Nationella riktlinjer för diabetesvården Stöd för styrning och ledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Stöd för styrning och ledning"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Stöd för styrning och ledning

2

3 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 stöd för styrning och ledning 1

4 ISBN: Artikelnr: Omslag: Socialstyrelsen/Tiina Laukkanen Foto: John Henley/Corbis/Scanpix Sättning: Edita Västra Aros Tryck:Andra upplagan, Edita Västra Aros, Västerås, februari

5 Förord Socialstyrelsens syfte med Nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i landsting och regioner, så att dessa kan styra hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. Riktlinjerna ska också bidra till ett ordnat införande av nya metoder och utmönstring av ineffektiva eller skadliga metoder. Riktlinjerna innehåller rekommendationer på gruppnivå. De är i första hand ett underlag för resursfördelning inom sjukdomsgrupp eller verksamhetsområde, så kallade vertikala prioriteringar. De kan även i viss mån vara ett underlag vid prioriteringar mellan olika sjukdomsgrupper, verksamhetsområden eller kliniker, så kallade horisontella prioriteringar. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 är en revidering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och behandling av diabetes Nationella riktlinjer för diabetesvården består av 185 rekommendationer, inom områdena screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, förebyggande av hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, förebyggande av komplikationer och graviditet. Riktlinjerna innefattar både typ 1- och typ 2-diabetes men inte vård av barn med diabetes. Socialstyrelsen kommer att publicera Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder under Dessa riktlinjer ska ge rekommendationer om vilka metoder hälso- och sjukvårdpersonal kan använda för att hjälpa patienter att förändra sina levnadsvanor. Rekommendationerna kommer att kunna ge ytterligare vägledning om lämpliga metoder att använda bland annat inom diabetesvården. Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom diabetesvården på så sätt att förhållandevis mer resurs er fördelas till högt prioriterade hälsotillstånd och åtgärder än till dem som fått låg rangordning. För att ytterligare ge beslutsfattarna ett underlag ingår i riktlinjerna en analys av de ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som rekommendationerna kan förväntas leda till, jämfört med nuvarande praxis. Analysen utgår både från det hälsoekonomiska faktaunderlaget och från sjukvårdsregionernas egna konsekvensanalyser. En annan viktig del av riktlinjerna är Socialstyrelsens indikatorer för god diabetesvård, som utgår från centrala rekommendationer i rikt linj erna. Med utgångspunkt i indikatorerna kommer Socialstyrelsen under att göra en uppföljning av diabetesvården. 3

6 En preliminär version av riktlinjerna har diskuterats i en öppen process i landsting och regioner, genom bland annat regionala seminarier. Sjukvårdshuvudmännen har även haft möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på innehållet i riktlinjerna till Socialstyrelsen. Berörda special istföreningar, vårdyrkesorganisationer och patientorganisationer med flera har också lämnat synpunkter på riktlinjerna. Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande deltagit i arbetet med att ta fram de Nationella riktlinjerna för diabetesvården. Lars-Erik Holm Generaldirektör Lena Weilandt Enhetschef nationella riktlinjer 4

7 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Riktlinjerna för diabetesvården... 7 Några centrala rekommendationer och deras konsekvenser... 7 Inledning Uppdraget till Socialstyrelsen Riktlinjerna ett stöd för prioriteringar Socialstyrelsens riktlinjer jämfört med internationella riktlinjer Diabetes tas upp i vägledningen om sjukskrivning Den totala bedömningen av patienten avgör insatsen Diabetesvården i dag Rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Förebygga diabeteskomplikationer Omvårdnad Glukoskontroll Diabetes och graviditet Diabetesfoten Övervikt och fetma Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Förebygga diabeteskomplikationer Glukoskontroll Diabetesfoten Övervikt och fetma Indikatorer för god diabetesvård Inledning Redovisning av indikatorer

8 Information, delaktighet och etiska överväganden Kommunikationen med patienten hälso- och sjukvårdens skyldigheter Individuellt anpassad information Projektorganisation Referenser Bilaga 1: Tillstånds- och åtgärdslista

9 Sammanfattning Riktlinjerna för diabetesvården Nationella riktlinjer för diabetesvården innehåller 185 rekommendationer för diabetesvården. I bilaga 1 (tillstånds- och åtgärdslista) finns samtliga beskrivna och prioriterade alternativt hänförda till icke-göra eller FoU. I riktlinjerna har Socialstyrelsen valt ut ett antal rekommendationer som myndigheten bedömer är särskilt viktiga för sjukvårdshuvudmännen. När det gäller mat vid diabetes så genomför SBU en vetenskaplig genomgång i en särskild process. Underlaget kommer att återföras till Socialstyrelsen under 2010 för vidare handläggning. Några centrala rekommendationer och deras konsekvenser Screening, prevention och levnadsvanor Förändrade kostvanor med överkonsumtion av mat och fysisk inaktivitet har bidragit till en ökning av övervikt, fetma och typ 2-diabetes. Förebyggande åtgärder, inklusive folkhälsoarbete, är en möjlighet att minska risken för diabetes och behovet av sjukvård. Därför bör hälso- och sjukvården genomföra opportunistisk screening hos individer som löper ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes främst med målet att erbjuda livsstilsbehandling. Flera stora studier har visat att risken att utveckla typ 2-diabetes från nedsatt glukostolerans (IGT) kan minska med cirka 50 procent med åtgärder som rör mat och motion och som leder till viktminskning. Hälsooch sjukvården bör därför erbjuda strukturerade program för påverkan av levnadsvanor (kost och fysisk aktivitet). Kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper kraftigt ökad risk för diabetes även senare i livet. Livsstilsbehandling (huvudsakligen fysisk aktivitet och kostförändringar men även insatser mot rökning, övervikt och alkohol) kan förhindra uppkomsten av diabetes hos högriskindivider med nedsatt glukostolerans, inklusive kvinnor som haft graviditetsdiabetes. Därför bör vården ge kvinnan råd om att förändra skadliga levnadsvanor efter en genomgången graviditetsdiabetes. Vården bör även systematiskt följa upp kvinnans vikt, blodglukos (blodsocker) och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. 7

10 Förebygga diabeteskomplikationer Genom att brett angripa de riskfaktorer som har starkast samband med uppkomsten av förändringar i de små och stora blodkärlen kan diabeteskomplikationer fördröjas eller förhindras. Förändringarna kan bland annat leda till skador på ögon, njurar, nerver, ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och en förkortad livslängd. Därför bör hälso- och sjukvården satsa på en effektiv blodtrycksbehandling och blodfettsänkande behandling. Vidare bör hälso- och sjukvården satsa på att stödja människor med diabetes att sluta röka och öka sin fysiska aktivitet. Hälso- och sjukvården bör även ge intensiv blodglukossänkande behandling vid typ 1-diabetes för att uppnå bästa möjliga glukoskontroll. Även vid nyupptäckt typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom ger Social styrelsen likartade rekommendationer för behandlingen. Ögon ögonbottenscreening Regelbunden fotoscreening av ögonbottnarna vartannat år har varit rutin i Sverige sedan Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Det har medfört att hoten mot synen tidigt kunnat undanröjas och att antalet nya blinda på grund av diabetes minskat kraftigt särskilt vid typ 1-diabetes. Därför bör diabetesvården fortsätta den etablerade praxis en med ögonbottenscreening vartannat år för patienter med typ 1- diabetes. När det däremot gäller patienter med typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom bör diabetesvården förlänga kontrollintervallet från varje eller vartannat år till vart tredje år. Att undersöka ögonbotten tätare än vart tredje år är inte kostnadseffektivt för personer med låg risk för ögonbottensjukdom. I särskilda fall kan tätare intervall motiveras på grund av andra riskfaktorer som högt blodtryck och sämre glukoskontroll. Utbildning Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en naturlig del i vården av personer med diabetes. Gruppbaserad patientutbildning rekommenderas Diabetesvården bör erbjuda gruppbaserad patientutbildning som leds av personer med såväl ämneskompetens som pedagogisk kompetens för att nå bästa tänkbara behandlingsresultat. Detta gäller framför allt patienter som har otillfredsställande glukoskontroll. 8

11 Motivationshöjande samtal i syfte att förbättra glukoskontrollen rekommenderas inte Under senare år har många landsting utbildat sin personal i motivationshöjande samtal (Motivational Interviewing, MI) för att förbättra möjligheterna att bistå patienterna i deras behov av beteendeförändring. Här är det viktigt att skilja motivationshöjande samtal från det vardagliga rådgivande samtalet, som är en förutsättning för patientcentrerad vård vid diabetes. I de utvärderingar som behandlat motivationshöjande samtal inom diabetes vården har effekt på patientens glukoskontroll eller livs kvalitet inte kunnat påvisas. Motivationshöjande samtal i syfte att förbättra glukos kontrollen bör därför inte användas inom diabetesvården. Kulturellt anpassade utbildningsprogram I Sverige finns i dag människor från många olika kulturer. Diabetesutbildning till personer från andra kulturer kräver hänsynstagande till personens egna kulturella mönster. Inom diabetesvården är anpassning av kostinformationen viktig liksom hänsynstagande till eventuella skillnader i synen på hälsa och sjukdom. Därför bör diabetesvården erbjuda kulturellt anpassad utbildning i grupp till personer med diabetes, med annan kulturell bakgrund än den svenska. Glukoskontroll egenmätning och läkemedel De flesta personer med diabetes mäter själva blodglukos med egen mätare. Diabetesvården bör erbjuda alla personer med insulinbehandlad diabetes möjlighet till systematisk egenmätning av blodglukos både på grund av risken för alltför lågt blodglukos (hypoglykemi), behovet av snabb justering av behandlingen vid variationer i glukosnivåerna samt för att åstadkomma en långsiktigt stabil och acceptabel glukosnivå för att minska risken för komplikationer. När det däremot gäller patienter med typ 2-diabetes som inte be handlas med insulin bör diabetesvården inte rutinmässigt erbjuda systematisk egenmätning. Däremot kan mätning vara motiverad vid speciella situation er, som vid byte av läkemedel eller akut svängande blodglukos vid exempelvis infektioner, kortisonbehandling eller i pedagogiskt syfte (riktad egenmätning). Läkemedel En patient med typ 2-diabetes bör i första hand få metformin och om målen för glukosnivån inte uppnås med enbart metformin bör patienten få tillägg antingen av sulfonureider eller insulin, eller båda. 9

12 Nya och dyrare läkemedel som inkretinläkemedel, glitazoner, akarbos och meglitinider bör diabetesvården ge först i tredje hand eller vid intolerans för något av de ovan nämnda. Vid typ 2-diabetes bör diabetesvården ge långverkande insulinanaloger först sedan NPH-insulin eller tvåfasinsulin (snabb- och medellångverkande) har prövats och patienten drabbats av upprepade hypoglykemier. Behandling med insulinpump är en etablerad behandlingsform sedan mer än 20 år och används av mer än patienter med typ 1-diabetes. Insulinpump bör följande patienter få pröva: patienter med typ 1-diabetes som har återkommande hyper- eller hypoglykemier (kraftigt svängande blodglukosnivå) eller otillräcklig måluppfyllelse trots flerdosbehandling. Graviditet glukoskontroll och kosttillskott Diabetesvården bör eftersträva bästa möjliga glukoskontroll, med hänsyn till risk för hypoglykemier, inför och under graviditet hos kvinnor med typ 1- och typ 2-diabetes. Det finns ett direkt samband mellan långtidsglukosnivå (HbA 1c ) under den tidigaste delen av graviditeten och risken för missbildningar hos barn till kvinnor med diabetes. Mycket god långtidsglukosnivå under graviditet en är avgörande för ett normalt graviditetsutfall. Många kvinnor får idag i sig för lite folat (folsyra). Folsyrabrist har visat sig kunna ge upphov till ryggmärgsbråck. Kvinnor med diabetes riskerar i ökad utsträckning att få barn med missbildningar. Kvinnor med diabetes som planerar att bli gravida bör inta folsyra. Diabetesfoten screening och multidisciplinära fotteam Långvarig diabetes kan leda till allvarliga fotproblem som svårläkta fotsår och infektioner samt felställningar i fötterna. För patienten finns då en akut risk för allvarlig skada, hög grad av lidande samt nedsättning av livskvaliteten. Därför bör diabetesvården genomföra regelbunden screening med enkla undersökningar för att påvisa känselbortfall, cirkulationsstörningar och felställningar i foten. Undersökningarna kan enkelt utföras vid ordinarie mottagningsbesök hos läkare, diabetessjuksköterska eller fotterapeut. För de patienter som har hög risk för fotsår eller som har felställningar i foten bör diabetesvården erbjuda medicinsk fotterapi respektive ortopedteknisk behandling med skor eller fotbäddar. Multidisciplinära fotteam Vid fotsår förutsätter framgångsrik behandling en rad olika åtgärder och en rad olika kompetenser. Därför bör diabetesvården bygga upp multi- 10

13 disciplinära fotteam. Sådana har visat sig vara framgångsrika vid allvarliga fotproblem. Vid fotskada leder en multidisciplinär strategi för behandling av svåra fotproblem till ett minskat antal amputationer. Målet med omhändertagandet och behandlingen vid allvarliga fotsår är att påskynda och åstadkomma sårläkning. Därför bör diabetesvården utarbeta ett välfungerande och snabbt remissförfarande och utveckla samverkansformerna mellan det multidisciplinära fotteamet och primärvården eller hemsjukvården. Övervikt och fetma Viktreduktion är en effektiv behandling av högt blodglukos, högt blodtryck och höga blodfetter. Övervikt är svårbehandlad, och är en av de stora utmaningarna i diabetesvården. Icke-kirurgisk behandling minskar vikten cirka fem procent på 1 2 års sikt, men vanligen uppnår man ingen bestående viktreduktion. Viktreducerande kirurgi i dag främst gastric bypass med laparoskopisk teknik ger stor viktminskning under lång tid, bra glukoskontroll och innebär samtidigt små risker. Därför bör diabetesvården erbjuda fetmakirurgi till patienter med typ 2-diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m 2 ). Under särskilda omständigheter, som svårigheter att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll, kan diabetesvården överväga kirurgi även i BMI-intervallet kg/m 2. 11

14 Inledning Uppdraget till Socialstyrelsen Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för god vård för de stora folksjukdomarna och för patienter med andra allvarliga sjukdomar där vården tar stora resurser i anspråk. Socialstyrelsen riktar in arbetet med riktlinjerna på frågeställningar där behovet av vägledning för beslutsfattare och hälso- och sjukvårdspersonal är särskilt stort. Som utgångspunkt för arbetet med riktlinjerna finns riksdagsbeslutet från våren 1997 om prioriteringar i hälso- och sjukvården. I riksdagsbeslutet framgår det att prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska utgå från tre etiska grundprinciper: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Social styr elsens arbete med riktlinjerna utgår från dessa principer. Socialstyrelsen har även i uppdrag att utarbeta indikatorer som belyser god vård, bland annat inom ramen för det nationella riktlinjearbetet [1]. Uppdraget innebär också att hålla innehållet i riktlinjerna aktuellt genom återkommande uppdateringar och kompletteringar. Socialstyrelsen ska redovisa till regeringen hur riktlinjerna påverkar medicinsk praxis. Riktlinjerna ett stöd för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd för styrning och ledning som hälso- och sjukvården kan använda för att besluta om prioriteringar. Målet är att bidra till att hälso- och sjukvården använder sina resurser effekt ivt, fördelar dem efter behov och styr verksamheten genom systematiska och öppna prioriteringar. De primära målgrupperna för riktlinjerna är således beslutsfattare inom hälso- och sjukvården (politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer) och hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna är ett stöd för prioriteringar på alla nivåer inom hälsooch sjukvården. Det kan vara prioriteringar inom en sjukdomsgrupp eller verksamhetsområde, så kallade vertikala prioriteringar. Det kan också vara prioriteringar mellan olika sjukdomsgrupper, verksamhetsområden eller kliniker, så kallade horisontella prioriteringar. Riktlinjerna består av rekommendationer på gruppnivå, det vill säga att rekommendationerna gäller för hela grupper. När det sedan kommer till läkarens eller vårdarens bedömning av den enskilda individen kan det alltid finnas undantag. 12

15 Socialstyrelsens riktlinjer jämfört med internationella riktlinjer I ett europeiskt perspektiv påminner Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården om de riktlinjer som utarbetas av National Institute for Clinical Excellence (NICE) i Storbritannien. Bägge ut arbetas av oberoende expertmyndigheter, men en viktig skillnad är att NICE saknar en prioriteringsprocess där man bedömer rekommendationernas angelägenhetsgrad. En annan skillnad är att den brittiska hälso- och sjukvården är skyldig att genomföra rekommendationer från NICE. Socialstyrelsens riktlinjer ger väl underbyggda rekommendationer som stöd för huvudmännens beslut om resursfördelning och prioriteringar, men anger ingen miniminivå som alla huvudmän måste uppnå. Jämfört med olika europeiska riktlinjer, som tas fram i samarbete mellan många olika länders specialistföreningar, finns vissa skillnader i resultat och framför allt i hur man tar fram riktlinjerna. Det svenska riktlinjearbetet finansieras av staten. Riktlinjerna har en multiprofessionell medverkan. Nationella riktlinjer utgår från att ge vägledning där det finns problem snarare än ge en hel bild av ett område och har ett starkare hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv. Hälsoekonom iska bedömningar är en viktig del i riktlinjerna. Arbetet med systematiska och öppna prioriteringar är unikt för de svenska riktlinjerna. Den öppna processen och breda förankringen hos beslutsfattare i sjukvårdssystemet är också en styrka. Viktiga likheter med de europeiska riktlinjerna är basen i den evidensbaserade medicinen och önskan att utmönstra åtgärder med otillräcklig effekt och användbarhet. Diabetes tas upp i vägledningen om sjukskrivning Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd [1] slår fast att sjukskrivning är ett verktyg vid vård och behandling. Läkares bedömning av arbetsförmåga ska ske med samma stringens och kvalitet som andra åtgärder inom hälso- och sjukvården. Överväganden om sjukskrivning ska alltid grundas i bedömningar av arbetsförmåga. Det är en sjukdoms konsekvens för funktionstillstånd och arbetsförmåga som kan motivera sjukskrivning, inte sjukdomen i sig. I de specifika rekommendationerna för typ 1- och typ 2-diabetes anges att en väl skött och komplikationsfri diabetessjukdom i sig normalt inte medför någon funktionsnedsättning och därmed inte någon nedsatt arbets förmåga. Undantag för detta är i samband med sjukdomsdebut, som 13

16 konsekvens av följdsjukdomar och vid kraftigt störd blodglukoskontroll. Rekommendationerna tar utöver dessa situationer bland annat upp att graviditet medför ökad belastning, högre krav på tätare provtagning och ökad risk för insulinkänningar, vilket helt eller delvis nedsätter arbetsförmågan under hela eller delar av graviditeten. Rekommendationerna anger också att patienter efter många års diabetes kan drabbas av ökad uttröttbarhet som kan leda till permanent nedsatt arbetsförmåga. Deltidssjukskrivning kan innebära att patienten kan stanna i arbetslivet. Den totala bedömningen av patienten avgör insatsen Ålder i sig ska inte ha någon betydelse ur prioriteringssynpunkt. Däremot har förväntad effekt av behandling, som till exempel förväntad ökad överlevnad och förväntad förbättring av livskvalitet, stor betydelse för prioriter ingen. Även riskerna för komplikationer, vilka för många behandlingar ökar med åldern, liksom förekomsten av samtidig annan sjukdom, är faktorer som måste vägas in i beslutsprocessen. Det är alltså den totala bedömningen av patientens behov och hur patient en kan tillgodogöra sig vården som ska avgöra insatsen. Därför är det viktigt att skilja mellan biologisk och kronologisk ålder. En persons krono logiska ålder är den tid som förflutit sedan personen föddes. Biologisk ålder är ett oprecist och otydligt definierat begrepp som används för att spegla en klinisk bedömning av om sjukdom och åldrandeprocess har påverkat personens avvikelse från jämnåriga vad avser kroppens biologiska funktion och kroppsliga och andliga vitalitet. Det skulle strida mot de etiska principerna att särbehandla någon enbart på grund av dennes kronologiska ålder. Däremot ingår det att bedöma patientens biologiska ålder eftersom den påverkar patientens möjlighet att tillgodogöra sig och dra nytta av vissa medicinska åtgärder [2]. En äldre person kan ha sämre förutsättningar att klara en viss behandling. Riskerna vid vissa behandlingar ökar när kroppens kondition avtar och då kan riskerna med behandlingen bli större än vinsterna. Ju mer komplicerad och riskfylld en behandling är desto viktigare är det att känna till patientens riskfaktorer, som till exempel annan samtidig sjukdom eller nedsatt njurfunktion. Enbart ålder är en dålig indikator på om patienten löper stor risk för skada av en viss behandling. För att undvika både under- och överbehandling, bör man följaktligen göra skillnad beroende på om patienten har en lång eller kort förväntad överlevnad och också bedöma behandlingens möjligheter att förbättra livskvaliteten. I den kliniska situationen måste man alltid göra en indi- 14

17 viduell bedömning av pati entens förväntade livslängd och livskvalitet. Särskilt det senare ställer höga krav på hänsynstagande och lyhördhet gentemot den individ det gäller. Diabetes hos äldre Vid diabetes i hög ålder måste man ställa sig frågan vilka hälsovinster behandlingen kan ge. Epidemiologiska studier talar för att sam bandet mellan diabeteskomplikationer och glukoskontroll, blodtryck och kolesterol också finns hos äldre, men få behandlingsstudier har inkluderat människor över 75 år. Behandling av högt blodtryck och statinbehandling har rimligt stöd i kliniska studier, medan effekten av glukoskontroll inte utvärderas hos äldre. Den ökade risken för att dö i förtid är mer uttalad för de som får diagnosen i unga år jämfört med de som får diagnosen som äldre. Frihet från symtom av högt blodglukos är ett absolut mål för alla med diabetes, medan målet för genomsnittlig blodglukoskontroll (HbA 1c ) måste bedömas gentemot möjliga vinster som bättre överlevnad och prevention av komplikationer och vägas mot riskerna förknippande med hypo - glykemi och ofta också viktuppgång. Högt blodglukos har en nega tiv effekt på kognitiv funktion och ADL-funktion hos äldre, och kan således påverka både vitalitet och den äldres förmåga både till egenvård och medföra ökat behov av hemtjänst. Högt blodglukos kan förorsaka trötthet, initiativlöshet och inaktivitet. Kroppens naturliga åldrande, långsammare läkemedelsmetabolism, minskad njurfunktion och minskat födointag med åtföljande viktminskning kräver inte sällan dosreduktion eller utsättning av diabetesläkemedel för att undvika bland annat hypoglykemi. Insulinbehandling och egen mätning av blodglukos klaras utmärkt av många äldre, även om vissa kan behöva hjälp från anhöriga eller hemsjukvård. Kostråden måste mera anpassas till risk för undernäring än riskfaktorintervention. Äldre människor kan ha svårt att helt klara egenvården. Begreppet assister ad egenvård används ofta och kan inom diabetesvården exempelvis innebära hjälp med blodglukosmätning och omsorg om fötterna där nedsatt syn och rörlighet kan vara hinder i egenvården. Risken för fotsår och amputation till följd av nervskador och perifer kärlsjukdom ökar kraftigt hos äldre, varför undersökning av fotstatus för att identifiera behov av preventiv fotvård är särskilt viktigt. Likaså är tidig upptäckt av synhotande näthinneförändringar genom screening viktigt hos äldre, där en i tid insatt behandling kan förhindra en synnedsättning som påverkar livskvalitet och behovet av omsorg. 15

18 Vård på lika villkor Målet för sjukvården är att den ska anpassas till varje individ med hänsyn till bland annat kön, ålder och sjukdomsbild så att varje pati ent vid varje enskilt tillfälle får den bästa behandlingen utifrån sina förutsättningar. Detta innebär inte att män och kvinnor nödvändigtvis alltid gagnas av samma behandling. I dag saknas till stora delar kunskaper om hur de biologiska skillnaderna borde påverka behandlingen. Fortfarande är de flesta studier inte tillräckligt stora för att man ska kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser om skillnader i behandlingens effektivitet mellan män och kvinnor. Som exempel kan nämnas att det saknas tillräckligt stora studier för att besvara frågan om blodfettsänkande läkemedel är effektivt som primärprevention hos kvinnor. Nationella Diabetesregistret visar att skillnaderna är relativt små när det gäller uppfyllelse av behandlingsmålen för HbA 1c och blodtryck, medan något lägre måluppfyllelse förelåg för kvinnor avseende totalkolesterol. Fler män än kvinnor fick acetylsalicylsyra och blodfettssänkande läkemedel utan uppgifter om skillnader i genomgångna infarkter, vilket kunde ha förklarat skillnaderna. Yngre kvinnor med diabetes röker i högre utsträckning än män. Kvalitetsregisterdata från Riks-HIA talar för en sämre långtidsöverlevnad för kvinnor under 65 år, men att skillnaderna förklaras av kvinnornas tyngre börda av riskfaktorer för död i hjärt-kärlsjukdom. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom för yngre kvinnor med diabetes jämfört med yngre män med diabetes är dubbelt så stor jämfört med jämnåriga utan diabetes. Det innebär att dödligheten hos män och kvinnor med diabetes i denna åldersgrupp är lika och att den lägre dödligheten i hjärtkärlsjukdom hos kvinnor före menopaus inte gäller vid diabetes. Före års ålder får betydligt fler män än kvinnor typ 2-diabetes, det vill säga insjuknandet sker tidigare. Senare utjämnas förekomsten av diabetes i den äldre befolkningen, delvis beroende på att kvinnor med diabetes lever längre och enligt pati entstatistik har deras överlevnad förbättrats mer på senare år än männens. Övervikt och fetma är ett stort problem för både män och kvinnor. Fetma är dock vanligare hos män, som dessutom i mycket lägre grad utnyttjar möjligheten till fetmakirurgi. Kvinnor med diabetes får i dag lika många barn som andra kvinnor. Det kräver mycket stöd från mödrahälsovården och en mycket intensiv behandling före och under graviditet, då det finns en ökad risk för försämring av komplikationer från ögon och njurar. 16

19 Omkring personer födda utanför Norden har diabetes som behandlas med läkemedel. Det är svårt att hantera en sjukdom som så starkt inbegriper förändringar i livsstilen i en ny kulturell miljö och det ställer därför stora krav på diabetesvården att tillgodose de krav som ställs när information, uppföljning och pati entutbildning ska förmedlas till dessa grupper. Många härstammar från länder där diabetes ökar epidemiskt, något som i viss mån återspeglas också i den nya miljön. I likhet med många andra sjukdomar som är kopplade till levnads vanor finns en stark koppling mellan diabetes och livsvillkor. Socioekonomiska faktorer har starkt samband med förekomsten av diabetes i en befolkning. Här finns också en ökad belastning av livsstilsfaktorer som övervikt, fysisk inaktivitet och tobaksbruk, som påverkar sjuklighet och ökar risken för komplikationer. Detta bidrar också till den ökade risken för att få diabetes hos dessa grupper. Här blir kraven särskilt stora på en pati ent - utbildning ägnad att skapa förståelse för hur man kan leva med sjukdomen så att risken för komplikationer minskar. Diabetesvården i dag Diabetes är en allvarlig sjukdom, som kan bidra till för tidig död genom hjärt-kärlsjukdomar. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1- och typ 2-diabetes. Gemensamt för typ 1- och typ 2-diabetes är förhöjda blodglukos värden och en ökad risk för komplikationer ju längre tid man haft sjukdomen. Cirka fem procent av kvinnorna och sju procent av männen i åldern år hade diabetes enligt Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät år Därutöver antas att en tredjedel av alla personer med diabetes har sjukdomen utan att ännu ha fått diagnosen. De allra flesta pati enter med typ 1-diabetes har sina kontroller och sin vård förlagd till sjukhusens medicin- eller endokrinkliniker. De flesta med typ 2-diabetes tas om hand i primärvården, medan sjukhusen tar hand om remissfall och mer komplicerade fall av typ 2-diabetes. Multiprofessionella team vanligt Diabetesvården i Sverige har i stor utsträckning ambitionen att arbeta multiprofessionellt och i team. Diabetessjuksköterskan har tillsammans med diabetesansvarig läkare centrala roller i teamet där också andra yrkes grupper kan ingå, till exempel dietister, fotvårdsterapeuter, kuratorer och sjukgymnaster. Tillsammans med pati enten sätter diabetesteamet upp mål för behandlingen. Målen baseras på bedömning av livskvalitet och risken för 17

20 komplikationer. De sätts också upp med hänsyn till pati entens förmåga att klara en viss behandling. För att behandlingen ska få ett gott resultat måste pati enten vara väl insatt i och ta ett stort eget ansvar för sin vård. Lång tradition av kvalitetsuppföljning Diabetesvården i Sverige har lång tradition av kvalitetsuppföljning med hjälp av det Nationella Diabetesregistret (NDR). NDR innehåller resultat för vuxna med diabetes från perioden År 2008 registrerades pati enter, vilket motsvarar drygt hälften av det uppskattade antalet personer med diabetes i landet. Över 90 procent av landets medicinkliniker och 80 procent av primärvårdsenheterna deltar för närvarande i rapporteringen. Täckningsgraden varierar mellan de olika landstingen. Skillnaderna beror sannolikt inte på enskilda läkares eller vårdcentralers agerande, utan påverkas mer av om huvudmännen ställer krav på och följer upp deltagandet i registret. Landstingen har börjat ställa krav även på att privata vårdgivare deltar i registret, eftersom dessa hittills endast har deltagit i låg utsträckning. En viktig framgångsfaktor för diabetesvården är att pati enterna får tillgång till vården i den utsträckning som krävs samt att vården ges av person al som har erforderlig kompetens. 18

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-6-19 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2014 Förord I dessa nationella riktlinjer

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Diabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige

Diabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Diabetesrapporten 2010 en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige 2 Förord Tant Agda har fått en släng av socker. Vem har inte hört det? Och visst var det så tidigare? Att socker, eller

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Beslutstöd för prioriteringar 2009 Preliminär version Artikelnr 2009-126-35 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Innehållsförteckning Förord 5 1.

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 - Stöd för styrning och ledning 1 ISBN: 978-91-86301-59-0 Artikelnr: 2009-11-4 Omslag: Socialstyrelsen/Tiina Laukkanen Foto: John Henley/Corbis/Scanpix Sättning:

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

De nationella riktlinjerna för diabetesvården

De nationella riktlinjerna för diabetesvården Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 De nationella riktlinjerna för diabetesvården Anders Nilsson Medicinkliniken Ängelholm Södra Regionvårdsnämnden Projektledare Tony Holm 1 Nationella riktlinjer

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

BLÅBOK. för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Indikatorer Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Diabetesrapporten 2011 EN ÖVERSIKT ÖVER TYP 2-DIABETES OCH DIABETESVÅRDEN I SVERIGE

Diabetesrapporten 2011 EN ÖVERSIKT ÖVER TYP 2-DIABETES OCH DIABETESVÅRDEN I SVERIGE Diabetesrapporten 2011 EN ÖVERSIKT ÖVER TYP 2-DIABETES OCH DIABETESVÅRDEN I SVERIGE FÖRORD För tredje året i rad har Sanofi sammanställt en rapport om diabetes. Det gör vi eftersom det är viktigt för

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD SVENSK FÖRENING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I DIABETESVÅRD SFSD & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD KOMPETENSBESKRIVNING

Läs mer

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes En systematisk litteraturöversikt December 2009 (preliminär version webbpublicerad 09-09-23) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer