ANELÄK Postoperativa rutiner (UVAkompendium)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANELÄK Postoperativa rutiner (UVAkompendium)"

Transkript

1 1 (41) ANELÄK Postoperativa rutiner (UVAkompendium) Postoperativ vård bedrivs dels på Uppvakningsenheten ("UVA") och dels på Intensivvårdsavdelningen ("IVA"). Dessa riktlinjer är i första hand avsedda för verksamheten vid UVA men gäller i tillämpliga delar även för IVA. Det åligger all personal att känna till innehållet. Föreskrifterna skall läsas igenom av ny personal innan de börjar tjänstgöra på UVA eller IVA. Detta dokument är utarbetat/reviderat av Agneta Hansson, Karin Westin, Lars Jonsson, Henrik Zetterström, Caroline Starlander och Kjell Nilsson. Reviderat 2001 av Gunnar Green och Annika Olofsson Reviderat 2005 av Gunnar Green och Annika Olofsson Reviderat 2007 av och Annika Olofsson Reviderat 2012 av och Annika Olofsson INNEHÅLL Sid Målsättning 2 Verksamhetsbeskrivning 3 Ansvarsförhållanden 4 Hygien- och klädrutiner 5 Rapportrutiner 5 Poliklinisk verksamhet 5 Utskrivningsrutiner 6 Övervakningsrutiner för vitala funktioner 8 Syrgas och syrebrist 11 Problemregistrering 14 Omvårdnadsrutiner 17 Observanda i samband med vissa operationer 19 Generella läkemedelsordinationer 38

2 2 (41) UVA: s MÅLSÄTTNING Anestesi (narkos och/eller bedövning) innebär alltid en mer eller mindre uttalad nedsättning av kroppens vitala funktioner, t ex andning, cirkulation och njurfunktion. Dessutom är nervsystemet alltid påverkat på något sätt. De narkoseller bedövningsmedel som givits kan ha oväntade och ibland dramatiska bieffekter även lång tid efter att de givits. Därtill kommer de risker som det operativa ingreppet och eventuell grundsjukdom kan innebära för patienten. UVA: s viktigaste uppgift är att sörja för övervakning av patientens vitala funktioner under den tidiga perioden av återhämtning efter anestesi och operation. Såväl operationen som de givna läkemedlen medför ofta obehag för patienten, t ex smärta, illamående och oro/ängslan. UVA: s andra uppgift är att lindra obehag samt ge optimal komfort och trygghet för patienten. Innan patienten kan återvända till vårdavdelning eller hemmet är det ofta många praktiska uppgifter som ska fullgöras. Det kan gälla besked till anhöriga, postoperativ röntgen, beställning av transport samt ge fika åt polikliniska patienter m.m. UVA: s tredje uppgift är att ge den service som är nödvändig eller rimlig för att underlätta återvändandet till avdelning respektive hemmet.

3 3 (41) VERKSAMHETSBESKRIVNING UVA har 18 vårdplatser. Stora salen indelas i en A-sida med 6 sängplatser (fönsterlösa sidan) och en B-sida med 7 sängplatser (fönstersidan). Den lilla vårdsalen, 2 platser, som oftast används till barn, betecknas med C. D-rummet har 3 platser. Genomströmningen av inneliggande och polikliniska patienter är i genomsnitt under ett år ca 30 patienter per arbetsdag Förutom uppvakningsövervakning tar UVA även preop hand om inneliggande patienter från öron, ortopeden samt alla barn som opereras först på morgonen. UVA: s öppethållande är måndag-torsdag kl samt fredagar kl Efter kl tas inga patienter emot som förväntas behöva mer än två timmars postoperativ övervakning. Dessa patienter övervakas i stället på IVA. Likaså får patienter som är mer än "normalt" vårdkrävande sin postoperativa vård på IVA. Grundbemanning är 7 sjuksköterskor och 2 undersköterskor. Personalen är anställd vid Anestesiavdelningen och de flesta har vidareutbildning inom anestesisjukvård. Tjänstgöring är förlagd på anestesi, UVA och Operationsentrén.

4 4 (41) ANSVARSFÖRHÅLLANDEN VID UVA Verksamhetschefen för Akutområdet har det övergripande medicinska, administrativa och ekonomiska ansvaret. Enhetschefen för Operationsavdelningen har kostnadsställe- och personalansvar. Avdelningschefen ansvarar också för ett korrekt utnyttjande och underhåll av lokaler, utrustning och övrig materiel, samt övervakar arbetsmiljön. MLU för centraloperation, anestesiolog, har delegerat medicinskt ansvar. Sektionsansvarig UVA ansvarar för att den dagliga driften sker i överensstämmelse med givna mål och föreskrifter. I arbetsledarens uppgifter ingår att leda och fördela arbetet med hänsyn till de underställdas kunskaper och erfarenheter, liksom att se till att ny personal får adekvat introduktion. Sektionsledaren skall också rapportera missöden och driftstörningar samt ta aktiv del i klinikens förändringsarbete för en säkrare, effektivare och trivsammare arbetsplats. I sektionsansvarigs frånvaro har den på schemat färgmarkerade sjuksköterskan, eller den mest erfarna sjuksköterskan den arbetsledande funktionen. Sjuksköterskor och undersköterskor har sedvanligt självständigt medicinskt yrkesansvar. Var och en ansvarar alltså för att de tilldelade uppgifterna blir omsorgsfullt utförda på vedertaget sätt. Tjänstgörande sjuksköterska beslutar om utskrivning av patienter i okomplicerade fall (se nedan). Läkarmedverkan Narkosläkarna på C-op skall i mån av tid se till sina patienter på UVA. Passage förbi UVA skall i princip alltid kombineras med att man tittar in. Pågående jour och bakjour går igenom patienterna på UVA efter övertagningsronden på IVA. När problem eller frågor uppstår kring en enskild patient, kontaktas ansvarig narkosläkare på C-op. på jourtid narkosjouren. Ledare anestesi kontrollerar kl situationen på UVA och vid behov diskuterar med IVA-ansvarig om möjlighet till överflyttning av postoperativa patienter.

5 5 (41) HYGIEN- OCH KLÄDRUTINER UVA räknas som en "ren" avdelning. Infekterade patienter med öppen smittkälla skall i princip inte vårdas på UVA. Eftersom isoleringsrum saknas på UVA och inte alltid är tillgängligt på IVA, måste ibland undantag göras efter beslut av anestesiläkare. Antalet platser på UVA minskar då eftersom en infekterad patient kräver större utrymme ur smittskyddssynpunkt. Omvårdnadsarbetet på UVA ställer stora krav på hygienen. Kom ihåg att den ojämförligt viktigaste smittspridaren är händerna! Ringar får inte bäras och handspritflaskan skall användas flitigt vid växling mellan olika patienter. Vid bäddning, tvättning, urintappning / KAD-sättning och omläggning skall plastförkläde användas. UVA-personalen har blåa kortärmade arbetskläder. Vid ärenden utanför C-op- Opentrén-UVA skall vita arbetskläder bäras över de blåa kläderna. Om personal från UVA-Opentrén används som avlösare på operationssal skall klädbyte ske. RAPPORTRUTINER För en säker vård krävs noggrann rapportering varje gång ansvaret överförs till ny vårdpersonal. Detta gäller såväl när patienten ankommer/avlämnas som vid avlösning i samband med skiftbyte eller rast. Rapporteringen skall ske från den som haft hand om patienten sist på operation till sjuksköterska på UVA. Rapporten skall innehålla alla uppgifter som är väsentliga för den postoperativa vården, som t ex utförd operation och anestesi, komplicerande sjukdomar, postoperativa ordinationer samt aktuellt status. Sjuksköterskan informerar i sin tur respektive undersköterska. Vid utskrivning skall den sjuksköterska eller läkare, som ansvarar för att utskrivningskriterierna är uppfyllda, signera övervakningsbladet. (Se även under rubrik Utskrivningskriterier.) Vid rapportering beaktas sekretessen gentemot aktuell patient och medpatienterna. Eventuell problemregistrering samt tiden för utskrivningen ska registreras i VAS POLIKLINISK VERKSAMHET Polikliniska patienter kommer direkt hemifrån eller via respektive mottagning till Operationsentrén, där de tas omhand av sjuksköterska eller undersköterska före anestesiläkarens preoperativa bedömning, premedicinering och operation. Postoperativt vårdas patienterna på UVA för sedvanlig övervakning. De bjuds även på lättare fika med tanke på den preoperativa fastan. För att en patient skall få

6 6 (41) sändas hem fordras att utskrivningskriterierna är uppfyllda både de allmänna och de som gäller särskilt för öppen vård, se nedan. Patienter som opererats i lokalanestesi för mindre ingrepp och där det inte givits andra läkemedel som kan utgöra en risk för postoperativ påverkan av vitala funktioner kan i stället för att läggas på UVA övervakas i Operationsentrén före hemgång. Sjuksköterska eller läkare beslutar om utskrivning enligt avdelningens skriftliga rutiner. Om patienten inte är i skick att bli utskriven operationsdagen, blir övernattning på opererande kliniks vårdavdelning alternativt akutmottagningens OBS-avdelning aktuell. Inläggningsbesked skrives av operatören eller jourhavande på respektive klinik. Vid övernattning på OBS-avdelningen ska det av dokumentationen tydligt framgå vad som ska vara uppnått innan pat får gå hem, t.ex. om vattenkastning, illamående eller träff med operatör. Gynklinikens laparoskopipatienter, TVT och prolapsoperationer går till gynavdelningens dagplatser. Enstaka patienter går hem via gynmottagningen, anges i operationsanmälan. Barnpatienterna kommer från och går till Barndagvården på 108: an. Tandpol-patienter som inte kan åka hem samma dag skall i första hand ligga på avd 211:s öronplatser, kontakta öronjouren. De dagar UVA har ett stort antal kirurgiska polpatienter hjälper Kirurgslussen till med sina patienter. De som inte tar sig hem p.g.a. att ha missat sista sambandstaxin eller bussen kan erbjudas plats på patienthotellet. Alla andra patienter går direkt till hemmet. Att tänka på och dokumentera innan patienten lämnar avdelningen: klippa av ID-bandet ta bort infusionskanyl. förband ua? har patienten fått postoperativa anvisningar? Färdigtryckta sådana finns för flera ingrepp. Dessutom finns informationsblanketter om läkemedel. om patienten behöver kryckkäppar med sig hem, tillhandahåller UVA dessa. Patienten faktureras och behöver inte återlämna kryckorna. Se även UVA-rutiner i pärmar eller :Centuri. UTSKRIVNINGSKRITERIER Utskrivning kan göras av sjuksköterska eller av läkare. För utskrivning av sjuksköterska fordras att nedanstående kriterier är uppfyllda. Om detta inte är

7 7 (41) fallet men patienten ändå måste skrivas ut, eller om tvekan råder, skall samråd med ansvarig narkosläkare ske. Den som är ansvarig för utskrivningsbeslutet skall sätta sin signatur på övervakningskurvan. Allmänna kriterier gemensamma för alla patienter 1. Andning och cirkulation ua och stabila i minst en timme 2. SpO2 >92 %, i annat fall O2-tillskott. Jämför med preoperativt värde! 3. Medvetandegrad 1 eller i preoperativt skick 4. Inga tecken på pågående blödning av någon betydelse 5. Smärta under kontroll, VAS = max 3 Tidskriterier för utskrivning av patienter i sluten vård 1. Grundregel: Pat skall stanna minst 1 timme på UVA efter narkos. Undantag kortare sövningar med Propofol/Rapifen, sövningar för MR och endoskopi om patienterna snabbt är vakna. Tiden förlängs till 2 timmar i följande fall: när totala Fentanyldosen överstiger 0.2 mg när patienten fått Esmeron eller Tracrium och muskelblockaden ej reverserats med Robinul/Neostigmin. 2. Pat skall stanna på UVA tills minst 2 timmar förflutit efter anläggandet av ryggbedövning och minst en halvtimme efter senaste påfyllningen. Barn: Huvudregel är att de utskrivs enligt samma kriterier som vuxna. Samråd med ansvarig narkosläkare. Särskilda kriterier för utskrivning av patienter i öppen vård 1. Patienten har samtalat med operatören och fått hemtransport, sjukskrivning, återbesök, behövliga recept ordnade och i förekommande fall fått med analgetika enligt avdelningens generella ordinationer. 2. Kan klä sig själv, eller preop ADL. 3. Kan gå själv, ev. med stöd av eskort, eller preop skick. 4. Skall ha eskort av anhörig/bekant (starkt önskvärt efter narkos och ryggbedövningar).

8 8 (41) 5. Efter ryggbedövning samt efter inguinala, urogenitala och anala ingrepp skall pat ha kastat vatten. Undantag: gynabrasio och exereser. För patienter som transporteras till vårdavdelning innan de åker hem, gäller samma regler som vid sluten vård. Exempel: Barn- och kvinnoklinikens patienter. ÖVERVAKNINGSRUTINER FÖR VITALA FUNKTIONER Alla patienter skall övervakas med avseende på (undantag se nedan): Barn övervakas på samma sätt som vuxna med angivna undantag. Andning Blodtryck Andningen skall på alla patienter bedömas utifrån frekvens, kvalitet och ljud. Hos alla patienter som varit sövda skall andningsfrekvensen mätas och dokumenteras vid ankomsten till UVA. Hos de som fått opiater eller som hade avvikande värden initialt, fortsätts dokumentationen regelbundet. Frekvens Kvalitet Ljud Låg frekvens (under 10 /min) ses framförallt vid opiatframkallad andningsdepression. Tänk på att opiater, t ex fentanyl, kan ge sen andningsdepression pga. recirkulation. Hög frekvens (över 25 /min) förekommer vid smärta och ångest. Hos ej opiatpåverkad person kan otillräcklig andning, t ex pga. kvarstående muskelblockad, höja andningsfrekvensen. Djup - Ytlig? Regelbunden? Rosslande? Pipande? De första timmarna efter anestesin mäts och dokumenteras blodtrycket minst varje kvart. Lågt blodtryck kan bero på blödning, vätskebrist, ryggbedövning, eller kvarstående påverkan av anestesimedel. Högt blodtryck kan förutom hypertonisjukdom bero på stress utlöst av t ex smärta. Läkemedel (t ex efedrin) kan också ge blodtrycksstegring. På barn behövs inte blodtrycket kontrolleras i okomplicerade fall. Puls Pulsen skall på alla patienter bedömas utifrån frekvens, kvalitet och rytm. De första timmarna efter anestesin räknas och dokumenteras pulsen minst varje kvart.

9 9 (41) Frekvens Kvalitet Rytm Långsam puls (under 50 /min) kan orsakas av vasovagal reaktion (blekhet, blodtrycksfall) vid illamående / kräkning, ryggbedövning och hjärtrytmrubbning, men ses även vid behandling med Beta-blockerare och hos vältränade med mycket god kondition. Snabb puls kan orsakas av smärta, feber, rädsla, ångest, blödning, vätskebrist. Det kan också vara fråga om en ren hjärtrytmrubbning, t ex förmaksflimmer eller kammartakykardi. Läkemedel (t ex atropin) kan också ge takykardi. Välfylld - trådfin? Regelbunden - oregelbunden? Syremättnad Syremättnaden mäts med pulsoximeter i första hand på ett finger/en tå, i andra hand på örsnibben. Pannprober finns också. På spädbarn kan hand eller fot användas. Syremättnaden mäts kontinuerligt och dokumenteras minst varje halvtimme (se nedan under rubriken "Syrgas och syrebrist"). Normalt är SpO 2 minst 95 % vid luftandning. Vid värden under 93 % skall patienten ha syrgastillskott. Om man trots detta inte kommer upp till 93 %, skall läkare tillfrågas. Larmgränsen på pulsoximetern skall ej ställas lägre än 90 %. Observera att man naturligtvis måste jämföra med patientens preoperativa värde. Pulsoximeterns stora fördel i uppvakningssammanhang är att man vid en smygande försämring av syrsättningen får en tidig varning så att man kan sätta in åtgärder innan en plötslig försämring inträder. Däremot kommer pulsoximeterns larm väl sent vid ett plötsligt och oväntat andningsstillestånd. Smärta - VAS-registrering Eftersom ett av UVA s mål är att smärtlindra patienten, skall smärtskattning göras på samtliga patienter, åtminstone före och efter att smärtstillande medel tillförts, helst en gång i timmen. Registrering görs med hjälp av en sticka graderad från 1-10, s.k. VAS-skala (VAS = Visuell Analog Skala) Till barn som inte klarar VAS-skalan används Wong-skalan ( gubbar i ställt för siffror). Ordinationer för postoperativ smärtlindring ska vara ifyllda både för vuxna och barn innan patienterna skrivs ut från UVA.

10 10 (41) Medvetandegrad Medvetandegraden skall uppskattas och dokumenteras vid ankomsten samt vid utskrivningen. Under tiden däremellan behöver dokumentation bara göras vid oväntat eller anmärkningsvärt postoperativt förlopp. För graderingen används den vanliga 8-gradiga skalan (RLS 85). De tre lättaste medvetandegraderna som är vanligast i uppvakningssammanhang, är: Grad 1 Grad 2 Grad 3 Vaken och orienterad. Ej fördröjd reaktion Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering. Slö = Någon sekunds fördröjning när man ställer en fråga eller ger en uppmaning. Oklar = Svarar fel på någon av frågorna: - Vad heter Du (för och efternamn)? - Var är Du? ("på sjukhus" eller platsens namn godkänt) - Vilket år och vilken månad har vi nu? Lätt stimulering = samtal, beröring, enkelt tillrop. Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering, dvs. upprepade höga tillrop, ruskning eller smärtstimulering. Patienter som uppfyller följande kriterier kan övervakas med enbart pulsoximeter. 1. Tillhör ASA-grupp 1 eller 2 2. Utöver premedicinering enligt våra rutiner endast fått mindre omfattande regional blockad, ev. med lätt sedering med analgetika motsvarande max 0,1 mg/kg av Morfin (10 µg/kg Rapifen, 1 µg/kg Fentanyl). 3. Är vaken och i princip bara behöver en plats i väntan på att bedövningen skall släppa och för att invänta ev. samtal med operatören innan hemgång. 4. Ingen blödningsrisk. 5. Om pat mår bra kan övervakningen avslutas 1 tim efter senast given opioiddos. Patienter som kan komma ifråga för denna typ av postoperativ övervakning är de som opererats i: plexus lokalbedövning penisblockad kort sövning

11 11 (41) t ex: gynpol, abrasio / exeres polikliniska ortopedingrepp ljumskbråck, px mammae och liknande ingrepp SYRGAS OCH SYREBRIST De allvarligaste postoperativa komplikationerna vid en uppvakningsavdelning är dödsfall eller hjärnskador pga. höggradig syrebrist (hypoxi). Hypoxi är ganska vanligt och förekommer även hos patienter som kan tyckas andas normalt. Eftersom andningscentrum inte reagerar normalt efter en narkos, kan andningsstillestånd inträffa plötsligt hos dessa patienter. Utvecklingen från måttlig till livshotande hypoxi går fort och kräver ett snabbt ingripande för att förhindra hjärnskador. Postoperativ hypoxi beror oftast på en kombination av två eller flera av nedanstående orsaker. ORSAKER Ofri luftväg. Kvarstående effekt av sederande medel bidrar ofta, snarkande andningsljud hörs ibland, men inte alltid! Andningsdeprimerande läkemedel och narkosgaser. Lustgas Muskelavslappande medel Kvarstående effekt.varken syrebrist eller koldioxidöverskott ger andningsstimulering i normal utsträckning. Dröjer sig kvar i kroppen och "späder ut" syret i lungorna Kvarstående effekt leder till hypoventilation Sekret i luftvägarna. Postoperativ smärta Host- och suckreflexen dämpas av opiater Andningsrörelserna hämmas. Lungatelektaser Uppkommer ofta under narkosen. Sjukdomar i OBS rökare! lungor och luftrör. Ökad syreförbrukning T ex pga. huttrande eller smärta. Dålig cirkulation,

12 12 (41) chock. RISKPATIENTER FÖR HYPOXI Hjärtsjuka Hjärnskada Lungsjukdom Opiater Spädbarn Hypotoni, hypertoni, angina, genomgången infarkt, arytmier, kranskärlopererade. Skallskada, EP, shuntopererade etc. Astma, bronkit, pulmektomerade etc. Patienter som fått opiater i dos överstigande 0.2 mg fentanyl, 0,5 mg Rapifen, 10 mg Morfin, 1 ml Palladon eller motsvarande. Framför allt prematurer och barn under 6 månader. Övrigt De som kräks, huttrar, eller på annat sätt mår dåligt SYMTOM Lågt pulsoximetervärde Cyanos Förvirring Medvetandesänkning Se ovan under Pulsoximetri. Dvs. blåaktig färgton som syns bäst på läppar, slemhinnor, örsnibbar och nagelbädd. Cyanos ses dock inte alltid vid hypoxi och det är ett sent tecken på syrebrist, i synnerhet om Hb-värdet är lågt. Vanligt, men inte alltid För sent tecken. O 2 -BEHANDLING OCH - PROFYLAX Syrgas (2 liter/minut) via näskateter ska ges till: Alla riskpatienter enligt ovan. Alla som varit sövda. Alla som ej är vakna (medvetandegrad 2 eller djupare). KOL-patienter : ge 1 l/min om inte läkare ordinerar annat.

13 13 (41) Diagnostik av andningsdepression orsakad av opiater eller muskelrelaxantia För att skilja dessa två typer av andningsdepression kan man ha hjälp av följande tumregel: Om en patient med bristfällig andning svarar "nej" på frågan om det är tungt att andas, så är det en opiateffekt. Om hon svarar "ja" beror det på kvarvarande effekt av muskelrelaxantia. Med andra ord, opiater ger en central andningsdepression som patienten inte känner, medan muskelsvaghet ger mycket obehagliga subjektiva besvär, som ofta visar sig som ansiktsgrimaser, försök att rulla runt i sängen och påtaglig allmän oro. Opiateffekten behandlas med Naloxonhydroklorid (se under läkemedel) och syrgas. Vid kvarstående effekt av muskelavslappande medel ges också syrgas och vid behov andningsunderstöd. Försök görs att lugna patienten. Detta är viktigt, dels för att tillståndet är obehagligt, dels för att oron ökar syrgasförbrukningen. Eventuellt kan också ytterligare Robinul-Neostigmin eller Bridion ges. Tillkalla läkare!

14 14 (41) PROBLEMREGISTERING Problem och komplikationer skall registreras på anestesijournalens postoperativa del. Registreringen utförs av sjuksköterska som också signerar registreringen. Kodsiffran men ej signaturen dataregistreras i VAS. Livshotande tillstånd anges oavsett om livräddande åtgärd vidtagits eller problemet lösts ändå. Blodtryck Patologiska tillstånd där systoliskt < 85, och patienten uppvisar kyla perifert och ev. tachycardi. Orsaken kan vara hypovolemi, svikt, sepsis, påverkan pga. läkemedel, allergiska reaktioner, påfyllning i KEDA. 02 måttligt obehag och/eller måttlig risk 03 livshotande tillstånd 04 dödlig utgång Blödning Postoperativ blödning som föranleder åtgärd i form av upprepade förbandsbyten, blodtransfusion, reoperation, manuell kateterspolning. 11 ingen eller ringa obehag/risk 12 måttligt obehag och/eller måttlig risk 13 livshotande tillstånd 14 dödlig utgång Cirkulation Behandlingskrävande angina pectoris, arytmier, hjärtstopp, samt andra cirkulationsproblem. 22 måttligt obehag och/eller måttlig risk 23 livshotande tillstånd 24 dödlig utgång Andetag/min För låg andningsfrekvens, dvs. < 10/minut 32 måttligt obehag och/eller måttlig risk 33 livshotande tillstånd 34 dödlig utgång

15 15 (41) Syresättning Dålig syresättning, Sp02 < 90 % 35 måttligt obehag och/eller måttlig risk 36 livshotande tillstånd 37 dödlig utgång Respiration Stridor, laryngospasm, bronkospasm, sekretproblem, aspiration. Kvarvarande svalgtub räknas inte som problem. 40 till UVA m larynxmask 41 till UVA m trachealtub 42 måttligt obehag och/eller måttlig risk 43 livshotande 44 dödlig utgång Vakenhet Med abnormt slö menar man RLS 3 eller djupare efter en timme på UVA. Det förutsätter RLS 1 eller 2 (pga. premedicinering) före operation. 51 Slö men inget annat problem 52 Slöhet som medför andra problem 53 Övriga CNS-symtom, ex kramper Smärta Använd VAS-skala. Notera om patienten innan analgetika finns i någon av följande grupper. 61 VAS VAS >6 63 VAS-mätning fungerar ej Illamående Kräkningar och/eller illamående av sådan dignitet att man ger antiemetika. 71 ringa risk = illamående 72 måttligt obehag och /eller måttlig risk = kräkning

16 16 (41) Urinstämma Urinretention som kräver tappning av urinblåsa eller KAD. Registreringen avser urinstämman och inte ev. problem med själva tappningen. 89 urintappning 90 katersättning TUR-syndrom Förvirring, oro, huvudvärk, illamående och/eller synrubbning. Symtom som saknar annan rimlig förklaring. Man kan sätta diagnos genom att ta Na/s eller analysera alkoholhalten i utandningsluften om man använder spolvätska med etanol. 91 inget eller ringa obehag eller ingen eller risk 92 måttligt obehag, måttlig risk 93 livshotande tillstånd 94 dödlig utgång Övrigt 80 åtgärdskrävande reaktion på läkemedel t.ex. Tavegyl vid klåda av Sufenta 81 anafylaktisk chock 82 ej fungerande regional anestesi lagd preop 83 regional anestesi lagd på UVA 84 pat överförd till IVA 85 poliklinisk patient inlagd postop 86 omvårdnadskrävande patient, t.ex. demens, oro. 87 tidskrävande patient > 30 min

17 17 (41) OMVÅRDNADSRUTINER se även UVA-rutiner i pärmar eller i Centuri: Kontroll, inspektion och bedömning skall göras av: Dränage På anestesi- och/eller operationsjournal ska framgå om dränet/dränen är passiva eller aktiva. Notera detta på anestesijournalens postopdel. Vid tveksamhet fråga. Förband, bindor Inspektera operationsområdet och förband vid patientens ankomst och sedan fortlöpande. Registrera på anestesijournalens postopdel. Urinproduktion Urinproduktionen kan vara låg pga. blod- och vätskeförluster den preoperativa fastan ökad insöndring av ADH under op Urinkontrollerna syftar till att förhindra: för låg urinproduktion, kan vara tecken på hypovolemi. överfylld blåsa. Om detta inträffar blir den uttänjd och slapp, vilket kan leda till svårigheter att tömma blåsan under lång tid, så att patienten får tappas eller ha kateter under längre tid. Om patienten har blåskateter: Gör markeringar på Uribagen och kontrollera att urinproduktionen inte stannar av. Detta är särskilt noga vid större ingrepp och efter urologisk kirurgi. Patienten kan behöva mer vätska eller diuretika. Om patienten inte har blåskateter: Svårigheter att tömma blåsan är vanligt de första 6-8 timmarna efter en operation. Detta kan ha flera orsaker, t ex: tillförsel av atropin och morfinpreparat - känselbortfall vid ryggbedövning sängläget att patienten känner sig påpassad och iakttagen Obs att vid överfull blåsa kan känslan av "kissnödighet" försvinna. Om patienten "småskvätter" kan detta vara orsaken. Diagnosen ställs med hjälp av Bladder- Scan alternativ med försiktig palpation om det sitter ett förband i vägen för Bladder-Scannern. När skall patienten tappas? Individuell bedömning som skall göras av erfaren sjuksköterska eller läkare. Patienterna ska tappas vid en urinvolym 400 ml. Rutiner för tappning och kateterisering finns i Metodboken samt i UVA:s informationspärm.

18 18 (41) Magsond Magsonder används framför allt efter bukkirurgi och vissa käkoperationer för att dränera ventrikeln. Direkt postoperativt bör sonden vara öppen för att motverka illamående och kräkning. Hud och perifer cirkulation Hudens färg och temperatur skall bedömas på alla patienter och dokumenteras. Perifert om tättsittande förband och gips skall distalstatus noteras/dokumenteras. Två distalstatusmallar finns, en för vuxna och en för barn. Cyanos på hud, nagelbädd och slemhinnor skvallrar om dålig syrsättning, men är mycket osäkrare än pulsoximetern. Blekhet kan vara ett tecken på otillräckligt ersatt blödning. Kontrollera B-Hb! Varm och torr hud är ett gott tecken. Kall hud kan tyda på vätskebrist/chock, men även på dålig perifer cirkulation pga. för åtsittande förband. Kall och fuktig hud kan förutom vid chock ses vid illamående och vasovagal reaktion. Smärta Ingen patient skall behöva ha svår postoperativ smärta! Även medelsvår smärta skall lindras (om inte patienten av något skäl avböjer smärtbehandling). Alla patienter klagar inte spontant över smärta, och det är inte alltid puls och blodtryck påverkas. VAS dokumenteras varje timme, samt efter given smärtstillning. VAS >3 skall behandlas. Sjuksköterskan skall utifrån de generella läkemedelsordinationerna för varje patient och vid varje aktuellt tillfälle bedöma och dokumentera vad som ges hur och när det gavs effekten av vidtagen åtgärd Om problem eller tveksamheter uppstår skall narkosläkare kontaktas.

19 19 (41) OBSERVANDA I SAMBAND MED VISSA OPERATIONER Se även UVA-rutiner i pärmar eller i Centuri. KIRURGI Ablatio mammae Reduktionsplastik Borttagande av bröstet, ofta i kombination med axillär körtelutrymning. Borttagande av bröstvävnad på grund av för stor byst Anestesiform: Narkos, intubation eller larynxmask, vid plastikerna kombinerat med LA Post op vård: Har oftast aktiva drän. Ta ej blodtrycket på samma sida som axillarutrymningen är gjord (risk för lymfstas). Komplikation: Blödning. Ofta illamående Thyreoidektomi Parathyreoidektomi På grund av förstoring av sköldkörteln (reglerar ämnesomsättningen) avlägsnas delar av den operativt. På grund av överaktivitet hos bisköldkörtlarna (reglerar bland annat kalkomsättningen) avlägsnas de delvis. Anestesiform: Intubationsnarkos. Post op vård: Har aktiva drän Noggrann kontroll av förbandet för snabb upptäckt av blödning.

20 20 (41) Komplikation: Blödning, som kan vara livshotande på grund av tryck mot luftstrupen och därmed kvävningsrisk. Utrustning finns i akutvagnen. Recurrenspares, förlamning av stämbandsnerverna (om dubbelsidig förlamning, risk för kvävning). Ventrikelresektion Del av magsäcken opereras bort, oftast på grund av blödning eller cancer. Resterande magsäck och tolvfingertarmen kopplas ihop. Anestesiform: Intubationsnarkos. Th-KEDA Post op vård: Kvarliggande sond. Komplikation: Blödning. Vad gäller antibiotika och trombosprofylax, se PM från kirurgkliniken. Inspektera och palpera buken för tidig upptäckt av komplikationer. Gastric Bypass(GBP) Förminskning av magsäcken och bortkoppling av en del av tunntarmen på kraftigt överviktiga patienter. Oftast laparoskopiskt Anestesiform: Intubationsnarkos. I kombination med Th-KEDA om öppen kirurgi. Post op vård: Mobilisering och andningsvård, kan behöva CPAP/blåsflaska. Pulskontroll, takykardi flaggar för komplikation. Komplikation: Andningskomplikationer p.g.a. kraftig övervikt och sängläge. Blödning Anastomosläckage. OBS! om pat blir mer och mer tachycard. Kolonresektion Del av tjocktarmen tas bort, oftast på grund av inflammation eller cancer i tarmen.

21 21 (41) Rektumamputation +kolostomi Borttagande av ändtarmen och uppläggning av tjocktarmen på buken. Anestesiform: Intubationsnarkos i kombination med KEDA Post op vård: KAD Har ofta passiva sårdrän. Inspektera att ev. stomi har fin färg. Komplikation: Blödning Stominekros Laparoskopisk kirurgi Titthålsoperationer Bukhålan fylles med koldioxid. Operationen sker via flera små hål i bukväggen för kamera och instrument. Anestesiform: Intubationsnarkos, lokalbedövning i portarna. Post op vård: Flera små snitt på buken Ofta referred pain, ont mot axlarna, vid gallop ffa hö Komplikation: Blödning Kolecystektomi/ koledokolitotomi Borttagande av gallblåsan eller sten i gallgångarna Anestesiform: Intubationsnarkos, intercostalblockad. Ibland KEDA Post op vård: Kolecystektomipatienterna har ett passivt sårdrän. Vid koledokolitotomi har patienten ett T-drän i gallgången som det SKA rinna galla i. Komplikation: Blödning. Läckage av galla som ofta medför svåra smärtor.

22 22 (41) Varicer Operation av åderbråck Anestesiform: Larynxmask eller spinalanestesi. Post op vård: Görs polikliniskt. Benen i högläge. Benet/-en lindade. Innan hemgång sätts en TEDstrumpa på. Kan blöda, framför allt om patienten har snitt i ljumsken. Komplikation: Blödning. Kärloperationer, femoro-popliteal by pass ( fem-pop ) Förbikoppling av arteriella blodflödet på lårnivå på grund av förträngning av benets blodkärl Anestesiform: KEDA eller SPA, ev. i kombination Post op vård: Kontroll av temperatur och cirkulation i bägge benen, registrering på särskild temperaturmätningskurva för kärlopererade. Har KAD och oftast aktiva sårdrän. Vid tecken på cirkulationsstörning, kontakta operatören. Har oftast antibiotika. AV-fistlar Komplikation: Blödning. Trombos Sammankoppling av artär och ven på underarmen för att förbättra kärltillgången för dialysbehandling. Anestesiform: Oftast plexusbedövning

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

PM för kontinuerlig epiduralbedövning vid postoperativ smärtbehandling på vårdavdelning vid Akademiska sjukhuset

PM för kontinuerlig epiduralbedövning vid postoperativ smärtbehandling på vårdavdelning vid Akademiska sjukhuset 1 (9) Reviderad upplaga: 2004-03-01 Centrum för smärtbehandling Enheten för akut smärta Ersätter PM från: 2003-03-01 PM för kontinuerlig epiduralbedövning vid postoperativ smärtbehandling på vårdavdelning

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Urinvägarna. Leons berättelse. Urologi

Urinvägarna. Leons berättelse. Urologi Urologi EVA I PERSSON Urinvägarna Leons berättelse Leon är 62 år, lever tillsammans med Clary och jobbar som IT tekniker på ett stort företag. Han lever ett stressigt liv och har rökt sedan tonåren. Efter

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Institutionen för Hälsovetenskap TENTAMEN OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Maximal poäng 77 97% 71-73 = A, Framstående 90% 66-70 = B, Mycket bra 81%

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Institutionen för Hälsovetenskap TENTAMEN OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Maxpoäng: 107 97% 103-107 = A, Framstående 90% 96-103 = B, Mycket bra 81%

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

ANE LÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning

ANE LÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning 1 (6) ANE LÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning 1) RISKBEDÖMNING Faktorer som ökar risken för PONV - Kvinna - Icke rökare - PONV vid tidigare anestesi/åksjuka - Opioider

Läs mer

Viktiga adresser och telefonnummer Lasarettet Trelleborg Hedvägen 46 Växel: 0410-550 00

Viktiga adresser och telefonnummer Lasarettet Trelleborg Hedvägen 46 Växel: 0410-550 00 Viktiga adresser och telefonnummer Lasarettet Trelleborg Hedvägen 46 Växel: 0410-550 00 Anestesi/Operationsavdelningen 0410-555 03 Uppvakningsavdelningen 0410-555 27 Din operationskoordinator Tfn 0410-550

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01 Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten!

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall

Läs mer

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Epidural smärtlindring EDA

Epidural smärtlindring EDA Lokal anvisning till Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Epidural smärtlindring (EDA) 1 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård (HoS) EDA, epidural smärtlindring,

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi)

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Kvinnokliniken i Linköping Preoperativa rutiner 1(3) Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Ur anestesiologisk synvinkel behöver inga labprover tas på fullständigt friska patienter

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010 Maternella dödsfall i Sverige 2009 MM-ArG SFOG Visby 2010 MM-ARG Systematisk granskning av maternella dödsfall Avidentifierade fall Maternell död: död under graviditet eller < 42 dagar post partum Anhörigtillstånd

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 2 Under de senaste åren har möjligheterna för diabetiker att behålla god syn i hög

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

Barndos 2.1 2010-06-03 1. Dokumentation Version 2.1

Barndos 2.1 2010-06-03 1. Dokumentation Version 2.1 Barndos 2.1 2010-06-03 1 Dokumentation Version 2.1 Barndos 2.1 2010-06-03 2 BARNDOS 2.1 Läkemedelsdoserna avser användning i samband med anestesi eller vård under ett fåtal dagar på uppvaknings- eller

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p.

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p. Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Sjuksköterskeprogrammet 120p VK-03 D, Kurs 16. Datum 05 11 04 Tid 09.00-14.00 Examinator: Anna Löfmark Kursansvarig: Dagny Melander Individuell tentamen Omvårdnadsvetenskap.

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Introduktionsförel i anestesiologi. T11 vt-09. Föreläsare: Christina Eintrei

Introduktionsförel i anestesiologi. T11 vt-09. Föreläsare: Christina Eintrei Introduktionsförel reläsning i anestesiologi T11 vt-09 Föreläsare: Christina Eintrei 1 Disposition av förelf reläsningen 1. Historia 2. Allmän n terminologi 3. Anestesiologisk farmakologi 4. Lokalanestetika

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Planerad vårdtid: 5-7 dagar Vanliga vårdproblem under vårdtiden och generella målformuleringar: Vårdproblem: Otillräcklig kunskap om vårdförlopp,

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

OPERERAS INFORMATION TILL DIG SOM SKA. VÄLKOmMEN TILL VÅRDAVDELNING 72

OPERERAS INFORMATION TILL DIG SOM SKA. VÄLKOmMEN TILL VÅRDAVDELNING 72 OPERERAS INFORMATION TILL DIG SOM SKA VÄLKOmMEN TILL VÅRDAVDELNING 72 Välkommen till vårdavdelning 72 Den här broschyren innehåller information om just din operation. När du har läst broschyren hoppas

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

Axelledsprotes. Region Skåne. Patientinformation. Axelledsprotes

Axelledsprotes. Region Skåne. Patientinformation. Axelledsprotes Axelledsprotes Patientinformation Region Skåne Axelledsprotes 1 Denna broschyr är framtagen av Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus 2 Axelledsprotes Innehåll Inledning... 4 Före operationen...

Läs mer

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter Detta kompendium ska fungera som en hjälp och checklista för jourhavande läkare som handlägger traumapatienter vid Akademiska Sjukhuset Riktlinjerna

Läs mer

Välkommen till dagkirurgen på Danderyds sjukhus

Välkommen till dagkirurgen på Danderyds sjukhus Välkommen till dagkirurgen på Danderyds sjukhus Här utförs kirurgiska och ortopediska operationer med hemgång samma dag 1 Innehåll Planering inför dagkirurgisk operation 3 Detta kan påverka planeringen

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

att vara förälder och ryggmärgsskadad GRAVIDITET

att vara förälder och ryggmärgsskadad GRAVIDITET att vara förälder och ryggmärgsskadad GRAVIDITET Denna folder ges ut av projektet Mamma Pappa Lam att vara förälder och ryggmärgsskadad. Det är ett projekt som drivs av Stiftelsen Spinalis med mål att

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före och efter din tarmoperation Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före din tarmoperation Information till dig som ska genomgå tarmoperation Detta är en beskrivning av vad som kommer att ske i samband

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer