ANELÄK Postoperativa rutiner (UVAkompendium)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANELÄK Postoperativa rutiner (UVAkompendium)"

Transkript

1 1 (41) ANELÄK Postoperativa rutiner (UVAkompendium) Postoperativ vård bedrivs dels på Uppvakningsenheten ("UVA") och dels på Intensivvårdsavdelningen ("IVA"). Dessa riktlinjer är i första hand avsedda för verksamheten vid UVA men gäller i tillämpliga delar även för IVA. Det åligger all personal att känna till innehållet. Föreskrifterna skall läsas igenom av ny personal innan de börjar tjänstgöra på UVA eller IVA. Detta dokument är utarbetat/reviderat av Agneta Hansson, Karin Westin, Lars Jonsson, Henrik Zetterström, Caroline Starlander och Kjell Nilsson. Reviderat 2001 av Gunnar Green och Annika Olofsson Reviderat 2005 av Gunnar Green och Annika Olofsson Reviderat 2007 av och Annika Olofsson Reviderat 2012 av och Annika Olofsson INNEHÅLL Sid Målsättning 2 Verksamhetsbeskrivning 3 Ansvarsförhållanden 4 Hygien- och klädrutiner 5 Rapportrutiner 5 Poliklinisk verksamhet 5 Utskrivningsrutiner 6 Övervakningsrutiner för vitala funktioner 8 Syrgas och syrebrist 11 Problemregistrering 14 Omvårdnadsrutiner 17 Observanda i samband med vissa operationer 19 Generella läkemedelsordinationer 38

2 2 (41) UVA: s MÅLSÄTTNING Anestesi (narkos och/eller bedövning) innebär alltid en mer eller mindre uttalad nedsättning av kroppens vitala funktioner, t ex andning, cirkulation och njurfunktion. Dessutom är nervsystemet alltid påverkat på något sätt. De narkoseller bedövningsmedel som givits kan ha oväntade och ibland dramatiska bieffekter även lång tid efter att de givits. Därtill kommer de risker som det operativa ingreppet och eventuell grundsjukdom kan innebära för patienten. UVA: s viktigaste uppgift är att sörja för övervakning av patientens vitala funktioner under den tidiga perioden av återhämtning efter anestesi och operation. Såväl operationen som de givna läkemedlen medför ofta obehag för patienten, t ex smärta, illamående och oro/ängslan. UVA: s andra uppgift är att lindra obehag samt ge optimal komfort och trygghet för patienten. Innan patienten kan återvända till vårdavdelning eller hemmet är det ofta många praktiska uppgifter som ska fullgöras. Det kan gälla besked till anhöriga, postoperativ röntgen, beställning av transport samt ge fika åt polikliniska patienter m.m. UVA: s tredje uppgift är att ge den service som är nödvändig eller rimlig för att underlätta återvändandet till avdelning respektive hemmet.

3 3 (41) VERKSAMHETSBESKRIVNING UVA har 18 vårdplatser. Stora salen indelas i en A-sida med 6 sängplatser (fönsterlösa sidan) och en B-sida med 7 sängplatser (fönstersidan). Den lilla vårdsalen, 2 platser, som oftast används till barn, betecknas med C. D-rummet har 3 platser. Genomströmningen av inneliggande och polikliniska patienter är i genomsnitt under ett år ca 30 patienter per arbetsdag Förutom uppvakningsövervakning tar UVA även preop hand om inneliggande patienter från öron, ortopeden samt alla barn som opereras först på morgonen. UVA: s öppethållande är måndag-torsdag kl samt fredagar kl Efter kl tas inga patienter emot som förväntas behöva mer än två timmars postoperativ övervakning. Dessa patienter övervakas i stället på IVA. Likaså får patienter som är mer än "normalt" vårdkrävande sin postoperativa vård på IVA. Grundbemanning är 7 sjuksköterskor och 2 undersköterskor. Personalen är anställd vid Anestesiavdelningen och de flesta har vidareutbildning inom anestesisjukvård. Tjänstgöring är förlagd på anestesi, UVA och Operationsentrén.

4 4 (41) ANSVARSFÖRHÅLLANDEN VID UVA Verksamhetschefen för Akutområdet har det övergripande medicinska, administrativa och ekonomiska ansvaret. Enhetschefen för Operationsavdelningen har kostnadsställe- och personalansvar. Avdelningschefen ansvarar också för ett korrekt utnyttjande och underhåll av lokaler, utrustning och övrig materiel, samt övervakar arbetsmiljön. MLU för centraloperation, anestesiolog, har delegerat medicinskt ansvar. Sektionsansvarig UVA ansvarar för att den dagliga driften sker i överensstämmelse med givna mål och föreskrifter. I arbetsledarens uppgifter ingår att leda och fördela arbetet med hänsyn till de underställdas kunskaper och erfarenheter, liksom att se till att ny personal får adekvat introduktion. Sektionsledaren skall också rapportera missöden och driftstörningar samt ta aktiv del i klinikens förändringsarbete för en säkrare, effektivare och trivsammare arbetsplats. I sektionsansvarigs frånvaro har den på schemat färgmarkerade sjuksköterskan, eller den mest erfarna sjuksköterskan den arbetsledande funktionen. Sjuksköterskor och undersköterskor har sedvanligt självständigt medicinskt yrkesansvar. Var och en ansvarar alltså för att de tilldelade uppgifterna blir omsorgsfullt utförda på vedertaget sätt. Tjänstgörande sjuksköterska beslutar om utskrivning av patienter i okomplicerade fall (se nedan). Läkarmedverkan Narkosläkarna på C-op skall i mån av tid se till sina patienter på UVA. Passage förbi UVA skall i princip alltid kombineras med att man tittar in. Pågående jour och bakjour går igenom patienterna på UVA efter övertagningsronden på IVA. När problem eller frågor uppstår kring en enskild patient, kontaktas ansvarig narkosläkare på C-op. på jourtid narkosjouren. Ledare anestesi kontrollerar kl situationen på UVA och vid behov diskuterar med IVA-ansvarig om möjlighet till överflyttning av postoperativa patienter.

5 5 (41) HYGIEN- OCH KLÄDRUTINER UVA räknas som en "ren" avdelning. Infekterade patienter med öppen smittkälla skall i princip inte vårdas på UVA. Eftersom isoleringsrum saknas på UVA och inte alltid är tillgängligt på IVA, måste ibland undantag göras efter beslut av anestesiläkare. Antalet platser på UVA minskar då eftersom en infekterad patient kräver större utrymme ur smittskyddssynpunkt. Omvårdnadsarbetet på UVA ställer stora krav på hygienen. Kom ihåg att den ojämförligt viktigaste smittspridaren är händerna! Ringar får inte bäras och handspritflaskan skall användas flitigt vid växling mellan olika patienter. Vid bäddning, tvättning, urintappning / KAD-sättning och omläggning skall plastförkläde användas. UVA-personalen har blåa kortärmade arbetskläder. Vid ärenden utanför C-op- Opentrén-UVA skall vita arbetskläder bäras över de blåa kläderna. Om personal från UVA-Opentrén används som avlösare på operationssal skall klädbyte ske. RAPPORTRUTINER För en säker vård krävs noggrann rapportering varje gång ansvaret överförs till ny vårdpersonal. Detta gäller såväl när patienten ankommer/avlämnas som vid avlösning i samband med skiftbyte eller rast. Rapporteringen skall ske från den som haft hand om patienten sist på operation till sjuksköterska på UVA. Rapporten skall innehålla alla uppgifter som är väsentliga för den postoperativa vården, som t ex utförd operation och anestesi, komplicerande sjukdomar, postoperativa ordinationer samt aktuellt status. Sjuksköterskan informerar i sin tur respektive undersköterska. Vid utskrivning skall den sjuksköterska eller läkare, som ansvarar för att utskrivningskriterierna är uppfyllda, signera övervakningsbladet. (Se även under rubrik Utskrivningskriterier.) Vid rapportering beaktas sekretessen gentemot aktuell patient och medpatienterna. Eventuell problemregistrering samt tiden för utskrivningen ska registreras i VAS POLIKLINISK VERKSAMHET Polikliniska patienter kommer direkt hemifrån eller via respektive mottagning till Operationsentrén, där de tas omhand av sjuksköterska eller undersköterska före anestesiläkarens preoperativa bedömning, premedicinering och operation. Postoperativt vårdas patienterna på UVA för sedvanlig övervakning. De bjuds även på lättare fika med tanke på den preoperativa fastan. För att en patient skall få

6 6 (41) sändas hem fordras att utskrivningskriterierna är uppfyllda både de allmänna och de som gäller särskilt för öppen vård, se nedan. Patienter som opererats i lokalanestesi för mindre ingrepp och där det inte givits andra läkemedel som kan utgöra en risk för postoperativ påverkan av vitala funktioner kan i stället för att läggas på UVA övervakas i Operationsentrén före hemgång. Sjuksköterska eller läkare beslutar om utskrivning enligt avdelningens skriftliga rutiner. Om patienten inte är i skick att bli utskriven operationsdagen, blir övernattning på opererande kliniks vårdavdelning alternativt akutmottagningens OBS-avdelning aktuell. Inläggningsbesked skrives av operatören eller jourhavande på respektive klinik. Vid övernattning på OBS-avdelningen ska det av dokumentationen tydligt framgå vad som ska vara uppnått innan pat får gå hem, t.ex. om vattenkastning, illamående eller träff med operatör. Gynklinikens laparoskopipatienter, TVT och prolapsoperationer går till gynavdelningens dagplatser. Enstaka patienter går hem via gynmottagningen, anges i operationsanmälan. Barnpatienterna kommer från och går till Barndagvården på 108: an. Tandpol-patienter som inte kan åka hem samma dag skall i första hand ligga på avd 211:s öronplatser, kontakta öronjouren. De dagar UVA har ett stort antal kirurgiska polpatienter hjälper Kirurgslussen till med sina patienter. De som inte tar sig hem p.g.a. att ha missat sista sambandstaxin eller bussen kan erbjudas plats på patienthotellet. Alla andra patienter går direkt till hemmet. Att tänka på och dokumentera innan patienten lämnar avdelningen: klippa av ID-bandet ta bort infusionskanyl. förband ua? har patienten fått postoperativa anvisningar? Färdigtryckta sådana finns för flera ingrepp. Dessutom finns informationsblanketter om läkemedel. om patienten behöver kryckkäppar med sig hem, tillhandahåller UVA dessa. Patienten faktureras och behöver inte återlämna kryckorna. Se även UVA-rutiner i pärmar eller :Centuri. UTSKRIVNINGSKRITERIER Utskrivning kan göras av sjuksköterska eller av läkare. För utskrivning av sjuksköterska fordras att nedanstående kriterier är uppfyllda. Om detta inte är

7 7 (41) fallet men patienten ändå måste skrivas ut, eller om tvekan råder, skall samråd med ansvarig narkosläkare ske. Den som är ansvarig för utskrivningsbeslutet skall sätta sin signatur på övervakningskurvan. Allmänna kriterier gemensamma för alla patienter 1. Andning och cirkulation ua och stabila i minst en timme 2. SpO2 >92 %, i annat fall O2-tillskott. Jämför med preoperativt värde! 3. Medvetandegrad 1 eller i preoperativt skick 4. Inga tecken på pågående blödning av någon betydelse 5. Smärta under kontroll, VAS = max 3 Tidskriterier för utskrivning av patienter i sluten vård 1. Grundregel: Pat skall stanna minst 1 timme på UVA efter narkos. Undantag kortare sövningar med Propofol/Rapifen, sövningar för MR och endoskopi om patienterna snabbt är vakna. Tiden förlängs till 2 timmar i följande fall: när totala Fentanyldosen överstiger 0.2 mg när patienten fått Esmeron eller Tracrium och muskelblockaden ej reverserats med Robinul/Neostigmin. 2. Pat skall stanna på UVA tills minst 2 timmar förflutit efter anläggandet av ryggbedövning och minst en halvtimme efter senaste påfyllningen. Barn: Huvudregel är att de utskrivs enligt samma kriterier som vuxna. Samråd med ansvarig narkosläkare. Särskilda kriterier för utskrivning av patienter i öppen vård 1. Patienten har samtalat med operatören och fått hemtransport, sjukskrivning, återbesök, behövliga recept ordnade och i förekommande fall fått med analgetika enligt avdelningens generella ordinationer. 2. Kan klä sig själv, eller preop ADL. 3. Kan gå själv, ev. med stöd av eskort, eller preop skick. 4. Skall ha eskort av anhörig/bekant (starkt önskvärt efter narkos och ryggbedövningar).

8 8 (41) 5. Efter ryggbedövning samt efter inguinala, urogenitala och anala ingrepp skall pat ha kastat vatten. Undantag: gynabrasio och exereser. För patienter som transporteras till vårdavdelning innan de åker hem, gäller samma regler som vid sluten vård. Exempel: Barn- och kvinnoklinikens patienter. ÖVERVAKNINGSRUTINER FÖR VITALA FUNKTIONER Alla patienter skall övervakas med avseende på (undantag se nedan): Barn övervakas på samma sätt som vuxna med angivna undantag. Andning Blodtryck Andningen skall på alla patienter bedömas utifrån frekvens, kvalitet och ljud. Hos alla patienter som varit sövda skall andningsfrekvensen mätas och dokumenteras vid ankomsten till UVA. Hos de som fått opiater eller som hade avvikande värden initialt, fortsätts dokumentationen regelbundet. Frekvens Kvalitet Ljud Låg frekvens (under 10 /min) ses framförallt vid opiatframkallad andningsdepression. Tänk på att opiater, t ex fentanyl, kan ge sen andningsdepression pga. recirkulation. Hög frekvens (över 25 /min) förekommer vid smärta och ångest. Hos ej opiatpåverkad person kan otillräcklig andning, t ex pga. kvarstående muskelblockad, höja andningsfrekvensen. Djup - Ytlig? Regelbunden? Rosslande? Pipande? De första timmarna efter anestesin mäts och dokumenteras blodtrycket minst varje kvart. Lågt blodtryck kan bero på blödning, vätskebrist, ryggbedövning, eller kvarstående påverkan av anestesimedel. Högt blodtryck kan förutom hypertonisjukdom bero på stress utlöst av t ex smärta. Läkemedel (t ex efedrin) kan också ge blodtrycksstegring. På barn behövs inte blodtrycket kontrolleras i okomplicerade fall. Puls Pulsen skall på alla patienter bedömas utifrån frekvens, kvalitet och rytm. De första timmarna efter anestesin räknas och dokumenteras pulsen minst varje kvart.

9 9 (41) Frekvens Kvalitet Rytm Långsam puls (under 50 /min) kan orsakas av vasovagal reaktion (blekhet, blodtrycksfall) vid illamående / kräkning, ryggbedövning och hjärtrytmrubbning, men ses även vid behandling med Beta-blockerare och hos vältränade med mycket god kondition. Snabb puls kan orsakas av smärta, feber, rädsla, ångest, blödning, vätskebrist. Det kan också vara fråga om en ren hjärtrytmrubbning, t ex förmaksflimmer eller kammartakykardi. Läkemedel (t ex atropin) kan också ge takykardi. Välfylld - trådfin? Regelbunden - oregelbunden? Syremättnad Syremättnaden mäts med pulsoximeter i första hand på ett finger/en tå, i andra hand på örsnibben. Pannprober finns också. På spädbarn kan hand eller fot användas. Syremättnaden mäts kontinuerligt och dokumenteras minst varje halvtimme (se nedan under rubriken "Syrgas och syrebrist"). Normalt är SpO 2 minst 95 % vid luftandning. Vid värden under 93 % skall patienten ha syrgastillskott. Om man trots detta inte kommer upp till 93 %, skall läkare tillfrågas. Larmgränsen på pulsoximetern skall ej ställas lägre än 90 %. Observera att man naturligtvis måste jämföra med patientens preoperativa värde. Pulsoximeterns stora fördel i uppvakningssammanhang är att man vid en smygande försämring av syrsättningen får en tidig varning så att man kan sätta in åtgärder innan en plötslig försämring inträder. Däremot kommer pulsoximeterns larm väl sent vid ett plötsligt och oväntat andningsstillestånd. Smärta - VAS-registrering Eftersom ett av UVA s mål är att smärtlindra patienten, skall smärtskattning göras på samtliga patienter, åtminstone före och efter att smärtstillande medel tillförts, helst en gång i timmen. Registrering görs med hjälp av en sticka graderad från 1-10, s.k. VAS-skala (VAS = Visuell Analog Skala) Till barn som inte klarar VAS-skalan används Wong-skalan ( gubbar i ställt för siffror). Ordinationer för postoperativ smärtlindring ska vara ifyllda både för vuxna och barn innan patienterna skrivs ut från UVA.

10 10 (41) Medvetandegrad Medvetandegraden skall uppskattas och dokumenteras vid ankomsten samt vid utskrivningen. Under tiden däremellan behöver dokumentation bara göras vid oväntat eller anmärkningsvärt postoperativt förlopp. För graderingen används den vanliga 8-gradiga skalan (RLS 85). De tre lättaste medvetandegraderna som är vanligast i uppvakningssammanhang, är: Grad 1 Grad 2 Grad 3 Vaken och orienterad. Ej fördröjd reaktion Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering. Slö = Någon sekunds fördröjning när man ställer en fråga eller ger en uppmaning. Oklar = Svarar fel på någon av frågorna: - Vad heter Du (för och efternamn)? - Var är Du? ("på sjukhus" eller platsens namn godkänt) - Vilket år och vilken månad har vi nu? Lätt stimulering = samtal, beröring, enkelt tillrop. Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering, dvs. upprepade höga tillrop, ruskning eller smärtstimulering. Patienter som uppfyller följande kriterier kan övervakas med enbart pulsoximeter. 1. Tillhör ASA-grupp 1 eller 2 2. Utöver premedicinering enligt våra rutiner endast fått mindre omfattande regional blockad, ev. med lätt sedering med analgetika motsvarande max 0,1 mg/kg av Morfin (10 µg/kg Rapifen, 1 µg/kg Fentanyl). 3. Är vaken och i princip bara behöver en plats i väntan på att bedövningen skall släppa och för att invänta ev. samtal med operatören innan hemgång. 4. Ingen blödningsrisk. 5. Om pat mår bra kan övervakningen avslutas 1 tim efter senast given opioiddos. Patienter som kan komma ifråga för denna typ av postoperativ övervakning är de som opererats i: plexus lokalbedövning penisblockad kort sövning

11 11 (41) t ex: gynpol, abrasio / exeres polikliniska ortopedingrepp ljumskbråck, px mammae och liknande ingrepp SYRGAS OCH SYREBRIST De allvarligaste postoperativa komplikationerna vid en uppvakningsavdelning är dödsfall eller hjärnskador pga. höggradig syrebrist (hypoxi). Hypoxi är ganska vanligt och förekommer även hos patienter som kan tyckas andas normalt. Eftersom andningscentrum inte reagerar normalt efter en narkos, kan andningsstillestånd inträffa plötsligt hos dessa patienter. Utvecklingen från måttlig till livshotande hypoxi går fort och kräver ett snabbt ingripande för att förhindra hjärnskador. Postoperativ hypoxi beror oftast på en kombination av två eller flera av nedanstående orsaker. ORSAKER Ofri luftväg. Kvarstående effekt av sederande medel bidrar ofta, snarkande andningsljud hörs ibland, men inte alltid! Andningsdeprimerande läkemedel och narkosgaser. Lustgas Muskelavslappande medel Kvarstående effekt.varken syrebrist eller koldioxidöverskott ger andningsstimulering i normal utsträckning. Dröjer sig kvar i kroppen och "späder ut" syret i lungorna Kvarstående effekt leder till hypoventilation Sekret i luftvägarna. Postoperativ smärta Host- och suckreflexen dämpas av opiater Andningsrörelserna hämmas. Lungatelektaser Uppkommer ofta under narkosen. Sjukdomar i OBS rökare! lungor och luftrör. Ökad syreförbrukning T ex pga. huttrande eller smärta. Dålig cirkulation,

12 12 (41) chock. RISKPATIENTER FÖR HYPOXI Hjärtsjuka Hjärnskada Lungsjukdom Opiater Spädbarn Hypotoni, hypertoni, angina, genomgången infarkt, arytmier, kranskärlopererade. Skallskada, EP, shuntopererade etc. Astma, bronkit, pulmektomerade etc. Patienter som fått opiater i dos överstigande 0.2 mg fentanyl, 0,5 mg Rapifen, 10 mg Morfin, 1 ml Palladon eller motsvarande. Framför allt prematurer och barn under 6 månader. Övrigt De som kräks, huttrar, eller på annat sätt mår dåligt SYMTOM Lågt pulsoximetervärde Cyanos Förvirring Medvetandesänkning Se ovan under Pulsoximetri. Dvs. blåaktig färgton som syns bäst på läppar, slemhinnor, örsnibbar och nagelbädd. Cyanos ses dock inte alltid vid hypoxi och det är ett sent tecken på syrebrist, i synnerhet om Hb-värdet är lågt. Vanligt, men inte alltid För sent tecken. O 2 -BEHANDLING OCH - PROFYLAX Syrgas (2 liter/minut) via näskateter ska ges till: Alla riskpatienter enligt ovan. Alla som varit sövda. Alla som ej är vakna (medvetandegrad 2 eller djupare). KOL-patienter : ge 1 l/min om inte läkare ordinerar annat.

13 13 (41) Diagnostik av andningsdepression orsakad av opiater eller muskelrelaxantia För att skilja dessa två typer av andningsdepression kan man ha hjälp av följande tumregel: Om en patient med bristfällig andning svarar "nej" på frågan om det är tungt att andas, så är det en opiateffekt. Om hon svarar "ja" beror det på kvarvarande effekt av muskelrelaxantia. Med andra ord, opiater ger en central andningsdepression som patienten inte känner, medan muskelsvaghet ger mycket obehagliga subjektiva besvär, som ofta visar sig som ansiktsgrimaser, försök att rulla runt i sängen och påtaglig allmän oro. Opiateffekten behandlas med Naloxonhydroklorid (se under läkemedel) och syrgas. Vid kvarstående effekt av muskelavslappande medel ges också syrgas och vid behov andningsunderstöd. Försök görs att lugna patienten. Detta är viktigt, dels för att tillståndet är obehagligt, dels för att oron ökar syrgasförbrukningen. Eventuellt kan också ytterligare Robinul-Neostigmin eller Bridion ges. Tillkalla läkare!

14 14 (41) PROBLEMREGISTERING Problem och komplikationer skall registreras på anestesijournalens postoperativa del. Registreringen utförs av sjuksköterska som också signerar registreringen. Kodsiffran men ej signaturen dataregistreras i VAS. Livshotande tillstånd anges oavsett om livräddande åtgärd vidtagits eller problemet lösts ändå. Blodtryck Patologiska tillstånd där systoliskt < 85, och patienten uppvisar kyla perifert och ev. tachycardi. Orsaken kan vara hypovolemi, svikt, sepsis, påverkan pga. läkemedel, allergiska reaktioner, påfyllning i KEDA. 02 måttligt obehag och/eller måttlig risk 03 livshotande tillstånd 04 dödlig utgång Blödning Postoperativ blödning som föranleder åtgärd i form av upprepade förbandsbyten, blodtransfusion, reoperation, manuell kateterspolning. 11 ingen eller ringa obehag/risk 12 måttligt obehag och/eller måttlig risk 13 livshotande tillstånd 14 dödlig utgång Cirkulation Behandlingskrävande angina pectoris, arytmier, hjärtstopp, samt andra cirkulationsproblem. 22 måttligt obehag och/eller måttlig risk 23 livshotande tillstånd 24 dödlig utgång Andetag/min För låg andningsfrekvens, dvs. < 10/minut 32 måttligt obehag och/eller måttlig risk 33 livshotande tillstånd 34 dödlig utgång

15 15 (41) Syresättning Dålig syresättning, Sp02 < 90 % 35 måttligt obehag och/eller måttlig risk 36 livshotande tillstånd 37 dödlig utgång Respiration Stridor, laryngospasm, bronkospasm, sekretproblem, aspiration. Kvarvarande svalgtub räknas inte som problem. 40 till UVA m larynxmask 41 till UVA m trachealtub 42 måttligt obehag och/eller måttlig risk 43 livshotande 44 dödlig utgång Vakenhet Med abnormt slö menar man RLS 3 eller djupare efter en timme på UVA. Det förutsätter RLS 1 eller 2 (pga. premedicinering) före operation. 51 Slö men inget annat problem 52 Slöhet som medför andra problem 53 Övriga CNS-symtom, ex kramper Smärta Använd VAS-skala. Notera om patienten innan analgetika finns i någon av följande grupper. 61 VAS VAS >6 63 VAS-mätning fungerar ej Illamående Kräkningar och/eller illamående av sådan dignitet att man ger antiemetika. 71 ringa risk = illamående 72 måttligt obehag och /eller måttlig risk = kräkning

16 16 (41) Urinstämma Urinretention som kräver tappning av urinblåsa eller KAD. Registreringen avser urinstämman och inte ev. problem med själva tappningen. 89 urintappning 90 katersättning TUR-syndrom Förvirring, oro, huvudvärk, illamående och/eller synrubbning. Symtom som saknar annan rimlig förklaring. Man kan sätta diagnos genom att ta Na/s eller analysera alkoholhalten i utandningsluften om man använder spolvätska med etanol. 91 inget eller ringa obehag eller ingen eller risk 92 måttligt obehag, måttlig risk 93 livshotande tillstånd 94 dödlig utgång Övrigt 80 åtgärdskrävande reaktion på läkemedel t.ex. Tavegyl vid klåda av Sufenta 81 anafylaktisk chock 82 ej fungerande regional anestesi lagd preop 83 regional anestesi lagd på UVA 84 pat överförd till IVA 85 poliklinisk patient inlagd postop 86 omvårdnadskrävande patient, t.ex. demens, oro. 87 tidskrävande patient > 30 min

17 17 (41) OMVÅRDNADSRUTINER se även UVA-rutiner i pärmar eller i Centuri: Kontroll, inspektion och bedömning skall göras av: Dränage På anestesi- och/eller operationsjournal ska framgå om dränet/dränen är passiva eller aktiva. Notera detta på anestesijournalens postopdel. Vid tveksamhet fråga. Förband, bindor Inspektera operationsområdet och förband vid patientens ankomst och sedan fortlöpande. Registrera på anestesijournalens postopdel. Urinproduktion Urinproduktionen kan vara låg pga. blod- och vätskeförluster den preoperativa fastan ökad insöndring av ADH under op Urinkontrollerna syftar till att förhindra: för låg urinproduktion, kan vara tecken på hypovolemi. överfylld blåsa. Om detta inträffar blir den uttänjd och slapp, vilket kan leda till svårigheter att tömma blåsan under lång tid, så att patienten får tappas eller ha kateter under längre tid. Om patienten har blåskateter: Gör markeringar på Uribagen och kontrollera att urinproduktionen inte stannar av. Detta är särskilt noga vid större ingrepp och efter urologisk kirurgi. Patienten kan behöva mer vätska eller diuretika. Om patienten inte har blåskateter: Svårigheter att tömma blåsan är vanligt de första 6-8 timmarna efter en operation. Detta kan ha flera orsaker, t ex: tillförsel av atropin och morfinpreparat - känselbortfall vid ryggbedövning sängläget att patienten känner sig påpassad och iakttagen Obs att vid överfull blåsa kan känslan av "kissnödighet" försvinna. Om patienten "småskvätter" kan detta vara orsaken. Diagnosen ställs med hjälp av Bladder- Scan alternativ med försiktig palpation om det sitter ett förband i vägen för Bladder-Scannern. När skall patienten tappas? Individuell bedömning som skall göras av erfaren sjuksköterska eller läkare. Patienterna ska tappas vid en urinvolym 400 ml. Rutiner för tappning och kateterisering finns i Metodboken samt i UVA:s informationspärm.

18 18 (41) Magsond Magsonder används framför allt efter bukkirurgi och vissa käkoperationer för att dränera ventrikeln. Direkt postoperativt bör sonden vara öppen för att motverka illamående och kräkning. Hud och perifer cirkulation Hudens färg och temperatur skall bedömas på alla patienter och dokumenteras. Perifert om tättsittande förband och gips skall distalstatus noteras/dokumenteras. Två distalstatusmallar finns, en för vuxna och en för barn. Cyanos på hud, nagelbädd och slemhinnor skvallrar om dålig syrsättning, men är mycket osäkrare än pulsoximetern. Blekhet kan vara ett tecken på otillräckligt ersatt blödning. Kontrollera B-Hb! Varm och torr hud är ett gott tecken. Kall hud kan tyda på vätskebrist/chock, men även på dålig perifer cirkulation pga. för åtsittande förband. Kall och fuktig hud kan förutom vid chock ses vid illamående och vasovagal reaktion. Smärta Ingen patient skall behöva ha svår postoperativ smärta! Även medelsvår smärta skall lindras (om inte patienten av något skäl avböjer smärtbehandling). Alla patienter klagar inte spontant över smärta, och det är inte alltid puls och blodtryck påverkas. VAS dokumenteras varje timme, samt efter given smärtstillning. VAS >3 skall behandlas. Sjuksköterskan skall utifrån de generella läkemedelsordinationerna för varje patient och vid varje aktuellt tillfälle bedöma och dokumentera vad som ges hur och när det gavs effekten av vidtagen åtgärd Om problem eller tveksamheter uppstår skall narkosläkare kontaktas.

19 19 (41) OBSERVANDA I SAMBAND MED VISSA OPERATIONER Se även UVA-rutiner i pärmar eller i Centuri. KIRURGI Ablatio mammae Reduktionsplastik Borttagande av bröstet, ofta i kombination med axillär körtelutrymning. Borttagande av bröstvävnad på grund av för stor byst Anestesiform: Narkos, intubation eller larynxmask, vid plastikerna kombinerat med LA Post op vård: Har oftast aktiva drän. Ta ej blodtrycket på samma sida som axillarutrymningen är gjord (risk för lymfstas). Komplikation: Blödning. Ofta illamående Thyreoidektomi Parathyreoidektomi På grund av förstoring av sköldkörteln (reglerar ämnesomsättningen) avlägsnas delar av den operativt. På grund av överaktivitet hos bisköldkörtlarna (reglerar bland annat kalkomsättningen) avlägsnas de delvis. Anestesiform: Intubationsnarkos. Post op vård: Har aktiva drän Noggrann kontroll av förbandet för snabb upptäckt av blödning.

20 20 (41) Komplikation: Blödning, som kan vara livshotande på grund av tryck mot luftstrupen och därmed kvävningsrisk. Utrustning finns i akutvagnen. Recurrenspares, förlamning av stämbandsnerverna (om dubbelsidig förlamning, risk för kvävning). Ventrikelresektion Del av magsäcken opereras bort, oftast på grund av blödning eller cancer. Resterande magsäck och tolvfingertarmen kopplas ihop. Anestesiform: Intubationsnarkos. Th-KEDA Post op vård: Kvarliggande sond. Komplikation: Blödning. Vad gäller antibiotika och trombosprofylax, se PM från kirurgkliniken. Inspektera och palpera buken för tidig upptäckt av komplikationer. Gastric Bypass(GBP) Förminskning av magsäcken och bortkoppling av en del av tunntarmen på kraftigt överviktiga patienter. Oftast laparoskopiskt Anestesiform: Intubationsnarkos. I kombination med Th-KEDA om öppen kirurgi. Post op vård: Mobilisering och andningsvård, kan behöva CPAP/blåsflaska. Pulskontroll, takykardi flaggar för komplikation. Komplikation: Andningskomplikationer p.g.a. kraftig övervikt och sängläge. Blödning Anastomosläckage. OBS! om pat blir mer och mer tachycard. Kolonresektion Del av tjocktarmen tas bort, oftast på grund av inflammation eller cancer i tarmen.

21 21 (41) Rektumamputation +kolostomi Borttagande av ändtarmen och uppläggning av tjocktarmen på buken. Anestesiform: Intubationsnarkos i kombination med KEDA Post op vård: KAD Har ofta passiva sårdrän. Inspektera att ev. stomi har fin färg. Komplikation: Blödning Stominekros Laparoskopisk kirurgi Titthålsoperationer Bukhålan fylles med koldioxid. Operationen sker via flera små hål i bukväggen för kamera och instrument. Anestesiform: Intubationsnarkos, lokalbedövning i portarna. Post op vård: Flera små snitt på buken Ofta referred pain, ont mot axlarna, vid gallop ffa hö Komplikation: Blödning Kolecystektomi/ koledokolitotomi Borttagande av gallblåsan eller sten i gallgångarna Anestesiform: Intubationsnarkos, intercostalblockad. Ibland KEDA Post op vård: Kolecystektomipatienterna har ett passivt sårdrän. Vid koledokolitotomi har patienten ett T-drän i gallgången som det SKA rinna galla i. Komplikation: Blödning. Läckage av galla som ofta medför svåra smärtor.

22 22 (41) Varicer Operation av åderbråck Anestesiform: Larynxmask eller spinalanestesi. Post op vård: Görs polikliniskt. Benen i högläge. Benet/-en lindade. Innan hemgång sätts en TEDstrumpa på. Kan blöda, framför allt om patienten har snitt i ljumsken. Komplikation: Blödning. Kärloperationer, femoro-popliteal by pass ( fem-pop ) Förbikoppling av arteriella blodflödet på lårnivå på grund av förträngning av benets blodkärl Anestesiform: KEDA eller SPA, ev. i kombination Post op vård: Kontroll av temperatur och cirkulation i bägge benen, registrering på särskild temperaturmätningskurva för kärlopererade. Har KAD och oftast aktiva sårdrän. Vid tecken på cirkulationsstörning, kontakta operatören. Har oftast antibiotika. AV-fistlar Komplikation: Blödning. Trombos Sammankoppling av artär och ven på underarmen för att förbättra kärltillgången för dialysbehandling. Anestesiform: Oftast plexusbedövning

ANELÄK Postoperativa rutiner (UVAkompendium)

ANELÄK Postoperativa rutiner (UVAkompendium) 1 (16) ANELÄK Postoperativa rutiner (UVAkompendium) Postoperativ vård bedrivs dels på Uppvakningsenheten ("UVA") och dels på Intensivvårdsavdelningen ("IVA"). Dessa riktlinjer är i första hand avsedda

Läs mer

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi 1 (6) ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi Kontinuerlig epiduralanestesi kan med fördel utnyttjas vid behov av postoperativ smärtlindring. För att underlätta för vårdavdelningarna

Läs mer

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL) Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef

Läs mer

ANESTESIOLOGI. An = icke. Aisthesis = känsel

ANESTESIOLOGI. An = icke. Aisthesis = känsel ANESTESI ANESTESIOLOGI An = icke Aisthesis = känsel Logos = lära Samlingsbegrepp för den medicinska specialitet som sysslar med narkos,bedövning,intensivvård och smärta PATIENTKATEGORIER Polikliniska patienter

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

ANELÄK Barn och akut smärta

ANELÄK Barn och akut smärta 1 (7) ANELÄK Barn och akut smärta RIKTLINJER FÖR SJUKSKÖTERSKA: När barn kommer till akuten smärtpåverkade och/eller när smärtsam åtgärd troligen skall vidtagas; sätt EMLA-/Rapydanplåster på 2 presumtiva

Läs mer

Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion

Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion Berörda enheter Postop och intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus Bakgrund Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion av - Lokalanestetika

Läs mer

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Tappningsrutiner vid perioperativ vård 2015-05-12 19197 1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt

Läs mer

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår VÅRD- PROGRAM Knäledsplastik Dnr Version 1:11 Gäller för: Framtagen av/datum: Kirurg/ortopedkliniken Klas Hellgren,öl/Björn Albrektsson,öl/Sara Axelsson,ssk/2005-04-01 Godkänd av/datum: Henrik Jonsson/Verksamhetschef

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Omtentamen i Medicinsk vetenskap. Traumatologi och akutsjukvård. Kurs: M0040H

Omtentamen i Medicinsk vetenskap. Traumatologi och akutsjukvård. Kurs: M0040H Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskeprogrammet Omtentamen i Medicinsk vetenskap Traumatologi och akutsjukvård Kurs: M0040H Lärare Delmoment Fråga Max poäng Poäng VG

Läs mer

Del 2_7 sidor_16,5 poäng

Del 2_7 sidor_16,5 poäng _7 sidor_16,5 poäng En 53-årig man med med mångåriga besvär av duodenalulcus men i övrigt frisk, inkommer på morgonen till akutmottagningen med buksmärtor och uttalat peritonitstatus med brädhård buk.

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

Robotassisterad radikal prostatektomi

Robotassisterad radikal prostatektomi Robotassisterad radikal prostatektomi Inskrivningsdagen Under dagen träffar du: Samordnaren som tar emot på avdelningen Sjuksköterskan som informerar dig om vad som ska ske under vårdtiden. Avdelningsläkaren

Läs mer

Del 4. Totalt 8 sidor. Maxpoäng: 16p

Del 4. Totalt 8 sidor. Maxpoäng: 16p Totalt 8 sidor. Maxpoäng: 16p Du är primärjour på anestesin och söks till den postoperativa uppvakningsavdelningen där en man född 47 vårdas efter att under dagen opererats med en rektumamputation. Sjuksköterskan

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Det här händer på Centraloperation

Det här händer på Centraloperation Det här händer på Centraloperation DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Centraloperation! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation. Den

Läs mer

Del 1 6 sidor 19 poäng

Del 1 6 sidor 19 poäng 6 sidor 19 poäng En helt frisk kvinna kommer in till förlossningen med värkar. Hon väntar sitt första barn. Barnet är fullgånget (40 veckors graviditet) Förlossningen är i inledningen och det är många

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus Berörda enheter Anestesin, Piteå sjukhus Syfte Rutin Premedicinering till polikliniska patienter Processbeskrivning Paracetamol används som

Läs mer

Ryggbedövning på förlossningsavdelning

Ryggbedövning på förlossningsavdelning Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Gynekologi Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, medicinskt ledningsansvarig läkare operationsenheten Växjö Fastställd av: Linda Pantzar, verksamhetschef,

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning 2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning

Läs mer

PM för kontinuerlig epiduralbedövning vid postoperativ smärtbehandling på vårdavdelning vid Akademiska sjukhuset

PM för kontinuerlig epiduralbedövning vid postoperativ smärtbehandling på vårdavdelning vid Akademiska sjukhuset 1 (9) Reviderad upplaga: 2004-03-01 Centrum för smärtbehandling Enheten för akut smärta Ersätter PM från: 2003-03-01 PM för kontinuerlig epiduralbedövning vid postoperativ smärtbehandling på vårdavdelning

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv 7 sidor. 17 poäng. Du som anestesiolog ska preop bedöma en patient inför morgondagens polikliniska operation. Mannen är 51 år och ska opereras för gastric bypass pga. sin övervikt. Han har rökt ca ett

Läs mer

Del 1. 8 sidor. 23 poäng. Som kandidat har du noga fyllt i varje kursutvärdering, och till slut vann du lotten att åka med intensivvårdshelikoptern

Del 1. 8 sidor. 23 poäng. Som kandidat har du noga fyllt i varje kursutvärdering, och till slut vann du lotten att åka med intensivvårdshelikoptern 8 sidor. 23 poäng en dag! Direkt på morgonen får ni ett larm om en stor trafikolycka, en allvarligt och två lindrigt skadade. Helikoptern är där på femton minuter. På olycksplatsen följer du med läkaren

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor Pre operativ riskbedömning 1.Hur säkerställer ni att rätt diagnos och rätt operation planeras? (Ex. beslutet taget av läkare med erfoderlig kompetens? Tillräckligt

Läs mer

Obesitaskirurgi- laparoskopisk gastric-bypass

Obesitaskirurgi- laparoskopisk gastric-bypass 2015-05-31 19687 1 (5) Obesitaskirurgi- laparoskopisk gastric-bypass Sammanfattning Behandling/förberedning inför/under/efter obesitaskirurgi. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

ASA klass 1: Patient i gott skick med mycket god tolerans för fysisk ansträngning, utan någon sjukdom som generellt påverkar kroppen.

ASA klass 1: Patient i gott skick med mycket god tolerans för fysisk ansträngning, utan någon sjukdom som generellt påverkar kroppen. 14. Sedering Barn och ungdomar med oro inför tandbehandling kan hjälpas på många sätt. Primärt är ett gott omhändertagande mest väsentligt, men i de fall detta inte är tillräckligt finns flera farmakologiska

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA

Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA 1(8) Barn- och ungdomssjukhuset Pre- och postoperativ vård och rutiner på Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA Neonatalavdelningen kan i mån av plats användas som uppvakningsavdelning postoperativt

Läs mer

Del 1_6 sidor_22 poäng

Del 1_6 sidor_22 poäng Du är ST-läkare på anestesin. Du preopbedömer en 85 årig kvinna som väger 35 kg. Hon har haft två hjärtinfarkter, den sista för två år sedan. Hon har angina nästan varje vecka. Även ganska lindrig KOL.

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller

Läs mer

Del 6_6 sidor_16 poäng

Del 6_6 sidor_16 poäng _6 sidor_16 poäng En 55-årig kvinna inkommer till akutmottagningen med tilltagande buksmärtor i övre delen av buken sedan tre timmar. Hon är så pass smärtpåverkad att det är svårt att få några bra svar

Läs mer

Del 1_10 sidor_28 poäng 1.1

Del 1_10 sidor_28 poäng 1.1 Du har jobbat ett år som ST-läkare i anestesi (och intensivvård) och har börjat gå självständiga jourer, så också i kväll. Ortopedjouren ringer dig och vill ha hjälp med en patient på akuten. Patienten

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Del 2 kirurgi/medicin. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 13p

Del 2 kirurgi/medicin. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 13p Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 13p Du är anestesiolog och ska preop bedöma en patient inför morgondagens operation. Mannen är 55 år och ska opereras för gastric bypass pga. sin övervikt. Han är appendectomerad

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Anestesi och Intensivvård. Historik. Anestesi. Johanna Albert Anestesi och intensivvårdkliniken Karolinska sjukhuset

Anestesi och Intensivvård. Historik. Anestesi. Johanna Albert Anestesi och intensivvårdkliniken Karolinska sjukhuset Anestesi och Intensivvård Johanna Albert Anestesi och intensivvårdkliniken Karolinska sjukhuset Historik Eternarkosen, 1847 Torsten Gordh 1938 till USA 1970 ca 600 narkosläkare 2000 ca 1700 narkosläkare

Läs mer

Ketanest Ambulansverksamheten

Ketanest Ambulansverksamheten Gäller för: Ambulansverksamhet Utförs på: Ambulansverksamhet Esketamin, injektionsvätska 5 mg/ml samt 25 mg/ml. Indikationer Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2016-06-01

Läs mer

Del sidor 33 poäng

Del sidor 33 poäng 13 sidor 33 poäng Inför en stor urologisk operation (prostatektomi samt cystektomi) preopbedömer du Hans Sandén, 35 år. Han är mycket orolig inför operationen, ffa vad gäller sövningen med allt vad det

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Medicinsk abort t o m v 12, för ob-gyn NLL

Medicinsk abort t o m v 12, för ob-gyn NLL Medicinsk abort t o m v 12, för ob-gyn NLL Berörda enheter Samtliga enheter inom VO Obstetrik och Gynekologi, Norrbottens Läns Landsting samt i förekommande fall Patienthotell Vistet, Sunderby Sjukhus

Läs mer

ANELÄK Premedicinering till barn

ANELÄK Premedicinering till barn 1 (6) ANELÄK Premedicinering till barn Dosering enligt detta dokument får ske av sjuksköterska utan särskild ordination av narkosläkare när det gäller barn utan komplicerande sjukdom. Barn som fått premedicinering

Läs mer

1.2 Ett vilo-ekg är taget, skriv en bedömning! (2 p)

1.2 Ett vilo-ekg är taget, skriv en bedömning! (2 p) Kod nr: ------ Del1_7 sidor _18 poäng Du är anestesiolog och ska preop bedöma en patient som dagen innan opererats for "gastric bypass" pga. sin övervikt. Kirurgen vill nu operera patienten akut för sårruptur.

Läs mer

Linköping University Electronic Press

Linköping University Electronic Press Linköping University Electronic Press Book Chapter Nationell kartläggning av farmakologiska rutiner och information i samband med tonsilloperation Elin Andersson, Anna Kroon and Elisabeth Ericsson Part

Läs mer

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Del 1_6 sidor_25 poäng

Del 1_6 sidor_25 poäng Del 1_6 sidor_25 poäng 1. Du är läkare på anestesikliniken UAS och tjänstgör på centraloperation. Morgondagens uppgift blir att ge anestesi till en patient med pankreascancer som ska genomgå en öppen pankreatikoduodenektomi

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Tänkbart svar: Ökad hjärtfrekvens (kronotropi), ökad kontraktion (inotropi), dilatation av coronarkärl.

Tänkbart svar: Ökad hjärtfrekvens (kronotropi), ökad kontraktion (inotropi), dilatation av coronarkärl. Instuderingsfrågor, anestesi, T8 FRÅGA 1 Nämn några antagonister till det parasympatiska nervsystemet. Atropin,skopolamin, glukopyrron (Robinul ), ipratropiumbromid (Atrovent ), tolterodin (Detrusitol

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS VID UROLOGISKA KLINIKEN

VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS VID UROLOGISKA KLINIKEN VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS VID UROLOGISKA KLINIKEN Välkommen till Urologiska kliniken Förbesök på sjukhuset inför operationen Inför de flesta operationer blir man först kallad till ett

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4

Läs mer

Untitled Document. Praktiska exempel på analys av syresättning. Exempel 1

Untitled Document. Praktiska exempel på analys av syresättning. Exempel 1 Untitled Document Praktiska exempel på analys av syresättning Exempel 1 En 60-årig man ska genomgå en elektiv bukoperation. Han uppger sig vara väsentligen frisk bortsett från bukåkomman men är rökare.

Läs mer

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi,

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv 9 sidor. 17 poäng Du är primärjour på anestesi och larmas till akuten pga trauma, en trafikolycka. Patienten, en man i 35-årsåldern, satt utan säkerhetsbälte i baksätet när kompisen körde av vägen för

Läs mer

Utbildningsplan för Akutläkare i anestesi- och intensivvård An IVAK Piteå sjukhus

Utbildningsplan för Akutläkare i anestesi- och intensivvård An IVAK Piteå sjukhus Utbildningsplan för Akutläkare i anestesi- och intensivvård An IVAK Piteå sjukhus Berörda enheter Anestesin, Piteå sjukhus IVAK, Piteå sjukhus Syfte Information och checklista för Akutläkare vid Piteå

Läs mer

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Läkemedel enligt generella direktiv, barn Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med

Läs mer

till dig som ska opereras för Bråck

till dig som ska opereras för Bråck till dig som ska opereras för Bråck Information till dig som ska opereras för bråck Varför bildas bråck? Bråck bildas när en liten säck av bukhinnan glider ut genom ett svagt ställe i bukväggen. Orsaken

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...

Läs mer

Epiglottit hos vuxen anestesikliniken

Epiglottit hos vuxen anestesikliniken Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Luftväg Giltig fr.o.m: 2017-05-29 Faktaägare: Pär Lindgren, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 2 Gäller för: Anestesikliniken

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen B:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell MIDAZOLAM Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens 28-29 januari 2016 Lena Rignell Denna timmes agenda Olika sederingsalternativ Narkos, lustgas, benzodiazepiner Sedering

Läs mer

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus

Läs mer

TILL DIG SOM SKA. Övernatta PÅ HÄSSLEHOLMS SJUKHUS

TILL DIG SOM SKA. Övernatta PÅ HÄSSLEHOLMS SJUKHUS TILL DIG SOM SKA Övernatta PÅ HÄSSLEHOLMS SJUKHUS TILL DIG SOM SKA OPERERAS OCH STANNA KVAR PÅ SJUKHUSET NÅGON DAG Före din operation kommer du till preoperativa mottagningen. Du får en kallelse hemskickad

Läs mer