17:e. Kirurgveckan augusti i Linköping. Programbok.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "17:e. Kirurgveckan. 20-24 augusti i Linköping. Programbok. www.kirurgveckan.se"

Transkript

1 17:e Kirurgveckan augusti i Linköping Programbok

2 Välkommen till den 17:e Kirurgveckan augusti 2012 i Linköping Svensk Kirurgisk Förening och Kirurgiska kliniken i Linköping hälsar dig varmt välkommen till en sannolikt osannolik vecka. Vår förhoppning är att du skall finna årets program och upplägg alldeles osannolikt bra och intressant. Vi har en del nymodigheter att presentera: en temadag om akut kirurgi och trauma är förlagd till onsdagen, gemensamma symposier med sekreterar- och sjuksköterskeprogrammet är planerade, banketten är flyttad till onsdag kvällen och idrottsaktiviteterna är flyttade till söndagen före kirurgveckan. Vi tror att detta är bra förändringar som möjliggör ett ännu större utbyte av kirurgveckan, både ur professionell och ur social synvinkel. Vi i organisationskommittén vill passa på att tacka Svensk Kirurgisk Förening som hela tiden trott på våra idéer om att göra vissa förändringar av kirurgveckans struktur och innehåll. Samarbetet med föreningens programkommitté har varit utmärkt. Vi vill rikta ett stort tack till de sjuksköterskor och sekreterare på kirurgiska kliniken i Linköping som arbetat fram ett högintressant program där flera sessioner kan rekommenderas till samtliga deltagare. A special thank you to all invited speakers from abroad, who have taken their time to come and share their knowledge with us. Passa också på att utforska vårt fina landskap Östergötland -landet som flödar av mjölk och honung som Tage Danielsson så fint beskriver. Det finns många sociala events att välja på, bland annat kan ett besök på vårt Flygvapenmuseum vara spännande. Vi vill tacka delföreningarna i Svensk Kirurgisk Förening, Svensk Barnkirurgisk Förening och Svensk Plastikkirurgisk Förening som tillsammans med sekreterar- och sköterskeprogrammen står för det vetenskapliga innehållet under kirurgveckan. Vi vill också rikta ett tack till våra huvudsponsorer Johnson & Johnson och Covidien för deras generösa engagemang och till övriga medverkande sponsorer. Vi vill avslutningsvis tacka Linköpings stad och inte minst Landstinget i Östergötland som under senaste året har lånat ut sin personal till att arbeta med denna, den 17:e kirurgveckan i Linköping. Agneta Montgomery Ordförande Svensk Kirurgisk Förening Conny Wallon Ordförande Organisationskommittén 3

3 17:e Kirurgveckan augusti 2012 i Linköping Program Svensk plastikkirurgisk förening Måndagen den 20 augusti Lokal: US i Linköping ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten Tisdagen den 21 augusti Lokal: US i Linköping ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten Onsdagen den 22 augusti Gemensamt symposium (se programöversikt) Lokal: US i Linköping Utställning och kaffe Gemensamt symposium (se programöversikt) Utställning och lunch ST-lunch: Studiebesök på Brännskadeenheten Lokal: Operan Hypospadiplastik - bättre och sämre metoder? Samarrangemang Barnkirurgi, Plastikkirurgi Deltagare: Henry Svensson, Erkki Tarpila, Johan Heinius (Urologi), Gundela Holmdahl, Gunnar Westbacke (Barnurologi) Moderator: Agneta Nordenskjöld 260

4 18.30 Lokal: Cloetta Center Höjdarfesten! Bankett Torsdagen den 23 augusti Lokal: Sonaten 19 Fria föredrag: Blandat inklusive avhandlingspresentation Formaliserat samarbete mellan plastikkirurger och ortopeder förbättrar handläggningen vid svåra extremitetsskador Sommar Pehr, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm Halle Martin, Jansson Karl-Åke, Docherty Skogh Ann-Charlott 63 Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2 Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm 68 Komplikationer vid bukplastik efter bariatrisk kirurgi versus bantning Staalesen Trude, Plastikkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Fagevik Olsén Monika, Elander Anna 175 Natriuretisk peptid AV B-TYP i brännskadeintensivvård Lindahl Andreas, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala, Sjöberg Folke, Ekselius Lisa, Gerdin Bengt 314 Transsexkirurgi ett område i utveckling Selvaggi Gennaro, Department of Plastic Surgery Sahlgrenska University Hospital Gothenburg 315 Fettsugning ger komplett reduktion av armlymfödem orsakat av bröstcancerbehandling 17 års erfarenhet Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Ohlin Karin, Svensson Barbro, Åberg Magnus, Svensson Henry 261

5 Lokal: Sonaten Elefantiasis kan behandlas effektivt med fettsugning en prospektiv studie med åtta års uppföljning Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Ohlin Karin, Svensson Barbro, Åberg Magnus, Svensson Henry Vaginalstriktur efter strålfibros löst med propellerlambå Söderström Torbjörn, Plastikkirurgisektionen Kirurgkliniken Gävle Utställning och kaffe Fria föredrag: Bröst Autolog mastopexi och augmentation baserad på perforantlambå på postbariatrisk patient. Fallpresentation. Ehrström Marcus, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Printzlau Andreas Tubulära bröst-rekonstruktion i en seans Wieslander Jan B, Plastikkirurgiska Institutet, Malmö Mammografi och ultraljud av bröst efter autolog fettransplantation påvisar inga svårbedömda förändringar Lindegren Anna, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Iliescu Gabriela, Wickman Marie, Schultz Inkeri Tidiga erfarenheter av cellfri grisdermis vid bröstrekonstruktioner Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad Glimåker Håkan Periareolär Hud Mastopexi - av minimal invasiv behandling i lokalbedövning Andersson L C, ANECA Clinic, London, Probst F, Nettelblad H 262

6 246 Implementering av TRAM rekonstruktioner på länssjukhus Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad Sveinsdottir Helena, Glimåker Håkan, Teder Heitti Lokal: Operan PIP implantat, är de farliga? Sahlin Pelle, Art Clinic Göteborg, Zachrisson Peter Utställning och kaffe Vad nytt inom bröstrekonstruktioner - timing, tekniker och vem gör vad? Moderator: Marie Wickman Chanterau Utställning och lunch Lokal: Crusell Den postbariatriske patienten - vad händer sen? Samarrangemang SIKT, Plastikkirurgi Moderator: Anna Elander, Arthur Jänes Föreläsare: Ingmar Näslund Utställning och kaffe Lokal: Sonaten Fria föredrag: Missbildningar 20 Patienttillfredsställelse efter öronrekonstruktion med autologt revbensbrosk Kristiansen Martina, AT-läkare Kristiansunds Sykehus Kristiansund, Norge, Öberg Martin, Wikström Sven Olof 26 Remodellering av pannan för korrektion av unicoronal synostos utvärderad med ny datorbaserad mätning av skallens symmetri Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Bernhardt Peter, Lindström Annelie, Heydorn Lagerlöf Jakob, Tarnow Peter 263

7 Kvantifiering av frontal och total intrakraniell volym hos patienter som opererats med kranioplastik för metopikasynostos Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Maltese Giovanni, Wikberg Emma, Radiofysik Sahlgrenska Bernhardt Peter, Heydorn Lagerlöf Jakob, Tarnow Peter Standardiserad behandling av kraniosynostos Tarnow Peter, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Maltese Giovanni, Olsson Robert, Kölby Lars, Tovetjärn Robert Långtidsuppföljning av resultatet efter hypospadirekonstruktion Nozohoor Ekmark Ann, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Hansson Emma, Arnbjörnsson Einar, Svensson Henry Behandling av läpp-käk-gomspalt hos adopterade barn Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Östman Jenny, Becker Magnus 5 års videoradiografier Vad ser man? Al-Qahtani Ahmed, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Hillarp Birgitta, Svensson Henry, Becker Magnus Gomplastik vid isolerad gomspalt-kirurgi och tal vid 10 års ålder Elander A, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Mark H, Persson C, Lilja J 264

8 19 Formaliserat samarbete mellan plastikkirurger och ortopeder förbättrar handläggningen vid svåra extremitetsskador Sommar Pehr, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Halle Martin, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Jansson Karl-Åke, Ortopedkliniken Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm, Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitets Sjukhuset, Solna Stockholm Svåra extremitetesskador innebär ofta en kombination av fraktur och mjukdelsskada. Det är väl känt att slutresultatet blir bättre när frakturstabilisering följs av tidig mjukdelstäckning. För att förbättra vården av patienter med svåra extremitetsskador startade vi 2008 ett formaliserat samarbete mellan klinikerna för rekonstruktiv plastikkirurgi och ortopedi på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. En retrospektiv studie genomfördes på patienter som hade drabbats av svåra extremitetsskador eller osteomyelit till följd av ortopediskt trauma och som fått antingen en fri eller stjälkad lambå för täckning av fraktur med samtidig mjukdelsdefekt. Vi jämförde handläggningen av dessa patienter 30 månader före och 30 månader efter starten av samarbetet. Totalt utfördes 5 fria och 3 stjälkade lambåer innan samarbetet inleddes, och 14 fria och 12 stjälkade lambåer efter starten av samarbetet. Vi kunde notera en reducerad tid till mjukdelstäckning, färre revisioner och kortare sjukhusvistelse. Den aktuella studien visar vikten av ett formaliserat samarbete mellan ortopeder och plastikkirurger. Sedan starten av samarbetet har antalet patienter som har remitterats för plastikkirurgisk bedömning ökat, liksom antalet fria och stjälkade lambåer för mjukdelstäckning. Detta har minskat den totala behandlingstiden och givit ett bättre omhändertagande av denna patientgrupp. 20 Patienttillfredsställelse efter öronrekonstruktion med autologt revbensbrosk Kristiansen Martina, AT-läkare Kristiansunds Sykehus Kristiansund, Norge, Öberg Martin, Plastikkirurgiska Kliniken SUS Malmö, Wikström Sven Olof, Plastikkirurgiska Kliniken SUS Malmö I den plastikkirurgiska verksamheten är det viktigt att mäta patienternas egen uppfattning av resultatet och kvalitetssäkring av vården är idag ett centralt begrepp. Denna studies syfte var att undersöka nöjdhetsgraden av vårdförloppet och resultatet av operationerna hos patienter som fått sina öron rekonstruerade på grund av ensidig mikroti. Ett frågeformulär utarbetades och skickades till 78 patienter med unilateral mikroti som före 12 års ålder genomgått öronrekonstruktion med autologt revbensbrosk mellan åren Enkäten innehöll 42 frågor angående estetiska, funktionella, psykosociala och verksamhetsrelaterade synvinklar. Svarsfrekvensen var 76 % (59 av 78 patienter). Patienterna var generellt sett nöjda med det estetiska resultatet på sina nya öron(73%). För de patienter opererade under perioden var nöjdhetsgraden något högre(83%). Majoriteten angav att de fick en funktionsvinst i att kunna använda glasögon(76%). Dock fick några patienter nya besvär efter operationerna. Nästan alla patienter tyckte ändå att örat kändes som en del av dem(91%) och skulle valt att genomgå operationen igen om de kunde göra om allt(86%). Patienterna var mycket nöjda med vården i hela vårdkedjan(99%). Vårt frågeformulär som är specifikt för denna typ av kirurgi är ett viktigt verktyg för kvalitetssäkring i denna verksamhet och visar att patienterna generellt sett är nöjda med sina rekonstruerade öron. Studien kan bidra till att förbättra informationen innan operation för att möta patienternas föreställningar, förväntningar och farhågor. 265

9 26 Remodellering av pannan för korrektion av unicoronal synostos utvärderad med ny datorbaserad mätning av skallens symmetri Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Bernhardt Peter, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Lindström Annelie, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Heydorn Lagerlöf Jakob, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Tarnow Peter, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Unicoronal synostos (UCS) karaktäriseras av ipsilateralt platt panna, kontralateralt buktande panna och skolios i ansiktet. Uni- eller bilateral fronto-orbital framflyttning (FOF) är den vanligaste metoden att korrigera UCS. De uttalade sidoskillnaderna har gjort att mätningar av resultaten av kirurgi har varit svårt och huvudsakligen baserats på subjektiv bedömning. Målsättningen med detta arbete var att utveckla ett datorbaserat verktyg för att mäta sidoskillnader i kraniet på ett reproducerbart sätt och använda det på den operationsmetod för UCS som utvecklats i Göteborg sedan 17 år tillbaka. I MATLAB utvecklades ett program som segmenterade CT-bilder och kefalometribilder. Man bestämde manuellt positionen för pannans mittpunkt och den öppna cororarsuturen. Programmet bestämde sedan en punkt vid den stängda coronarsuturen på samma avstånd från pannans mittpunkt som den tidigare definierade öppna suturen. De kurvor som beskrevs av respektive pannhalva överlagrades och den i den position där de överensstämde som bäst beräknades differensen mellan sidorna. Fyrtiosex patienter med UCS hade sedan 1995 opererats med remodellering av pannan. Metoden innebär att man byter ut den deformerade pannan mot ett bentransplantat av lämpligt rundad form som tas på kalvariet. Ispilaterala sidan förskjuts framåt och kontralaterala sidans övre orbitakant förskjuts kraniellt. et av dessa operationer jämfördes med tidigare FOF. Mätningarna kunde utföras med god precision (S.D %) i det intervall av förändringar kirurgin åstadkom. CT-bilder medgav bättre precision än kefalometribilder. Pannans symmetri förbättrades significant med både remodellering och FOF (p < för båda) men remodellering var signifikant bättre än FOF (p = 0.025). Re-operationsfrekvensen var signifikant lägre för patienter som genomgått remodellering (37.7% vs 6.5%, p < ). Vi har utvecklat ett datorbaserat verktyg som kan kvantifiera symmetri i pannan på ett reproducerbart sätt med god precision. Remodellering av pannan ger bättre symmetri än FOF och är därför en bättre metod vid unicoronal synostos. 27 Kvantifiering av frontal och total intrakraniell volym hos patienter som opererats med kranioplastik för metopikasynostos Kölby Lars, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Maltese Giovanni, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Wikberg Emma, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Bernhardt Peter, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Heydorn Lagerlöf Jakob, Radiofysik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Tarnow Peter, Plastikkirurgen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Systematisk och reproducerbar utvärdering av operationsresultat inom kraniofacial kirurgi är ovanligt. Målsättningen med detta projekt var att utveckla ett datorbaserat verktyg för att mäta intrakraniell volym före och efter kirurgi och att använda det på vårt material av patienter opererade för metopikasynostos. I MATLAB utvecklades ett program som använder sig av funktioner som region-growing, watershed och delar av voxlar. Total och frontal intrakraniell volym beräknades genom att multiplicera ytan på samtliga CT-snitt från foramen magnum till vertex med snitttjocklek. CT-undersökningar med snittjocklek 0,625 och 5 mm användes för systematisk utvärdering av programmet. Ett kliniskt material omfattande 12 patienter som opererats för metopikasynostos med två olika metoder mättes med det nya verktyget. Mätningar på 5 mm snitt resulterade i 3.8 ±1.5 % (mv ± S.D.) lägre total volym och 5.8 ± 5.3 % lägre frontal volym än mätningar i 0,625 mm snitt. Upprepade mätningar i 0,625 mm snitt hade lägre variabilitet (range % från mv) än mätningar i 5 mm snitt (range % från mv). Upprepade mätningar av frontal volym hade lägre variabilitet i pre-operativa undersökningar än i post-operativa undersökningar och lägre variabilitet i 0,625 mm snitt än i 5 mm snitt. För utvärdering av patientmaterialet valdes 0,625 mm snitt (ca 300 snitt per undersökning) för vilka den frontala volymen varierade från -2.2 till 2.0 % från mv. Kvoten mellan frontal volym och total intrakraniell volym ökade 25 ± 16 % (mv ± S.D.) för patienter som opererats med kranioplastik plus fjäder och 20 ± 13 % för patienter som opererats med kranioplastik plus bentransplantat. Vi har utvecklat ett verktyg som kan kvantifiera frontal och total intrakraniell volym med liten variation. Det kan användas för systematisk utvärdering av resultatet av operation för metopikasynostos. I detta kliniska material ökade förhållandet mellan frontal volym och total intrakraniell volym hos alla patienter men det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de båda metoder som använts. 266

10 49 Autolog mastopexi och augmentation baserad på perforantlambå på postbariatrisk patient: Fallpresentation Ehrström Marcus, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Printzlau Andreas, Bodylift Center Bodylift Center Köpenhamn Det har skett en stor och snabb ökning av antalet gastric bypassoperationer i Sverige sista åren. En stor andel av dessa patienter kräver ytterligare plastikkirurgiska operationer för korrektion av hudöverskott. Nya plastikkirurgiska tekniker utvecklas inom den postbariatriska patientgruppen och denna fallpresentation vill illustrera en sådan. 18 årig kvinna opererad med gastric bypass som 16-åring. Viktnedgång 70 kilo och därmed utvecklat ett överskott av hud och förlust av all bröstkörtelvävnad. Patienten opererades med mastopexi och augmentation baserad på autolog vävnad från kutan lambå från hudöverskott ryggen och försörjd av perforanter från intercostalartärer. Fallet och operationsteknik presenteras och illustreras med bilder och film. presenteras med bilder före och efter operation. Operationsteknik illustreras med bilder och film. Det finns en diskrepans mellan samhällets växande behov och rådande kapacitet och resurser inom den offentliga plastikkirurgin. Nya tekniker utvecklas som kan erbjuda dom postbariatriska patienterna en förbättrad livskvalitet. Detta patientfall illustrerar en sådan teknik och väcker samtidigt frågan om utnyttjande av framtidens resurser. Vilka patienter skall opereras, av vem och med vilka tekniker i framtidens offentliga plastikkirurgiska vård av postbariatriska patienter? 63 Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2 Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Bendefekter i det kraniofaciala området är ofta komplicerade att rekonstruera. Tissue engineering erbjuder ett alternativ till bentransplantat där biomaterial, benbildande celler och tillväxtfaktorer kan kombineras för att ersätta det saknade benet. Bone morphogenetic proteins (BMPs) tillsammans med olika bärare har använts ända sedan Marshall Urist upptäckte BMP I denna avhandling använder vi BMP-2 tillsammans med olika bärare för att rekonstruera kraniella defekter i smådjursmodell, stordjursmodell och på människa. I arbete Ia studerar vi ektopisk benbildning med BMP-2 och heparin/chitosan i råttmodell. Inducerat ben jämförs med BMP-2 och typ I kollagen i samma modell. I arbete Ib utvärderas BMP-2, heparin/ chitosan och titannät för att rekonstruera stora kraniella defekter hos människa. I arbete II studeras läkning av kraniella bendefekter hos minigris behandlade med BMP-2 och hyaluronan-baserad hydrogel. I arbete III studeras benläkning i kraniella defekter på råtta, där vi jämför BMP-2 och hydrogel med BMP-2 och typ I kollagen. I arbete IV studeras benläkning i borrhål i kraniet efter neurokirurgi. Borrhålen randomiseras till behandling med BMP-2 och hydrogel, enbart hydrogel, autologt benspån och Tisseel eller Spongostan (negativ kontroll). I arbete Ia finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan inducerar en större benvolym än BMP-2 och typ I kollagen (p= ). I arbete Ib finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan leder till postoperativ inflammation och dålig benläkning hos neurokirurgiska patienter. I arbete II ses en kraftig benläkning hos minigrisar behandlade med BMP-2 och hydrogel, medan defekter behandlade med enbart hydrogel och tomma defekter visar en signifikant mindre mängd ben (p=0.003). I arbete III ses mer aktiv benbildning i kraniella defekter på råtta vid behandling med BMP-2 och hydrogel jämfört med BMP-2 och typ I kollagen eller enbart hydrogel. I arbete IV ses signifikant ökad benläkning i hål behandlade med BMP-2 och hydrogel eller autologt benspån och Tisseel jämfört med negativ kontroll. Tissue engineering av ben med heparin/chitosan och hyaluronanbaserad hydrogel med BMP-2 visar god beninduktion, överlägsen typ I kollagen och BMP-2. Hyaluronan-baserad hydrogel orsakar mindre inflammation än kollagen och BMP-2 och hydrogel inducerar ben jämförbart med bentransplantat. 267

11 63 Kraniofacial benrekonstruktion med Bone Morphogenetic Protein-2 Docherty Skogh Ann-Charlott, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Bendefekter i det kraniofaciala området är ofta komplicerade att rekonstruera. Tissue engineering erbjuder ett alternativ till bentransplantat där biomaterial, benbildande celler och tillväxtfaktorer kan kombineras för att ersätta det saknade benet. Bone morphogenetic proteins (BMPs) tillsammans med olika bärare har använts ända sedan Marshall Urist upptäckte BMP I denna avhandling använder vi BMP-2 tillsammans med olika bärare för att rekonstruera kraniella defekter i smådjursmodell, stordjursmodell och på människa. I arbete Ia studerar vi ektopisk benbildning med BMP-2 och heparin/chitosan i råttmodell. Inducerat ben jämförs med BMP-2 och typ I kollagen i samma modell. I arbete Ib utvärderas BMP-2, heparin/ chitosan och titannät för att rekonstruera stora kraniella defekter hos människa. I arbete II studeras läkning av kraniella bendefekter hos minigris behandlade med BMP-2 och hyaluronan-baserad hydrogel. I arbete III studeras benläkning i kraniella defekter på råtta, där vi jämför BMP-2 och hydrogel med BMP-2 och typ I kollagen. I arbete IV studeras benläkning i borrhål i kraniet efter neurokirurgi. Borrhålen randomiseras till behandling med BMP-2 och hydrogel, enbart hydrogel, autologt benspån och Tisseel eller Spongostan (negativ kontroll). I arbete Ia finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan inducerar en större benvolym än BMP-2 och typ I kollagen (p= ). I arbete Ib finner vi att BMP-2 och heparin/chitosan leder till postoperativ inflammation och dålig benläkning hos neurokirurgiska patienter. I arbete II ses en kraftig benläkning hos minigrisar behandlade med BMP-2 och hydrogel, medan defekter behandlade med enbart hydrogel och tomma defekter visar en signifikant mindre mängd ben (p=0.003). I arbete III ses mer aktiv benbildning i kraniella defekter på råtta vid behandling med BMP-2 och hydrogel jämfört med BMP-2 och typ I kollagen eller enbart hydrogel. I arbete IV ses signifikant ökad benläkning i hål behandlade med BMP-2 och hydrogel eller autologt benspån och Tisseel jämfört med negativ kontroll. Tissue engineering av ben med heparin/chitosan och hyaluronanbaserad hydrogel med BMP-2 visar god beninduktion, överlägsen typ I kollagen och BMP-2. Hyaluronan-baserad hydrogel orsakar mindre inflammation än kollagen och BMP-2 och hydrogel inducerar ben jämförbart med bentransplantat. 68 Komplikationer vid bukplastik efter bariatrisk kirurgi versus bantning Staalesen Trude, Plastikkirurgi Su-ss Göteborg, Fagevik Olse n Monika, Kirurgi Su-ss Göteborg, Elander Anna, Plastikkirurgi Su-ss Göteborg Det är välkänd att risken för komplikationer efter bukplastik är hög. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av komplikationer efter bukplastik hos postbariatriska patienter jämfört med hos patienter som inte har genomgått överviktskirurgi. Syftet var även att identifiera prediktiva faktorer förknippade med utvecklingen av postoperativa komplikationer. 190 konsekutiva patienter som opererats med bukplastik på grund av vävnadsöverskott från januari 2006 till december 2008 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset analyserades retrospektivt. De variabler som analyserades var kön, ålder, max BMI, Δ BMI (max BMI minus preoperativ BMI), preoperativ BMI, metod för viktminskning, operationsteknik, resektion vikt och komplikationer. Tidiga komplikationer var signifikant högre hos postbariatriska patienter (48%) än hos patienter som inte hade genomgått överviktskirurgi(29%). Resektion vikt var signifikant högre för patienter med tidiga lokala komplikationer jämfört med för patienter utan tidig lokala komplikationer. Multipel regressionsanalys visade att antalet patienter med en eller flera tidiga lokala komplikation(er) fortfarande var signifikant högre i de postbariatriska patienterna jämfört med de patienter som inte hade genomgått överviktskirurgi även efter justering för resektion vikt.max BMI, ΔBMI eller preoperativ BMI hade ingen inverkan på förekomsten av komplikationer. Sammanfattningsvis bekräftar denna studie att komplikationer efter bukplastik är högre hos postbariatriska patienter jämfört med hos patienter som inte har genomgått överviktskirurgi. Inga prediktiva faktorer kunde identifieras som kunde förklara dessa skillnader. Ytterligare studier behöver utföras för att fastställa prediktiva faktorer för uppkomsten av komplikationer efter bukplastik. 268

12 124 5 års videoradiografier: Vad ser man? Al-Qahtani Ahmed, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Hillarp Birgitta, Röntgen SUS Malmö, Svensson Henry, Plastikkirurgiska SUS Malmö, Becker Magnus, Plastikkirurgiska SUS Malmö I diagnostiken av talavvikelser ffa. Hypernasalitet har sedan många år videoradiografisk undersökning av velopharynx förekommit. Den undersökning har inte varit möjlig på alla platser i Sverige. Under senare år har också diskussion förts om man överhuvudtaget skall använda videoradiografi vid undersökning av t.ex. Hypernasalitet. Vi har därför valt att titta närmare på de undersökningar som gjorts mellan i södra Sverige. Vi ville i en första del titta på volym, vilka patientgrupper som undersökts, vilken information undersökningen ger och hur många undersökningar som leder till operation. I södra Sverige gör den undersökning med ovanstående frågeställning bara av en röntgenläkare vid SUS, Malmö. En retrospektiv genomgång av bilder och utlåtande på alla patienter undersökta mellan genomfördes. Totalt hade 141 patienter genomgått undersökningen. Ett protkoll uppfördes som täckte såväl diagnos, ålder, kö, remittent och 14 olika funktionella variabler. Av de 141 undersökta kunde 2 inte genomföra en komplett undersökning. Patienterna var i genomsnitt 10 år med ett spann från 3 till 67 år. Majoriteten var män (64%) den vanligast diagnos vid undersökning var t.ex. Isolerad gomspalt N=33 (26%) följt av kongenital rhinolalia N= 32 (23%). Vanligaste remittenterna var foniater och plastikkirug tillsammans stog de för 70% av remisserna. Majoriteten av patienterna var inte opererade med velopharyngeal operation N=122 (87%). Av de 14 deskriptiva variablerna rapporteras resultaten i tabell vid presentationen. Det är intessant att titta på en hel population med mycket litet bortfall för att se hur patientgruppen ser ut och vilka variabler som bedöms vi går nu vidare med att utvärdera nytta genom att titta på de olika undergrupperna och följa den behandling som ägtrum efter undersökningen. Vi ser bland annat att från tidiga år med fokus på spaltpatienter så är nu halva patientgruppen icke spaltpatienter. 127 Långtidsuppföljning av resultatet efter hypospadirekonstruktion Nozohoor Ekmark Ann, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Arnbjörnsson Einar, Barnkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Svensson Henry, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Målet med studien var att göra en utvärdering av pojkar som rekonstruerats pga hypospadi, och som nu har slutkontrollerats efter genomgången pubertet, för att analysera riskfaktorer för komplikationer samt hur lång uppföljningstid som behövs efter hypospadirekonstruktion. Alla pojkar som opererats pga hypospadi och genomgått slutkontroll efter pubertet identifierades via ett register. Journaluppgifter registrerades och resultat vid slutkontroll efter genomgången pubertet undersöktes. Hypospadias objective scoring evaluation (HOSE) användes för att få en objektiv bedömning av slutresultatet Det gällde 107 patienter som slutkontrollerades under perioden Av gossarna hade 66 grad I, 25 grad II, 7 grad III och 1 grad IV. Åtta personer hade kryptohypospadi. Sextioen pojkar hade opererats i tvåseansförfarande enligt Byars och 38 i enseansförfarande enligt antingen Mathieu eller Scuderi. Åtta patienter hade kryptohypospadi och behövde därför bara upprätningsplastik och omfördelning av förhuden. Nio pojkar behövde fistelslutning och striktur fick åtgärdas i fyra fall. Efter genomgången pubertet noterades kurvering i 7 fall där kurvering inte funnits vid den prepubertala kontrollen; en av kurveringarna har hittills krävt åtgärd. En acceptabel HOSE score noterades vid slutkontrollen hos 92 personer. en visar ett gott utfall med låg fistel- och strikturfrekvens och i fall då komplikation har uppstått har de lösts. Det finns en signifikant korrelation mellan graden av hypospadi och antalet komplikationer. Eftersom resultatet kan ändras och komplikationer uppstå under puberteten bör pojkarna följas till efter genomgången pubertet. 269

13 156 Behandling av läpp-käk-gomspalt hos adopterade barn Hansson Emma, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö, Östman Jenny, Medicinska Faulteten Skånes Universitetssjukhus Malmö, Becker Magnus, Plastikkirurgiska Kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö På senare år har antal barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) som adopteras från Kina till Sverige ökat. Från år 2007 tom år 2011 har 34 barn. Med LKG remitteras till plastikkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Målet med denna studie var att kartlägga gruppens karakteristika, behandlingen av adopterade LKG-barn samt undersöka vilken information adoptivföräldrarna fick innan adoptionen, vilken påverkan eventuellt bärarskap av resistenta bakterier har och hur de upplevde omgivningens reaktioner på spalten. Alla de adopterade barnens journaler gicks ingen noggrant och relevanta uppgifter noterades. En enkät utarbetades och skickades ut till 33 familjer. Trettio familjer svarade på enkäten. Bland barnen hade de flesta läpp-käk-gomspalt och några enstaka läpp-käkspalt och läppspalt och isolerad gomspalt. Ingen av barnen hade behandlats med nasoalveolar molding och majoriteten hade genomgått någon operation i Kina, de flesta en läpp-plastik. Hos knappt hälften av barnen upptäcktes någon annan sjukdom/missbildning vid ankomst till Sverige som föräldrarna inte hade fått information om innan adoptionen. Ungefär hälften av barnen var bärare av antibiotikaresistenta bakterier, såsom MRSA och ESBL. Föräldrarenkäten visade att inte alla föräldrar hade fått information om att barnen kunde vara bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Den stora majoriteten av föräldrarna hade kontaktat plastikkirurgiska kliniken innan de adopterade ett barn med LKG och de tyckte alla informationen de fått var adekvat. Enligt föräldrarna blev det utseendemässiga och funktionella resultatet av operationerna i Sverige bättre än förväntat eller som förväntat. Talet är det område kring spalten som flest föräldrar tycker att det är mest besvär med i dagsläget. Omgivningen ger både negativa och positiva kommentarer om deras barn spalt Bland de adopterade barnen har en högre andel bilaterala spalter än i den inhemska spaltpopulationen. Dessutom är många bärare av antibiotikaresistenta bakterier och många har opererats tidigare i Kina. Den nya LKG-populationen skapar nya utmaningar för LKG-teamen då vi inte längre kan styra exakt hur och när spalterna ska behandlas samt får anpassa oss till resultatet av eventuella tidigare operationer som redan genomförts utomlands. Bärarskap av antibiotikaresistenta bakterier skapar dessutom omvårdnadsmässiga utmaningar. Föräldrarenkäten visar att inte alla föräldrar fått information om antibiotikaresistenta bakterier och risken att barnen har fler medicinska problem än de som anges av adoptionsmyndigheterna i Kina. 171 Tubulära bröst - rekonstruktion i en seans Wieslander Jan B, Plastikkirurgiska Institutet Plastikkirurgiska Institutet Malmö Tubulära bröst utgör ett stort socialt och psykiskt problem för många unga kvinnor. Variationen i bröstens utseende är mycket stor. Det ena bröstet kan vara litet och tubulärt medan det andra kan vara stort och hängigt. Vårtgårdarna är nästan alltid vidgade och den typiska ringen som drar ihop vävnaden i vårtgårdsbasen finns ofta.vårtgårdarna är ofta mycket vida och den undre bröstpolen saknas. Undertecknad har efterhand utvecklat en rekonstruktionsmetod i en seans. Detta innebär tre delmoment: bröstförstoring, (expansion av implantatfickan), mastopexi (fallskärmsteknik eller nyckelhålsteknik beroende på tillståndet), vårtgårdsplastik och delning av den stramande ringen. Kombination med axillär hudincision förklaras.materialet består av fall med mycket olika utformning på deformiteten. Teknikerna ovan användes för att åstadkomma symmetri med olika storlek och form på implantat samt ibland reduktion av det större bröstet. I denna metodik ligger att bröstet först förstoras med skapande av implantatfickor, den viktiga undre bröstpolen samt placeringen av submammarfåran. Med ledning av detta utformas mastopexin och areolaplastiken. I många fall kan genom detta en seansförfarande både fin form och storlek åstadkommas enligt patientens önskemål. Ibland kan en uppföljning ske med korrektion av någon ojämnhet i nedre kanten av vårtgården. en efter enseansförfarandet är lika tillfredsställande som med långtids expanderförfarande. Bakgrunden är att den intraoperativa expansion varmed vi skapar bröststorlek och form omedelbart säkras med ett implantat. 270

14 175 Natriuretisk peptid AV B-TYP i brännskadeintensivvård Lindahl Andreas, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala, Sjöberg Folke, Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Linköping, Ekselius Lisa, Psykiatridivisionen Akademiska Sjukhuset Uppsala, Gerdin Bengt, Brännskadecentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala Plasmakoncentrationen av BNP (P-BNP) kan ses som en efferent del i ett system som deltar i autoreglering av plasmavolym, och som utmanas vid förhållanden där denna varierar kraftigt och okontrollerat. P-BNP har föreslagits vara en markör för volymstatus hos patienter med svåra brännskador och även en prediktor för utfall av patienter i allmän intensivvård, men tidigare studier ger motsägelsefulla resultat. Vi mätte därför den inaktiva peptiden NT-proBNP i plasma och relaterade detta till ödemmängd och posttraumatiskt svar, samt till organdysfunktion. Femtio konsekutiva patienter vid Uppsala Brännskadecentrum, med en brännskadeyta (TBSA%) > 10%, men utan tecken på tidigare hjärtsvikt ingick. P-NT-proBNP och P-CRP mättes under de två första veckorna. Daglig vikt noterades och viktökningen tolkades utgöra ödem. SOFA score beräknades från data som registrerats som en del av den kliniska rutinen. Oberoende prediktiv förmåga undersöktes i relation till TBSA% och ålder med hjälp av linjära regressioner. P-NT-proBNP uppvisade stora variationer över tid och mellan patienter. Alla patienter hade en koncentrationskurva med toppvärde och med tydligt förhöjda maxkoncentrationer. Viktförändring korrelerade med P-NT-proBNP endast på dag två, d.v.s. Vid tidpunkten för maximal mobilisering av ödem. Under de följande dagarna korrelerade P-NT-proBNP med P-CRP. TBSA% korrelerade med maximal ödemmängd, vilken i sin tur korrelerade med både tidpunkt och koncentration vid maximal P-NT-proBNP. I linjära regressioner var P-NT-proBNP en oberoende, och starkare prediktor för organdysfunktion mätt som SOFA score än TBSA% och ålder. P-NT-proBNP uppvisade ett komplext mönster individuellt relaterat till brännskadeyta, ödemmängd och posttraumatiskt svar. Höga värden var oberoende prediktorer för organdysfunktion. Det är för tidigt att avgöra om analys av P-NT-proBNP kan ha något kliniskt värde vid vård av svåra brännskador. 213 Gomplastik vid isolerade gomspalt-kirurgi och tal vid 10 års ålder Elander A, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Mark H, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Persson C, Kliniken För Logopedi Och Foniatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Lilja J, Plastikkirurgiska Kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg I Göteborg introducerades 1987 en ny metod för slutning av isolerad gomspalt, vilken var likvärdig med den metod som använts för totala spalter sedan Metoden innebär att mjuka gommen sluts i en operation utan samtidig slutning av hårda gommen, vilken sluts senare. Syftet med denna studie var att utvärdera denna operationsmetod med avseende på den kirurgi som genomförts samt talet vid 10 års ålder. Mellan opererades 95 konsekutiva patienter, 41 med spalt i mjuka gommen och 54 med spalt i hårda och mjuka gommen. Hos 54% av barnen var gomspalten del i ett syndrom eller i kombination med andra missbildningar. Talet utvärderades i en subgrupp på 62 patienter födda där spalten i mjuka gommen slöts vida 7.4 mån, 29 med spalt i mjuka gommen och 33 med spalt i hårda och mjuka gommen. Velofarynxfunktionen utvärderades med en 5-gradig skala. Mjuka gommen operardes vid 7.7 mån. Fyra barn behövde reopereras pga postoperativ blödning och 3 vårdades på IVA postoperativt pga respiratoriska problem. Två patienter fick en postoperativ separation av mjuka gommen som krävde reoperation med rekonstruktion. Femtio patienter genomgick restspaltsslutning vid i medeltal 49 mån. Tio procent av dessa komplicerades med en fistel som krävde slutning. Vid 10 års ålder hade 17% genomgått kompletterande kirurgi för att förbättra velofarynxinsufficiens; 21% med spalt i hårda och mjuka gommen och 10% med spalt i enbart mjuka gommen. I den grupp talet utvärderats hade 10 barn (16%) genomgått kirurgi för att förbättra velofarynxfunktionen. Artikulationen var normal hos 87 %. För övriga var resultatet att 2 barn hade mindre och 6 barn betydande artikulationsproblem. Velofarynxfunktionen var normal hos 32 % eller lätt avvikande hos 37 % (skalsteg 1). Betydande problem förlåg hos in 31% (skalsteg 2-4) hos barnen vid 10 års ålder. Barn med spalt i både hårda och mjuka gommen i kombination med annan missbildning eller syndrom har störst talavvikelser, medans barn med spalt i enbart mjuka gommen och utan missbildningar har ett i det närmaste normalt tal. Denna tvåstegs-metod som här använts för att sluta isolerade gomspalter är en relativt okomplicerad metod som är lätt att lära ut och som ger får postoperativa komplikationer. Talresultaten varierar beroende på om spalten engagerar hårda gommen eller inte, och om barnet har andra missbildningar. Denna studie visar värdet av att indela isolerade gomspalter i subgrupper då talresultat ska utvärderas, då resultaten varierar mycket mellan dessa grupper. Detta är viktigt för att rätt bedömma prognoser och för att rätt rikta behov av behandlingsutveckling. 271

15 222 Standardiserad behandling av kraniosynostos Tarnow Peter, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Maltese Giovanni, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Olsson Robert, Neuro Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Kölby Lars, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg, Tovetjärn Robert, Pl Kir Klin SU/Sahlgrenska Göteborg Behandling av kraniosynostos är idag kirurgisk. Ett flertal kirurgiska tekniker används runt om i världen. På grund av att många centra har ett litet antal patienter samt att utvädringsprinciper inte är fastställda saknas vetenskapligt underlag för hur kraniosynostospatienter bäst skall behandlas. Vid Sahlgrenska Sjukhuset har våra tekniker kontinuerligt utvärderats och modifierats. Mellan 4-6 månaders ålder opereras patienter med fjäderteknik. Fjäderteknik används med enkel suturlösning vid sagittal- och lambdoideasynostos. Vid metopica- och bicoronal synostos används en kombination av statiska tekniker och fjäderbehandling för bästa resultat. Vid unicoronal synostos används enbart statisk teknik. Efter 6 månaders ålder används statiska tekniker för alla synostoser. Möjligheterna att utvärdera den kirurgiska behandlingen genom att operera på ett standardiserat sätt har ökat. Behandlingsprinciperna har införts med beaktande av fördelar från både statiska och dynamiska principer. Denna standardiserade behandling har reducerat operationstid och peroperativ blödning. Behovet av reoperationer har minskat. Standardiseringen av den kirurgiska behandlingen liksom det perioperativa omhändertagandet har införts med iakttagande av tidigare långtidserfarenheter. Utvärderingsmöjligheterna ökar och patientsäkerheten förbättras tack vare ett rutinmässigt omhändertagande genom hela vårdkedjan. 228 Mammografi och ultraljud av bröst efter autolog fettransplantation påvisar inga svårbedömda förändringar Lindegren Anna, Vo Kirurgi Södersjukhuset Stockholm, Iliescu Gabriela, Röntgenkliniken Solna, Centrala Röntgen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Wickman Marie, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Schultz Inkeri, Kliniken För Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Autolog fettransplantation (lipofilling) till bröst som komplement till bröstrekonstruktion och bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer används på allt fler centra runtom i världen. Det har diskuterats huruvida lipofilling skulle kunna försvåra radiologisk diagnostik. Vi har studerat ultraljud och mammografi före och efter lipofilling. hos 14 kvinnor har utvärderats. Nio kvinnor hade tidigare opererats med bröstbevarande kirurgi och fått ogynnsamma indragningar efter operation och strålbehandling. Fem hade genomgått mastektomi och därefter bröstrekonstruktion. Kvinnorna var mellan 40 och 60 år (median 55,5 år) och lipofilling utfördes minst ett år efter föregående canceroperation eller avslutad strålbehandling. Högst 3 månader före lipofilling samt minst 6 månader efter den sista operationen genomgick patienterna mammografi och ultraljud av brösten. Bilderna före och efter lipofilling jämfördes av radiolog med avseende på förändringar till följd av lipofilling. Inom ramen för en prospektiv studie har 14 patienter än så länge genomgått bilddiagnostik 8 till 24 månader postoperativt. Av dessa var sju helt oförändrade. En hade tillkomst av en högekogen benign förändring och en hade benigna förkalkningar samt tillkomst av ö av fett. Dessa förändringar analyserades inte. Sex patienter hade < 1 cm stora lågekogena förändringar motsvarande fettnekroser. Cytologi gjordes och i 5 av fallen bekräftades fettnekroser. Den sjätte visade benign cysta. De preliminära resultaten pekar mot att det är vanligt förekommande med små fettnekroser. Inte i något fall har genomgången fettransplantation föranlett utredning med cancerfrågeställning. Dessa resultat överensstämmer med tidigare rapporter i internationell litteratur. 272

16 237 Tidiga erfarenheter av cellfri grisdermis vid bröstrekonstruktioner Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Glimåker Håkan, Kirurgkliniken Falu Lasarett Falun Det finns svårigheter med att skapa en lämplig proteshåla vid omedelbara bröstrekonstruktioner. I den här studien evaluerades tidiga resultat av bröstrekonstruktioner där cellfri grisdermis använts för att åstadkomma protestäckning. Journaldata från samtliga patienter som rekonstruerats med grisdermis i Falun och Kristianstad inhämtades och foton studerades. Vid operationerna användes Strattice (KCI) i kombination med mentors proteser (Promeduc). Materialet omfattar 16 bröstrekonstruktioner hos 13 patienter (Falun n=11, Kristianstad n=2). 14 av ingreppen utfördes som omedelbar rekonstruktion, 1 ingrepp som senrekonstruktion, samt 1 ingrepp i syfte att korrigera en kapselbildning. Av de omedelbara rekonstruktionerna utfördes 11 med areola-mamill sparande teknik (samtliga mamillbiopsier benigna) och övriga 3 genomgick sedvanlig mastektomi. Indikationen för mastektomin vid omedelbar rekonstruktion var profylaktisk (6 bröst), invasiv cancer och/eller utbredd cancer in situ (6 bröst) eller enbart utbredd cancer in situ (2 bröst). 2 pat hade tidigare genomgått RT mot bröstet. Protesvolymerna varierade från 270 upptill 495 ml. Genomsnittlig BMI var 25,7 (19,8-33,3), andelen rökare 0, antalet diabetiker 1. Genomsnittlig dräntid för patienten var 11,3 dagar (2-26). Komplikationer sågs i form av ytlig epitelnekros (1), dermal nekros (1), serom (2), blödning som krävde reoperation (1), ytligt hematom (1). Vid uppföljning har man planerat för fettransplantation (2), och eventuell korrektion med större protes (1). Maximal uppföljningstid 9 månader. Det subjektiva intrycket hitintills är att cellfri grisdermis underlättar den omedelbara rekonstruktionen samt möjliggör inläggning av lämplig protesvolym från början utan behov av expanderbehandling. 245 Periareolär Hud Mastopexi - av minimal invasiv behandling i lokalbedövning Andersson L C, ANELCA Clinic ANELCA Clinic London, Probst F, ANELCA Clinic ANELCA Clinic London, Nettelblad H, Hand- Och Plastikkirurgiska Kliniken Universitetssjukhuset Linköping Traditionell mastopexi inkluderande fascia suturer i generell anestesi har inte alltid visat tillfredställande resultat. Periareolär hud mastopexi i lokalbedövning är ett enkelt polikliniskt alternativ med tillfredställande resultat. Vi har sedan 2005 behandlat 20 patienter med endast hud bröstlift baserat på periareolär de-epitelialsering i lokalbedövning. Andelen av nöjda patienter var mycket hög och komplikationer i samband med narkos undveks helt och hållet. Är det nödvändigt att genomföra bröstlyft i narkos då likvärdiga resultat uppnås polikliniskt i lokalbedövning? 273

17 246 Implementering av TRAM rekonstruktioner på länssjukhus Svensjö Tor, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Sveinsdottir Helena, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad, Glimåker Håkan, Kirurgkliniken Falu Lasarett Falun, Teder Heitti, Bröstcentrum Centralsjukhuset Kristianstad Bröstcancerkirurgin drivs i en riktning där onkologisk säkerhet, gott kosmetiskt resultat och effektivitet är av stor betydelse. Det kräver implementering av lämpliga rekonstruktiva ingrepp där cancerkirurgin bedrivs. De första 10 konsekutiva stjälkade TRAM rekonstruktionerna som genomfördes i Kristianstad (9) och Falun (1) utvärderades. Samtliga rekonstruktioner var ensidiga och utfördes som senrekonstruktion (8) eller omedelbar (2) rekonstruktion. 2 av ingreppen ersatte misslyckade protesrekonstruktioner och 1 operation var av salvage karaktär. 6 av patienterna var fd rökare, 3 klassificerade som ASA 2 och 1 patient hade tidigare genomgått medellinjesnitt 2ggr. Genomsnittsåldern var 60,1 år (41-76) och BMI 24,0 (21-28,7). Inga patienter hade genomgått strålbehandling. Samtliga lambåer överlevde. Hos hälften av patienterna förslöts muskelns tagställe primärt och hos övriga syddes nät in. Genomsnittlig dräntid var 5,3 dagar (3-7), vårdtiden 5,7 dagar (3-8) och behovet av heltidssjukskrivning var 52 dagar (24-78). Intraoperativ blödning uppgick till 161 ml (50-300) och operationstiden var 243 min ( ). Komplikationer uppstod i form av: 1 partiel nekros som krävde revision, 1 bråck som åtgärdades med nät, 2 serom som fick tappas och en mindre fettvävsnekros som lämnades utan åtgärd. Rekonstruktion med stjälkad TRAM har en relativt förutsägbar operationstid, säker blodförsörjning och kräver ingen intensivövervakning. Metoden har i samtliga fall uppnått gott subjektivt resultat. 312 PIP implantat, är de farliga? Sahlin Pelle, Atr Clinic Art Clinic Göteborg, Zachrisson Peter, Art Clinic Art Clinic Göteborg Den franske entrepenören Jean Claude Mas startade företaget Poly Implants Prothéses (PIP) Produktionen av proteser var förlagd till Toulon i södra Frankrike. CE-certifikat för tillverkning utfärdades 1997 och därefter har det varit årliga kontroller. AFSSAPS (Franska läkemedelsverket) gjorde under mars 2010 en oanmäld inspektion på företaget då det fanns misstanke om felaktigheter i produktionen. Misstankarna var riktade mot tillverkningen och farhågor fanns om att det inte användes godkänd silikon. I Sverige stoppades användningen av PIP produkter 31 mars I Sverige har drygt 4000 kvinnor fått PIP implantat nästa uteslutande i kosmetiskt syfte. Vi har behandlat 1134 patienter som sammanlagt har fått 2268 implantat. Fyra implantat av koksaltmodell, 10 anatomiska och resten texturerade silikon implantat med både mikro och normal textur. Efter stoppet har patienterna undersökts med palpation av bröst och axiller, Ultraljud och registrering av alla symtom Vi har tagit ut 404 implantat, 26 av dessa har varit rupturerade. Vid ruptur har vi observerat att ml gul/vitt exudat inne i kapselhålan. PAD/Cytologi har visat riklig förekomst av makrofager, inget malignt.vi har inte sett några specifika symtom vare sig om implantaten är hela eller trasiga. De symtom som har observerats ses också med andra typer av implantat.när vi delar upp rupturerna över tid ses en rupturfrekvens om 2-3 % före Under 2007 ökar denna till nästan 25 % för att därefter dala något. Vi har inte kunnat se några för PIP specifika symtom, vare sig de är rupturerade eller inte. Vi ser en markant ökad rupturfrekvens under 2007 och man kan spekulera över om det skett något i tillverknings processen. En spekulation är att en förändring av skalets produktion är gjord med tex färre antal lager. 274

18 314 Transsexkirurgi ett område i utveckling Selvaggi Gennaro, Department of Plastic Surgery Sahlgrenska University Hospital Gothenburg Könsbytesoperation (Gender Reassignment Surgery, GRS) är ett komplex av kirurgiska ingrepp (genitala och icke-genitala) och förekommer i två principiellt skilda varianter: man till kvinna (male to female, MTF) och kvinna till man (female to male, FTM). För MTF ingår vaginalplastik, bröstaugumentation, operation av thyreoideabrosk och feminiserande ansiktskirurgi. För FTM ingår falloplastik, mastektomi, vaginektomi, hysterectomi och scrotalplastik. Den senaste litteraturen om GRS har granskats, inklusive de normer för vård (Standards of Care, SOC) av transsexuella som publicerats av World Professional Association for Transgender Health (WPATH). Kirurgisk teknik och flera tips och tricks för att förbättra resultaten presenteras liksom resultaten av de långsiktiga uppföljningar som finns. Den senaste versionen av WPATH SOC gynnar flexibla behandlingar, beroende av enskilda transsexuella förhållanden, lokala resurser och kultur. Det mest efterfrågade ingreppet för FTM är mastektomi. För FTM är falloplastik ett komplicerat ingrepp med begränsade kosmetiska resultat och hög risk för postoperativa komplikationer. Den kirurgiska tekniken för falloplastik behöver ändras från ljumsklambå till fri radialislambå för ett förbättrat resultat. Vaginalplastik för MTF är ett standardiserat kirurgiskt ingrepp med relativt goda resultat. Flera mindre förbättringar för att uppnå bättre kosmetiskt och funktionellt resultat kan göras. Enheter som specialiserar sig på GRS är av stor betydelse för att uppnå goda resultat för dessa patienter. Ett brett utbud av kirurgiska tekniker är en förutsättning för att kunna individualisera behandlingen och få goda resultat för var och en av patienterna. Uppdaterade riktlinjer finns och dessa bör omsättas i praktiken. 315 Fettsugning ger komplett reduktion av armlymfödem orsakat av bröstcancerbehandling 17 års erfarenhet Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Ohlin Karin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Barbro, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Åberg Magnus, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Henry, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö Patienter med kroniska lymfödem utan pitting svarar inte på konservativ behandling på grund av nybildad subkutan fettväv. Tidigare kirurgiska behandlig med total excision och hudtransplantation eller reduktionsplastik ledde sällan till acceptabla kosmetiska eller funktionella resultat. Mikrokirurgiska rekonstruktioner är attraktiva ur en rent fysiologisk synvinkel men har ingen effekt på fettomvandlade lymfödem. 120 kvinnor med en medelålder på 64 år (range, 41-89) med 9 års (range, 1-37) anamnes på armlymfödem utan pitting fettsögs. Medelåldern vid bröstcanceroperation och intervallet mellan bröstcanceroperation och lymfödemdebut var 52 år (range, 34-79) respektive 3 år (range, 0-6). Aspirat- och armvolymer registrerades kontinuerligt. Aspiratvolymen var 1865 ml (range, ) med en fettkoncentration på 94% (range, ). Preoperativ ödemvolym var 1632 ml (range, 570 till 3915). Postoperativ reduktion var 102% (range, ) efter 3 månader och mer än 100% under 17 års uppföljning, dvs den opererade armen var något mindre än den friska armen. Preoperativ kvot (lymfödemarm/normal arm) var 1,5 (range, 1,2-2,4) och minskade snabbt till 1,0 vid 3 månader och mindre än 1 efter ett år. Denna långsiktiga uppföljning visar att fettsugning är en effektiv metod för behandling av kroniska fettomvandlade armlymfödem där konservativ behandling inte har lett till komplett reduktion. Fettvävshypertrofin, som induceras av kronisk inflammation och ett långsamt eller obefintligt lymfflöde, kan heller inte avlägsnas med mikrokirurgi. Postoperativt används kompressionsstrumpa för att undvika recidiv. 275

19 316 Elefantiasis kan behandlas effektivt med fettsugning en prospektiv studie med åtta år uppföljning Brorson Håkan, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Freccero Carolin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Ohlin Karin, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Barbro, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Åberg Magnus, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö, Svensson Henry, Institutionen för kliniska vetenskaper Plastikkirurgiska kliniken Malmö Ett långsamt eller upphävt lymfflöde samt kronisk inflammation leder till nybildning av fettväv. Detta förklarar varför konservativ behandling eller mikrokirurgisk rekonstruktion av lymfsystemet inte har någon effekt på kroniska lymfödem utan pitting eftersom fettväven inte kan avlägsnas med dessa metoder.fettomvandlade armlymfödem efter bröstcancerbehandling kan effektivt behandlas med fettsugning. Under 17 års uppföljning har inga recidiv inträffat. Mot bakgrund av dessa goda resultat började vi använda metoden på primära och sekundära benlymfödem. 41 patienter med en medelålder på 52 år (range, 17-76) med 15 års (range, 2-50) anamnes på benlymfödem fettsögs. 19 patienter hade primära och 22 patienter sekundära lymfödem efter cancerbehandling. Medelåldern vid cancerbehandling och intervallet mellan cancerbehandling och lymfödemdebut var 42 år (range, 20-64) respektive 3 år (range, 0-26). Medelåldern vid debut av primärt lymfödem var 29 år (range, 4-55). Alla patienter hade fått konservativ behandling före operationen utan ytterligare minskning. Aspirat- och benvolymer registrerades kontinuerligt. Aspiratvolymen var 4116 ml (range, ) med en fettkoncentration på 94% (range, ). Preoperativ ödemvolym var 4195 ml (range, ). Postoperativ reduktion var 84% (range, ) efter 3 månader och 105% (range, ) vid 1 år och mer än 100% under 8 års uppföljnin, dvs det opererade benet var något mindre än det friska. Preoperativ kvot (lymfödemarm/normal arm) var 1,4 (range, 1,1-1,9) och minskade snabbt till 1,0 vid 6 månader och mindre än 1 efter ett år. Fettsugning är en effektiv metod för behandling även av kroniska fettomvandlade primära och seundära benlymfödem där konservativ behandling inte har lett till komplett reduktion. Fettvävshypertrofin, som induceras av kronisk inflammation och ett långsamt eller obefintligt lymfflöde, kan heller inte avlägsnas med mikrokirurgi. Postoperativt används kompressionsstrumpa för att undvika recidiv. 317 Vaginalstriktur efter strålfibros löst med propellerlambå Söderström Torbjörn, Plastikkirurgisektionen Kirurgkliniken Gävle Rekonstruktion med lokal perforantlambå är en metod med till stor del ännu outnyttjad potential att ersätta komplicerade och tidsödande operations metoder, däribland fri lambå och vävnadsexpansion, med lika bra eller t.o.m. bättre resultat. En ny tillämpning presenteras. En 33-årig kvinna opererades för rektalcancer med rektumamputation och resektion av vaginas bakvägg. Sex år senare, som resultat av vaginalresektion och postoperativ strålbehandling hade en tät fibros utvecklats och en stram och oeftergivlig striktur uppstått vid introitus vaginæ. Strikturen var 1½ cm i diameter och omöjliggjorde vaginalt samlag. Upprepade dilatationsförsök var utan framgång. En propellerlambå från ljumske/lår planerades baserad på en minimal men optimalt lokaliserad perforantstjälk. Med longitudinell incision och vidgning av strikturen och utfyllnad av uppkommen defekt med en propellerlambå normaliserades vaginas diameter och uttöjbarhet. En stabil vaginalrekonstruktion erhölls, och efter försiktig dilatation upp till 35 mm kunde vaginalt samlag med god behållning återtas 3 månader postoperativt, efter 7 års uppehåll. Vid kontroll 18 månader postoperativt var vaginaldiameter, töjbarhet och sexuell funktion oförändrad. Metoden erbjöd en snabb och säker operation, god vävnadsanpassning, försumbar tagställesmorbiditet och restitution av fullgod och stabil sexuell funktion vid ett fall av vaginalrekonstruktion efter strålskada. Operationen kräver dock noggrann preoperativ radiologisk kartläggning. 276

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer

Vårdprogram plastikkirurgi efter viktnedgång

Vårdprogram plastikkirurgi efter viktnedgång Vårdprogram plastikkirurgi efter viktnedgång Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i Region Skåne ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

Bröstrekonstruktion. Direkt eller senare rekonstruktion. Rekonstruktion av bröst med implantat OPERATION

Bröstrekonstruktion. Direkt eller senare rekonstruktion. Rekonstruktion av bröst med implantat OPERATION Bröstrekonstruktion Om hela bröstet tas bort kan du genomgå en bröstrekonstruktion. Det kan göras antingen i samband med canceroperationen eller senare. Det finns olika metoder att rekonstruera bröstet.

Läs mer

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avsikten med detta PM är att i korthet beskriva vår verksamhet för att ha som underlag för remittering och därmed ytterligare

Läs mer

Grattis till din baby!

Grattis till din baby! Grattis till din baby! Information till dig som är förälder till ett barn med spalt. Att vänta barn är för de flesta en alldeles fantastisk upplevelse med mycket glädje och förväntningar. Vanligtvis kan

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av utredning, diagnostik, icke-kirurgisk och kirurgisk behandling samt uppföljning av yttre medfödda missbildningar, utredning, diagnostik,

Läs mer

Regional riktlinje för indikationer för kirurgisk åtgärd vid gynekomasti

Regional riktlinje för indikationer för kirurgisk åtgärd vid gynekomasti Regional riktlinje för indikationer för kirurgisk åtgärd vid gynekomasti Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda

Läs mer

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation Vi vill med denna broschyr ge svar på en del av de frågor du som förälder ställer dig, när du fått ett barn med läpp-käk-gomspalt. Du finner säkert inte

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p) Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.

Läs mer

Vad är ögonlocksplastik? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är ögonlocksplastik? Vad händer hos oss? Operationen ÖGONLOCKSPLASTIK Vad är ögonlocksplastik? Estetisk kirurgi för att åstadkomma ett yngre och piggare utseende kring ögonen är ett av de vanligaste plastikkirurgiska ingreppen, som utförs på medelålders

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

Bilateral operation vid bröstcancer vid asymmetri, hypertrofi och/eller uttalad ptos för att underlätta tumörexcision och god kosmetik

Bilateral operation vid bröstcancer vid asymmetri, hypertrofi och/eller uttalad ptos för att underlätta tumörexcision och god kosmetik Bilateral operation vid bröstcancer vid asymmetri, hypertrofi och/eller uttalad ptos för att underlätta tumörexcision och god kosmetik Tor Svensjö Kim Gulis Bröst- och plastiksektionen Kirurgkliniken,

Läs mer

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken

Läs mer

Poly Implant Prothèse (PIP) Sammanställning av rapporter från kliniker för estetisk plastikkirurgi

Poly Implant Prothèse (PIP) Sammanställning av rapporter från kliniker för estetisk plastikkirurgi Rapport Poly Implant Prothèse (PIP) Sammanställning av rapporter från kliniker för estetisk plastikkirurgi 4 juni 2013 Enheten för Medicinteknik Läkemedelsverket/Medical Products Agency. P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

Kirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne

Kirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom

Läs mer

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen NÄSPLASTIK Vad är näsplastik? Näsplastik är ett av de vanligaste ingreppen inom den estetiska kirurgin. En näsoperation görs av estetiska eller funktionella skäl eller en kombination av dessa. Vanliga

Läs mer

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Mars 216 Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut Läns sjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-02-27 LSN-HSF12-246 5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner utarbetat vårdprogram

Läs mer

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012 1 (5) Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling Universitetssjukhuset, 1-3 2012 Handläggning av ryggsjukdomar utgör en stor del av vardagen för läkare inom ortopedi. Denna kurs riktas i

Läs mer

Information till remittenter

Information till remittenter Affektiva Specialmottagningen, Könsdysforiutredningar Ingång 10, våning 3B, 751 85 Uppsala Information till remittenter Utredning för könsdysfori (tidigare transsexualism) vid Akademiska sjukhuset, Uppsala

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Isolerad hyperterm perfusion

Isolerad hyperterm perfusion 2015-10-30 SVN 2015-19 Gunilla Gunnarsson, ordf. RCC i Samverkan Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Sydöstra sjukvårdsregionens remissvar avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Fotledsprotes Marja Ahonen, Linda Aspling, Dusan Iguman, Mats Johansson, Ann-Sofi Van Brakel, Linda Westerberg Gipsteknikerutbildning 2019

Fotledsprotes Marja Ahonen, Linda Aspling, Dusan Iguman, Mats Johansson, Ann-Sofi Van Brakel, Linda Westerberg Gipsteknikerutbildning 2019 Fotledsprotes Marja Ahonen, Linda Aspling, Dusan Iguman, Mats Johansson, Ann-Sofi Van Brakel, Linda Westerberg Gipsteknikerutbildning 2019 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Bakgrund 3 Fotledsprotes 4

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning PLASTIKKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Den plastikkirurgiska specialitetens målsättning är att med en vävnadsvänlig och vävnadsbesparande atraumatisk operativ teknik uppnå

Läs mer

Vad är estetisk läppkirurgi? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är estetisk läppkirurgi? Vad händer hos oss? Operationen LÄPPKIRURGI Vad är estetisk läppkirurgi? Vid åldrande försämras hudens elasticitet och läpparna ändrar utseende på olika sätt. Huden runt munnen får en sämre spänst och det uppkommer rynkor. En effekt

Läs mer

Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer

Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................

Läs mer

VO Barnkirurgi. Erik Sköldenberg

VO Barnkirurgi. Erik Sköldenberg VO Barnkirurgi Erik Sköldenberg VO Barnkirurgi Utbildningar Kliniskt nätverk Regionsdag högspec. Kirurgi Förslag forskningssamarbete Kirurgisk utveckling: Gastrostomier VO Barnkirurgi: Utbildningsinsatser

Läs mer

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi,

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland

Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland Augusti 2014 1 Ledningstaben/BjH Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland Landstingets långsiktiga mål är att patienter i behov av operation av cancersjukdom ska få den genomförd inom tre veckor.

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Information till utredande och remitterande enheter Från och med 1 januari 2017 är de onkologiska klinikerna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå,

Läs mer

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå 2014 Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt 1 LKG-teamet vid Norrlands universitetssjukhus: Kontaktperson/Koordinator

Läs mer

Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland

Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland November 2014 1 Ledningstaben/BjH Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland Landstingets långsiktiga mål är att patienter i behov av behandling av cancersjukdom ska få den genomförd inom tre

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare

Läs mer

Höftfyseolys i Sverige

Höftfyseolys i Sverige Höftfyseolys 2007 2010 i Sverige TACK för att ni alla gjort det möjligt att nu kunna presentera 2007-2010 års siffror från det nationella vårdregistret för höftfyseolys. Vid SBOF:s årsmöte (Svensk Barn

Läs mer

ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK

ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK ABVS ultraljud Automated Breast Volume Scanner ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Irena Kostolny MD,PhD Fredrik Gross MD Västerviks sjukhus Röntgenavdelning Mammografi Sverige ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Mammografi Västervik-Oskarshamn

Läs mer

BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT

BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT Vad är ett bröstförminskning och bröstlyft? Kvinnor som söker för bröstförminskning har ofta stora besvär från rygg och axlar, medan kvinnor som söker för bröstlyft mer lider

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Hur påverkas barnet av spalten Utseende Vid en enkelsidig spalt kan barnets utseende kring näsa och mun vara kraftigt påverkat. Läppmuskeln är delad och spaltsidans

Läs mer

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,

Läs mer

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt en föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läpp-käk-gomspalt en föräldrainformation

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Patientinformation (postoperativ)

Patientinformation (postoperativ) Patientinformation (postoperativ) Vi vill härmed fråga Dig om Du vill delta i en forskningsstudie rörande operation av lymfkörtlar i armhålan i samband med operation för bröstcancer enligt nedanstående

Läs mer

Vad är fettsugning? Vad händer hos oss?

Vad är fettsugning? Vad händer hos oss? FETTSUGNING Vad är fettsugning? En fettsugning görs för att få kroppens konturer mer proportionerliga. Vissa fettanhopningar påverkas lite av kost och motion och det är i dessa fall som fettsugning är

Läs mer

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm I N B J U D A N Användarmöte för Klinisk i immunologi i 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm Välkommen! Välkommen! Årets användarmöte är förlagt till Scandic Foresta på Lidingö Årets användarmöte

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Breddnings- och Fördjupningskurs (BoF) på Läkarprogrammets termin 11, VT2013. Plastikkirurgi och fördjupning av basal kirurgisk teknik

Breddnings- och Fördjupningskurs (BoF) på Läkarprogrammets termin 11, VT2013. Plastikkirurgi och fördjupning av basal kirurgisk teknik Breddnings- och Fördjupningskurs (BoF) på Läkarprogrammets termin 11, VT2013 Plastikkirurgi och fördjupning av basal kirurgisk teknik Ansökan gäller period 2: 4 mars 7 april Kursansvariga: Emma Hansson

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 190507 Question #: 1 Artikeln tar upp en aspekt på nätval som är viktigt vid laparoskopiskt IPOM, nämligen behovet av en adhesionsbarriär. Varför behövs en sådan barriär?

Läs mer

Ankomstavdelning Malmö

Ankomstavdelning Malmö 2017-01-12 Ansvarig: Camilla Andersson Ankomstavdelning Malmö BEHOVSINVENTERING 1 Uppdrag... 3 2 Bakgrund... 3 2.1 ORK... 3 2.2 OKK... 4 2.3 OO... 4 2.4 OK... 5 2.5 Handkirurgen... 5 3 Syfte... 5 4 Resultat...

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

Indikation In situ-cancer Alla patienter som önskar rekonstruktion Hereditär risk för bröstcancer och som saknar kontraindikationer

Indikation In situ-cancer Alla patienter som önskar rekonstruktion Hereditär risk för bröstcancer och som saknar kontraindikationer Regionalt medicinskt vårdprogram Bröstrekonstruktion Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 30-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsrådet i kirurgi och regional processägare bröstcancer

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTREKONSTRUKTIONER

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTREKONSTRUKTIONER MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTREKONSTRUKTIONER Senaste uppdatering 2014-01-01 (Skapad den 2011-10-01) Ansvarigt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er Revidering av

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Utfallsmått:Cervix Antal lymfkörtlar som opererades bort Författare, år, land, referens nr

Utfallsmått:Cervix Antal lymfkörtlar som opererades bort Författare, år, land, referens nr Utfallsmått:Cervix Antal lymfkörtlar som opererades bort 4. Ko, Gyn TRH 33,8 medel+-14,2 TAH 23,3 medel+-12,7 (P

Läs mer

PANNLYFT/ÖGONBRYNSLYFT

PANNLYFT/ÖGONBRYNSLYFT PANNLYFT/ÖGONBRYNSLYFT Vad är pannlyft och ögonbrynslyft? Många som söker för tunga övre ögonlock behöver egentligen göra ett pann- och ögonbrynslyft. Operationen görs för att ändra ögonbrynens höjd och

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

PsoReg. Register för systembehandling av Psoriasis. Årsrapport september 2007

PsoReg. Register för systembehandling av Psoriasis. Årsrapport september 2007 PsoReg Register för systembehandling av Psoriasis Årsrapport september 7 Registerhållaren: marcus.schmitt-egenolf@dermven.umu.se Innehåll 1 Inledning...2 2 Anslutning och inmatade patienter i PsoReg...3

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Bilateral operation vid bröstcancer vid asymmetri, hypertrofi och/eller uttalad ptos för att underlätta. tumörexcision och god kosmetik

Bilateral operation vid bröstcancer vid asymmetri, hypertrofi och/eller uttalad ptos för att underlätta. tumörexcision och god kosmetik Bilateral operation vid bröstcancer vid asymmetri, hypertrofi och/eller uttalad ptos för att underlätta tumörexcision och god kosmetik Tor Svensjö Kim Gulis Bröst- och plastiksektionen Kirurgkliniken,

Läs mer

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Svensk neuropediatrisk förening 2011-12-01 sidan 1(5) Förord Dessa riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck har sammanställts

Läs mer

SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret. Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro

SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret. Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro 1 2 3 4 5 Standardiserat Vårdförlopp http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/

Läs mer

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser 2017-01-24 2017-01-25 Namn Sammanhang Underlag - tabeller Data från kvalitetsregister för respektive cancerform (uttag dec ) Urvalet baseras på män/kvinnor bosatta

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...

Läs mer

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Regional riktlinje för val av operationsmetod Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter

Läs mer

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) 0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) * ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 27-2009 2009-12-11 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala ÖVERKLAGAT

Läs mer

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt

Läs mer

Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios.

Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios. RYGG Syfte Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios. Om skolioser Skolios definieras som en böjning av kotpelaren i sidled med eller utan samtidig rotation av kotkropparna. Skoliosen

Läs mer

Kvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints

Kvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints Kvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2008 08 28 Bakgrund Enl. Socialstyrelsen från n 2003 : i Sverige utförs mellan

Läs mer