfunktion, visade en bättre samstämmighet än frågor kring kommunikation, minne och delaktighet. SIS visade en mindre tak- och golveffekt gällande de fysiska domänerna än de övriga instrumenten. Instrumentet har använts vid en uppföljning i Australien av personer med stroke över ett, tre och fem år. Konklusionen var att de personer som var självständiga vid ett år fortsatte att vara det även efter fem år och att funktionen hos personer med stroke inte förändras signifikant över tid (White, Sweetapple & Levi, 2007). Till utvärderingen har använts version 3.0 med en reduktion av tre frågor; (f, h och i) under domän 3 förmåga att kontrollera dina känslor efter stroke, då dessa har en motsatt värdering vad gäller svarsalternativen, jämfört med övriga frågor. I övriga frågor innebär svarsalternativ 1 det lägsta värdet medan det i dessa frågor innebär det högsta värdet, vilket kan vara svårt att uppmärksamma för personer med stroke som kan ha kognitiva svårigheter (SOS 2005; Jönsson et al.). Summan av frågor blir 56. Tilläggsfråga efter enkäten; att kryssa för om man har haft hjälp att fylla i enkäten. Urval Utvärderingen med SIS gjordes på personer med diagnosen stroke, inskrivna på avdelning 107 på sektionen för specialiserad rehabilitering, under tiden Totalt ingick 55 personer i urvalet. Tre personer utgick eftersom de hade språksvårigheter och inte förstod en tredelad fråga som är ett inklusionskriterie för enkäten. En person missades och en gick till annan vårdinstans, vilket innebär att 50 personer svarade på första enkäten. En person avled under uppföljningstiden och har tagits bort ur materialet - därmed ingår 49 personer i studien. Bearbetning och Analys Materialet har bearbetats med beskrivande statistik och icke-paremetriska test i SPSS Enkät 1 vid utskrivningen Enkät 2 efter Sex veckor i hemmet Enkät 3 12 månader efter utskrivningen Fig. 1. Tidsflöde över de tre enkäterna. 11

12 Eftersom vissa personer inte varit hemma mer än enstaka dagar på permission, kan det vid utskrivningen vara svårt att skatta vissa frågor framför allt inom områdena aktivitet och delaktighet. Svaren från första enkäten vid utskrivningen har därför jämförts med svaren från andra enkäten, sex veckor efter utskrivningen, för att se om det finns någon skillnad ( Fig. 1). Syftet är att se vilken av bedömningarna vi skall använda vid eventuell fortsatt uppföljning av personer med stroke, med SIS. För att se skillnader över tid, 12 månader, jämfördes svaren i enkät 1 och 3 ( Fig 1). SIS använder samma mätlogaritm som för SF-36 (Stuart & Ware, 1992) och mäts på följande sätt, för varje domän: Transformerad skala= [ ( erhållna råpoäng- lägsta möjliga poäng) ] X 100 möjliga rådatapoäng Då någon fråga inte hade blivit ifylld, korrigerades detta genom att det är medelvärdet som räknas och justeras då genom att summan delas med antalet ifyllda frågor. Svaren i enkäterna jämfördes med Non Parametric Two related sample test. Jämförelse om skillnad i skattningen fanns mellan grupperna; kön och om personen haft hjälp eller ej vid ifyllande, gjordes med Mann-Whitney Test. Efter den första bearbetningen och utfallet där, gjordes en korrelationsanalys enligt Spearman för att undersöka om ålder eller kön korrelerade med skillnaden över ett år (mellan enkät 1 och 3). Dessutom gjordes en korrelationsanalys enligt Spearman, för att undersöka om några domäner var korrelerade med ökningen i domänerna 5 aktivitet och 8 sociala aktiviteter/delaktighet. Signifikansnivån p 0,05, accepterades för alla beräkningar 12

13 Ekonomisk redogörelse Författaren har använt 80 timmar på projektets bekostnad, att bearbeta data samt att skriva rapport. Dessutom har Ulla-Britt Flansbjer som varit behjälplig vid dataanalys tagit ut 16 timmar på projektets bekostnad. Projektmedel från Riks-stroke kr samt kr från Vårdprojekt 2008, summa kr x 1,16 / 21 = 1472 kr/dag x10 dagar kr x 1,16 / 21 = 1657 kr/dag x 2 dagar kr Sociala avgifter 45% kr Summa kr Vad fungerade bra/mindre bra. Svårigheten var att det inte gick att hitta en sammanhängande tid att arbeta med projektet utan att det blev uttag av tid en dag/vecka för att passa det kliniska arbetet och ersättare bäst. Detta medför att det blir en del starttid som är ineffektiv och som har behövt kompenseras med arbete på fritid. 13

14 Slutsats och rekommendationer Studien har gett indikationer på att gruppen som helhet har bibehållit eller ökat sin uppnådda fysiska funktion och ökat sin förmåga i olika dagliga och sociala aktiviteter, 12 månader efter utskrivning från rehabiliteringsklinik. Om det på kliniken finns ett behov av att följa personer med stroke över en längre tid efter fullföljd rehabilitering, är SIS ett användbart instrument Det visar förändringar inom de olika komponenterna inom ICF, där aktivitet och delaktighet är viktiga eftersom de är målet för rehabilitering. Vi kan använda utskrivningen som base-line och skicka hem formuläret efter 12 månader, men då komplettera uteblivna svar per telefon. SIS skulle vara användbart för en individuell uppföljning inför strokegrupp, som är cirka ett efter den första rehabiliteringsperioden. Den låga skattningen av delaktighet efter 12 månader indikerar att vi bör följa upp dessa frågor bättre och eventuellt anpassa upplägget av strokegruppen. Det skulle vara intressant att följa gruppen även över längre tid än 1 år, det inte finns så många studier över längre tid. 14

15 Referenser/Litteraturförslag Gunnar G, Stibrandt Sunnhagen K (2006). Bedömning och utvärdering aspekter på ICF. Grimby G & Stibrandt Sunnhage K (red.) Rehabiliteringsmedicin i teori och praktik (pp 20-27). Studentlitteratur. Danmark: Narayana Press. Broeks JG., Lankhorst GJ, Rumping K. & Prevo AJH (1999). The long term outcome of arm funktion after stroke: results of a follow up study. Disability and Rehabilitation ( 21) Carr JH & Shepherd RB (2000). Neurological rehabilitation Optimizing motor performance. Oxford: Butterman-Heinemann; Dorman PJ, Waddell F, Slattery J, Dennis M & Sandercock P (1997). Are Proxy Assessment of Health Status After Stroke With the EuroQol Questionaiere Feasiable, Accurate, and Unbiased? Stroke. 28: Duncan PW, Bode RK, Min Lai S & Perera S (2003). Rasch Analysis of a New stroke- Specific Outcome-Scale; the Stroke Impact Scale. Arch Phys Med Rehabil. Jul; 84(7): Duncan PW, Goldstein LB, Matchar D, Divine GW & Feussner J (1992). Meassurement of motor recovery after stroke: Outcome assessment and sample size and requirements. Stroke. 23: Duncan PW, Horner RD, Reker DM, Samsa GP, Hoenig H, Hamilton B, LaClair BJ & Dudley T.K.(2002a). Adherance to Postacute Rehabilitation Guidelines Is Associated With Functional Recovery in Stroke. Stroke. 33: Duncan PW, Lai SM, Tyler D, Perera S, Reker DM & Studenski S (2002b). Evaluation of Proxy Responses to the Stroke Impact Scale. Stroke. 33: Duncan PW, Wallance D, Lai SM, Johnson D, Embertson S & Jacobs L (1999). The Stroke Impact Scale Version 2.0. Evaluation of Reliability, Validity and Sensitivity to Change. Stroke. 30:

16 Duncan PW, Reker DM, Horner RD, Samsa GP, Hoenig H, LaClair BJ & Dudley TK (2002c). Performance of a mail-administered version of a stroke-specific outcome, the Stroke Impact scale. Clin Rehabil. 16: Edwards B & O Conell B (2003). Internal consistency and validity of the Stroke Impact Sale 2.0 ( SIS 2.0) and SIS-16 in an Australian sample. Qual Life Res. Dec;12(8): Flansbjer U-B, Downham D & Lexell J( 2006). Knee Muscle Strength, Gait Performance, and Perceived Participation After Stroke. Arch Phys med rehabil. Vol 87, Forsberg-Wäleby G, Möller A & Blomstrand C (2004). Psychological well-being of spouses of stroke patients during the first year after stroke. Clinical Rehabilitation. 18: Glader E-L., Stegmayr B. & Asplund K. (2002). Poststroke fatigue. A 2-yaer follow-up study of Stroke patients in Sweden. Stroke. 33: Grimby G. Gudjonsson G, Rodhe M, Stibrant Sunnerhagen K, Sundh V & Östensson M-L (1996). Functionel Independence Measure in Sweden: experience for outcome measurement in rehabilitation medicine. Scand J Rehabil Med. 28: Granger CV, Hamilton BB & Sherwin FS (1986). Guide for the use of the uniform data set for medical rehabilitation. Uniform Data System for Medical Rehabilitation Project Office, Buffalo General Hospital, New York 14203, USA. Hopman WM. & Verner J (2003). Quality of Life and After Inpatient Stroke Rehabilitation. Stroke. 34: Jönsson A-C, Lindgren I, Hallström B, Norrving B & Lidgren A (2005). Determinations of Quality of Life in Stroke Survivors and Their Informal Caregivers. Stroke. 36: Lai SM, Perera S, Duncan PW & Bode R (2003). Physical ans social functioning after stroke: compairison of the Stroke Impact Scale and Short Form-36. Stroke. 34(2);

17 Medin J, Nordlund A & Ekberg K (2004). Swedish Hospital Discharge Register. Increasing stroke incidence in Sweden between 1989 and 2000 among persons aged 30 to 65 years: evidence from the Swedish Hospital Discharge Register. Stroke. 35: Naess H., Waje-Andreassen U, Thomassen L., Nyland H.. & Myhr K-M. ( 2006). Health- Related Quality of Life Among Young Adults With Stroke on Long-Term Follow-up. Stroke. 37: Nichols-Larsen DS, Clark PC, Zeringue A, Greenspan A & Blanton S ( 2005) Factors Influencing Stroke Survivors Quality of Life During Subacute Recovery. Stroke; 36: Norrving B (2007). Förekomst i befolkningen. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets tematiska rum: Stroke vård, omsorg och rehabilitering. Tillgänglig: Tematiska rum Olsson BG & Stibrant Sunnhage K(2007). Functional and Cognitive Capacity and Health- Related Quality of Life 2 Years After day Hospital rehabilitation for Stroke: A prospective study. SienceDirect Journal of Stroke and Crerebrovascular Diseases. Tillgänglig: Pessah-Rasmussen H, Engström G, Jerntorp I & Janzon L (2003). Increasing stroke incidence and decreasing case fatality : a study from stroke register in Malmo, Sweden. Stroke. 32: Riks-Stroke (2007). Analyserande rapporter från Riks-Stroke för helåret Tillgänglig: Schepers.VP, Visser-Meily AM, Ketelaar M. & Lindeman E. (2006). Poststroke Fatigue: Course an Its Relation to Personal and Stroke-Related Factors. Arch Phys med Rehabil. Vol

18 SoS(2000a). Nationlla riktlinjer för strokesjukvård. Stockholm: Modíns Tryck. ISBN SoS (2000b). Om rehabiliteringsprocessen- innebörd och tillämpning. SoS- rapport 2000:04. Stockholm: Socialstyrelsen. SoS (2003). Klassifikation av funktionstillstånd och funktiondhinder Tillgänglig: SoS (2006). Nationella riktlinjer för strokesjukvård Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument..lindesberg: Rapport no.: Stuart AL & Ware JE (1992). Measuring functioning and wellbeing: the Medical Outcomes Study approach ( pp ). North Carolina: Duke University Press. Sturm JW, Donnan GA, Dewey HM, Macdonell RAL, Gilligan AK, Srikanth V & Thrifth AG (2004). Quality of life After Stroke. The North East Melbourne Stroke Incidence Study (NEMESIS). Stroke. 35: Trombly C (1993) The Issue Is Anticipating the future: Assessment of occupational function. American Journal of Occupational Therapy, 47: Trombly C & Ma H (2002). A synthesis of the effects of Occupational therapy for persons with stroke, part I: restoration of roles, tasks and activities. American Journal of Occupational Therapy. 56: Wade DT & Hewer R (1987). Functional abilities after Stroke; measurement, natural history and prognosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. Feb (2): White JH, Alston MK, Marquez JL, Sweetapple AL, Pollack MR, Attia J, Levi CR, Sturm J & Whyte S, 2007). Community-Dwelling Stroke Survivors: Function Is Not the Whole Story With Quality of Life. Arch Phys Med Rehabil. Vol 88; Wade DT (1994). Measurement in Neurological Rehabilitation. Oxford: Medical Publications. 18

19 19

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Stroke = slaganfall WHO

Stroke = slaganfall WHO Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Dolda funktionshinder efter stroke.

Dolda funktionshinder efter stroke. Dolda funktionshinder efter stroke. Gunnel E Carlsson, Anders Möller, Christian Blomstrand Denna studie utforskar livssituationen ett år efter insjuknandet i en till synes lätt stroke. De fysiska funktionshindren

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

En beskrivning av yngre strokepatienters upplevelser och behov. Jenny Röding, Ann Öhman, Jan Malm och Britta Lindström

En beskrivning av yngre strokepatienters upplevelser och behov. Jenny Röding, Ann Öhman, Jan Malm och Britta Lindström Frustrerad En beskrivning av yngre strokepatienters upplevelser och behov Jenny Röding, Ann Öhman, Jan Malm och Britta Lindström Även om antalet yngre personer med stroke är få i förhållande till de äldre,

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde Basenhet: Samrehab, Kommun och Primärvård i GGVV Processteam: Anne-Sofie Linderum (arbetsterapeut, Vaggeryds kommun), Carina

Läs mer

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

EMG vid polio; varför det? Tankar från en rehabläkare

EMG vid polio; varför det? Tankar från en rehabläkare EMG vid polio; varför det? Tankar från en rehabläkare Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi Områden Vad är polio? Vad är EMG? Vad

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

PedsQL Family Impact Module

PedsQL Family Impact Module PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall

Läs mer

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom 2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10 Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård

Läs mer

Att leva med ett dolt funktionshinder

Att leva med ett dolt funktionshinder Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Återgång i arbete bland yngre strokepatienter

Återgång i arbete bland yngre strokepatienter Återgång i arbete bland yngre strokepatienter - effekter av socioekonomisk position Sven Trygged och Ingemar Kåreholt Frågan som ställs är Vad har socioekonomisk position för effekt på återgång i arbete

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and

Läs mer

Makar till personer med stroke. Stroke

Makar till personer med stroke. Stroke Stroke Makar till personer med stroke En avsevärd andel av makar och sambor till personer som haft stroke upplever lägre hälsorelaterad livskvalitet än makar till friska kontrollpersoner sju år efter partnerns

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET

REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET Program för REHABILITERING AV PERSONER MED FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA- ÖPPENVÅRDSTEAMET VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes Universitetssjukhus 2011 rev. 2013 rev. 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer