17:e. Kirurgveckan augusti i Linköping. Programbok.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "17:e. Kirurgveckan. 20-24 augusti i Linköping. Programbok. www.kirurgveckan.se"

Transkript

1 17:e Kirurgveckan augusti i Linköping Programbok

2 Välkommen till den 17:e Kirurgveckan augusti 2012 i Linköping Svensk Kirurgisk Förening och Kirurgiska kliniken i Linköping hälsar dig varmt välkommen till en sannolikt osannolik vecka. Vår förhoppning är att du skall finna årets program och upplägg alldeles osannolikt bra och intressant. Vi har en del nymodigheter att presentera: en temadag om akut kirurgi och trauma är förlagd till onsdagen, gemensamma symposier med sekreterar- och sjuksköterskeprogrammet är planerade, banketten är flyttad till onsdag kvällen och idrottsaktiviteterna är flyttade till söndagen före kirurgveckan. Vi tror att detta är bra förändringar som möjliggör ett ännu större utbyte av kirurgveckan, både ur professionell och ur social synvinkel. Vi i organisationskommittén vill passa på att tacka Svensk Kirurgisk Förening som hela tiden trott på våra idéer om att göra vissa förändringar av kirurgveckans struktur och innehåll. Samarbetet med föreningens programkommitté har varit utmärkt. Vi vill rikta ett stort tack till de sjuksköterskor och sekreterare på kirurgiska kliniken i Linköping som arbetat fram ett högintressant program där flera sessioner kan rekommenderas till samtliga deltagare. A special thank you to all invited speakers from abroad, who have taken their time to come and share their knowledge with us. Passa också på att utforska vårt fina landskap Östergötland -landet som flödar av mjölk och honung som Tage Danielsson så fint beskriver. Det finns många sociala events att välja på, bland annat kan ett besök på vårt Flygvapenmuseum vara spännande. Vi vill tacka delföreningarna i Svensk Kirurgisk Förening, Svensk Barnkirurgisk Förening och Svensk Plastikkirurgisk Förening som tillsammans med sekreterar- och sköterskeprogrammen står för det vetenskapliga innehållet under kirurgveckan. Vi vill också rikta ett tack till våra huvudsponsorer Johnson & Johnson och Covidien för deras generösa engagemang och till övriga medverkande sponsorer. Vi vill avslutningsvis tacka Linköpings stad och inte minst Landstinget i Östergötland som under senaste året har lånat ut sin personal till att arbeta med denna, den 17:e kirurgveckan i Linköping. Agneta Montgomery Ordförande Svensk Kirurgisk Förening Conny Wallon Ordförande Organisationskommittén 3

3 17:e Kirurgveckan augusti 2012 i Linköping Program Svensk plastikkirurgisk förening Måndagen den 20 augusti Lokal: US i Linköping ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten Tisdagen den 21 augusti Lokal: US i Linköping ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten Onsdagen den 22 augusti Gemensamt symposium (se programöversikt) Lokal: US i Linköping Utställning och kaffe Gemensamt symposium (se programöversikt) Utställning och lunch ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten Lokal: Operan Hypospadiplastik - bättre och sämre metoder? Samarrangemang Barnkirurgi, Plastikkirurgi Deltagare: Henry Svensson, Erkki Tarpila, Johan Heinius (Urologi), Gundela Holmdahl, Gunnar Westbacke (Barnurologi) Moderator: Agneta Nordenskjöld 260

4 18.30 Lokal: Cloetta Center Höjdarfesten! Bankett Torsdagen den 23 augusti Lokal: Sonaten 19 Fria föredrag: Blandat inklusive avhandlingspresentation Formaliserat samarbete mellan plastikkirurger och ortopeder förbättrar handläggningen vid svåra extremitetsskador Sommar Pehr, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm Halle Martin, Jansson Karl-Åke, Docherty Skogh Ann-Charlott 63 Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2 Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm 68 Komplikationer vid bukplastik efter bariatrisk kirurgi versus bantning Staalesen Trude, Plastikkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Fagevik Olsén Monika, Elander Anna 175 Natriuretisk peptid AV B-TYP i brännskadeintensivvård Lindahl Andreas, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala, Sjöberg Folke, Ekselius Lisa, Gerdin Bengt 314 Transsexkirurgi ett område i utveckling Selvaggi Gennaro, Department of Plastic Surgery Sahlgrenska University Hospital Gothenburg 315 Fettsugning ger komplett reduktion av armlymfödem orsakat av bröstcancerbehandling 17 års erfarenhet Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Ohlin Karin, Svensson Barbro, Åberg Magnus, Svensson Henry 261

5 Lokal: Sonaten Elefantiasis kan behandlas effektivt med fettsugning en prospektiv studie med åtta års uppföljning Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Ohlin Karin, Svensson Barbro, Åberg Magnus, Svensson Henry Vaginalstriktur efter strålfibros löst med propellerlambå Söderström Torbjörn, Plastikkirurgisektionen Kirurgkliniken Gävle Utställning och kaffe Fria föredrag: Bröst Autolog mastopexi och augmentation baserad på perforantlambå på postbariatrisk patient. Fallpresentation. Ehrström Marcus, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Printzlau Andreas Tubulära bröst-rekonstruktion i en seans Wieslander Jan B, Plastikkirurgiska Institutet, Malmö Mammografi och ultraljud av bröst efter autolog fettransplantation påvisar inga svårbedömda förändringar Lindegren Anna, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Iliescu Gabriela, Wickman Marie, Schultz Inkeri Tidiga erfarenheter av cellfri grisdermis vid bröstrekonstruktioner Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad Glimåker Håkan Periareolär Hud Mastopexi - av minimal invasiv behandling i lokalbedövning Andersson L C, ANECA Clinic, London, Probst F, Nettelblad H 262

6 246 Implementering av TRAM rekonstruktioner på länssjukhus Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad Sveinsdottir Helena, Glimåker Håkan, Teder Heitti Lokal: Operan PIP implantat, är de farliga? Sahlin Pelle, Art Clinic Göteborg, Zachrisson Peter Utställning och kaffe Vad nytt inom bröstrekonstruktioner - timing, tekniker och vem gör vad? Moderator: Marie Wickman Chanterau Utställning och lunch Lokal: Crusell Den postbariatriske patienten - vad händer sen? Samarrangemang SIKT, Plastikkirurgi Moderator: Anna Elander, Arthur Jänes Föreläsare: Ingmar Näslund Utställning och kaffe Lokal: Sonaten Fria föredrag: Missbildningar 20 Patienttillfredsställelse efter öronrekonstruktion med autologt revbensbrosk Kristiansen Martina, AT-läkare Kristiansunds Sykehus Kristiansund, Norge, Öberg Martin, Wikström Sven Olof 26 Remodellering av pannan för korrektion av unicoronal synostos utvärderad med ny datorbaserad mätning av skallens symmetri Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Bernhardt Peter, Lindström Annelie, Heydorn Lagerlöf Jakob, Tarnow Peter 263

7 Kvantifiering av frontal och total intrakraniell volym hos patienter som opererats med kranioplastik för metopikasynostos Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Maltese Giovanni, Wikberg Emma, Radiofysik Sahlgrenska Bernhardt Peter, Heydorn Lagerlöf Jakob, Tarnow Peter Standardiserad behandling av kraniosynostos Tarnow Peter, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Maltese Giovanni, Olsson Robert, Kölby Lars, Tovetjärn Robert Långtidsuppföljning av resultatet efter hypospadirekonstruktion Nozohoor Ekmark Ann, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Hansson Emma, Arnbjörnsson Einar, Svensson Henry Behandling av läpp-käk-gomspalt hos adopterade barn Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Östman Jenny, Becker Magnus 5 års videoradiografier Vad ser man? Al-Qahtani Ahmed, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Hillarp Birgitta, Svensson Henry, Becker Magnus Gomplastik vid isolerad gomspalt-kirurgi och tal vid 10 års ålder Elander A, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Mark H, Persson C, Lilja J 264

8 19 Formaliserat samarbete mellan plastikkirurger och ortopeder förbättrar handläggningen vid svåra extremitetsskador Sommar Pehr, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Halle Martin, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Jansson Karl-Åke, Ortopedkliniken Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm Svåra extremitetesskador innebär ofta en kombination av fraktur och mjukdelsskada. Det är väl känt att slutresultatet blir bättre när frakturstabilisering följs av tidig mjukdelstäckning. För att förbättra vården av patienter med svåra extremitetsskador startade vi 2008 ett formaliserat samarbete mellan klinikerna för rekonstruktiv plastikkirurgi och ortopedi på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. En retrospektiv studie genomfördes på patienter som hade drabbats av svåra extremitetsskador eller osteomyelit till följd av ortopediskt trauma och som fått antingen en fri eller stjälkad lambå för täckning av fraktur med samtidig mjukdelsdefekt. Vi jämförde handläggningen av dessa patienter 30 månader före och 30 månader efter starten av samarbetet. Totalt utfördes 5 fria och 3 stjälkade lambåer innan samarbetet inleddes, och 14 fria och 12 stjälkade lambåer efter starten av samarbetet. Vi kunde notera en reducerad tid till mjukdelstäckning, färre revisioner och kortare sjukhusvistelse. Den aktuella studien visar vikten av ett formaliserat samarbete mellan ortopeder och plastikkirurger. Sedan starten av samarbetet har antalet patienter som har remitterats för plastikkirurgisk bedömning ökat, liksom antalet fria och stjälkade lambåer för mjukdelstäckning. Detta har minskat den totala behandlingstiden och givit ett bättre omhändertagande av denna patientgrupp. 20 Patienttillfredsställelse efter öronrekonstruktion med autologt revbensbrosk Kristiansen Martina, AT-läkare Kristiansunds Sykehus Kristiansund, Norge, Öberg Martin, Plastikkirurgiska Kliniken SUS Malmö, Wikström Sven Olof, Plastikkirurgiska Kliniken SUS Malmö I den plastikkirurgiska verksamheten är det viktigt att mäta patienternas egen uppfattning av resultatet och kvalitetssäkring av vården är idag ett centralt begrepp. Denna studies syfte var att undersöka nöjdhetsgraden av vårdförloppet och resultatet av operationerna hos patienter som fått sina öron rekonstruerade på grund av ensidig mikroti. Ett frågeformulär utarbetades och skickades till 78 patienter med unilateral mikroti som före 12 års ålder genomgått öronrekonstruktion med autologt revbensbrosk mellan åren Enkäten innehöll 42 frågor angående estetiska, funktionella, psykosociala och verksamhetsrelaterade synvinklar. Svarsfrekvensen var 76 % (59 av 78 patienter). Patienterna var generellt sett nöjda med det estetiska resultatet på sina nya öron(73%). För de patienter opererade under perioden var nöjdhetsgraden något högre(83%). Majoriteten angav att de fick en funktionsvinst i att kunna använda glasögon(76%). Dock fick några patienter nya besvär efter operationerna. Nästan alla patienter tyckte ändå att örat kändes som en del av dem(91%) och skulle valt att genomgå operationen igen om de kunde göra om allt(86%). Patienterna var mycket nöjda med vården i hela vårdkedjan(99%). Vårt frågeformulär som är specifikt för denna typ av kirurgi är ett viktigt verktyg för kvalitetssäkring i denna verksamhet och visar att patienterna generellt sett är nöjda med sina rekonstruerade öron. Studien kan bidra till att förbättra informationen innan operation för att möta patienternas föreställningar, förväntningar och farhågor. 265

9 26 Remodellering av pannan för korrektion av unicoronal synostos utvärderad med ny datorbaserad mätning av skallens symmetri Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Bernhardt Peter, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Lindström Annelie, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Heydorn Lagerlöf Jakob, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Tarnow Peter, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Unicoronal synostos (UCS) karaktäriseras av ipsilateralt platt panna, kontralateralt buktande panna och skolios i ansiktet. Uni- eller bilateral fronto-orbital framflyttning (FOF) är den vanligaste metoden att korrigera UCS. De uttalade sidoskillnaderna har gjort att mätningar av resultaten av kirurgi har varit svårt och huvudsakligen baserats på subjektiv bedömning. Målsättningen med detta arbete var att utveckla ett datorbaserat verktyg för att mäta sidoskillnader i kraniet på ett reproducerbart sätt och använda det på den operationsmetod för UCS som utvecklats i Göteborg sedan 17 år tillbaka. I MATLAB utvecklades ett program som segmenterade CT-bilder och kefalometribilder. Man bestämde manuellt positionen för pannans mittpunkt och den öppna cororarsuturen. Programmet bestämde sedan en punkt vid den stängda coronarsuturen på samma avstånd från pannans mittpunkt som den tidigare definierade öppna suturen. De kurvor som beskrevs av respektive pannhalva överlagrades och den i den position där de överensstämde som bäst beräknades differensen mellan sidorna. Fyrtiosex patienter med UCS hade sedan 1995 opererats med remodellering av pannan. Metoden innebär att man byter ut den deformerade pannan mot ett bentransplantat av lämpligt rundad form som tas på kalvariet. Ispilaterala sidan förskjuts framåt och kontralaterala sidans övre orbitakant förskjuts kraniellt. et av dessa operationer jämfördes med tidigare FOF. Mätningarna kunde utföras med god precision (S.D %) i det intervall av förändringar kirurgin åstadkom. CT-bilder medgav bättre precision än kefalometribilder. Pannans symmetri förbättrades significant med både remodellering och FOF (p < för båda) men remodellering var signifikant bättre än FOF (p = 0.025). Re-operationsfrekvensen var signifikant lägre för patienter som genomgått remodellering (37.7% vs 6.5%, p < ). Vi har utvecklat ett datorbaserat verktyg som kan kvantifiera symmetri i pannan på ett reproducerbart sätt med god precision. Remodellering av pannan ger bättre symmetri än FOF och är därför en bättre metod vid unicoronal synostos. 27 Kvantifiering av frontal och total intrakraniell volym hos patienter som opererats med kranioplastik för metopikasynostos Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Wikberg Emma, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Bernhardt Peter, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Heydorn Lagerlöf Jakob, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Tarnow Peter, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Systematisk och reproducerbar utvärdering av operationsresultat inom kraniofacial kirurgi är ovanligt. Målsättningen med detta projekt var att utveckla ett datorbaserat verktyg för att mäta intrakraniell volym före och efter kirurgi och att använda det på vårt material av patienter opererade för metopikasynostos. I MATLAB utvecklades ett program som använder sig av funktioner som region-growing, watershed och delar av voxlar. Total och frontal intrakraniell volym beräknades genom att multiplicera ytan på samtliga CT-snitt från foramen magnum till vertex med snitttjocklek. CT-undersökningar med snittjocklek 0,625 och 5 mm användes för systematisk utvärdering av programmet. Ett kliniskt material omfattande 12 patienter som opererats för metopikasynostos med två olika metoder mättes med det nya verktyget. Mätningar på 5 mm snitt resulterade i 3.8 ±1.5 % (mv ± S.D.) lägre total volym och 5.8 ± 5.3 % lägre frontal volym än mätningar i 0,625 mm snitt. Upprepade mätningar i 0,625 mm snitt hade lägre variabilitet (range % från mv) än mätningar i 5 mm snitt (range % från mv). Upprepade mätningar av frontal volym hade lägre variabilitet i pre-operativa undersökningar än i post-operativa undersökningar och lägre variabilitet i 0,625 mm snitt än i 5 mm snitt. För utvärdering av patientmaterialet valdes 0,625 mm snitt (ca 300 snitt per undersökning) för vilka den frontala volymen varierade från -2.2 till 2.0 % från mv. Kvoten mellan frontal volym och total intrakraniell volym ökade 25 ± 16 % (mv ± S.D.) för patienter som opererats med kranioplastik plus fjäder och 20 ± 13 % för patienter som opererats med kranioplastik plus bentransplantat. Vi har utvecklat ett verktyg som kan kvantifiera frontal och total intrakraniell volym med liten variation. Det kan användas för systematisk utvärdering av resultatet av operation för metopikasynostos. I detta kliniska material ökade förhållandet mellan frontal volym och total intrakraniell volym hos alla patienter men det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de båda metoder som använts. 266

10 49 Autolog mastopexi och augmentation baserad på perforantlambå på postbariatrisk patient: Fallpresentation Ehrström Marcus, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Printzlau Andreas, Bodylift Center Bodylift Center Köpenhamn Det har skett en stor och snabb ökning av antalet gastric bypassoperationer i Sverige sista åren. En stor andel av dessa patienter kräver ytterligare plastikkirurgiska operationer för korrektion av hudöverskott. Nya plastikkirurgiska tekniker utvecklas inom den postbariatriska patientgruppen och denna fallpresentation vill illustrera en sådan. 18 årig kvinna opererad med gastric bypass som 16-åring. Viktnedgång 70 kilo och därmed utvecklat ett överskott av hud och förlust av all bröstkörtelvävnad. Patienten opererades med mastopexi och augmentation baserad på autolog vävnad från kutan lambå från hudöverskott ryggen och försörjd av perforanter från intercostalartärer. Fallet och operationsteknik presenteras och illustreras med bilder och film. presenteras med bilder före och efter operation. Operationsteknik illustreras med bilder och film. Det finns en diskrepans mellan samhällets växande behov och rådande kapacitet och resurser inom den offentliga plastikkirurgin. Nya tekniker utvecklas som kan erbjuda dom postbariatriska patienterna en förbättrad livskvalitet. Detta patientfall illustrerar en sådan teknik och väcker samtidigt frågan om utnyttjande av framtidens resurser. Vilka patienter skall opereras, av vem och med vilka tekniker i framtidens offentliga plastikkirurgiska vård av postbariatriska patienter? 63 Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2 Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Bendefekter i det kraniofaciala området är ofta komplicerade att rekonstruera. Tissue engineering erbjuder ett alternativ till bentransplantat där biomaterial, benbildande celler och tillväxtfaktorer kan kombineras för att ersätta det saknade benet. Bone morphogenetic proteins (BMPs) tillsammans med olika bärare har använts ända sedan Marshall Urist upptäckte BMP I denna avhandling använder vi BMP-2 tillsammans med olika bärare för att rekonstruera kraniella defekter i smådjursmodell, stordjursmodell och på människa. I arbete Ia studerar vi ektopisk benbildning med BMP-2 och heparin/chitosan i råttmodell. Inducerat ben jämförs med BMP-2 och typ I kollagen i samma modell. I arbete Ib utvärderas BMP-2, heparin/ chitosan och titannät för att rekonstruera stora kraniella defekter hos människa. I arbete II studeras läkning av kraniella bendefekter hos minigris behandlade med BMP-2 och hyaluronan-baserad hydrogel. I arbete III studeras benläkning i kraniella defekter på råtta, där vi jämför BMP-2 och hydrogel med BMP-2 och typ I kollagen. I arbete IV studeras benläkning i borrhål i kraniet efter neurokirurgi. Borrhålen randomiseras till behandling med BMP-2 och hydrogel, enbart hydrogel, autologt benspån och Tisseel eller Spongostan (negativ kontroll). I arbete Ia finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan inducerar en större benvolym än BMP-2 och typ I kollagen (p= ). I arbete Ib finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan leder till postoperativ inflammation och dålig benläkning hos neurokirurgiska patienter. I arbete II ses en kraftig benläkning hos minigrisar behandlade med BMP-2 och hydrogel, medan defekter behandlade med enbart hydrogel och tomma defekter visar en signifikant mindre mängd ben (p=0.003). I arbete III ses mer aktiv benbildning i kraniella defekter på råtta vid behandling med BMP-2 och hydrogel jämfört med BMP-2 och typ I kollagen eller enbart hydrogel. I arbete IV ses signifikant ökad benläkning i hål behandlade med BMP-2 och hydrogel eller autologt benspån och Tisseel jämfört med negativ kontroll. Tissue engineering av ben med heparin/chitosan och hyaluronanbaserad hydrogel med BMP-2 visar god beninduktion, överlägsen typ I kollagen och BMP-2. Hyaluronan-baserad hydrogel orsakar mindre inflammation än kollagen och BMP-2 och hydrogel inducerar ben jämförbart med bentransplantat. 267

11 63 Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2 Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Bendefekter i det kraniofaciala området är ofta komplicerade att rekonstruera. Tissue engineering erbjuder ett alternativ till bentransplantat där biomaterial, benbildande celler och tillväxtfaktorer kan kombineras för att ersätta det saknade benet. Bone morphogenetic proteins (BMPs) tillsammans med olika bärare har använts ända sedan Marshall Urist upptäckte BMP I denna avhandling använder vi BMP-2 tillsammans med olika bärare för att rekonstruera kraniella defekter i smådjursmodell, stordjursmodell och på människa. I arbete Ia studerar vi ektopisk benbildning med BMP-2 och heparin/chitosan i råttmodell. Inducerat ben jämförs med BMP-2 och typ I kollagen i samma modell. I arbete Ib utvärderas BMP-2, heparin/ chitosan och titannät för att rekonstruera stora kraniella defekter hos människa. I arbete II studeras läkning av kraniella bendefekter hos minigris behandlade med BMP-2 och hyaluronan-baserad hydrogel. I arbete III studeras benläkning i kraniella defekter på råtta, där vi jämför BMP-2 och hydrogel med BMP-2 och typ I kollagen. I arbete IV studeras benläkning i borrhål i kraniet efter neurokirurgi. Borrhålen randomiseras till behandling med BMP-2 och hydrogel, enbart hydrogel, autologt benspån och Tisseel eller Spongostan (negativ kontroll). I arbete Ia finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan inducerar en större benvolym än BMP-2 och typ I kollagen (p= ). I arbete Ib finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan leder till postoperativ inflammation och dålig benläkning hos neurokirurgiska patienter. I arbete II ses en kraftig benläkning hos minigrisar behandlade med BMP-2 och hydrogel, medan defekter behandlade med enbart hydrogel och tomma defekter visar en signifikant mindre mängd ben (p=0.003). I arbete III ses mer aktiv benbildning i kraniella defekter på råtta vid behandling med BMP-2 och hydrogel jämfört med BMP-2 och typ I kollagen eller enbart hydrogel. I arbete IV ses signifikant ökad benläkning i hål behandlade med BMP-2 och hydrogel eller autologt benspån och Tisseel jämfört med negativ kontroll. Tissue engineering av ben med heparin/chitosan och hyaluronanbaserad hydrogel med BMP-2 visar god beninduktion, överlägsen typ I kollagen och BMP-2. Hyaluronan-baserad hydrogel orsakar mindre inflammation än kollagen och BMP-2 och hydrogel inducerar ben jämförbart med bentransplantat. 68 Komplikationer vid bukplastik efter bariatrisk kirurgi versus bantning Staalesen Trude, Plastikkirurgi Su-ss Göteborg, Fagevik Olse n Monika, Kirurgi Su-ss Göteborg, Elander Anna, Plastikkirurgi Su-ss Göteborg Det är välkänd att risken för komplikationer efter bukplastik är hög. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av komplikationer efter bukplastik hos postbariatriska patienter jämfört med hos patienter som inte har genomgått överviktskirurgi. Syftet var även att identifiera prediktiva faktorer förknippade med utvecklingen av postoperativa komplikationer. 190 konsekutiva patienter som opererats med bukplastik på grund av vävnadsöverskott från januari 2006 till december 2008 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset analyserades retrospektivt. De variabler som analyserades var kön, ålder, max BMI, Δ BMI (max BMI minus preoperativ BMI), preoperativ BMI, metod för viktminskning, operationsteknik, resektion vikt och komplikationer. Tidiga komplikationer var signifikant högre hos postbariatriska patienter (48%) än hos patienter som inte hade genomgått överviktskirurgi(29%). Resektion vikt var signifikant högre för patienter med tidiga lokala komplikationer jämfört med för patienter utan tidig lokala komplikationer. Multipel regressionsanalys visade att antalet patienter med en eller flera tidiga lokala komplikation(er) fortfarande var signifikant högre i de postbariatriska patienterna jämfört med de patienter som inte hade genomgått överviktskirurgi även efter justering för resektion vikt.max BMI, ΔBMI eller preoperativ BMI hade ingen inverkan på förekomsten av komplikationer. Sammanfattningsvis bekräftar denna studie att komplikationer efter bukplastik är högre hos postbariatriska patienter jämfört med hos patienter som inte har genomgått överviktskirurgi. Inga prediktiva faktorer kunde identifieras som kunde förklara dessa skillnader. Ytterligare studier behöver utföras för att fastställa prediktiva faktorer för uppkomsten av komplikationer efter bukplastik. 268

12 124 5 års videoradiografier: Vad ser man? Al-Qahtani Ahmed, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Hillarp Birgitta, Röntgen SUS Malmö, Svensson Henry, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Becker Magnus, Plastikkirurgiska SUS Malmö I diagnostiken av talavvikelser ffa. Hypernasalitet har sedan många år videoradiografisk undersökning av velopharynx förekommit. Den undersökning har inte varit möjlig på alla platser i Sverige. Under senare år har också diskussion förts om man överhuvudtaget skall använda videoradiografi vid undersökning av t.ex. Hypernasalitet. Vi har därför valt att titta närmare på de undersökningar som gjorts mellan i södra Sverige. Vi ville i en första del titta på volym, vilka patientgrupper som undersökts, vilken information undersökningen ger och hur många undersökningar som leder till operation. I södra Sverige gör den undersökning med ovanstående frågeställning bara av en röntgenläkare vid SUS, Malmö. En retrospektiv genomgång av bilder och utlåtande på alla patienter undersökta mellan genomfördes. Totalt hade 141 patienter genomgått undersökningen. Ett protkoll uppfördes som täckte såväl diagnos, ålder, kö, remittent och 14 olika funktionella variabler. Av de 141 undersökta kunde 2 inte genomföra en komplett undersökning. Patienterna var i genomsnitt 10 år med ett spann från 3 till 67 år. Majoriteten var män (64%) den vanligast diagnos vid undersökning var t.ex. Isolerad gomspalt N=33 (26%) följt av kongenital rhinolalia N= 32 (23%). Vanligaste remittenterna var foniater och plastikkirug tillsammans stog de för 70% av remisserna. Majoriteten av patienterna var inte opererade med velopharyngeal operation N=122 (87%). Av de 14 deskriptiva variablerna rapporteras resultaten i tabell vid presentationen. Det är intessant att titta på en hel population med mycket litet bortfall för att se hur patientgruppen ser ut och vilka variabler som bedöms vi går nu vidare med att utvärdera nytta genom att titta på de olika undergrupperna och följa den behandling som ägtrum efter undersökningen. Vi ser bland annat att från tidiga år med fokus på spaltpatienter så är nu halva patientgruppen icke spaltpatienter. 127 Långtidsuppföljning av resultatet efter hypospadirekonstruktion Nozohoor Ekmark Ann, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Arnbjörnsson Einar, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Svensson Henry, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Målet med studien var att göra en utvärdering av pojkar som rekonstruerats pga hypospadi, och som nu har slutkontrollerats efter genomgången pubertet, för att analysera riskfaktorer för komplikationer samt hur lång uppföljningstid som behövs efter hypospadirekonstruktion. Alla pojkar som opererats pga hypospadi och genomgått slutkontroll efter pubertet identifierades via ett register. Journaluppgifter registrerades och resultat vid slutkontroll efter genomgången pubertet undersöktes. Hypospadias objective scoring evaluation (HOSE) användes för att få en objektiv bedömning av slutresultatet Det gällde 107 patienter som slutkontrollerades under perioden Av gossarna hade 66 grad I, 25 grad II, 7 grad III och 1 grad IV. Åtta personer hade kryptohypospadi. Sextioen pojkar hade opererats i tvåseansförfarande enligt Byars och 38 i enseansförfarande enligt antingen Mathieu eller Scuderi. Åtta patienter hade kryptohypospadi och behövde därför bara upprätningsplastik och omfördelning av förhuden. Nio pojkar behövde fistelslutning och striktur fick åtgärdas i fyra fall. Efter genomgången pubertet noterades kurvering i 7 fall där kurvering inte funnits vid den prepubertala kontrollen; en av kurveringarna har hittills krävt åtgärd. En acceptabel HOSE score noterades vid slutkontrollen hos 92 personer. en visar ett gott utfall med låg fistel- och strikturfrekvens och i fall då komplikation har uppstått har de lösts. Det finns en signifikant korrelation mellan graden av hypospadi och antalet komplikationer. Eftersom resultatet kan ändras och komplikationer uppstå under puberteten bör pojkarna följas till efter genomgången pubertet. 269

13 156 Behandling av läpp-käk-gomspalt hos adopterade barn Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Östman Jenny, Medicinska Faulteten Skånes Universitetssjukhus Malmö, Becker Magnus, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö På senare år har antal barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) som adopteras från Kina till Sverige ökat. Från år 2007 tom år 2011 har 34 barn. Med LKG remitteras till plastikkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Målet med denna studie var att kartlägga gruppens karakteristika, behandlingen av adopterade LKG-barn samt undersöka vilken information adoptivföräldrarna fick innan adoptionen, vilken påverkan eventuellt bärarskap av resistenta bakterier har och hur de upplevde omgivningens reaktioner på spalten. Alla de adopterade barnens journaler gicks ingen noggrant och relevanta uppgifter noterades. En enkät utarbetades och skickades ut till 33 familjer. Trettio familjer svarade på enkäten. Bland barnen hade de flesta läpp-käk-gomspalt och några enstaka läpp-käkspalt och läppspalt och isolerad gomspalt. Ingen av barnen hade behandlats med nasoalveolar molding och majoriteten hade genomgått någon operation i Kina, de flesta en läpp-plastik. Hos knappt hälften av barnen upptäcktes någon annan sjukdom/missbildning vid ankomst till Sverige som föräldrarna inte hade fått information om innan adoptionen. Ungefär hälften av barnen var bärare av antibiotikaresistenta bakterier, såsom MRSA och ESBL. Föräldrarenkäten visade att inte alla föräldrar hade fått information om att barnen kunde vara bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Den stora majoriteten av föräldrarna hade kontaktat plastikkirurgiska kliniken innan de adopterade ett barn med LKG och de tyckte alla informationen de fått var adekvat. Enligt föräldrarna blev det utseendemässiga och funktionella resultatet av operationerna i Sverige bättre än förväntat eller som förväntat. Talet är det område kring spalten som flest föräldrar tycker att det är mest besvär med i dagsläget. Omgivningen ger både negativa och positiva kommentarer om deras barn spalt Bland de adopterade barnen har en högre andel bilaterala spalter än i den inhemska spaltpopulationen. Dessutom är många bärare av antibiotikaresistenta bakterier och många har opererats tidigare i Kina. Den nya LKG-populationen skapar nya utmaningar för LKG-teamen då vi inte längre kan styra exakt hur och när spalterna ska behandlas samt får anpassa oss till resultatet av eventuella tidigare operationer som redan genomförts utomlands. Bärarskap av antibiotikaresistenta bakterier skapar dessutom omvårdnadsmässiga utmaningar. Föräldrarenkäten visar att inte alla föräldrar fått information om antibiotikaresistenta bakterier och risken att barnen har fler medicinska problem än de som anges av adoptionsmyndigheterna i Kina. 171 Tubulära bröst - rekonstruktion i en seans Wieslander Jan B, Plastikkirurgiska Institutet Plastikkirurgiska Institutet Malmö Tubulära bröst utgör ett stort socialt och psykiskt problem för många unga kvinnor. Variationen i bröstens utseende är mycket stor. Det ena bröstet kan vara litet och tubulärt medan det andra kan vara stort och hängigt. Vårtgårdarna är nästan alltid vidgade och den typiska ringen som drar ihop vävnaden i vårtgårdsbasen finns ofta.vårtgårdarna är ofta mycket vida och den undre bröstpolen saknas. Undertecknad har efterhand utvecklat en rekonstruktionsmetod i en seans. Detta innebär tre delmoment: bröstförstoring, (expansion av implantatfickan), mastopexi (fallskärmsteknik eller nyckelhålsteknik beroende på tillståndet), vårtgårdsplastik och delning av den stramande ringen. Kombination med axillär hudincision förklaras.materialet består av fall med mycket olika utformning på deformiteten. Teknikerna ovan användes för att åstadkomma symmetri med olika storlek och form på implantat samt ibland reduktion av det större bröstet. I denna metodik ligger att bröstet först förstoras med skapande av implantatfickor, den viktiga undre bröstpolen samt placeringen av submammarfåran. Med ledning av detta utformas mastopexin och areolaplastiken. I många fall kan genom detta en seansförfarande både fin form och storlek åstadkommas enligt patientens önskemål. Ibland kan en uppföljning ske med korrektion av någon ojämnhet i nedre kanten av vårtgården. en efter enseansförfarandet är lika tillfredsställande som med långtids expanderförfarande. Bakgrunden är att den intraoperativa expansion varmed vi skapar bröststorlek och form omedelbart säkras med ett implantat. 270

14 175 Natriuretisk peptid AV B-TYP i brännskadeintensivvård Lindahl Andreas, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala, Sjöberg Folke, Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Linköping, Ekselius Lisa, Psykiatridivisionen Akademiska Sjukhuset Uppsala, Gerdin Bengt, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala Plasmakoncentrationen av BNP (P-BNP) kan ses som en efferent del i ett system som deltar i autoreglering av plasmavolym, och som utmanas vid förhållanden där denna varierar kraftigt och okontrollerat. P-BNP har föreslagits vara en markör för volymstatus hos patienter med svåra brännskador och även en prediktor för utfall av patienter i allmän intensivvård, men tidigare studier ger motsägelsefulla resultat. Vi mätte därför den inaktiva peptiden NT-proBNP i plasma och relaterade detta till ödemmängd och posttraumatiskt svar, samt till organdysfunktion. Femtio konsekutiva patienter vid Uppsala Brännskadecentrum, med en brännskadeyta (TBSA%) > 10%, men utan tecken på tidigare hjärtsvikt ingick. P-NT-proBNP och P-CRP mättes under de två första veckorna. Daglig vikt noterades och viktökningen tolkades utgöra ödem. SOFA score beräknades från data som registrerats som en del av den kliniska rutinen. Oberoende prediktiv förmåga undersöktes i relation till TBSA% och ålder med hjälp av linjära regressioner. P-NT-proBNP uppvisade stora variationer över tid och mellan patienter. Alla patienter hade en koncentrationskurva med toppvärde och med tydligt förhöjda maxkoncentrationer. Viktförändring korrelerade med P-NT-proBNP endast på dag två, d.v.s. Vid tidpunkten för maximal mobilisering av ödem. Under de följande dagarna korrelerade P-NT-proBNP med P-CRP. TBSA% korrelerade med maximal ödemmängd, vilken i sin tur korrelerade med både tidpunkt och koncentration vid maximal P-NT-proBNP. I linjära regressioner var P-NT-proBNP en oberoende, och starkare prediktor för organdysfunktion mätt som SOFA score än TBSA% och ålder. P-NT-proBNP uppvisade ett komplext mönster individuellt relaterat till brännskadeyta, ödemmängd och posttraumatiskt svar. Höga värden var oberoende prediktorer för organdysfunktion. Det är för tidigt att avgöra om analys av P-NT-proBNP kan ha något kliniskt värde vid vård av svåra brännskador. 213 Gomplastik vid isolerade gomspalt-kirurgi och tal vid 10 års ålder Elander A, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Mark H, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Persson C, Kliniken För Logopedi Och Foniatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Lilja J, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg I Göteborg introducerades 1987 en ny metod för slutning av isolerad gomspalt, vilken var likvärdig med den metod som använts för totala spalter sedan Metoden innebär att mjuka gommen sluts i en operation utan samtidig slutning av hårda gommen, vilken sluts senare. Syftet med denna studie var att utvärdera denna operationsmetod med avseende på den kirurgi som genomförts samt talet vid 10 års ålder. Mellan opererades 95 konsekutiva patienter, 41 med spalt i mjuka gommen och 54 med spalt i hårda och mjuka gommen. Hos 54% av barnen var gomspalten del i ett syndrom eller i kombination med andra missbildningar. Talet utvärderades i en subgrupp på 62 patienter födda där spalten i mjuka gommen slöts vida 7.4 mån, 29 med spalt i mjuka gommen och 33 med spalt i hårda och mjuka gommen. Velofarynxfunktionen utvärderades med en 5-gradig skala. Mjuka gommen operardes vid 7.7 mån. Fyra barn behövde reopereras pga postoperativ blödning och 3 vårdades på IVA postoperativt pga respiratoriska problem. Två patienter fick en postoperativ separation av mjuka gommen som krävde reoperation med rekonstruktion. Femtio patienter genomgick restspaltsslutning vid i medeltal 49 mån. Tio procent av dessa komplicerades med en fistel som krävde slutning. Vid 10 års ålder hade 17% genomgått kompletterande kirurgi för att förbättra velofarynxinsufficiens; 21% med spalt i hårda och mjuka gommen och 10% med spalt i enbart mjuka gommen. I den grupp talet utvärderats hade 10 barn (16%) genomgått kirurgi för att förbättra velofarynxfunktionen. Artikulationen var normal hos 87 %. För övriga var resultatet att 2 barn hade mindre och 6 barn betydande artikulationsproblem. Velofarynxfunktionen var normal hos 32 % eller lätt avvikande hos 37 % (skalsteg 1). Betydande problem förlåg hos in 31% (skalsteg 2-4) hos barnen vid 10 års ålder. Barn med spalt i både hårda och mjuka gommen i kombination med annan missbildning eller syndrom har störst talavvikelser, medans barn med spalt i enbart mjuka gommen och utan missbildningar har ett i det närmaste normalt tal. Denna tvåstegs-metod som här använts för att sluta isolerade gomspalter är en relativt okomplicerad metod som är lätt att lära ut och som ger får postoperativa komplikationer. Talresultaten varierar beroende på om spalten engagerar hårda gommen eller inte, och om barnet har andra missbildningar. Denna studie visar värdet av att indela isolerade gomspalter i subgrupper då talresultat ska utvärderas, då resultaten varierar mycket mellan dessa grupper. Detta är viktigt för att rätt bedömma prognoser och för att rätt rikta behov av behandlingsutveckling. 271

15 222 Standardiserad behandling av kraniosynostos Tarnow Peter, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Maltese Giovanni, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Olsson Robert, Neuro Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Kölby Lars, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Tovetjärn Robert, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg Behandling av kraniosynostos är idag kirurgisk. Ett flertal kirurgiska tekniker används runt om i världen. På grund av att många centra har ett litet antal patienter samt att utvädringsprinciper inte är fastställda saknas vetenskapligt underlag för hur kraniosynostospatienter bäst skall behandlas. Vid Sahlgrenska Sjukhuset har våra tekniker kontinuerligt utvärderats och modifierats. Mellan 4-6 månaders ålder opereras patienter med fjäderteknik. Fjäderteknik används med enkel suturlösning vid sagittal- och lambdoideasynostos. Vid metopica- och bicoronal synostos används en kombination av statiska tekniker och fjäderbehandling för bästa resultat. Vid unicoronal synostos används enbart statisk teknik. Efter 6 månaders ålder används statiska tekniker för alla synostoser. Möjligheterna att utvärdera den kirurgiska behandlingen genom att operera på ett standardiserat sätt har ökat. Behandlingsprinciperna har införts med beaktande av fördelar från både statiska och dynamiska principer. Denna standardiserade behandling har reducerat operationstid och peroperativ blödning. Behovet av reoperationer har minskat. Standardiseringen av den kirurgiska behandlingen liksom det perioperativa omhändertagandet har införts med iakttagande av tidigare långtidserfarenheter. Utvärderingsmöjligheterna ökar och patientsäkerheten förbättras tack vare ett rutinmässigt omhändertagande genom hela vårdkedjan. 228 Mammografi och ultraljud av bröst efter autolog fettransplantation påvisar inga svårbedömda förändringar Lindegren Anna, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Iliescu Gabriela, Röntgenkliniken Solna, Centrala Röntgen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Wickman Marie, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Schultz Inkeri, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Autolog fettransplantation (lipofilling) till bröst som komplement till bröstrekonstruktion och bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer används på allt fler centra runtom i världen. Det har diskuterats huruvida lipofilling skulle kunna försvåra radiologisk diagnostik. Vi har studerat ultraljud och mammografi före och efter lipofilling. hos 14 kvinnor har utvärderats. Nio kvinnor hade tidigare opererats med bröstbevarande kirurgi och fått ogynnsamma indragningar efter operation och strålbehandling. Fem hade genomgått mastektomi och därefter bröstrekonstruktion. Kvinnorna var mellan 40 och 60 år (median 55,5 år) och lipofilling utfördes minst ett år efter föregående canceroperation eller avslutad strålbehandling. Högst 3 månader före lipofilling samt minst 6 månader efter den sista operationen genomgick patienterna mammografi och ultraljud av brösten. Bilderna före och efter lipofilling jämfördes av radiolog med avseende på förändringar till följd av lipofilling. Inom ramen för en prospektiv studie har 14 patienter än så länge genomgått bilddiagnostik 8 till 24 månader postoperativt. Av dessa var sju helt oförändrade. En hade tillkomst av en högekogen benign förändring och en hade benigna förkalkningar samt tillkomst av ö av fett. Dessa förändringar analyserades inte. Sex patienter hade < 1 cm stora lågekogena förändringar motsvarande fettnekroser. Cytologi gjordes och i 5 av fallen bekräftades fettnekroser. Den sjätte visade benign cysta. De preliminära resultaten pekar mot att det är vanligt förekommande med små fettnekroser. Inte i något fall har genomgången fettransplantation föranlett utredning med cancerfrågeställning. Dessa resultat överensstämmer med tidigare rapporter i internationell litteratur. 272

16 237 Tidiga erfarenheter av cellfri grisdermis vid bröstrekonstruktioner Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Glimåker Håkan, Kirurgkliniken Falu Lasarett Falun Det finns svårigheter med att skapa en lämplig proteshåla vid omedelbara bröstrekonstruktioner. I den här studien evaluerades tidiga resultat av bröstrekonstruktioner där cellfri grisdermis använts för att åstadkomma protestäckning. Journaldata från samtliga patienter som rekonstruerats med grisdermis i Falun och Kristianstad inhämtades och foton studerades. Vid operationerna användes Strattice (KCI) i kombination med mentors proteser (Promeduc). Materialet omfattar 16 bröstrekonstruktioner hos 13 patienter (Falun n=11, Kristianstad n=2). 14 av ingreppen utfördes som omedelbar rekonstruktion, 1 ingrepp som senrekonstruktion, samt 1 ingrepp i syfte att korrigera en kapselbildning. Av de omedelbara rekonstruktionerna utfördes 11 med areola-mamill sparande teknik (samtliga mamillbiopsier benigna) och övriga 3 genomgick sedvanlig mastektomi. Indikationen för mastektomin vid omedelbar rekonstruktion var profylaktisk (6 bröst), invasiv cancer och/eller utbredd cancer in situ (6 bröst) eller enbart utbredd cancer in situ (2 bröst). 2 pat hade tidigare genomgått RT mot bröstet. Protesvolymerna varierade från 270 upptill 495 ml. Genomsnittlig BMI var 25,7 (19,8-33,3), andelen rökare 0, antalet diabetiker 1. Genomsnittlig dräntid för patienten var 11,3 dagar (2-26). Komplikationer sågs i form av ytlig epitelnekros (1), dermal nekros (1), serom (2), blödning som krävde reoperation (1), ytligt hematom (1). Vid uppföljning har man planerat för fettransplantation (2), och eventuell korrektion med större protes (1). Maximal uppföljningstid 9 månader. Det subjektiva intrycket hitintills är att cellfri grisdermis underlättar den omedelbara rekonstruktionen samt möjliggör inläggning av lämplig protesvolym från början utan behov av expanderbehandling. 245 Periareolär Hud Mastopexi - av minimal invasiv behandling i lokalbedövning Andersson L C, ANELCA Clinic ANELCA Clinic London, Probst F, ANELCA Clinic ANELCA Clinic London, Nettelblad H, Hand- Och Plastikkirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping Traditionell mastopexi inkluderande fascia suturer i generell anestesi har inte alltid visat tillfredställande resultat. Periareolär hud mastopexi i lokalbedövning är ett enkelt polikliniskt alternativ med tillfredställande resultat. Vi har sedan 2005 behandlat 20 patienter med endast hud bröstlift baserat på periareolär de-epitelialsering i lokalbedövning. Andelen av nöjda patienter var mycket hög och komplikationer i samband med narkos undveks helt och hållet. Är det nödvändigt att genomföra bröstlyft i narkos då likvärdiga resultat uppnås polikliniskt i lokalbedövning? 273

17 246 Implementering av TRAM rekonstruktioner på länssjukhus Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Sveinsdottir Helena, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Glimåker Håkan, Kirurgkliniken Falu Lasarett Falun, Teder Heitti, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad Bröstcancerkirurgin drivs i en riktning där onkologisk säkerhet, gott kosmetiskt resultat och effektivitet är av stor betydelse. Det kräver implementering av lämpliga rekonstruktiva ingrepp där cancerkirurgin bedrivs. De första 10 konsekutiva stjälkade TRAM rekonstruktionerna som genomfördes i Kristianstad (9) och Falun (1) utvärderades. Samtliga rekonstruktioner var ensidiga och utfördes som senrekonstruktion (8) eller omedelbar (2) rekonstruktion. 2 av ingreppen ersatte misslyckade protesrekonstruktioner och 1 operation var av salvage karaktär. 6 av patienterna var fd rökare, 3 klassificerade som ASA 2 och 1 patient hade tidigare genomgått medellinjesnitt 2ggr. Genomsnittsåldern var 60,1 år (41-76) och BMI 24,0 (21-28,7). Inga patienter hade genomgått strålbehandling. Samtliga lambåer överlevde. Hos hälften av patienterna förslöts muskelns tagställe primärt och hos övriga syddes nät in. Genomsnittlig dräntid var 5,3 dagar (3-7), vårdtiden 5,7 dagar (3-8) och behovet av heltidssjukskrivning var 52 dagar (24-78). Intraoperativ blödning uppgick till 161 ml (50-300) och operationstiden var 243 min ( ). Komplikationer uppstod i form av: 1 partiel nekros som krävde revision, 1 bråck som åtgärdades med nät, 2 serom som fick tappas och en mindre fettvävsnekros som lämnades utan åtgärd. Rekonstruktion med stjälkad TRAM har en relativt förutsägbar operationstid, säker blodförsörjning och kräver ingen intensivövervakning. Metoden har i samtliga fall uppnått gott subjektivt resultat. 312 PIP implantat, är de farliga? Sahlin Pelle, Atr Clinic Art Clinic Göteborg, Zachrisson Peter, Art Clinic Art Clinic Göteborg Den franske entrepenören Jean Claude Mas startade företaget Poly Implants Prothéses (PIP) Produktionen av proteser var förlagd till Toulon i södra Frankrike. CE-certifikat för tillverkning utfärdades 1997 och därefter har det varit årliga kontroller. AFSSAPS (Franska läkemedelsverket) gjorde under mars 2010 en oanmäld inspektion på företaget då det fanns misstanke om felaktigheter i produktionen. Misstankarna var riktade mot tillverkningen och farhågor fanns om att det inte användes godkänd silikon. I Sverige stoppades användningen av PIP produkter 31 mars I Sverige har drygt 4000 kvinnor fått PIP implantat nästa uteslutande i kosmetiskt syfte. Vi har behandlat 1134 patienter som sammanlagt har fått 2268 implantat. Fyra implantat av koksaltmodell, 10 anatomiska och resten texturerade silikon implantat med både mikro och normal textur. Efter stoppet har patienterna undersökts med palpation av bröst och axiller, Ultraljud och registrering av alla symtom Vi har tagit ut 404 implantat, 26 av dessa har varit rupturerade. Vid ruptur har vi observerat att ml gul/vitt exudat inne i kapselhålan. PAD/Cytologi har visat riklig förekomst av makrofager, inget malignt.vi har inte sett några specifika symtom vare sig om implantaten är hela eller trasiga. De symtom som har observerats ses också med andra typer av implantat.när vi delar upp rupturerna över tid ses en rupturfrekvens om 2-3 % före Under 2007 ökar denna till nästan 25 % för att därefter dala något. Vi har inte kunnat se några för PIP specifika symtom, vare sig de är rupturerade eller inte. Vi ser en markant ökad rupturfrekvens under 2007 och man kan spekulera över om det skett något i tillverknings processen. En spekulation är att en förändring av skalets produktion är gjord med tex färre antal lager. 274

18 314 Transsexkirurgi ett område i utveckling Selvaggi Gennaro, Department of Plastic Surgery Sahlgrenska University Hospital Gothenburg Könsbytesoperation (Gender Reassignment Surgery, GRS) är ett komplex av kirurgiska ingrepp (genitala och icke-genitala) och förekommer i två principiellt skilda varianter: man till kvinna (male to female, MTF) och kvinna till man (female to male, FTM). För MTF ingår vaginalplastik, bröstaugumentation, operation av thyreoideabrosk och feminiserande ansiktskirurgi. För FTM ingår falloplastik, mastektomi, vaginektomi, hysterectomi och scrotalplastik. Den senaste litteraturen om GRS har granskats, inklusive de normer för vård (Standards of Care, SOC) av transsexuella som publicerats av World Professional Association for Transgender Health (WPATH). Kirurgisk teknik och flera tips och tricks för att förbättra resultaten presenteras liksom resultaten av de långsiktiga uppföljningar som finns. Den senaste versionen av WPATH SOC gynnar flexibla behandlingar, beroende av enskilda transsexuella förhållanden, lokala resurser och kultur. Det mest efterfrågade ingreppet för FTM är mastektomi. För FTM är falloplastik ett komplicerat ingrepp med begränsade kosmetiska resultat och hög risk för postoperativa komplikationer. Den kirurgiska tekniken för falloplastik behöver ändras från ljumsklambå till fri radialislambå för ett förbättrat resultat. Vaginalplastik för MTF är ett standardiserat kirurgiskt ingrepp med relativt goda resultat. Flera mindre förbättringar för att uppnå bättre kosmetiskt och funktionellt resultat kan göras. Enheter som specialiserar sig på GRS är av stor betydelse för att uppnå goda resultat för dessa patienter. Ett brett utbud av kirurgiska tekniker är en förutsättning för att kunna individualisera behandlingen och få goda resultat för var och en av patienterna. Uppdaterade riktlinjer finns och dessa bör omsättas i praktiken. 315 Fettsugning ger komplett reduktion av armlymfödem orsakat av bröstcancerbehandling 17 års erfarenhet Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Ohlin Karin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Barbro, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Åberg Magnus, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Henry, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö Patienter med kroniska lymfödem utan pitting svarar inte på konservativ behandling på grund av nybildad subkutan fettväv. Tidigare kirurgiska behandlig med total excision och hudtransplantation eller reduktionsplastik ledde sällan till acceptabla kosmetiska eller funktionella resultat. Mikrokirurgiska rekonstruktioner är attraktiva ur en rent fysiologisk synvinkel men har ingen effekt på fettomvandlade lymfödem. 120 kvinnor med en medelålder på 64 år (range, 41-89) med 9 års (range, 1-37) anamnes på armlymfödem utan pitting fettsögs. Medelåldern vid bröstcanceroperation och intervallet mellan bröstcanceroperation och lymfödemdebut var 52 år (range, 34-79) respektive 3 år (range, 0-6). Aspirat- och armvolymer registrerades kontinuerligt. Aspiratvolymen var 1865 ml (range, ) med en fettkoncentration på 94% (range, ). Preoperativ ödemvolym var 1632 ml (range, 570 till 3915). Postoperativ reduktion var 102% (range, ) efter 3 månader och mer än 100% under 17 års uppföljning, dvs den opererade armen var något mindre än den friska armen. Preoperativ kvot (lymfödemarm/normal arm) var 1,5 (range, 1,2-2,4) och minskade snabbt till 1,0 vid 3 månader och mindre än 1 efter ett år. Denna långsiktiga uppföljning visar att fettsugning är en effektiv metod för behandling av kroniska fettomvandlade armlymfödem där konservativ behandling inte har lett till komplett reduktion. Fettvävshypertrofin, som induceras av kronisk inflammation och ett långsamt eller obefintligt lymfflöde, kan heller inte avlägsnas med mikrokirurgi. Postoperativt används kompressionsstrumpa för att undvika recidiv. 275

19 316 Elefantiasis kan behandlas effektivt med fettsugning en prospektiv studie med åtta år uppföljning Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Ohlin Karin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Barbro, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Åberg Magnus, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Henry, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö Ett långsamt eller upphävt lymfflöde samt kronisk inflammation leder till nybildning av fettväv. Detta förklarar varför konservativ behandling eller mikrokirurgisk rekonstruktion av lymfsystemet inte har någon effekt på kroniska lymfödem utan pitting eftersom fettväven inte kan avlägsnas med dessa metoder.fettomvandlade armlymfödem efter bröstcancerbehandling kan effektivt behandlas med fettsugning. Under 17 års uppföljning har inga recidiv inträffat. Mot bakgrund av dessa goda resultat började vi använda metoden på primära och sekundära benlymfödem. 41 patienter med en medelålder på 52 år (range, 17-76) med 15 års (range, 2-50) anamnes på benlymfödem fettsögs. 19 patienter hade primära och 22 patienter sekundära lymfödem efter cancerbehandling. Medelåldern vid cancerbehandling och intervallet mellan cancerbehandling och lymfödemdebut var 42 år (range, 20-64) respektive 3 år (range, 0-26). Medelåldern vid debut av primärt lymfödem var 29 år (range, 4-55). Alla patienter hade fått konservativ behandling före operationen utan ytterligare minskning. Aspirat- och benvolymer registrerades kontinuerligt. Aspiratvolymen var 4116 ml (range, ) med en fettkoncentration på 94% (range, ). Preoperativ ödemvolym var 4195 ml (range, ). Postoperativ reduktion var 84% (range, ) efter 3 månader och 105% (range, ) vid 1 år och mer än 100% under 8 års uppföljnin, dvs det opererade benet var något mindre än det friska. Preoperativ kvot (lymfödemarm/normal arm) var 1,4 (range, 1,1-1,9) och minskade snabbt till 1,0 vid 6 månader och mindre än 1 efter ett år. Fettsugning är en effektiv metod för behandling även av kroniska fettomvandlade primära och seundära benlymfödem där konservativ behandling inte har lett till komplett reduktion. Fettvävshypertrofin, som induceras av kronisk inflammation och ett långsamt eller obefintligt lymfflöde, kan heller inte avlägsnas med mikrokirurgi. Postoperativt används kompressionsstrumpa för att undvika recidiv. 317 Vaginalstriktur efter strålfibros löst med propellerlambå Söderström Torbjörn, Plastikkirurgisektionen Kirurgkliniken Gävle Rekonstruktion med lokal perforantlambå är en metod med till stor del ännu outnyttjad potential att ersätta komplicerade och tidsödande operations metoder, däribland fri lambå och vävnadsexpansion, med lika bra eller t.o.m. bättre resultat. En ny tillämpning presenteras. En 33-årig kvinna opererades för rektalcancer med rektumamputation och resektion av vaginas bakvägg. Sex år senare, som resultat av vaginalresektion och postoperativ strålbehandling hade en tät fibros utvecklats och en stram och oeftergivlig striktur uppstått vid introitus vaginæ. Strikturen var 1½ cm i diameter och omöjliggjorde vaginalt samlag. Upprepade dilatationsförsök var utan framgång. En propellerlambå från ljumske/lår planerades baserad på en minimal men optimalt lokaliserad perforantstjälk. Med longitudinell incision och vidgning av strikturen och utfyllnad av uppkommen defekt med en propellerlambå normaliserades vaginas diameter och uttöjbarhet. En stabil vaginalrekonstruktion erhölls, och efter försiktig dilatation upp till 35 mm kunde vaginalt samlag med god behållning återtas 3 månader postoperativt, efter 7 års uppehåll. Vid kontroll 18 månader postoperativt var vaginaldiameter, töjbarhet och sexuell funktion oförändrad. Metoden erbjöd en snabb och säker operation, god vävnadsanpassning, försumbar tagställesmorbiditet och restitution av fullgod och stabil sexuell funktion vid ett fall av vaginalrekonstruktion efter strålskada. Operationen kräver dock noggrann preoperativ radiologisk kartläggning. 276

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avsikten med detta PM är att i korthet beskriva vår verksamhet för att ha som underlag för remittering och därmed ytterligare

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Poly Implant Prothèse (PIP) Sammanställning av rapporter från kliniker för estetisk plastikkirurgi

Poly Implant Prothèse (PIP) Sammanställning av rapporter från kliniker för estetisk plastikkirurgi Rapport Poly Implant Prothèse (PIP) Sammanställning av rapporter från kliniker för estetisk plastikkirurgi 4 juni 2013 Enheten för Medicinteknik Läkemedelsverket/Medical Products Agency. P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

Indikation In situ-cancer Alla patienter som önskar rekonstruktion Hereditär risk för bröstcancer och som saknar kontraindikationer

Indikation In situ-cancer Alla patienter som önskar rekonstruktion Hereditär risk för bröstcancer och som saknar kontraindikationer Regionalt medicinskt vårdprogram Bröstrekonstruktion Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 30-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsrådet i kirurgi och regional processägare bröstcancer

Läs mer

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut Läns sjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-02-27 LSN-HSF12-246 5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner utarbetat vårdprogram

Läs mer

VO Barnkirurgi. Erik Sköldenberg

VO Barnkirurgi. Erik Sköldenberg VO Barnkirurgi Erik Sköldenberg VO Barnkirurgi Utbildningar Kliniskt nätverk Regionsdag högspec. Kirurgi Förslag forskningssamarbete Kirurgisk utveckling: Gastrostomier VO Barnkirurgi: Utbildningsinsatser

Läs mer

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå 2014 Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt 1 LKG-teamet vid Norrlands universitetssjukhus: Kontaktperson/Koordinator

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Hur påverkas barnet av spalten Utseende Vid en enkelsidig spalt kan barnets utseende kring näsa och mun vara kraftigt påverkat. Läppmuskeln är delad och spaltsidans

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm I N B J U D A N Användarmöte för Klinisk i immunologi i 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm Välkommen! Välkommen! Årets användarmöte är förlagt till Scandic Foresta på Lidingö Årets användarmöte

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Tisseel 23.3.2015, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Fibrinvävnadslim eller fibrinlim används

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012)

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) GALLRIKS Huvudman: Jönköpings läns landsting Uppdragsgivare: SKF, SFÖAK och SIKT Regler för utseende

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

B r ö s t o p e r a t i o n e r

B r ö s t o p e r a t i o n e r Bröstoperationer 1987 år 2012 Välkommen till Citadellkliniken Citadellkliniken Cosmo har förvärvat hela varumärket Citadellkliniken från och med januari 2013. Detta innebär att det framöver endast kommer

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Axelleder Senor Muskulatur Bursor Mjukdelstumörer Icke mineraliserade barnskelettet Punktionshjälp Trauma Preoperativt Ej ungdomar - sällsynt med

Läs mer

Bröstförstoring Utförlig information

Bröstförstoring Utförlig information Bröstförstoring Utförlig information Om du funderar på en bröstförstoring kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat

Läs mer

Bröstcancer. Förbättringsprocessen

Bröstcancer. Förbättringsprocessen Bröstcancer Förbättringsprocessen Bröstteamet Eva Ebenstrand Sonja Espersson Charlotte Haraldsson Marie Persson Pia Persson Margareta Sjövall Hans Svensson Heitti Teder Åsa Vänerhag Annika Åkerberg CSK

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Institutionen för Hälsovetenskap TENTAMEN OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Maxpoäng: 107 97% 103-107 = A, Framstående 90% 96-103 = B, Mycket bra 81%

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Specialistutbildning i plastikkirurgi

Specialistutbildning i plastikkirurgi Specialistutbildning i plastikkirurgi Nordiska kursprogrammet 2013 1 INNEHÅLL FÖRORD... 3 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 KURS I REKONSTRUKTIV PLASTIKKIRURGI OCH MISSBILDNINGAR... 5 KURS II REKONSTRUKTIV PLASTIKKIRURGI

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

BRIMP - Bröstimplantatregistret Årsrapport 2014

BRIMP - Bröstimplantatregistret Årsrapport 2014 BRIMP - Bröstimplantatregistret Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 BRIMP - Bröstimplantatregistret Registerhållare och rapportförfattare Birgit Stark, Docent i plastikkirurgi och överläkare vid Kliniken för

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska

Läs mer

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI VÄLKOMMEN TILL HERMELINEN SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI HERMELINEN FYSIOTERAPI MODERN REHABILITERING Rörelse är receptet Våra legitimerade fysioterapeuter bedömer

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick

Läs mer

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 11-2010 2010-06-11 KLAGANDE Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN. Version 2012-11-12

REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN. Version 2012-11-12 REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Version 2012-11-12 1 År 2000 gjorde RMPG Ögon en genomgång av den högspecialiserade ögonsjukvården i den sydöstra

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR Knäprotesinfektioner SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR 20, 2006 Behandling av infekterad knäprotes Infektionsläkare Bertil Christensson, Lund bertil.christensson@infek.lu.se Ortopeder Lars Carlsson,

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008 Osteoporos 2008 Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige Osteoporos 2008 1 Innehåll Författarnamn i alfabetisk ordning... 6 Förord... 7 Sverker Ljunghall Epidemiologi och... 8 Dan Mellström Utredning

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2 KONCEPT 13-10-14 Ombyggnad MS/ By 4422 för Operation 1 Förstudie oktober 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Regionövergripande planering... 3 3. Förutsättningar... 3 4. Förslag... 3 5. Fastighet...

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt Specificerade kunskapskrav Allmänt Aspiranten ska efter specialistutbildningen kunna Omsätta grundutbildningens teoretiska kunskaper i praktisk klinisk

Läs mer

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Mjukare värden ger bättre resultat

Mjukare värden ger bättre resultat Mjukare värden ger bättre resultat Hårda värden nödvändiga för att kunna styra utifrån gemensam värdegrund Åtgärder för cancervården Johan Snygg Verksamhetschef Anestesi/Operation/Intensivvård Sahlgrenska

Läs mer

Din läkare ett viktigt beslut. Inför en bröstförstoring

Din läkare ett viktigt beslut. Inför en bröstförstoring Citadellkliniken som etablerades redan 1986 ligger precis vid havet i Landskrona, med en underbar utsikt över både Köpenhamn, Öresund och Ven. Kliniken ligger i anrika Strandpaviljongen och är idag en

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (3)

Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (3) Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (3) C E N T R A L ETHICAL REVIEW B O A R D BESLUT 2012-09-21 Dnr O 33-2012 KLAGANDE Region Skåne J A Hedlunds väg 291 89 Kristianstad ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Robotkirurgi - framtid eller redan här?

Robotkirurgi - framtid eller redan här? Robotkirurgi - framtid eller redan här? Peter Mangell Överläkare, Med dr Enheten för kolorektalkirurgi VO Kirurgi och Urologi SUS Malmö 2014-03-12 1 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Nej 2014-03-12

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Vad orsakar håravfall? Varför hårtransplantation? Vad händer hos oss? Operationen

Vad orsakar håravfall? Varför hårtransplantation? Vad händer hos oss? Operationen HÅRTRANSPLANTATION Vad orsakar håravfall? Håravfall kan ha många olika orsaker, men allra vanligast är genetiskt arv, hormoner och ålder. Vid genetiskt håravfall (sk androgen alopecia) kan man börja tappa

Läs mer

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Antal registrerade 2014(noterat 2015-04-22). Det saknas registreringar från Danderyd,

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Till Dig som nybliven förälder...

Till Dig som nybliven förälder... Till Dig som nybliven förälder... Att vänta barn är för de allra flesta en spännande upplevelse med mycket glädje och stora förväntningar, av och till blandat med oro. Vanligtvis räknar man inte med att

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer